Remitteringars utvecklingseffekter i Afrika
En systematisk forskningsöversikt
Alexandra Landegren
Ardita Sali
Examensarbete 15 hp Handledare
Inom Globala Studier Klas Borell
Internationellt Arbete Examinator
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK)
Högskolan i Jönköping
Examensarbete 15 hp Inom Globala studier Internationellt arbete Vårterminen 2014
SAMMANFATTNING
Alexandra Landegren, Ardita Sali
Remitteringars utvecklingseffekter i Afrika:
En systematisk forskningsöversikt
Antal sidor: 26
Forskning om remitteringar och dess utvecklingseffekter tenderar att fokusera på världs-delar med en större relativ andel av remitteringar än Afrika, särskilt Asien och Sydamerika. Den inverkan som remitteringar har på ekonomisk utveckling och fattigdom i Afrika är ett relativt outforskat ämne. Denna systematiska forskningsöversikt syftar till att undersöka vilka utvecklingseffekter remitteringar har på fattigdomsminskning på hushållsnivå och nationell nivå samt ekonomisk utveckling på hushållsnivå och nationell nivå. Forsknings-översikten är en metod som används för att sammanfatta och utvärdera de resultat som framkommit i tidigare forskning. Resultaten visar att remitteringar bidrar till fattigdoms-minskning på hushållsnivå men bidrar till en ökad ojämlikhet i inkomster. Remitteringar kan bidra till fattigdomsminskning på nationell nivå men det sker inte per automatik. Det råder stor oenighet kring huruvida remitteringar bidrar till ekonomisk utveckling på nat-ionell nivå och resultaten är motstridiga. För att kunna dra definitiva slutsatser huruvida remitteringar bidrar till ekonomisk utveckling på nationell nivå krävs det vidare forskning där fler afrikanska länder studeras.
Sökord: remitteringar, Afrika, fattigdom, utveckling
Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 2
Remitteringar – begrepp och sammanhang ... 2
Internationell migration – globalisering och grunden till remitteringar ... 4
Remitteringar och utvecklingseffekter i tidigare forskning ... 6
3 Metod ... 6
Utförande ... 8
Databaser och sökord ... 9
Begränsningar i forskningsöversikten ... 10
4 Resultat ... 10
Forskarnas metoder ... 10
Tabell 1. Kategorisering utifrån metoder ... 11
Tabell 2. Forskningsmetoder ... 11
Nationell och internationell statistik ... 12
Enkäter och intervjuer ... 13
Urvalsprocesser ... 15
Mätproblem ... 16
Forskarnas resultat och slutsatser ... 16
Tabell 3. Resultat och slutsatser under respektive kategori och nivå... 17
Fattigdomsminskning på hushållsnivå ... 17
Fattigdomsminskning på nationell nivå ... 19
Ekonomisk utveckling på hushållsnivå ... 21
Ekonomisk utveckling på nationell nivå ... 22
Avvikande studier ... 23
5 Sammanfattning ... 24
Forskarnas metoder ... 24
Forskarnas resultat och slutsatser ... 25
Förslag på vidare forskning ... 26
1
1 Inledning
Betydelsen av remitteringar i form av pengar, mat och varor från migranter till deras ursprungs-länder har fått en allt större internationell uppmärksamhet (Mazzucato, van den Boom & Naso-wah-Nuamah, 2008, s. 103). Detta är ingen slump. De internationella remitteringarnas omfatt-ning är nämligen stor och beräknas idag utgöra den viktigaste källan för inflöde av externt kapital till utvecklingsländer (Maimbo & Ratha, 2005, s. 2).
Forskare inom området är inte eniga om vilka utvecklingseffekter remitteringar har, till exempel konstaterar Raimi och Ogunjirin (2012) att tidigare forskning har visat att remitteringar ger möj-lighet till bättre levnadsförhållanden, bättre utbildningsmöjmöj-ligheter men även möjmöj-ligheten att undvika extrem fattigdom och den osäkerhet som uppstår i en väpnad konflikt (Raimi & Ogunji-rin, 2012, s. 212-213). Annan forskning har emellertid uppmärksammat negativa utvecklingseffek-ter som att ojämlikheutvecklingseffek-ter i inkomsutvecklingseffek-ter ökar (Ahmed, 2000, s. 387).
Afrika som kontinent har en lång remitteringshistoria och remitteringar har överförts till lokal-samhällen som en följd av såväl inhemsk som internationell migration (Maimbo & Ratha, 2005, s. 54). Trots att remitteringar är en sedan länge etablerad företeelse i Afrika har remitteringarna till just denna kontinent getts jämförelsevis liten uppmärksamhet inom forskningen (Maimbo & Ratha, 2005, s. 55). Ett skäl till detta kan vara att Afrika tar emot en relativt liten del av den totala andelen remitteringar till utvecklingsländer, uppskattningsvis endast 15 procent (Maimbo & Ratha, 2005, s. 55). Latinamerika och Karibien är de regioner som tar emot den största delen re-mitteringar följt av östra Asien och Stilla Havet, södra Asien, och Mellanöstern och Nordafrika (Bardouille, Ndulo & Grieco, 2008, s. 6).
En förklaring till varför Afrika står för en relativt liten andel av remitteringarna, och därmed getts jämförelsevis liten uppmärksamhet av forskare, har förmodligen att göra med att afrikansk mi-gration primärt är intern och interregional samt att kontinenten därmed har färre internationella migranter (Bardouille, Ndulo & Grieco, 2008, s. 55). Samtidigt måste det understrykas att trots att flödena av remitteringar till Afrika verkar vara mycket små jämfört med flöden till andra utveckl-ingsregioner, är de troligtvis starkt underrapporterade. Omfattningen av internationella remitte-ringar är, generellt sett, svåra att uppskatta. Detta gäller i synnerlighet Afrika där de informella flödena tycks vara särskilt utbredda, vilket beror på den stora betydelse den interregionala migrat-ionen har för kontinenten och på den svaga finansiella infrastrukturen (Maimbo & Ratha, 2005, s. 56).
Med reservationer för de betydande svårigheterna att mer exakt uppskatta omfattningen av remit-teringar har det föreslagits att Afrika år 2002 tog emot ungefär tolv miljarder US dollar i remitte-ringar. Av den totala andelen remitteringar till Afrika under det senaste årtiondet har, uppskatt-ningsvis, 75 procent av remitteringarna till Afrika gått till Nordafrika, 13 procent till Östafrika, sju procent till södra Afrika, fem procent till Västafrika och mindre än en procent till Centralafrika (Maimbo & Ratha, 2005, s. 56-57).
2
Fokus i denna forskningsöversikt ligger på remitteringar och dess utvecklingseffekter i Afrika där forskningen, som tidigare påpekats, tenderar att fokusera på världsdelar med en större relativ an-del av remitteringar, särskilt Asien och Sydamerika (Adams & Cuecuecha, 2013, s. 24; Maimbo & Ratha, 2005, s. 56; Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008, s. 104). Den inverkan som remitteringar har på investeringar och fattigdom i Afrika är med andra ord ett relativt out-forskat ämne (Adams & Cuecuecha, 2013, s. 24; Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008, s. 103).
Eftersom remitteringars utvecklingseffekter i Afrika är understuderade bidrar denna systematiska forskningsöversikt till att sammanfatta och värdera den aktuella forskning som finns på området i länder i Afrika just nu. Det framstår som en central uppgift. I framtiden spås nämligen Afrika sö-der om Sahara bli den kanske viktigaste utvandringsregionen i världen; befolkningen i området kommer fortsätta att växa och risken för väpnade konflikter kommer att fortsätta vara stor vilket rimligen leder till hög migration. (Hedberg & Malmberg, 2008, s.73).
Att sammanfatta forskningen om remitteringar till Afrika framstår som viktigt också av ett annat skäl: den begränsade forskningen om remitteringar till kontinenten berör sällan frågor som har att göra med remitteringars effekter på ojämlikhet och fattigdom (Adams & Page, 2005; Acosta, Cal-derón, Fajnzylber & Lopez, 2008), frågor som i studier av remitteringars effekter i andra delar av världen ofta uppmärksammas (Acosta, Calderón, Fajnzylber & Lopez, 2008).
Centrala frågor för denna forskningsöversikt handlar om vilka förändringar i utvecklingen som remitteringar bidrar med och vilken betydelse de har i utvecklingssammanhang är otydligt, vilket är en frågeställning som behöver undersökas. Vilka utvecklingseffekter har remitteringar i länder i Afrika? Med förändringar och effekter avses huruvida remitteringar minskar fattigdom på olika nivåer eller inte eller om remitteringar bidrar till en ekonomisk tillväxt eller inte på olika nivåer. Bidrar remitteringar till fattigdomsminskning på hushållsnivå eller nationell nivå? Eller bidrar re-mitteringar till ekonomisk tillväxt på hushållsnivå eller nationell nivå eller kanske på båda nivåer-na? 1
2 Bakgrund
Syftet med detta bakgrundskapitel är att ge en övergripande bild av området remitteringar, inter-nationell migration och särskilt, Afrika och interinter-nationell migration.
