Att fortsätta sluta röka : Upplevelser av att sluta röka vid kronisk obstruktiv lungsjukdom

Upplevelser av att sluta röka vid kronisk obstruktiv lungsjukdom

HUVUDOMRÅDE Omvårdnad

FÖRFATTARE Jonathan Lewin & Daniel Uvegård HANDLEDARE Anna Lindblad

JÖNKÖPING 2019 December

Sammanfattning

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakas för majoriteten av

rökning. Rökavvänjning ses som den mest effektiva behandling av KOL. Att sluta röka är ofta svårt och kräver livsstilsförändringar, vilket förändrar livet för individen.

Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser relaterade till att sluta röka vid

diagnosen KOL. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Fribergs femstegsmodell användes i analysprocessen. Resultat: Två övergripande teman framkom som svarade till syftet: mental inverkan och omgivningens inverka. Slutsats: Att sluta röka med diagnosen KOL innebär livsstilsförändringar. Upplevelser av skam och skuld var vanliga, där personer

skämdes för misslyckade försök att sluta röka. Flera personer hade lyckats sluta röka utan djupare planering av sitt rökstopp. Negativa upplevelser av vården var vanliga, vilket gjorde det svårare för personer att sluta röka. Stödgrupper upplevdes vara till nytta för att sluta röka. Nyckelord: Kronisk obstruktiv lungsjukdom, omvårdnad, sluta röka, transition, upplevelser.

Summary

Title: Continuing quitting smoking

Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is for a majority

caused by smoking. Smoking cessation is seen as the most effective treatment of the disease. Smoking cessation is often experienced as difficult and requires lifestyle changes, which could be a demanding task for the person. Aim: Was to describe individuals’ experiences related to smoking cessation while diagnosed with COPD.

Method: A literature review with qualitative design and inductive approach was

used. Friberg’s five-step model was used in the analysis. Result: Two main themes emerged that replied to the aim: mental impact and environmental impact.

Conclusions: Smoking cessation while having been diagnosed with COPD implies

life style changes. Experiences of shame and guilt was common, individuals felt shame during failed attempts to stop smoking. Several persons experienced

succeeded smoking cessation without planning. Negative experiences of healthcare were common, which made smoking cessation difficult. The experience of support groups was useful for success in smoking cessation. Keywords: Chronic obstructive pulmonary disease, experiences, nursing, stop smoking, transition.

Innehållsförteckning

Inledning ... 1

Bakgrund ... 1

Kronisk obstruktiv lungsjukdom ... 1

Diagnos och Symptom ... 1

Behandling ... 1

KOL utifrån ett folkhälsoperspektiv ... 1

Att leva med KOL ... 2

Effekter av att sluta röka ... 2

Transition ... 3

Problemformulering ... 4

Syfte ... 4

Metod ... 4

Design ... 4

Urval och datainsamling ... 4

Dataanalys ... 5

Forskningsetiska överväganden ... 5

Resultat ... 6

Mental inverkan ... 6

Skam och skuld ... 6

Välmående ... 6 Motivation ... 7 Ständig kamp ... 8 Omgivningens inverkan ... 9 Stöd från omgivningen ... 9 Frånvaro av stöd ... 9

Att känna sig brännmärkt ... 10

Diskussion ... 10

Slutsatser ... 14

Referenser ... 15

Bilagor ... 1

Bilaga 2: Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Bilaga 3: Artikelmatris

Inledning

Under år 2015 orsakades globalt över tre miljoner dödsfall av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Sedan 1990 har dödsfallen relaterade till KOL ökat med 10 procent (Criner & Han, 2018). I Sverige har cirka 10 procent av befolkningen i åldrarna över 50 år KOL, vilket innefattar omkring 400 000 personer. 80 procent av de som drabbas av KOL är rökare och den mest effektiva behandlingen av KOL är rökstopp (Ericsson & Ericsson, 2012). Att sluta röka kan kräva livsstilsförändringar för individen. Livsstilsförändringarna gör att omvårdnaden för personer med KOL behöver anpassas till individens förutsättningar (Meleis, 2018).

Bakgrund

Kronisk obstruktiv lungsjukdom

KOL är en långsamt progressiv, icke reversibel lungsjukdom som kännetecknas av kronisk luftvägsobstruktion. För en majoritet av patienterna orsakas KOL av tobaksrök. Röken skadar kroppen genom att kroppens immunförsvar aktiveras vid långvarig exponering av cigarettrök för att minska rökningens skadliga effekter. Följden blir att de inflammatoriska cellerna bryter ner lungvävnad, vilket försämrar möjligheten att ventilera lungan och syresätta blodet tillräckligt. Dessutom är nikotinet i cigaretten beroendeframkallande (Ericsson & Ericsson, 2012). KOL utvecklas långsamt och de första symtomen blir ofta synliga först efter 30 till 50 år av rökning (Braun & Anderson, 2011).

Diagnos och Symptom

För att diagnostisera KOL används spirometri som metod. FEV1 står för forcerad exspiratorisk volym under en sekund, det vill säga ett mått på hur stor volym som kan andas ut på en sekund. Vid diagnosen KOL är FEV1 sänkt då obstruktion av luftvägarna innebär att luften passerar långsammare. För att diagnos ska sättas krävs att FEV1 är under 80 procent av normalvärdet. Diagnosen för KOL visar på patientens andningsförmåga, men inte på vilka faktorer som orsakar det låga värdet. Debutsymtom vid KOL är hosta, ökad slemsekretion i de nedre luftvägarna, andfåddhet vid lätt ansträngning och blekhet. Efter en tid uppträder fler symtom som avmagring, utspänd bröstkorg och tunna axlar (Ericsson & Ericsson, 2012).

Behandling

Den medicinska behandlingen av KOL har olika verkningsmekanismer. Ofta används kombinationsläkemedel vid behandling. Den medicinska behandlingen utgörs av glukokortikoider och bronkvidgande läkemedel. Glukokortikoider används för att dämpa imflamatoriska processer. Bronkvidgande läkemedel används för att vidga luftvägarna. Långvarig syrgasbehandling kan bli aktuell då patientens syresättning understiger 90 procent (Almås, Bakkelund, Thorsen & Dichmann Sorknæs, 2011). Rökavvänjning ses som den mest effektiva behandlingen av KOL och är det som på lång sikt ger störst effekt (Jha et al. 2013).

KOL utifrån ett folkhälsoperspektiv

Prevalensen av sjukdomen har sedan 1990 ökat i världen med 44 procent. Forskare menar att siffrorna egentligen är högre då KOL som sjukdom globalt är underdiagnostiserad och underbehandlad (Criner & Han, 2018). År 2020 kommer KOL globalt vara den tredje vanligaste dödsorsaken. Orsaken till att KOL ökar globalt

beror bland annat på åldrande befolkning samt en växande andel rökande kvinnor (Almås et al., 2011; WHO, 2018).

Vilhelmsson (2016) visar att 41 procent av männen och 5 procent av kvinnorna i världen är rökare. Variationen mellan olika länder och regioner är stor. Det sker en förskjutning från höginkomstländer till medel- och låginkomstländer, där andelen rökare minskar i rikare regioner medan andelen ökar i de fattigare. Criner och Han (2018) beskriver att andelen rökare bland den amerikanska befolkningen har minskat sedan år 2005 från 21 procent till dagens 16 procent. I en amerikansk studie som omfattade 400 personer visar att hela 85 procent av deltagarna slutat röka efter att de fått diagnosen KOL. Flertalet i studien var övertygade om att rökningen var den främsta orsaken till att de utvecklat sjukdomen (Hoth, Wamboldt, Bowler, Make, & Holm, 2011).

Samhällskostnaden till följd av rökning kan vara hög. De totala kostnaderna för rökning i Sverige uppgick år 2015 till 31,5 miljarder kronor, varav 2,8 miljarder kronor relateras till KOL. År 2015 dog i Sverige 14 400 personer till följd av rökning, vilket motsvarar 16 procent av alla dödsfall. Av dem kunde 2200 dödsfall kopplas till KOL (Andersson, Toresson Grip, Norrlid & Hammars, 2017).

