Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling
Dagens hemmafru
En kvalitativ studie om ett aktivt och välgrundat val
Anna-Lena Holmberg
C-uppsats i socialpsykologi, ht - 2008 Handledare: Mohammadrafi Mahmoodian Examinator: Mekuria Bulcha
Sammanfattning
Under det senaste decenniet har kvinnor gjort ett utträde på arbetsmarknaden. De har gått från att vara hemmafruar till yrkesarbetande. Närmare 1,2 miljoner kvinnor var hemmafruar i Sverige på 1960-talet, idag är de endast 48 000. Jag ville ta reda på vad det innebär att var hemmafru idag för hemmafruarna själva. Jag har utgått från min frågeställning; Vad innebär det att vara hemmafru idag? Hur ser de på förväntningarna som riktas mot dem? Vad finns det för mål och motiv för dessa kvinnor att bli hemmafruar? Hur upplever de sin position som hemmafruar? Jag har genomfört mitt arbete utifrån Grundad teori då jag ville få fatt i vad det innebär för dagens hemmafruar själva utan att utgå från någon bestämd teori. För att få fram detta har jag intervjuat fem kvinnor. Resultatet visade att dagens hemmafru är en kvinna som under en fas i livet har valt att stanna hemma från arbetslivet för att ta hand om sina barn, ett val som de haft ekonomisk möjlighet att välja i kombination med att de upplever att det dem gör har ett värde samt att det är meningsfullt. De har valt en livsföring utifrån det som har ett värde för dem.
Innehållsförteckning
1. Inledning……….3
2. Syfte och Frågeställning………. 4
3. Disposition……….. 5
4. Tidigare forskning……….. 5
4.1 Avlönat och oavlönat arbete………... 6
4.2 Rollen som hemmafru……… 7
4.3 Attityder till kvinnors förvärvsarbete………. 9
4.4 Identitet som hemmafru……….10
4.5 Sammanfattning av tidigare forskning………...11
5. Metod……… 12
5.1 Val av metod………. 12
5.2 Grundad Teori………...13
5.3 Forskningsprocessen………. 13
5.4 Tillvägagångssätt från urval till analys………. 14
5.4.1 Urval………. 14 5.4.2 Datainsamling………... 14 5.4.3 Analys ……….. 15 5.5 Förförståelse………..16 6. Resultat………..16 6.1 En fas i livet……….. 17 6.2 Barnen………... 18 6.3 Självuppfattning………19 6.4 Ekonomisk möjlighet……… 20 6.5 Andras förväntningar……….21 6.6 Sammanfattning av resultat………...22 7. Diskussion……….23 7.1 Kvinnors individualisering ………...23 7.2 Livsstil………...25 7.3 Livsföring………..26
7.4 Dagens hemmafru – en diskussion………... 27
7.5 Undersökningens resultat i förhållande till teori………...28
7.6 Undersökningens resultat i förhållande till tidigare forskning……. 29
7.7 Reflektion och förslag till fortsatt forskning……….32
7.8 Självkritik………..33
1. Inledning
”Jag är hemmafru – men inte desperat”, så löd en rubrik på Expressens debattsida den 2 oktober 2008. Madeleine Ekholm som skrivit debattinlägget är hemmafru i Kalifornien, dit hon flyttade med sin familj under 2003 från Sverige. Hon beskriver att vara hemmafru är en lyx och ger ett liv i frihet – för hela familjen. I USA känner hon sig respekterad som hemmafru, det gjorde hon inte i Sverige. Hon tycker att ordet hemmafru har fått en negativ klang, att ordet låter som början på ett AA-möte, något skamligt. Hennes erfarenhet var att hon möttes av en viss misstänksamhet och uttryckta farhågor som att hon ”kommer att förlora sin identitet” samt avundsjuka.
Vad är då en hemmafru? Jag har hittat följande definition av begreppet hemmafru i nationalencyklopedin: ”hemmafru, gift kvinna som arbetar oavlönat i hemmet och som försörjs av sin make. Hemmafruepoken i Sverige inleddes på 1930-t. i samband med den växande industrialiseringen, för att nå sin kulmen på 50-t. och sedan minska från mitten av 60-t.”
Frågan är om det finns några hemmafruar idag och i så fall hur många. Statistiska Centralbyrån (SCB) utför löpande Arbetskraftsundersökningar (AKU). Syftet med undersökningarna är att beskriva de aktuella sysselsättningsförhållandena och att ge information om utvecklingen på arbetsmarknaden. Enligt deras undersökning framkommer att det i september månad 2008 i Sverige finns närmare 6,9 miljoner personer som är i åldersgruppen 15 – 74 år och av dessa är drygt 4,8 miljoner personer i arbetskraften, d v s de som alltså är sysselsatta i arbete, arbetssökande eller studerande. Drygt 2 miljoner befinner sig alltså utanför arbetskraften i denna åldersgrupp och bland dem finns sjuka, studerande, värnpliktiga samt hemarbetande bland annat. Det finns enligt denna undersökning idag totalt 50 800 hemarbetande i Sverige varav 48 700 stycken är kvinnor.