Remitteringar – begrepp och sammanhang
”Remittances” är det begrepp som används på engelska och som är genomgående i den internat-ionella forskning som används till den här forskningsöversikten. I svensk forskning (Hedberg & Malmberg, 2008), såväl som i officiella politiska sammanhang (Regeringskansliet, 2014), används
1 Uppdelningen av arbetet har sett ut på följande sätt: Alexandra har skrivit inledningen, bakgrunden och den del i
resultatet som handlar om resultat och slutsatser samt förslag på vidare forskning. Ardita har skrivit metoden, den del av resultatet som behandlar artiklarnas metod samt gjort tabellerna. Resten av arbetet har genomförts tillsammans.
3
den svenska översättningen remitteringar och det är också det begreppet som kommer att användas i denna forskningsöversikt. Det finns många definitioner på remitteringar i tidigare forskning. Den definition som är bäst anpassad till syftet för denna forskningsöversikt lyder på följande sätt:
Remittances are defined as economic transfers that follow unidirectional paths from a mo-bile worker to her or his sending household, community, and country (Cohen, 2011, s. 104. Jämför också Adams, 2009).
Remitteringar definieras här som ekonomiska överföringar som migranter skickar till hushåll i sitt ursprungsland. Definitionen är lämplig för denna forskningsöversikt då den syftar på internation-ella remitteringar och inte interna remitteringar då fokus i denna forskningsöversikt ligger på just internationella remitteringar, det vill säga på överföringar från ett land till ett annat. Andra definit-ioner av remitteringar (se t.ex. Adams, 2009) har valts bort då just den här definitionen också uppmärksammar att remitteringar kan ha olika mottagare, nämligen hushåll och länder, d.v.s. de olika samhällsnivåer denna systematiska forskningsöversikt fokuserar på.
Nästan allt som har med migration att göra är svårt att kvantifiera och remitteringar är inget un-dantag. Pengar som överförs via banksystem kan officiellt spåras (även om banker ibland kan vara ovilliga att lämna ut uppgifter om överföringar), men omfattningen av informella överfö-ringar är betydligt svårare att uppskatta. Det är emellertid dessa överfööverfö-ringar som är mest bety-delsefulla i Afrika, bland annat på grund av att människor försöker undvika bankers transfere-ringsavgifter. Exempel på informella kanaler för remitteringar är att migranterna själva tar med pengar när de åker hem på besök, eller att de skickar pengar med släktingar eller vänner. Ibland tar entreprenörer och affärsmän, som reser ofta till och från ursprungslandet, med sig kontanter åt migranterna för en liten avgift (Koser, 2007, s. 41-43).
Trots betydande mätproblem presenterar Världsbanken årligen uppskattningar på mängden re-mitteringar över hela världen (Koser, 2007, s. 41-43). Officiella registrerade flöden av rere-mitteringar till utvecklingsländer översteg 125 miljarder US dollar år 2004 (Maimbo & Ratha, 2005, s. 2) vil-ket gör dem till den näst största källan för utvecklingsfinanser efter utländska direktinvesteringar. Siffrorna skulle vara betydligt större om flöden genom informella odokumenterade kanaler skulle inkluderas, vilket de naturligtvis borde (Maimbo & Ratha, 2005, s. 2). Tre år senare hade de
offici-ella flödena ökat till 239 miljarder US dollar enligt Världsbanken. Nivån på de internationoffici-ella
re-mitteringarna var 50 procent högre än nivån på det officiella biståndet till utvecklingsvärlden (Adams, 2011, s. 809). Idag uppskattas summan av alla remitteringarna över hela världen kunna vara så mycket som 450 miljarder US dollar varje år (Koser, 2007, s. 41-43).
Remitteringar förväntas öka stadigt långt in i en överskådlig framtid då fler människor migrerar som en respons på globaliseringen och på att inkomstnivåerna stiger i de länder som tar emot arbetsmigranter. Migrationen kommer att öka främst på grund av ihållande ojämlikheter i in-komst mellan mottagarländer och sändarländer, ökningen i temporär och cirkulär migration, ökande syd-syd migration och låga resekostnader. Alla dessa faktorer bidrar till en ökad global migration (Maimbo & Ratha, 2005, s. 4).
4
Internationell migration – globalisering och grunden till remitteringar
Migration har bidragit till en ständigt expanderande världsekonomi. Migration och migranter på-verkar inte bara ekonomisk utveckling utan också det sociala och kulturella livet. Över hela värl-den möts människor från olika länder, med olika språk, ursprung och olika seder, religioner och levnadssätt (Koser, 2007, s. 10-11). Globalisering, föreslår Steger (2013, s. 15), kan sammanfat-tande förstås på följande sätt:
Globalization refers to the expansion and intensification of social relations and conscious-ness across world-time and world-space (Steger 2013, s. 15).
Globalisering intensifierar flödet av varor, idéer, information och kapital som flödar över gränser (Koser, 2007, s. 29).
Internationell migration är emellertid inget nytt fenomen i vår historia. Sedan urminnes tider har människor flyttat och fortsätter flytta från sina födelseländer till andra länder i sökandet efter bättre socioekonomiska förutsättningar och bättre levnadsstandard. På senare år har dock inter-nationell migration fått ökad uppmärksamhet på inter-nationell och interinter-nationell nivå på grund av en stor ökning av antalet internationella migranter (som definieras som de som bor och arbetar utan-för det land som han eller hon är född i). Enligt United Nations Population Division fanns det år 2005, 191 miljoner internationella migranter vilket är mer än det dubbla jämfört med år 1980 (Bardouille, Ndulo & Grieco, 2008, s. 1). Den kraftiga ökningen i migrationsströmmar på senare år, trots den ekonomiska nedgången och skärpningen av gränskontroller i vissa mottagarländer, är en reflektion av den växande ojämlikheten i inkomster och obalansen i efterfrågan och utbud på arbetskraft mellan sändarländer och mottagarländer, vilket verkar som så kallade pull-faktorer (Bardouille, Ndulo & Grieco, s. 1).
Det ökade flödet av människor över gränser är oupplösligt länkat med andra globala problem som utveckling, fattigdom och mänskliga rättigheter (Koser, 2007, s. 1). Växande skillnader är en bidragande orsak och utveckling är svårt att mäta. FN:s utvecklingsprojekt (UNDP) har utvecklat ett index som fått stor spridning, Human Development Index (HDI) som rankar länder efter en kombination av tre kriterier; inkomst, hälsa och utbildning. Enligt rapporten från år 2005 var det 18 länder som uppnådde lägre HDI år 2005 än vad de uppnådde år 1980, tolv av de länderna låg i Afrika söder om Sahara (Koser, 2007, s. 29). Det är inte bara mänsklig välfärd i dessa länder som försämras. Glappet mellan dessa länder och resten av världen har ökat (Koser, 2007, s. 29). Bris-ten på utveckling har också ökat och hänger samman med en växande befolkning i delar av värl-den. Nästan fem miljarder människor, eller 80 procent av världens befolkning lever i fattiga, eller som bäst, medelinkomstländer. Medan de flesta välmående länder idag har befolkningsminsk-ningar så sker nästan all världens befolkningsökning i utvecklingsländer. Den genomsnittliga kvinnan i Afrika föder 5,2 barn medan genomsnittskvinnan i Europa föder 1,4 barn (Koser, 2007, s. 30-31). Det är ingen slump att en stor del fattiga länder också är stater med svagt rättssystemet och hög korruption. Genom att migrera försöker människor skydda sig själva och sina familjer mot effekterna av en svag ekonomi och instabila marknader, från politiska kriser, väpnade kon-flikter och andra risker. Remitteringar ett sätt för migranterna att skydda sina familjer via
migrat-5
ion. Det är viktigt att poängtera att det nödvändigtvis inte är underutveckling, överbefolkning eller svag styrning som orsakar migration utan skillnaderna mellan olika delar av världen. BNP är 66 gånger högre i den utvecklade världen än i utvecklingsvärlden (Koser, 2007, s. 30-31).