Att leva med KOL

Personer som får diagnosen KOL kan uppleva ett förändrat liv. Individen kan komma att uppleva diagnosprocessen som förvirrande, där begrepp och diagnosticeringsmetoder används utan förklaring av vårdpersonal. Därav är det vanligt att personens tankar pendlar mellan förståelse, osäkerhet och rädsla. Diagnosen i sig själv kan uppfattas som ett svårt besked att få. Diagnosen KOL orsakad av rökning sticker ut genom att den till stor del kan sammankopplas till en tydlig orsak som rökning. På så sätt skiljer KOL sig från andra sjukdomar som utvecklas i kroppen utan några tydliga orsaker i livsmönster. Därav är det vanligt att en känsla av skam och skuld ofta infinner sig när personen får diagnosen KOL, då upplevelsen av sitt eget ansvar och vållande till sjukdomen kan vara påtaglig. Denna problematik gör att det för individen kan vara svårt att förhålla sig till KOL (Lindgren, Storli, Wiklund-Gustin, 2014). Vissa personer kan känna att de inte kan ställa krav på vården eftersom personerna anser att de själva bär ansvaret för situationen de har satt sig i (Lindqvist & Hallberg, 2010). Andra personer förstår att KOL är kroniskt och att det är någonting de kommer behöva leva med i resten av sina liv. Vissa upplever sig stigmatiserade av samhället och vården, och menar att den professionella vårdpersonalen inte gav den uppmärksamhet som personer med KOL behöver. Sällan skedde möten i vården med förståelse och sympati. Följden blev att personer med KOL upplevde att de inte togs på allvar (Lindqvist & Hallberg, 2010).

Effekter av att sluta röka

Den viktigaste åtgärden för personer med KOL är att sluta röka. Sjuksköterskan kan därför bidra till att ge stöd och information till patienter som uppmanas till rökstopp (Socialstyrelsen, 2018). I en studie jämförs rökstoppets fördelar beroende på vilken ålder man slutar röka i. Resultatet visar att rökare som slutar röka vid 25–34 års ålder förväntas ha samma livslängd som en icke-rökare och har därmed förlängt livslängden med 10 år i jämförelse med personer som aldrig slutar att röka. Ett rökstopp vid omkring 39 års ålder minskar riskerna att dö i förtid med 90 procent. Rökstopp vid 45–54 års ålder minskar risken att dö i förtid med två tredjedelar (Jha et al. 2013).

Positiva effekter av att sluta röka finns även på kort sikt. Redan efter 20 minuter har blodtrycket gått ner till en normal nivå och redan efter 24 timmar har riskerna för hjärtinfarkt börjat minska. Fem år efter rökstoppet har risken att drabbas av lungcancer halverats (WHO, u. å.). Sammanfattningsvis visar studier på att rökning i genomsnitt förkortar livet hos män med 10 år och respektive 11 år hos kvinnor (Vilhelmsson, 2016).

Omvårdnad vid KOL

För att främja rökstopp kan sjuksköterskan ta hjälp av metoden motiverande samtal som går ut på att hjälpa individen till en ökad motivation för att kunna ändra beteenden och vanor relaterade till rökning (Miller & Rollnick, 2010). I en studie av Östlund, Wadensten, Kristofferzon & Häggström (2015) beskriver sjuksköterskor själva hur det är att arbeta med motiverande samtal. Där framgår det att arbetet med livsstilsförändringar i grunden är svårt och att det ställs stora krav på sjuksköterskans utbildning, öppenhet och villighet till att faktiskt lära sig motiverande samtal för att kunna använda det kliniskt. En anledning till att motiverande samtal inte uppnår önskad effekt är på grund av bristande utbildning eller om personen med KOL har ett bristande intresse till att förändra sina vanor.

För sjuksköterskan är det viktigt att omvårdnaden kring personer med diagnosen KOL utgår från de sex kärnkompetenserna. Personcentrerad vård är en av dem och innebär att sjuksköterskans fokus flyttas till vad personen själv önskar och låter denne ha en central del i vårdförloppet (Sherwood & Zomorodi, 2014). Ett rökstopp kan aldrig ske utan att individen själv vill det, vilket innebär att sjuksköterskan behöver förhålla sig och arbeta utifrån personens självbestämmande.

Ekman & Norberg (2015) beskriver att personcentrerad vård utgår ifrån att alla människor har självkännedom, värdighet och självrespekt. Vidare innebär detta att ett partnerskap bildas mellan sjukvården och individen. Förhållningssättet bekräftas i patientlagen 2014:821 kap 1, § 1 som finns till för att främja patientens integritet och delaktighet i sin vård. I omvårdnaden är det viktigt att den vårdsökandes personliga historia får en central roll. En studie beskrev personer hur de upplevde sig mer delaktiga när de fick möjlighet att diskutera, utvärdera och bestämma över sin vård (Jensen, Vedelø & Lomborg, 2013). Med personcentrerad vård som grund kan sjuksköterskan hjälpa individen att hantera KOL. Vidare skriver Svensk Sjuksköterskeförening (2017) att sjuksköterskan har ansvar att leda utbildningen för patienter och närstående genom att på ett pedagogiskt sätt kunna möta deras skilda kunskaper och behov. Detta bör ses som en viktig del i sjuksköterskans vård av personer med KOL.

Transition

Det vårdvetenskapliga begreppet om transition utvecklades av Afaf I. Meleis (2018) under slutet av 1900-talet. Transitionsteorin beskriver människors upplevelser av förändringar som sker i livet, kopplade till vård och hälsa. Exempel på dessa förändringar hos en människa är uppväxt, pubertet, åldrande, relationer och utbildning. Även övergångar från att vara frisk till att bli drabbad av sjukdom, att få diagnos och rehabiliteras från sin sjukdom ses som olika former av transition (Meleis, 2018). För människan sker mängder av transitioner genom livets gång, där också flera transitioner kan ske samtidigt. Under transitionsperioder är individen i fråga sårbar på grund av att gamla livsmönster byts mot nya. I detta skede spelar omgivningen en

stor roll för att hjälpa individen till en hälsosam förändring. Under perioder av transitioner kan individens liv till stor del förändras där relationer, förmågor, beteendemönster och livsstil kan påverkas (Meleis, 2010).

Sjuksköterskans roll i mötet med individer som går igenom transition är att bedöma personens situation och sammanhang utifrån en förståelse av hennes transition. Det innebär att sjuksköterskan behöver ha en öppen inställning till individens berättelse, hennes sociala situation och förutsättningar för att transitionen ska kunna genomföras på ett gott sätt. Vidare är sjuksköterskans kunskap kring den aktuella situationen viktig för personens upplevelse samt att kunna förmedla den på ett tillförlitligt sätt. Sjuksköterskans ansvarar till stor del för att undervisa, ge kunskap och genomföra vårdande åtgärder där det finns behov (Meleis, 2010). En transition kan starta genom att en person med KOL bestämmer sig för att vilja sluta röka. Beslutet att sluta röka kan upplevas förvirrande och påverka personen känslomässigt (Vilhelmsson, 2016).

Problemformulering

De första symptomen av KOL kan komma smygande och med det vara lätt att nonchalera. Rökaren kanske tar lätt på hostan med slem och andfåddhet och ser det som normalt, att det hänger samman med åldrandet som drabbar de flesta, vilket gör att rökaren inte tar signalerna på allvar. Om man har symptom ska man ta kontakt med vården för att få genomgå en undersökning. Ett rökstopp kan vara livsavgörande och ge snabba hälsovinster för individen men också i form av lägre kostnader för samhället (Vilhelmsson, 2016). Rökstoppet kan ge en ökad livskvalité och livslängd hos individer med KOL (Ericsson & Ericsson, 2012). För att kunna främja rökstopp hos individer med KOL är det av stor vikt för sjukvårdspersonal att ta lärdom av individernas egna erfarenheter och den förändring i livet det kan innebära för personer att sluta röka.

Syfte

Syftet var att beskriva personers upplevelser relaterade till att sluta röka vid diagnosen KOL.

Metod

Design

En kvalitativ litteraturöversikt på artiklar med kvalitativ design gjordes för att få en förståelse för den kontext personer befinner sig i och ta del av hur människor upplever, uppfattar och erfar ett fenomen (Henricsson, 2017). För att kunna besvara syftet att beskriva personers upplevelser relaterat till att sluta röka när de har diagnosen KOL valdes en litteraturöversikt för att sammanställa redan befintlig forskning inom det valda problemområdet. Arbetet utgick från en induktiv ansats. Vid induktiv ansats studeras ett specifikt fenomen förutsättningslöst (Priebe & Landström, 2017).

