Akademin för hälsa, vård och välfärd
MEDIAS KONSTRUERANDE AV DEN
PASSANDE ELEVEN
En kritisk diskurspsykologisk studie om kläders betydelse för elevens identitetsskapande CORNELIA CARSTEDT JENNIFER EVELÖNN Huvudområde: Sociologi Nivå: 61–90 Högskolepoäng: 15 Program: Beteendevetenskapliga
Kursnamn: Sociologi med socialpsykologisk
inriktning
Kurskod: SOA135
Handledare: Mohammadrafi Mohamoodian Examinator: Tanya Jukkala
SAMMANFATTNING
Gängkriminalitet är ett samhällsproblem i Sverige samtidigt som dagens mode och musik inspireras av gängkriminaliteten. Samhällets oro är att ungdomar ska influeras av
gängkriminaliteten. Efter att Jensens grundskola i Göteborg ville införa en klädkod mot det som förknippas med bland annat gängkriminalitet uppstod en debatt om elevers rätt att använda kläder för att uttrycka sig, kommunicera på samt för att skapa sin identitet. Syftet med studien är att undersöka hur media konstruerar stereotyper utifrån elevers kläder. För att öka kunskapen om språkets konstruktioner och dess effekter används en kritisk
diskurspsykologisk metodansats. Studien har två teoretiska referensramar där ena redogör för jaget och identitetsskapandet och den andra teorin redogör kläders betydelse för
identitetsskapandet. Under analysprocessen bearbetas artiklarna med hjälp av metodens tre nyckelbegrepp; tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och ideologiska dilemman. I
resultatet presenteras och analyseras de mest centrala och återkommande mönster från debatt- och nyhetsartiklarna. I resultatet synliggörs det hur artikelförfattarna konstruerar
problematiska stereotyper som kategoriserar och tillskriver elever olika egenskaper som kan gynna eller begränsa eleverna i skolan. Studien avslutas med en diskussion om resultatet och förslag på vidare forskning.
Nyckelord: kritisk diskurspsykologi, tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska
Innehållsförteckning
1 Inledning och bakgrund ... 1
1.1 Syfte och frågeställning ... 2
2 Tidigare forskning ... 2
2.1 Kläder som identitetsmarkörer ... 3
2.2 Klädkodernas effekt på skolor... 5
2.3 Konstruerandet av andra som något farligt ... 6
2.4 Medias budskap till samhället ... 7
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning samt vårt bidrag till fältet ... 8
3 Teori ... 9
3.1 Homburger Eriksons identitetsskapande ... 9
3.1.1 Olika stadier i identitetsskapandet ... 9
3.1.2 Identitet ... 11
3.2 Samspelet mellan identiteter och kläder ... 11
4 Metod... 12 4.1 Socialkonstruktionism ... 13 4.2 Diskursanalys ... 13 4.3 Kritisk diskurspsykologi ... 14 4.3.1 Tolkningsrepertoarer ... 14 4.3.2 Subjektspositioner ... 15 4.3.3 Ideologiska dilemman... 15
4.4 Urval och datainsamling ... 16
4.5 Forskningsetiska överväganden ... 17
4.6 Reflexivitet ... 17
4.7 Tillvägagångssätt vid analys ... 18
5 Resultat ... 19
5.1 Tolkningsrepertoarer ... 19
5.1.1 Kläder som markör ... 19
5.1.2 Klä sig som något ... 20
5.1.3 Anpassning genom klädkoder ... 21
5.1.4 Försvar av klädkoder ... 23
5.1.5 Argument mot klädkoder ... 23
5.2 Subjektspositioner ... 25
5.2.1 Den opassande eleven ... 25
5.2.3 Den verkliga eleven ... 27
5.2.4 Den passande läraren ... 28
5.3 Ideologiska dilemman ... 29
5.3.1 Är klädkoder integrerande eller segregerande? ... 29
5.3.2 Löser eller skapar klädkoder problem? ... 31
5.4 Sammanfattning av resultatet ... 32
6 Diskussion ... 33
6.1 Resultat i relation till syfte och frågeställning ... 33
6.2 Resultat i relation till tidigare forskning ... 34
6.3 Resultat i relation till metodologiska och teoretiska utgångspunkter ... 36
6.4 Självkritisk reflektion och vidare forskning ... 39
Referenslista... 41
1
INLEDNING OCH BAKGRUND
I början av höstterminen 2020 införde samtliga Jensens grundskolor i Sverige en klädkod då de ansåg att elevernas klädsel hade en försämrad effekt på skolans klimat (Barragan 2020). Förhoppningen med klädkoden var att eleverna skulle undvika kläder som förknippas med kriminalitet, machokultur och utanförskap i tron om att det ska bidra till en mer trivsam miljö på skolan. För att förbättra klimatet på skolan uppmanades eleverna till att bära hela och rena kläder samt undvika mjukisbyxor och midjeväskor. Skolan påstod att syftet med klädkoden var att eleverna skulle få en förståelse kring hur kläder kan förknippas med vissa sammanhang eller grupperingar. Elever och deras vårdnadshavare på Jensens grundskola i Göteborg fick ta del av ett mail från skolans rektor där det framfördes att majoriteten av skolans elever
kommer från socialt utsatta områden och att skolans trygghet och studiero har försämrats under de senaste åren. Efter mailet väcktes en kritisk debatt i media där kritikerna ansåg att klädkoden var både främlingsfientlig och exkluderande då mailet framställde det som att elevernas socioekonomiska bakgrund hade negativ effekt på skolan. Många vårdnadshavare var även kritiska till klädkoden och menade att de enda som skulle gynnas av den var barn till “fina” familjer.
En specifik accessoar som Jensens grundskola i Göteborg vill förbjuda är en mag- eller midjeväska som idag även kallas för becknarväska (Pollack Sarnecki 2020). Det är en liten väska som sitter runt midjan eller bröstet. Det är ingen ny modell utan liknande väskor har producerats långt tillbaka i tiden, men de senaste åren har den blivit väldigt populär. Stora modehus har producerat denna väska, influencers och kändisar visar upp dem och många av dagens ungdomar använder midjeväska. Men utöver att det ses som en modeaccessoar förknippas det även med kriminalitet och drogförsäljning. Det är alltså en och samma accessoar som tillskrivits olika betydelser beroende på i vilket sammanhang den används i och vem det är som bär den.
Brott och kriminalitet är ett samhällsproblem som har intresserat oss individer i århundraden. På senare tid har mer specifikt gängkriminaliteten i Sverige uppmärksammats i media. Debatten kring gängkriminalitet är dels kring hur samhället ska förebygga och förhindra den och dels hur den influerar och påverkar dagens ungdomar. Som tidigare nämnt profileras kläder som förknippas med gängkriminalitet i modetidningar, på influencers plattformar och många av dagens ungdomar bär dessa plagg. Utöver modet har även den svenska musiken influerats av gängkriminaliteten. På Spotify synliggörs det hur artister som Einár, Greekazo och Dree low som producerar musik inom hiphop, eller så kallad gangsterrap, toppar dagens listor (Krantz 2020). Genren har funnits länge och slog igenom i USA i slutet av 80-talet med artister som Ice Cube, Dr. Dre och Eazy-E (Crabtree 2018). Genren har varit ett sätt för artister som tillhör utsatta grupper i samhället att förmedla sina erfarenheter i hopp om att kunna förändra och påverka samhället och politiken. Debatten i Sverige lyder att rappen som produceras idag är alltför grov och romantiserar kriminalitet för dagens ungdomar (Sarnecki 2020). Enligt Brottsförebyggande rådet (2020) har unga personer som misstänks för brott minskat från 2010 till 2019, och andelen unga som utsätts för brott har en lätt ökning på någon procent från 2015 till 2020. Det finns med andra ord inget som tyder på kläderna eller musiken påverkar ungdomar till att utföra kriminella handlingar.
Då media har en stor räckvidd och når ut till stora delar av samhället besitter dem en
auktoritet där media konstruerar, styr och påverkar vilken information samhället får tar del av. Vad media väljer att lägga fokus på har även en inverkan på individers förståelse och
handlande. Av denna anledning kommer studien analysera hur media konstruerar och tillskriver kläder vissa egenskaper och hur egenskaperna påverkar eleven som bär kläderna. Elevens betydelse för vad kläderna tillskrivs för egenskaper ligger också inom studiens intresseområde.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att undersöka hur media konstruerar stereotyper utifrån elevers kläder. Studien undersöker vad kläder har för betydelse för identitetsskapandet och om det finns några samband mellan kläder och sociala handlingar för att synliggöra vad språket konstruerar. Genom kritisk diskurspsykologi kommer vi söka kunskap genom att studera språket i olika artiklar för att se vad det konstruerar och har för effekter på det studerade området. För att nå syftet kommer följande frågeställning besvaras:
● Hur konstruerar media olika stereotypiska elever utifrån elevernas kläder?