I boken Hemmafrun som försvann av Axelsson redogörs för övergången till lönearbete bland gifta kvinnor i Sverige 1968 – 1981. Under denna period går över en halv miljon hemmafruar ut på arbetsmarknaden då industrisektorns dominans ersätts av tjänstesektorn (Axelsson 1992:46-47) . Oavlönat omsorgsarbete i familjen börjar nu produceras i privat eller offentlig regi på marknaden. Axelsson beskriver att den svenska välfärdsstaten har sin grund i att omsorgsarbete är statens ansvarsområde. För att bekosta denna välfärdsmodell med offentlig tjänsteproduktion måste staten få in inkomster och det fås genom att i så hög grad som möjligt få kvinnor att yrkesarbeta. Omsorgsarbete överförs alltså från familjens till statens ansvarsområde. Det framkommer också att det skett en förändring av det arbete som görs i hemmet. Det är i och med teknikutveckling och tekniska hjälpmedel hemarbetet blir fysiskt lättare och gör att enskilda arbetsmoment går fortare. Det som istället tenderar att ta mer i anspråk istället är inköp, behov av att hämta och lämna barn på olika ställen, även mängd av kontakter med samhällsinstanser och serviceorgan av olika slag. I ett längre perspektiv har alltså hushållsarbetet ändrat karaktär men den totala hushållsarbetstiden har inte förändrats särskilt mycket. Det som inträffat är att en viss omfördelning har skett av hushållsarbete inom familjen. Historiskt så har sysselsättningen inom jordbruket minskat sedan slutet av 1800-talet medan industri- och tjänstesektorn har ökat. Industrisektorn dominerar från 1940 och tjänstesektorn från 1965. I jordbrukssamhället utgjorde familjen en produktionsenhet. Mannen och hustrun arbetade tillsammans för sitt uppehälle även om sysslorna var uppdelade efter kön, dock var kvinnans arbete underskattat och räknades inte in i arbetskraften. I de tidiga folkräkningarna registrerades gifta kvinnor som hemmafruar oavsett vad de gjorde. En reviderad statistik där jordbrukarhustrur räknas in i arbetskraften antas ge ett högt kvinnligt
arbetskraftsdeltagande när jordbrukssektorn dominerade, ett lågt under industrisektorns och ett högt när tjänstesektorn dominerar. Enligt folkräkningarna var antalet hemmafruar som högst 1960 med 1 197 000 stycken, därefter minskar det successivt och 1985 var de 181 000 stycken. Minskningen mellan 1965 och 1985 var 655 000 stycken och det skedde parallellt med ökningen av sysselsatta i tjänstesektorn.
Den förändring som skett i samhället har på olika sätt framställts via massmedia och ett exempel på detta är Bengt Bratts tv-serie ”Hem till byn” där tittarna fått följa invånarna i den lilla byn som spelades in första gången 1971 och som sedan spelats in i olika omgångar, senast 2007. I byn kämpar jordbrukarna för sin existens, mot myndigheter och dålig lönsamhet. Fler av familjerna sålde sina gårdar och flyttade till staden. Tittarna fick bland annat följa familjen Persson som sålde sin gård och flyttade till Göteborg där mannen fick anställning vid Varvet. Livet på gården hade fyllts av arbete för både kvinnan och mannen i familjen men när de kom till Göteborg blev dagarna långa för kvinnan i familjen och hon kände sig inte hemma i sin nya ”hemmafru-roll” där hon fick svårt att fylla sina dagar med meningsfulla uppgifter. Hon förlorade i och med det en del av sin identitet som hon hade i sitt arbete på gården.
