Alkoholens gråzon : Popularitet, grupptryck, föräldrars alkoholsyn samt ortstorlekens relation till ungdomars alkoholkonsumtion

Alkoholens gråzon

Popularitet, grupptryck, föräldrars alkoholsyn samt

ortstorlekens relation till ungdomars alkoholkonsumtion

Jessica Korneliussen och Liv Nyström

C-uppsats i psykologi, VT 2021 Handledare: Jacek Hochwälder Examinator: Jonas Welander

Alkoholens gråzon: Popularitet, grupptryck, föräldrar samt

ortstorlekens påverkan på ungdomars alkoholkonsumtion

Jessica Korneliussen och Liv Nyström

I Sverige hamnar ungdomar mellan 18 och 19 år i en gråzon angående laglighet och alkohol. Tidigare forskning finns i mängder om ungdomar och alkohol, men en lucka finns gällande Sveriges gråzon. Denna studie hade som syfte att besvara hur relationen mellan ungdomars alkoholkonsumtion och popularitet, grupptryck, föräldrars alkoholsyn samt ortstorlek såg ut. Enkäten besvarades av 128 gymnasieungdomar i både mindre och större orter i Sverige. Frågorna gällande alkohol baserades på IQ:s Alkoholprofil, och frågorna om popularitet och grupptryck konstruerades ursprungligen av Santor et al (2000). Materialet analyserades i SPSS genom en multipel regressionsanalys och pearson korrelationer. Resultaten visade främst att grupptryck var den starkaste prediktorn för ökad alkoholkonsumtion. Vidare visade det sig att strikta föräldrar genererade lägre alkoholkonsumtion, och att mindre orter innebar mer olagligt drickande. Studien kan bidra till ökad förståelse för ungdomars alkoholkultur samt kan vara till nytta för skolhälsan

Keywords: youth alcohol consumption, popularity, peer-pressure, parental

influence, urban and rural youth

Inledning

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) rapporterar regelbundet om hur ungdomars alkoholkonsumtion förändras. Deras undersökningar har visat ett stadigt minskande hos minderåriga vad gällande alkoholkonsumtion sedan millennieskiftet, samtidigt som åldern för alkoholdebut sakta ökat (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2019). Enligt svensk lag är det tillåtet för personer över 18 år att bli serverade alkohol, men får inte säljas eller lämnas ut till personer under 20 år (Alkohollag SFS 2010:1622). I praktiken innebär detta att ungdomar mellan 18 och 20 år hamnar i en mellankategori, där det både är lagligt och inte lagligt att skaffa alkohol. Denna tvååriga lucka hos unga vuxna brukar inte behandlas specifikt i CANs undersökningar, vilket är vad denna studie ämnar att utforska.

Eftersom ungdomar mellan 18 och 19 år får köpa alkohol som ämnas drickas på plats men inte som ska förtäras någon annanstans så hamnar de i en slags gråzon angående laglighet och alkohol. Därför kommer denna studie inkludera forskning som syftar till minderårigas

konsumtion av alkohol, som i regel sker olagligt. På grund av att tillgången till laglig alkohol är helt beroende på tillgång till lokaler med serveringstillstånd blir också storlek på

bostadsorten av intresse. Denna studie har utifrån detta satt en övre gräns för mindre orter på 16 000 invånare, och en lägre gräns för större orter på 100 000 invånare. Det som motiverade

just dessa siffror var tillgången till dels minst ett systembolag, samt antal pubar, barer, nattklubbar och dylikt som fanns i närheten.

De två huvudfaktorer som ungdomars alkoholkonsumtion jämförs med i denna studie är popularitet och grupptryck. Begreppens definitioner är hämtade från Santor, Messervey och Kusumakars (2000) beskrivningar. Popularitet definieras som en inre press att öka sin egen sociala status, medan grupptryck snarare kommer utifrån när kamrater pressar en att utföra något. Skillnaden är alltså inte målet, att öka sin sociala status, utan varifrån pressen kommer.

Ungdomars inställning till alkoholdrickande

En stor mängd forskning har gjorts på barn och ungdomar angående alkohol, droger och andra riskbeteenden, som i många fall konstaterat att riskbeteenden samverkar och kan förstärka varandra (Dumas et al., 2019; Malamute et al., 2021; Santor et al., 2000). Under senare år har e-cigaretter lanserats som ett alternativ till rökning, där både substanser med och utan nikotin finns. Forskning bedrivs fortfarande på huruvida nikotinfria e-cigaretter har långvarig skadlig effekt (Sveriges Radio, 2017). Ett annat problem med flertalet e-cigaretter och dess tillbehör är att de i vissa fall har alkoholbaserade namn med smaker som ska efterlikna alkoholhaltiga drinkar, men att de marknadsförs till ungdomar. Jackson et al. (2020) har konstaterat att konsumtion av e-cigaretter och alkoholanvändning bland ungdomar har ett samband, men orsakssambandet är än så länge oklart. Dessa studier visar tillsammans att denna alkoholrelaterade marknadsföring till ungdomar ökar deras alkoholkonsumtion. Genom att vuxna marknadsför dessa produkter till ungdomar kan man anta att alkoholkulturen uppmuntras. Forskning har visat att ungdomar kan ha just vuxna som motivator till att dricka, och även dricka sig kraftigt berusade (Parder & Vihalemm, 2015). I en studie baserat på internetforum i Estland där unga diskuterade hur alkoholkulturen såg ut konstaterade forskarna att ungdomar känner press att kunna, i vuxen ålder, dricka måttligt, och resonerar att de måste därför testa att dricka “omåttligt” innan vuxen ålder. Partykulturen var också en viktig faktor, där alkohol var en central aspekt. De som helt avstod från alkohol sågs som motsättare till de som deltog i partykulturen, vilket inte socialt accepterades. Avslutningsvis konstaterade forskarna att ambassadörer för en bra alkoholkultur kan vara ett bra sätt att förändra denna inställning (Parder & Vihalemm, 2015).