2
TIDIGARE FORSKNING
I det här kapitlet kommer vi redogöra för totalt tio stycken forskningsartiklar som berör det studerade området. Sju stycken av dessa har valts ut genom databasen Sociological Abstracts där sökorden Clothe*, Doing, Dress code, Dress code in school, Fashion, Identity marker,
immigrant*, Importance, Identit*, Media*, Race, Racism och School använts. Sedan valdes
tre stycken forskningsartiklar ut genom databasen Ebsco där sökorden Cloths, Discourse
analys, Symbol och Youth använts. Samtliga artiklar är peer-reviewed vilket betyder att de är
vetenskapligt granskade. Artiklarna delas in i fyra olika tematiseringar. Första tematiseringen är Kläder som identitetsmarkörer där forskningsartiklarnas fokus är på hur människor
använder sig av kläder för att dels skapa sin egen identitet och dels hur kläder kan uppfattas som identitetsmarkörer av samhället. Andra tematiseringen är Klädkodernas effekt på skolor för att se vilken betydelse kläder har för elever och vad effekterna blir om elevernas klädval begränsas. Tredje tematiseringen är Konstruerandet av andra som något farligt för att se hur både media och samhället konstruerar och tillskriver vissa grupper negativa egenskaper. Sista tematiseringen är Medias budskap till samhället för en ökad kunskap om vad medias budskap har för effekt på samhället. Avslutningsvis kommer en sammanfattning på de tio
forskningsartiklarna samt en reflektion över vad vi tror att vår studie kan tillföra till det existerande forskningsfältet.
2.1 Kläder som identitetsmarkörer
Sara Crawleys (2008) studie är en autoetnografisk uppsats som undersöker hur regionala och geografiska aspekter påverkar vår syn på våra kroppar. Studiens bakgrund är att Crawley själv alltid identifierat sig som en lesbisk kvinna, men Crawley upptäckte sedan att skapandet av ens identitet kunde förknippas med kläder. När Crawley besökte ett kallare klimat och blev tvungen att ha på sig varmare och mer heltäckande kläder täcktes kroppens stereotypiskt kvinnliga attribut. Det gjorde att Crawley uppfattade sin kropp som mer maskulin och började istället identifiera sig själv som butch alternativt transsexuell. Studien fokuserar på vad kläder har haft för betydelse för Crawleys skapande av sin identitet, men den delger inte vilket kön Crawley i slutändan identifierar sig med, vi kommer därav använda benämningen hen. Hen började använda kalsonger då trosor kändes för feminina, samtidigt var kalsongerna mer könsneutrala än maskulina. Sport-bh:n var och är det viktigaste klädesplagget för Crawley som får hen att uppleva sig själv som mer maskulin än vad kalsongerna gör då sport-bhn ger möjligheten till att täcka en del av kroppen som uppfattas som kvinnlig. Crawley upplever också att kläderna har stor betydelse för hur andra identifierar en. Dagarna som Crawley täcker över de kvinnliga attributen upplever allmänheten hen som en man och de dagar som Crawley är mer lättklädd blir hen bemött som en kvinna.
Några av Crawleys (2008) slutsatser var att våra könsidentiteter skapas utifrån hur en publik uppfattar oss. Det individen kan göra är att presentera ett själv som måste förhandlas med en publik, och denna publik försöker finna visuella attribut hos individen för att kunna navigera vilket kön en tillhör. Sedan har kläder en betydelse både för publiken och individen själv då det fungerar som ett uppträdande. Då vi lever i en heteronormativ värld tillskrivs kläder antingen feminina eller maskulina attribut. För att vi ska kunna identifiera oss och bli
identifierade av andra som ett visst kön måste vi med hjälp av kläderna även uppträda som ett visst kön.
Kate Schofield och Ruth Schmidt (2005) undersöker klädernas betydelse för homosexuella män och deras identitetsskapande i Manchester. Forskarna undersöker även hur dessa män använder sig av kläder och mode som signifikanta markörer eller verktyg både för att uttrycka och kommunicera sin homosexuella identitet. Studiens metod är grundad teori för att arbeta sig fram till en ny teori inom det studerade området. Forskarna använde sig av deltagande-observationer för att få ta del av fältet, intervjuer med deltagarna samt bearbetning av
deltagarnas dagböcker där deltagarna skrev om vad kläder har för betydelse för dem och deras identitetsskapande. Schofield och Schmidt noterade att individers homosexuella identitet uppstår när den uppmärksammas av andra och när individen själv känner sig integrerad med det homosexuellas communityt. Forskarna poängterar ytterligare att identiteten inte skapas verbalt utan genom olika markörer, som exempelvis kläder.
Deltagarna upplevde en frihet att kunna uttrycka och kommunicera sin homosexuella identitet genom kläder och mode (Schofield & Schmidt 2005). Utöver att de kunde kommunicera sin sexualitet genom kläderna kan de även kommunicera sin personlighet, sexuella preferenser och sin fysiska form. Det här gäller inte enbart det homosexuella communityt, utan samhället delar även på en viss gemensam förståelse där visuella koder tillskrivs vissa egenskaper. Exempel på det är en person som har på sig Dr. Martens, en bomberjacka och jeans i ljust tvättat denim uppfattas ofta av omgivningen som en “hård” och rebellisk människa, denna uppfattning får vi enbart utifrån det visuella. På samma sätt har det homosexuella communityt i Manchester sina visuella koder då till exempel tighta kläder betyder att det finns ett sexuellt intresse. Men det räcker inte med att bara kommunicera och uttrycka sin identitet utan den
måste även accepteras av andra. Resultatet av studien är att genom kläderna kan individen välja och konstruera sin identitet och den uppfattas av andra.
Saba Safdar, Kimberley Goh och Melisa Choubak (2020) har gjort en studie som intresserar sig för hur kläder påverkar en individ. Ett av de mest vanliga och tydliga sätten att beskriva sig själv på gör en individ med sina kläder och sin klädstil. Kläderna ger information om en individs personlighet, gruppmedlemskap samt sammanhanget för den sociala situationen individen befinner sig i. Genom forskning har det framkommit att hur en individ klär sig baseras på ens etniska identitet, religiösa trosuppfattning samt självkänsla. Studien intresserar sig för hur migranter och personer födda i det landet klär sig samt hur samhället är med och påverkar hur de klär sig. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer. De som deltog var kanadensare och individer som emigrerat till Kanada. Det framkom av studien att immigranterna valde att använda kläder som gick att koppla till deras etnicitet när de umgås med andra medlemmar av samma etnicitet medan när de umgås med kanadensare valde de att bära liknande kläder som ursprungsbefolkningen. Det gick att se mönster på att immigranterna bar kläder beroende på det sociala sammanhanget de befann sig i samt vilka de skulle umgås med.
Studiens forskare Safdar et al (2020) menar på att kläder har genom alla tider varit en
statussymbol och det har gått att se hur olika kulturer klär sig olika. I Europa har kläder, status och makt varit starkt sammankopplade. Vidare har det visat sig att kläder också kan bäras av individer för att de vill framställa sig själv som någon annan än de egentligen är. Olika klädmärken har valt att skapa sina kläder efter en viss stereotyp som de tror att deras
konsumenter kommer uppskatta. Det går att göra en koppling mellan individens självbild och stereotyper. I Safdar et al studie visade det sig att immigranter ofta strävar efter att bli
accepterade genom sina kläder. Studiens resultat visar att de immigranter som är måna om att passa in i det sociala och följa idealet och normen i det nya landet har lättare att komma in i det sociala genom att anpassa sin klädstil. Något som inte får glömmas är dock att varje individ har rätt att uttrycka sin egen unika kulturella bakgrund med sina kläder.
Tamara Shefers, Kapano Rareles och Lindsay Clowes studie (2017) använder sig av en kritisk diskursanalys för att se hur elever i Sydafrika använder kläder och utseendet för att förhandla och skapa sina könsidentiteter. Forskarna upptäckte att kläderna fungerar som ett uppträdande som avslöjar individers etnicitet, klasstillhörighet, kön samt sexuella läggning. Men kläder är inte enbart en presentation av självet utan även ett sätt att uttrycka sig på. Kläderna har en påverkan på elevernas mående, exempelvis om de kände sig trygga, glada eller bekväma. Samtidigt upplever eleverna att dyrare kläder genererar mer självsäkerhet och bekvämlighet, vilket utformar olika klasser och skapar maktasymmetrier. Effekten av detta är att kläder även kan ha negativ påverkan på elevernas mående och begränsa dem i identitetsskapandet då det är en klassfråga att ha råd med de “rätta” kläderna.