Urval och datainsamling

Litteraturöversikten genomfördes utifrån granskning av vetenskapliga artiklar som söktes fram med hjälp av lämpliga sökord för att besvara syftet av att beskriva personers upplevelser relaterade till att sluta röka när de har diagnosen KOL. Begreppet upplevelser relaterat till att sluta röka innefattas i denna litteratöversikt av personer med KOL som antingen har slutat, vill sluta eller inte börjat fundera på att sluta röka. Därav anses artiklars resultat vara relevanta då en person med KOL

beskriver sina upplevelser av att sluta röka oavsett var i processen av att sluta röka hon befinner sig. Pilotsökningar genomfördes gemensamt i databaser för att testa och identifiera relevanta sökord för att uppfylla syftet (Forsberg & Wengström, 2013). Sökorden som slutligen bedömdes lämpliga att använda var: chronic obstructive pulmonary disease, copd, smoking cessation, stop smoking, quit smoking, patients, qualitative interviews, experience*, transition och influence. Trunkering (*) kom att användas för att öppna ändelsen för sökmotorn vilket gör att alla ord med samma stam kommer fram. Booleska sökoperatorerna AND och OR kom att användas för att kombinera sökorden. Sökningen i databaserna avgränsades till att artiklarna skulle vara vetenskapligt granskade och ha en kvalitativ ansats. Artiklarna skulle vara publicerade från januari 2010 till och med oktober 2019 och enbart vara skrivna på engelska. Inklusionskriterier för artiklar som fick ingå i resultatet var att det skulle framgå att artiklarna innefattade personer över 18 år med KOL orsakad av rökning. Artiklar som innefattade personer med KOL som inte var orsakad av rökning exkluderades. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMED. CINAHL innefattar forskning inom omvårdnad. PsycINFO fokuserar på forskning om psykologi och dess närbelägna områden. PubMED omfattar forskning inom det medicinska fältet (Forsberg & Wengström, 2013). Utifrån de nämnda kriterierna genomfördes sökningen i databaserna. De exakta söksträngarna redovisas i en sökmatris (se bilaga 1). 600 titlar lästes utifrån sökningarna och 51 abstract lästes. 14 artiklar valdes ut till vidare granskning. Hälsohögskolans granskningsprotokoll och dess kriterier (se bilaga 2) framtaget av Avdelning för omvårdnad användes för att kvalitetsgranska framsökta artiklar. För att vidare granskning skulle utföras krävdes det att samtliga punkter på del 1 av Hälsohögskolans granskningsprotokoll uppfylldes. För att gå vidare till ytterligare dataanalys krävdes det att 6 av 8 punkter på protokollets del 2 uppfylldes. Protokollet användes för att säkerställa att de valda artiklarna höll en hög vetenskaplig kvalitet. Av de granskade artiklarna kom 12 artiklar att gå vidare till dataanalys.

Dataanalys

De artiklar som inkluderades i litteraturöversikten analyserades enligt Fribergs (2017) femstegsmodell. I steg 1 delades artiklarna upp och lästes igenom individuellt för att förstå dess innehåll och sammanhang. I steg 2 gjordes en andra bearbetning av artiklarnas resultat utfördes genom att märka ut de delar som svarade till syftet med överstrykningspenna. Efter det gjordes en artikelmatris (se bilaga 3) där de utvalda artiklarna fördes in under rubrikerna: titel, författare, år, land, databas, syfte, urval, datainsamling, analys, resultat och kvalitet utifrån hälsohögskolans granskningsprotokoll. Steg 3 i analysen var att bearbeta de fynd i artiklarna som svarar på syftet. Gemensamt fördes alla identifierade upplevelser som svarar på syftet in i ett excel-dokument. Alla artiklars resultat styckades alltså ner till enskilda

upplevelser som fördes samman till en lång lista. I steg 4 påbörjades arbetet gemensamt att gruppera liknande upplevelser under samma huvudteman och subteman. Upplevelser jämfördes och diskuterades var för sig, varpå de fördes in under subteman där upplevelser stämde överens. I steg 5 delades de valda subteman in under skäliga huvudteman, som till sist namngavs. På detta sätt framkom

utformningen av denna litteraturöversikts resultat (Friberg, 2017).

Forskningsetiska överväganden

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002) och deras fyra huvudområden skall övervägas i all forskning. Dess

fyra huvudområden är; informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och nyttjandekravet. För en litteraturöversikt krävs inte etiskt godkännande (Henricson, 2017). För att säkerhetsställa att de artiklar som användes i litteraturöversikten följer forskningsetiken där människor används som deltagare krävdes att alla artiklar hade ett etiskt godkännande, detta för att säkerhetsställa att inga individer har kommit till skada eller kränkts i framtagandet av de artiklar som använts i litteraturöversikten. Begränsade kunskaper i metodologi kan ha medfört feltolkningar. Bristande kunskap i engelska språket kan ha medfört syftningsfel vid översättningar av artiklar på engelska (Henricson, 2017). Enligt Priebe & Landström (2017) påverkar förförståelsen hur tolkningar genomförs. Erfarenhet av KOL fanns i släkten samt från yrkesliv. Följderna av KOL är en stor kostnad för samhället och utvecklingen av KOL kan minimeras med hjälp av att sluta röka (Vilhelmsson, 2016), samtidigt är det av stor vikt att respektera individens självbestämmande.

Resultat

Tabell 1: Huvudteman och subteman.

Huvudteman Subteman

Mental inverkan Skam och skuld

Välmående Motivation Ständig kamp

Omgivningens inverkan Stöd från omgivningen Frånvaro av stöd

Att känna sig brännmärkt

Mental inverkan

Skam och skuld

Personer i resultatartiklarna kunde relatera till hur det var att inte klara av att sluta röka. För en del gick resan mot att sluta röka lättare än för andra. För de som inte klarade av att sluta inföll sig ofta en känsla av skuld och skam. Personer upplevde att sjukdomen var något som de själva orsakat och uttryckte att de hade mått mycket bättre om de inte hade börjat röka (Bragadottir, Halldorsdottir, Ingadottir & Jonsdottir, 2018). Ånger upplevdes för att de inte hade slutat tidigare (Bragadottir et al., 2018; Stridsman et al., 2015).

Andra berättade hur de upplevde skam och rädsla när de berättade för personer i deras närhet att försöken till att sluta röka hade misslyckats (Aumann, Tedja & Graf von der Schulenburg, 2016; Jónsdóttir & Jónsdóttirs, 2011). I en studie skildras upplevelsen av att ha KOL orsakad av rökning samtidigt som en närstående ligger inför döden på grund av KOL. Uppmaningar till att sluta röka gavs av personen som låg inför döden, trots uppmaningar kunde inte rökstopp genomföras vilket i sin tur ledde till känslor av ånger och skam. Andra deltagare beskrev upplevelsen av bitterhet på grund av att de inte lyckades sluta röka. Detta trots att personen var medveten om konsekvenserna (Bragadottir et al., 2018). Skam och skuld upplevdes av deltagare som inte lyckats sluta på grund utav att de var rökare (Patterson et al., 2017)

Välmående

De personer som lyckats sluta röka beskrev att de upplevde att välbefinnandet hade ökat sedan de slutade. De nämnde mer energi, bättre andning, starkare röst, minskade

andningssvårigheter och färre infektioner som positiva upplevelser. Andra tecken på välmående hos personer som slutat röka var att smaken av mat uppskattades mer och att det gick lättare att gå i trappor (Stridsman, Zingmark, Lindberg & Skär, 2015; Wilson, Elborn & Fitzsimons, 2011).

Personer som inte slutat röka beskrev trösten som upplevdes att rökningen gav. Deltagare beskrev att en närståendes sjukdom och en annans död upplevdes som hinder mot att klara av att sluta röka och att beslutet att sluta röka ofta sköts upp på framtiden i fall som dessa. Under dessa perioder upplevdes rökningen vara till tröst (Eklund et al., 2012). Personer beskrev ensamheten de upplevde i perioder då de inte rökte och att det påverkade suget efter cigaretter. När symtomen av KOL blev värre upplevdes rökningen vara den enda underhållningen de hade kvar (Jónsdóttir & Jónsdóttir, 2011; Wilson et al., 2011). Det beskrevs hur svårt det upplevdes att bryta en vana i vissa kontexter. Att röka dygnet runt blev en vana men också ett sätt att skingra känslan av att vara uttråkad (Wilson et al., 2011). En kvinna upplevde att hon inte var rädd för att dö men att känslan av att inte kunna andas var så hemsk att hon inte kunde handskas med det på egen hand, varpå rökningen gjorde att hon inte kände sig ensam i en sådan situation (Jónsdóttir & Jónsdóttir, 2011).