En svensk studie med mål att hitta gemensamma faktorer hos ungdomar som valt att avstå från alkohol konstaterade att andra subkulturer såväl som föräldrars alkoholsyn påverkade ungdomars alkoholsyn. Inom både sportkulturer och e-sportkulturer avstod fler från alkohol (Raninen et al., 2018). Subkulturer i sig har alltså visat sig ha goda påverkansmöjligheter för hur ungdomar ser på alkoholkonsumtion. Ett långvarigt arbete att förändra alkoholnormer i mindre samhällen har testats med hjälp av en såkallad Positive Community Norms Approach (Linkenbach et al., 2021), där unga exponerades för goda förebilder och positiv information gällande avstående från alkohol. Resultaten visade att ungdomar i dessa samhällen till större del påstod sig hålla med om att alkohol var dåligt för unga, och även deras alkoholbeteende verkade ha förbättrats. Forskarna hade här genom en kulturförändring lyckats påverka ungdomarnas alkoholkonsumtion (Linkenbach et al., 2021). Tydligt är det att kultur såväl som grupptryck och förebilder kan förändra ungdomars inställning till alkohol.

De mest framträdande förebilderna en ungdom har i sitt liv är oftast föräldrarna. Studier har visat att även om föräldrar tror att deras äldre tonåringar inte går att influera gällande alkohol, så påverkas även äldre barn av hur föräldrar beter sig kring alkohol (Van der Vorst, Engels, Meesus, Dekovic & Van Leeuwe, 2005). Om föräldrar hade hög upplevd auktoritet så kunde en negativ inställning till alkoholdrickande minska barnens alkoholkonsumtion. När forskare

jämförde hur föräldrarna respektive barnen upplevde föräldrars kommunikation kring alkohol så konstaterades det att det viktiga i sammanhanget var barnens upplevelser och observationer. En liten påverkan gällande föräldrars alkoholkonsumtion och barnens alkoholkonsumtion var signifikant, men forskarna konstaterade att det viktigaste var vad föräldrar förmedlar verbalt till barnen (Van der Vorst et al., 2005). Vidare forskning inom ämnet har specificerat sig på ungdomarnas alkoholnormer och hur dessa påverkas av föräldrarna (Kam, Basinger & Abendschein, 2017). När föräldrarna har en negativ inställning till alkohol dricker barnen mindre, och när de förmedlar en mer liberal inställning så ökar barnens drickande. En positiv injunktiv norm hos föräldrarna gav barnen en positiv personlig norm, men föräldrars deskriptiva norm påverkade inte. Forskning visar också att mammans alkoholdrickande hade viss påverkan på barnens tolkning av hennes verbala budskap, men pappans drickande påverkade inte signifikant. Förmodligen var detta för att relationen mellan barn och pappan var svagare än den till mamman (Kam, Basinger & Abendschein, 2017). Att föräldrars goda relation till barnen kunde predicera barnens minskade alkoholkonsumtion stöds även av andra studier (Rusby, Light, Crowley & Westling, 2018). Återigen var dock det viktiga hur barnen upplevde relationerna till föräldrarna, och inte hur föräldrarna upplevde relationen till barnen. Andra prediktorer för barnens alkoholdrickande var även hur hård föräldrars övervakning var, samt föräldrarnas alkoholkonsumtion, vilket avvek från tidigare nämnda studiers resultat. Dock så hittades enbart ett signifikant samband vid höga alkoholintag hos föräldrarna, låga eller normala vanor påverkade inte barnens alkoholkonsumtion. Rusby et al. (2018) hittade också ett samband mellan barn och föräldrar gällande döttrar, men inte söner. Upplevde flickor att de hade en dålig relation till sina föräldrar drack hon mer, och samma sak gällde flickor och föräldrars övervakning. Högt alkoholintag hos föräldrarna påverkade dock båda könen (Rusby et al., 2018).

Gällande kultur så har flertalet studier kunnat hitta samband mellan ungdomars alkoholkonsumtion och dess geografiska bostadsläge och storlek på invånarantalet på orten. Forskning har visat att ungdomar som bor i mindre orter har sämre tillgång till alkohol, och dricker därför mer sällan men i större mängder än de ungdomar som bor i större orter (Martin, Inchley, Marshall, Shortt & Currie, 2019). Dessutom finns bevis för att ungdomar helst köper alkohol för mer spontan konsumtion än äldre, vilket går hand i hand med den ökade frekvensen på alkoholdrickande i större städer. En studie som undersökte geografisk närhet till alkoholsäljande affärer konstaterade att ju närmre och ju fler affärerna var till ungdomarna, desto mer alkohol dracks (Foster, Hooper, Knuiman, Lester & Trapp, 2018). Annan forskning har också försökt kartlägga hur ungdomars alkoholkultur ser ut på landsbygden (Carey & MacGregor, 2019), och slutsatsen forskarna drog var att ungdomarna, precis som i studien från Estland, drack mycket under tonåren för att de förväntades dricka mer ansvarsfullt som vuxna. Ungdomarna rapporterade att de drack för att ha roligt, och att det arbete mot alkohol hos unga varken mottogs eller upplevdes som relevant och hade därmed ingen större inverkan på drickandet. De menade också att de kunde spontant börja dricka trots att de planerat att vara nyktra, men att detta snarare kom från deras egen vilja än grupptryck. Alkoholkulturen var alltså starkt framträdande på landsbygden men inkluderade ingen påverkan av grupptryck (Carey & MacGregor, 2019). Detta skiljer sig från de flesta andra studier om alkohol och grupptryck, och frågan om detta är unikt för just landsbygden är något denna studie ämnar svara på.