Shefer et al (2017) analyserade data från delar av en feministiskt kvalitativ studie där studien utgick från att elever fick träna sig på att intervjua varandra. Datamaterialet bestod av hur eleverna uppfattade kläder som könsmarkörer. I analysen av datamaterialet konstaterade forskarna att eleverna faktiskt använder sig av kläder som könsmarkörer. Eleverna beskriver själva hur de klär sig feminint alternativt maskulint. En feminin klädsel ska exempelvis vara lättklädd och tight för att framhäva de kvinnliga attributen som kurvor, samtidigt får det inte vara för lättklätt för då försvinner det feminina. När det kom till att skapa sin maskulina identitet utifrån klädsel fanns det lite olika alternativt. Det hegemoniska maskulina idealet var män i kostym då det symboliserar en seriös och framgångsrik man med makt. Forskarna poängterar att eleverna dels presenterar sin identitet genom kläderna och dels använder sig av
kläder för att ta avstånd från sådant som de inte identifierar sig med. Exempelvis undvek unga afrikanska män feminina kläder då de inte ville framstå som homosexuella. Samtidigt var det mer accepterar att som kvinna klä sig maskulint utan att det påverkade deras sexuella
identitet. Kläder är med andra ord en viktig del i presentationen av ens heteronormativa könspositionering.
2.2 Klädkodernas effekt på skolor
David Gulatts (1999) studie vill se hur klädkoder på skolor är med och påverkar till det positiva. Det är i dagens samhälle vanligt med våld och bråk bland ungdomar och det har inom sjukvården uppmärksammats kraftigt eftersom en av fyra elever har rapporterat in att de känner en oro för att gå till skolan. De känner en oro över att bli utsatta för brott och
statistiken visar att det är en av åtta elever som faktiskt har utsatts för någon typ av brott i skolan. Efter att det här har framkommit har skolor runt om i USA startat olika typer av våldsförebyggande program. Under den tid som skolorna har arbetat med de här programmen har det visat sig att det finns en koppling mellan våld och kläder som eleverna bär i skolan. I skolor som ligger i storstäder är det enligt Gulatts vanligt att eleverna klär sig med kläder som symboliserar gängkriminalitet eller har en koppling till gängkriminalitet. Det vanliga är att gäng har olika färger kopplade till sig vilket leder till att många elever är ovetande till att deras kläder förknippas med gängkriminalitet. Alla ungdomar har inte möjlighet att köpa samma kläder och det är inte alla som har en ekonomi för att köpa märkeskläder vilket lett till att ungdomar har skadats eller till och med mördats på grund av vad de bär kläder som är värt att mörda för, eller att de symboliserar något som går att koppla ihop med ett kriminellt gäng. Efter ett nytt domstolsbeslut 1998 blev det bestämt att det är upp till varje distrikt att själva bestämma om de vill att eleverna ska bära skoluniform eller inte, som ett försök att förhindra våld. De som arbetar inom skolan tror att införa en klädkod skulle sätta en ton som saknats i en del skolor, den tonen ska visa på att alla ska behandlas och respekteras på samma sätt. Gulatts (1999) studie genomfördes genom att intervjua och observera elever, lärare och vårdnadshavare till eleverna. Trots de delade åsikterna visade slutresultatet att deltagarna såg en fördel med klädkoder i skolan. Exempel på positiva effekter som klädkoder hade var att det minskade stölder och olika typer av hotade situationer och det var ingen som fick sina dyra märkeskläder snodda. Forskaren menar på att det hindrar att gängmedlemmar bär “sina” färger i skolan. Eleverna får lära sig att följa uppsatta regler som resulterade i att eleverna kunde fokusera på sitt skolarbete och inte på kläderna. Klädkoder har också hjälpt skolan att avskilja vilka som inte är elever på skolan och därav ej får vistas där.
Robert Garot och Jack Katz studie (2003) om klädkoders effekt på skolor står i motsats till Gulatts (1999) resultat. Garot och Katz undersöker hur elever som går på ett high school i USA framträder och hur personal och eleverna själva arbetar för att framställa sig på ett visst sätt. Forskarna använder sig av fenomenologi för att få en förståelse kring hur elever
förkroppsligar mode, hur det studerade fenomenet uppträder i den sociala världen och hur eleverna genom sina kroppar uttrycker sig. Fokus är främst på hur detta sker i skolor i storstäder då myndigheterna upplever att elevernas framträdande på dessa skolor är ett större problem. Respondenterna, som var både elever och lärare, påstår att klädkoder ska förhindra att eleverna använder sig av kläderna för att representera olika gäng eller klasser. Debatten kring klädkoder på skolor är delad, vissa menar att det inskränker på elevernas fria vilja och sätt att uttrycka sig på medan andra menar att klädkoder bidrar till en ökad trygghet. Vid datainsamlandet använder Garot och Katz sig av deltagande-observationer på en skola i totalt
ett och ett halvt år men som är utspridda under fyra år samt öppna intervjuer med både elever och personal på skolan.
Garot och Katz (2003) studie visar att eleverna upplever att klädkoder inskränker och begränsar deras kreativitet. De ser det som viktigt att kunna uttrycka sig och vara kreativ genom sitt utseende och kläder då det är en del av identitetsskapandet, något klädkoderna hindrar. Det finns även exempelvis kläder, accessoarer och färger som symboliserar gängkriminalitet, men att använda dessa plagg är inte synonymt med att en tillhör ett kriminellt gäng. Problemet är också att det är helt omöjligt att förbjuda alla kläder som är gängrelaterade, för ungdomar kommer hitta lösningar där även de mest konservativa kläderna kan kopplas till gäng. Skolans syfte med att upprätthålla en auktoritet och uppmuntra eleverna till ett gott uppförande är enligt forskarna inte hållbart då eleverna aktivt testar gränserna för att kunna skapa sin identitet genom kläderna. De som har tillhört olika gäng men som nu lämnat dem förklarar att det inte är kläderna i sig som är problemet utan hur kläderna används och förkroppsligas för att symbolisera vissa gäng.
2.3 Konstruerandet av andra som något farligt
I Jennifer Hoschilds och Vesla Weavers studie (2007) undersöks fenomenet “colorism” dels inom det afroamerikanska communityt i Amerika och dels hur det uttrycks från samhället. Forskarna vill studera hur hudfärgs-paradoxen ter sig genom politiska attityder och
bemötanden genom att analysera sju akademiska och nationella undersökningar.
Undersökningarna studerar relationen mellan individens välbefinnande och hudfärg. Colorism kan förklaras som den diskriminering eller rasism som svarta utsätts för på grund av deras hudfärg och att diskrimineringen kan variera beroende på nyansen av ens hudfärg.
Konsekvenserna av colorism är att afroamerikaner är överrepresenterade i de lägre
socioekonomiska grupperna och i fängelset samt att de har mindre makt i samhället. Det var efter orkanen Katrina som drog in över USA år 2005 som en ny debatt om afroamerikaners situation i landet tog fart. Anledningen till varför debatten startades efter orkanen var för att majoriteten av offren var afroamerikaner och anledningen till det är för att de har sämre förutsättningar i samhället. För att studera fenomenet använder sig Hoschild och Weaver av nationella surveys som de sedan analyserar.
Hoschild och Weaver (2007) kommer fram till att i samhället finns det ett sofistikerat acceptansindex som grundar sig på olika hudfärger. Den appliceras på alla som inte
klassificeras som vita, exempelvis afroamerikaner, asiater och latinamerikaner. Ens hudfärg påverkar vilka egenskaper det är en tillskrivs av samhället. I studien framgår det att
människor med ljusare hy tillskrivs egenskaper som mer intelligenta och mer pålitliga än människor med mörkare hy. Dessa egenskaper styr även hur en blir behandlad och bemött i samhället. Forskarna hävdar att för att en svart person ska kunna identifiera sig som svart krävs det en känslomässig anknytning dels till själva “konceptet” att vara svart och dels till andra människor som identifierar sig som svarta.
Michelle Byng (2008) undersökte nyhetsartiklar som publicerats mellan maj 2002 till maj 2003 i nordöstra regionen av de förenta staterna samt The Washington Post. Syftet var att se hur terroristattacken som skedde i USA 11 september 2001 påverkar identitetsskapandet för muslimer som tillhör en religiös minoritetsgrupp. Terroristerna som utförde terrorattacken var muslimer, vilket påverkade muslimerna som bodde i USA och USA:s bild av muslimer och islam. Studiens fokus är därför att se hur nationella och globala politiska konflikter kan
påverka religiösa minoritetsgrupper, som i detta fall muslimska amerikanare och hur
samhället använder sig av den för att skapa systematisk social ojämlikhet. Byng upptäckte att nyhetsartiklarna förmedlade en rasistisk ideologi där de projicerar vissa egenskaper som framställer muslimer och islam som något genomgående ondskefullt.
