• No results found

Provväg Östra Ringvägen, Kristinehamn : Byggnadsrapport

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Provväg Östra Ringvägen, Kristinehamn : Byggnadsrapport"

Copied!
49
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

/SS/V 0347 6049

521

1987

Prv v äg Östra Ringvägen, Kristinehamn

Byggnadsrapport

(2)

Provväg Östra Ringvägen, Kristinehamn

Byggnadsrapport

Örjan Petersson och Bo Karlsson

(3)
(4)

Föreliggande VTI Meddelande utgör r e s u l t a t e t av e t t delprojekt inom huvudprojektet "C em ent i Vägöverbyggnad". P ro je k te t "C em ent i Väg- överbyggnad" är e t t sam fin an sierat p ro jek t av Stiftelsen Svensk Betong­ forskning, V ägverket och S taten s Väg- och T rafik in stitu t (VTI). I p ro je k te ts styrgrupp för "C em en t i Vägöverbyggnad" ingår följande personer:

Håkan Wilhelmsson Vägverket

Sten Petersso n Vägverket

Bo-G öran Hellers C e m e n t- och B eto n g in stitu tet

Jan Byfors AB Betongindustri

Lars Holmgren C em en ta AB

Ulf G ejham m ar C em en ta AB

Ingemar Brcr.ge Statens väg- och tra fik in stitu t Örjan P etersson S tatens v ä g - och tra fik in stitu t

Linköping i februari 1987

(5)
(6)

SAMMANFATTNING I SUMMARY III 1 INLEDNING 1 2 BESKRIVNING AV PROVSTRÄCKORNA 2 2.1 S träck o rn as uppbyggnad 2 2.2 D im ensionering 3 3 FÖRPROVNING 5 3.1 P ro p o rtio n erin g 5 3.2 L aboratorieundersökning 6 4 UTFÖRANDE 9 4.1 Tidpunkt för byggnationen 9

4.2 V äderförhållanden under byggnationen 9

4.3 Tillverkning av CG vid b la n d arsta tio n 9

4.4 U tläggning av C G -lager 10

3 MATERIALKONTROLL 13

5.1 M ätningar vid byggnationen 13

5.2 U ndersökningar u tfö rd a e f te r vägens u tfö ran d e 16

(7)
(8)

Provväg Ö stra R ingvägen, K ristin eh am n Av Ö rjan P etersso n och Bo K arlsson S ta te n s väg- och tra fik in s titu t 581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

Provvägen Ö stra leden i K ristineham n ingår i d e t av V ägverket och S tifte lse n Svensk B etongforskning sam fin an sierad e p ro g ram m e t "C e­ m ent i vägöverbyggnad".

S y fte t med provvägen ä r a t t stu d era a lte rn a tiv a C B Ö -konstruktioner för a t t få fram en m era ekonom isk k o n k u rren sk raftig k o n stru k tio n . En C B Ö -konstruktion en lig t BYA har e t t re la tiv t tjo c k t ovanliggande AG- lager för a t t m inim era e ffe k te rn a av ev. re fle k tio n ssp rick o r. Senare forskning har in d ik erat a t t ev. reflek tio n ssp rick o r in te har någon reell b ety d else u tan är m era en e s te tis k frå g a (V ästerås -70). F ör a t t påvisa d e tta har h är u tfö rts tu n n are A G -lager än vad som ä r fö re sk riv e t i BYA, som jäm fö relse h ar även en ko n stru k tio n en lig t BYA m e d ta g its.

U tläggning av CG har g jo rts med hyvel. Tekniken vid utläggningen var in te h e lt bra från början och en viss in arb etn in g stid behövdes innan a rb e tste k n ik e n var fullgod. P ackningsgraden k o n tro lerad es med tro x ler och e t t m edelvärde för de tr e p ro v sträck o rn a blev c a 95%. E rfa re n h e ts ­ m ässigt v e t man a t t d en sitetsb estäm n in g med isotopm ätning ger 3-4 % -e n h e te r lägre värden än med v a tte n v o ly m e te r. K ra v et e n lig t BYA är 97% som få r anses ha u p p m ätts med m arginal.

Prov av C G -m a te ria le t har ta g its vid a rb e tsp la tsen för instam pning e n lig t K ango-m etoden. T ry ck h å llfa sth eten för dessa prov har givit e tt m edelvärde av ungefär 10 MPa (ju s te ra t till Mod P ro cto r). H å llfa sth e ­ ten uppfyller därm ed k ra v e t en lig t BYA. A llm änt får sägas a t t CG- m a te ria le t hade onödigt hög v a tte n k v o t, vilket kan ha p å v e rk a t m a te ­ ria le ts krym pning. B a lla s tm a te ria le ts kornkurva visar på e t t öppet m a te ria l utan någon sandpuckel, v ilk et också kunde ses på den färd ig - packade ytan.

(9)

II

E fte r d e t a t t provvägarna var u tfö rd a har kontroll g jo rts för a t t b e stä m m a ev. reflek tio n ssp rick o rs läge och a n ta l. För p ro v strä c k a 1 o b serv erad es e t t fle rta l tv ä rg å e n d e sprickor (c /c 7 m), m edan för p ro v strä c k a 2 kunde b ara e t t f å ta l sprickor o b serv eras. P å p ro v strä c k a

2 var en del av sprickorna längsgående, v ilk et förm odligen berodde på

s ä ttn in g a r. Vid den gam la å få ra n hade en m y ck et k ra ftig s ä ttn in g u p p s tå tt, som sen are ifylldes m ed AG. P å p ro v sträck a 3 kunde in te några tv ä rsp ric k o r o b serv eras, tr o ts a t t d e t tu n n a ste a s f a ltla g r e t la g ts h är. En orsak kan v ara a t t a s f a ltla g r e t b e stå r av en HAB med högre bind em ed elsh alt än en AG och därm ed s tö rre förm åga a t t tö ja sig.