Andra faktorer som denna studie undersöker är popularitet och grupptryck. Santor et al. (2000) beskriver popularitet som en personlig strävan efter att bli omtyckt av sina gruppmedlemmar, medan grupptryck är en utomstående strävan att påverka en individ till att följa gruppens normer. Grupptryck kommer alltså utifrån, medan popularitet kommer inifrån. För att få en tydligare bild om vad begreppet “popularitet” innebär har Sachkova och Timoshina (2016) gjort en studie angående hur en ledare, eller en person med hög status representeras bland ungdomar, och sedan jämfört den representationen med de faktiska ledarna i ungdomsgruppen. De fastställde då att den typiska ledaren framställdes oftast med maskulina drag. När denna stereotyp sedan jämfördes med hur gruppledarna beskrev sig själva som ledare så visade det sig att dessa ledare oftast hade feminina eller könsneutrala drag. Så ledare framställs oftast som maskulina men dessa personer visar sig sällan ha en hög status i en ungdomsgrupp, snarare tvärtom. Bland ungdomsgrupper associeras oftast maskulina drag med negativa egenskaper så som till exempel “aggressivitet”, och “benägenhet att ta risker” (Sachkova & Timoshina, 2016). För att se hur grupptryck kan yttra sig så har Brown et al. (1986) studerat ungdomar i skolålder och hur olika dimensioner av grupptryck förändras med åldern. De konstaterade att grupptryck i äldre tonåren främst uppmuntrade socialt deltagande (exempelvis för en fest anordnad av gruppen), social konformitet (exempelvis klädsel och utseende) och pro-vuxna beteenden (exempelvis goda betyg i skolan). Uppmuntran till misskötsel eller riskbeteenden (däribland alkoholkonsumtion) var signifikant lägre än de andra tre typerna av grupptryck (Brown et al., 1986). Dessa resultat pekar på vikten av att mätning av grupptryck görs allsidigt, och bör inkludera både grupptryck för önskvärda, neutrala och negativa beteenden för att få en god helhetsbild av hur grupptrycket yttrar sig.

Forskning har även bedrivits angående sambandet mellan aggressioner och popularitetsmål i jämförelse med alkoholanvändning bland ungdomar (Malamut, van den Berg, Lansu & Cillessen, 2021). Studien visade på att ungdomar som har tydliga popularitetsmål inte alltid slutade i en förhöjd popularitetsnivå eller högre status, men att ungdomar som redan har en status alltid har ett popularitetsmål och strävar efter högre status. Att ha en hög status kunde däremot förutsäga en positiv förhöjning av aggressioner och även alkoholanvändning, men det blev även en lägre nivå av prosocialt beteende, enligt Malamut et al. (2021). Riskbeteenden har även undersökts i samband med motivationen till att vilja vara populär bland ungdomar. Dumas, Davis och Ellis (2019) baserar sin studie på ungdomars egna uppfattning om deras popularitet och psykosociala anpassning. Det visade sig att ett signifikant samband existerade mellan popularitetsmotivation och relationell aggressivitet. De ungdomar som hade en strävan till att vilja bli mer populära visade sig även generellt sätt vara mer aggressiva. Andra viktiga prediktorer som visade sig spela roll för ungdomars aggressivitet var bland annat kön. Män som visade sig ha en lägre självkänsla för sin egen aggressivitet hade en större risk för rationell utsatthet, de hade alltså en större motivation till att vilja bli mer populär, männen vill inte visa sig vara “för mesiga” och därför ökade aggressiviteten (Dumas et al., 2019).

Forskning har även jämfört popularitet och alkoholkonsumtion bland ungdomar genom att be ungdomar att självrapportera och självskatta på en skala hur de upplever sin egna popularitet och alkoholkonsumtion. Resultaten visade att drickandet var generellt sett alltid högre bland de mer populära än bland de mindre populära ungdomarna. Drickandet var också högre bland de mer populära ungdomarna som var omgivna av mindre populära klasskamrater, och alkoholkonsumtionen var generellt sett alltid lägre i klassrum med en variation i populariteten (Teunissen et al., 2012). Denna studie har dock inte mätt vilken påverkan grupptryck kan ha på ungdomars alkoholkonsumtion, men det nämns som förslag till framtida forskning. Vidare forskning har gjorts av Gommans, Müller, Stevens, Cillessen & Ter Bogt (2017) på just grupptryck och social anpassning i samband med alkoholkonsumtion bland ungdomar. Studien gick ut på att testa om ungdomar blev påverkade av andra ungdomars inställning till alkohol. De testade om ungdomar anpassade sin vilja att dricka när de blev utsatta för ungdomar som

inte drack, och sedan ungdomar som drack, med hjälp av en chattfunktion. De ville även testa om viljan att dricka kunde manipuleras av “klasskamraternas” sociala status. Resultaten av studien blev att ungdomarna påverkades både av de som var för alkohol, och de som var mot alkohol, men ungdomarna påverkades även mer när “klasskamraternas” sociala status var högre, än när den var lägre. Den starkaste påverkan var när klasskamraterna med hög status var mot drickande (Gommans et al., 2017).