Motivation

Personer upplevde att den viktigaste motivationen för att kunna sluta röka kom inifrån dem själva (Vuong, Hermiz, Razee, Richmond, Zwar, 2016; Van Eerd, Risor, Van Rossem, van Schayck & Kotz, 2015). Deltagarna upplevde att det var svårt att sätta ord på inre motivation medan yttre motivation var lättare att beskriva. Exempel på yttre motivation var sjuksköterskor och bättre ekonomi (Van Eerd et al., 2015). Den inre motivationen upplevdes vara mest betydelsefull för att sluta röka, detta på grund av att personer upplevde att den yttre motivationen inte fanns där för dem på lång sikt (Van Eerd et al., 2015). Personer uttryckte en stolthet över att inte längre behöva lägga pengar på cigaretter och att den ekonomiska vinningen motiverade till att sluta röka. Upplevelsen av att spendera pengar på sig själv istället för cigaretter var positiv (Glasser et al., 2016; Vuong et al., 2016). Deltagare uttryckte att ohälsa till följd av sjukdom och rökning var det som motiverade mest till att försöka sluta röka. Den ekonomiska vinningen att sluta röka kom i andra hand och var inte motivation nog för att försöka sluta röka (Wilson et al., 2011).

Personer i en studie upplevde att tankarna om att sluta röka ökade efter att ha blivit diagnostiserade med KOL. De uttryckte även att de lyckats slutat röka i samband med diagnostisering av KOL (Bragadottir et al., 2018). En kvinna var rädd för att gå upp i vikt om hon slutade röka, vilket ledde till att hon valde att inte sluta röka (Eklund, Nilsson, Hedman & Lindberg, 2012). Personer beskrev det som att de behövde få ett ultimatum ställt; sluta rök eller dö, för att motivera sig till att sluta röka. Vidare menade deltagare att det krävdes ett förbud mot rökning, från högre instanser i samhället, för att de skulle kunna motivera sig till att sluta röka (Eklund et al., 2012; Vuong et al., 2016).

Individer beskrev dagen då de tog beslutet att sluta röka. Personerna hade aldrig tidigare tänkt sluta, men en dag togs beslutet rakt av utan planering. Personerna fick medhåll av andra som beskrev sina upplevelser av att sluta röka på samma sätt och menade att det var motivationsfaktorer inifrån dem själva som var orsaken (Vuong et al., 2016). Personer med KOL menade att de skulle kunna sluta om de verkligen ville det. Denna vilja beskrevs som något som behövde komma inifrån dem själva (Van Eerd

et al, 2015). Personer i en studie upplevde att de behövde friheten att själva välja hur de ville göra med sin rökning. I kontakt med vårdpersonal upplevde individer med KOL att de hade behov av självbestämmande (Van Eerd et al., 2015). Personer menade att ett flertal andra förutsättningar också var tvungna att finnas på plats för att de skulle tänka på att sluta röka. Dessa förutsättningar såg olika ut för olika individer och kunde lätt ändras över tid (Van Eerd et al., 2015). Orsakerna till att personer misslyckades med sina försök att sluta röka var flera. Deltagare i en studie upplevde att det aldrig var rätt läge och att det aldrig fanns ett bra tillfälle till att sluta röka (Eklund et al., 2012). Personer som lyckats sluta rökte upplevde en tacksamhet då de var övertygade om att de annars inte hade levt idag. Tacksamheten gjorde det lättare för individer att hålla fast vid sitt beslut (Stridsman et al., 2015). Personer hade en tydlig åsikt om att fortsätta röka och var inte mottagliga för externa åsikter, som till exempel råd från vårdpersonal (Van Eerd et al., 2015).

Det fanns individer med KOL som fortsatt med sin rökning som hade en mer likgiltig inställning till att sluta röka. De uttryckte att de fortsatte att röka för att de inte längre var rädda för döden och det då upplevdes dumt att sluta med cigaretterna som de tyckte så mycket om. Dessutom fanns upplevelsen av att de var i ett för sent skede i sin sjukdom och att det därför inte var någon mening med att sluta röka. Upplevselsen fanns att om personer fortsatte att röka så visste de i alla fall vad dödsorsaken skulle vara, något som upplevdes ge lugn (Van Eerd et al., 2015; Vuong et al., 2016). Rökare menade att de fortsatte att röka främst av liknande existentiella orsaker, eftersom de inte hade något emot att dö. (Van Eerd et al., 2015).

Ständig kamp

Personer upplevde att ilska uppkom vid rökstopp. För att undvika denna känsla påbörjades rökningen igen (Wilson et al., 2011). Individer beskrev en rädsla för att sakta tyna bort om de skulle sluta röka, en rädsla som försvann i samband med att rökning återupptogs. Individer med KOL upplevde att livet skulle vara innehållslöst vid rökstopp, trots att de förstod fördelarna med att sluta röka (Eklund et al., 2012; Van Eerd et al., 2015).

Personer som inte lyckades att sluta röka upplevde att en bidragande faktor till att stoppet uteblev var rädslan för att mista den orosdämpande och stressdämpande effekt cigaretterna gav. Cigaretterna beskrevs som en trygg punkt. Upplevelsens fanns av att känslan av att röka var för god för att vara utan (Bragadottir et al., 2018). Detta bekräftades av personer som hade slutat röka. Ofta upplevdes känslor av saknad, sorg och abstinens, men att dessa känslor kunde hanteras och väntas ut (Stridsman et al., 2015). Personer upplevde rädsla för att det skulle vara obekvämt att sluta röka och att det skulle leda till sjukdom. Personer upplevde att det fanns triggers som ledde till återupptagande av rökning. Om förmågan fanns att hantera dessa triggers vore det inget problem att sluta röka (Patterson et al., 2017).

Personer uttryckte ofta hur svårt det var att sluta röka och att det i sin tur påverkade dem att sakna tro på att det skulle gå (Van Eerd et al., 2015). I Wilsons et al. (2011) studie beskrevs att förhållandet till rökning kunde variera. Ena dagen kunde allt göras för att hålla sig borta från cigaretten, medan en annan dag göra vad som helst för att få tag i en cigarett.

Individer hade använt olika strategier för att sluta röka men beskrev att risken för återfall alltid var påtaglig. Deltagare beskrev att det alltid fanns en strid med sig själv

och att den hanterades på samma sätt som alkoholister där en enda cigarett kunde förstöra allt ihop (Bragadottir et al., 2018). Personer beskrev upplevelsen av att hantera sin rökabstinens som att de vid upplevt röksug ofta brukade ta upp en penna och låtsas att det vore en cigarett för att försöka hantera det (Harb, Foster & Dobler, 2017). Enligt personer i en studie gav rökningen njutning och förknippades även med andra positiva inslag under dagen så som måltider, kaffestunder och alkoholintag. Rökningen upplevdes som ett positivt inslag i livet och som en vana som var svår att bryta (Eklund et al., 2012). Ett försök att minska antalet cigaretter succesivt beskrevs. Från att ha rökt trettio cigaretter om dagen upplevdes att det inte gick att minska till mindre än tio cigaretter om dagen (Lundh, Hylander & Törnkvist, 2012).

Omgivningens inverkan

Stöd från omgivningen

Människors sociala tillvaro hade en stor betydelse i deras upplevelser av att sluta röka. Ömsesidiga utbyten av upplevelser och erfarenheter av att sluta röka var värdefulla för att motivera och hjälpa till att sluta röka. (Aumann et al., 2016). I en annan studie beskrevs hur viktig miljön och omgivningen var för att kunna sluta röka. Att vistas i sammanhang där ingen annan rökte och där det var svårt att få tag på cigaretter upplevdes hjälpa personerna (Eklund et al., 2012). Personer som deltagit i någon form av stödgrupp upplevde att den starka sammanhållningen som utvecklades i gruppen hade hjälpt. För att sluta röka uppskattades den hjälp och support de fick från andra rökare som var i samma situation. Till skillnad från andra sammanhang upplevdes inte skam och rädsla hos dem som berättade om sina misslyckade försök att sluta röka i en stödgrupp (Aumann et al., 2016). Individer beskrev sina upplevelser av att delta i en stödgrupp för personer som ville sluta röka. Efter att personen gick dit en gång i veckan under åtta veckors tid var han redo att sluta röka tack vare de positiva upplevelser och den stöttning han hade fått (Vuong et al., 2016).