F allv ik tsm ätn in g ar har g jo rts på p ro v sträck o rn a, vilka visar på god b ä rig h e t, men med s tö rs t v a ria tio n i r e s u lta te t för den del som byggts fö rs t. Från fa liv ik ts re s u lta te n har E--modul b eräk n ats och b e stä m ts till a t t v a rie ra m ellan 5 och 8000

MPa-P ro v sträc k o rn a kom m er a t t fö ljas upp under e t t a n ta l år med o b serv a­ tio n e r av tv ärsp rick sfrek v en s och ev. u n d e rh å llså tg ä rd e r. M ätningar med fa llv ik t och jä m n h e tsm ä tn in g a r kom m er också a t t u tfö ra s.

(10)

Ö stra R ingvägen te s t road, K ristineham n by Ö rjan P e te rsso n and Bo K arlsson

Swedish Road and T ra ffic R ese arch In s titu te (VTI) S-581 01 LINKÖPING, Sweden

SUMMARY

The Ö stra R ingvägen t e s t road in K ristineham n is included in th e p ro g ram m e financed jointly by th e N ational Road A dim inistration and th e Swedish Board fo r C o n c re te R esearch .

The o b je ctiv e of th e t e s t road is to study a lte rn a tiv e CBÖ (C e m e n t- b itu m en pavem ent) c o n stru ctio n s in o rd er to develop an econom ically c o m p e titiv e c o n stru c tio n . A CBÖ c o n stru c tio n conform ing to BYA (Swedish Road Standard) has a re la tiv e ly th ick overlaying AG (Bitum en S tab ilized G ravel) lay er to m inim ize th e e f f e c ts of any re fle c tio n c ra c k s. R e c e n t re sea rc h (V ästerås -70) has in d icated th a t re fle c tio n c ra ck s have no re a l sig n ifican ce b u t a re m ore an a e s th e tic question. To d e m o n stra te this, th in n er AG lay ers th an th o se p rescrib ed in th e BYA h av e been applied on th e te s t road a t K ristin eh am n . A co n stru ctio n conform ing to th e BYA has been included fo r purposes of com parison.

The CG lay er (C em en t-b o u n d gravel) was laid w ith a g rad er. In itially , th e tech n iq u e used fo r laying was not fully sa tisfa c to ry and som e p ra c tic e was n ecessary b e fo re th e m ethod proved a c c e p ta b le . The d e g re e of co m p actio n was checked w ith th e T roxler te s t and th e m ean for th e th re e te s t sectio n s was ap p ro x im ately 95%. From ex p erien ce, it is known th a t density d e term in a tio n by isotope m easu rem en t gives values 3-4% units low er than w ith a w a te r v o lu m eter. The BYA re q u ire m e n t is 97%, which is considered to be fulfilled by a good m argin.

Sam ples of th e CG m a te ria l have been tak en from th e work s ite fo r co m pactio n w ith th e Kango m ethod. The com pressive stre n g th of th e se sam ples has given a m ean of ab o u t 10 MPa (adjusted to the P ro cto r modulus) and thus m e ets th e BYA re q u ire m e n t. In g en eral, th e CG m a te ria l had an unnecessarily high w a te r c o n te n t, which may have

(11)

IV

a ffe c te d th e shrinkage of th e m a te ria l. The p a rtic le size d istrib u tio n of th e a g g re g ate shows an open m a te ria l w ith o u t any sand hump, as could be seen from th e s u rfa c e a f te r com paction.

A fte r c o n stru ctio n of th e te s t roads, a check w as m ade to d e term in e th e position and num ber of any re fle c tio n c ra ck s. In te s t sec tio n 1, a fa irly large num ber of tra n sv e rse re fle c tio n c ra c k s (c /c 7 m) w ere noted, while in te s t sec tio n 2 th e re w ere only a few c ra ck s. In te s t sectio n 2, som e of th e c ra c k s w ere longitudinal, probably th e re su lt of

se ttlin g . In th e old riv e r bed very heavy s e ttle m e n t had o c cu rred and th is was la te r filled w ith AG. On te s t sectio n 3 no tra n sv e rse crack s could be observed, even though th e th in n e st lay er of b itu m e n -sta b iliz e d g rav el was laid h e re . One reason may be th a t th e lay er consists of MAB w ith a higher binder c o n te n t th an AG and thus had g re a te r e la s tic ity .

Falling w eight m e asu re m e n ts have beer, m ade on th e te s t sectio n s, in d icatin g good bearing c a p a c ity , but w ith th e g re a te s t v a ria tio n in th e resu lts for th e se c tio n built fir s t. The E-m odulus has been c a lc u la te d from th e falling w eig h t m easu rem en ts and found to vary betw een 5 and 8,000 MPa.

The te s t sectio n s w ill be m onitored over a period of years w ith observations of tra n s v e rse crack in g freq u en cy and m ain ten an ce actio n s w here n ecessary . F alling w eight m easu rem en ts and evenness m easu re­ m ents will also be p e rfo rm ed .

(12)

1 INLEDNING

Provvägen Ö stra R ingvägen i K ristineham n ingår i d e t av V ägverket och S tifte lse n Svensk B etongforskning sam fin an sierad e tre å rsp ro g ra m m e t "C em en t i vägöverbyggnad".

S y fte t med provvägen är a t t stu d e ra en m era ekonom isk konkurrens­ k ra ftig C B Ö -konstruktion, d e tta genom a t t b ä ttr e u tn y ttja C G -lag rets b ärig h etsh ö jan d e e ffe k t, t ex genom a t t m inska C G -la g re ts tjocklek. D et som s ty r t dim ensioneringen h ittills med e t t re la tiv t tjo c k t A G -la- ger på CG är för a t t m inim era re fle k tio n ssp rick o r i vägytan. De sek tio n er som h ar v alts ut för a t t o m fa tta p ro v sträck o rn a har en r e la tiv t lik a rta d undergrund med r e la tiv t lite n risk fö r ojäm na tjä lly ft- ningar. Vid byggnationen av p ro v v äg ssträck o rn a har d e t ej v a rit VTI's avsikt a t t "sty ra " byggnationen, u tan a t t fö lja e t t n o rm alt CBÖ-bygge med d o k u m en tatio n o ch -erfo rd erlig provtagning för en a d ek v a t uppfölj­ ning av p ro v v äg ssträck o rn a. Provvägens b eläg en h et i K ristineham n fram g år av figur 1.