I ett land som vårt, där kvinnor och män förväntas ha samma förutsättningar, finns det ett politiskt intresse i dessa frågor. Sveriges regering presenterar på sin hemsida att målet och inriktningen för jämställdhetspolitiken ska vara att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De har fyra olika delmål som anger inriktning av politiken och där kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor. Det handlar dels om en jämn fördelning av makt och inflytande, att forma villkoren för beslutsfattande. Ett andra mål berör ekonomisk jämställdhet som handlar om frågor som utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. För det tredje en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och sist att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Ekonomiska och politiska förändringar har alltså gjort att tidigare omsorgsarbete övergått från familjens till samhällets ansvar, oavlönat arbete har blivit avlönat. Det har inneburit en förväntan på kvinnor att även de skall delta i lönearbete och betala skatt så att vi har råd med vår välfärd. Ur ett jämställdhetsperspektiv skall idag alla ha rätten till ett eget arbete och egen försörjning. Man kan ur detta se att det finns många möjligheter och rättigheter för kvinnor att delta i arbetslivet, vilket de ju också i stor utsträckning gör men även en förväntan att de skall söka sig ut på arbetsmarknaden för att dra sitt strå till stacken. Vi har idag ändå en del kvinnor som valt att vara hemmafruar på 2000-talet och jag vill med min undersökning få fatt i vad det innebär att vara hemmafru idag.
2. Syfte och frågeställning
Det centrala för min undersökning är att studera vad det innebär att vara hemmafru idag. Under det senaste decenniet har stora förändringar skett i samhället och kvinnor har lämnat sin roll som hemmafru och gjort ett utträde på arbetsmarknaden. Kvinnor har tidigare haft en omvårdande roll, en arbetsuppgift som nu övergått till lönearbete inom offentlig förvaltning och alla skall dessutom ha möjlighet och även rätten till ett eget arbete och egen försörjning. Det finns således många möjligheter och rättigheter för alla att delta i arbetslivet men även förväntningar att faktiskt göra det. Ett antal kvinnor står ändå utanför arbetsmarknaden och är hemmafruar i dag på 2000-talet.
Frågeställningar är: Vad innebär det att vara hemmafru idag? Hur ser de på förväntningarna som riktas mot dem? Vad finns det för mål och motiv för dessa kvinnor att bli hemmafruar? Hur upplever de sin position som hemmafruar?
3. Disposition
Efter inledning, syfte och frågeställning samt disposition så består arbetat av ytterligare avsnitt, Tidigare forskning, Metod, Resultat och Diskussion.
I avsnittet Tidigare forskning redogör jag för den forskning som jag tagit del av och som anknyter till vad det innebär att vara hemmafru. Jag redovisar fyra olika kategorier som jag funnit relevanta och det är avlönat eller oavlönat arbete, rollen som hemmafru, attityder till
kvinnors förvärvsarbete och identitet som hemmafru. Jag avslutar avsnittet med en
sammanfattning av tidigare forskning.
Under Metod redovisar jag för Grundad teori, som är den metod jag använt mig av i min undersökning. Jag börjar med att klargöra varför jag valt Grundad teori och sedan följer en beskrivning av teorin och jag avslutar med att beskriva hur jag gått tillväga i min undersökning från urval, datainsamling och analys. Jag har för min datainsamling valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem olika hemmafruar.
Resultatdelen inleder jag med en kort beskrivning av resultatet. Därefter beskriver jag de olika
underkategorier som hänger samman med och styrker min kärnkategori, och dessa är en fas i
livet, barnen, självuppfattning, ekonomisk möjlighet och andras förväntningar. Jag avslutar
med en sammanfattning som också beskriver min kärnkategori, begreppet livsföring.
Under Diskussion tar jag upp tre olika teoretiska begrepp som är kvinnors individualisering,
livsstil samt livsföring. Jag inleder sedan med en diskussion innan jag jämför mitt resultat med
de teoretiska begreppen samt tidigare forskning. Jag avslutar med en reflektion och förslag till fortsatt forskning samt självkritik.
4. Tidigare forskning
Jag har sökt tidigare forskning som redogör för mitt intresseområde, vad det innebär att vara hemmafru idag. Samtliga studier jag tagit del av och som jag kommer att redogöra för anknyter på något sätt till vad detta innebär. Ur materialet har jag funnit relevanta kategorier som berör vad det innebär att vara hemmafru och dessa kategorier är avlönat eller oavlönat
arbete, rollen som hemmafru, attityder till kvinnors arbete och identitet i förhållande till hemmafru-rollen.
4.1 Avlönat eller oavlönat arbete
I inledningen beskrev jag utifrån Axelssons (1992) bok hur oavlönat omsorgsarbete har blivit avlönat arbete inom tjänstesektorn och att omsorgsarbete därmed har blivit statens ansvarsområde. Det finns ytterligare forskning som beskriver hur politiska mål och beslut avspeglar sig i samhället och påverkar liv och arbetsliv för kvinnor.