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte var att undersöka om gymnasieungdomars alkoholkonsumtion påverkades av popularitet, grupptryck, föräldrarnas alkoholsyn samt storlek på bostadsorten. Med hjälp av resultaten skulle förståelsen för ungdomars situation kring alkohol öka, och därmed möjliggöra för god förebyggning för riskbeteenden. För att underlätta för överförbarhet beskrevs alla faktorer utom bostadsorten med subjektiva ord då ämnena är svåra att mäta objektivt.

Följande frågeställningar undersöktes:

1. Existerar ett samband mellan popularitet och alkoholkonsumtion hos gymnasieungdomar?

2. Existerar ett samband mellan grupptryck och alkoholkonsumtion hos gymnasieungdomar?

3. Existerar ett samband mellan föräldrars alkoholsyn och alkoholkonsumtion hos gymnasieungdomar?

4. Existerar ett samband mellan storlek på bostadsort och införskaffande av alkohol hos gymnasieungdomar?

5. Hur mycket variation bland gymnasieungdomars alkoholkonsumtion kan förklaras av popularitet, grupptryck och föräldrarnas alkoholsyn?

Metod

Deltagare

Studien bestod av 128 deltagare; 56 män (43.8%), 70 kvinnor (54.7%) samt två “annat” (1.6%). Totalt svarade 129 personer, men ett svar togs bort då de skalvända frågorna visade motsägande svar. Av respondenterna var 77 personer 18 år (60.2%), och 51 var 19 år (39.8%). Deltagare vars skola låg i en större stad var 75 (58.6%) och motsvarande siffra för en mindre stad var 53 (41.4%). Lärare och rektorer kontaktades genom personliga kontakter som sedan skickade ut enkäten till respektive klasser. Ett bekvämlighetsurval har alltså använts för att rekrytera ungdomar, vilket innebär att urvalet baserades på lättillgängliga deltagare (Bryman, 2018).

Material

Enkäten utformades i fem delar med 56 frågor: en demografisk del, en del om alkoholkonsumtion och därefter två delar om popularitet respektive grupptryck. Avslutningsvis följde fyra korta scenarion för popularitet och grupptryck. Svarsalternativen bestod av en

5-gradig skala som sträckte sig från “håller inte alls med”, till “håller helt med”, och en “neutral” i mitten. Det var endast möjligt att kryssa i ett alternativ.

Alkoholkonsumtion. Avsnittet om alkoholkonsumtion inleddes med ett påstående om

huruvida respondenten drack alkohol eller ej. Därefter ställdes tre påståenden om huruvida de drack alkohol på allmän plats eller i någons hem, samt om de skaffade alkohol olagligt. Sedan följde 17 påståenden tagna från IQs test Alkoholprofilen (www.alkoholprofilen.se) som skulle besvaras om respondenten drack alkohol, och därefter ett påstående om varför de valde att inte dricka, som skulle besvaras om svaret på första frågan var nej. Efter detta påstående fanns 12 flervalsalternativ till varför (exempelvis “Jag behöver inte alkohol för att ha kul”), och ett övrigt-alternativ med en liten textruta. Enbart två deltagare som svarade ja på första frågan besvarade också frågan tillhörande de som inte drack, och dessa svar togs inte med i analysen. Alla som svarade nej hoppade över de första 17 frågorna enligt instruktionerna. Cronbach’s Alpha för detta avsnitt om alkoholkonsumtion var .962. Till sist fanns fyra påståenden som handlade om föräldrarnas alkoholsyn. Cronbach’s Alpha för dessa fyra påståenden var .777. Tre av påståendena om alkohol var skalvända varav en behandlade föräldrarnas syn, detta för att höja reliabiliteten i enkäten.

Grupptryck och popularitet. Påståendena om grupptryck och popularitet samt tre av

scenarierna hämtades och översattes till svenska från Santor, Messervey och Kusumakar (2000) efter godkännande av förstnämnda författare. Ett påstående kunde exempelvis vara “Det har hänt att jag har brutit mot regler för att andra har uppmanat mig till det” eller “Jag har köpt saker för att de var trendiga att ha”. Eftersom originalfrågorna inte var skalvända fanns därmed inga skalvända frågor heller i denna enkät. Cronbach’s Alpha för popularitet var .854, och för grupptryck .818. Ett exempel på scenario var “Föreställ dig att du har svenska- och mattelektioner den här eftermiddagen. Dina vänner har bestämt sig för att skolka och åka till stan och vill att du följer med. Vad skulle du göra?”, med alternativen “Du går på dina lektioner” och “Du skolkar under eftermiddagen och följer med dina vänner till stan”. Två av scenarierna var skalvända.

Procedur

Enkäten fanns tillgänglig via en länk till Google formulär. Denna länk distribuerades till utvalda lärare och rektorer på gymnasieskolor i mindre och större städer via mail. Sedan skickades den vidare till lärarnas respektive klasser som konfidentiellt fick svara på enkäten. Innan enkäten presenterades lästes ett missivbrev som förklarade studiens syfte, de forskningsetiska principerna (informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002) som studien bygger på samt kontaktuppgifter vid eventuella frågor. Efter detta påbörjades enkäten, som avslutningsvis tackade för deltagandet när svaren skickats in. I missivbrevet gjordes det extra tydligt att de enskilda svaren inte kommer finnas tillgängliga, varken för lärare eller föräldrar, för att säkerställa elevernas uppriktighet vid eventuella känsliga frågor. Exempelvis tillfrågades deltagarna om huruvida de införskaffade alkohol olagligt, vilket kan upplevas som en känslig fråga. Rektorerna har även via mail erbjudits att ta del av respektive skolas enskilda resultat för att kunna arbeta mer precist med elevernas hälsa.