(13)

2

2 BESKRIVNING AV PROVSTRÄCKORNA

P rovvägen är belägen på Ö stra R ingvägen i K ristin eh am n . P ro v strä c k o r­ na har en sam m anlagd längd av 550 m.

- S trä c k a 1 sek tio n 10/650-10/850 - S trä c k a 2 sek tio n 10/850-10/980 - S trä c k a 3 sektion 10/980-11/200

F igur 2 . P ro v sträc k o r.

Längs provvägen utgörs jorden av e t t m ellan 5 och 12 m m ä k tig t lager av varvig le ra på frik tio n sjo rd , tro lig en m orän. U nder en 1-2 m tjo c k , fa s t to rrsk o rp a ä r leran lös till h a lv fa st. Den v arviga leran ä r överkon­ soliderad med m ellan 35 och 50 kP a. V assgårdaälvens sträck n in g h ar ä n d ra ts frå n a t t p assera Ö stra R ingvägen vid sektion c a 10/910 till sek tio n 10/860, där en bro h a r byg g ts. G eoteknisk undersökning har g jo rts av S ta te n s geotekniska in s titu t, Dnr 2 -4 5 6 /8 2 .

2.1 S träck o rn as uppbyggnad

S träc k o rn a s uppbyggnad fram g å r av figur 3. S träc k a 2 har en norm al C B Ö -överbyggnad en lig t BYA tra fik k la s s 5. S träc k a 1 har e t t tu n n a re A G -la g er och på s trä c k a 3 har A G -la g re t slopats h e lt. P g a

(14)

byggnads-tekn isk a orsaker har en e x tra "topp" behövts läggas på s trä c k a 3. S litla g re t för hela vägens sträck n in g kom m er a t t läggas e f te r ca 1 år.

10/650-10/850

10/850-10/980

PROVSTRACKA 1 AG CG FORST. L 555 mm 35 mm SLITLAGER 50 mm AG 160 mm CG TOT 800 mm PROVSTRACKA 2 72ZZZZZZZL AG CG FORST. L 490 mm 35 mm SLITLAGER 115mm AG 160 mm CG TOT. 800 mm

10/980-11/200

PROVSTRÄCKA 3 VZZZZZZZZZA UAB___ CG FORST. L 570 mm 35 mm SLITLAGER +35 mm extra topp HAB 80

160 mm CG TOT 800 mm

Figur 3. P ro v sträck o rn as sek tio n er.

2.2 D im ensionering

Ö stra Ringvägen är dim ensionerad e f te r tra fik k lass 5. S träc k a 2 är en norm enlig C B Ö -överbyggnad. En spänningsberäkning har g jo rts för de olika p ro v sträck o rn a i s y fte a t t jäm fö ra de olika överbyggnadernas b ä rig h e t. B elastningen h ar v a rit fem to n . I figur 4 har de olika erh ålln a spänningarna u p p rita ts, h ärav fram g å r a t t någon s tö rre b ä rig h e tsn y tta har man ej av d e t tjo c k a A G -lag ret. Töjningarna i underkant CG har b eräk n ats till 56 p str, 40 jjs tr och 58 /js tr för p ro v strä c k a 1, 2 och 3.

(15)

Vertikal tryckspänning (MPa)

Str. 1

Str. 2

Str. 3

•1

()

-1

c)

“1

0

1

1

^

\

v ¿íq

Radiell spänning (MPa)

(16)

3 FÖRPROVNING

3.1 P roportionering

P rop o rtio n erin g en av d e t cem en tb u n d n a g ru set har u tfö rts av G eller- åsen. D et fra m ta g n a r e c e p te t e n lig t nedan gav en try c k h å llfa s th e t av 17 MPa.

C em en t (Std M) 4 .8 % C em en tk v o t 5.0 %

B ärlager 0-32 8 7 .7 %

Sand 0 -8 7 . 5 %

V a tten k v o t 6 .0 %

Provningen u tfö rd es en lig t "B etong på m ark 1985" i bilaga 1 beskrivna m etod v ib reran d e kangoham m are. M etoden bygger på BS 1924:1975.

Då try c k h å llfa sth e te n var a lltfö r hög jä m fö rt med e fte rs trä v a d e 10 MPa ju ste rad e s c em e n tk v o te n till 4.5 %. Någon eg en tlig utprovning av r e c e p te t var tid sm ässig t in te m ö jlig t. R ec e p tfra m ta g n in g e n borde ha g jo rts på e t t tid ig a re stadium på e t t rik tig a re s ä tt (jäm för 3.2).

I fig u r 5 har de olika fra k tio n e rn a b ä rla g er, sand sam t den sa m m an satta kurvan in rita ts .

(17)

Pa

ss

era

nd

e

ma

ng

d,

vik

tp

ro

ce

nt

6

Grovmo Mellansand Grovsand Fingrus Grovgrus

0,06 0,2 0,6 2 6 20

Figur 5. 0 -8 mm och 0-32 mm och den sa m m a n sa tta kurvan.

3.2 L aboratorieundersökning

Vid V T I-la b o rato rie t in v ib rerad es en p rovserie med v a rie ra n d e v a tte n ­ kvot och cem e n tk v o t för a t t få en u p p fattn in g om d e t cem en tb u n d n a g ru sets eg en sk ap er. Invibreringsm etoden skiljer sig på n åg ra punkter från den i "B etong på m ark 1985", bilaga 1, beskrivna m eto d en . Slank- h e ts ta le t ä r där 0.84 m edan vid v åra invibreringar har cy lin drarn as slan k h e tsta l v a rit 1.0. P ro v ern a h ar in v ib rera ts i 2 lager om v a rd e ra 30 sekunder, v ilk e t bör ge o p tim al packning. I övrigt stäm m er fö r f a ­ ra n d e t med d e t i "B etong på m ark 1985" beskrivna fö rfa rin g s s ä tte t. I ta b ell 1 finns sam tlig a prov redovisade och i figur 6 har a v sa tts

(18)

Invibrerat prov från provvägsbygget i Kristinehamn

Figur 6.