Enligt Forsberg (1992:113) har kvinnor alltid utfört tjänster åt andra, där de tagit ansvar för omsorg om barnen och familjen men de har nu i ökad utsträckning fått lön för detta arbete. Detta har Forsberg skrivit om i boken Kvinnors och mäns liv och arbete som är en uppföljande studie av ett omfattande teoretiskt och empiriskt forskningsarbete som genomfördes 1962. De kvinnor och män som gick ut i arbetslivet under 60-talet har växt upp under en period som kallas ”hemmafruepoken”. Det är den period som kvinnor i störst utsträckning haft hushållsarbete som huvudsakligt yrke (ibid:108). De ungdomar som växt upp trettio år senare, på 90-talet, har växt upp i en annan familjestruktur än sina föräldrar då tvåförsörjarfamiljen har blivit norm och det finns en officiell jämställdhetsambition i samhället. Det som har utvecklats är tjänstesamhället men det är i sig inget nytt för kvinnor som alltid verkat i ett sådant då de utfört tjänster åt andra. Det som har hänt är att en ”kvinnosektor” växt fram i form av offentlig tjänsteproduktion där arbetsuppgifter består i att ta hand om sjuka, barn, äldre och andra med olika vårdbehov (ibid:112). Den samhälleliga välfärden som byggdes upp blev arbetsuppgifter för kvinnor och de fick därmed lön för sitt arbete. Olika politiska beslut i samhället kan alltså påverka om det arbete som kvinnor utför blir avlönat eller oavlönat då man kan besluta sig för att satsa på omsorgsverksamhet eller besluta sig för att dra in på detta trots att behovet fortfarande finns kvar och ofta finns det då någon kvinna som tar över detta avlönade omsorgsarbete och utför det oavlönat istället. Kvinnan blir till följd av detta en buffert mellan det offentliga och privata.
I Sverige uppmuntras kvinnligt förvärvsarbete med hjälp av politiska verktyg som exempelvis skattepolitik och arbetsmarknads- och socialpolitik. Detta är politiska incitament som uppmuntrar eller hindrar kvinnor att förvärvsarbeta. Genom att barn- och äldreomsorg drivs i offentlig regi så har man skapat förutsättningar för kvinnor att arbeta utanför hemmet. Sundström (1997) har i en artikel jämfört attityder till familj och förvärvsarbete bland kvinnor och män i Sverige, Tyskland och Italien. Det svenska materialet i undersökningen utgörs av ett riksrepresentativt urval på 1988 personer där uppgifter samlats in via enkäter och telefonintervjuer. I jämförelse med Sverige så är Tysklands och Italiens socialpolitik en maktkamp mellan ett socialistiskt synsätt och ett konservativt. De har en kollektiv människosyn som går under beteckningen familism, vilket innebär att det är familjen som ansvarar för sin egen välfärd med liten statlig subvention och omsorgsarbetet förväntas utföras inom hemarbetet. I Tyskland stödjer man enförsörjarfamiljen och utbudet av barn- och äldreomsorg är lågt och ger praktiska hinder för kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Uppfattningen är den att kvinnor inte bör förvärvsarbeta utan stanna hemma när barnen är små. I Italien består svårigheten i att på nationell nivå fatta beslut mer än att det finns en gemensam politisk hållning. De har en mer traditionellt socioekonomiskt mönster där familjen har en stark ekonomisk och social roll för individens välfärd. I Sverige arbetar en stor del av kvinnorna inom den offentliga sektorn och andra serviceyrken och mönstret ser snarlikt ut i Tyskland och Italien. Slutsatsen i utredningen är att Sverige utgör den mest könsneutrala och kvinnovänliga modell beträffande kvinnors möjlighet till ekonomisk oberoende. En förutsättning för att kvinnor med barn, men även äldre kvinnor, ska kunna arbeta är att det finns tillgång till barn- och äldreomsorg men även möjlighet till deltidsarbete. Den svenska välfärdsmodellen uppfyller till stor del dessa behov av omsorg och ger också, om man jämför, störst möjlighet att kombinera arbete med moderskap. Faktum kvarstår dock att det fortfarande är kvinnor som utför det mesta av det obetalda omsorgs- och hemarbetet.
