• No results found

Dubbavnötning på provplattor i Norge vintrarna 1994/95, 1995/96 och 1996/97 : lägesrapport

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Dubbavnötning på provplattor i Norge vintrarna 1994/95, 1995/96 och 1996/97 : lägesrapport"

Copied!
27
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VT 1 notat Nr 49-1997 Titel: Författare: Projektnamn: Distribution: Programområde: Projektnummer: Uppdragsgivare: Utgivningsår: 1997

Dubbavnötning på provplattor i Norge vintrarna 1994/95, 1995/96 och 1996/97

Lägesrapport 97-07

Torbjörn Jacobson och Fredrik Nilsson

Konstruktion & Byggande 60272

Slitageundersökning, Norge (prospekt nr P-514) Veglaboratoriet, Oslo Begränsad div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

(2)
(3)

Dubbavnötning på provplattor i Norge

vintrarna 1994/95, 1995/96 och 1996/97

Torbjörn Jacobson och Fredrik Nilsson

(4)
(5)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING ... .. 3

PROVNINGSMETODIK ... .. 3

PROVMATERIAL ... .. 3

PLATTORNAS LÄGE PÅ VÄGEN ... 4

SLITAGEMÄTNING - RESULTAT ... 4

PROVPLATTOR VID HOKKSUND OCH DRAMMEN ... .. 4

PROVPLATTOR VID BERGEN ... .. 7

Bilagor:

1. Plattornas placering på Vägen

2. Plattornas läge i förhållande till avnötningsprofilen på Vägen (dubbspåret) 3. Sammanställning Över slitagedata

(6)
(7)

Inledning

På uppdrag av Veglaboratoriet, Vegdirektoratet i Oslo, har slitstyrkan undersökts på ett antal provplattor utlagda på vägen. Provplattorna studeras enligt en speciell metodik, utvecklad vid VTI. Uppdraget har omfattat slitagemätning av 4*8 st provbeläggningar typ slitlager av asfalt. Provplattorna är utlagda vid följande vägobjekt:

väg E134, Hokksund (8 st), plattor utlagda 1994 väg 289, Drammen (8 st), plattor utlagda 1994

E16, Flöyfjellstunneln, Bergen (8 st), plattor utlagda 1995 väg 553, Fjösanger, Bergen (8 st), plattor utlagda 1995

Dubbslitagem'atningarna gjordes i oktober-96/maj-97, oktober-95/maj-96 samt november-94/maj-95.

Tidigare mätningar finns redovisade i VTI Notat 41-1996 och utlåtande från 1995-06.

Provningsmetodik

Provningsmetodiken finns beskriven i VTI Särtryck nr 224.

Provmaterial

Förutom VTIs referensbeläggning är samtliga asfaltmassor proportionerade och tillverkade i Norge.

Följande beläggningstyperoch stenmaterial ingår i undersökningen: Beläggningstyp Stenmaterial Anmärkning

Ska 16 (skelett) Hornfels, Lierskogen Ska 16 Basalt, Huken

Ska 16 Rombeporfyr, Bjönndalen Ska 16 Basalt, Steinskogen

Ska 16 Hornfels, Knivedalen

Ab 16 (tät) Basalt, Steinskogen

Ab 16 Hornfels, Knivedalen

HABS16 Porfyr, Älvdalen Svensk referens

(8)

\

:0

G

Provplattor vid väg E134, Hokksund. Dubbavnötning 1996/97 (tredje vintern).

Plattornas läge på vägen

Resultaten från slitagemåtningarna vintern 1996/97 framgår av figurerna 1-3 och vintern 1996/97 framgår av bilaga 2. Som det framgår av profilerna ligger

bilaga 3.

Vägen i förhållande till avnötningsprofilen (det spår som orsakats av dubbtrafiken) plattorna i det högra hjulspåret.

Plattornas inbördes placering på Vägen framgår avbilaga 1. Plattornas läge på

Provplattor vid Hokksund och Drammen

Dubbavnötning vintern 1996/97

Slitagemätning - resultat

0 0 d' C\I v-vi <5 :5 tum 'B ug ui gum pp ew VTI Notat 49-1997 Figur 1

(9)

I I I I I O O O O o O o O o F F F F O O o o O

Figur 2 Provplattor vid väg 289, Drammen. Dubbavnötning 1996/97 (tredje vintern).