Vid ju sterin g av sla n k h e ts ta le t till m odifierad p ro cto r (slan k h etstal 1.27) bör try c k h å llfa sth e te n (7 dygn +20°C) ligga på ungefär 11 MPa. Vid 11 MPa och en c e m e n th a lt av 4.5 %, få r man fram en v a tte n k v o t av c a 5.8 %, v ilk et stäm m er väl överens med den på a rb e tsp la tsen e fte rs trä v a d e v a tte n k v o te n . Med tan k e på krym pningen, som är d irek t re le v an t till v a tte n h a lte n , hade d e t v a rit b ä ttr e a t t välja en lägre v a tte n k v o t än 5.8% . En v atte n k v o t av 4-4.2% to rd e v a rit lämplig fö r d e tta m a te ria l. Förm odligen hade också c e m e n th a lte n kunnat minskas.

(19)

8

T abell 1. R e s u lta t från lab o rato rieu n d erö k n in g av m a te ria l från prov- väg Ö stra R ingvägen, sla n k h e tsta l 1.0.

P ro v ­ kropp V a tte n ­ k v o t % C e m e n t-h a lt % Skrym - d en si­ t e t to n /m ^ M edel­ v ä rd e T ry ck -h å ll­ f a s th e t MPa M edel­ v ärd e MPa 1 3 5 3 .0 4 .5 6 . 0 3 .0 3 .0 3 .0 2 .2 6 2 .3 0 2 .2 8 9 .4 8 . 8 5 .0 6 7 3 .0 3 .0 4 .5 4 .5 2 .2 5 2 .1 9 2 . 2 2 13.8 1 2 . 1 13.0 8 9 4 .5 4 .5 4 .5 4 .5 2 .3 0 2 .3 0 2 .3 0 1 6.0 1 2.7 14.4 10 11 6 . 0 6 . 0 4 .5 4 .5 2 . 2 2 2 .3 0 2 .2 6 7 .2 8 .3 7 .8 12 13 3 .0 3 .0 6 . 0 6 . 0 2 . 2 2 2 .2 3 2 . 2 2 1 8.2 8 . 8 13.5 14 15 4 .5 4 .5 6 . 0 6 . 0 2 .3 3 2 .3 6 2 .3 4 19.8 2 0 .9 2 0 .4 16 17 6 . 0 6 . 0 6 . 0 6 . 0 2 .3 0 2 .3 3 2 .3 2 1 1 . 0 14.9 13.0

(20)

4 UTFÖRANDE

4.1 Tidpunkt fö r byggnationen

U tfö ran d e t av C G -la g re t gjordes under tid en 860610-860613. U tlägg­ ning av AG på strä c k o rn a 1 och 2 sam t läggning av en topp b eståen d e av HAB 80 u tfö rd es ca 1 v eck a sen a re .

4.2 V äderförhållanden under byggnationen

T em p eratu ren var under utläggningen av C G -la g re t so lig t och ca 2 0 -2 5 °C på dagen, svag vind. Under n a tte n 1 1 -1 2/6 -8 6 föll n åg o t regn.

4.3 Tillverkning av CG vid b lan d arstatio n

Vid b la n d arsta tio n e n togs b ä rla g er dels från upplag och dels från S tensåsens gru stag med la stb il. Till b ä rla g erg ru se t blandades en sand för a t t få en b ra sam m an sättn in g (jäm för figur 5). C em en t som har använts är sta n d a rd c e m e n t M. Vid kontroll av fu k tk v o t i b alla ste n gjord av b e to n g statio n e n var fu k tk v o te rn a följande:

0-8 8.0 %

0-32 3.9 %

R e c e p te t som användes vid b e to n g statio n e n för tillverkning av CG var:

kg/m 3

C em en t (std M) 100

V atten 30

® ä r l a ^ rn0 : 32 2°™ Inklusive fu k t

Finsand 0-8 185

(21)

10

k A U tläggning av C G -la g er

F rån b la n d arsta tio n e n tra n s p o rte ra d e s CG:n med lastb il till vägbygget. M a te ria le t tip p ad es från lastb ilen för a t t jäm nas till m ed hyvel typ C a te r p iller, se figur 7. E fte r utläggning m ed hy vein v ä lta d es C G -la g re t med en 6 tons v ä lt typ CA15, se fig u r 8. V älten gjorde 6 ö v e rfa rte r,

d ä re fte r fö rseg lad es y tan med asfaltlö sn in g (0 . 6 kg/m ^) fö r a t t förh in d ­

ra fu k tav g ån g , se figur 9. U nder den fö rs ta a rb etsd ag en hade e t t m issfö rstån d u p p trä tt, näm ligen a t t förseglingen av y tan skulle a v slu ta a rb e tsd a g e n . D e tta gav upphov till en viss u ttorkning av y ta n på sek tio n 10/980 och c a 100 m fr a m å t. F o rtsä ttn in g sv is spreds asfaltlö sn in g en på så fo r t som m öjligt. U tläggningen b ö rjad e vid sektion 10/980 och f r a m å t i vägens längdriktning till sek tio n c a 11/300, d ä re fte r frå n sek tio n

10/980 och m ot vägens längdriktning. T idpunkterna för läggningen var:

Dag 1 10/980-11/155

Dag 2 1 0 /1 5 5 -ca 11/300, 10/980-10/960

Dag 3 10/960-10/660

Dag 4 1 0 /6 6 0 -S träck a 1 k lar

Vid vissa lass från b la n d arsta tio n e n fanns en klar sep a ra tio n av grövre s te n a r, > 2 0 m m . I figur 10 finns e t t exem pel på en såd a n t lass.

(22)

Figur 7. Tippning och ju sterin g av lagerhöjd med väghyvei.

(23)

12

Figur 9 . Försegling av y ta n m ed R A K -lösning.