I tidningarnas rasistiska ideologi framställs de som identifierar sig som muslimer som
genetiskt annorlunda från andra människor och ska därmed även behandlas annorlunda (Byng 2008). De problematiserar immigrant som försöker reproducera sin religiösa kultur i USA och menar att det är omöjligt för dessa religiösa minoritetsgrupper att identifiera sig med sin religion och samtidigt anpassa sig till det amerikanska samhället. För att verkligen projicera islam som något ondskefullt och farligt jämförs det med den goda och fredliga kristendomen. Efter terrorattacken skapades en ny “special class of person” som kallas för elfte septembers fångar. Lagar upprättades för att övervaka dessa människor som ansågs tillhöra vissa grupper som förknippas med terrorism. Runt om i hela landet ökade hotbilden mot amerikanska muslimer efter terrorattacken. De utsattes för allt mer diskriminering i vardagslivet, samtidigt som de hade rättsväsendet mot sig. Byngs slutsats är att genom att organisera social
ojämlikhet går det att ändra på religiösa minoritetsgruppers identiteter, vilket pressar migranter till att offra sin religiösa kultur för att bli en integrerad del av det amerikanska samhället.
2.4 Medias budskap till samhället
Nicola Brown, Christine Campbell, Craig Owen och Atefeh Omrani (2020) använder sig av foucauldiansk diskursanalys för att analysera hur diskursen kring bröst förs i amerikanska tidningar vars målgrupp är unga tjejer. Forskarna vill studera vilka subjektspositioner som konstrueras i diskursen om bröst. Forskarna noterade att alla tidningar innehöll
postfeministiska-, patriarkala- och kroppspositivistiska diskurser om bröst och kroppsideal. Dessa diskurser har mycket fokus på att kritisera samhällets idealkropp genom att
uppmärksamma kroppar som faller utanför idealet. Dessa tre diskurser innehåller även vissa emotioner där läsare uppmanas av textförfattaren att tycka kroppen är något kul och
fantastiskt. Sedan finns det diskurser där fokus mer är på att kroppen inte måste vara kul, utan där diskursen lyfter fram vad som är normalt och vad som inte är normalt med kroppen som läsaren bör hålla koll på. Forskarna upptäcker dock en viss problematik då diskurserna uppmanar till att alla kroppar duger som dem är, men när de gång på gång förklarar vad som är en idealkropp och vad som är utanför idealet får det en motsatt effekt där de redan
existerande kroppsidealen reproduceras. Textförfattarna motsäger även sig själva när de försöker uppmuntra kroppar och bröst som är utanför idealet då de istället genom den förda diskursen konstruerar nya ideal. Forskarna finner även tre olika subjektspositioner i
diskurserna om kvinnokroppen som förs i tidningarna som de benämner den missnöjda
kritikern, konsumenten och den feministiska förespråkaren. Genom subjektspositionerna
konstrueras och reproduceras kroppsideal vars syfte enligt forskarna är att påverka läsarens självkänsla till att konsumera mer.
Gareth Davey och Xiang Zhao (2012) har gjort en studie med hjälp av grundad teori för att se hur det kommer sig att yngre människor i låg- till medelinkomstländer börjar röka. Studien undersöker hur unga människor i Kina påverkas av sättet som media framställer rökning. Studien vill se hur det kommer sig att vissa kulturella och sociala sammanhang kan kopplas ihop med exempelvis bilder, och ger de här bilderna en riktig förståelse om vad tobak och rökning kan göra och betyda för en individ och individens kropp. För att genomföra den här
studien har forskarna använt sig av filmer och media för att se vad rökning förmedlar för budskap till den yngre generationen, för att sedan se hur rökning kommuniceras och
konstrueras. Kina har sedan länge haft hälsoproblem då invånarna röker mycket och är en av världens största tobakskonsumenter samt producenter. Det har också framkommit att rökning börjar i tidig ålder hos kineserna, redan som 10 åringar för en hel del. Det är ett flertal
kinesiska forskare som tagit upp sin oro över medias påverkan på den yngre befolkningen gällande rökvanor.
Daveys och Zhaos (2012) studie kom fram till fem olika sätt hur rökning presenteras på film. Det första var att rökning representeras i film som något normalt och socialt som följer de sociala normerna. Det andra var att det är lätt för människor att känna igen sig i de som röker på film, det skapas stereotyper. Det tredje var att rökning och auktoritet sammankopplas. Det fjärde var att människor som stressar mycket i en film röker ofta och det går då att skapa en igenkänningsfaktor i det. Det femte och sista var att röka på filmer är något som är socialt igenkänningsbart. Det är kopplat till olika sociala och kulturella faktorer som gör många individer kan relatera till det.
2.5 Sammanfattning av tidigare forskning samt vårt bidrag till fältet
Genom forskningsartiklarna har studien fått en förståelse inom det studerade området som ligger till grund för att kunna besvara frågeställningen. Vi förstår nu vikten för människor överlag att använda sig av kläder som markörer och i identitetsskapandet. Kläder är även ett verktyg för individen att uttrycka och kommunicera genom. Problematiken med kläder som markörer är att de förknippas med status och makt vilket bidrar till ett klassamhälle samt att de kan symbolisera kriminalitet och gäng. Angående klädkoder på skolor skiljer sig
forskningsartiklarna åt. Ena konstaterar positiva effekter på skolans rykte då kriminaliteten minskade och eleverna framstod som mer jämlika varandra genom klädkoderna. Den andra forskningsartikeln konstatera att klädkoderna inte har någon större effekt på skolans problem då eleverna inte förhåller sig till klädkoderna. Båda forskningsartiklarna är däremot överens om att klädkoder inskränker och begränsar elevers frihet, kreativitet och identitetsskapande. Sedan var det två forskningsartiklar som påvisa att vilken maktposition människor och grupper besitter i samhället påverkas av variabler som exempelvis hudfärg och religiös trosuppfattning. Variablerna tillskrivs olika egenskaper av samhället vars effekt kan vara diskriminering eller mindre makt. Till sist var det två forskningsartiklar som analyserade medias budskap till samhället och vad media har för effekt på konsumenterna.
Forskningsartiklarna bidrar med kunskap om kläder som markörer och dess vikt i
identitetsskapandet, klädkoders effekt på skolor, hur vissa grupper kan framställs som farliga samt hur media kan framföra olika budskap och vad det har för effekter. Forskningsartiklarna fokuserar på hur saker och ting är och upplevs. Det finns studier om klädkoders effekter på skolor men den här studien skiljer sig åt då fokus är på språkets konstruktioner och dess effekter och de tidigare studierna har haft fokus vid intervjuer och observationer. Istället för att enbart undersöka vad klädkoder har för positiva och negativa effekter kommer den här studien bidra med kunskap om vilka det är som gynnas och missgynnas av klädkoderna och hur det förmedlas i media Den här studiens bidrag till forskningsfältet är att undersöka hur debatten om klädkoder förs i media och hur olika stereotypiska elever konstrueras genom språket och dess effekter. Efter vi läst den tidigare forskningen ser vi att det finns en kunskap om ämnet, men vi anser dock att det finns en kunskapslucka i ämnet som bör studeras vidare.
3
TEORI
Här kommer studiens teoretiska ramverk presenteras och redogöras. För att kunna besvara frågeställningen har vi valt två teorier som båda fokuserar på identitetsskapandet. Ena teorin inriktar sig på människans åtta åldrar där identitetsskapandet pågår under ungdomsåren samt hur jaget påverkar individer. Den andra teorin inriktar sig på klädernas betydelse i
identitetsskapandet och teorin handlar om hur identiteten hänger ihop med kläder och att identiteten hela tiden är något som är i rörelse.
3.1 Homburger Eriksons identitetsskapande
Stier (2011, s.125) redogör för Erik Homburger Erikson teori som intresserar sig för hur ungdomstidens kroppsliga förändringar påverkar människans konstruerande av ett
meningsfullt och stabilt själv. I identitetsskapandet utgår Homburger Erikson från Freuds teori om jaget, detet och överjaget för att förstå hur människan tampas mellan detet som är
spontant och “djuriskt” och överjaget som har mer krav och är återhållsam för att få ett stabilt jag (Stier 2011, s.126–127). Jaget är grunden för individens beteende, agerande och
utveckling. Stier menar att människan hanterar sociala konflikter genom ens självbild utifrån omgivningens reaktioner på en och ens inre ordning. För att förstå hur människans
identitetsutveckling fungerar och vilka konflikter som kan uppstå delar Homburger Eriksons teori upp livet i åtta olika åldrar. Nedan kommer de fyra åldrarna som är relevanta för den här studien presenteras.