I jämförelse med Sverige, Tyskland och Italien så är situationen helt annorlunda för kvinnor i Ryssland, där det funnits svårigheter att kombinera arbete och familjeliv. Det är ändå ytterligare ett exempel hur man genom politiska beslut kan påverka situationen för kvinnor men i Ryssland är just nu syftet att få kvinnor att skaffa fler barn. President Vladimir Putin
tillkännagav 2006 ett nytt demografiskt program då den ryska kvinnan tenderar att välja sin karriär före familjeliv (Rotkirch, Temkina och Zdravomyslova 2007). Rotkirch, Temkina och Zdravomyslova har gjort en analys av Putins program, ett program som senare under 2006 vann laga kraft. Målet för programmet var att öka fertiliteten och då speciellt för att få kvinnor att skaffa fler än ett barn och nya understöd ska öka statusen för kvinnor som tar barnledigt vilka annars kanske skulle drabbas av diskriminering inom familjen. Detta skulle lösas med en utbyggd föräldraförsäkring samt månatliga bidrag som skall öka för det andra och tredje barnet vilket skulle kompensera för den tid man inte arbetar. Kritik har framförts från tre olika positioner för det nya programmet, från de liberala, feministiska och konservativa. De liberala kritikerna menar att om kvinnorna stannar hemma så blir det ökade problem att få tillräckligt med arbetskraft på arbetsmarknaden, vilket redan är ett akut problem i Ryssland. I det fattigare samhällsskiktet tror de att bidraget möjligen kan motivera till att föda fler barn men för medelklassen kommer inte bidraget att kompensera kvinnorna för inkomstbortfallet samtidigt som de offrar sina karriärmöjligheter om de stannar hemma. De konservativa har en mer traditionell syn och vill utifrån det lägga mer fokus på att stödja kvinnans ”naturliga roll” som mödrar med ett hopp att familjens totala inkomst skall stärka faderns prestige som familjeförsörjare. Den tredje och sista kritiska positionen är den feministiska som beklagar att Putin håller kvar vid männens traditionella roll och inte nämner något om delat föräldraskap. De liknar detta vid den tidigare policy man haft under Sovjet-perioden med stöd för att den arbetande kvinnan är den naturliga vårdaren och en ekonomisk användbar resurs. Feministerna menar att det nya programmet bara stärker det underläge som kvinnor har på arbetsmarknaden och producerar polaritet och obalans mellan könen. De saknar också att det inte nämns något om möjligheter till att få flexibla arbetsscheman så att arbete och familjeliv kan kombineras. Sammantaget handlar det ändå inte om att kvinnorna ”skall tillbaka” till hemmen utan mer dilemmat att få utbildade kvinnor att stanna hemma och föda barn och med den konsekvensen att de får avstå sin karriär under en period samt hur de inte skall behöva bli ekonomiskt beroende hemmafruar i familjen.
4.2 Rollen som hemmafru
I befintlig forskning kan man se att det finns en viss bild av vad en traditionell hemmafru har för roll i familjen. Det handlar om att sköta hushållsarbete, barnen och till viss del mannen och även att förhålla sig till om huruvida mannen ska delta i dessa uppgifter eller inte. Det framgår även att det har skett en förändring av de uppgifter som utförs i hemmet beroende på utveckling av teknik och samhällsstruktur men bilden av en traditionell hemmafru finns där i grunden som en norm man kan jämföra sig med.
Den roll som hemmafruar tidigare haft i Sverige har förändrats och då även de arbetsuppgifter som utförts i hemmet (Axelsson 1992:93). Det är i och med teknikutveckling och tekniska hjälpmedel fysiskt lättare att genomföra hushållsarbete och gör att enskilda arbetsmoment går fortare. Det som istället tenderar att ta mer tid i anspråk är istället inköp, behov av att hämta och lämna barn på olika ställen, även mängd av kontakter med samhällsinstanser och serviceorgan av olika slag. I ett längre perspektiv har alltså hushållsarbetet i Sverige ändrat karaktär men den totala hushållsarbetstiden har inte förändrats särskilt mycket. Det som inträffat är att en viss omfördelning har skett av hushållsarbete inom familjen.
I Spanien däremot har man tittat på hur moderna män och kvinnor konstruerar och framställer den traditionella hemmafrun och vilken roll hon har och hur man sedan placerar sin egen identitet i relation till henne. Pink (2003) beskriver hur en ikon av ett traditionellt könsmönster framställs, den spanska hemmafrun. Hon har genomfört tjugo kvalitativa
intervjuer som hon spelat in samt videointervjuat människor i deras hem och fortsatte med deltagande observationer. De omfattade både män och kvinnor i olika åldrar, de som levde själva eller tillsammans och en del med barn, utvalda för att de representerade skilda sätt att leva och dessutom befann sig i olika stadium i livet. Undersökningen fokuserade på de intervjuades olika syn på hur hemmet, med dess arbetsuppgifter, är en plats där könsrelaterade identiteter och roller blir konstruerade, framställda och förnekade. Där konstruerar män och kvinnor bilden av den traditionella hemmafrun som de sedan jämför och framställer sin egen identitet i relation till. Den traditionella spanska hemmafrun framställs som kvinnan som sätter familjens behov före sina egna. Hennes dag startar med att ordna frukost till familjen innan hon ens hinner duscha själv varpå hon följer sin klagande make till dörren och ber om pengar till hushållet. Därefter städar hon innan hon går ut och handlar och lagar sedan lunch till familjen. När familjen tar sin siesta hjälper dottern henne att diska. Sedan tvättar och stryker hon innan hon går på ett möte med grannarna. När hon sedan är tillbaka har maken kommit hem och tagit med sig några vänner som han tittar på fotboll på TV tillsammans med. Efter att hon lagat middag till dem avslutar hon arbetet i köket och då vill hennes man ha sällskap av henne för att se en film, hon missar dock filmen eftersom hon somnar i soffan. Pink fann i sina intervjuer med kvinnor, vilka hade dagliga rutiner som kunde liknas med ovan beskrivning, att de beskrev sina erfarenheter i andra termer. De tyckte om hemarbete, för dem var den dagliga avslutningen ett medel för att leva i en roll som de strävade mot och skapade och de försvarade hemmets omgivning som de kände sig hemma och trygga i. De flesta yngre kvinnor i hennes undersökning tycke dock att de kvinnor som hade den traditionella hemmafrurollen var som ”besatta” av sin städning, och inte någon man kan identifiera sig med.