Figur 10. Exem pel på sek tio n där d e t fanns en klar ö v e rre p re se n ta tio n av grövre m a te ria l

(24)

5 MATERIALKONTROLL

5.1 M ätningar vid byggnationen

På vägen u tfö rd es, e f te r d e t a t t v ältningen av d e t u tlag d a C G -la g re t a v slu ta ts , packningskontroll och fu k tk v o tsm ätn in g med hjälp av en d e n s ite ts m ä ta re typ T roxler. D e n site te n m ä tte s dels i y tan och dels på e t t djup av 15 cm . F u ktkvoten m ä tte s från y tan . I bilaga 2 finns sam tlig a m ätn in g ar redovisade. Som kom plem ent till tro x lern gjordes fu k tk v o tsm ä tn in g a r med hjälp av "Speedym oister", där vi genom gående fick något högre v a tte n k v o tsh a lte r. D et kan till en del tro lig en fö rk la­ ras med a t t prov till "Speedym oister" togs d ire k t vid utläggning medan vid m ätning med T roxler fick vi v ä n ta med m ätn in g arn a tills hyvelarbe- te n och v ältning var k lara. I ta b e ll 2 finns fu k tk v o te rn a redovisade.

T abell 2. F u k tk v o ter Sektion T roxler x % F u k tk v o t Speedym oister % 10/630 5 .8 10/650 4 .8 10/820 4 .4 6 .3 10/840 4 .8 . 5 .1 10/975 6 .2 10/984 6 .0 11/000 5 .2 6 .5 11/010 4 .5 6 .2 11/155 6 .3 11/160 6 .2

Vidare in vib rerades, med sam m a kangoham m are som användes vid la b o ra to rie fö rsö k e n , e t t a n ta l provkroppar under vägbyggets gång. Ma­ te r ia le t togs d ire k t från lastb ilen . I ta b e ll 3 finns värdena på p rov try ck ­ ning redovisade (7 dygns lagring vid +20°C).

(25)

14

T abell 3 . P rovkroppar invibrerade i anslutning till vägbygget. Slank- h e ts ta l 1.0.

Sektion

T ryckhållfasthet

MPa

Anmärkning

c a 10/900 13.9 13.8 M edelvärde 11.2 MPa ca 10/700 9 .5 7 .4 T rasig ö v e ry ta

Om man jäm fö r try c k h å llfa sth e te n för cy lin d ra r in stam p ad e i f ä lt m ed lab o rato rieu n d ersö k n in g en kom m er m an fram till en god k o rrela tio n . K rav et för try c k h å llfa sth e te n e n lig t BYA ä r 10 MPa (mod. p ro c to r). För a t t jä m fö ra v å rt värde med mod. p ro c to r m å ste try c k h å llfa sth e te n k o rrig eras till sam m a slan k h e tsta l som vid mod. p ro c to r dvs h /d = 1.27. En o m räk n in g sfak to r kan fås med hjälp av de olika slan k h e tsta len i diagram 3 Svensk Standard SS137207. V ärdet 11.2 MPa m o tsv arar då ca 10.3 MPa (mod. p ro cto r), v ilk et är u n g efär den e fte rs trä v a d e try c k h å ll­ fa s th e te n .

Packningsgraden fö r de tr e strä c k o rn a h ar rä k n a ts fram med hjälp av den o p tim a la sk ry m d e n sitete n vid la b o ra to rie fö rsö k e t (se ta b e ll 1). Den o p tim a la sk ry m d e n sitete n för v a tte n k v o t 4.5 % och c e m e n th a lt 4.5 % (c em en tk v o t 4.7 %) är 2.30 kg/dm ^. D e n site te n på vägen m ä tte s med hjälp av en iso to p m ä ta re typ T roxler. E tt m edelvärde av packningsgra­ den för de tr e strä c k o rn a blir:

Y ta n 15 cm djup

S tr. 1 95 % 95 %

S tr. 2 96 % 95 %

S tr. 3 96 % 96 %

Då man av e rfa re n h e t v e t a t t d e n site tsm ä tn in g med iso to p m ä ta re blir ca 3-4 % -e n h e te r läg re än vid m ätning med v a tte n v o ly m e te r kan man anse a t t p a c k n in g sa rb e te t v a rit tillrä c k lig t och packningsgraden god.

(26)

I figur 11' och 12 finns packningsgrader a v s a tt m ot a n ta l värden vid respektive packningsgrad (str 1-3).

Av figur 11 och 12 fra m g å r a t t spridningen av packningsgraden m ä tt från ytan har en något högre spridning än m ätn in g arn a vid 15 cm djup.

(27)

16

Figur 12. Spridning av packningsgrad m ä tt vid 15 cm djup.

Den högre spridningen av packningsgraden m ä tt från y tan kan tro lig tv is till en del fö rk laras av a t t d e t s k e tt en viss uppluckring av y tan .

5.2 U ndersökningar u tfö rd a e f te r vägens u tfö ran d e

För a t t d o k u m en tera krym psprickor i v ägytan har tv å in sp ek tio n er u tfö r ts e f te r vägens iordningsställande. Den fö rs ta 1986-06-17 och den a n d ra 1986-09-09, 1 re sp ek tiv e 13 veckor e f te r vägens io rd n in g sstäl­ lande.

Vid den fö rsta inspektionen (bilaga 3) 1986-06-17 fanns p a rtie r med d å lig t bunden ö v ery ta, beroende på b ristfä llig försegling. N ågra tv ä r ­ sp rick o r kunde ej o bserveras.

(28)

Vid den andra inspektionen (bilaga 4) hade på strä c k o rn a 1 och 2 lag ts e t t A G -lag er, vars tjo ck lek fra m g å r av figur 3. P å s trä c k a 3 hade e t t 35 mm slitla g er HAB80 la g ts på. Y tte rlig a re 35 mm slitla g e r skall läggas på sam tlig a p ro v strä c k o r. A tt an m ärk a vid den sen a re inspektio­ nen var a t t på strä c k o rn a 1 och 2 fanns tv ä rg å en d e krym psprickor,

m edan på s trä c k a 3 (där n åg o t A G -lag er ej lag ts u tan i s tä lle t 35 mm e x tr a slitlag er) ej fanns n åg ra krym psprickor. Den tro lig a orsaken kan v ara a t t en HAB 80 har högre bindem edelsinnehåll än e t t A G -lag er och d ärm ed s tö rre töjningsförm åga.