3.1.1 Olika stadier i identitetsskapandet
Homburger Erikson har en teori om att människan har åtta olika åldrar som bildar den mentala utvecklingen (Homburger Erikson 1977, s.79-80; Stier 2011, s.128). I de olika åldrarna, eller stadierna, formas jaget av nya sociala kontexter som uppstår på grund av typiska existenskriser som människor genomgår från födseln till bortgång. Uppkomsten av kriserna är insikten av omställning vid varje stadie (Homburger Erikson 1977, s.82). Hur människor hanterar existenskriserna påverkar människans identitetsskapande. För att människan ska integrera nya element till jaget, även kallat för jagetkvaliteter, krävs det ett bemästrande av en livskris (Stier 2011, s.128–129). Om individen inte lyckas hantera en av de existenskriserna minskas jagutvecklingen och individen upplever det problematiskt att hantera de följande stadiernas livskriser. Skapandet och utvecklandet av jaget sker främst i de fyra första stadierna. Under dessa stadier utvecklas både de biologiska och de psykologiska stadierna hos människor som kommer vara grunden för människors handlingsberedskap inför framtida kriser. Den här studien intresserar sig för elevernas, skolpersonalens samt
artikelförfattarnas åldrar vilket berör fyra av människans åtta åldrar. Åldrarna som är relevanta för studien är flit eller underlägsenhetskänslor, identitet kontra en splittring av
rollerna, närhet kontra isolering och produktivitet eller stillastående. Vad stadierna innebär
och när i livet de sker förklaras nedan.
Flit eller underlägsenhetskänslor är det fjärde stadiet som sker mellan åldrarna 6 till 12 år
(Stier 2011, s.132). Innan tonåren finns här en latent sexualitet. Barnet börjar testa sig fram mer, utanför själva lekens gränser. Barnet upptäcker det “riktiga” livet och utvecklar
initiativförmågan och får ta mer ansvar, samtidigt som den anpassar sig till de rådande normer och värderingar. I socialisationsprocessen får barnet öva mer på att anpassa sig till andra och
inta olika roller genom lek med individer i barnets omgivning. Konflikter som uppstår i det här stadiet är att barnet börjar i skolan som ställer krav på barnets prestationer och jämför barnet med andra barn. Barnet upptäcker även att ens värde som elev påverkas av till exempel ens hudfärg eller bakgrund (Homburger Erikson 1977, s.106). Barnets kreativitet begränsas för att ge utrymme till att träna barnet med kunskap inför vuxenlivet (Homburger Erikson 1977, s.105; Stier 2011, s.132). Här ökar skolans roll i barnets utveckling och föräldrarnas roll minskar. Barnet behöver lära sig att åsidosätta fantasin som varit i fokus i det tidigare stadiet och istället öva på att ta del av plikter och bli disciplinerad. En framgångsrik hantering av konflikterna som uppstår här stärker identiteten, egenkontrollen samt ökar erfarenheten av kompetens och kreativitet (Stier 2011, s.132). Om barnet inte lyckas hantera konflikterna kommer den uppleva en alienation till omgivningens krav och den egna förmågan ifrågasätts. Med andra ord finns det en risk att barnet upplever ett mindervärdeskomplex och känner sig otillräcklig. Mindervärdeskomplexet får barnet att uppleva sig själv som oduglig, vilket lärare kan förhindra genom att vägleda barnet och visa barnet all potential den besitter (Homburger Erikson 1977, s.107).
Mellan åldrarna 12 till 21 genomgår människan ungdomstiden som är det femte stadiet och som kallas för identitet kontra en splittring av rollerna (Stier 2011, s.133). Här får ungdomen ett mer stabilt förhållande till sin omgivning än vad den har haft i de tidigare stadierna. Identitetsarbetet är mer märkbart då ungdomen genomgår en hormonell och fysiologisk förändring. Ungdomen försöker hitta sin roll i samhället och förhåller sig till de rådande könsrollerna, samtidigt som den ifrågasätter sin identitet och kontinuitet.
Identitetsproblematiken är som mest märkbar under ungdomsåren. Identiteten är i behov av bekräftelse och förstärkelse av andra och därav börjar ungdomar interagera mer och ökar sin kamratgrupp. Existenskrisen som uppstår under ungdomsåren är att ungdomen känner sig splittrad mellan sina olika roller och har svårt att anpassa sig till den roll som samhället tvingar på individen (Homburger Erikson 1977, s.113; Stier 2011, s.133). Viljan att vara barn men samtidigt vuxen är förvirrande för ungdomen. Ungdomarna testar olika livsstilar för att hitta sin roll och identitet. Vid ett bemästrande av existenskrisen sammanfogas individens tidigare erfarenheter med de nya, vilket konstruerar en mer sammanhängande identitet. Däremot kommer individen uppleva en identitetsförvirring och ångestkänslor om den inte lyckas skapa en meningsfull helhet av de tidigare erfarenheterna med de nya. Det här kan i sin tur skapa en negativ identitet där individen rymmer från sin tilldelade roll och blir mer
utåtagerande och hamnar lättare i missbruk och kriminalitet. För att undvika utåtagerandet ska ungdomens omgivning vara försiktig med att kategorisera ungdomen som en viss typ och istället försöka ha överseende med ungdomens identitetsförvirring. Ungdomar kan även uppfattas som hänsynslösa när de avvisar människor som är annorlunda, exempelvis i hudfärg eller bakgrund (Homburger Erikson 1977, s.113-114). För att motarbeta det anser Homburger Erikson att det är samhällets ansvar att ha en demokrati som ger ungdomar ideal som är anpassade utifrån alla människor.
Det sjätte stadiet närhet kontra isolering sker i åldrarna 21 till 35 där individen är tidigt vuxen (Stier 2011, s.134). Individen är nu fullt fysiologiskt utvecklad och därav är fokus på att utveckla det psykosociala i form av intimare relationer. Under det här stadiet skaffar många partners, bostäder och jobb. Det är mer vuxet ansvar, nya roller ska intas och det läggs större vikt vid individens värderingar. Individen behöver inte på samma sätt bekräftas av sitt sociala nätverk, utan nu skapas mer intima relationer med fokus på att bli delaktig i varandras liv och ha roligt ihop. Det är nu som individen anses vara en socialt kompetent samhällsmedlem. Vid existenskrisen kampas individen med att känna en närhet istället för isolering. Vid
bemästrande av existenskrisen kan individen uppleva sin identitet och en harmoni närvarande och kan då fokusera på att sammansmälta sin identitet med andra och skapa mer intima
relationer. Om existenskrisen inte bemästras upplever individen sig vara otillräcklig, isolerad och ett främlingskap gentemot andra.
Produktivitet eller stillastående är det sjunde stadiet som pågår mellan åldrarna 35 till 65 år
(Stier 2011, s.134). I det här stadiet startar själva vuxenlivet där individen fokuserar på familjen och karriären. Existenskrisen som uppstår här är upplevelsen av att vara produktiv eller stillastående. Individen vill vara produktiv för att uppleva sig själv betydelsefull och behövd av andra. Det här kommer från samhällets normer kring det eftersträvansvärda med att bilda familj och arbeta. I det här stadiet ska den vuxne utveckla sin mognad genom att träna på omsorg och kärlek. Den vuxne har även i uppgift att socialisera barnen in i samhället och vägleda barnen i rätt riktning i livet. Om den vuxna personen misslyckas med att hantera krisen upplever den emotioner som frustration, stillastående och självupptagenhet. Den vuxne kommer då ifrågasätta sitt värde och kommer inte uppleva sig behöv. Detta förknippas med “medelålderskrisen” som kan förstärkas i samband med andra kriser där den vuxne känner avsaknad av stimulans, som exempelvis vid skilsmässa eller att barnen flyttar hemifrån.
3.1.2 Identitet
Identitet kan uppfattas som “produkten” av individens identifikationer och erfarenheter (Stier 2011, s.137). Identiteter är en kombination av sociala erfarenheter och omedvetna psykiska tillstånd. Stier menar att utifrån Homburger Eriksons teori krävs det en balans mellan yttre och inre faktorer i identitetsskapandet där individen måste hantera de inre drifterna samtidigt som den skapar ett socialt jag. Identitetsutvecklingen sker främst under barndomen och tonåren, vid studier om identitetsutveckling bör därav barn och ungdomar studeras (Stier 2011, s.136). Det är under ungdomen som individer utvecklar identitetsfrågor och försöker bli mer självständiga samt skapa sig en identitet. Detta görs med hjälp av olika livsstilar och kompisar (identifikationer) samt regler och krav som skolan och föräldrar ställer
(motidentifikationer).