Migranter finns nu i alla delar i världen, vissa flyttar inom regioner och vissa flyttar mellan region-er. Det som är särskilt noterbart om samtida internationell migration är att, till skillnad från de som migrerade förr, är de flesta migranter idag transnationella, det vill säga att även fast de bor i sina mottagarländer behåller de band och länkar med sina familjer och samhällen i ursprungslan-det. Denna relativt nya dynamik i internationell migration har huvudsakligen underlättats utveckl-ingen av transporter och kommunikationer. Det är denna transnationalitet hos internationella mi-granter idag som har bidragit till ökande flöden av remitteringar från mimi-granter till hushåll i ur-sprungsländerna (Bardouille, Ndulo & Grieco, 2008, s. 1-2).
Det unika med internationell migration från Afrika är framförallt att den domineras av intrareg-ional migration, det vill säga att migranter migrerar från ett land till ett annat inom Afrika. Inter-nationell migration till utvecklade länder har framför allt skett till de forna kolonialländerna som Storbritannien, Frankrike, Belgien och Italien. På senare tid har USA och andra OECD-länder (Organisation for Economic Co-operation and Development) blivit populära destinationer för afrikanska migranter. Migration från den afrikanska kontinenten är ett relativt nytt fenomen och sker i ganska liten omfattning jämfört med andra utvecklingsregioner, men det pågår en viktig förändring i afrikansk migration (Bardouille, Ndulo & Grieco, 2008, s. 5). Afrikanska migrat-ionsmönster är mycket mer komplexa och mindre förutsägbara än mönstena i till exempel Lati-namerika och Asien. Viktiga aspekter i de förvandlingarna är:
På senare år har migration från Afrika söder om Sahara till utvecklade länder ökat.
Migration från Afrika till utvecklade länder är numera inte begränsat till utbildning och skicklighet, allt fler outbildade migranter migrerar till utvecklade länder.
Professionella och utbildade migranter migrerar mer intraregionalt.
Flyktingströmmarna ökar på grund av fler inbördeskrig och konflikter.
Fler kvinnor migrerar, en trend som har observerats i andra utvecklingsländer sedan en tid tillbaka men börjat precis nyligen i Afrika (Mambio & Ratha, 2005, s. 61).
Migrationsflöden skiljer sig markant om en jämförelse görs mellan Nordafrika och Afrika söder om Sahara. Nordafrikaner tenderar att migrera mer utanför den afrikanska kontinenten, framför allt till Europa och Mellanöstern. Migranter från Afrika söder om Sahara migrerar framförallt inom kontinenten, intraregionalt och även internt inom sitt ursprungsland. De som migrerar ut-anför kontinenten flyttar främst till västra Europa. Den afrikanska migrationen är relativt låg, den står för bara fem procent av den totala migrantpopulationen till OECD länder år 2002 (Mambio & Ratha, 2005, s. 61).
6
Remitteringar och utvecklingseffekter i tidigare forskning
Det finns få studier som undersökt den inverkan som internationell migration och remitteringar har på fattigdom i utvecklingsländer. Trots att storleken på remitteringar hela tiden växer är det mycket liten del av forskningen kring remitteringar som läggs på att analysera den inverkan som de finansiella överföringarna har på fattigdom i utvecklingsländer. En handfull mindre studier har undersökt den inverkan som internationella remitteringar har på fattigdom i en specifik by eller område men Adams och Page (2005) känner inte till några andra studier som undersöker den in-verkan som internationella remitteringar har på ett brett spektrum av utvecklingsländer (Adams & Page, 2005, s. 1645). Det finns dessutom mycket litet känt om remitteringars inverkan på fattig-dom och ojämlikhet och Acosta, Calderón, Fajnzylber och Lopez (2008) känner bara till två stu-dier på tvärnationell nivå av Adams och Page från år 2005 och från World Economic Outlook från år 2005 som undersöker det problemet (Acosta, Calderón, Fajnzylber & Lopez, 2008, s. 89-90).
Acosta, Calderón, Fajnzylber och Lopez (2008), vars forskning handlar om remitteringars inver-kan på tillväxt och fattigdomsminskning i Latinamerika, visar att migration och remitteringar har fattigdomsminskande effekter. I Latinamerika har remitteringar generellt en positiv effekt på minskningen av ojämlikhet. Minskningen av fattigdom uppnås för det mesta genom högre in-komstnivåer hos de mottagande hushållen. De effekter som remitteringar har på minskning av fattigdom och ojämlikhet varierar stort mellan olika länder i Latinamerika (Acosta, Calderón, Fajnzylber & Lopez, 2008, s. 110). Adams och Page, vars studie från år 2005, undersöker utveckl-ingsländer över hela världen, visar att både internationell migration och remitteringar har en strak signifikant inverkan på att minska fattigdom i utvecklingsvärlden.
Remitteringar kan hjälpa till att förbättra ekonomisk tillväxt, speciellt om det används för att fi-nansiera barns utbildning och sjukvård. Till och med när de används för konsumtion genererar remitteringar multipla effekter (Maimbo & Ratha, 2005, s. 5). När det gäller ekonomisk tillväxt och remitteringar visar ofta empiriska studier att internationella remitteringar har en positiv effekt på hushållens välfärd men det finns studier som visar att internationella remitteringar har en ne-gativ inverkan på BNP tillväxten (Adams, 2011, s. 825). Många studier visar att remitteringar le-der till en viss ökning av inkomstskillnale-der på nationell nivå, medan vissa studier tyle-der på att de negativa effekterna av remitteringar på inkomstskillnader inte är oundvikliga utan kan försvinna med tiden (Adams, 2011, s. 825).
3 Metod
Forskningsöversikt är en metod som används för att ta reda på vad det redan finns för kunskap inom ämnet. Det handlar med andra ord om att överblicka och sammanfatta tidigare forskning. Syftet med forskningsöversikter är dessutom att på olika sätt uppskatta värdet av tidigare forsk-ning och förstå betydelsen av de skilda perspektiv forskare kan ge. Ett ytterligare syfte handlar om att ringa in viktiga kunskapsluckor: vad vet vi och vad återstår att ta reda på? (se t.ex. Bryman, 2008).
7
Forskningsöversikter finns i flera olika former. De mest förekommande typerna av forskningsö-versikter är den narrativa forskningsöversikten respektive den systematiska forskningsöversikten (Esaiasson, Giljam, Oscarsson & Wängerud, 2007, s. 210).
Syftet med en narrativ forskningsöversikt är i hög grad teoretiskt; det handlar om att med ut-gångspunkt från tidigare forskning diskutera teoretiska perspektiv och infallsvinklar (Bryman, 2008, s. 113). Den narrativa forskningsöversikten har ofta kritiserats för bristfälliga kriterier för vilken litteratur som skall inkluderas eller exkluderas (se t.ex. Bryman, 2008, s. 112).
Som framgår av beteckningen syftar den systematiska forskningsöversikten till att överblicka ett visst kunskaps- eller forskningsområde för att ge en tydlig bild av empiriska resultat och kunna värdera betydelsen av dessa (Bryman, 2008, s. 102; Cooper, 1998). I en systematisk forskningsö-versikt ingår olika steg, dessa är: att syftet med genomgången måste förklaras och kriterier måste formuleras för att kunna styra urvalet av de studier som används. Vidare måste forskaren identifi-era relevanta studier som uppfyller kriterierna (Bryman, 2008, s. 105), för att därefter tydligt besk-riva de viktigaste dragen i varje studie. Slutligen ska resultaten sammanfattas (Bryman, 2008, s. 106-107). De begränsningar som finns i denna typ av forskningsöversikt är bland annat att ”forskningsfrågorna i vissa situationer inte kan definieras i termer av effekter av en viss variabel eller att ämnesområdets gränser är mer flytande eller föränderliga” (Bryman, 2008, s. 109). Ytter-ligare kritik mot denna metod är att det kan innebära att tillvägagångssättet blir ”byråkratiskt”. Vidare menar Bryman (2008) att ytterligare ett problem med den systematiska forskningsöversik-ten är ”dess användning i samband med kvalitativa studier, framför allt de metodologiska be-dömningar som ligger till grund för beslut om kvalitet och därmed frågor om huruvida en artikel ska tas med eller uteslutas från litteraturgenomgången” (Bryman, 2008, s. 109). Mycket fokus lig-ger på insamlingen av materialet som är en viktig procedur eftersom det bidrar till en utförligare forskningsöversikt (Holopainen, Hakulinen-Viitanen & Tossavainen, 2008, s. 74).
Första steget i att genomföra en systematisk forskningsöversikt är att utveckla en problemformu-lering, det vill säga forskaren måste formulera det problem som skall undersökas. Under detta stadium läggs grunden för att skilja på relevanta och icke relevanta forskningsbidrag: relevanta bidrag är de som på ett eller annat sätt belyser problemet (Cooper, 1998, s. 5).