Vid sektion ca 10/900-10/915 fanns en k ra ftig sä ttn in g på v än ster sida s e t t i vägens längdriktning. D är hade tid ig a re v a rit V assgårdaälvens strä ck n in g . V assgårdaälvens nya och gam la sträck n in g fram g å r av fig u r 2.

F allv ik tsm ätn in g har u tfö rts 1986-08-27, ca 13 veckor e f te r u tläg g ­ ningen av C G -lag er.

P ro v b elastn in g arn a u tfö rd es m ed en 5 tons fa llv ik tsa p p a ra t med a u to ­ m atisk reg istre rin g av m arkens e la stisk a sjunkning under belastn in g s- p la tta n och 45 cm från c en tru m av b e lastn in g sp la tta n .

F rån de u p p m ä tta fa llv ik tsd e fo rm a tio n e rn a , 0 re sp ek tiv e 450 mm från b elastn in g scen tru m , har m ed C hevronprogram E -m oduler för AG+CG sam t underliggande del av k o n stru k tio n en b eräk n ats (jäm för ta b e ll 4).

T abell 4.

S träc k a E(CG + AG) Eu

1 5900 96

2 4900 104

3 8000 101

För a t t få fram E-m odulen hos CG har en beräkningsm etodik en lig t (2) J Eisenm an fö ljts. Som ingångsvärden har de i ta b ell 4 beräknade

(29)

18

m edelm odulerna fö r CG+AG an v än ts. E-m odul för AG, MAB har ta g its från diagram uppgjorda på VTI.

B eräkningen av E -m odul CG e n lig t fo rm el 5-1 :

( h m 3siEm _ h AG3"!"E AG )

-Em, hm en lig t ta b e ll 4.

Följande E -m o d u ler, e n lig t ta b e ll, erh ålls från o v anstående beräkning.

T abell 5. S tr C G -tjo c k le k mm AG-tjo c k le k mm MAB mm C G -m odul MPa 1 160 50 6100 2 160 115 4600 3 200 35 8000

I bilaga 5.1-5.3 har u p p rita ts frekvensen fö r värdena 1/(D0-D ^5), (Dq =

D eform ation i fa llv ik tsc e n tru m , D4 5 = D efo rm atio n 450 mm från fa ll-

v ik tscen tru m ), d ärav fram g å r a t t s trä c k a 2 har d e t jä m n a ste u tse e n d e t.

Till en del h ä rrö r d e t nog från d e t r e la tiv t tjo ck a A G -la g re t. S träck a 3:s s to ra spridning av frekvensen beror tro lig tv is på a t t man började utläggningen av CG där och in te ännu hunnit få in a rb e ts m e to ­ diken.

De u p p m ä tta d e fo rm a tio n e rn a vid fallv ik tsm ätn in g en visas i figur 13. Värdena utgör m edelvärden fö r Dq resp D4 5 för resp s trä c k a . D efo rm a­

tio n e rn a är i sam m a storleksordning som för likvärdiga p ro v strä c k o r med CG (t ex Lam bohovsleden i Linköping, VTI M eddelande nr 524,

1987). R e s u lta te t av m ätningen visar på god b ä rig h e t.

I bilaga 6.1-6 . 6 är d e fo rm a tio n e rn a redovisade från fallv ik tsm ätn in g en

(30)

C h lo e-m ätn in g och tv ärp ro film ätn in g u tfö rd e s vid sam m a tidpunkt som fallv ik tsm ätn in g en .

E tt m edelvärde vid C h lo e-m ätn in g en ä r:

Med anledning av a t t en topp på 35 mm skall läggas på e f te r c a 1 år e f te r vägens färd ig stä lla n d e kom m er en ny fallv ik tsm ätn in g , C hloe- m ätning och tv ä rp ro film ä tn in g a t t göras e f te r d e t a t t toppen lag ts på.

ÖSTRA RÍNGVAGEN,KRISTINEHAMN

860827

Figur 13. U p p m ätta defo rm atio n er vid fallv ik tsm ätn in g .

höger sida

vänster sida

(PSI) (PSI)

S tr. 1 3.47 3.06 HAB

S tr. 2 2.83 3.20 AG

(31)

6 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

B ilaga 1 U tfö ran d e av provkroppar av CG för try c k h å llfa sth e tsp ro v -ning

B ilaga 2 D e n site tsm ä tn in g sre su lta t

B ilaga 3 S prickkontroll 860617

B ilaga 4 S prickkontroll 860909

B ilaga 5 H istogram över 1/D0-D^ 5

B ilaga 6 F allv ik tsm ätn in g , d e fo rm a tio n e r

(32)

Utförande av provkroppar av CG för tryck-

hållfasthetsprovning

H är föreslagen provning är den av de tänkbara m etod er­

na som enklast leder till målet: ett rättvisande värde på

CG-materialets tryckhållfasthet, utan att korrektioner

(beroende på att CG-blandningen innehåller alltför stor

sten) behöver företagas.

M etoden bygger på BS 1924:1975 (Vibrating ham m er

m ethod) och medger ett stenmax av 38 mm hos CG-

blandningen.

Provningen tillgår på följande sätt.