\

/

O O O O o O o O O cc. v. N. 0. oq (q v* N q F F F O O O o o

\

\

E I -0 I 2" =<

båda objekten (Drammerz och Hokksund). Dubbavnötning 1996/97 (tredje vintern).

Medelvärdeför Figur 3

(10)

6

Sammanlagd dubbavnätning för vintrama 1994/95, 1995/96 och

1996/97.

Resultaten från slitagemätningarna vintrarna 1994/95, 1995/96 och 1996/97 framgår av figurerna 4-6. 9 96/97 5 0_ 95/96 ' 94/95 Me de lavn öt ni ng , m m .N 59 P Åki':øli'*"'5:; :jii--"':.==:::i?»'Ö_ ;-j.,...:;::;.4:jpg: Fi"'i;71 _..jj1i:..-f...;ij:i,.: Ska16, Ska16,

ref Rombporfyr Hornfels, Lier Hornfels, Hornfels, Huk Ste Ste

Kniv Kniv

Figur 4 Provplattor vid väg E134, Hokksund. Bubba/mätning 1994/95, 1995/96 och 1996/97.

;5:.;.:;;.:.;;g;;.:.;.g;;. ?Sååå 96/97 95/96 94/95 . _ . l 4 _ ' _ ä _ | l . .. . §. '. v .4 .Q . _. , .O .Q . '. c. . . ...-. ... .. ... .. .'.*.'.'.'.'.'.\'.'x.b' *annu-.na _... ., Me de la vn ötni ng , m m .-.N .N .ca 50 ;iiiF'Ä-tå: :il-f..-;::??"":.. ?fÃ.;;;:::ifj: %;::iiij:;; Ska16,

ref Rombporfyr Hornfels, Lier Hornfels, Hornfels, Huk Ste Ste

Kniv Kniv

Figur 5 Provplattor vid väg 289, Drammen. Dubbavno'tning 1994/95, 1995/96 och 1996/97.

(11)

6,0 @ 96/97 95/96 5!°' 94/95 :5 .E E ?5 3,0 -C > 5 :3:51:55: q, .5" 'D (D 2,0 ' å .

1,0- Eiiiztifiiii:

»,./

9522:5225:1255:5

0,0 - ::::1l:iliåiåé'â 91:::iiiiyé ; : :2295:12 : :::::::j:::2 . : ;tiliijliijiiâ

HABS16, ÄIV, Ska16, Basalt, Ska16, Ska16, Ska16, Ab16, Basalt,

ref Huk Hornfels, Lier Rombporfyr Hornfels, Ste Hornfels, Ste

Kniv Kniv

Figur 6 Medelvärdenför båda objekten (Drammen och Hokksund). Dubbavnötning 1994/95, 1995/96 och [996/97.

Kommentarer:

Dubbavnötningen vintern 1996/97 (den tredje) ligger ungefär på samma nivå

(Hokksund) eller är något större (Drammen) jämfört som vintern 1995/96 (den andra). Medelavnötningen varierar mellan 0,6 mm för HABSlÖ, porfyr och 1,3

mm för Ab16, basalt Steinskogen. De olika plattorna har också i förhållande till varandra slitits ungefär som tidigare. Det innebär att Ab-plattorna slitits något mer än motsvarande Ska-plattor. De stenmaterialen som klarat sig bäst är porfyr,

Älvdalen, Hornfels, Lierdalen och Basalt, Huken. Efter tre vintrar har plattorna

slitits mellan 3-5 mm (motsvarar ungefär lika mycket i spårdjup eftersom plattorna ligger i hjulspåret), vilket tyder på att de flesta av provbeläggningarna är mycket slitstarka.

Dubbtrafiken har på den intilliggande beläggningen (bilaga 2) vid väg E134, Hokksund, vintern 1996/97, orsakat en spårbildning (maximalt spårdjup) på ca 1,5

mm och vid väg 289, Drammen, 1,2 mm."Som jämförelse kan nämnas att den

spårbildningen som orsakas av dubbtrafiken i Sverige, på högtrafikerade vägar, idag ligger omkring 0,5-2,0 mm per år.

Provplattor vid Bergen Dubbavnätning vintern 1996/97

Resultaten från slitagemätningarna vintern 1996/97 framgår av figurerna 7-9 och bilaga 3.

(12)

Figur 8

VTI Notat 49-1997

(andra vintern).

Provplattor vid väg 553, Fjösanger. Dubbavnötning 1996/97

. 5 3 2 2 : 2 3 5 9 3 3 :m nm _m <: m5 _=m. 3 3 Figur 7 O 9 O O _ _ W " .A H 0

/

I

I

/

//

//

H

.

I

H

.

I

3 . . W H.. 0. B8

I

(andra vintern).

PrOVplattor vid E 16, Flöyjâ'ellstunneln. Dubbavnölning 1996/97

n . X 8 ms

/

/

a a. m...8

//

//

//

//

/

///

///

/

//

(13)

///

/

//l///

M///l/

M/

%/////

//////

/%////

//////

//////

//////

///

I

//////

//

.

I

.

I

//////

/////

?//

///

///

2, 2, 1, 1, E E . m E E m c åE um å

www_

Nan_W WW_Nm_ HH/_w_ _H.H,, _,_H_,

/ A Ben

.

I

%

//

ISM,

/

?/////

//////

//////

//////

//////

/

///

.mm

Medelvärde för båda objekten (Flöyjjellstunneln och Fjösanger).

Dubbavno'ming 1996/97 (andra vintern).

Provplattor vid väg E16, Flo'yjj'ellstunneln. Dubbavno'tning 1995/96 och 1996/97.

/

96/97 95/96

Resultaten från slitagemätningarna Vintrama 1995/96 och 1996/97 framgår av figurerna 10-12.

Sammanlagd dubbavnätningför vintrama 1995/96 och 1996/97.

VTI Notat 49- 1997 Figur 9 Figur 10 6, 5. 4, 3, E E 6 5 5 0 5 2 2 0 0 5 _

(14)

Figur 12

Kommentarer:

VTI Notat 49- 1997

Dubbavno'tning 1995/96 och 1996/97.

Medelvärden för båda objekten (Flöyfjellstunneln och Fjösanger).

Provplattorna i Bergen har slitits betydligt mera jämfört med plattorna i Hokksund och Drammen. Det innebär att beläggningen efter två vintrar blivit ordentligt

.. ..0. m. m< :m 5. =m . 3 3 .M .0 .8 .v .9 .9 Figur 11

7,0 ---74 96/97 I 95/96

IV Iu H O S

wa

dl r m. .9 .A 1 H

I 96/97 95/96 1 996/97.

.H

.

I

.I

//M

/l

va 8 ES

m///

////

////

//

//

/

/

//

10

(15)

11

insliten (4,5-7,5 mm) och att stenmaterialet hunnit slitas fram. Trafikvolymen är

också betydligt större vid Bergen jämfört med Hokksund och Drammen.

Dubbavnötningen är som väntat betydligt mindre (ca 1 mm) vintern 1996/97 jämfört med första vintern 1995/96. Medelavnötningen ligger mellan 1,8 och 3,2 mm beroende på beläggningstyp. En orsak till att slitaget är mindre andra vintern är effekter av initialslitaget: En asfaltbeläggning slits alltid relativt sett mer första tiden innan bruket hunnit slitits bort och stenarna rundats av. Förändringar i trafikvolymen och dubbfrekvensen samt ökande andel lättviktsdubb kan också ha påverkat slitageutvecklingen.

Direkta jämförelser mellan de olika objekten kan göras genom beräkning av SPS-tal. För en korrekt bedömning krävs dock relevanta data om trafikvolym, andel tunga fordon och dubbanvändning under vinterperioden. SPS-talet tar dock inte hänsyn till skillnader i hastighet, en inverkande faktor på dubbslitaget.

Den höga slitagenivån i Bergen kan också peka mot att det rådande fuktiga och milda klimatet påskyndar slitageutvecklingen. Vägbanan är förmodligen betydligt mer fuktig och bar i Bergenområdet jämfört med Drammen. Möjligen kan vinterväghållningen också skilja sig mellan de båda regionerna.

Förhållandet inbördesmellan plattorna i Hokksund/Drammen och Bergen är ungefär detsamma även om rangordningen kan vara litet annorlunda. De material som slitits minst vid Hokksund/Drammen har också slitits minst vid Bergen. Skillnaden i slitstyrka verkar också vara liten mellan flera av provbeläggningarna. Dubbtrafiken på den intilliggande beläggningen (bilaga 2) har vintern 1996/97 förorsakat en spårbildning (maximalt spårdjup) på 3,7 mm vid Fjösanger och 6,5 mm vid Flöyfjellstunneln. Resultaten pekar på att befintlig beläggning, Ska med Durasplitt, inte har den bästa slitstyrkan. Samtliga provplattor har också bättre slitstyrka än den ordinarie beläggningen (bilaga 3).

(16)
(17)

Bilaga 1 sid 1

Väg *q ' " ekksund

Kongsberg

588 Ab] 6, Basalt, Steinskogen 584 Ska 16, Basalt, Steinskogen

594 Skal6, Basa", Huken

590 Ab16, Hornfels, Knivedalen

586 Skal6, Hornfels, Knivedalen

592 Skal6, Hornfels, Lierskogen 596 Ska16, Rombeporfyr, Bjönndalen

452 HABSI6, Älvdalen, referens

(18)

Bilaga 1 sid 2 Väg 289, Drammen Lierbyen 587 583 593 589 585 591 595 451

Drammen

Ab16, Basalt, Steinskogen Ska 16, Basalt, Steinskogen Skalé, Basa", Huken

Ab16, Hornfels, Knivedalen

Skalé, Hernfels, Knivedalen Skalé, Hornfels, Lierskogen Skal 6, Rombeporfyr, Bjönndalen

(19)

Bilaga 1 sid 3 Rv 553, Bergen

Frösdjup 50 mm

Frasbredd 50 cm

665 Abl6, Basalt, Steinskogen 667 Ska 16, Basalt, Steinskogen Fraslöngd 310 cm

669 Ska16, Basalt, Huken

663 Abl6, Hornfels, Knivedalen

Avstånd mellan plattorna ca 15 m

671 Skal6, Hornfels, Knivedalen

675 Skal6, Hornfels, Lierskogen Fröslangd 310 cm 673 Skal6, Rombeporfyr, Bjönndalen

(20)

Bilaga 1 sid 4 E16, Bergen

Frösdjup 50 mm Frösbredd 50 cm

666 Abl6, Basa", Steinskogen

668

Ska 16, Basen, Steinskogen

Fröslöngd 310 cm

670 Skal6, Basalt, Huken 664 Ab16, Hcrnfels, Knivedalen

Avstånd mellan plattorna C0 15 m

Fröslöngd 310 cm

672 676 674 454

Skal6, Hornfels, Knivedalen Skal6, Hornfels, Lierskogen Skal6, Rombeporfyr, Bjönndalen

(21)

Bilaga 2 sid 1(4) Väg E134, H0kksund

Plattornas läge i förhållande till avnötningsprofilen 1996/97

Sl it ag e (m m)

å._

F* I I I I I I I O O O O O O N O N <3' m (I) I I | | -1 0 . 0

(22)

Bilaga 2 sid 2(4)

Väg 289, Drammen

Plattornas läge i förhållande till avnötningsprofilen 1996/97

(m m) Sl it ag e O O -2 0. . -6 .0 ' -8 .0 -l 0 . 0

(23)

Bilaga 2

sid 3(4) Väg 553, Fjösanger

Plattornas läge i förhållande till avnötningsprofilen 1996/97

Sl it ag e (m m) 2 0 -2 .0 ' -4 .0 ' -6 .0 ' -8 .0 ' -1 0 . 0

(24)

Bilaga 2 sid 4(4) Väg E16, Flöyfjellstunneln

Plattornas läge i förhållande till avnötningsprofilen 1996/97

E E .. (D 01 m I I I I 1 I I I ;J 0 O O O O O 0 _r' g 0 o i i 0 ,_| 01 0 N <1* m 00 o m I I I I H I

(25)

Bilaga 3

sid1 (2)

Slitagemätning 1996/97

Avnötning i mm på provplattor.

Resultatet avser medelavnötningen i 6 mätlinjer per platta

Vög E134, Hokksund

'BEIEggningstyp

Flottnr

Slitage

medelv., mm stand.av. HABS16, Alv, ref 452 0,57 0,09 Ska16, Rembporfyr 596 1,10 0,21 Ska16, Hornfels, Lier 592 0,82 0,09 Ska16, Hornfels, Kniv 586 1,13 0,17 Ab16, Hornfels, Kniv 590 1,19 0,15 Ska16, Basalt, Huk 594 0,94 0,05 Ska16, Basalt, Ste 584 1,35 0,17 Ab16, Basalt, Ste 588 1,45 0,06 Befintlig beläggning 1,47 0,08 Standardavvikelsen avser variationen mellan 6 mätlinjer

Väg 289, Drammen

_B'ê'röggningstyp

Flottnr

Slitage

medelv., mm stand.av. HABS16, Alv, ref 451 0,72 0,12 Ska16, Rombporfyr 595 1,02 0,17 Ska16, Hornfels, Lier 591 0,99 0,18 Ska16, Hornfels, Kniv 585 1,02 0,25 Ab16, Hornfels, Kniv 589 1,17 0,17 Ska16, Basalt, Huk 593 0,87 0,08 Ska16, Basalt, Ste 583 1,05 0,12 Ab16, Basalt, Ste 587 1,23 0,09 Befintlig beläggning 1,04 0,11 Standardavvikelsen avser variation mellan 6 mätlinjer

(26)

Bilaga 3 sid 2(2)

E16, Flöyfjellstunneln

FB-eTäggningstyp

_ Flottnr

Siitcrge

medelv., mm stand.av. HABS16, Alv, ref 454 1,50 0,29 Ska16, Rombporfyr 674 2,97 0,24 Ska16, Hornfels, Lier 676 2,35 0,20 Ska16, Hornfels, Kniv 672 2,50 0,36

Ab16, Hornfels, Kniv 664 3,07 0,18

Ska16, Basalt, Huk 670 2,02 0,22 Ska16, Basalt, Ste 668 2,41 0,26 Ab16, Basalt, Ste 666 2,61 0,27 Befintlig beläggning 3,04 0,22 Standardavvikelsen avser variationen mellan 6 mätlinjer

Väg 553, Fjösanger

Belöggningstyp

Flattnr

Slitage

medelv., mm stand.c|v. HABS16, Alv, ref 453 2,10 0,18 Ska16, Rombporfyr 673 2,56 0,26 Ska16, Hornfels, Lier 675 2,15 0,15 Ska16, Hornfels, Kniv 671 2,16 0,29

Ab16, Hornfels, Kniv 663 3,35 0,40

Ska16, Basalt, Huk 669 2,32 0,29 Ska16, Basalt, Ste 667 2,55 0,16 Ab16, Basalt, Ste 665 3,27 0,39 Befintlig beläggning 3,36 0,18 Standardavvikelsen avser variationen mellan 6 mätlinjer

(27)

Figure

Figur 2 Provplattor vid väg 289, Drammen. Dubbavnötning 1996/97 (tredje vintern). \ /        O O O O oO o O Occ.v.N.0.oq(qv*NqFFFOOOoo \ \EI-0I2&#34;=&lt;
Figur 5 Provplattor vid väg 289, Drammen. Dubbavno'tning 1994/95, 1995/96 och 1996/97.
Figur 6 Medelvärdenför båda objekten (Drammen och Hokksund).

References

Related documents

Vid den slutliga handläggningen har också följande deltagit: överdirektören Fredrik Rosengren, rättschefen Gunilla Hedwall, enhetschefen Pia Gustafsson och sektionschefen

Teachers answers to this question shows the companion meanings teachers communicate to students about the importance of their participation in education and for overall societal work

Utifrån vår studie så drar vi slutsatsen att förskollärarna ser kommunikation som en grund för barns möjlighet till delaktighet, trots detta så visar resultatet att det tas olika

Personalen flyttar även de ”gamla varorna” i systemet till ett annat lagerställe för att det inte ska finnas någon risk att det skickas till kund, eller att

[r]

[r]

I och med upprensandet av det stora kanal- och flodsystemet i Rysslands inre kan - om vi vilja illustrera förhållandena med en något överdriven teckning - den

När stadsplaner och modeller ser ut som om man lindat makaroner omkring be- byggelsen har man verkligen skäl att tän- ka sig för inte bara med hänsyn till mil- jön utan