Det andra steget utgör datainsamling där forskaren väljer vilken inriktning forskningen ska ha. Därefter analyseras det insamlade materialet och utvärderas som en första screening, huruvida det kan användas eller inte. För att kunna gå vidare i processen är det viktigt att utgå från forskarens problemformulering och forskningsfrågor (Cooper, 1998, s. 8). Den valda metoden påverkar vil-ket resultat som forskningen kommer fram till, vilvil-ket betyder att den valda metoden är mycvil-ket viktig i en forskningsöversikt. Det innebär att forskaren antingen klargör tankestrukturen eller att forskaren ordnar logiskt eller kategoriserar innehållet i texten (Esaiasson, Giljam, Oscarsson, & Wängerud, 2007, s. 211).
8
De två sista stegen i en systematisk forskningsöversikt går ut på att analysera resultaten och tolka data. I detta stadie samlas all data ihop för analys för att kunna tolka data och för att kunna sär-skilja ”oljud”, det vill säga det som är icke relevanta forskningsbidrag (Cooper, 1998, s. 8).
Hur forskare kategoriserar data beror på vilka frågeställningar forskaren har och vilka metoder forskaren använder sig av (Cooper, 1998, s. 84). Kategoriseringen utgår från vilka mätningar forskningen utgår ifrån, när och på vilket sätt studierna har skapats, och dessutom antalet delta-gare som är delaktiga (Cooper, 1998, s. 87). Samtidigt är det viktigt att nämna validiteten i katego-riseringen eftersom det är en viktig aspekt som har en stor inverkan på forskningen. Genom detta visar forskarna på att forskningsöversikten har hög validitet vilket handlar om i vilken utsträck-ning forskare undersöker det som de verkligen avser att undersöka. Om forskare mäter det de avser att mäta är validiteten hög (Bjereld, Demker, & Hinnfors, 2009, s. 112-113).
Utförande
I denna systematiska forskningsöversikt består det empiriska materialet av elva refereegranskade artiklar. Refereegranskade betyder att dessa studier kritiskt har granskats av andra forskare inom det aktuella forskningsområdet (Olsson & Sörensen, 2011, s. 73). Beslutet att göra en systematisk forskningsöversikt fattades på grund av att forskningen skulle bidra till en bättre översikt och värdering om ämnet. Genom att undersöka tidigare studier kan forskare urskilja det som tidigare studier inte undersökt, det som saknas på området och som kan undersökas i framtida studier. Efter att en problemformulering formulerats valdes det empiriska materialet genom att skilja på relevanta och icke relevanta forskningsbidrag som kunde väljas ut tack vare den valda problem-formuleringen.
Artiklarna lästes igenom för att utvärdera den data som presenteras i studierna och därefter ut-värdera huruvida studierna innehåller relevant data utifrån de forskningsfrågor och problem som är syftet med forskningsöversikten. Syftet var att kategorisera innehållet i artiklarna på ett syste-matiskt sätt. Insamlingen av artiklar har tagit en stor del av tiden och den största delen av tiden har gått åt till att läsa artiklarna. Artiklarna har dessutom lästs flera gånger för att få en helhet och få fram kontexterna för att kunna systematisera och kategorisera artiklarna.
Kategoriseringarna i denna forskningsöversikt utgick från vad de olika studierna fått fram för re-sultat om remitteringar till Afrika, huruvida studierna var inriktade på ekonomisk utveckling eller fattigdomsminskning och vilken nivå forskarna utgått från; hushållsnivå eller nationell nivå.
Artiklarna kategoriserades efter den första läsningen utifrån artiklarnas infallsvinkel, valda metod och material, de viktigaste resultaten, men också vilket land artikeln handlar om då det är betydel-sefullt för forskningsöversikten eftersom endast länderspecifika studier inkluderades. Efter den andra genomläsningen kategoriserades artiklarna utifrån huruvida studierna utgick från en hus-hållsnivå eller nationell nivå, om forskningen var inriktad på fattigdomsminskning eller ekono-misk utveckling, vilka frågeställningar forskaren har, syftet med forskningen, orsakerna till den valda metoden men även vilka begränsningar det finns i deras studier enligt forskarna.
9
Därefter skapades två separata resultatdelar: en för studiernas metoder och en för studiernas re-sultat och slutsatser. I de två delarna presenterades rere-sultaten systematiskt och metodiskt för att sedan kunna analyseras och jämföras. När det gäller analysering av data menar Cooper (1998) att det är viktigt att det valda data måste motiveras för att visa på validitet i forskningen (Cooper, 1998, s. 155). I denna forskningsöversikt är det viktigt att belysa att data lästs igenom flera gånger för att kunna visa på reliabilitet. Reliabiliteten har förstärks ytterligare på grund av användningen av vetenskapliga artiklar som har blivit refereegranskade.
Databaser och sökord
Två databaser valdes ut för litteratursökning, Academic Search Elite som har en samhällsveten-skaplig inriktning och EconLit som har en mer ekonomisk inriktning, som kompletterar varandra väl. En litteratursökning i databaserna Academic Search Elite och EconLit genomfördes i ”ad-vanced search”. I båda databaserna användes sökorden Remittances och Africa. I Academic Search Elite användes Remittances i ”Abstract or Author-supplied” och Africa i ”All text”. För att be-gränsa sökningen ytterligare valdes enbart ”Scholary (Peer Reviewed) Journals” för att få fram enbart vetenskapliga artiklar som blivit refereegranskade. Det genererande 162 träffar i databasen Academic Search Elite.
Samma sökning gjordes i EconLit, där Remittances användes i ”Abstract” och Africa i ”Anywhere” för att begränsa sökningen. I EconLit genererade det 141 träffar. Sökningen i Academic Search Elite avslutades den 8 april 2014 och sökningen i EconLit avslutades den 9 april 2014.
Genom att läsa abstract i alla 162 respektive 141 träffar gjordes ett urval där följande urvalskrite-rier styrde vilka artiklar som valdes ut:
Artiklar som är baserade på empiriskt material och forskning
Artiklar som behandlade utveckling, antingen ekonomisk eller social och som behandlade de sociala och ekonomiska konsekvenser som remitteringar har på hushållsnivå eller nat-ionell nivå.
Följande artiklar har vaskats fram från de 141 träffarna i EconLit och de urvalskriterier som be-skrivits ovan. Från Academic Search Elite resulterade det i 22 artiklar som uppfyllde kriterierna ovan och i EconLit resulterade det i 23 artiklar.
Nästa urval baserades på att artiklarna skulle vara länderspecifika och inte ha ett allmänt geogra-fiskt fokus som till exempel Afrika söder om Sahara, Nordafrika eller liknande. Sammanfattning-arna från de 22 respektive 23 artiklSammanfattning-arna lästes åter igenom och bara de som var länderspecifika valdes ut. Det resulterade i sju artiklar från Academic Search Elite och nio artiklar från EconLit. De totalt 16 artiklarna lästes igenom och efter genomläsning konstaterades att tre artiklar från Academic Search Elite inte berörde remitteringar och utveckling på hushållsnivå eller nationell nivå som de gav sken av i sammanfattningarna utan hade fokus på andra områden där inte remit-teringar var i fokus och valdes därför bort. En av artiklarna behandlade remitremit-teringar till hushåll som inte längre var kvar i ursprungslandet utan flyttat till ett tredje land och valdes att använda i
10
den här forskningsöversikten då fokus ligger på effekter på fattigdom och ekonomisk utveckling på nationell nivå i sändarlandet. De slutgiltiga antalet artiklar från Academic Search Elite blev fyra artiklar. I EconLit blev det slutgiltiga resultatet sju artiklar eftersom två av dem inte heller berörde remitteringar och utveckling på hushållsnivå eller nationell nivå som de gav sken av i samman-fattningarna och hade inget huvudfokus på remitteringar. Det slutgiltiga resultatet blev elva artik-lar som är det empiriska materialet i denna forskningsöversikt.
Begränsningar i forskningsöversikten
Som konstaterats tidigare är kopplingen mellan remitteringar och dess utvecklingseffekter i Afrika fortfarande ett outforskat ämne vilket innebär att tidigare forskning är tunn och det finns inte många studier inom ämnet. Det finns inga enskilda studier från alla länder i Afrika om remitte-ringar och dess utvecklingseffekter vilket betyder att alla länder i Afrika inte är representerade i denna forskningsöversikt. Afrika är en stor kontinent med många länder och det finns stora skill-nader länderna emellan, vilket gör det svårt att dra några generella slutsatser för hela kontinenten baserat på enbart den här forskningsöversikten. Detta bekräftar ytterligare det faktum att den tidigare forskningen är tunn vilket gör att den här forskningsöversikten fyller en viktig funktion och grund för framtida forskning om remitteringars utvecklingseffekter i Afrika trots sina begräs-ningar.