3.2 Samspelet mellan identiteter och kläder
En individ iklär sig en identitet, det är något som kan ske medvetet och omedvetet (Hurd & Olsson 2005, s.13). Kläder och individens kroppar visar vilka vi är samt berättar vilken makt och social status en individ har i samhället. Individer kan utan större reflektion tillskriva andra individer en identitet beroende på vad de bär för kläder. Eftersom det inte krävs någon större eftertanke för individer att tillskriva andra individer deras identiteter går det snabbt att identifiera exempelvis en sjuksköterska eller punkare utifrån deras kläder. En klädstil som är svårare att identifiera är individer som bär kostym. Enligt Hurd och Olsson (2005, s.13) krävs det en noggrannare granskning för att se om det är en dyr kostym eller inte och efter det kan individen få sin identitet. Genom kläder, kroppsspråk och gester uppvisar individer sina identiteter mot andra individer, det är genom ovannämnda saker som gör att människor förstår varandra. Kläder, kroppsspråk och gester är olika typer av masker individer kan använda när de möter samhällets krav och förväntningar.
En identitet är inget fast tillstånd, utan det är något som formas och är i en ständig process (Hurd & Olsson 2005, s.15). Identiteten är inte något som är given eller evig utan den kan förändras. För att skapa en identitet måste individer använda sig av de språk och kulturer som de kan och förstår. Beroende på hur mycket social makt en individ besitter kommer det vara
med och bidra till hur stor chans den har att påverka sin identitet i samhället. Den individ som besitter mindre social makt kommer bli tilldelad sin identitet av samhället vilket går att jämföra med att bli fångad i sin egen kropp utan en chans att kunna påverka det. Den här sociala makten är också med och bidrar till hur en individ klär sig. Människor klär sig strategiskt beroende på sin egen situation och den social makt de besitter. Kläder har
egenskaper som gör att en individ kan sända ett budskap genom kläderna till andra individer (Hurd & Olsson 2005, s.22). Kläder hjälper individer att symbolisera saker som social status, makt och kön (Stadin 2005, s.34). Kläderna har olika egenskaper därav symboliserar individer olika saker utifrån kläderna de bär. Kläder tolkas utifrån individen som bär kläderna, två olika individer kan bära lika kläder men kan av samhället uppfattas olika beroende på vad de exempelvis har för etnicitet, kön eller social status (Stadin 2005, s.34-35).
Genom att konsumera olika typer av kläder kan en enskild individ skapa sig en egen identitet som kan symbolisera frihet (Hurd & Olsson 2005, s.17). Dock vill många följa trender vilket leder till att alla inte är helt unika i sina klädval. Yngre har svårare att skapa sina identiteter själva då föräldrar oftast påverkar och bestämmer hur yngre ska klä sig. Varje individ är unik vilket leder till att även deras identiteter är unika, dock kan individer som delar samma kultur eller etnicitet ha en liknande identitet. Dessa individer länkas ihop och bildar ett litet
komplext samhälle tillsammans. Det är genom kläder individen visar upp sin identitet för omgivningen. Kläder som bärs i samhället signalerar ut olika symboler och koder för hur samhället ska uppfatta och tolka individerna som bär de (Hurd & Olsson 2005, s.22-23). Människor som ingår i samma kultur har lättare att förstå koderna. Begreppet stereotyp myntades 1921 för att lättare förstå och avläsa symboler. Stereotyper hjälper människor att lättare förstå tillvaron med alla olika intryck och impulser som finns.
Identiteten skapas via varje individs kropp med hjälp av olika kläder, men på senare tid har media haft en större påverkan genom att kläder har beskrivits med ord och bilder. Media bidrar därav till hur individer konstruerar sin identitet. Kläder är också med och skapar genuskillnader, män klär sig som män och kvinnor som kvinnor (Stadin 2005, s.33). Klädkod kan införas för att använda sig av en social kontroll. Det kan vara att en grupp tvingas eller förväntas bära vissa kläder för att visa en social identitet. Genom att följa olika klädkoder leder det till att den sociala kontrollen styrs av de som infört klädkoden. Kläder kan enligt Stadin (2005, s.35) också ses som kapital, en individ klär sig efter vad den har för ekonomisk status. Förr i världen var det lättare att kläderna visade vilken klass en individ tillhörde, i dagens samhälle framgår det inte lika tydligt på kläderna.
4
METOD
Nedan kommer en redovisning av socialkonstruktionism, samlingsbegreppet diskursanalys och en motivering samt fördjupning på den kritiska diskurspsykologin som är den här studiens analysmetod. Tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman och subjektspositioner kommer även redogöras då det är de tre främsta nyckelbegreppen inom kritisk
diskurspsykologi. Sedan kommer urvalet och datainsamlingen presenteras för att
avslutningsvis argumentera för studiens och metodens forskningsetiska överväganden samt vår egen reflexivitet.
4.1 Socialkonstruktionism
Det är problematiskt enligt Burr (2003, s.2) att ge bara en definition på vad
socialkonstruktionism är, det går istället att utgå från att det vilar på några olika gemensamma grundstenar. Det är två stycken grundstenar där den första är en kritisk ställning som tagits för
given för att förstå världen, och att kunskap bygger på historia och kultur. Den andra
grundstenen är kunskap skapas och återskapas i olika sociala processer. Vidare har även kunskap ett starkt band till den sociala handlingen (Burr 2003, s.2-5).
Att ha en kritisk ställning till hur världen ska förstås kan förklaras genom saker som individer lätt tar för givet och bör till en viss grad ifrågasättas (Burr 2003, s.2-3). Ting som en individ uppfattar som verklighet är inte densamma som en annan individs upplevelse, upplevelsen är inte en objektiv sanning utan kan snarare bli subjektiv. Varje enskild individ har ett eget perspektiv och kategoriserande av världen vilket leder till att det inte finns några konkreta kunskaper eller sanningar. Hur världen kategoriseras samt hur verkligheten uppfattas går att förknippa med nästa byggsten som handlar om hur kunskap är byggd på historia och präglad av kulturella ting (Burr 2003, s.3-4). Beroende på när och hur en individ lever kommer det förändra hur den ser på sin verklighet. Saker och ting förändras i och med att åren och går och samhällen utvecklas. Hur vi ser på fenomen idag skiljer sig med hur samma fenomen sågs på för bara 20 år sedan. Dock är det viktigt att poängtera att hur ett ting sågs på förr påverkar hur det ses på idag. Det är tydligt att det kulturella och historiska antagandet innebär att kunskap är kopplat till en viss tid och dess kultur. Vidare är språket centralt för
socialkonstruktionismen och genom olika sociala interaktioner mellan individer skapas kunskap och den kunskapen kan sedan förändras (Burr 2003, s.4-5). Det här är
sammankopplat med att kunskap skapas och återskapas i olika sociala processer. Den sista grundstenen är att det finns ett band mellan kunskapen och social handling. Varje individ har en egen förståelse och konstruktion av verkligheten. Det leder till att det kan skilja vad varje individ anser vara accepterat och otillåtet. Ett exempel på det här ger Burr (2003, s.5)
angående kunskapen och synen på alkoholism. Förr var alkoholism något som ansågs
oanständigt och förknippades med en individs beteende, individen skulle straffas för det på ett liknande sätt som om de begått ett brott. Idag vet vi att alkoholism är en sjukdom och att individen som blivit offer för det måste få vård och stöd för att ta sig ur det.
Inom socialkonstruktionismen är grundtanken att människor använder språket som
konstruerar verkligheten och kunskapen (Burr, 2003, s.11-12). Det är genom tal och skrivande om olika fenomen som i sin tur skapar de normer och diskurser som finns i samhället. Allt som en individ kan anser socialkonstruktionismen kommer från tidigare historia och är kulturellt bundet. Det är genom vardagliga samtal mellan individer som kunskap uppkommer och språket bidrar då med något mer än att bara sätta ord på det som en individ känner.