Databearbetning

Enkätsvaren matades därefter in i SPSS och skalvändningarna och index utfördes. Alkoholkonsumtion indexerades med värden mellan 0 och 5, där noll indikerade ingen alkoholkonsumtion, och fem visade på hög alkoholkonsumtion. Alla som svarade ja på frågan

om de drack alkohol fick minst värdet 1. Popularitet och grupptryck indexerades på en skala mellan 1 till 5. Föräldrars syn på alkohol indexerades också mellan 1 till 5, med strikt syn respektive liberal syn på alkohol. Variabeln ort dummykodades, där en liten stad fick värdet 0 och en stor stad fick värdet 1. Slutligen skapades ett index också för införskaffande av alkohol, där ett lågt värde indikerade lagligt införskaffande av alkohol (exempelvis drickande på restaurang) och ett högt värde indikerade ett olagligt införskaffande av alkohol (exempelvis via langning).

För att besvara frågeställning 1 till 3 analyserades enkätsvaren med hjälp av en Pearsonkorrelation mellan alkoholkonsumtion och respektive oberoende variabel. Frågeställning 4 analyserades också med en Pearsonkorrelation, men då mellan införskaffande av alkohol samt ort. Frågeställning 5 besvarades med en hierarkisk multipel linjär regressionsanalys i tre steg (föräldrars syn på alkohol, grupptryck och sist popularitet).

Resultat

I allmänhet visade resultaten att varken ålder, kön eller ort hade någon signifikant påverkan på mängden alkohol konsumerad av ungdomar. Varken hur mycket fritidsaktiviteter som utfördes, eller nöjdhet över skolbetyg hade ett signifikant samband till alkoholkonsumtion. Medelvärdet på alkoholkonsumtion blev 1.15, där 0 är ingen alkohol och 1-5 är lite till mycket alkohol konsumerat. Popularitet, grupptryck och föräldrars syn på alkohol mättes mellan 1 och 5, där låga värden på popularitet och grupptryck indikerade låg strävan efter popularitet respektive låg påverkan av grupptryck, och vice versa. Ett lågt värde gällande föräldrarnas alkoholsyn indikerade strikt inställning till alkohol, och ett högt värde indikerade liberal inställning till alkohol.

Medelvärden och standardavvikelser presenteras nedan i Tabell 1. Alla tre oberoende variabler (popularitet, grupptryck samt föräldrarnas syn på alkohol) hade en signifikant relation till alkoholkonsumtionen, men grupptryck hade det starkaste sambandet.

Tabell 1

Pearsonkorrelationer mellan variablerna samt deskriptiv statistik

Variabel M SD 1 2 3 4 1. Alkoholkonsum. 1.15 1.11 – 2. Popularitet 1.83 0.72 .35* – 3. Grupptryck 2.03 0.76 .70* .58* – 4. Föräldrars alk.syn 3.15 1.15 .29* .06 .26* – Not. N=128. *p<.01.

I Tabell 1 presenteras resultaten på frågeställning 1, 2 och 3 med Pearsonkorrelationer. Utfallet indikerade att popularitet hade en signifikant relation till ungdomars alkoholkonsumtion (p<.01), där högre motivation till popularitet indikerade högre alkoholkonsumtion. Detsamma gällde grupptryck, där högre mottaglighet för grupptryck indikerade högre alkoholkonsumtion. Gällande frågeställning 3 visade resultatet på att mer liberala föräldrar hade ett positivt samband med ökat alkoholdrickande (p<.01).

Gällande frågeställning 4 om huruvida ort påverkade införskaffande av alkohol gav en Pearsonkorrelation -.411 (p<.01) vilket visade på att ungdomar i mindre orter oftare skaffar

alkohol olagligt, främst genom langning, medan ungdomar i större orter oftare köper alkohol lagligt, exempelvis på restauranger eller barer. Det visade sig även att ort hade en positiv relation till popularitet (rxy=.290, p<.01), men varken grupptryck eller föräldrarnas syn på alkohol påverkades av ortstorlek.

Angående frågeställning 5 så visar R2-värdena som presenteras i Tabell 2 att främst grupptryck kunde förklara variansen i alkoholkonsumtion i steg 3. Av den totala variansen i alkoholkonsumtion kunde 50% förklaras av de oberoende variablerna, där grupptryck var den enda oberoende variabeln som var signifikant i sista steget (β =.70, p<.01). R2-värdet ökade inte i det tredje steget och alla stegens F-värden var signifikanta (p<.01).

Tabell 2

Regressionsanalys för alkoholkonsumtion

Steg 1 Steg 2 Steg 3

Variabel βa β β Steg 1: Föräldrars alk.syn .29* .12 .11 Steg 2: Grupptryck .67* .70* Steg 3: Popularitet -.06 Modellsammanfattning F-värde 11.74* 62.31* 41.68* (df) (1, 126) (2, 125) (3, 124) R2 .09 .50 .50 Δ R2 .41 .00 Not. N=128. *p<.01.

a _{β anger standardiserade regressionskoefficienter.}

Diskussion

Studiens syfte var att undersöka om gymnasieungdomars alkoholkonsumtion påverkades av popularitet, grupptryck, föräldrarnas alkoholsyn samt storlek på bostadsorten. Dessutom studerades hur stor del av variationen i alkoholkonsumtionen som kunde förklaras av popularitet, grupptryck och föräldrarnas alkoholsyn. Enskilt hade alla variablerna signifikanta resultat, men grupptryck förklarade den största variansen på alkoholkonsumtionen i en multipel reggressionsanalys. Sambandet mellan alkoholkonsumtion och grupptryck var starkast av alla variablerna som undersöktes, men tydligt var också att bostadsorten kunde påverka införskaffandet av alkohol. Angående föräldrars syn på alkohol fanns ett signifikant samband, där ungdomar med strikta föräldrar generellt drack mindre.