# En stålform med diametern 152 mm och inre höjden

127 mm samt en 50 mm hög krage påfylles med CG-

m aterialet i tre, ungefär jäm ntjocka lager

# M aterialet får ej vara äldre än 20 min vid påfyllningen

# V arje lager packas med den elektriska vibrerande h am ­

maren (Kango 750 W) med den speciella stampplattan

påsatt

# Härvid skall varje packningsmoment vara i 60 s och

ham m aren skall belastas med en statisk kraft av 30-40

k g

# Sedan ett påfyllt lager i formen packats och innan ett

nytt lager påfyllts, skall lagrets yta ritsas upp lätt till

några mm djup, så att gott fäste för nästa lager erhålles

# Sedan det översta CG-lagret påfyllts i formen och pac­

kats, mätes höjden på provkroppen i formen. Om den

ej uppgår till ett värde mellan 127 och 133 mm kasseras

provkroppen

+ Provkroppen avformas om edelbart, lagras vid 5=90%

rel. fuktighet, avplanas med cem entbruk 1:3 och tryck­

provas efter 7 dygn

# Kraften på pressplattorna skall därvid ökas med sådan

hastighet att provkroppens deformation ökar med 1.25

mm/min, räknat på 100 mm hög provkropp, dvs 1.63

(33)

V T I M E D D E L A N D E 5 2 1

Sektion Punkt D e n site t

y tan D e n site t 15 cm F uk tk v o t y ta F u k tk v o t 15 cm Packningsgrad y ta 15 cm M edelvärde y ta 15 cm 10650 vvk 2 .1 6 2 .1 9 4 .5 4 .4 94 94 hvk 2 . 1 1 2 .1 5 5 .4 4 .9 92 94 10660 vvk 2 . 1 1 2 .1 7 5 .0 4 .9 92 94 hvk 2.31 2.14 5 .3 5 .6 10 0 93 10680 vvk 2 .1 5 2 . 1 0 4 .4 4 .5 93 95 hvk 2 .1 5 2 .1 9 4 .4 4 .0 93 95 10700 vvk 2 .1 8 2.18 5.1 5 .0 95 95 hvk 2 .1 8 2 .1 9 5 .0 5 .2 95 95 10730 vvk 2 .1 4 2 .1 4 4 .3 4 .7 93 93 hvk 2 .1 3 2 . 2 1 5 .2 5 .0 93 96 10740 vvk 2 .1 9 2 .1 4 4 .9 5 .2 95 93 hvk 2 .1 9 2 . 2 1 4 .2 4 .3 95 96 10760 vvk 2 . 1 1 2 .1 4 5 .2 5 .0 92 93 hvk 2 .1 5 2.14 4 .8 4 .9 94 93 10780 vvk 2 .0 7 2.17 5.1 4 .8 90 94 hvk 2 .3 8 2 .1 9 4 .5 5 .3 103 95 10800 vvk 2 .2 7 2 . 2 2 4 .8 4 .9 99 97 hvk 2 .1 8 2 .1 6 4 .3 4 .9 95 94 10820 vvk 2 .1 9 2 .2 3 4 .4 4 .6 95 97 hvk 2 .3 0 2 .1 8 4 .3 4 .2 10 0 95 10840 vvk 2 .2 7 2 .1 6 4 .8 4 .8 99 94 hvk 2 .2 7 2 . 2 2 4 .8 4 .8 99 96 10850 vvk 2 .3 4 2 .1 9 4 .6 4 .6 1 0 2 95 hvk 2 . 2 0 2 . 2 0 3 .4 3.1 96 96 S trä c k a 1: 95 95 10880 vvk 2 .3 4 2 .1 9 4 .3 4 .5 102 95 hvk 10900 vvk 2 . 2 1 2 .1 4 4 .7 5 .0 96 93 hvk 2 .3 7 2 . 2 0 4 .4 5.1 103 96 10920 vvk 2 .2 3 2 .1 8 5 .0 4 .9 97 95 hvk 2 . 2 2 2 .1 8 5 .2 5 .3 97 95 10940 vvk 2 .1 5 4 .8 94 hvk 2 . 1 1 4 .5 92 10960 vvk 2 . 0 0 2 . 2 1 5 .3 5 .6 87 96 hvk 2 .0 6 5 .5 90 B ila g a 2 Sid 1( 2)

(34)

10984 vvk hvk 2 .1 8 2.15 6 .0 6 .0 95 94 10993 2 .2 3 6 .3 97 vvk 2 .4 0 2 .2 2 5 .3 5 .5 104 96 11000 vvk 2 .1 7 2.1 8 5 .2 5.1 94 95 hvk 2 .2 9 2 .2 2 5 .4 5 .3 99 97 11010 vvk 2 .2 0 2.21 4 .7 5 .2 95 96 hvk 2 .1 2 4 .3 92 11020 vvk 2 .3 6 2.19 4 .8 5 .6 103 95 hvk 2 .3 7 2 .2 3 4 .6 4 .7 103 97 11030 vvk 2 .2 6 2 .4 3 5 .3 5 .3 98 98 hvk 2.18 2.17 4 .5 4 .7 95 94 11040 vvk 2 .2 9 2 .2 0 4 .9 5 .5 100 96 hvk 2.41 2 .1 8 4 .3 4 .8 105 95 11060 vvk 2 .1 4 3 .7 93 hvk 2 .2 2 4 .5 97 11080 vvk 2.14 5 .6 93 hvk 2.01 5 .4 87 11100 vvk 1.78 5 .0 77 hvk 2 .1 7 4 .6 94 11120 vvk 2 .1 0 4 . 0 91 hvk 2 .0 6 6 .1 90 11140 vvk 2 .1 2 4 .6 92 hvk 2 .1 4 4 .5 93 11160 vvk 2.39 2.2 4 5 .4 5 .9 104 97 hvk 2 .2 6 2 .2 0 6 .5 6 .8 98 96 11180 vvk 2 .2 8 2 .2 0 5.1 5.1 99 95 hvk 2 .5 3 2.2 6 4 .9 5.1 110 98 11200 vvk 2.33 2.34 5 .3 5 .3 101 97 hvk 2.31 2 .2 3 4 .5 4 .8 101 96

Sträcka 3:

96

96

(35)

Bilaga 3 Sid 1(4)

INSPEKTIONSPROTOKOLL. VAGBREDD 7 K

P R C V V A G Ostrc Rm gvágen, Krustineham n D6.TCM S G N 0/650 s t r 10/660 10/670 J 0/680 10/690 10/700 10/700 10/710 10/720 10/730 I 0/790 10/750 10/75' 10/760 *10/770 I0/7S0 *1 0/790 -10/800