Att det finns traditionella könsroller framkommer när man ser på en kvinnlig bransch med traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter då de utförs som ett komplement i hemmet när man ändå är hemma med barnen. Dessa kvinnor har förvisso en annan roll än hemmafruar men i och med att de har sin verksamhet i hemmet och parallellt sköter sitt hushåll så finns det likheter med att vara hemmafru. Di Domenico (2008) har gjort en undersökning vad gäller könsroller och identitet som baseras på djupintervjuer gjorda med 33 innehavare av Gästhus och Bed & Breakfast i Scotland med fokus på hur man integrerar tillhandahållandet av kommersiell gästfrihet och de traditionella funktionerna i hemmet, där hemmet och arbetet överlappar varandra. Intervjuer har gjorts med kvinnor och män som ensamma driver sin rörelse och med par som driver sin rörelse tillsammans och de är mellan 40 och 69 år gamla. Det framkommer att det är mest kvinnor som driver dessa rörelser därför att det går att kombinera med att vara hemma med barnen. Bland både de manliga och kvinnliga företagarna dominerar en konservativ syn på yrkesrollerna utifrån traditionella könsroller. De kvinnliga företagarna som driver sitt företag ensamma och där deras män har ett arbete utanför verksamheten, de förväntar sig inte att männen skall hjälpa till med företaget utan försöker snarare att ha strategier för att hålla företaget och den privata sfären åtskild. I de företag som kvinnan och mannen driver rörelsen tillsammans så tenderar de att dela upp arbetsuppgifterna i företaget utifrån de traditionellt uppdelade roller som återfinns i ett hem. De manliga företagarna som har kvinnor som arbetar utanför hemmet håller inte sina fruar utanför sin verksamhet utan kvinnorna hjälper till i företaget när de inte är på sitt eget arbete.
4.3 Attityder till kvinnors förvärvsarbete
Ett alternativ till att vara hemmafru är att förvärvsarbeta. Den forskning jag tagit del av visar att det finns en viss ambivalens till kvinnors förvärvsarbete och män anser i högre utsträckning än kvinnor att barnen far illa om deras mödrar arbetar. Oron för detta är dock
större i t ex Tyskland och Italien jämfört med i Sverige. Svenska män är ändå i hög grad positiva till kvinnors möjlighet att yrkesarbeta men när det gäller hemarbetet är de benägna att hålla fast vid en traditionell arbetsdelning mellan könen.