Emotionell hjälp upplevdes vara viktigt för att reducera den negativa attityd rökare kunde ha till att sluta röka. De menade att det var viktigt att ha en person som kunde bistå med emotionellt stöd och som var tillgänglig dygnet runt för träffar, telefonsamtal eller mailkontakt. De kände att personen behövde vara en del av rehabiliteringen av att sluta röka. Mötet med en sjuksköterska upplevdes ge stöd, och att personer med KOL fick emotionell hjälp med att sluta röka (Aumann et al., 2016; Vuong et al., 2016). Personer upplevde att mer djupgående information kring hur den egna lungfunktionen var, fungerade som en viktig del i att ta beslutet att sluta röka (Eklund et al., 2012). Frånvaro av stöd

Personer i de olika studierna hade en negativ upplevelse av vården. En del blev upprörda i kommunikationen med vårdpersonal, på grund av att de upplevde en brist på empati från vårdpersonalen. Personer uttryckte att dagens doktorer var oengagerade. Att man som patient var tvungen att sköta om mycket själv och att det inte fanns någon äkta empati från vården (Van Eerd et al., 2015).

Individer beskrev hur de i mötet med doktorn berättade att det inte fanns kraft eller makt att sluta röka. Doktorn svarade att vården i så fall inte kunde erbjuda något och att doktorn skulle se dem med en syrgasbehållare inom ett år om hen inte slutade röka. Det gav en känsla av nedstämdhet (Glasser et al., 2016). Personer skildrade upplevelsen av mötet med vårdpersonal i akutskede och transport med ambulans. Redan i ambulansen fick individer höra av vårdpersonalen att det var deras

eget fel. På akuten kunde nedvärderande ord höras från personal om att det var deras fel (Jónsdóttir & Jónsdóttir, 2011). Vid mötet med fysioterapeut beskrevs personens problem vara orsakade av rökning. När detta sades ville inte personen med KOL prata mer med fysioterapeuten. Personer i samma studie upplevde att de var rädda över att sjukvården skulle be dem sluta röka vilket kunde leda till att de inte sökte sjukvård vid behov (Bragadottir et al., 2018).

Personer var upprörda över upplevelsen av att dagens sjukvårdspersonal inte längre intresserade sig i mötet med personerna med KOL. I studien sades att om sjukvården visade mer empati skulle också deras prat om rökstopp ge mer effekt. Eftersom rökarna i mycket saknade förtroende för sjukvården saknades också en villighet att lyssna till vad de hade att säga (Van Eerd et al., 2015). Personer upplevde i mötet med sjuksköterskor att det gavs mer information om att sluta röka än vad de kunde ta in och bearbeta (Lundh et al., 2012). Personer med KOL upplevde att de inte hade fått den information och kunskap de behövde kring KOL och rökningens relation till deras hälsa. Om de hade fått information tidigare hade det varit enklare att sluta röka (Van Eerd et al., 2015). Vid frånvaro av stöd i omgivningen upplevde personer sig svikna vilket kunde leda till att rökningen återupptogs (Van Eerd et al., 2015).

Att känna sig brännmärkt

Individer med KOL upplevde stigmatisering av samhället och personer i deras närhet. Detta upplevdes ha negativ effekt för deras möjlighet att sluta röka (Patterson et al., 2017). Personer beskrev hur de gömde sina besvär för både sig själva och för närstående. De skämdes över både sin KOL och sina försök till att sluta röka. I artiklarna betonades också ofta bristen på upplevd empati och förståelse från familj, närstående och hela samhället. Individer med KOL upplevde att det fanns personer i deras omgivning som var blinda och ignoranta för deras situation. När personer med KOL berättade för individer i sin omgivning om sin situation upplevdes en stor press till att sluta röka (Bragadottir et al., 2018; Eklund et al., 2012). Upplevelsen av att vara stigmatiserad skildrades som att vara jagad med en skärbrännare av samhället och att barn tyckte att rökare var värdelösa för att de rökte (Eklund et al., 2012). Kommentarer rökare fick höra om rökning upplevdes som negativa och gav en känsla av irritation. Framför allt var kommentarerna av före detta rökare de som togs emot sämst. Upplevelsen fanns av att bli förbannad när vänner som tidigare hade rökt, och nu hade slutat, var de som hade mest att säga till personer som fortfarande rökte (Van Eerd et al., 2015).

Diskussion

Metoddiskussion

En kvalitativ litteraturöversikt gjordes då det är ett relevant sätt att identifiera personers subjektiva upplevelser av ett fenomen. Induktiv ansats användes då det är ett bra förhållningssätt för att förutsättningslöst generera nya teman och subteman. Trovärdigheten att använda sig av dessa metoder ökar då de är gjorda för att beskriva individers subjektiva upplevelser av ett fenomen (Priebe & Landström 2017). En litteraturöversikt gjordes för första gången vilket kan ha medfört brister i metodik och således genomförandet av datainsamling, analys och granskning av artiklar (Henricsson, 2017). Pålitligheten stärks genom att analysen utförts gemensamt enligt Fribergs (2017) femstegsmodell. En styrka är att stora delar har genomförts gemensamt. Inledningsvis användes bibliotekarie i framtagandet av sökord samt som

stöd i tillvägagångsätt av litteratursökning vilket är en styrka (Henricson, 2017). Gällande valda sökord finns risken att fler relevanta sökord kan finnas vilket kan ha gjort att fler relevanta artiklar finns som inte fångats upp i denna litteraturöversikt.En styrka är peer debriefing som utförts under arbetets gång där idéer har utbytts. Under arbetet med dataanalys kan datan ha påverkats av tidigare erfarenheter och förförståelse. Vid peer debriefing har förförståelsen diskuterats för att i största möjliga försöka att inte påverka resultatet. Löpande har uppsatsen granskats gällande bakgrund, metod, resultatets teman och subteman, valda artiklar och diskussionsdelar vilket stärker trovärdigheten (Henricsson, 2017). Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL, PubMED och PsychINFO. Artikelsökningar är gjorda i flera databaser vilket bidrar till ökad trovärdighet (Henricsson, 2017). Avdelningen för omvårdnads granskningsprotokoll (se bilaga 2) användes för att det gemensamt ansågs vara ett lämpligt verktyg att ha som stöd för att säkerhetsställa att artiklarna som användes svarade till syftet och höll en god vetenskaplig kvalitet. Innan användning av granskningsprotokollet diskuterades hur det skulle användas vilket gör att det har använts på samma sätt av båda granskarna vilket är en styrka (Henricsson, 2017). Valet av att endast sex av åtta punkter behövde vara uppfyllda i del två motiveras med bristen av erfarenhet gällande användande av granskningsprotokollet. Att inkludera artiklar med endast sex av åtta punkter gav en säkerhet i att de artiklar som valdes ut verkligen höll den vetenskapliga kvalitet som efterfrågades. Gemensamt anses att kvaliteten på de artiklar som hittats är av hög kvalitet och att syftet svaras då artiklarna innefattat personer med KOL och deras upplevelser relaterat till att sluta röka. Artiklarna som användes i litteraturöversikten kom från Sverige, Island, Holland, USA, Australien, Tyskland och Storbritannien. Överförbarheten är svår att bedöma, detta på grund utav olikheterna i ländernas vårdsystem samt ländernas olika förhållningssätt gentemot rökning (Henricsson, 2017). Det vi kan se är att det finns likheter i personernas upplevelser oavsett vilket land studien i sig är gjord. En svaghet är den begränsade tid litteraturöversikten haft till förfogande utefter kursens utformning.

Resultatdiskussion

Litteraturöversiktens syfte var att beskriva personers upplevelser relaterade till att sluta röka vid diagnosen KOL. Följande huvudfynd identifierades och kommer diskuteras: skam och skuld, motivation till att förändra och frånvaro av stöd.

Upplevelser av skam och skuld var skildrades i resultatets artiklar. Personerna menade att skam och skuld blev tydligast när personer i deras närhet delgavs om misslyckade försök till att sluta röka. Studier visar att diagnosen KOL i sig själv ofta frambringar en känsla av skuld då personer anser att sjukdomen är självförvållad på grund av rökning (Ali, Fors & Ekman, 2018; Ellison, Gask, Diar Bakery & Roberts, 2012). Förutom i den personliga skulden beskriver Berger, Kapella och Larson (2011) att den upplevda skammen beror på behovet att försöka dölja sin sjukdom för andra, samt känslan att vara en belastning för närstående och samhället. Då skam och skuld ofta är vanliga känslor hos personer som lever med KOL är det också rimligt att tro att personer med KOL som dessutom försökt och misslyckats med att sluta röka upplever ännu större skam. Dessa individer upplever att de lever med en självorsakad sjukdom som de dessutom inte haft makt att hantera.