4 Resultat
Nu sker en övergång till dispositionen av resultatet i denna forskningsöversikt. Först beskrivs vilka olika metoder som forskarna i artiklarna har använt sig av. En jämförelse av de olika meto-derna görs samt en utvärdering av forskarnas valda metoder. Därefter presenteras de olika resul-tat och slutsatser som framkommer i studierna i olika kategorier. Avslutningsvis sammanfattas forskarnas metoder och deras resultat och slutsatser vilket sedan följs av förslag till vidare forsk-ning inom ämnet som är baserat på de resultat som framkommer i forskforsk-ningsöversikten.
Forskarnas metoder
Vilken metod som är mest lämplig att använda beror på om forskningen är inriktad på hushålls-nivå eller nationell hushålls-nivå. Vill forskaren mäta på hushållshushålls-nivå kan det vara mest lämpligt att inter-vjua personer i hushåll, men vill forskaren mäta på nationell nivå kan det vara mest lämpligt att använda nationell statistik. I tabell 1 visas vilka artiklar som har resultat på hushållsnivå, nation-ellnivå och vilka som har resultat på båda nivåerna.
11
Tabell 1. Kategorisering utifrån nivåer
Artiklar med inriktning på hushållsnivå Mali (Gubert, 2007)
Burkina Faso (Wouterse, 2010)
Nigeria (Odozi, Awoyemi, & Omonona,
2010),
Mocambique (de Vletter, 2007)
Ghana (Mazzutato, van den Boom, &
Nso-wah-Nuamah, 2008)
Ghana (Adams & Cuecuecha, 2013) Artiklar med inriktning på nationell nivå Ghana (Adenutsi, 2011)
Nigeria (Raimi, & Ogunjirin, 2012) Artiklar med inriktning på hushållsnivå
och nationell nivå
Zimbabwe (Maphosa, 2007) Somaliland (Ahmed, 2000) Zimbabwe (Mukwedeya, 2011)
De länder som är representerade i denna forskningsöversikt är; Ghana (tre artiklar), Somaliland, Zimbabwe (två artiklar), Mali, Burkina Faso, Mocambique och Nigeria (två artiklar). Många fors-kare har utfört antingen enkäter eller intervjuer, det vill säga vilar på egen insamlad data. Vissa forskare har använt sig av sekundärdata såsom nationell och internationell statistik.
Tabell 2 visar vilken metod forskarna använt sig av. Av de elva studierna har forskare i sex av dessa använt sig av enkäter och intervjuer, medan resten av forskarna har använt sig av nationell eller internationell statistik. Hur många enkäter som distribuerats och intervjuer som genomförts framkommer också i tabellen nedan. Denna tabell är en hjälp för att lättare överblicka studiernas metoder, som kommer att analyseras djupare i följande avsnitt. Ingen av forskarna har använt sig av både primärdata och sekundärdata.
Tabell 2. Forskningsmetoder
Land Metod
Burkina Faso (Wouterse, 2010) Enkäter (n=60 hushåll)
Ghana (Adams & Cuecuecha, 2013) Officiell statistik
Ghana (Adenutsi, 2011) Officiell statistik
Ghana (Mazzutato, van den Boom, &
Nso-wah-Nuamah, 2008) Officiell statistik
Mali (Gubert, 2007) Enkäter och intervjuer
(Enkäter n=305 Intervjuer n=6947)
Mocambique (de Vletter, 2007) Enkäter och intervjuer (Tre studier;
Studie 1; enkäter, n=4000, Studie 2; enkäter, n= 766 Studie 3; intervjuer, n= 615)
12
Nationell och internationellstatistik
Som framkommer i tabell 2 har forskare använt sig av antingen kvalitativa eller kvantitativa forskningsmetoder, vissa har dessutom kombinerat båda forskningsmetoderna. Forskarna har dessutom använt sig av primärdata eller sekundärdata. Sekundärdata är data som skapats av nå-gon annan medan primärdata är data som har samlats in av forskarna själva. Exempel på sekun-därdata som förekommer i studierna i forskningsöversikten är nationell och internationell statistik och primärdata är forskarnas egna utförda enkäter och intervjuer.
De studier som använt sig av nationell data är de tre studierna från Ghana (Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008; Adams & Cueceuecha 2013; Adenutsi, 2011) och båda studi-erna från Nigeria (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010; Raimi & Ogunjirin, 2012), totalt fem olika studier vilket framkommer i tabellen ovan. Forskarna som genomfört studier i Nigeria har utgått från nationella beräkningar och statistik som har skapats från bland annat Nigeria Living Standard Survey (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010), Nigerias Centralbank och Nigerias Sta-tistikbyrå (Raimi & Ogunjirin, 2012). Studierna från Ghana har statistik från, bland annat, Bank of Ghana, Utbildningsministeriet i Ghana, Ghana Statistical Service (GSS), IMF, och Världsban-ken (Adenutsi, 2011), men två har använt statistik från båda från Ghana Living Standards Survey (GLSS) (Adams & Cueceuecha, 2013) och den ena har dessutom statistisk från Ghana TransNet research programme (Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008).
Det anmärkningsvärda är att de tre studier som genomförts i Ghana har alla använt sig av olika nationell data trots att forskarna har studerat samma land. Adenutsi (2011) har använt nationell data från Bank of Ghana, Ghana Statistical Service (GSS) samt internationell data från IMF och Världsbanken (Adenutsi, 2011). De olika forskarna till de övriga studierna från Ghana har använt samma nationella data från Ghana Living Standards Survey men det som skiljer dessa studier åt är att datainsamlingen från Ghana Living Standards Survey samlades in år 2005-2006 respektive år 1998-1999 (Adams & Cueceuecha, 2013, s. 24; Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008, s. 105).
Studierna från Nigeria har använt olika källor för den nationella statistiken trots att de har ge-nomfört sin forskning i samma land. De olika studierna innehåller nationell data från Nigerias Centralbank, Nigerias Statistikbyrå (Raimi & Ogunjirin, 2012) och Nigeria Living Standard Survey (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010).
Tabell 2 visar är användningen av nationell och internationell statistik inte den metod som är mest förekommande i studierna i denna forskningsöversikt. Forskarna till de studier som
använ-Nigeria (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010) Officiell statistik Nigeria (Raimi & Ogunjirin 2012) Officiell statistik
Somaliland (Ahmed, 2000) Enkäter (n=116)
Zimababwe (Maphosa, 2007) Enkäter (n=150)
13
der sig av nationell och internationell statistik är de studier som handlar om samma land, studier-na från Ghastudier-na och Nigeria. Att forskarstudier-na till de två studierstudier-na från Ghastudier-na båda innehåller studier- nation-ell statistik från Ghana Living Standards Survey tyder på att det är en tillförlitlig källa för inform-ation och att resultaten har hög validitet.
Enkäter och intervjuer
Forskare i sex studier i denna forskningsöversikt har använt enkätundersökningar som metod. De har samlat in egen data genom att utföra enkäter och djupintervjuer med invånare. I studierna har det inte funnits några tydliga förklaringar till hur forskarna har gått tillväga i sina enkätundersök-ningar.
I tabell 2 kan det utläsas att egna utförda enkäter användes av forskare i fem olika studier, i stu-dien från Mali, en studie från Zimbabwe, stustu-dien från Burkina Faso, stustu-dien från Somaliland och studien från Mocambique (Gubert, 2007; Maphosa, 2007; Wouterse, 2009; Ahmed, 2000; de Vlet-ter, 2007). De studier som innehåller enbart enkäter är studien från Burkina Faso, den ena studien från Zimbabwe och den från Somaliland (Wouterse, 2009; Maphosa, 2007; Ahmed, 2000). En kombination av enkäter och intervjuer har använts av forskaren till studierna från Mali och Mocambique (Gubert, 2007; de Vletter, 2007). Enbart intervjuer har använts i den ena studien från Zimbabwe (Mukwedeya, 2011) vilket också kan utläsas av tabell 2.
Forskningen från Mali är den bredaste studien sett till flest intervjuer och enkäter som kan utläsas i tabellen ovan. Under loppet av fyra månader distribuerades enkäter till 305 hushåll och inter-vjuer med 6947 individer genomfördes (Gubert, 2007, s. 96). Interinter-vjuerna inkluderade också per-soner som skulle migrera inom en snar framtid. Den insamlade data gav enligt forskaren en rik och tillförlitlig data då den täckte tillgångar, inkomster, källor, utgifter och personliga karaktärist-isk data om dem i hushållen, men även information om de som skulle migrera inom en snar framtid (Gubert, 2007, s. 96).