4.2 Diskursanalys
Diskursanalys är inte en specifik analysmetod utan det är ett samlingsbegrepp med flera möjliga alternativa analysmetoder (Taylor 2001, s.5). En enkel definition av diskursanalys är att det är en analysmetod där det använda språket studeras på nära håll för att hitta mönster (Taylor 2001, s.5-6). Med språk menas det vi talar, det är ord som innehåller en viss
betydelse och som förmedlar något (Taylor 2001, s.6). Vid en interaktion används inte enbart språket utan vi gör saker med det, exempelvis instämmer, förnekar, hävdar och övertygar
(Taylor 2001, s.7). Problemet med språket är att det inte är statiskt utan i ständig förändring. Diskursanalysen intresserar sig därför inte för just själva språket i sig utan hur människor använder sig av språket, vad språket gör, vad det skapar och förändrar. Epistemologi, läran om kunskap, är något som vi får ut genom en diskursanalys (Taylor 2001, s.11). Genom att analysera språkets mönster kommer vi få fram kunskap som går att applicera på verkliga problem som finns i samhället. Kunskapen är även universell och kommer därför vara generaliserbar i flera kontexter. Med det sagt anser diskursanalysen att kunskapen inte innehåller en absolut sanning då det är något som vi individer tillsammans konstruerar (Taylor 2001, s.12).
4.3 Kritisk diskurspsykologi
Vi kommer under analysprocessen använda oss av kritisk diskurspsykologi. Till skillnad från andra diskursanalytiska metoder analyserar kritisk diskurspsykologi språket på nära håll då språket snarare är själva studieobjektet än ett verktyg (Edley 2001, s.190). Kritisk
diskurspsykologi skiljer sig från de andra diskursanalytiska metoderna då det inte enbart fokuserar på vad språket konstruerar, utan analyserar även konstruktionernas effekter. Sättet människor talar om och uttrycker sig på konstruerar exempelvis känslor, minnen och attityder. En kritisk diskurspsykologisk studie försöker inte bevisa om eller hur fenomen existerar, utan hur de konstrueras och upplevs samt mottas som verkliga hos individer (Potter 1996, s.6-7). Genom att studera språkets konstruktioner undersöker forskaren vad språket fyller för funktion. Istället för att se språket som något beskrivande ser den kritiska diskurspsykologin språket som en handling med en funktion (Potter 1996, s.105). Stor vikt läggs på att forskaren inte får ta något i språket som självklart utan ska under hela analysprocessen vara
uppmärksam på hur språket används och vad som konstrueras (Edley 2001, s.190). Edley poängterar även att vissa diskurser normaliseras mer och blir därav mer dominanta eller hegemoniska. Dessa diskurser är som sagt enbart konstruktioner men de dominanta kan tolkas som sanna eller fakta, vilket leder till att de styr hur varje individ tolkar och förstår sin
verklighet. Det är därav viktigt att forskaren analyserar hur processen går till när dominanta diskurser normaliseras samt vilka det är som gynnas av diskurserna.
Inom kritisk diskursanalys försöker forskaren alltså finna det paradoxala som finns mellan diskurserna och subjektet som använder sig av språket. Med det menas att människor inte enbart använder sig av språket och producerar vissa diskurser utan påverkas även av diskursernas effekter. Avslutningsvis är våra identiteter något flytande som vi skapar eller vinner när vi förhandlar med andra under sociala interaktioner (Edley 2001, s.194). Det krävs alltså en viss sorts makt vid konstruerandet av ens identitet.
Vid en kritisk diskurspsykologisk analys är tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman och
subjektspositioner de tre främsta nyckelbegreppen (Edley 2001, s.189).
4.3.1 Tolkningsrepertoarer
Tolkningsrepertoarer är alla de begrepp, beskrivningar och uttryck en individ använder när det talas om något (Edley 2001, s.198; Winther Jørgensen & Phillips 2000, s.114). Det är genom tolkningsrepertoarerna som vi kan ha konversationer och interagera med andra, det
kan förstås som sunt förnuft och grunden till en delad social förståelse som vi använder oss av för att konstruera vår verklighet. Inom varje diskurs finns det flera olika sätt att tala om sociala objekt och fenomen, det finns alltså flera olika tolkningsrepertoarer inom varje diskurs. Edley (2001, s.198) menar att tolkningsrepertoarer fungerar som ett lapptäcke med olika citat under konversationer vilket komplicerar analysen då forskaren måste lokalisera vart varje tolkningsrepertoar börjar och slutar för att kunna skilja dem åt. En generell regel för att hitta nya tolkningsrepertoarer är att söka efter likheter och upprepningar i
datamaterialet. Genom att söka efter och analysera tolkningsrepertoarerna kommer vi kunna se hur de genom språket konstruerar en version av verkligheten som medför begränsningar och möjligheter (Edley 2001, s.201). Fokus ligger inte på att analysera ifall
tolkningsrepertoarerna avspeglar en sann bild av världen, utan hur de konstrueras som sanna genom vårt sätt att tala om dem (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s.116).
4.3.2 Subjektspositioner
Subjektspositioner är ett av tre begrepp som vanligtvis används inom den kritiska diskurspsykologin (Edley 2001, s.209). Subjektsposition innebär de olika positioner
tolkningsrepertoarerna har möjlighet att positionera en individ vid. Subjektspositioner kan variera beroende på vilket sammanhang individen befinner sig i (Edley 2001, s.209-210). Individen och dess subjektsposition är bunden till en viss miljö och kontext, vilket betyder att en individ inte är samma person hemma som på sitt arbete. Eftersom en individ inte har samma subjektspositionering hela tiden leder det till att den har olika beteenden,
förväntningar och moral beroende på positioneringen (Edley 2001, s.209). Människor tilltalar andra människor olika beroende på vilket subjektsposition personen har vid det tillfället. Det här går också att koppla ihopmed att en individ kan besitta olika mycket makt och social status beroende på den förda diskursen (Burr 2003, s.156). Diskurs intresserar sig för språket och hur det används, i språket skapas det olika mönster som går att analysera.
4.3.3 Ideologiska dilemman
Ytterligare ett sätt att organisera data på är ideologiska dilemman som enkelt definierat består av inkonsekventa uttalanden eller motsägelser (Edley 2001, s.202-203). Ideologiska dilemman uppstod i debatten om ideologins natur där den Marxistiska definitionen av ideologier som var styrande ifrågasattes. Den marxistiska definitionen kännetecknas som
intellektuella ideologier som är konsekventa och strukturerade resonemang. I ifrågasättandet
av intellektuella ideologier konstruerades levda ideologier som är intellektuella ideologiers motsats. Levda ideologier grundar sig på ett samhälles eller en kulturs värderingar, normer och övertygelser som kan förstås som sunt förnuft. Till skillnad från intellektuella ideologier är levda ideologier inte sammanhängande och genomtänkta, utan de karaktäriseras som motsägelser eller inkonsekventa uttalanden. Motsägelserna består av olika idéer och argument som skapar dilemman. Det finns en viss överlappning mellan ideologiska dilemman och tolkningsrepertoarer då båda är språkresurser som vi finner ute i samhället (Edley 2001, s.204). Skillnaden är att tolkningsrepertoarer är en del av olika kulturers sunda förnuft kring hur sociala objekt och händelser talas om. Ideologiska dilemman däremot
synliggör olika sätt att tala, alltså olika tolkningsrepertoarer, om samma sociala objekt. Ideologiska dilemman konstrueras och utvecklas när ett socialt objekt talas om och
argumenteras för ur motsatta positioner. Att organisera data genom ideologiska dilemman bidrar till en djupare, flexiblare och mer mångsidig förståelse kring konstruktionen av sociala fenomen.
4.4 Urval och datainsamling
Vi kommer utföra ett maximalt variationsurval som med andra ord är heterogent (Patton 2002, s.234–235). Ett maximalt variationsurval är målmedvetet och försöker få en sådan bred variation som möjligt över de centrala teman som studeras. Vid små urval finns risken att materialet blir homogent och mönster blir då svårare att hitta. Vid ett större urval gäller det att hitta vanliga mönster som framkommer hos alla trots variationen, för att på så sätt hitta
kärnupplevelsen hos alla inom det studerade fenomenet. Genom ett maximalt urval ökar även studiens kvalitet då de mönster som uppstår är generaliserbara. Urvalet är baserat på 48 artiklar som hittats på internet. Det utvalda materialet varierar i debattartiklar och
nyhetsartiklar med olika politiska ståndpunkter. Genom variation i artikelförfattarnas politiska ståndpunkter kommer studiens resultat vara politiskt generaliserbart. Resultatet kommer med andra ord inte enbart utgå från en politisk ideologi utan vi har valt ut artiklar från hemsidor som är allt ifrån någorlunda “neutrala” till vänster- och högerextremistiska. Vi har valt att använda oss av internet eftersom det är ett smidigt sätt att söka efter artiklar på.