Även i andra sjukdomar, vilka också till stor del har livsstilsrelaterade orsaker, är skuld och skam vanliga känslor. Oftedal (2014) beskriver att personer med diabetes typ 2 upplever liknande känslor av skam och skuld över sin sjukdom. Detsamma gäller för personer som fått lungcancer. Av dessa var det likt personer med KOL flera som

upplevde skuld över att de själva hade förvållat sjukdomen genom sin rökning (Dickerson et al., 2012; Lehto, 2014).

Meleis (2010) beskriver hur en individ som står i förändringar i sitt liv kan vara sårbar i processen där gamla livsmönster byts mot nya. Negativa känslor så som skam och skuld kan alltså vara en naturlig respons på skedet individen lever i vid rökstopp. Med det sagt är det svårt att argumentera för att dessa känslor är positiva för att hantera situationen på bästa sätt, och ännu mer om personen har målet att i framtiden sluta röka. Mycket tyder på att upplevelsen av skam och skuld grundar sig i hur personerna uppfattar sin omgivning. En studie visar på hur personer tar avstånd från sin omvärld när de inte upplever att de får den stöttning som behövs för att hantera sin sjukdom. Detta kommer till uttryck genom att personer gömmer sin sjukdom och sina känslor inför de närstående (Lyons & Dolezal, 2017; Shen, 2018). Ett sätt att hantera denna problematik beskrivs av individer med KOL som positiva sammanhang där rökare möts för att dela erfarenheter. Här möts individer utan upplevelsen av press och påtryckningar. Sjuksköterskan och närstående kan ha en viktig roll i en persons transition mot att sluta röka. Att försöka möta varandra med den underliggande respekten som ofta finns i nära relationer är grunden för att personen med KOL ska kunna använda sig av närstående för att bearbeta sina upplevelser av skam och skuld. I en studie där stödgrupper för cancerpatienter utvärderas uppvisas lägre nivåer av depression och ångest (Zabalegui et al., 2005). Sjuksköterskan kan använda sig av och bjuda in till stödgrupper där personer i samma situation delar erfarenheter vilket kan leda till bättre emotionell hantering. Detta kan vara en god metod för sjuksköterskan att använda för att stärka individer med KOL och underlätta livsstilsförändringar. I resultatdelen tas det upp att personernas motivation till ett rökstopp påverkas av omständigheter som personerna själva har svårt att beskriva. Individer upplevde att motivationen helt plötsligt fanns där, vilket gjorde det möjligt för individerna att sluta röka. Andra studier visar på en ytterligare aspekt av den inre motivationen där ålder spelar en stor roll. Yngre deltagare i studier visade en större tilltro till den inre motivationen och höll oftare fram den som främsta orsak till livsstilsförändringar (Bull, Burke, Walsh & Whitehead, 2008; Thompson et al., 2007).

Gantiva et al. (2015) visar i en studie hur röksuget hanteras olika beroende på i vilken fas av ett rökstopp en person befinner sig i. I det initiala skedet av ett rökstopp fokuserar personerna på det upplevda röksuget och risken för återfall är stor. I ett senare skede inriktar personerna sig på de negativa konsekvenserna av rökning. I det slutgiltiga skedet visar personerna hög förmåga att hålla sig rökfri, utan att benämna tidigare högrisksituationer som möjliga hot för ett eventuellt återfall. Motivationen till att sluta röka förändras över tid, delvis beroende på var personen befinner sig i förhållande till sitt beslut att sluta röka. De tre olika perioderna av rökavvänjning kan kopplas till Meleis (2010) transitionsteori. I det initiala skedet, där risk för återfall är stor, är transitionen i allra högsta grad närvarande. Här beskriver transitionsteorin att människan ofta är skör och att beslutet eller den förändring som genomförs är bräcklig. I resultatet bekräftas detta av flera personer som uttryckte en motivation att sluta röka men att risken och rädslan för återfall var stor. De följande två skedena av rökavvänjningen visar att personen tagit sig längre i transitionsprocessen och att en ny situation och livsmönster formats.

Rädslan för vad livet kan bli utan cigaretter och rädslan för att behöva leva med att eventuellt misslyckas sluta röka gör att flera personer inte har motivation att sluta röka. Holdman och Loring (2004) visar i en studie hur rädsla påverkar personer som lider av en kronisk sjukdom. De kommer fram till att hur en person hanterar rädsla till stor del beror på individens egna attityder och uppfattningar av rädsla då de drabbades av sjukdomen de lever med. Den upplevelsen påverkar liknande upplevelser av rädsla som sker senare i livet, så som rädslan för att inte kunna sluta röka. Sjuksköterskan har här en viktig roll i dels att hjälpa individen genom samtal att bearbeta den upplevda rädslan, men också i att förbereda individen för framtida liknande upplevelser och därigenom ge verktyg för att hantera de situationerna bättre. Vidare beskriver Verbrygge, Boer & Georges (2013) sjuksköterskans roll i mötet med individer som försöker sluta röka men som upplever en bristande motivation till att lyckas. Författarna menar bland annat att det då är viktigt att ta reda på de bakomliggande orsakerna för att kunna erbjuda rätt stöd i målet att uppnå ett rökstopp.

Utifrån resultatet i uppsatsen tar upplevelser av negativt bemötande och stigmatisering stor plats då flera personer beskrivit det. I resultatartiklarna beskrivs upplevelsen av att vårdens fokus inte låg på personen som helhet utan i att försöka få dem att sluta röka. Detta medför en ensidig syn på personen som sökt vård och gör att personens egen sjukdomsbild och upplevelse ej tas på allvar. Detta potentiella vårdlidande kan möjligt grunda sig i att vårdpersonalen brister i den egna reflektionen kring arbetet och saknar den kunskap som behövs för att veta hur det är att leva med en sjukdom (Dahlberg & Segersten, 2010). En annan studie beskriver sjuksköterskors metoder för att samtala med patienter. Få använder sig av motiverande samtal. Ofta är samtalen istället informativa på ett sätt som individen inte kan ta till sig. En risk är att omvårdnaden inte utgår ifrån individen och personliga behov (Österlund Efraimsson, Klang, Larsson, Ehrenberg & Fossum, 2009). Det bidrar också till att det blir svårare att sluta röka för individer som delar dessa upplevelser.

Personer med andra sjukdomar än KOL har liknande upplevelser av stigmatiseringen i vården. I en studie som undersökte människor med fetmas upplevelser av vården beskrev personer att vårdpersonalen var en vanlig orsak till stigmatiseringen av fetma i samhället (Puhl, Moss-Racusin, Schwartz & Brownell, 2008). Detta gjorde att många inte sökte vård, då upplevelsen var att en stor del av vården och samtalen riktades mot övervikten och inte personen som helhet (Thomas, Hyde, Karunaratne, Herbert & Komesaroff, 2008). Liknande uppgifter finns hos personer med Diabetes typ 2. I en studie beskriver flera kvinnors besvikelse av erfarenheter från vården. Kvinnorna önskade ett större engagemang från vården när de fick diagnosen Diabetes. De upplevde också att besvikelsen grundade sig i att vården ansåg dem själva bära ansvaret för sjukdomen (Matthews, Peden & Rowles, 2008).

Utifrån vetskapen om att negativa upplevelser av bemötande i vården är vanligt förekommande bör det förändra vårdpersonalens attityd. Oavsett var i sjukdomsförloppet personen befinner sig i, lever hon nära transitionsbegreppet. De negativa upplevelser som beskrivs hämmar personens möjligheter till att handskas med sin sjukdom och verkar hämma ett eventuellt rökstopp. Istället för den möjlighetsfaktor vården bör vara verkar den allt för ofta bidra till motsatsen där personen inte blir stärkt till att göra de förändringar som hon mår bra av. Meleis (2010) skriver att sjuksköterskan bör ha en öppen inställning till personers berättelse, den sociala situationen och förutsättningar för att transitionen ska kunna genomföras på ett gott sätt. Vidare menar Meleis att sjuksköterskans kunskap kring den aktuella

sjukdomen är viktig och att kunskapen kan förmedlas på ett tillförlitligt sätt. På detta sätt minskar risken att sjuksköterskors bemötande försvårar transitionen för personer med KOL och istället kan finnas som ett viktigt redskap till en högre livskvalité.

Slutsatser

I processen av att sluta röka genomgår personer en livsstilsförändring, vilket kan göra personen sårbar. Känslor som skam och skuld var vanligt förekommande vid tal om att sluta röka hos personer med KOL. Upplevelsen av motivation till att sluta röka varierade. Något som visade sig oväntat i resultatet var att personer som lyckats sluta röka tog beslutet utan djupare planering. Deltagare hade negativa upplevelser från sjukvården, där känslor av att bli dömd och att ej bli bekräftad var vanliga.