Forskaren till studien från Zimbabwe använde ett frågeformulär som fördelades till 150 hushåll (Maphosa, 2007, s. 126 ). Även gruppdiskussioner, individuella ostrukturerade intervjuer med kommunledare, fokusgrupper med unga i skolan och nuvarande och återvändande migranter ge-nomfördes av forskaren. Orsaken till att forskaren valde flera metoder var att andelen migranter från Zimbabwe har ökat de senaste åren och genom denna studie vill forskaren se huruvida det skett någon form av ekonomisk utveckling och minskning av fattigdom på hushållsnivå (Map-hosa, 2007, s. 126). Den studie som har distribuerat ungefär lika många enkäter till hushåll som i Zimbabwe är studien från Somaliland som distribuerat enkäter till 116 hushåll (Ahmed, 2000, s. 381). Till skillnad från forskaren till studien om Zimbabwe ovan har forskaren från Somaliland dessutom intervjuat penningsöverföringsföretag och telefonföretag i Somaliland (Ahmed, 2000, s. 381). Studien från Somaliland är den enda där forskaren har intervjuat företag av dessa slag, vilket gör det till en intressant forskning vars resultat kring ekonomisk utveckling på nationell nivå blir mer utförlig. I studien från Somaliland var forskarens syfte att undersöka betydelsen av remitte-ringar och remitteremitte-ringars inverkan på den lokala ekonomin i landet. Vidare presenteras urvalet tydligt och vilket syfte forskaren hade med intervjuerna. Forskaren utförde semistrukturerade
en-14
käter och vissa frågor har även översatts från engelska till somali för att deltagarna skulle förstå frågorna (Ahmed, 2000, s. 382).
Studien från Burkina Faso är den studie där forskaren använt minst antal enkäter, forskaren dis-tribuerade enkäter till 60 hushåll i fyra byar i landet (Wouterse, 2010, s. 774-775). Byarna valdes utifrån deras placering i relation till hur långt de hade till huvudstaden och att det skulle finnas hushåll i området där medlemmar hade migrerat till ett land utanför den afrikanska kontinenten. Forskaren gjorde fyra analyser utifrån remitteringar som kommer från migranter som migrerat inom Afrika och utanför den afrikanska kontinenten. Analyserna utgick ifrån remitteringar i relat-ion till ojämlikhet i inkomster, fattigdom och välfärd. Dessa resultat analyserades sedan utifrån
statistiska beräkningar (Wouterse, 2010, s. 774-775).
Likheten mellan studierna från Mali, Burkina Faso och en av studierna från Zimbabwe är att forskarna dessutom intervjuat de som ska migrera (Gubert, 2007; Wouterse, 2010; Maphosa, 2007). I Zimbabwe vill forskaren se huruvida initiativen till investeringar från migranter utom-lands påverkar fattigdomsminskningen i området (Maphosa, 2007). Skillnaden mellan dessa stu-dier är att i studien från Zimbabwe har forskaren dessutom gjort intervjuer med migranter som återvänt hem. Detta är intressant då dessa forskare är de enda som har genomfört detta och ge-nom att intervjua de migranter som återvänder kan ett annat perspektiv på remitteringar fram-komma, perspektivet hos migranten.
Djupintervjuer genomfördes i en av studierna från Zimbabwe. Dessa tolv djupintervjuer skedde under juni och juli år 2008 och i oktober 2009. De som intervjuades fick berätta om sin levnadssi-tuation utifrån teman såsom remitteringar som skickas och vad hushållen spenderade sina remit-teringar på (Mukwedeya, 2011). Information om urvalet saknas i studien. Det är möjligt att per-sonliga intervjuer genomförts, där forskaren har träffat informanten och utfört intervjun på en plats, ett troligt antagande eftersom det i fotnoterna står namn, datum och plats för intervjun.
Den studie som i metodiskt avseende skiljer sig mest från övriga har utförts i Mocambique. I denna studie väljer forskaren att utgå från tre tidigare enkäter. En typ av enkät genomfördes mel-lan år 1991-2002 och innehåller information om 4000 hushåll i Mocambique (de Vletter 2007, s. 138). Den andra enkäten genomfördes år 2004 och innehåller svar från 726 hushåll i södra Mocambique (de Vletter 2007, s.138) där forskarna inkluderat hushåll på landsbygden och i ur-bana områden. I den tredje enkäten ingick flera länder men forskaren väljer att ta upp det resultat som gäller endast Mocambique (de Vletter 2007, s.138). Den tredje enkäten genomfördes år 2004 och är en stödenkät, där forskare intervjuat 455 gruvarbetare och 160 makar till gruvarbetare (de Vletter 2007, s.139). Enligt forskaren berodde orsaken till valet av metod att det fanns detaljerade frågor om migranter men även att dessa studier kan visa på huruvida det finns variationer som fastställer hushållens förmögenhet. Enligt forskaren gav den ena enkäten mycket information om remitteringsmönster vilket gav forskarna bättre förståelse för vilken påverkan migration har på utveckling och hushållen (de Vletter, 2007, s. 138).
Den äldsta statistiken har forskaren i studien från Mali använt, en enkät från år 1997 som handlar om huruvida investeringar från remitteringar bidrar till fattigdomsminskning i landet (Gubert,
15
2007, s. 96). Den äldsta nationella statistiken som förekommer i forskningsöversikten är från 1987-2007 och har använts av forskaren i en av studierna från Ghana (Adenutsi, 2011, s. 69).
De två studierna från Zimbabwe använder två olika metoder som tydligt syns i tabell 2. Dock an-vänder sig båda av primärdata. Antalet enkäter som används av de olika forskarna skiljer sig mar-kant från varandra vilket tydligt framkommer i tabellen, där det minsta antalet enkäter som an-vänts är 60 stycken i Burkina Faso och flest studien från Mocambique med 4000 enkäter. Även antalet intervjuer som forskarna genomfört skiljer sig också markant. Det minsta antalet genom-förda intervjuer skedde i Zimbabwe och flest i Mali där det genomfördes 6947 intervjuer. Det visar att de olika studiernas omfattning skiljer sig åt och tyder på att forskningen är väldigt ojämnt fördelat mellan de afrikanska länderna där vissa länder ges mer uppmärksamhet än det andra. En mindre studie kan också ge givande resultat även om en större studie ger mer material att arbeta med.
Studierna med enkäter och intervjuer har varit fler än de studier som innehåller nationell och in-ternationell statistik vilket kan utläsas från tabell 2. Det tyder på att majoriteten av forskarna vill utgå från hushållens utgångspunkt för att få fram resultat istället för att använda sig av nationell och internationell statistik.
Vilken typ av metod som forskarna använt, enkät och intervjuer eller nationell och internationell statistik, är ganska jämnt fördelat mellan studierna där fem av studierna har använt statistik och sex av dem använt enkäter eller intervjuer. Det tyder på att detta är ett ämne som kan undersökas med hjälp av både nationell data samt enkäter och intervjuer, något som kan utföras antingen på plats eller på distans.
Urvalsprocesser
När det gäller urvalsprocesser finns det väldigt lite allmän information om hur forskarnas urval gått till, exempelvis valet av deltagare, stad eller annan information, som kan vara viktig att ha med. Detta gällde generellt för alla artiklar vilket kan tyda på att forskarna medvetet valt att inte redogöra för detta eftersom det kan anses vara överflödig information. Samtidigt kan urvalspro-cessen anses vara viktig att beskriva eftersom det urval forskare gör, kan påverka resultat.
Den forskning som tydligt redogör för hur de genomfört sina urval är forskarna till studien om Burkina Faso. Forskarna genomförde egna enkäter och byarna valdes utifrån deras placering i relation till huvudstaden och att det skulle finnas familjemedlemmar som migrerat utanför den afrikanska kontinenten i området (Wouterse, 2010). Detta kan jämföras med forskningen om Ni-geria där forskarna har använt sig av slumpmässiga urval (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010). Resterande artiklar visade mer på ett större urval med flera hushåll och intervjuer vilket ger fors-karna mer att bearbeta.
I forskningen från Somaliland valde forskaren att endast ha med män i underökningen eftersom forskaren ansåg att de tidigare studierna som gjorts om män hade gett ett bra resultat (Ahmed, 2000, s. 382).