Om man tittar på attityder angående kvinnors roll som mödrar och yrkesarbetande, bland kvinnor och män i olika åldersgrupper och dessutom mellan länder som Sverige, Tyskland och Italien, så kan man se vissa skillnader. Det gäller också synen på arbetsdelningen i hemmen. Dessa frågor har stor tyngdpunkt i Sundströms (1997) artikel i könsmaktutredningen. På frågan om kvinnor bör arbeta så har frågor ställts angående attityder
till kvinnors förvärvsarbete. När det gäller frågor om kvinnors roll som mödrar och
yrkesarbetande så framkommer att majoriteten av de tillfrågade i de tre länderna, Sverige, Tyskland och Italien, inte tycker att kvinnors arbete inkräktar på deras relation till barnen. När det gäller förvärvsarbete i relation till moderskap och familj blir inställningen mer ambivalent bland befolkningen i Tyskland och Italien. I Sverige oroar sig betydligt färre, jämfört med Tyskland och Italien för att barnen och familjen blir lidande av att mödrar förvärvsarbetar vilket möjligen kan förklaras av att man anser att barnomsorgen fungerar bra. Svenska män är generellt mer positiva till kvinnors förvärvsarbete, ändå anser de i större utsträckning är svenska kvinnor att barnen far illa om deras mödrar arbetar. Gemensamt för samtliga länder är att kvinnor är mer positiva till att kombinera arbete med familj än män och både svenska män och kvinnor är mer positiva än de tyska och italienska. Man har också sett att ålder har betydelse. Män över 50 år är mer oroade av kvinnors förvärvsarbete än samtliga andra grupper. Det som är intressant i studien är att svenska och tyska män i åldersgruppen 18 – 29 år är mer tveksamma till kvinnors arbete än sina landsmän i åldersgruppen 30 – 49. Det hon också tittat på är attityder till en traditionell arbetsdelning mellan könen. Det framkommer att kvinnor i åldersgruppen 18 – 49 i alla tre länderna är mer negativa till en traditionell arbetsfördelning är vad männen är vilket innebär att även de yngre männen i större utsträckning än kvinnorna anser att kvinnor bör och vill prioritera hem och familj före lönearbete. Männens roll är främst att bistå med hushållsinkomsten. Det finns alltså en konflikt mellan kvinnor och män om hur rollfördelningen ska se ut i familjen och för Sveriges del är den tydligast i synen på kvinnors förvärvsarbete och dess negativa inverkan på familj och barn. Eva Sundströms sammanfattande tolkning är att svenska män är positiva till kvinnors lönearbete men att de inte är beredda att ta ett större ansvar för hemarbete och om omsorg. Det innebär att svenska kvinnor även fortsättningsvis kommer att ha huvudansvar för det obetalda hemarbetet.
Attityder till kvinnors förvärvsarbete ser annorlunda ut i Ryssland jämfört med Sverige och övriga länder i Västeuropa som ovan nämnda artikel beskrev. Vladimir Putins nya demografiska program som han tillkännagav 2006 hade som syfte att få kvinnor att skaffa fler barn (Rotkirch, Temkina och Zdravomyslova 2007). Kritik har framförts från tre olika positioner för det nya programmet, de liberala, feministiska och konservativa och dessa visar att det finns skillnader i attityd till kvinnors förvärvsarbete. De liberala kritikerna menar att om kvinnorna stannar hemma så blir det ökade problem att få tillräckligt med arbetskraft på arbetsmarknaden, vilket redan är ett akut problem i Ryssland. De konservativa har en mer traditionell syn och vill utifrån det lägga mer fokus på att stödja kvinnans ”naturliga roll” som mödrar med ett hopp att familjens totala inkomst skall stärka faderns prestige som familjeförsörjare. Den tredje och sista kritiska positionen är den feministiska som beklagar att Putin håller kvar männens traditionella roll och inte nämner något om delat föräldraskap. De menar att det nya programmet bara stärker det underläge som kvinnor har på arbetsmarknaden och producerar polaritet och obalans mellan könen. De saknar också att man inte nämner
något om möjligheter till att få flexibla arbetsscheman så att man kan kombinera arbete och familjeliv.
4.4 Identitet som hemmafru
Den forskning som jag tagit del av när det gäller identitet har ingen koppling till Sverige utan enbart andra länder i Västeuropa och Kina. Jag tycker ändå att paralleller kan dras till den situation som råder i Sverige. Forskningen visar att det är viktigt och att det finns ett behov av att positionera och beskriva sig själv i förhållande till en förväntad roll som hemmafru och den syn som råder i omgivningen. Även om man befinner sig i arbetslivet behöver man både som man och kvinna positionera sig i förhållande till traditionella könsroller.