Den första frågeställningen om sambandet mellan alkoholkonsumtion och popularitet visade sig enskilt vara signifikant. Högre strävan efter popularitet innebar generellt ökad alkoholkonsumtion, vilket stämmer överens med flertalet tidigare studier (Dumas et al., 2019; Malamut et al., 2021; Teunissen et al., 2012). Denna studie mätte inte specifikt aggressionsbeteende, men eftersom delen om alkoholkonsumtion främst bestod av subjektiva frågor om riskbeteende kring alkohol så kan resultaten åtminstone utröna en tendens till allmänt riskbeteende med ökad popularitetssträvan, vilket går i linje med resultaten från Dumas et al. (2019) samt Malamut et al. (2021). En teori till att ökad popularitet samvarierar med ökad alkoholkonsumtion skulle kunna vara att mer populära ungdomar har tillgång till mer kontakter, och därmed också oftare har närhet till alkohol. De kanske exempelvis oftare blir inbjudna till evenemang där alkohol förtärs. Å andra sidan kanske mer populära ungdomar upplever hårdare press till att dricka, där alkoholdrickandet i sig blir en statusfråga och därmed också ett medel för att förvärva och upprätthålla popularitet. Teunissen et al. (2012) avslutar också med att efterfråga framtida forskning inom alkoholkonsumtion och grupptryck istället för popularitet, vilket Gommans et al. (2017) studerade och fastställde var en stark prediktor för alkoholkonsumtion hos ungdomar.

Gällande den andra frågeställningen om grupptryck så visade Pearson-korrelationen att grupptryck signifikant relaterade till alkoholkonsumtion hos ungdomar. Dessutom visade tabell 1 att grupptryck och popularitet hade ett signifikant samband. Brown et al. (1986) konstaterade att grupptryck för riskbeteenden generellt var mycket lägre hos ungdomar än grupptryck för socialt deltagande, social konformitet samt pro-vuxna attityder, medan denna studies resultat visade på att grupptryck och alkohol hade en hög korrelation hos ungdomar. Utifrån Brown et al. (1986) resultat skulle man kunna anta att alkoholkonsumtion och socialt deltagande skulle kunna samvariera och därför kan det bli svårt att i enkätstudier separera de två typerna av grupptryck.

Den tredje frågeställningen behandlade hur föräldrarna påverkade ungdomarnas alkoholkonsumtion, med resultatet att mer strikta föräldrar generellt hade barn som i större utsträckning avstod från alkohol. Detta resultat skulle kunna bero på att ungdomarna tar efter föräldrarnas kultur och värderingar, snarare än att ungdomar undviker alkohol på grund av rädsla för föräldrarnas åsikter om alkohol. Detta går hand i hand med Parder och Vihalemms (2015) studie som konstaterade att ungdomarna i stor utsträckning tar efter föräldrarnas handlingar och värderingar. Frågan är om det är föräldrarnas uppmaningar som mottas av barnen, eller om det snarare handlar om att exempelvis religiösa föräldrar som avstår från alkohol ofta också har religiösa barn som avstår. Angående kultur har tidigare forskning visat på att sportkultur har resulterat i minskad alkoholkonsumtion hos ungdomar (Raninen et al., 2018), men att föräldrars strikthet i större utsträckning hade påverkat. Resultatet i den här studien gav dock inga signifikanta resultat gällande sport eller fritidsaktiviteters relation till alkoholkonsumtionen.

Denna studies fjärde frågeställning berörde huruvida bostadsort hade en relation till alkoholkonsumtion. Resultatet visade på ett visst samband mellan införskaffande av alkohol och storlek på bostadsort, men det fanns ingen signifikant ökning eller minskning i mängd alkohol konsumerat i olika städer. Detta skulle kunna bero på att allmänna platser där alkohol serveras inte är lika tillgängligt i mindre orter som i större orter. En annan faktor som skulle kunna ha en påverkan är att alkoholkulturen ser annorlunda ut i allmänhet beroende på ortstorlek. Martin et al. (2019) konstaterade att ungdomar i glesbefolkade områden hade färre tillfällen då de drack en väsentlig mängd, medan ungdomar i städer drack mindre mängder men oftare. Författarna förklarar detta med att tillgänglighet kan vara en anledning, vilket också denna studie har antagit. Foster et al. (2018) visade på att närhet till affärer som sålde alkohol påverkade på samma sätt som nämnda forskning. I Sverige är detta dock inte tillämpbart eftersom försäljning av alkohol för konsumering på annan plats är kraftigt reglerad, och i

princip enbart får säljas på systembolag med en åldersgräns på 20 år. Denna studie har därmed anpassat tidigare studiers resultat till huruvida det finns möjlighet till inköp av alkohol för konsumering på plats (exempelvis på restauranger), vilket är lagligt från 18 års ålder. Resultatet blev detsamma, tillgängligheten för alkohol påverkade tydligt hur alkohol konsumerades. Utöver detta motsatte sig denna studies resultat vad Carey och MacGregor (2019) redovisade kring mindre grupptryck på landsbygden. Deras deltagare vittnade om minskad påverkan från grupptryck på sin alkoholkonsumtion, vilket författarna ställde sig något tveksamma till. Denna studie visar dock inget signifikant samband mellan grupptryck och ortstorlek, däremot var popularitet mer eftersökt i större städer än i mindre städer. Eventuellt kan detta vara vad Carey och MacGregors (2019 )deltagare åsyftade i studien.