16
I studierna från Somaliland och en av studierna från Ghana, har forskare inte redogjort för varför de mäter resultat på hushållsnivå. Dock presenterar dessa två studier tydligt sitt urval och hur de har gått tillväga i sina undersökningar men inte varför de väljer att forska utifrån ett hushållsper-spektiv (Ahmed, 2000; Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008). I en annan studie från Ghana har inte forskarna beskrivit hur många hushåll som tar emot remitteringar. Det är även otydligt ifall remitteringar spenderades på utbildning och vård till sig själva eller om remitte-ringarna investerades i skolor och vård (Adams & Cueceuecha, 2013, s. 36). Studien var också var inriktad på fattigdomsbekämpning men det var otydligt beskrivet i metoden huruvida remitte-ringar kom hela befolkningen tillgodo och huruvida inkomstklyftorna i landet ökade.
Mätproblem
Många av forskarna har tagit upp svårigheter med att mäta remitteringar och problemen med att registrera flödet av remitteringar till sändarlandet. Studier där forskare tar upp dessa svårigheter är studien om Somaliland, två av studierna från Ghana och en studie från Zimbabwe (Ahmed, 2000 s. 382; Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008, s. 104; Mukwedeya, 2011, s. 118; Adams & Cueceuecha, 2013, s. 25). Detta kan leda till att forskare drar felaktiga slutsatser när det gäller remitteringars omfattning.
Många migranter från Zimbabwe befinner sig illegalt i mottagarlandet vilket gör att det kan vara lättare att skicka remitteringar genom informella oregistrerade kanaler. En annan anledning till att migranter föredrar att skicka remitteringar genom informella kanaler kan också vara att det upp-står höga transportkostnader för familjemedlemmarna som är kvar i sändarlandet för att ta sig till banken och hämta ut remitteringar (Maphosa, 2007, s. 132). Problemet med att uppehålla sig ille-galt i mottagarlandet och inte våga skicka remitteringar genom formella kanaler framkommer även i forskningen från Mocambique (de Vletter, 2007, s. 144). Detta kan vara en bidragande or-sak till att det är svårt för forskare att uppskatta storleken på remitteringarna och mäta inflödena av remitteringar. Det går alltså inte att ge några exakta siffror på storleken på remitteringarna.
Nära relaterat till problemet ovan är också att mäta effekterna av remitteringar. Forskaren i stu-dien om Mali menar att det är svårt att mäta de indirekta effekterna av migration och remittering-ar (Gubert, 2007, s. 98). Det är även svårt att mäta nivån på fattigdom i ett land, specifik den ab-soluta fattigdomsgränsen. Forskarna till en av studierna från Nigeria menar att det båda är rele-vanta för att undersöka om remitteringar bidrar till fattigdomsminskning (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010, s. 193).
Forskarnas resultat och slutsatser
De elva artiklarna som utgör det empiriska materialet har resultat och slutsatser som både liknar varandra och skiljer sig åt. Resultaten och slutsatserna har delats in i fyra olika kategorier bero-ende på vad resultaten visar och slutsatserna är för att ge en tydlig och systematisk presentation av resultaten och slutsatserna. En egen kategori har skapats för de resultat och slutsatser som inte
17
passar in i de fyra olika huvudkategorierna. Tabellen nedan visar hur många av studierna som har resultat och slutsatser under respektive kategori och vilka länder dessa studier är inriktade på.
Tabell 3. Resultat och slutsatser under respektive kategori och nivå
Tabell 3 visar vilka artiklar som innehåller resultat och slutsatser kring fattigdomsminskning på nationell nivå, fattigdomsminskning på nationell nivå, ekonomisk utveckling på hushållsnivå, ekonomisk utveckling på nationell nivå samt vilka som har avvikande resultat. Resultaten och slutsatserna i studierna presenteras nedan i varje kategori för sig och avslutas med vilka studier som har slutsatser och resultat som avviker. De resultat som förekommer under kategorierna fat-tigdomsminskning är baserade på de resultat i artiklarna som där benämns fatfat-tigdomsminskning, det samma gäller begreppet ekonomisk utveckling. Begreppet fattigdomsminskning är taget från de studier som behandlar fattigdomsminskning, där fattigdomsminskning inte nämns används istället begreppet ekonomisk utveckling.
Fattigdomsminskning på hushållsnivå
I Ghana går internationella remitteringar främst till de två procent som utgör den rikaste befolk-ningen (Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008, s. 117). Bara fem procent av re-mitteringarna går till de fattigaste medan 57 procent går till de rikaste i landet och uppskattnings-vis 90 procent av remitteringarna går till de två rikaste grupperna vilket innebär att det är mycket ovanligt att internationella remitteringar går direkt till de fattiga (Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008, s. 113). Remitteringar är dessutom ojämnt fördelat geografiskt inom landet: Ashanti, Eastern och Great Accra regionerna får tillgång till flest remitteringar, både från inhemska och utländska källor. Den norra delen av Ghana, där de fattigaste regionerna finns, mottar en mycket liten del av remitteringarna (Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008, s. 117). Till skillnad från Ghana är remitteringar i Somaliland strakt koncentrerat till urbana center och visar ingen skillnad mellan fattiga och rika områden. Majoriteten av hushållen i Hargeisa, huvudstaden i Somaliland, är beroende av remitteringar för sitt uppehälle. Men mindre
Antal Länder och författare Resultat angående
fattigdoms-minskning på hushållsnivå 5 Nigeria (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010), Ghana (Adams & Cuecuecha, 2013), Ghana (Mazzutato, van den Boom & Nsowah-Nuamah, 2008), Somaliland, (Ahmed, 2000) Burkina Faso (Wou-terse, 2010)
Resultat angående
fattigdoms-minskning på nationell nivå 5 Nigeria (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010), Ghana (Adams & Cuecuecha, 2013), Ghana (Mazzutato, van den Boom & Nsowah-Nuamah, 2008) Somaliland (Ahmed, 2000), Burkina Faso (Wou-terse, 2010)
Resultat angående ekonomisk
utveckling på hushållsnivå 5 Mali (Gubert, 2007), Ghana (Adams & Cuecuecha, 2013), Somali-land (Ahmed, 2000) Mocambique, (de Vletter, 2007) Zimbabwe
(Maphosa, 2007),
Resultat angående ekonomisk
utveckling på nationell nivå 6 Zimbabwe, (Maphosa, 2007), Mocambique (de Vletter, 2007), Somaliland (Ahmed, 2000), Ghana (Adenutsi, 2011), Mali
(Gu-bert, 2007), Nigeria (Raimi & Ogunjirin, 2012),
18
än fem procent av de rurala hushållen får pengar via remitteringar (Ahmed, 2000, s. 383). Precis som i Somaliland är internationella remitteringar till hushåll i rurala områden mycket små jämfört med remitteringar till hushåll i urbana områden i Nigeria och det finns ett stort beroende av re-mitteringar i urbana områden och ett lågt beroende i rurala områden i Nigeria (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010, s. 196-197).
Remitteringar ökar ojämlikheter i inkomst i Somaliland då migranterna utomlands oftast kommer från mer välbärgade familjer som har råd med de höga investeringskostnader som uppkommer när en familjemedlem skickas utomlands. Det är därför framförallt de familjer som har råd att låta någon migrera som också mottar remitteringar i Somaliland (Ahmed, 2000, s. 387). Detta stäm-mer också överens med de resultat som har visat sig i Burkina Faso där interkontinental migrat-ion som sker på en lång distans utanför den afrikanska kontinenten är mer riskabel och kostar mer pengar och involverar migranter från områden med medel- eller överklass inkomster, vilket gör att distributionen av remitteringar även i Burkina Faso går till redan välbärgade hushåll, som vittnar om ojämlikheter i inkomst (Wouterse, 2010, s. 784). De flesta resultat visar att remitte-ringar bidrar till ojämlikheter i inkomst men det finns dock ett resultat som menar på motsatsen. I Nigeria minskar remitteringar ojämlikheten i inkomst trots att de fattiga ibland är oförmögna att få tillgång till sina remitteringar som skickats till dem eller trots att de ibland inte har råd att låta en familjemedlem migrera (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010, s. 198). Forskarna menar att remitteringar har en utjämnande effekt på ojämlikheter i inkomster för att genom migration har de fattiga tillgång till produktiva tillgångar och på så sätt minskar ojämlikheten (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010, s. 198). Slutsatserna från Nigeria kan anses vara motsägelsefulla då resultatet visar att remitteringar minskar ojämlikheten i inkomster i Nigeria trots att de fattiga inte har råd att låta en familjemedlem migrera eller inte kan få tillgång till de remitteringar som skickats till dem.
Resultat från Somaliland och Nigeria, och särskilt från Ghana, tyder på att internationella remitte-ringar är ojämnt och orättvist fördelade inom länderna och tyder också på att fattigdomsminsk-ningen på hushållsnivå är ojämnt fördelat, dock kan slutsatsen dras att remitteringar minskar fat-tigdom på hushållsnivå.