Kliniska implikationer

Litteraturöversikten visar att sjukvården behöver möta personer med KOL med respekt och omtanke. Att se hela personen och inte bara fokusera på rökningen gör att personerna också kan tillämpa den vård som erbjuds på ett effektivare sätt. Litteraturöversikten visar på att miljön runt en person är av stor vikt i hennes försök i att sluta röka. Sjuksköterskan kan arbeta utifrån denna vetskap och hjälpa personer och anhöriga genom att använda sig utav motiverande samtal. Genom motiverande samtal kan ett levnadsmönster brytas där både personen med KOL som röker och dennes anhöriga förstår sin egen roll i uppfyllandet av målet att sluta röka.

Att bilda stödgrupper är ett bra verktyg för sjuksköterskan att använda för att låta personer med KOL uttrycka sina tankar kring sjukdomen och att sluta röka. Deltagare i stödgrupper visade i litteraturöversikten endast ha positiva erfarenheter av verktyget och är för sjukvården ett billigt och effektivt verktyg för att långsiktigt hjälpa personer med KOL i beslutet att sluta röka. Vidare forskning behövs i området kring stödgrupper för personer med KOL och effekterna dessa kan ge i form av minskat lidande och bestående beslut av att sluta röka.

Referenser

Ali, L., Fors, A., & Ekman, I. (2018). Need of support in people with chronic

obstructive pulmonary disease. Journal of Clinical Nursing, 27(5-6), E1089-E1096. DOI: 10.1111/jocn.14170

Almås, H., Bakkelund, J., Thorsen B-H., & Dichman Sorknæs, A. (2011). Omvårdnad vid lungsjukdom. I Almås, H., Stubberud, D., Grønseth, R., Bolinder-Palmér, I., & Toverud, K. C. (red). Klinisk omvårdnad: 1 Stockholm: Liber. s. 105–162. Andersson, E., Toresson Grip, E., Norrlid, H., & Fridhammar A. (2017)

Samhällskostnaden för rökningsrelaterad sjuklighet i Sverige. (IHE Rapport 2017:4), IHE: Lund, Sverige.

Aumann, I., Tedja, L., & Von Der Schulenburg, J. (2016). Experiences of COPD patients with existing smoking cessation programs and their preferences for improvement - a qualitative analysis. Tobacco Induced Diseases, 14(1), 31. DOI: 10.1186/s12971-016-0097-4

Berger, B., Kapella, M., & Larson, J. (2011). The Experience of Stigma in Chronic Obstructive Pulmonary Disease. Western Journal of Nursing Research, 33(7), 916-932. DOI: 10.1177/0193945910384602

Bragadottir, G., Halldorsdottir, B., Ingadottir, T., & Jonsdottir, H. (2018). Patients and families realizing their future with chronic obstructive pulmonary

disease—A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 27(1-2), 57-64. DOI: 10.1111/jocn.13843

Braun, C., & Anderson, C. (2011). Pathophysiology: A clinical approach (2.nd ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer/Lippincott Williams & Wilkins Health.

Bull, L., Burke, R., Walsh, S., & Whitehead, E. (2008). The perceived effectiveness of smoking cessation interventions aimed at pregnant women: A qualitative study of smokers, former smokers and non-smokers. Journal of Neonatal Nursing, 14(3), 72–78. DOI: 10.1016/j.jnn.2007.12.010

Criner, R., & Han, M. (2018). COPD Care in the 21st Century: A Public Health Priority. Respiratory Care, 63(5), 591–600. DOI: 1943–3654

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis (1. utg). Stockholm: Natur och Kultur.

Dickerson, S., Abu Sabbah, E., Ziegler, P., Chen, H., Steinbrenner, L., & Dean, G. (2012). The Experience of a diagnosis of advanced Lung Cancer: Sleep Is Not a Priority When Living My life. Oncology Nursing forum, 39(5), 492-499. Eklund, B., Nilsson, S., Hedman, L., & Lindberg, I. (2012). Why do smokers

diagnosed with COPD not quit smoking?: A qualitative study. Tobacco Induced Diseases, 10(1), 17. DOI: 10.1186/1617-9625-10-17

Ekman, I., & Norberg, A. (2015). Personcentrerad vård - teori och tillämpning. A-K Edberg., A. Ehrenberg., F Friberg., L Wallin., H Wijk., & J Öhlén. (Red.). (2015). Omvårdnad på avancerad nivå - kärnkompetenser inom

sjuksköterskans specialistområden. Lund: Studentlitteratur.

Ellison, L., Gask, L., Diar Bakerly, N., & Roberts, J. (2012). Meeting the mental health needs of people with chronic obstructive pulmonary disease: a qualitative study. Chronic illness, 8(4), 308–320. DOI:10.1177/1742395312449754

Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar: Patofysiologi, omvårdnad, behandling. Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Dags för uppsats : Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl..ed.). Lund: Studentlitteratur AB.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Gantiva, C., Ballén, Y., Casas, M., Camacho, K., Guerra, P., & Vila, J. (2015). Influence of motivation to quit smoking on

the startle reflex: Differences between smokers in different stages of change. Motivation and Emotion, 39(2), 293-298. DOI: 10.1007/s11031-014-9449-7 Glasser, I., Wang, F., Reardon, J., Vergara, C., Salvietti, R., Acevedo, M., . . .

Fortunato, G. (2016). Improving COPD Care in a Medically Underserved Primary Care Clinic: A Qualitative Study of Patient Perspectives. COPD: Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, 13(5), 616-621. DOI: 10.3109/15412555.2015.1126570

Harb, N., Foster, J., & Dobler, C. (2017). Patient-perceived treatment burden of chronic obstructive pulmonary disease. International Journal of COPD, 12, 1641-1652. https://www.dovepress.com/patient-perceived-treatment-burden-of-chronic-obstructive-pulmonary-di-peer-reviewed-fulltext-article-COPD Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ design. i M. Henricsson, Vetenskaplig

teori och metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (Andra upplagan. ed.).

Holdman, H., & Loring, K. (2004). Patient Self-Management: A key to effectiveness and efficieny in care of chronic disease. Public Health, 119(3), 239-243. DOI: 10.1016/j.phr.2004.04.002

Hoth, K., Wamboldt, F., Bowler, R., Make, B., & Holm, K. (2011). Attributions about cause of illness in chronic obstructive pulmonary disease. Journal of

Psychosomatic Research, 70(5), 465-472. DOI: 10.1016/j.jpsychores.2010.10.005

Jensen, A., Vedelø, T., & Lomborg, K. (2013). A patient-centred approach to assisted personal body care for patients hospitalized with chronic obstructive

pulmonary disease. Journal of Clinical Nursing, 22(7/8), 1005–1015. DOI:10.1111/jocn.12050

Jha, P., Ramasundarahettige, C., Landsman, V., Rostron, B., Thun, M., Anderson, R., . . . Peto, R. (2013). 21st-Century Hazards of Smoking and Benefits of

Cessation in the United States. The New England Journal of Medicine,368(4), 341-350. DOI: 10.1056/NEJMsa1211128

Jónsdóttir, R., & Jónsdóttir, H. (2011). “This is Your Own Doing”-An Addiction Narrative of Smoking Relapse in Women with COPD. Vård I Norden, 31(1), 25-28.

http://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=331a40d 9-32be-4a2c-9bc8-1c074b06815e%40pdc-v-sessmgr03

Lehto, R. H. (2014). Patient views on smoking, lung cancer, and stigma: A focus group perspective. European Journal of Oncology Nursing, 18(3), 316-322. DOI: 10.1016/j.ejon.2014.02.003

Lindgren, S., Storli, S., & Wiklund-Gustin, L. (2014). Living in negotiation: Patients' experiences of being in the diagnostic process of COPD. International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, 9, 441-44151.

https://www.dovepress.com/living-in-negotiation-patientsrsquoexperiences-of-being-in-the-diagnos-peer-reviewed-fulltext-article-COPD

Lindqvist, G., & Hallberg, L. (2010). ‘Feelings of Guilt due to Self-inflicted Disease’: A Grounded Theory of Sufferingfrom Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD). Journal of Health Psychology, 15(3), 456-466.

Lundh, L., Hylander, I., & Törnkvist, L. (2012). The process of trying to quit smoking from the perspective of patients with chronic obstructive pulmonary disease.