(36)

IN S> F L K 7 I0 N S PR O T O K O LL

VAG B R u DO 7 K

PRCVVAT- Ostrci R in g v a g fn , K ristirn harnri

J 0 / 8 0 0 a - 10/8 JO C&hjckktl 10/820 - 1 0 / 8 3 0 4 0 / 8 4 0 [ f l 1 0 / 8 3 0 1 10/8 30 str 2 10/860 10/87C 10/880 10/890 ' 1 0 / 9 0 0 -I !—1 -I 1 ! 10/^: 10/910 10/920 -10/930 '10/99 10/93:

(37)

Bilaga 3 3

IN S P C K T IO N SPR O TO KO L L

V A G B R C D D 7 K

P R O , 'V A T O stra Rinpvapen, K ristm eh a n m D A I I* - '

Bio6/r

1 I /000 11 / 0 2 0 1 1/030 11/0A0 I 1/030 J 1 / 0 6 0 1 1 / 0 7 0 11/C 1 1/09C 11/10'

(38)

IN S P E K T IO N S P R O T O K O L L . V A G B R E D D 7 K

P R C V VAf- O stra Ringvapen, K ristin e h am n

. . 11/100

10

A W i . 1 f e $ *

P

11/110 11/120 1 1/130 1 l/l 50 DAT t » '

S&oG/}-I 1/150 SpWclov 11/160 11/170 11/1 SO 1 1 / 1 9 0 str 3 I 1 / 2 0 0

(39)

Bilaga 4 Sid 1(3)

IN S P E K T IO N S P R O T O K O L L . V A G B R E D D 7 M

PROVVA5 Ö stre R in g v ä g en , K ris tin e h am n DATUM- 09SGN

10/710 10/720 10/730 10/740 «10/750 10/750 10/760 10/770 -10/7SC 10/790 i 0 / 8 0 0

(40)

10/SJ0 10/830

f

' 10/850 10/860 10/870 10/890 1 0 / 9 0 0

IN S-PEZKllONSPROT DKOL L . VAG BREDD 7 K

PRCVVAf- Ostra Ringvapen, Kristineh ii rnn

10/800 $6 0 5o? 10/850 10/880 10/920 10/930 10/990 1 0 / 9 5 0 9a**»|fcó£í»«n 10/910

(41)

Bilaga 4 3

INSPEKTIONSPROTOKOLL

VA GB REDD 7 K

PRCVVAT- Ostra Ringvägen, Kristinehamn 10/9‘ 0 DAT if-t 10/960 i 0/970 str 2 10/9S0 str 3 10/990 11/000 ! I 1 I /000 11/010 11/ 020 1 1 / 0 3 0 11/0^0 I l/oso

S4

k

3

S f

11/( 1 1 /060 11/0/0 11/CS0 1 1 / 0 9 0 11/1!

(42)

5 0 -25

--0

Sträcka 1

0 -5 >5-10 >10-15 >15-20 >20-25 >25-30 >30-35 >35-40 >40-45 >45*50 >50 INTERVALL 1/D0-D45 FREKVEN S 50 2 5

-0

Sträcka 2

1 1 1 1 ---0 -5 >5-10 >10-15 >15-20 >20-25 >25-30 >30-35 >35-40 >40-45 >45-50 >50 INTERVALL 1/D0-D45 FR E K V EN S

*

Sträcka 3

25 x 0-5 >5-10 >10-15 >15-20 >20-25 >25-30 >30-35 >35-40 >40-45 > 45-50 >50 INTERVALL 1/D 0-D 45

(43)

Ö> TR-> RINGVÄGEN

B ila g a 6 Sid 1 (6)

(44)

STR

SÔ0827

VANSTER

LT) a .’ K)C ON B ila ea 6

(45)

D e f.C

C > ef,4 5 c m B ila g a 6 Sid 3 ( 6 )

(46)

B ila g a 6 Sid (6 )

(47)

OSTixå RIN G VÄGEN

Ln Q-^ 0) ON <JN B il a g ,

(48)

VÄ ri ST ER

i I K f u f i ­

B ila g a 6 Sid 6 (6)

(49)

Figure

Figur  1.  Provväg  K ristineham n.
Figur  3.  P ro v sträck o rn as  sek tio n er.
Figur  4.  T ry ck -  och  dragspänningar  i  olika  p ro v v äg ssträck o r.
Figur  5.  0 -8   mm  och  0-32  mm  och  den  sa m m a n sa tta   kurvan.
+6

References

Related documents

Kopplingarna till andra orter är viktigare än kopplingen längs väg 26 och huvudstråket för kollektivtrafik mot Jönköping går via Värnamo.. Idag finns det ingen

med hänsyn till att i basprognosen är inte växlingsrörelserna med i kapacitetsberäkningen (därav ovanstående siffra) samt finns det andra delsträckor mellan Kristinehamn och

Startade vid halv tio på ullvettern vid Fiskviken.Vi följde strandlinjen österut på 10- 15 cm kärnis.När vi närmade oss Getudden så blev isen snabbt tunnare för att övergå

Andra faktorer som påverkar varför studerande väljer att åka kollektivt kan vara för att det går bra förbindelser direkt till universitetet från Kristinehamn vilket vi kommer in

Då den föreslagna Östra ringvägen också leder till det nuvarande Östra industriområdet öppnas yterligare möjligheter som gynnar riksintresse hamn, nämligen tillgång till

• Reglerna kring lägsta antal medlemmar för att få bidrag borde slopas, då små föreningar oftast har en mindre egen ekonomi, och det är vettigare att se till hur många som

Det finns mycket kunskap om hur man ska skriva för barn och hur man bör formulera sig för att det ska vara lätt och intressant för dem att ta till sig innehållet, dessa manualer

för odubbade däck till mellan 0,11 och 0,14, och för nya dubbade däck till mellan 0,18 och 0,19. På våt is sjönk ett odubbat vinterdäcks maximifriktion vid rullande hjul till 0,1