Angående den femte frågeställningen om hur mycket av variansen i alkoholkonsumtionen som kan förklaras med de oberoende variablerna popularitet, grupptryck samt föräldrars alkoholsyn, visade en regressionsanalys att främst grupptryck kunde förklara variansen i den beroende variabeln. I det sista steget kunde variablerna totalt förklara 50% av variansen, där enbart grupptryck var signifikant (β =.70, p<.01). Variansen från popularitet kan antas vara överlappad av grupptryckets varians, vilket kan betyda på att dessa två variabler i stor utsträckning samvarierar. Santor et al. (2000) konstaterade i sin studie att grupptryck var en starkare prediktor för alkoholkonsumtion och riskbeteenden än popularitet, vilket även denna studie visar. Relationen mellan popularitet och alkoholkonsumtion var signifikant i denna studies korrelationsanlys, men grupptryck var den enda signifikanta oberoende variabeln i regressionsanalysens sista steg där popularitet kontrollerades för.

Styrkor och svagheter

En tydlig styrka med studien är att den genomfördes med tillförlitliga mätinstrument. Cronbach’s alpha-värdena var i genomsnitt höga (de varierade mellan .777 och .962) vilket indikerade reliabelt mätta variabler, och alla testerna hade mycket god signifikansnivå. Dessutom brukades redan befintliga mätinstrument för både den beroende variabeln och flertalet oberoende variabler (popularitet och grupptryck). Enkäten gjordes mer pålitlig genom att subjektiva frågor brukades för att mäta ungdomars alkoholkonsumtion. Det ansågs vara mer invecklat att använda objektiva frågor då kroppsvikt och exakt alkoholintag hade behövts beräknas, vilket även utgjorde en större risk för ointresse för enkäten bland deltagarna. Ord som till exempel “grupptryck” och “popularitet” har avsiktligt undvikits för att minska risken att deltagarna fyller i önskvärda svar. Ett lågt internt bortfall på <1% observerades. Detta bortfall är ett resultat av motsägande skalvända frågor, vilket alltså visade sig vara ett gott skydd mot oriktiga svar. Studien har dessutom god tillförlitlighet eftersom tidigare forskningsresultat konfirmeras, och därmed går det att anta att denna studies resultat är rimliga.

Studien har dock vissa brister. Ett exempel på detta skulle kunna vara att frågorna och påståendena översattes från engelska till svenska på egen hand, men för att undvika eventuellt partiska översättningar har materialet även kontrollöversatts av en extern granskare. Ett något lågt deltagarantal (N=128) sänker också validiteten. Studiens generaliserbarhet kan ifrågasättas då deltagarantalet var relativt lågt och urvalet som använts inte kan garantera något representativt stickprov för den generella populationen. Även orsaksriktningen är oklar då denna studie är en tvärsnittsstudie, och resultaten kan alltså inte fastställa om status påverkar alkohol eller tvärtom. En brist är även det externa bortfallet som ej gick att observera då det inte gick att ta reda på hur stor andel av ungdomarna som mottagit enkäten men valt att inte delta. Risken finns exempelvis att ungdomar som väljer att inte konsumera alkohol har avstått från att svara, då de antagit att deras deltagande inte är av relevans för studien. För att undvika att detta händer i framtida forskning kan ett förslag vara att dela ut enkäten på plats istället för digitalt, och på så vis lättare kontrollera det externa bortfallet.

Slutsats och framtida forskning

Denna studie visar på att grupptryck har en inverkan på ungdomars alkoholkonsumtion. Ju högre popularitetssträvan och ju mer fallenhet för grupptryck, desto mer alkohol konsumeras. Resultatet visade också att föräldrarnas inställning till alkohol påverkade deras barns alkoholkonsumtion, där ungdomar som generellt drack mindre ofta hade striktare föräldrar. Dessutom konstaterades det att ungdomar i mindre städer i större utsträckning drack olagligt införskaffad alkohol, medan ungdomar i större städer drack mer lagligt.

Ett av resultaten denna studie fick var också att grupptryck hade markant större inverkan på ungdomars alkoholkonsumtion än popularitet, vilket är i linje med vad Santor et al. (2000) konstaterat. I framtiden skulle forskning inom ämnet vara av intresse, med svar på exempelvis vilka dimensioner respektive variabel innehåller, och om det finns någon aspekt inom popularitet som inte täcks av grupptryck. Ett annat förslag till framtida forskning skulle kunna vara att mer ingående studera hur stor utsträckning föräldrarnas tankar och värderingar har inflytande på barnen. Resultatet i denna studie visar att kultur och värderingar eventuellt kan spela större roll än föräldrarnas egentliga inflytande på sina barn. Är exempelvis religion en viktigare faktor angående ungdomars alkoholkonsumtion än relationen mellan föräldrar och barn? Dessutom skulle det vara intressant att studera alkoholkultur i allmänhet på större och mindre orter. Denna studie visar på att ungdomar införskaffar alkohol på olika sätt, och dricker på olika platser beroende på ortstorlek. Men beror det snarare på att alkoholkulturen ser annorlunda ut, snarare än att tillgängligheten till alkohol för ungdomar är olika? Slutligen skulle denna studie kunna göras mer generaliserbar med ett större urval, där förslagsvis en bredare omfattning av ortstorlekar kan undersökas.