Trots den ojämna distributionen av internationella remitteringar i många av de undersökta afri-kanska länderna, är det vanskligt att dra den definitiva slutsatsen om att internationella remitte-ringar inte skulle gynna de fattiga. Det är mycket troligt att internationella remitteremitte-ringar har mul-tipla effekter som påverkar de fattiga, inte bara i Ghana utan generellt i Afrika (Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008, s. 117). Resultaten visar på en oenighet bland forskarna huruvida remitteringar gynnar de fattiga hushållen eller inte men alla resultat utom det från Nige-ria, som visar att remitteringar bidrar till att öka ojämlikheten i inkomst.
I Ghana visar en studie (Adams & Cuecuecha, 2013) att mottagandet av remitteringar i hög grad minskar sannolikheten för hushållsfattigdom i landet. För hushåll som mottar internationella re-mitteringar minskar sannolikheten att vara fattig med så mycket som 97 procent. Rere-mitteringar från internationella migranter är 3 ½ gånger så stora i absolut värde än de interna remitteringarna inom Ghana vilket då gör att internationella remitteringar har en mycket större effekt på
fattig-19
domsminskning än interna remitteringar (Adams & Cuecuecha, 2013, s. 38). I Burkina Faso, pre-cis som i Ghana, finns det skillnader i vilken slags vilken typ av migrant som remitteringarna kommer ifrån och det påverkar huruvida remitteringar minskar fattigdom eller inte. I studien från Burkina Faso skiljer forskaren också på migranthushåll och icke-migranthushåll vilket inte berörs i forskningen från Ghana. Runt hälften av hushållen har inte någon familjemedlem som är mi-grant vilket betyder att nästan hälften av hushållen lever i absolut fattigdom i Burkina Faso. Bland de interkontinentala migranthushållen, det vill säga de som har migrerat från den afrikanska kon-tinenten, är extrem fattigdom mycket mindre förekommande bland de hushåll som tar emot re-mitteringar från interkontinentala migranter än de som tar emot rere-mitteringar från en migrant som migrerat inom den afrikanska kontinenten. Remitteringar från interkontinental migration har en större andel av de totala skillnaderna i inkomst jämfört med remitteringar från intra-afrikansk migration (Wouterse, 2010, s. 783). I Nigeria är antalet fattiga, gapet mellan fattiga och icke fattiga och djupet i fattigdomen lägre för de hushåll som tar emot remitteringar än de som inte tar emot remitteringar (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010, s. 197). Fattigdom är mindre allvarlig för hushåll med interkontinentala migranter i Burkina Faso men remitteringar från den intra-afrikanska migrationen gynnar de fattiga mer än någon annan inkomstkälla gör (Wouterse, 2010, s. 783-784). Slutsatsen som kan utläsas från forskningsresultaten ovan visar att fattigdomsminsk-ningen blir högre om hushållen har en familjemedlem som har migrerat utanför Afrika vilket gäl-ler Burkina Faso och Ghana medan resultaten från Nigeria inte har några resultat som visar på skillnader mellan remitteringar från intra-afrikansk migranter eller interkontinentala migranter utan visar att fattigdom minskar om hushåll tar emot remitteringar än om de inte tar emot remit-teringar.
Alla artiklar som behandlar remitteringar och fattigdom i den här forskningsöversikten visar att internationella remitteringar bidrar till att minska fattigdomen på hushållsnivå. Det stora flödet av remitteringar är positivt på hushållsnivå för att remitteringar har tillhandahållit ett säkert uppe-hälle för tusentals familjer i till exempel Somaliland. I urbana områden har många människor kunnat åtnjuta en högre levnadsstandard som inte hade varit möjlig utan remitteringar (Ahmed, 2000, s. 386). Trots att slutsatsen visar sig vara att remitteringar bidrar till fattigdomsminskning på hushållsnivå skiljer det sig markant från hushåll till hushåll beroende vilken slags migration som remitteringarna kommer ifrån. Det råder enighet i forskningen att remitteringar bidrar till fattig-domsminskning på hushållsnivå.
Fattigdomsminskning på nationell nivå
Huruvida remitteringar bidrar till fattigdomsminskning på nationell nivå eller inte verkar bero på en mängd olika faktorer. Intressant är att inga av artiklarna i denna forskningsöversikt berör samma faktorer utan framhäver var sina specifika faktorer som påstås påverka fattigdomsminsk-ning på nationell nivå.
I forskningen om Ghana dras slutsatsen att huruvida remitteringar bidrar till utveckling eller inte beror på om remitteringar går till de fattiga eller inte. Om de gör det kan remitteringar ses som ett effektivt sätt att bidra till fattigdomsminskning i utvecklingsländer (Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008, s. 112). Forskaren i studien om Somaliland menar istället att för att
re-20
mitteringar ska kunna ha någon inverkan på ekonomin och samhället i helhet beror på om flödet har omvandlats till produktiva investeringar. Det finns ingen detaljerad data kring detta men för att bevisa de positiva multipla effekterna av remitteringar finns det mer än tillräckligt med bevis som visar att remitteringar har bidragit till ökad tillväxt av den privata sektorn (Ahmed, 2000, s. 386). Frånvaron av bankfaciliteter och finansiella institutioner krymper remitteringars påverkan på utveckling. Eftersom detta saknas, ”förvarar” migranter sitt kapital utomlands (Ahmed, 2000, s. 388). Forskningen i Nigeria leder dock till andra slutsatser än forskningen från Ghana och So-maliland huruvida remitteringar bidrar till utvecklingen eller inte och menar att hur stor omfatt-ning av minskomfatt-ning av fattigdomen som remitteringar har beror på vilken metod som används för att uppskatta fattigdomen utan remitteringar. Den kontrafaktiska inkomsten utan remitteringar resulterade i en högre fattigdomsminskning än den icke-kontrafaktiska inkomsten. Därför tende-rar forskning att underskatta den följd som remitteringar har på fattigdom (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010, s. 197). Forskning från Burkina Faso menar att den inverkan remitteringar har på ojämlikhet, fattigdom och social välfärd beror på vilken destination migranten har och sprid-ningen av migrationsmöjligheter inom ett samhälle (Wouterse, 2010, s. 786). Resultatet från Bur-kina Faso får stöd från resultaten från kategorin ”Fattigdomsminskning på hushållsnivå”, där fat-tigdomsminskningen ökade när remitteringarna kom från en familjemedlem som migrerat utanför den afrikanska kontinenten än inom den afrikanska kontinenten, vilket också stödjer resultaten från Burkina Faso.
Tillgång till inflödet av remitteringar minskar fattigdomen i Nigeria på nationell nivå (Odozi, Awoyemi & Omonona, 2010, s. 197). En marginell ökning i remitteringar från intra-afrikansk mi-gration minskar ojämlikheter medan en marginell ökning av remitteringar från interkontinental migration har motsatt effekt i Burkina Faso. Hushåll med interkontinental migration är mindre fattiga i termer av antal, djup och allvarlighet vilket tyder på att specifikt den formen av migration kan spela en avgörande roll i fattigdomsminskning (Wouterse, 2010, s. 786). Hushåll som deltar i interkontinental migration gynnas kraftigt av att ta emot remitteringar, men att fördelarna inte inkluderar rurala fattiga som resulterar i ojämlikheter i inkomst mellan hushåll och begränsar för-bättringar inom social välfärd (Wouterse, 2010, s. 787). Resultaten från Burkina Faso och Nigeria visar på att remitteringars utvecklingseffekter på fattigdom på nationell nivå beror på vilken typ av migration som är aktuell och påverkar i olika stor utsträckning.
Forskningsresultatet från Ghana indikerar att mycket av de internationella remitteringarna går till stadsbor i Ghana, varav många är migranter, som i sin tur omfördelar remitteringarna till mer ru-rala områden i landet (Mazzucato, van den Boom & Nasowah-Nuamah, 2008, s. 117). Mottagan-det av remitteringar minskar sannolikheten att hushåll är fattiga i Ghana, vilket stödjer synen på att remitteringar kan ha en positiv inverkan på ekonomisk utveckling genom att minska fattigdom och öka hushålls investeringar i human- och fysiskt kapital (Adams & Cuecuecha, 2013, s. 38).
Resultaten ovan är motstridiga vilket gör att ingen slutsats kan dras angående att remitteringar bidrar till att minska fattigdomen i sin helhet då vissa resultat pekar på att remitteringar når de fattiga medan andra forskningsresultat pekar på motsatsen. Dock är alla forskningsresultat över-ens om att remitteringar kan bidra till fattigdomsminskning på nationell nivå men att det inte sker per automatik.