Scandinavian Journal of Caring Sciences, 26(3), 485-493. DOI: 10.1111/j.1471-6712.2011.00953.x

Lyons, B., & Dolezal, L. (2017). Shame, stigma and medicine. Journal of Medical Humanities, 43, 208–210. DOI:10.1136/medhum-2017-011392

Matthews, M., Peden, R., & Rowles, D. (2008). Patient-provider communication: Understanding diabetes management among adult and females. Patient Education and Counseling, 76(1), 31-37. DOI: 10.1016/j.pec.2008.11.022 Meleis, A. (2010). Transitions theory : Middle range and situation specific theories

in nursing research and practice. New York: Springer.

Meleis, A. (2018). Theoretical nursing : Development and progress (Sixth ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins

Miller, W., & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal: Att hjälpa människor till förändring. Stockholm: Natur & Kultur.

Oftedal, B. (2014). Perceived support from family and friends among adults with type 2 diabetes. European Diabetes Nursing, 11(2), 43-48. DOI: 10.1002/edn.247 Patterson, F., Zaslav, D., Kolman-Taddeo, D., Cuesta, H., Morrison, M., Leone, F., &

Satti, A. (2017). Smoking cessation in pulmonary care subjects: A mixed methods analysis of treatment-seeking participation and preferences. Respiratory Care, 62(2), 179-192. DOI: 10.4187/respcare.04958

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – Grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod. Från idé til examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.

Puhl, R., Moss-Racusin, C., Schwartz, M., & Brownell, K. 2008. Weight

stigmatization and bias reduction: perspectives of overweight and obese adults. Health education research, 23, 347-58. DOI: 10.1093/her/cym052 SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtad från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svenskforfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 Shen, L. (2018). The evolution of shame and guilt. PLOS ONE, 13(7), 1-11.

DOI:org.10.1371/journal.pone.0199448

Sherwood, G., & Zomorodi, M. (2014). A new mindset for quality and safety: The QSEN competencies redefine nurses' roles in practice. Nephrology Nursing Journal, 41(1), 15-22.

http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=cookie,ip,uid &db=c8h&AN=104040787&site=ehost-live

Socialstyrelesen. (2018). Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen.

Stridsman, C., Zingmark, K., Lindberg, A., & Skär, L. (2015). Creating a balance between breathing and viability: Experiences of well-being when living with chronic obstructive pulmonary disease. Primary Health Care Research And Development, 16(1), 42-52. DOI: 10.1017/S1463423614000048

Svensk Sjuksköterskeföreing. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2019-11-6 från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensksjukskoterskeforening /publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

Thomas, S. L., Hyde, J., Karunaratne, A., Herbert, D., & Komesaroff, P. A. (2008). Being 'fat' in today's world: a qualitative study of the lived experiences of people with obesity in Australia. Health expectations, 11, 321-30. DOI: 10.1177/1090198110363881

Thompson, B., Thompson, A., Hymer, J., Zbikowsi, S., Halperin, A., & Jaffe, R. (2007). A qualitative study of attitudes, beliefs and practices among 40 undergraduate smokers. Journal of American college health, 56(1), 23-28. DOI: 10.3200/JACH.56.1.23-28

Van Eerd, E., Risor, M., Van Rossem, C., Van Schayck, O., & Kotz, D. (2015). Experiences of tobacco smoking and quitting in smokers with and without chronic obstructive pulmonary disease-a qualitative analysis Knowledge, attitudes, behaviors, education, and communication. BMC Family

Practice, 16(1), 164. DOI: 10.1186/s12875-015-0382-y

Verbrugge, R., De Boer, F., & Georges, J. (2013). Strategies used by respiratory nurses to stimulate self-management in patients with COPD.

Journal of Clinical Nursing, 22(19-20), 2787-2799.

https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/jocn.12048 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vilhelmsson, A. (2016). Hälsans bestämningsfaktorer. I A. Vilhelmsson, & P.-A. Tengland, Global folkhälsa – om livsvillkor, sjukdomar och social rättvisa (ss. 131-178). Lund: Studentlitteratur.

Vuong, K., Hermiz, O., Razee, H., Richmond, R., & Zwar, N. (2016). The experiences of smoking cessation among patients with chronic obstructive pulmonary disease in Australian general practice: A qualitative descriptive study. Family Practice, 33(6), 715-720.

WHO (u. å) Fact sheet about health benefits of smoking cessation. Hämtad 2019-11-20 från https://www.who.int/tobacco/quitting/benefits/en/

WHO (2018) The top 10 causes of death. Hämtad 2019-12-3 från:

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/the-top-10-causes-of-death

Wilson, J., Elborn, J., & Fitzsimons, D. (2011). 'It's not worth stopping now': Why do smokers with chronic obstructive pulmonary disease continue to smoke? A qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 20(5-6), 819-827. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2010.03319.x

Zabalegui, Adelaida, Sanchez, Susanav, Sanchez, Pablo D., & Juando, Clara. (2005). Nursing and cancer support groups. Journal of Advanced Nursing, 51(4), 369-381.

Österlund Efraimsson, E., Klang, B., Larsson, K., Ehrenberg, A., & Fossum. B. (2009). Communication and self-management education at nurse-led COPD clinics in primary health care. Patient Education & Counseling, 77(2), 209-217. DOI: 10.1016/j.pec.2009.03.033

Östlund, A., Wadensten, B., Kristofferzon, M., & Häggström, E. (2015). Motivational interviewing: Experiences of primary care nurses trained in the method. Nurse Education in Practice, 15(2), 111-118. DOI: 10.1016/j.nepr.2014.11.005

Bilagor

Bilaga 1: Sökmatris

Tabell 1: Sökning i CINAHL

Datum: Sökord: Träffar: Lästa titlar: Lästa abstract: Kvalitets-granskade: Inkluderade i resultat:

2019-10-25 ” chronic obstructive pulmonary disease” AND ”smoking cessation” AND ”experience”

23 23 8 6 6

2019-10-29 ”chronic obstructive pulmonary disease” AND “influence” AND ”smoking cessation”

19 19 4 1 1

2019-10-29 ”chronic obstructive pulmonary disease” AND “transition” AND ”smoking cessation”

4 4 1 1 0

2019-10-30 “stop smoking” AND “copd” AND “experience”

2 2 1 0 0

2019-10-30 “smoking cessation” AND “copd” AND “patients”

198 198 4 0 0

2019-10-30 “smoking cessation” AND “copd” AND “qualitative”

13 13 2 1 0

2019-10-31 “stop smoking” OR “quit smoking” OR “smoking cessation” AND “copd” AND “experience”

19 19 2 0 0

Tabell 2: Sökning i PsycINFO

Datum: Sökord: Träffar: Lästa titlar: Lästa abstract: Kvalitets-granskade: Inkluderade i resultat: 2019-10-29 ” chronic obstructive pulmonary

disease” AND ”smoking cessation”

95 95 3 1 1

2019-10-30 ” chronic obstructive pulmonary disease” AND ”smoking cessation” AND ”experience”

10 10 0 0 0

2019-10-30 “smoking cessation” AND “copd” AND “experience”

8 8 0 0 0

2019-10-30 “smoking cessation” AND “copd” AND “patients”

43 43 3 0 0

Tabell 3: Sökning i PubMED

Datum: Sökord: Träffar: Lästa titlar: Lästa abstract: Kvalitets-granskade: Inkluderade i resultat: 2019-10-29 “chronic obstructive pulmonary

disease” AND “smoking cessation” AND “experience”

42 42 10 3 3

2010-10-29 “COPD” OR “chronic obstructive pulmonary disease” AND “smoking cessation” AND “experience*”

75 75 9 1 1

2019-10-31 “smoking cessation” AND “copd” AND “experience”

45 45 2 0 0

2019-10-31 “smoking cessation” AND “copd” AND “patients” AND “qualitative”

Bilaga 2: Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod

Titel:

Författare:

Årtal:

Tidskrift:

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej

Kunskapsläget inom det aktuella området är beskrivet? Ja Nej Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej Hänger metod och syfte ihop? Ja (Kvalitativt syfte – kvalitativ metod) Beskrivs datainsamlingen?

Beskrivs dataanalysen?

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ ställningstagande? Nej

Ja Nej Ja Nej Ja Nej

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i diskussionen? Ja

Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen? Ja Nej

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i diskussionen? Ja

Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

... ... ...

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

... ... ...

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory)

... ... Deltagarkarakteristiska Antal... Ålder... Man/Kvinna... Granskare sign: ...