Referenser

Brown, B. B., Lohr, M. J., & McClenahan, E. L. (1986). Early adolescents’ perceptions of peer pressure. Journal of Early Adolescence, 6(2), 139-154. doi:10.1177/0272431686062005 Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3. Stockholm: Liber

Carey, T. A., & MacGregor, M. (2019). Understanding why youth in remote Australia use alcohol in the ways that they do. Australian Journal of Rural Health, 27(5), 380–385. doi:10.1111/ajr.12523

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. (2019). Skolelevers drogvanor 2019. Hämtad från: https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-187-skolelevers-drogvanor-2019.pdf

Dumas, T. M., Davis, J. P., & Ellis, W. E. (2019). Is it good to be bad? A longitudinal analysis of adolescent popularity motivations as a predictor of engagement in relational aggression and risk behaviors. Youth & Society, 51(5), 659–679. doi:10.1177/0044118X17700319

Foster, S., Hooper, P., Knuiman, M., Lester, L., & Trapp, G. (2018). Associations between proposed local government liquor store size classifications and alcohol consumption in young adults. Health & Place, 52, 170–173. doi:10.1016/j.healthplace.2018.06.001

Gommans, R., Müller, C., Stevens, G., Cillessen, A., & Ter Bogt, T. (2017). Individual popularity, peer group popularity composition and adolescents’ alcohol consumption. Journal of Youth &

Adolescence, 46(8), 1716–1726. doi:10.1007/s10964-016-0611-2

Helttunen, M. (2017, 30 juni). ”Åldersgränser borde även gälla nikotinfria e-cigaretter”. Sveriges

radio. Hämtad från: https://sverigesradio.se/artikel/6730318

Jackson, A., Wu, R., Kong, G., Camenga, D. R., Morean, M., Simon, P., Bold, K. W., Haeny, A. M., & Krishnan-Sarin, S. (2020). Association between preference for using alcohol beverage-named e-liquids and alcohol use among high school youth. Drug and Alcohol Dependence,

209, 1-4. doi:10.1016/j.drugalcdep.2020.107903

Kam, J. A., Basinger, E. D., & Abendschein, B. (2017). Do adolescent perceptions of parents’ alcohol consumption undermine or enhance what parents say about alcohol? The interaction between verbal and nonverbal messages. Communication Research, 44(3), 319–347. doi:10.1177/0093650214565922

Linkenbach, J. W., Bengtson, P. L., Brandon, J. M., Fredrickson, A. J., Kilmer, J. R., Lubbers, D. T., Ooms, J. D., Roche, V. S., & Thompson, S. J. (2021). Reduction of Youth Monthly Alcohol Use Using the Positive Community Norms Approach. Child & Adolescent Social Work

Journal, 38(1), 1–11. doi:10.1007/s10560-020-00666-4

Malamut, S. T., van den Berg, Y. H. M., Lansu, T. A. M., & Cillessen, A. H. N. (2021). Bidirectional associations between popularity, popularity goal, and aggression, alcohol use and prosocial behaviors in adolescence: A 3-year prospective longitudinal study. Journal of Youth

and Adolescence, 50(2), 298–313. doi:10.1007/s10964-020-01308-9

Martin, G., Inchley, J., Marshall, A., Shortt, N., & Currie, C. (2019). The neighbourhood social environment and alcohol use among urban and rural Scottish adolescents. International

Journal of Public Health, 64(1), 95–105. doi:10.1007/s00038-018-1181-8

Parder, M.-L., & Vihalemm, T. (2015). ’ If there’s a party, then there’s definitely alcohol’ Construction of partying practices and abstinence in Estonian youth forums. Nordic Studies on

Alcohol and Drugs, 32(6), 563–578. 10.1515/nsad-2015-0054

Raninen, J., Livingston, M., Karlsson, P., Leifman, H., Guttormsson, U., Svensson, J., & Larm, P. (2018). One explanation to rule them all? Identifying sub-groups of non-drinking Swedish ninth graders. Drug & Alcohol Review, 37, 42–48. doi:10.1111/dar.12663

Rusby, J. C., Light, J. M., Crowley, R., & Westling, E. (2018). Influence of parent-youth relationship, parental monitoring, and parent substance use on adolescent substance use onset.

Sachkova, M. E., & Timoshina, I. N. (2016). Gender aspects of status in teenage student groups.

Psychology in Russia: State of the Art, 9(2), 167–176. doi:10.11621/pir.2016.0213

Santor, D. A., Messervey, D., & Kusumakar, V. (2000). Measuring peer pressure, popularity, and conformity in adolescent boys and girls: Predicting school performance, sexual attitudes, and substance abuse. Journal of Youth and Adolescence, 29(2), 163–182. doi:10.1023/A:1005152515264

SFS 2010:1622. Alkohollag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/alkohollag-20101622_sfs-2010-1622

Teunissen, H. A., Spijkerman, R., Prinstein, M. J., Cohen, G. L., Engels, R. C. M. E., & Scholte, R. H. J. (2012). Adolescents’ Conformity to Their Peers’ Pro-Alcohol and Anti-Alcohol Norms: The Power of Popularity. Alcoholism: Clinical & Experimental Research, 36(7), 1257– 1267. doi:10.1111/j.1530-0277.2011.01728.x

van der Vorst, H., Engels, R. C. M., Meeus, W., Dekovic, M., & Van Leeuwe, J. (2005). The role of alcohol-specific socialization in adolescents’ drinking behaviour. Addiction, 100(10), 1464– 1476. doi:10.1111/j.1360-0443.2005.01193.x

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig