Inverkan av kaliumacetat på beständighet hos asfaltbeläggning

VTl notat Nummer : Titel: Författare: Avdelning: Projektnummer : Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution: V 192 i Datum: 1992-08-03 Rev: 1992-09-08

Inverkan av kaliumacetat på beständighet hos asfaltbeläggning.

Kent Gustafson Peet Höbeda

Vägavdelningen 43364-9

Kaliumacetats inverkan på asfaltbetong Luftfartsverket

Fri

div

Väg-och

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning 1. Bakgrund 2. Litteraturgenomgáng 3. Provade medel 4. Provningsprogram 5. Granskning av borrkärnor

6. Bestämning av beständighet hos prov av asfaltbeläggning

7. Undersökningsmetodik

8. Resultat från undersökningar av borrkärnor från flygfält 8.1 Borrkärnor med dest.vatten

8.2 Borrkärnor med Clearway 1 8.3 Borrkärnor med Safeway KA

9. Undersökning av vid VTI tillverkade provkroppar 10. Inverkan av urealösning pá beständighet

11. Slutsatser

12. Förslag till komplettering

Referenser VTI NOTAT V 192 (_13. 0.. m ( O C O W C D C D N Q O U I N N -l 4 4 . 5 4 . ; 0 1 0 3 t h

SAMMANFATTNING

Banavisning på flygfält sker idag huvudsakligen med urea Urea har emellertid negativ inverkan på miljön och under senare år har därför på försök ett alternativt medel för banavisning, kaliumacetat KAc, börjat användas på en del flygfält. Bl a korrosivitet, miljö-påverkan och avisningseffekt har undersökts medan en eventuell miljö-påverkan på

belägg-ningslager av asfalt däremot ännu inte provats mera ingående.

Luftfarsverket, LFV Teknik har uppdragit åt Statens väg- och trafikinstitut (VTI) att under-söka närmare vilken inverkan KAc har på beständigheten hos asfaltbetong. Uppdraget har omfattat litteraturstudie samt mekanisk provning av asfaltbetong mot vatten, KAc och urea.

Borrkärnor, tagna från Jönköpings och Landvetters flygplats, har undersökts. De först-nämnda borrkärnorna ar uttagna 1991 och innehåller asfaltlager från 60- och 70-talet, de

senare kommer från kvalitetskontrollen i samband med utförandet av ny beläggning 1990. Provningsbara borrkärnor har testats med avseende på "vidhäftningstal" (procentuell ned-sättning av styvhetsmodul efter klimatkonditionering ). Som komplement testades även

Iaboratorietillverkade provkroppar av HAB vid två olika hålrum varvid stenmaterialet utg-jordes av VTl's referensgranit.

"Klimatkonditionering" bestod av vacuummättning av provkroppar i dels dest. vatten och dels 1,5 °/o-ig KAc-Iösning ( motsvarande 3 °/o-iga lösningar av produkterna CleanNay 1 och Safeway KA), följt av frys/töväxling (normalt provas dock inte den typen av

beständig-het för asfaltmassor). Nar "Vidhäftningstalet" beräknats vacuummättades provkropparna på nytt och varmlagrades i vatten Vld +40°C för bestämning av ett nytt och mer

konven-tionellt "vidhäftningstal".

Båda typerna av klimatkonditionering har inneburit relativt ringa nedsättning av

styvhets-modul, dvs höga "vidhäftningstal" föreligger. Någon tendens till att KAc-Iösning ger sämre resultat än dest. vatten eller urea (se nedan) har ej erhållits. Läg vattenabsorption tyder

dock på ringa insugning av dest. vatten resp. KAc-Iösning. Något bättre resultat har erhållits med Iaboratorietillverkade provkroppar än med borrkärnor från flygfält.

Vidare har en undersökning utförts med urealösningar av 3 och 30 vikt°/o koncentration. "Vidhäftningstalet" har för den svagare lösningen inte påverkats negativt medan däremot den koncentrerade lösningen försämrade detta. Kompletterande försök med 1 %-19 NaCl (koncentrationen har använts vid tidigare försök) visar ingen negativ effekt av saltlösning

i jämförelse med dest. vatten.

1. Bakgrund

Banavisning på flygfalt sker idag huvudsakligen med urea Sedan länge är det kant att urea, som år ett kvävesalt, har en negativ påverkan på miljon När urea kommer ut I vattendrag och grundvatten bidrar det till övergödning. Sjöar och vattendrag växer igen, syret minskar till men för fiskbeståndet.

Sedan 1987/88 har ett alternativ till urea för banavisning provats. Kaliumacetat ar ett

icke-korrosivt och miljövänligt banavisningsmedel som bl a provats här i Sverige av Luftfartsverket och VTI (1,2). I Norge har KAc provats på bl a Sola flygplats under ett par Vintrar (Tryland, Ö "Utprovning av acetatholdig isfjerningsmiddel på rullebane") (3). Korrosivitet, halkbekämpningseffekt, miljöpåverkan m in är undersökt l vad mån KAc kan ha skadlig inverkan på beläggningen, asfaltbetong, har så vitt känt ännu inte undersökts mera ingående.

Clearway 1 (produktnamn för kaliumacetat från BP Chemicals) har anvants, dock i relativt begränsad omfattning, på bl a Jönköpings flygplats sedan 3 år tillbaka. Vid en okulär beSiktning och provtagning på rullbanan 1991 inför en omläggning av den gamla

belägg-ningen har observerats att vissa partier är utsatta för stripping och stenlossning. Om detta faktum har något samband med användningen av KAc är omöjligt att säga för närvarande men det har emellertid framkallat en viss oro att det skulle kunna finnas en skadlig inverkan av KAc på asfaltbetong Vidare har mycket preliminära avnötningstester inom

den s k slurrygruppens ram giVit indikation på att Cleanivay 1 skulle kunna ge en högre avnötning. Undersökningen gjordes på slammade ytor och enligt avrapporteringen från forsoket måste andra undersökningar verifiera resultatet innan riktiga slutsatser kan dras, se vidare avsnitt 2.

Mycket litet är även känt om hur andra avisningsmedel än KAc påverkar asfaltbelagg-ningars hållbarhet och de uppgifter man kan finna i litteraturen är mycket motstridiga (jfr

VTI Notat V151) (4).

Efter inledande kontakter med LFV Teknik utarbetades ett första projektförslag 910220 och ett senare 911004. Ett sammanträde hölls 911105 med representanter från

Luftfartsverket och Hoechst, varvid förslaget presenterades. BP Chemicals kunde inte

närvara men fick senare tillfälle att ta del av det föreslagna programmet Projektet

påbör-jades därefter (projektledare K. Gustafson). Projektet har drivits av en arbetsgrupp be-stående av Kent Gustafson och Peet Höbeda, VTI samt Nils-Erik Nyqvist, LFV Teknik.

l en första etapp skulle litteraturstudier av I första hand KAc's, men även ureas, inverkan

på asfalt utföras och redan uttagna, sparade borrkärnor från Jönköpings och Landvetters

flygplats granskas och fotograferas. Vidare skulle borrkärnorna och laboratorietillverkade

provkroppar användas för beständighetsprovning. Både BP Chemicals och Hoechst pro-dukter, CleanNay 1 resp Safeway KA, skulle undersökas, med tyngdpunkten dock på förstnämnda produkt som använts mest i praktiken. I realiteten har undersokningen

kom-mit att modifieras något. En begränsad jämförelse med urea har också utförts.

2. Litteraturgenomgång

Litteratur avseende KAc's inverkan på asfalt har sökts genom databaser Vid VTI's biblio-tek men rapporter i amnet har dock inte påträffats. Skälet ar att KAc fått tillämpning först

de senaste 2-3 åren och att tester mot asfalt därför inte varit aktuella tidigare Några smärre undersökningar har dock trots allt gjorts och Viss avrapportering har skett. Dessutom finns rapporter som behandlar andra halkbekampningsmedels inverkan på bl a asfalt De senare kan kanske ha ett varde för utredningen och har darfor medtagits i den

Iitteratursammanstallning som följer.

- Slick, S "Effect of CaICIum MagneSIum Acetate (CMA) on Pavements and Motor Vehicles" FHWA/RD-87/037, 1987 (5)

Rapporten beskriver effekten av KaICIumMagnesiumAcetat (CMA) på bl a asfalt- och cementbetong. KAc är kemiskt sett besläktat med CMA och framkomna resultat kan därför ge en viss indikation hur KAc påverkar asfaltbetong.

Två typer av undersökningar genomfördes, dels frys/töväxlingsförsök och dels

tryckhäll-fasthetsprovning. Frys/tövaxlingsförsöket utfördes genom att på ovanytan av provkroppar lägga en lösning av det aktuella ämnet. Därefter genomfördes frys/töväxling under totalt

50 cykler. Med vissa intervall observerades ev skador på ytan och skadegraden notera-des. Tryckhållfastheten bestämdes på provkroppar lagrade l resp lösning under ett års tid I försöket användes följande lösningar: vatten, NaCI (4 %) och CMA (1 resp 6,8 %)

Resultatet av provningarna var att tryckhällfastheten hos cementbetong- och asfaltprover

var jämförelsevis opåverkade av NaCI- och CMA-lösningar. Någon effekt av frys/toväxling

visades inte på prover av asfalt. På cementbetong förekom dock viss avskalning efter

frys/töväxling. Allmänt sett var skadegraden störst från NaCI, medelsvår från vatten och minimal från CMA.

- Isacsson, Ulf "Avisningsmedel och stripping", Utlåtande nr 7 (1991), Tekniska

Högskolan i Luleå (6).

Vidhäftningsprov (rullflaskmetoden) och pressdagprov har utförts på AB utsatt för bl a KAc. lnverkan på strippingprocessen dvs att bindemedlet trängs undan från stenarna av vatten har därigenom undersökts. Vattenlösningar av urea och CleanNay 1, 5 resp 30 % koncentration, undersöktes med rullflaskförsok. Stenmaterialet var behandlat med FeCl3

för att vidhäftningen bindemedel och sten i närvaro av vatten annars är mycket dålig om stenen inte förbehandlas på något sätt. För att över huvudtagetregistrera någon eventuell

negativ effekt av undersökta halkbekämpningsmaterial har därför stenen förbehandlats

med järnklorid. Sådan åtgärd utförs annars inte i praktiken. Det är dock känt att

stenma-terial med hög halt järn ("basiska") har god vidhäftning. Resultatet av undersökningen indikerar att urea och Cleanivay 1 kan ha en viss effekt på strippingprocessen. Med

undantag för 5 % urea var täckningsgraden sämre än för referenslösningen. Resultat

ställt i relation till olika koncentration hos lösning var dock inte entydigt och måste tolkas

med stor försiktighet.

I det andra försöket, pressdragprovning, har endast inverkan av vatten och urealösning (likaså 5 och 30 %) undersökts. Jamfört med torrlagrade provkroppar minskar draghåll-fastheten hos provkroppen som lagrats i vatten eller urea. Minskningen är lika för vatten

och 5 % urealösning medan 30 % urealösning har en påtaglig minskning speciellt på Marshallprovkroppar.

Som författaren själv påpekar måste resultaten tolkas med stor försuktighet på grund av

undersökningens begränsade omfattning och avsaknaden av, för problemställningen, all-mänt accepterade provningsmetoder. Dessutom måste man ifrågasätta relevansen av att

prova vid så hög koncentration som 30 % (vår anm.). I praktiken förekommer så höga koncentrationer endast under en mycket kort tid, minuter, direkt efter spridningen och då mestadels inte i kontakt med banytan utan ovanpå snö, is etc. Då

halkbekämpnings-medlet sedan går i losning eller börjar verka sker snabbt utspädning till mycket låg

koncentration av endast några få procent.

- Nyqvist, Nils-Erik "Undersökning av kemikaliepåverkan på slurry-ytor". Nordisk

Banavisningskonferens Söderköping 4-5 september 1990. Luftfartsverket, Norrköping (7)

I samband med undersökning av slamförseglingar har Nynäs utfört ett nötningsforsök i mindre skala.

På Nynäs lab i Nynäshamn har Kjell Hortlund undersökt hur de kemikalier som använts

for banavrsning påverkar en slamforseglad yta med avseende på slitstyrkan.

Metoden som använts är ett avnötningstest kallad NP-Abrasnon Test (NPAT), se SkISS i

bilaga 5. Provplattor tillverkas med beläggningsmaterialet, i denna undersökning med

stenmaterial från Farsta Provplattan konditioneras genom att forvaras vid rumstemperatur i resp lösning under 1 dygn. Därefter bearbetas plattan enligt NPAT-metoden av 20 st

ståldubbar i 10 min. Som referens utgör provplatta förvarad i avjoniserat vatten under 1

dygn. Resultaten registreras som bortnött mängd material. Koncentration på resp lösning

var

Glykol 50 %

Urea 10 %

Cleanivay 1 10 %

Störst var avnötningen med CleanNay 1, därefter urea, referens vatten och minst med

glykol. Författaren tror dock att glykol kan ha gjort ytan mjukare vilket minskat

avnöt-ningen från ståldubbarna.

Undersökningen har varit begränsad och avser endast ytor med slamförsegling. En vrss

försiktighet i slutsatserna måste även här iakttagas.

- Ministry of Defense (MOD) I England har undersökt asfaltprovkroppar l KAc-losning.

Ingen påverkan har observerats. Rapport från provningen är inte offentlig (Magnus

Ringqust, BP Chemicals (8).)

- Antonsson, U "Penetration av glykol och urea I tata asfaltbeläggningar". Statens

Provningsanstalt SP, Borås, opublicerad rapport, 1990 (9)

SP har på Luftfartsverkets uppdrag undersökt glykols och ureas förmåga att tranga ned l beläggningsmatenal. Inträngningsdjup på borrkärnor av asfalt och cementbetong från Arlanda flygplats har bestämts. Vid provningen tätades borrkärnornas sidor och därefter

förvarades lösningarna av glykol resp urea på ovanytan under en vecka Några av

borr-kärnorna analyserades med avseende på förekomst av glykol och urea efter belast-ningen. Prov togs en resp två centimeter under ytan Detektionsgräns för propylenglykol

var 0,01 vikt% och för urea 0,1 vikt°/o.

För alla prover, utom ett, kunde ingen penetration av glykol eller urea upptäckas efter en

veckas belastning med lösningen. I ett prov som belastades med glykol rann denna igenom ytskiktet och ned i hålrum i den övre delen (1/3) av borrkärnan for att komma ut

på sidan av provet. I den undre delen av provet kunde ingen penetration observeras.

Analyserna av ureainnehåll i asfaltproverna kunde inte påvrsa någon förekomst över detekterbar gräns, dvs koncentrationen var lägre än 0,1 vikt°/o Vid analys av materialet av borrkärna utsatt för glykol kunde inte heller någon halt över detektionsgräns (i detta fall 0,01 vikt°/o) upptäckas

Slutsatsen från undersökningen bör vara att de provade halkbekämpningsmedlen urea och glykol svårligen tränger in i ett tätt beläggningsskikt av typ HABT.

- Andalen, A och Malmström, K "lnverkan av halkbekämpningsmedel på betong" (10)

Halkbekämpningsmedels inverkan på cementbetong har undersökts Vid ett faltförsök vrd

VTI åren 1986-1990 (11) Provkuber, totalt 108 st, av olika betongkvaliteter utplacerades

på en icke trafikerad yta Proverna besprutades med saltlösningar varje vardagsmorgon

Vintertid då temperaturen låg mellan -10°C och +5°C för att efterlikna halkbekampning Provade Iosningar var CMA, NaCl, CaCIg och MgCI2 samt vatten som referens

Exponeringen pågick under tre vintrar och darefter analyserades betongkuberna av SP med avseende på tryck- och spräckhållfasthet, karbonatiserrngsdjup, frostbestandighet, klondhalt, acetathalt och tunnslipsanalys

Mest intressant är kanske att se på resultatet av acetatprofilbestämning. Acetathalterna bestämdes enligt följande: En genomgående kärna borrades ur mitt i provkroppen. Från denna cylinder sågades tunna skivor på fem nivåer och dessa maldes efter torkning Efter urkokning analyserades lösningen med avseende på acetatinnehåll. Halter ned till 0,01 vikt% var väl mätbara. Resultatet visade att acetathalterna var höga l ytskikten, framför allt i det skikt som varit undersida I fält. En viss kapillärsugning har förmodligen ägt rum Inuti provkropparna var acetathalterna betydligt lägre än kloridhalterna på motsvarande nivåer. Eftersom betongkvaliteterna var desamma har skillnaderna troligen uppkommit på

grund av olikheter i molekylstorlek. Kloridmolekylerna är mindre och har därmed troligen lättare att tränga in i betongen än de större acetatmolekylerna.

- Parmenter, B S "Assessment of alternative deicing Chemicals. Part 1' Scaling resis-tance of air-entrained concrete", (15)

Rapporten beskriver Iaboratorieförsök avseende avisningsmedels inverkan på cementbe-tong. Frys/tö-våxlingsförsök har utförts med 3 och 25 °/o-|ga lösningar av NaCl, urea,

glykol, Clearway 1 och CMA. Viktförlusten hos provkropparna efter 50 cykler var for de 3

°/o-iga lösningarna enligt följande: Ingen materialförlust registrerades för provet i CMA,

medan övriga provkroppar fått en mycket liten, av samma storleksordning, avskalning

Motsvarande resultat för de 25 °/o-iga lösningarna var: En mycket liten avskalning registre-rades för provet i urea. Ingen av de övriga proverna hade någon registrerbar viktförlust

Slutsatsen från försöken var att inget av de provade avisningsmedlen förorsakar

avskal-ning på cementbetong med luffporbildäre, den cementkvalitet som används på rullbanor. Båda acetatbaserade avisningsmedlen, CMA och KAc, kan användas för banavisning

utan att risken för avskalning skulle öka från dagens nivå, menar författaren.

3. Provade medel

Urea

Urea är handelsnamnet på karbamid, CO(NH2)2, en kemisk förening som bl a har stor

användning som gödningsämne inom jordbruket. Urea används även för flygfältsavisning på grund av dess begränsade korrosivitet mot metaller Medlet sprids i form av kom av storleksordningen några millimeter. Den teoretiskt lägsta temperaturen for att smälta snö och is är -11,7°C men i praktiken är urea verksamt endast ned till ca -5°C, dvs

halkbe-kämpningseffekten är begränsad. Kaliumacetat

Kaliumacetat är närbesläktat med kalcrum magnesium acetat (CMA) men är till skillnad

från detta flytande. Acetat är ett salt av ättikssyra och tillverkning sker genom reaktion av ett basiskt material med ättikssyran. Kaliumacetat kom på marknaden vintern 87/88 under produktnamnet CleanNay 1 (BP Chemicals) och är främst utvecklat som ett alternativ till urea för banavisning Clearway 1 är en flytande 50 °/o-ig vattenlösning av kaliumacetat

och innehåller dessutom 0,6 % korrosionsrnhibitor för att uppfylla de stränga krav som ställs för användning på flygplatser. Senare har en motsvarande produkt, Safeway KA (Hoechst) kommit på marknaden.

VTI har på Luftfartsverkets uppdrag provat Cleanivay 1 både I laboratorium och vud

fältförsök på flygplatser. Kaliumacetat har en mycket låg lägsta fryspunkt, ca -40°C for en 50 % vattenlösning Genom att ämnet dessutom är flytande har det en mycket snabb effekt for smältning. Fältprovning Visade att kaliumacetat jämfort med urea hade en snabbare och bättre effekt men att frågetecken fanns för långtidseffekten Kaliumacetat ar

liksom CaClg hygroskopiskt, dvs tar åt Slg fukt, vilket teoretiskt skulle kunna innebara längre våttider och t o m risk för återfysning Vid Sidan av VTls uppföljning har kalium-acetat provats på flygfält i bl a Norge och Finland. I vägsammanhang har inga provningar sken.

Fördelarna med kaliumacetat jämfört med urea och NaCl är speciellt en mycket liten

korrosiv påverkan på metaller och miljövinster. Kaliumacetat innehåller inget kväve och är biologiskt nedbrytbart till koldioxid och vatten. Det mest negativa är dock priset som är mer än 20gånger högre än för NaCI och ca 5-7 gånger högre än för urea.

4. Provningsprogram

En första etapp av undersökningen har haft följande slutliga program'

1. Borrkärnor (från Jönköping) beskrivs.

Ett antal fotograferas för att illustrera skademekanismer.

2 Mekanisk provning (av icke konditionerade och konditionerade prover).

Hela borrkärnor sågas till för laboratorieprovning (både Jönkoping och Landvetter). 21 Styvhetsmodul (även kallat resilientmodul) bestäms på samtliga torra provkroppar.

2.2 Provkropparna konditioneras genom vacuummättning och lagring enligt följande:

Lösningar: Destillerat vatten KAc

Urea NaCI

Koncentration: KAc 1,5 %, urea 3 och 30 % (jfr ref (6)), NaCI 1 %

Temperatur: +20°C

Lagringstid: 5 dygn efter vacuummättning 2.3 Vattenmättnadsgrad och styvhetsmodul mäts.

Under forutsättning av att provkropparna inte skadats Vid konditioneringen fortsättes

sedan med 2.4-2.6.

2 4 Provkropparna utsattes för frys/töväxlingar enligt VTI-förfarande. Styvhetsmodulen mäts.

2.5 Provkroppar lagras vid förhöjd temperatur (+40°C) och styvhetsmodulen mäts därefter.

3. Mekanisk provning (av laboratorietillverkade provkroppar) Motsvarande 2.1-2.6 utföres

Tidigare diskussioner innefattade aven bestämning av acetatprofil och s k koktest med

bitumenkladd sten Erfarenheter av dessa undersökningsmetoder är emellertid begränsa-de och begränsa-de har darfor inte medtagits i unbegränsa-dersokningen.

5. Granskning av borrkärnor

Erhållna borrkärnor från båda flygfalten granskades Borrkarnor från Jonköpings flygplats Visade som regel hela lageruppbyggnaden, den äldsta asfaltbelaggningen (utford med ett

grått "ba3iskt" stenmaterial) varande I gott tillstånd Rester av underliggande cementstabi-Iisering (tidigare benämnd CBN, enligt okular granskning bestående av cementstabiliserad

sand) finns på underSidan av vissa borrkarnor, foto 1 i bilaga 2. Någon information varifrån stenmaterialet till belåggningen i första början (på 60-talet) foreligger inte.

Ovanpå den första beläggningen förekommer justering i form av AG ( enligt uppgift t o m som hyveljustering) och sedan AB-beläggning. Både AG- och AB-Iagren är utförda med

ett rödaktigt "surt" stenmaterial i början på 1970-talet och är i varierande grad av "strip-pingtillstånd", foto 3 och 4. Stenmaterialet sitter löst och har ofta skadats vid uttagningen

av borrkärnan. Överytan på en del borrkärnor har forseglingar. Grusmateriai från täkt vid Ojeryd har använts vid senare arbeten 1973, men närmare uppgifter föreligger inte. "Strippingen" av de övre asfaltlagren från 1970-talet verkar bero på att fuktighet (och avisningsmedel ?) blivit instangda på ett tätt undre asfaltlager. Nämnas bör att Luftfartsverket inte längre använder sig av AG (som har högt hålrum) på grund av just

risken för "stripping" utan numera använder en tätare MAB 25.

Borrkärnorna från Landvetter härstammar från kvalitetsuppföljningen när arbetet utfördes.

De har således inte utsatts för påverkan från klimat och avisningsmedel. Samtliga borr-kärnor verkar täta och homogena (foto 5 och 6). Stenmaterialet har tagits från bergtäkt vid

Skene. Bergarlen utgörs av en grå, medelkornig gnejs. Resultat av laboratorieprovningar

framgår av bilaga 6. Man kan notera att gnejsen har bättre vidhäftning än kvartsit (som

aven använts till mindre delar av slitlagret). Flisighetstal, sprödhetstal och slipvarde är

tämligen "normala" för bergartstypen.

6. Bestämning av beständighet hos prov av

asfaltbeläggning

Det föreligger inga allmänt accepterade förfaranden för provning av motståndskraft hos

asfaltbeläggning mot "stripping". Vanligen bestämmer man känsligheten för "stripping" enligt rullflaskmetoden (MBB 55-89), men då använder man sig av bitumenklädd analys-fraktion och ej asfaltmassa. Koktest på bitumenklädd sten eller lös asfaltmassa utförs utomlands, t ex Texas Boiling Test som kommit till användning i Norge. Det har i

prakti-ken visat sig att stenmaterial med dåliga värden från rullflaskförsök fungerar i täta

välgjor-da beläggningar, även utan vidhäftningsmedel.

Det är mer realistiskt att utföra provningar på provkroppar av asfaltmassa. I Sverige

bestäms det s k Vidhäftningstalet på provkroppar med högt (men odefinierat) hälrum som

förhållandet hos pressdraghållfasthet hos vattenkonditionerade (4 dygn vid +40°C) och

torrlagrade provkroppar. Denna metod brukar inte ge tydliga utslag. Utomlands provar man antingen asfaltmassa vid den sammansättning som används i vägen eller också vid

ett definierat hålrum (t ex 7 vol-°/o enligt AASHTO T283).

Provkropparna kan utsättas för vacummättning och varmvattenlagring (60°C i USA) eller också frys-töväxling, antingen en eller ett flertal cykler. (Jfr VTI Notat V151 (4)). I

Tyskland har nyligen föreslagits vattenlagring 1 dygn vid 40°C.

Enligt en farsk dansk studie av asfaltbetong, packat till olika hålrum, erhölls ingen skillnad mellan olika konditioneringssätt ("statisk" resp "dynamisk" vattenlagring eller

frys-tö-v'axling). Enligt VTIs erfarenheter inom annat projekt, dock hittills endast med MAB, erhålls stora skillnader i "stripping" först när vattentemperaturen ökas från 40 till 60°C,

men samtidigt förstörs asfaltmassans "naturliga" porstruktur. I varje fall för MAB erhålls därmed en överdriven effekt Vid 60°C. Det visar Sig också att negativ inverkan av

avis-ningsmedel (1%-ig NaCl-Iösning) framkommer först efter lagring Vid så hög temperatur

Det är vanligt att karaktärisera konditionerade och icke konditionerade provkroppar genom undersökning av pressdraghållfasthet. Man kan dock även bestämma

styvhetsmo-dul. En mer komplicerad utrustning krävs, men fördelen är att provningen är oförstorande

samt samma provkropp kan testas före och efter konditionering Det föreligger också ett bra samband mellan pressdraghållfasthet och styvhetsmodul enligt ett flertal undersök-ningar. Metodbeskrivning (MBB 54-90) för bestämning av styvhetsmodulen hos asfalt-betong genom pulserande pressdragprovning återges i bilaga 4

7. Undersökningsmetodik

Enligt planerad etapp 1 skulle borrkärnor från Jonköping och Landvetter undersökas. De

förstnämnda var mycket heterogena och de senare verkade mycket täta En

komplette-rande undersökning gjordes därför med HAB, dels Marshallinstampade provkroppar med ca 5 % hålrum, dels borrkärnor tagna från en vältad provplatta med ett hålrum på ca 10 % (Provplattan hade blivit över från annat projekt.)

Vid undersökningen av borrkärnor från Jönköpings flygfält "slumpades" utborrade prov med likartade styvhetsmoduler (icke konditionerade värden) så att en ganska jämn

fördel-ning mellan vardena erhölls för proven som skulle utsättas för olika konditionering. Några extremt låga mätvärden, där orsaken kan vara dålig anliggning av provkroppen i mätrig-gen, iörkastades.

Efter det att styvhetsmodulen bestämts för lufttorra provkroppar utsattes de för

vacuum-mättning i dest vatten resp KAc-lösningar samt resilientmodulen bestämdes på nytt. 3%-iga lösningar (motsvarande 1,5 % KAc) valdes av CleanNay 1 och Safeway KA

eftersom avisningsmedel snabbt spads ut på rullbaneytan vid användning. Nämnd kon-centration utövar dessutom maximal inverkan på betong och stenmaterial (icke beständi-ga sådana) Vid frys-toväxling. Motsvarande erfarenheter av asfaltmassa saknas dock.

Vilka koncentrationer kan förväntas hos aVIsningsmedel på en banyta? Om man

exempel-vis antar att det Vid spridningstillfället ligger 1 cm snö, motsvarande 1 mm vatten, på

banytan motsvarar detta 1 liter vatten på 1 m2. Om VI vidare antar att 20 g/m2 sprids av

t ex urea kommer koncentrationen efter total upplösning att bli ca 20 g per liter eller

endast ca 2 vikt°/o. Omedelbart efter spridningen är naturligtvis koncentration högre punkt-VIS men utspädningen sker relativt snabbt. Dessutom plogas eller sopas banytan i allmänhet snabbt fri från slask. Den kvarvarande lösningen bör därför vara av låg

tration. Om beläggningen är otät kan dock teoretiskt tänkas att partier med högre koncen-tration i slitlagret kan uppstå på följande vis. Genom sprickor och porer kommer

saltlösning ner i beläggningslagren och senare Vid torrare förhållanden skulle vatten kunna avdunsta med högre koncentration på kvarvarande lösning som följd. Det senare

är dock inte särskilt troligt med täta slitlager (9) och särskilt inte med KAc som dels är

hygroskopiskt och dels relativt snabbt bryts ned. Så länge relativa luftfuktigheten ar

tillräckligt hög kommer säkerligen ingen anrikning av acetatet att ske.

Det ansågs realistiskt att undersöka "strippingbenägenheten" genom frys-tocykler

Tidigare erfarenheter av AG-massa (VTl Särtryck 129 (11)) tyder på att olämpliga

massa-sammansättningar kan urskiljas på så sätt Dessutom verkar det realistiskt att undersöka inverkan av avisningsmedel Vid fryspåkänning. Förnyad styvhetsmodul utfordes när de

konditionerade proven utsatts för 10 frys-töcykler (-10/+10°C). "Vidhäftningstal" (satt inom

citationstecken eftersom det förekommer flera varianter från sådana tester och därmed

olika vidhäftningstal) beräknas som styvhetsmodul för kond/icke kond prov x 100. Som komplement till frys-toväxlingen utsattes även en asfaltmassa för mer konventionell konditionering, nämligen lagring i vatten vid 40°C av samma redan testade provkropp "Vidhäftningstal" beräknas därefter på motsvarandesätt som tidigare.

8. Resultat från undersökningarna av borrkärnor från

flygfält

8.1 Borrkärnor med dest. vatten.

Resultaten framgår av tabell 1 i bilaga 1 och har uppritats i figur 1-3. Styvhetsmodulen

för borrkärnor (okonditionerade prov) ar lägre for prov från Jönkoping an Landvetter

(AB-och AG-prov från Jonköping har ganska likartade värden) En ovantad effekt av vatten-mattning Vid rumstemperatur ar att styvhetsmodulen ökar, dvs att "Vidhaftningstalet" blir

>100 Detta kan bero på att porvattentryck hjälper till att "bara" Vid dynamisk påkanning.

När proven utsatts for 10 frys-töcykler (-10/+10°C) minskar dock styvhetsmodulen och "vidhäftningstalet" sjunker därmed vid prov från Jönköping särskilt för AG-prov med "vid-häftningstal" 75. Liten effekt erhålls däremot for AB-prov. Ett av provenvisar låg

styvhets-modul (dessutom hog vattenabsorption, något som tyder på högt hälrum).

Prov från Landvetter visar lagre "vidhäftningstal" än AB-prov från Jönköping däremot

högre styvhetsmodul.

Som komplement till frys-töpåkänningen utfördes även lagring 2 dygn i 40°-igt vatten, följd

av bestämning av styvhetsmodul. Det framkommer att varmvattenlagringen utövat en

mycket obetydlig effekt.

Det kan även noteras att vattenabsorptionen är hög för AG-massa, något som bör sam-manhänga med högre hålrum (Ett prov av AB från Jönköping har mycket låg styvhetsmo-dul, värdet kan bero på dålig anliggning i mätrigg och har förkastats)

Nämnas bör att likartat analysförfarande givit stora effekter vid andra försök med

"strip-pingkänsliga" stenmaterial, se tex ref (14)

8.2. Borrkärnor med Clearway 1.

Resultat föreligger endast, förutom vacuummättning, från frys-töprovning (tabell 2 i bilaga 1) och redovisas l figurerna 1-3. Som är fallet med dest. vatten erhålls i regel fÖl'höjd

styvhetsmodul efter vacuummättning. Frys-töväxlingen innebär en obetydligt eller ingen nedsättning av styvhetsmodul för prov från Jönköping och som varit fallet med dest. vatten en något större nedsättning för prov från Landvetter. Vattenabsorption och

"vidhäft-ningstal" stämmer således Inte överens. Det kan observeras att ett av AB-proven från Jönköping har mycket låg styvhetsmodul, som dock förbättras efter vattenmättning. Detta

värde har dock förkastats (kan bero på dålig anliggning i mätriggen).

8.3 Borrkärnor med Safeway KA.

Endast ett fåtal provningar har gjorts med detta medel Resultatet redovrsas i tabell 3 I

bilaga 1 och är uppritat i figur 1-3.

I detta fall finns en trend till större nedsättning av vidhäftningstal för borrkärnor från

Jönköping än Landvetter

AG-massa JÖNKÖPING

b

0

4

0 mm m / m _ m, ut..

w

F

äg

a

m

N

:

åF

M

O

Z

E

E

K

I

Q

S

:

"V

ID

HÃF

TN

IN

GS

TA

L"

%

AB-massa JÖNKÖPING

115 105

100

_{% 96 /96}

_{§ va-matt d}

x

%

_{89\ ao}

_gFrys/t

80-

§

z

å

vatt +400

x z

x

so-w

ä

å

ä

\ ø

_\

\ /

\

å %

ä

x /

x

\ /

\

0 Ö % \ §

U) -h i .._*< .

§

bl \1 I vatten Clearway 1 3%

Vidhäftningstal för AB-massa från Jönköping efter vacuummättning, frys/ töväxling resp vattenlagring vud +40°C. Inverkan av dest vatten, Clearway 1 3% och Safeway KA 3%.

F' 2

t?

%

I,

VI

DH

AF

TN

IN

GS

TA

L

H

AB-massa LANDVETTER

100 103 ä vel-mättad g Frys/t3

vatten +40'c

100

§

91

S

§9:

\ / N \

/\ \

ä%\

\

§%§

%

4°-\/\ \

_%%§

_§

AA s

§/\

\

växling resp vattenlagring vid +40°C. lnverkan av dest. vatten, Cleanivay 1

3% och Safeway KA 3%.

9. Undersökning av vid VTI tillverkade provkroppar.

Denna undersökning var egentligen inte planerad inom etapp 1, men ansågs nödvändig för att även prova beläggningsmassa med bättre känd sammansättning. Marshallprovkroppar tillverkades med ett hälrum på ca 5 % av asfaltmassa som tidigare använts vrd en ringanalys. Bindemedel var 885. Stenmaterialet utgörs av granit från

Skänunda

Marshallprovkropparna undersöktes med styvhetsmodul i quttorrt tillstånd och mättades sedan med dest vatten, CleanNay 1, Sateway KA och som jämförelse även med 1 % NaCl. Förnyad styvhetsmodulbestämning utfördes sedan efter 10 frys-tocykler (i detta fall vud -20/20°C) Dessutom utsattes samma provkroppar för värmelagring i varmvatten (2 dygn vid +40°C).

Resultaten framgår av tabell 4 och har uppritats i figur 4. Värdena för resilientmodul ar betydligt bättre samlade än för borrkarnor frän flygfält Även hälrummen är relativt likarta-de . "Vidhäftningstalet" efter frys-tovaxling är Iagst vnd användning av likarta-dest. vatten (82), högre med kaliumacetatlösnmgarna (93-94). Likartat resultat erhålls även med 1%-ig NaCI-losning Något samband mellan "vrdhaftningstal" och absorption av lösning resp dest vatten (efter frys-tovaxling) verkar inte föreligga

VI

DH

ÅF

TN

IN

GS

TA

U

%

Efter frys-toväxlingsförsöket återanvandes samma provkroppar igen för provning vrd

var-melagring (2 dygn vid +40°C). De nya värdena för icke konditionerade prov tenderar att

vara något lägre än före frys-töförsöket. "Vidhäftningstal" efter värmelagnng tenderar också att vara något lägre än efter frys-tövaxling. Skillnaderna ar dock mycket små för dest. vatten och olika lösningar (vidhäftningstal 87-91).

Marshallprov HABT 12

100

91

93

94

,4 91

Frys/ts

80 -

82

87

88

\

E vatten +40 '0

\\ % ä h

:i ä ä s s

_{0 b s ä ö}

vattenlagring vid +40°C. lnverkan av dest. vatten, CleanNay 1 3%, Safeway

KA 30/0 OCh 10/0.

En kompletterande undersökning gjordes även med asfaltbetong (HABT 12) med högre

hålrum (ca 10 °/o). Det är här fråga om borrkärnor från en laboratorievältad provplatta, överbliven från annat projekt.

Resultaten framgår av tabell 5 och visas i figur 5. Spridningen av mätvärden (och hålrum)

är något större än för Marshallpackade prov. Styvhetsmoduler (för icke konditionerade

prov) är lägre än för Marshallprovkroppar med lägre hålrum (något som både beror på

hålrum och olikheter för stenorientering, beroende på packningssättet).

"Vidhaft'ningstalet" har bestämts efter mättning i dest. vatten och Cleanlvay 1 samt efter 10

frys-töcykler. Något bättre värde har erhållits med KAc-Iösningen, något som överenss-tämmer med resultaten från de tätare Marshallprovkropparna (tabell 4) Något stort infly-tande av hålrum på "Vidhäftningstal" kan inte konstateras enligt denna undersökning

L"

7;

VI

DH

AF

TN

IN

GS

TA

AB-mdsso provplottor

100 i & Frys/to 80-

60-40-

\

20-0 I \ I vatten Cleorwoy 1 5%

EigurÅ Vidhaftningstal tor HABT 12 med större hålrum (ca 10%) efter frys/to-vaxling. Inverkan av dest vatten och Cleanlvay 1 3%

10. Inverkan av urealösning på beständighet.

En kompletterande undersökning gjordes med lösningar av urea på provkroppar av HABT 12, tillverkade vid VTl, med ett håanm på ca 4 %. Koncentratloner på 3 resp 30 vikt% valdes. Den sistnamnda höga koncentrationen har använts Vid den refererade undersök-ningen vid Luleå Hogskola (6).

Resultaten framgår av tabell 6 i bilaga 1 och av figur 6. Endast vattenlagring vid +40°C har undersökts. "Vidhaftningstalet" har nedsatts obetydligt både vid anvandnlng av dest

vatten och 3 %-ig urealösning (vidhaftningstal 86 resp 92) D'aremot ar effekten mer

påtaglig av 30 °/o-ig urealösning (vudhäftningstal 58). Man kan även notera att absorptio-nen | provkropparna ökat med hogre ureakoncentration.

AF

TN

lN

GS

TA

L"

%

"V

ID

H*

.1

Morshollprov HABT 12

Inverkan av dest vatten, 3 %-ig urea och 30 %-ig urea.

Enligt (6) fick man lågt värde på "vidhäftningstalet" hos Marshallprovkroppar (MAB) I 30

%-ig urealosning, men däremot inte med 3 %-ig lösning och med dest. vatten.

Motsvarande effekt av ureakoncentrationen erhölls dock inte vid undersökning på borrkär-nor med hårdare bindemedel. Nämnas kan också att man Vid beläggningsarbeten på ett

kanadensiskt flygfält observerat att insugen och utkristalliserad urea kan vålla vissa

problem och bl a medverka till "stripping" (13).

Vidare kan också nämnas att VTI inom ett annat proiekt (opubl resultat) konstaterat att

inverkan av svag NaCl-lösning börjar framträda först Vid relativt höga lagringstemperatu-rer (för MAB blir effekten märkbar vid lagring Vid +40°C och mycket stark om lagringen utförs Vid +60°C).

11. Slutsatser

Endast preliminära slutsatser kan dras från utförda försök Inget har dock ännu

framkom-mit som tyder på att 3%-iga lösningar av Cleanivay 1 eller Safeway KA kan öka

benäge-nheten för "stripping"l Jämförelse med dest. vatten och urea Möjligheten finns att lagring

Vid högre temperatur (60°C används i USA, men t o m koktest utförs ibland) kan få fram skillnader, men frågan är om sådana försök ar realistiska

Undersökningen har gjorts vid en enda koncentration av KAc-lösning (1,5 %) Vld

kom-pletterande försök med urea har storre negativ inverkan erhållits med starkare koncentre-rad lösning (30 %) och motsvarande effekt skulle även kunna föreligga vid KAc-lösning. Även här är dock frågan hur pass realistiskt det är att höga koncentrationer förekommer

i beläggningslager. För fullständighetens skull borde ändock kanske undersökningen kompletteras med motsvarande provning med lösning av hogre koncentration, se vidare

nedan.

Fortfarande finns mycket att lära om "strippingprocessen" och hur en relevant testmetod ska se ut Det är svårt att simulera långtidseffekter och kombinerade effekter av klimat

och belastningar på laboratorium.

Observeras bör även att stenmatenalkvaliteten är av betydelse för "strippingen". De av VTI tillverkade asfaltmassorna har utförts med Skärlunda granit, ett stenmaterial som ger

dåligt resultat, i varje fall vid rulIfIaskförsök. Den första belåggningen på Jönköpings flygplats verkar vara utförd med ett "basiskt" stenmaterial med god vidhäftning. Närmare

undersökningar av använda stenmaterial kan vara motiverade.

12. Förslag till komplettering

De i rapporten beskrivna undersökningarna har givit värdefull kunskap huruvida risken för

"stripping" ökar vid användning av KAc på asfaltbetong. Detta har varit en inledande etapp och alla svar har inte kunnat erhållas på grund av undersökningens begränsade

omfattning. För att kunna göra ännu säkrare bedömningar avseende avrsningsmedels påverkan på asfaltlagers vrdhäftning föreslås att följande kompletterande provningar utfors

- Undersok mojligheterna att praktiskt prova vilka koncentrationer av avrsningsmedel som förekommer på och i rullbanebeläggningar. Är koncentrationen låg eller kan avisningsmedel anrikas i porer, sprickor etc ? Om det är mojligt prova. Bl a kan provning ske i klimatskåp där asfaltprover kan vätas och torkas under inverkan av

KAc.

- Beroende på utfallet av ovanstående punkt kan ytterligare provning av KAc vid

högre koncentration vara av intresse.

- Utökad provning av urea för att få bättre jämförelse till KAc. I den genomförda provningen har endast laboratorietillverkade provkroppar anvants.

- Kompletterande provning med stenmaterial med dålig vrdhäftning.

- Framtagning av metodbeskrivning för provning av avrsningsmedels påverkan på asfaltbetong (Provning innan byggstart).

Referenser

1 Gustafson, K: Prov med Clearway 1 på Örnsköldsviks flygplats 1988-04-05-08.

VTI Notat V63, 1988

2 Gustafson, K: Erfarenheter från Sverige. Nordisk Banavrsningskonferens Söderkoping 4-5 sept 1990, Luftfartsverket, Norrkoping, 1991

3 Tryland, Ö' Utprövning av acetatholdig isfjerningsmiddel på rullbane. Sandvika,

Norge, 1989

4 Höbeda, P. BESTÄNDIGHET HOS ASFALTBETONG, - En litteraturstudie av materialtekniska faktorer som påverkar vatten- och frostbeständighet hos

mas-sabeläggning samt möjliga testmetoder. VTI Notat V151, 1991

10 11. 12. 13 14 15.

Slick, S: Effect of Calcium Magnesium Acetate (CMA) on Pavements and Motor Vehicles. FHWA/RD-87/037, Federal Highway Administration, Washington DC, 1987

Isacsson, U: Avisningsmedel och stripping. Utlåtande nr 7 (1991), Tekniska

Högskolan i Luleå, 1991

Nyqvist, N-E' Undersökning av kemikaliepåverkan på slurry-ytor. Nordisk Banavisningskonferens Söderköping 4-5 sept 1990, Luftfartsverket, Norrköping, 1991

Bingqvist, M, BP Chemicals, Stockholm : (munt. medd.)

Antonsson, U: Penetration av glykol och urea i täta asfaltbeläggningar. Opublicerad rapport, Statens Provningsanstalt, Borås, 1990

Andalen, A och Malmström, K: Inverkan av halkbekämpningsmedel pá betong. SP Arbetsrapport 1990:59, Statens Provningsanstalt, Betongsek., Borås, 1990 Öberg, G, Gustafson, K och Axelson, L: Effektivare halkbekämpning med mindre salt. MINSALT-projektets huvudrapport. VTI Rapport 369, 1991

Höbeda, P: influence of aggregates on the durability of road surfacings and

testing of aggregates - Swedish experience. VTI Särtryck 129, 1989

Fyvie, K och Van Valkenburg, J: HOT-lN-PLACE RECYCLING OF RUNWAY 15-33 PRINCE GEORGE AIRPORT, B.C. -- A CASE STUDY. Proc. 34 ann. cont of Canadian Technical Asphalt Association, sid 258-278, Montreal, Canada, 1989 Höbeda, P och Jacobsson, T:Frystöväxlingsförsök på stenmaterial med svaga lösningar av halkbekämpningsmedel. VTI Meddelande 244, 1981

Parmenter, B S: Assessment of alternative deicing chemicals. Part 1: Scaling

resistance of air-entrained concrete. Opublicerad rapport, TBBL, England, 1989

Bilaga 1

Tabull 3

übJ8%t:iåL3UMQCETåTS INVERPQN PÅ QSFQLTEELMEEH{MG

fx" " "I *w -<u :.'- - --r- --. "- ..._. ..."4... ....i *rfmm 1;-3--1-xg:

Hmmm! i Tuning., Lauri i mr Hu! am man ;HÅL-j nia-;'43 Lit-_13; LH: 12 H., hämmaääi Jüniüpjnq

Prmø Türra pt anmattadü Fryñztü Uaitan *äuü åbgorhtth Hajrum

Hr (WP52 (MPa) *Hwaå :dygn :MPa: t23 th!

:I §770 mñ70 5790 ñååü in: _« r 2' " *1.- " _r--rru - _ ur* " :- 7 ,W _.. 5 1 UU CWJ ' . 'l : 4 _.:--:I I Am' ,, , -.I :I -I '3 2-1 " P", '-' J' * '-g-'Y r. :':3 E .1. 4+ ...'1..ji..1 4.1... 1 t.) .4... " Öl-, 4... -' Jul .3. a '...' .i :1 *3 I c". " " 13:'2 ." ." f!"'l' ;3 " '.'1""I ;1. ". i "" 0 nu' "

(ut: M. .____H._)1.u 4(35) U 4+ 4+an -r _,__ *uu* ,, ,

...u-u.. ....

"31 45.13%:) i? 7"-70 3081.33 LL* .- . 'v w

-. 'mr - . - _.-- -r .- -1 " -._ *r -- .v {

MV: Eu&ü' Ságü Wüu wnJJ ;af

... ...

1: r':...2. "T '1: h ,.1- '7 :x ..4.. x 23x 1....: ;....L :.-15.

I-2

V 1.. b

" MJ .. .. .. _t' _ .2 ..

?' HD' fit- 4: *'cri. '..i Lif-tr *_211 : ih;nu

2:' ) " r r". " r: -" *r

-LJ CT* *jun* CZ":.I.._x-..-l cl.. '1 x' x _._I; i '1"

...- ..-;øx .- n awrnrü nz--w-a u. z: :'13 -. L.: I ,3 v u | i.-. ' a I V1Hha7tm.ta1: 300 ?S a -...,_ 3. ...r .. .. m...? .. r.::..._. .. _ i n .... C151.) CJ .J : 'J Cina .1 *J »J i .t' 'J CJ'- ' *i U '\ -' c. .. .. i .. . _. . ...., .. .. f. 1 .. .. .... .. ...l ._): l] ;2. 1 El .I âlf"! C13 2.) 1.) _. I HV: QYÖO éBLO SSÅG m

n -..o ...0. ...0- du.en.0.- .... o.. n .400.- ..00

l 1....: ... 5.' I

I I_{».- l LÄhd. I L! i n}.' - * .tf-L- -- ₃ -" ^_{kn-, L' :}I?? :i:

-ut I II I is I I! I: II II II '1 u H :I I! :1 II II I: H I! u n H I! I I u i' '1 I I: I N M a I: Il r H H I! H :I :4 ri I 2' h u II I I 11 u u n 1 H U u Il tu I. I! 'l

a I H I 'I I II 'I I. (2 I II .I I i a I 'I l! tu I .I H I] H H I! I' I! 'I :I I H 1: I! I] I! :1 h 'I u H I! .I 1 I! se H ?I H U (1 II 11 'I II

.: I.:- "'T' m-- .. a '* . m " -4 .. u - 4 1 J *x _ . r . - - ..- u. ' * x ' x

rikt-...H oLJ *wa-:1. ...Långå 1a-h...ya_.m kl...f lutfm. I Mmm-r ruUå ;Ha :'i »man .L Uh x 3": ..

t. .. ' . ,... .. .. ... ,.. h.- '* . ., a. I... ,_ _.. I" I: 1- _ \ ' _.. _.x _ .. .. .. ,_ ..

Hfmn: bn dwi :NLU fl. dr Hur" cm" vd. i. . E1_ :mura « ,, Max-:L .www-ar :ut mn må

"' "' r '° ." °' ' 0' 'x .- ". w . -a' "'24" '- ä i .-° r' . . °' -- ' -D I I

d.1iJ1Lzli41$.Lil':4*: fi :1:1 3 iTu-:iLI L'ZÅKLt'filu th':LL" Jia* 'Cum ;.J:*'r' 1:.2'1 §' 'år ITIdÅ:slHIL§i'--'H -:I

-.-a... ..' I.. .. .. 0..: .. 000- : u.. _ .7. .... 1.. .. .. .. .. ...

Bilaga 1

CN: _å Ei? 'i L I L M in i.: "i" ?3: T I N 'af RF M F' få. (34551 F (11 L T B '5 L A (3 [3 N 1 N ES

00.. |

'...-" ... .. .. .. .. "" .... . ..' .. . ... .-3 u.. .... .. .. .. .. .. .... ...å "\ ': , "'21" 4 " ,"

Hundrlnlngxwurrrmrnurnm Haitadw Mum LLn her 1 a- I

.0-0 x.. .. 'T I .

u..-r°'1r l' °l lcä'å...? u uñr .ipl 2 :LJ

Prov Torra på Vâ*matfade Fryäf'ü Vatten +402 åxäürhtlüm Hmlrum

nr (MPa, aHPal (MPa) :danäMPaA káF *a*

_.. ...._nu»wo-c- ...u-o... M-.. n.0-. .. __.u ...a-n. ...u _....4 ..-...-.-..-.... - ...- .- ..000... nu.. nu..." w*.ø_ w.ø-mmuanu*nm 5..-.. ....- mun-_Win_ ...o-.o.- ..anno-... ...do-c....-01 ..._... ...u...4

4 ÅQUO ?VBU åTTO "** :nl ww"

3: 7Ö4U béåü 5790 W 7.1 ?nå *åk ááååix Tffåi éü725' "* " T ,i - "* "75 q^53C3 :5625] öÄYTQJ -**-" ?.55 ch.4

;

4%00

4é40

mm*

i ;

www

-! .3:3 i.

o... -. .. .- ..-u u... u...- ...u _- m.- -._0 ...en ...n.. ...<1 ...a n... .. ...4 ...u .._... u....- u... u.. u... n... i.. o... 0-.- .ø n... .-.... .... ...g ..04 ...u ...n _ ....-.u. ...- ..0- ..- -n .ou .. n.. -. .0... .4 .. ...a .. n... u. n.. .- _< .. ..- ...- ...u

...i - _.1.nu- -un.. . a.l a cc- 0. thmamau dan+np1uu *1 . : '2 * -' '-7' :Ti: *' i" |4__ _j ?' Lgh) GRÅ ;' E) hi.___l1i_x N' ""' _I n :i . "w_{J _3, ;-a_;}_W: _{t§*3tgn_}Nyh" wnd_{: tj L: -«*-- 2 _ .J}m _{- -m} I r. *vy : : I " .5 'W ååh' :1 L...) .Ju-7:..., .l .' .. Öbê.lj i n LJ:

3.:_viuhdanuLmlx--'-' ..'J- »zum _Jaa:* 1"*_*UU

1

HBmmaañs Lanüve?tøz

.5 t . -w °-. :- .-1.- 2:: .. ,-- u . t

.i LJ: ' tum* 1 U (34.14-. -J LJ' '711-4' '"' ' U n *i '

:mr-'r'- nrz-jrr : 1- .'.s

-;ju ._JC_:__||._I :ha , i.: :5+ _.J ._) --- H., 4 m n

E | . . .. ' °' : 1""

4313hr'*ft.nutd1" JU'J

u.:-'. Y. I' 'I 'l " n " u ' I. I' I' 'I II I' 'I '1 II nl II 'l .5 'I :3 N n l! n I' I' LJ i I! U U |l H 5' Il a 'I - I: l! '3 XI '1 Il lÅ n KI Il KI H '| U 'X '1 u '{ H :I 1 I. 'I .I I' |X " '1 '|

I' . H i I: I' t! I' :I n .1 H IJ I! I! I! I] I' H U II II '1 E H I I! i I' 'I 3 . 'I :3 B IS I: 'I a I' II R n H . 'U U H u .I H I' '3 H I' u u 01 K' H I'

('13 M:- " , a '1 . . M : -"°1 . _- \ T... 1... .. . .. ._ .2 m' w -g :W . -. z

II 1.3? [U cci-x. 'HI..4"1'N 'JLH'S 1.1...,1haunul »minut-:r QLLH 11,-,ch vc-lå! .U : i; 31

Hfmn; i°:.a'"'| :ie-31 b

:ggni

..! . ...'. . u .. . -.! u* -. ... .. ... _...

men LJ'y'Fvczimj '.-.;-c- tan- å Li! :Twli I 4....-1=::Hu

.. ,_ ._ _. __ * ,_.. .. .J , ' 12.... ,. u ._ ,., , . ... ... .. x_ .. ,.. .... J... ,

Pscmfnnl m» vmlu3gå sneda 0-: ?LirLr ihhdbmr iUcbdmsmb

'W

Bilaga 1 Tabel] 3

C'th el 1:; : I QL I UMAC { E... I N '..J Ei F31! . ;äfo Fifi. F F1 L "i 'BEL BEN-J I Wii-Ei Hnmarlnlmgzäürriarnürma mättcüe med HGECHST TäJ

Hm"ma$$a danlomeg

7'1 .. . ' .. . . ... . .. . .. .. .. . ' .... , .... ,I . _.. i l... '. .... .. _.h " I' .I' .. .. - 2. .. . .. . I

;rng Turrçaçn Udunmdimuha nymliLJ metwn r4Jn rMJmUiUiJLHl HmliUm

.. ...: ._- l , goa-l --__ __ 5 r---: ._| _. ._ .- .vi :4, m'-1 H .' I .' :1

nr IMFm) -Hraj (Mid) uran ahlma *ut kuN

2 éöBü å4?0 SQOO "** TNT ----1 _ _ 4- t m. ,n - _ mr- -. 1 m_ ,4 STTg» anmäl - v;u *"* 'Hk' M" 9: âåçü SÅTO 4700 ---" an W" HV21 5'78'223 55.27%:) 51%:) 2 . i n i ... .. .. f' . ... 1.. .. . "' F' "-bldhdvtn.Ld1: JUU fu åBWWÃQL4 Ãaniupaww

T4 TQÅQ TOSU QZSO "M" und in?

il... ..1=...-1_{ViUHd+tñ-tdl.}...-1,, F"_dg :'1-_GU

QB"massa Läñüvettgr

5:??- -14 - "7-" r - *7: -. ' I"

45 GJLU /Hqu ,ÖQU _** ut? MW

EM". '[72." -" "?. -- '-'

-BJ_JIJ :ththj ; Jäkla; *wLJ%Ja ' " w , , u "n"

_. _ -y . " *7 . .--, .-. --r m* : ._ . _ r'h/ f' .1. Å.) .' (3.13-12.) 'f 4..: C' ta." j. :1 '2;' H_{wldha.tm.td1:}w x- m _;HU1"' ?W_fw I I ll I: I! I ll u n i! I i! t! u :I u H 'I Il tt II II I! u a tt I 3: I II I 'I u ll lf I! I I II LI II |1 :1 N :1 ll :i H u u n n i t! 0 l :t u I: II I: :1 n 3: H H I: u u 11 H I II II I 'I I fl I I I! I I I! I'I I II :I I I i! I II II I I i Il I! 8 I II I: I I ll II I 1: I: I! I! I! I] I! n : . II I: I! u :1 :I CI H I u II II II a I 8! u H II I I I! a :l :1 __ 7:: x 1-'- " .. __ _. .. : .. 'i °' ...å ._ ... ""i .. F: .. W .... ... ._ _ . .. ... " 'i - w _' _ f'

Fhias7u wa*lañq2 ;quuñ ä1;:1htlm.' iampedeU'Lninvmi. L'W *.-kn

Mmm: En del barräarnür ar vcldlgt äneda . Y$eri .mneaai %n153mrad qmlngäyta 1 matrlgqen. Uetia %:;:Um pav51iwr mmtnsmgwn M1

Bilaga 1 Tabell ;\ ...

Utd 4:4 [1:5 QLIUH 'HEAT F31? I 3"*Å'-«"Ei'7li' ?ÄN FÄSFFÄLTBETCWG. i

änmârlnlngzMaøâhallptn tillverlade Pa V'l av verlgblaüdum maáçau Iem1talueL311$1t52 3 # : CLEQRWêf 3k .. , ..._ ...n ...a .... ..., n . mm .-- -x ..- ._ ._u mm... - -W r:. x001 ...| i 'm- r . m,.... ... ..|{ . |. 1.... I I.x *"-3& ==Iü CJC. 1"" 1 "..'- -' i J". == IEEE 'Fl-.35477 H

HåLmumgnmLT; ämb x

aaaaRBTIüN:

f 2.5 L

rryáxtümxagang: Jüätucyiler lftlm *IOCø12t1m+Eü[

...on-.C n. .- ...n-...0..- .. .04H.. 0-1....- ...- 00.- .... M-.. ...--..a..._._-.. ...u-.u M* waum*-ooø__»unna-_.- .<O-n-occ-u ...w... .. ._-ov--ou- 0.-.. ...uu-o... own-004.nu....

?raw : mmdulfMPal Emmüdulkaa; S*müdu1(HPa) ü*müüu1kHPa) mr Türrñ Fryaftü Återlaln1mg :dygng+40{

...nam-...nn ...ud-o.. ...m.m..__... .u _unn- ...i-...4.4 a.._01 ...unuuuon-m _..._...u.._-__... .--_-__u_u__mo.mu-ocn-ouuwun...o-...Wm ...Monaco-001.nu... 04....-."...u ...u...uu-...0.04...um-_....\

_, .. .._.._.. .. -..23... i..., .. ...y _-_..

'L I _!. !l_;._l!_l kr' . i", 1 Lu) ! 1 julia)

.. _. d,... ... -v .' 1-

'-lådan' 1' C:) __1

3 0 04:3 !

Jm 01..:

"" .v 1.- . '- _.° --. '-1' t"- "_

: äUiU ;alu :zul l ;maa

.... .. ...._. ...F ..

i.) .'73 _Ifj'J . 1 .i Lu'

h.. f'" " - " .' 'z .' " (m: "'r ' ' 1 °' "'F ""I *r

'y' 3 ku: J! i_' :t '_i c:) l_) | Jm I..., _J' 4 , __ll J

, -*. .J '_{23 §1;} " ' 2 .L .. ... .. ... '= . _thqbimjz w

_ .- nu- '0- .... .... .-.An- uu n.a.. .0.- .. a...

r" ---- * n- -" .---- 0- " *r .- v *7 "-

.'-13 I *lit I *_J "x 1 .. ..3 85.__1{ 3 I'l ..!

Jm, _, a.. 1* f... mun-, 7,, ..11..

1:) '1 L_ { 1.) .' I 5-' ._I :D _1._ .__z _. ; _.__ 1.. ._J

.. ., .7 -- .7, " _., L.. -y m,._ .r .- m, __1 r: _

' ' .i '-J 4' -...l i' 'nu' r :iZi-...NJ .t *'l'sJU

,-. ,1 M .. ha.-., _ m. " .., . _. *r 12:11-' :.21 n-U 55481-' I ULLJU t.".._ Mr- 4_ >- "r" .- w* - -x'_ * mun-1%" i'hx :: Lt.: 4 1.3 53:; .1-31) :3: .40 .1 __. 3 L: Vldñä%tn1ngstai: Q4 WG Q gü 0 ?vag azjü ?300 f; 1"! 7"" 723 7 :'35 *.21 2744:11:) 71") 51:1

;LJtI SUSE! 85:I '?$4C1

"r- * r'- - -- -- '-:r-I- '- "713: *-

"-*4,*qu rm: '1 I 8 _.I __.LII i .___j '7" 1

_ du. a n l.... ...1 _. .. ..I f.I _| ..,n -- i... 4.... r...ui I i.. u .. ,_ ;4.- c... ..0. 3 H :1 :mm: U « 1'- x. -U '.34_.._*n..' . .JU ... ... ..- ... ...-umm..._.. fldha%tn3mgrta]: *4 91 4 'T I - " um' "" °"'I"'7.' "7"" f " _I_ x 6] '. ul r "7" 12: , |"'|_,___ _/ ...J 141. .1 E .n "" * ""I (N: ""2 *v r' . .L 1., i :.Ja* '0) l ;' 1 ,' *Shu-Z ,I 4._ :I j .. i. . _ . i . n_ .. ._. _. L... .. m., ' . .. 5 :1 l_ HJ 1. 3 1".) I 1".) i I 1;: mil J (J ln' * " L. " '1' "r" " *'*E ." 3 I_ _| ": '_]._ II. 1 x x. 2 I ::'| l-jl ! .f ._ h 21'.)

:him °' " Fal _'- '. m ""n ('"I

2 W u Cnc-UU .. 4, »P 1 :NJ nu : *r* '

...u ...- ...nu ..u- n... ..-...u .... _.. .. n ..

4:.. ._:N _ m_ __ __ ' 5,

altan-:2=: .Ja : .nga-:Lau: ...du

Bilaga 1

1abell 5

Objelt:*êLIUH#7E7åTS INVERFQN På QSFÅLTBETUNG"

QnmsBürrlárnür uttarms +ran piünplattmr tillVáFLüdü a» v31.

__ ...n ...- _....o- _- ...01 ...- M. .00-- 00-. 0.- u... nu_ .00. .. .. .nu ...-- ...u ...- _04 ... ...- .-001 --- ....-.. ...u u... n... _. __u .u ...n o. _00

.-Prüø S*müduliHPa) Smmüduäimpa; Halrum êbsürbtlan

nr fTürra) Fryäftü i:) 24:

...wn-_ammm-u-wmownm-..uu-_....naouuun--mu _Joan--w-.uu mwmuann-uoouHalmww*w*m-un... nl"un§__øoo_høu ...,... ...u n... ...0-0. u.. .. .. _.

1 5710 5180 8.5 3.:

5?70 4010 jünä 4

EEöO ÅEGÖ 16.1 3.5 hestvattah

;.1in 11 :: n: a "'t' ' *1 :LÖO QHJU 8.; m 5486 4áçu 10.3 3.8 L1 c -m? .- -. *7:-* °< '- -r -°: '-rz: 1 A.. i.) ," :1 t r, _ l ...' I 'l II: I_ \ E

nu.-u.. ...unm 54.04-04.04. ...Mumma-...un.4-1

:m:I -.

V1dha$tn1ng§tal: mh

--.ukmunwwmmqu-øom-n-M-uuomn

... .... i". . .. . r' r" .. ""- .. .... "4 ' 4" ' ... .... 4"' .... .. ' ...

Pruu a"muduläMWm) bwmudU5RHFd' HølrUm HbêubeluH

...- : zu1'. u:-. 1"! T" ': l (JF 1" Ej 1 V' 32" *'52- 7: CI ' z". .1 i. .in .3 . E:'l' :" . :- r" . -r l' _' q?U 4U4U J ._J 4 . i, .. -.. L -L p -L L. .. .. .. .1 L __ p, L J P. .. .I i 12': "'" " CZ." "' EZ: "- F' ""' '= " 5...' 'm' 1 i-) i ...'LJ, '1 "J 1 ' äülü 4120 jlnü 3.7 Liäarway á 7-" 50 6523413! 5: .. 8 .1. 'år ?.2 "'--r. áugu Slåü * 7 .3 1.p:s 5620 4QQÖ Q. 7.4 .-m-.. .uu-...m-umum-00....M-...0....0u ,...-V1dha$tn1nggtag; gm o.. m -_l_nn-.u www- _WM I II :I: II I: II II .I II I! II 81: R: I! nu 8: an :I II :I .I II I! 3: 82 IS :8 an II R: n.. RI lll II lll la in I: Ill :II II: I: I! II II I: 2: I!! II i: .I I: ut : i : ₁₁4 I : [11 I : : i I! ! 1: : 21 '! _:l: R W E :

Bilaga 1

Tabüll é

' r. - mar-H' .-<. -"-. | , r.. , A r". - q or « -- 0. m..

;UbJeLL:IHLIUHäLuFHTb INVERFHN FH HmFHLzBE1UNm.

ânm2Mar$ha11på. (HäE 12T: Llllveriade av HTIuPi" ha; mättat" meü area (3 h reap.30 X) aamt vattemqlagratä :dygn 3 +40Ln

Prmv ämmüdulaHPa; Swmüdulimpal Halrum Qbñürhtlum

.r .3 -. nr ;ärva Vata än! ä ...- 000- .... ... .... .. .... ... ... .... .. ... ... ... .... .... .... ...u .- .. .... ... .... ... ... .... ... .. .. ... ... uu .... ... ... ... ...- ... .. w... ... .. .. .... ... .... .. .... ... .. .... ... ._.. .... .... .... .... .. .. ... ... ,27% .- . . *v .°' 'x 4 .-' "3 II 1 LJ-JtIkJ , g * L; _ L).. å n r .g .- -' -v '--1 'ms' ". . .-. 4 .L ÅJK" _1 __I ;I 13.) 4 . _-°-r_. -vw '- "_{f ?Lily} '-1- :I *7_{, .4+ ,in j _ 4_}I 0. ...ll S . l* I 54 . :Il ful. . x'x:4. -+ *1 -i . _ --. .r - *vr* " .°< *r " .1

(-?ha BÅÖU JAWU g.8 in?

...ou- 0.0.1.0 ...u ..-.- unouu.. ...-.. ...u

§3* Uldhaftnlnggtalz 8 .- ._0- -o--uu-...mnn 0... »0..._0.0_- .nu-.u ?090 8431.:) w ?lim ?Sgü 3 814m ?C7ü 3. S '= T!ut.. :3 3 .E n E H a n .i I .1 ; ... ALF UPGm J 3 1 f' -. _ 1.3 r -. cava: :1": r 'r 'r- * I -J :1 L.: LJU -Jr'JCJU .J 1: .- i .s 3..: -m -..M Mu.-- ...W _ _-.._ m m-.. *d'dha%txrnwg§talz 4%;

muuouwwmow -..mun-1.0 .ou-unoeuuu.o...

"7 l'- .-' " 22:' °' "" f '7, 6:' i:) l- -5 á sm' '-J .J 1: 2"' . " CI' ""° EZ' " . r 8 :i: 8 4' in." 1....l ...' '....l 1.3: .J I: I 8 mm* .r -_{"I _.c.{_l 44_} L l : r 5 U » L ! L -ilv . "i '8' L 11 i a-1 l 5 ,. Il ,.. ...tu I I LJ n _ - .-°._ __ -r .

Mu:

?fär

. tu

SJQU

_{i i. I} axl ,._'1 E Psa'

g... _utav-c .--M _um-...na »..- u--u ...a .0... nl. ...04 .0.

U3dhä+tn1mg§iälz sa

Bilaga 2 Sida 1 (4) Beskrivning av fotografier

Jönköpings flygplats

Foto 1. Bankonstruktion bestående av cementstabiliserad sand (fastsittande trag-ment underst i borrkärnan) samt asfaltlager. Första beläggning med grå sten härstammar från början av 1960-talet, senare slitlager med röd sten från början av 1970-talet.

Foto 2. Astaltbeläggning med oskadad äldre beläggning I botten. Justeringslager från 1970-talet i "stripping"-tiliständ Bâde justeringslager och slitlager med röd sten.

Foto 3. Asfaltbeläggning med sista beläggning I "stripping"-tillständ. AG-lager (med grov sten) är från början av 1970-talet.

Foto 4. Asfaltbeläggning med senare justeringslager och slitlager i

"shipping"-tillstånd ( banytan åtgärdad med iörsegling).

Landvetters flygplats

Foto 5,6. Beläggningsprov tagna i samband med kvalitetskontroll vid nylaggning 1990.

:i

m

Em mH mm m

wHHmam N

mHm w ?C

wowo b IM ... .mwååuww

:i

v

Em mH mm m

ANALYS Av BORRKÄRNOR

1...

"413.lll

übJeitziêLIbHQCEüêTS INHER%QH Pi QSFQLTBELAGENING énmêrrnLnçwinz*umü§n52+ 1 1 i]'t WEB L"

'1 I! II i I! 'I '7 I I I 'I I II Il D! 'I I! ll I II - II

I 3 I I Il I I I I I M E I I] h .i I I H

.. __ _...-...._u-nwwmnm-_ø- -e .. *_-4 ...-.... _...- ...-...»Fun-u._.._._._ ....-..--...--_-_-.__-__.u...un-u una-u...u..._...u_-__....____øua-.« -C.-u ...-...-.-...-_- M00_ r._..._

.ou-Pfüv Sumpaltdenau Sirymdemältet HÃLRUHSHQLT ånnarrninu

IH' *' H 14%:) '3. 4.:; :cm: i) ' \v C31 31)

_.__m"_-_ø__*_mu..o.___ ...-....-." ... __04 ....-a _ua-..- --I-IOuC--l-c-uc- ...-...a-.u-_c-u...-__-..-uu-...0.-.- -o--a.un-... -cn-_---_<_..._-_ -.loc- ._-oc _.u"-..-..._ ....-- ...u-oo..."

r'. _{' .. »na}_ _{...L..L .. ....} ' I: .4... L'Iirunl ?tjg i.. 53:! "'uE'T" "': .- 11:". "75'" "2 I . l "'1 P) .. '5 ' 4.. .4... "' E "7 1 1:: W 11'." -; ""n J... 1 1 5.3...) .1...- å+\...| l .1..u H' :rr- r-.r'x .. ... .-

-qhmb .,x,ub .4uq. .' dunlupan

" °' .5 ." 7-:. .. " J.."T 4 'ut C: 1'-.. .. 1.'"l 'Wi-*IL* .a I L ' ...' .l .1... I! 5.! 'r " .1 ""I här ! ""-' 1:2 .- "" "'" 17.." " ' " . T '- l I I' \...|, "'LJ .1... x: ' * ...'x. | .1... Il '54 'Z' _I_ I ,... I " " _."3 *i .1 "r " r' "'0 L-: "1 l l IML' .4.-n '+6'L'4. .4...- .' .3- 7 ...'11 å; a -I I -, .r F.: , '...'_- .... _{._} .... _... _..x .... cr: .. l..._{. ..._} .. ' .LJ H...] .1... a ' ' ' ' 'T .1... I: ...' '...' : '...' a' I O

M_{EEE; V'HE} .'4_ I J é. 1%5 h RU C: C_ Galna: U.. .. Li.. UU: WH i _BLS 'I .1 'W .-l \ i' 1 -" I L' \ '1 .' 1.' I 1 ._13 in:)'20:3 100 '3: .LJ 3.9 I .' 1in]' I -rr-. L: F l . . P h u I 0. .. a. .1 3. in .. 3 . .u .-I . I I uf l l . I 7 0 1 0 4 . * .I I-. I - o-I a l u! . 1 l m. m I .. .a un u nu_ .N u H u .n u _n u_ H U ... hu n u n U P _ , Tr F. .L 1a .. 1. .z_ L L åwi r i r L -;-_l hs ruå_ _ C; .. .ul .. s., få 1 4 " . . . J . l t : : 1 : . . l l x : l l f l x. . 1 l t l l l r . . 1 l l . l l l . .. I 0 2--00 nME I!.m n br .. . 34 .. . -.. -a vr nwun xm aj T. .-.. .. au. .. .. .. .. .. .. .. 4 ma n t. ü I. 'I .a nn ut l e r |3 l l l L ll xr I .. I x l i n m xl l m ul . . l l t l l l l l g i' I L -U I I I I I . . I . . . I I |. . I |: I l I I l . u: l är l r l xl l xt l A .L l '..l1"! .J . . un l ul . . c l I I l X I I I . . . ' 2 1 q u, i l . l l l o . i l l I l I l .. .. I . Tua . . . i ü. .. .. .. .. .. n-.... z. .. .. .. .. Tzn vs na n. .. .. .1 :a m: .. .. .. .. .. .. u. .. . o l i ! I I l -l ! -l i t -. W I I l g l i i d l l l ñl l l . l t l i l l 3 . .. .. w . H K . . . 2 t I : x i z | : I t i l . . xc i f l l . . l l |. . l l xl l l l t l l . 1 __l .vo l 1 .. ll .. .. !. !. .z. :. 1. .. .l .. |. o. .1 !. |: |. .1 21 1: 1 ti ll .: 1 .Så1 nu. _00... .u .-I r'r "-.i : " ' I i U nu ut.. I "2xr. i CI''-i 5... mm .0, *...:_.... I n..L... 1 ' i"I iRLEF hh3 ... ... ... ... .. ...m ,.... I... 1 c* I'.. ... -..i 4... U ['5.1.1.

...o-.- uno._0001 ...OninwoølemmøI-uluuum*.- munnnwoua

r . .-o-n-o...- _l ._md 2L.i ...nouw .og-c.00... Minoo-_-12." "" ...i :I .. 0... ..0- M ....- -no .00.

q-P il 'LAI 14.5'in: \_1:iI bb'nr, (; .i .Ltdu6 "i.Li],9' 1 .L 1' ._1 '-57 q I.. .-7 _"C ._;bl . "'C -lbi I q Q' 0,"-'rff g _C .1så* gå. åäö 4.:: Bi! . .3 Ei? . 1'--r 9 0 EC 5.9 5.? 7:. 4.1.' 0:' 1 '_l i I i J. '7.-. ' I -(_33, _I I 2 U .13 , ;B -§ I. .4 1 |. m l l l l l l l l xl l . .. . X l l ui l l . . I ! l l! I I G L J I I T J I . . S |I : I I : . x a t .3. . 2 I 2 .r I | 1 1 : .vn I 1 a . '-0 .l .1 I 1. 1.Ej ;rd 'T 5 I 1 1 I I I I I l I I i I i. I i ,-E | I i . I" I 1 l l a I I 1 x a .' i.. i .1. 15.' il 35 1 . . . . 1 3 . . . . : xv n . ._ n . . -' l f l i l l . l l |. a l o n 2 i! -|t ! \ l . . v. . . ! l f l t I . . . l l 3 u I ! ! I : l -. ÅI ZQ K I l l I n -. l d n l ' l l l l l n. .J i. :. .: .. .. .. z. .n .. .m .. ..+. .. .. .a .. :. _. .. .. .v. .. .. |. .. )u. . .... L I I. . 5 0 1 3 ; I!! ! l |l . . ||. . . ' |1 b l . |. ( a t t . ' ul l l . 5 5 1 : ' l l i l l a I -ø. ; n ul l . l å-. ' . I n i .. 0-l f .I UF 1": ;I I I'! i d... .. ... ._... Lac . z: ...rr '..I ,-.. ' .Z'Ii 'Ii .. i Vi :nde u M --',. ., vb 4h .- ...- --00 nu» ...1nu nu .» 1_I .. .. .... ,.. f .1 kr!) i

.0000-010-004 Minoo-4 -...--oc-u-uouu-o-u.. ._...uoumøu .OG-O....o-...-...04

,3 r* r;

a t

t' u

mw*_._.»w._Quinmmnuuwmøüwuu*.M.unc-0.0.0.0 »nam- mwowønow-u ...Won- ...um-00...

Medelvarde l' q _C 9.; LL.: .l'* ' 1å.1 21.8 4-.:gg.g 1.L('20 .5.! o 5 4.LÖJ.-Ö 5 l .q CL. ,g ... [2 U ' m 1 I N 'ul "Y *..1 E l P l »l äêl'âñh " 3 I I i 2 I i I' 4' I I : ) I 1 1 l 1 : I t a I i 1... f aug... VW I i 3_u F." 8 a I .. u... .. ... ... ... .... ... ... m X ' 9 x.. ...._ L.: 2.. . 4 I "i 1 .. .1. In . .J .nu .nu 8 . .. . .. .r :3 4. 71 -1 ñ u. .0 .. .1 .. .. .. .. .. _. .. .. .. .. .. .. .. .. nuuwxx. . x. .. .. .. .. .. _H _ _.nu T. -J.. . .1 9. !.f 2 :kt», . I l I I I i I :I .I I i I r I 2 .in I I I .,. I I 1 3 I ...me I I' . I' .I| I.. I I I ? l Hi _ü.. 'H' I år. ;- =- x-vs -, ---. a. ---ø .. .. . -, -. -xz. .-. 3 nu --1 |.. v..3't "-t; : 1 I l I J l v. t I I i l q l l l o i i l d l 0 . 1 ! ! ! 1 . l i l | .. l n .-. F.: U 1 a.: ? L i i vn øzz a x u x. .. 31 : v u x r 0 1 . . . * -. . a vv|. . : .. .. .. 11 . 1x , l. l LL I ..._..._... ... P... E '1.' .._?Tul f . .. x x .. I I z I 1 1 5 1 . . . . I ! . l . t l . . . . t t r . . . xx( . . . x. . zl : . a. . ...--... ..._.... ... -... "-.i L' ' 1 . : o S l l l t |: . . . . 0 3 . 1 : t i i l -I l l ! ! l J C l I l I -l r vl l l . . . q. .. .. I ...i .... ...å .... x gun, Lt.: II. I .l .-i u.. .h ur Un .. .. .. .. .. .. a x .. .. -. .. m. .-.. m. n. .. .u. .. .. _. .. .. .v. .. .. . x r u u s .. .1 ; Å ?ät-73:: 1 : 1 1 . 1 1 I l s l l l l t l l l l l o . r l k l i l l l l l l l l l o l l l n .. 13 _n? llåli .. I.. ...-...__ ... muwmwaw-ø-um 1 . .i 33 i ?H E :n i " 0 . ... VI i. . :2 .1 .0 ; I t ' s i. . t i l l i t ! ! ! .l il l ' l l l xt f l i o t l l l i l zl i l l .. .a ll 7l" ft .. . T... ? _7* J-4.1 4.5**1: 9P. _I I "i" i "*rn5t'1Din' ...-| -' 1...., o.-5"_{"3 ?1}I.- I

Medelvarde bSé I .7 7.9 1 .9 1'(-1 U I 0.7 7 16.2 16.2 '7'7 7. 4.4. I -.' 'T7 " LJ. I 5' 27.7 27J7 35.6 C :Ulé' C 5'1 C 41. E .1.1 0, i\1 7-7I -.' I 7-! f 2.' I 4 88.8 1 4 88.8 1 l Qñ 30.0 -.0 1 1UC? OG '.0 0 ICQ. 00,_{_:}\ g 109 lüu, ,0 I:) .01 a' I.

;za-'41

0-:

m

U

E I BU 88 ?0-1 t SG gg_§ 5 e r L . vi . . t i l l ! ! ! l xl f I . l l l $ l |l . . l l l l . l l l . l |l . . . . u..

:g

[LB?@G. um" ' n i a n -1 . . . . . . . xc a i c l w c r c | I l a a l a m øl l i r xl t xxk . . . _

§25 U.

Provets v1$ -I 8 U l I i l I I ul. ! I I c... I I I i I I .I-2 2 .P I I I I .4 l | I 3 I I ) 't 'n .. 'JM

.-'25

:3

0.074

125 ? P l i l l l o i n zI . . . c l . . l i l t l l l l l l xl l r l l l |. I x l a .I i I L . . . . . . l l l i xl l I I I I I I I I l l S I . I I I I I ' i I . n z.. .a . . s. . -. .. -' I a -I ' l l U l I I ' . \ . 0 |I l( o n l . -o o ' t I | I l vl . o l l ' . ' v* " ' ; 0 i.. I Lu. .. .0 .3 .1 .. n u au a x a u r uuus um ua . . . u. . . . . _n. . . . _ . u a u u r a x s 1. .. . . x c u x uu x n. .. . . m n xzn xu. . . . . . . za xun r xa s xza l xz. . . n . . l l l g l . . . I ' l l l i l l l l l l l ' l l l l l l l l l l ul l l l -ul l . l .' 4 5 d. Hasku1dü:m# 6 11.2 T1.. D. . ?L ?L -.F J I '."1 Få. Eâ. §17"*5.1.i ?asgeran' E2 I Ein IIi. J... .nu.i 1].d .Hi uxktmx EEUWE PGRHETGE _nummer-*vll t-C' .-u., .in a I II I 'av LEPSFC3 DELSHFLT F Värden T"

ti..IELNINi "im enllr

...u-mcwm-om mnmmmumom mmwwaømum

annan-..._.m-...oø-ø-iESULTåTELñmkETT t I. '. i v 1 r M?? 1.; p... I;5 n: . .'a 2 1-1 .1. ...-... ...-m...__.._u...uum..._.._..._.._..._.._.._Mum... .i .L

B.l 4 Metod MBB 54-90

J-aga

vv Metod

68-90

(Provisorisk)

BITUMINÖS BELÄGGNING OCH MASSA

Bestämning av styvhetsmodulen hos asfaltbetong

genom pulserande pressdragprovning

Bituminous pavement and mixture. Determination of resilient

modulus of asphalt concrete by indirect tension test

CD N G U I J ÄL O N D -J ORIENTERING SAMMANFATTNING UTRUSTNING PROVBEREDNING UTFÖRANDE BERAKNING

PRECISION, EVENTUELL UPPREPNING RAPPORT

ORIENTERING

Denna metod, som till stora delar är utformad på

grundval av ASTM D 4123-82(87), är avsedd för be-stämning av styvhetsmodulen hos asfaltbetong genom

pulserande pressdragprovning. Provkroppen kan vara

framställd på laboratoriet t ex enligt

Marshall-metoden eller uttagen ur en beläggning genom borrning.

SAMMANFATTNING

Ett cylinderformat prov utsätts på mantelytan för en

vertikal periodiskt återkommande given belastning

(normal frekvens= O,3-1,0 Hz med en pulslängd på 0,1 å 0,4 5). Den vid avlastning horisontella,

åter-gående (reSilienta) deformationen mäts.

Styvhets-modulen beräknas sedan enligt en formel från teorin

för elastiska cylindrar, varvid kontraktionstalet

förutsättes vara känt (får ej bestämmas ur den

veri-kala deformationen). Provningen utförs vid olika tem-peraturer, vanligen 5 och 25 C.

.3. .3. .3. MBB 54-90 2. VV 68-90 UTRUSTNING Provningsapparat

Belastningsanordning, varmed pulserande eller

periodisk belastning inom frekvensområdet

0,1-10 Hz och belastningsområdet 0-5 kN kan anbringas.

Temperaturregleringssystem för 5-4OOC med

onog-grannheten högst 1 C _{Möjligheter bör finnas att} temperaturkonditionera minst tre prover i 4 tim-mar.

Mat- och registreringssystem

Skrivare med frekvensområdet O-lO Hz, oscilloskop

eller PC.

Belastningsrigg t ex enligt figur 1

Figur 1. Exempel på belastningsrigg (finns på VTI).

Deformationsmätare för bestämning av den horison-tella deformationen med upplösningen 0,0002 mm inom frekvensområdet O-lO Hz.

Lastmätsystem för bestämning av pålagd last med

onoggrannheten högst SON inom frekvensområdet O-lO Hz.

Lim för fastsättning av deformationsmätare på