Till en början användes databasen Svenska dagstidningar där vi genom sökorden Jensens
grundskola klädkod fick upp en variation på svenska dagstidningar som publicerat artiklar om
det ämnet. Men eftersom artiklarna är upphovsrättsskyddade hade vi inte åtkomst till dem genom databasen. Då besökte vi hemsidorna till de dagstidningar som Svenska dagstidningar hänvisade till. På de hemsidorna använde vi samma sökord för att få upp artiklar som berör ämnet. Därefter har sökmotorn Google använts för att artiklar enbart från dagstidningar är för begränsade, på så sätt inkluderas även debattartiklar från bloggar. På Google användes sökorden Jensens grundskola klädkod, Klädkod skola Sverige, Kläder förknippat med
kriminalitet, Klädkod, Klädkod punkare och Klädkoder på arbetet. Den breda variationen på
sökorden var ett aktivt beslut för att ge studien möjligheten att inkludera hemsidor med olika politiska ståndpunkter för att uppnå större variation på urvalet. Vid urvalet av artiklar stötte vi på två problem. Första problemet var att antalet artiklar om specifikt klädkoden på Jensens grundskola i Göteborg var begränsat då det är ett relativt nytt fenomen. Vi var därav tvungna att söka oss vidare i artiklar som handlade mer generellt om klädkoder, kläder som markörer och kläder förknippat med kriminalitet. När antalet sökord utökades kom artiklarna längre ifrån studiens syfte och frågeställning, vi blev därav tvungna att stanna vid 48 artiklar istället för 50 för att inte komma för långt ifrån studiens syfte och frågeställning. Det andra problemet var att det var lättare att inkludera vänstervridna artiklar som skrev om fenomenet än
högervridna. För att inkludera högervridna artiklar var vi tvungna att söka efter artiklar som handlade om klädkoder i samband med kriminalitet.
4.5 Forskningsetiska överväganden
Generellt finns det fyra stycken grundprinciper som forskning ska förhålla sig till för att skydda informanterna från eventuella risker som uppstår i samband med forskningen (Nygren 2012, s. 32). Dessa fyra är informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och
nyttjandekravet. Informationskravet är att informanterna ska ta del av information om studiens
syfte samt deras rättigheter (Vetenskapsrådet 2002, s.7). Konfidentialitetskravet betyder att det enbart är undersökningsgruppen som tar del av materialet (Vetenskapsrådet 2002, s.12). Forskaren har även tystnadsplikt och ska anonymisera all information som gäller studiens deltagare. Vid samtyckeskravet ska forskaren inhämta deltagarnas samtycke för att det själva ska bestämma om de vill delta eller ej (Vetenskapsrådet 2002, s.9). Vid forskning på
minderåriga ska även samtycke från vårdnadshavare inhämtas. Sedan finns nyttjandekravet som handlar om att allt insamlat material endast får användas till den aktuella studien (Vetenskapsrådet 2002, s.14). Eftersom vårt datamaterial är redan offentligt publicerade artiklar som alla kan ta del av kommer vi inte kontakta varje enskild artikelförfattare för att uppmärksamma dem på studien eller insamla deras samtycke. Då vi kommer referera till alla använda artiklar för att kunna redogöra forskningsprocessen kommer vi inte heller kunna anonymisera dem. Men vi kommer se till att alla artikelförfattarna är myndiga och att inget känsligt material som kan skada eller utsätta artikelförfattaren för någon risk kommer delges i studien.
Inom diskursanalysen är etiskt fokus mer riktat på att forskaren ska bli medveten om sin egen närvaro i forskningsprocessen och inte söka efter att upptäcka en ”sanning” (Taylor 2001, s.20). Syftet med studien är inte att finna någon så kallad sanning, vi vill enbart se språkets konstruktioner och effekter inom det studerade området. Forskarna ska även vara medvetna om sitt maktövertag för att varken missbruka det eller utsätta deltagarna för någon risk.
4.6 Reflexivitet
Reflexivitet handlar om att forskaren ska vara medveten om sin påverkan på forskningen och forskningens påverkan på forskaren då dem är ömsesidigt beroende av varandra (Taylor 2001, s.16–17). Att helt separera forskaren från forskningen är omöjligt, men det är
medvetandegörandet och förståelsen om hur ens egna handlingar och närvaro påverkar forskningen som är viktig. Oftast grundar sig forskning i forskarens egna intresseområden, exempelvis politiska eller sympatiska åsikter. Det viktiga är dock att forskningen inte grundar sig på forskarens personliga åsikter. Ett sätt att motverka forskarens påverkan är genom att forskaren verkligen har en förståelse för språket inom det studerade området (Taylor 2001, s.18).
Vi kommer börja med att reflektera över vår egen påverkan på forskningen innan analysens start för att medvetandegöra vad det kan ha för konsekvenser och påverkan på forskningen. Sedan kommer vi sätta oss in i språket och de rådande diskurserna inom forskningsområdet genom att noggrant läsa och analysera artiklarna. Då vi båda har ett redan existerande intresse inom det studerade området kan det vara lätt att missta sina egna åsikter med fakta och gå miste om viktiga mönster. För att undvika detta ska vi försöka se bortom vår nuvarande kunskap och bejaka viljan att lära oss något nytt.
Vi är två unga, vita kvinnor som båda studerar sociologi, är uppväxta i samma stad och har liknande bakgrund och intressen, med andra ord har vi en liknande reflexivitet. Vår relation
till forskningsområdet är att båda är intresserade av kriminalitet, utanförskap och
konstruktionen av identiteter. Vi kommer inte söka efter någon sanning då vi är medvetna om att sociala fenomen är komplexa och vi alla blir påverkade av och påverkar vår reflexivet. För att förhindra att missbruka vår makt över artikelförfattarna kommer vi även noggrant läsa och analysera deras texter och enbart analyser språkets konstituerande och dess effekter och inte gå in på ett personligt plan.
4.7 Tillvägagångssätt vid analys
Vid insamlandet av datamaterial användes sökmotorn Google i syftet att hitta totalt 50 artiklar som handlar om ämnet klädkoder och identiteter. Men i brist på relevanta debatt- och
nyhetsartiklar hamnade denna studie på totalt 48 artiklar. När vi sökte fram artiklarna utgick vi först från databasen Svenska dagstidningar, problemet vi stötte på där vara att majoriteten av alla artiklar var låsta och skyddade av upphovsrättslagen. Vi fick därför söka fram varje artikel som vi ansåg var relevanta på artikelns ursprungliga hemsida. När vi skulle välja ut artiklar sökte vi efter artiklar med olika politiska ståndpunkter, både höger- och vänstervridna. Vi valde att göra så eftersom vi vill se flera olika sidor av fenomenet och vidga våra vyer och inte låsa fast oss till en syn av fenomenet. För att få fram artiklar vars hemsida har mer radikala politiska ståndpunkter var vi tvungna att söka oss till dessa hemsidor via sökmotorn Google. Artiklarna länkade vi i ett dokument som vi båda hade tillgång till och de var i numrerad ordning och kategoriserat utifrån vilken hemsida de är hämtade ifrån, för att lättare få en överblick i variationen av vilka hemsidor vi använt. Varje artikel har även
underrbrukrikerna tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och ideologiska dilemman för att vi skulle kunna anteckna vilka mönster det är vi fann vid bearbetning och analys av artiklarna. När 48 artiklar valts ut läste vi noggrant igenom artiklarna, dels för att språket är
studieobjektet som vi behöver mer kunskap om och dels för att söka centrala mönster som är återkommande i artiklarna. Sedan användes tolkningsrepertoarer, subjektspositioner och ideologiska dilemman som verktyg i analysprocessen. Först valde vi ut de mest centrala tolkningsrepertoarer som vi funnit i artiklarna. Utifrån de mest centrala tolkningsrepertoarerna upptäckte vi olika subjektspositioner som konstituerades genom tolkningsrepertoarerna
artikelförfattarna använder. Till sist analyserade vi vilka ideologiska dilemman det är som uppstått i tolkningsrepertoarerna och subjektspositionerna. Sedan tematiserade vi
tolkningsrepertoarerna, subjektspositionerna och de ideologiska dilemman för att till sist söka efter innehållsrika citat som förstärker analysen i varje tematisering.
Under hela analysprocessen arbetade vi med att inte tolka artiklarna, ett exempel är att undvika för korta och innehållsfattiga citat. För att medvetandegöra vår reflexivitet arbetade vi extra med att även ifrågasätta de artiklar som vi vanligtvis skulle instämma med. Det här gjorde vi för att minimera risken att styras av något som vi i vanliga fall anser är självklart eller fakta och istället analysera hur språket används och vad det konstruerar i artiklarna samt vad konstruktionerna har för effekter.