Undersökningen som beskrev hur den traditionella spanska hemmafrun konstrueras och framställs fokuserade även på hur moderna män och kvinnor framställer sin egen identitet i förhållande till hennes (Pink:2003). Den kunskap och erfarenhet som män och kvinnor i undersökningen använder när de utför sitt hemarbete både skiljer sig och är beroende av den traditionella hemmafruns, så till vida att de ställer sin egen insats i relation till hennes om hur hushållsarbetet skall genomföras. När de beskriver sin attityd till hemarbete så utfäster de också utsagor angående vilken typ av kvinnor och män de själva ser sig som. Fastän män och kvinnor är påverkade av egna historiska erfarenheter av traditionellt hushållsarbete och att den på olika grunder skiljer sig från den traditionella synens så är kön nödvändigtvis inte den huvudsakliga orsaken till skillnaden i deras nutida synsätt. Varje enskild individ var tydlig i att sätta sin inställning till hemarbete i relation till sin egen självidentitet, som t ex noggrann, lat och som att man har bättre saker för sig att göra. De framställer sig själva genom självmedvetna utsagor angående varför de som individer hade valt en viss strategi för sitt hemarbete, snarare än genom den moraliska diskursen om lämpligt könsmässigt beteende. Hur man skall framställa och positionera sig själv är även viktigt när man blir utsatt för stigmatisering. Medelålders hemmafruar i Kina kallas ofta si-nais. På 60-talet användes denna term för att referera till en lärares fru men under 80-talet så blev det en etikett för hemmafruar i nybyggda bostadsområden. Idag används det vanligen nedsättande enbart för medelålders, gifta kvinnor som anses okunniga, överviktiga och småsnåla men slösaktiga och utan högre mål i livet än att klara hushållet. Sik-ying Ho (2007) har gjort en undersökning där 45 kvinnor har deltagit i intervjuer i tio olika fokusgrupper och sedan har hon genomfört femton djupintervjuer om deras levnadshistorier. Knappt hälften av dessa kvinnor var hemmafruar. Alla kvinnor som deltagit i undersökningen försöker att frigöra sig från den rådande synen på olika sätt. Studien visar att dessa kvinnor genomgick en identitets-kris till mötes när de insåg att deras barn inte behövde dem lika mycket längre. De mötte denna utmaning genom att vara proaktiva och lärde sig att bli flexibla hemmafruar som sökte sig mot nya sfärer istället för att hålla kvar vid den roll de hade i familjen när de var yngre. Det tvingade dem att rannsaka sin situation och tänka över sin identitet. Det som är mest socialt accepterat för de kvinnor vars barn blivit stora är att skaffa sig en hobby. En del började också utbilda sig men inte några relevanta utbildningar för yrkeslivet utan snarare för att den var värdefull för dem själva och ingav mer själv-respekt och social respekt. Dessa kvinnor har fått andra valmöjligheter i sin tillvaro, när de nu inte är mödrar eller fruar längre, och för att göra tillvaron mer uthärdlig skapar de nya sätt att leva, bildar en ny uppfattning om vad det innebär att vara kvinna, nya former för relationer allt utifrån sina egna önskningar och för att frigöra sig från identiteten si-nais.
Även för de som befinner sig i arbetslivet är det viktigt hur man beskriver och positionerar sig i förhållande till sina arbetsuppgifter. Män och kvinnor som har traditionellt kvinnliga arbetsuppgifter förhåller sig olika i synen på sitt arbete. Detta framkommer i undersökningen av Di Domenico (2008) som hon genomfört vid olika Gästhus och Bed & Breakfast i Scotland. Könsbaserade stereotyper framträder tydligt och har betydelse. De manliga företagarna tenderar i sin beskrivning av sitt arbeta att betona det affärsmässiga i företaget som antal kunder de har, prissättning och de färdigheter som krävs för att driva företaget, att verksamheten är seriös och blir förnärmande när de blir jämförda med de kvinnor som driver liknande rörelse som de anser gör det som ren hobby. De förnekar uttryckligt de kvinnliga stereotyper som kan associeras till deras verksamhet och har en negativ syn på det som kan ses som kvinnliga karaktärsdrag och upplever det som nedsättande att blir tillskrivna detta. De använder detta som en mekanism för att distansera sig själva från att betecknas som att ha något samröre med kvinnodominerade roller. De kvinnliga företagarna använder sig också av dessa beteckningar utifrån synpunkter som att män som driver dessa företag hemma är ovanliga och lite udda. De ifrågasätter deras förmåga att hantera hushållsarbete och andra motsvarande uppgifter, att de verkligen har de förmågor som krävs för detta eftersom arbetet förutsätter att man är flexibel och kan kombinera arbetet och ansvaret för familjen. Det gemensamma de har är olika tekniker för att distansera sig från vanliga stereotyper när det gäller könsroller vilka de använder för att definiera sig egen självidentitet och status.
Istället för att diskutera identitet hos enskilda individer så har Goeb (2008) i en rapport diskuterat hur samhällets ”identitet” (hennes definition) ser ut i samband med Tysklands familjepolitik. Detta mot bakgrund av två rivaliserande begrepp som råder i Tyskland om hur man vill att familjer skall leva. Dels en traditionell och konservativ syn där man fokuserar på det privata ansvaret och traditionella värderingar om familjen och dels en socialistisk och frigörande syn, progressiv, som fokuserar på samhällets ansvar och jämlikhet mellan könen. Gränserna för den konservativa synen och den progressiva börjar nu luckras upp och nya synsätt börjar framträda och temat för familjepolitiken har blivit centralt för en hel mängd olika debatter angående samhällets identitet och framtid. Båda sidor har insett att den tyska familjen är sårbar i det moderna samhället och har behov av att stärkas och skyddas från effekterna av total rörlighet och flexibilitet. Det finns en politisk vilja att säkerställa att familjen kan få ekonomiskt understöd till en viss nivå.
4.5 Sammanfattning av tidigare forskning
Sammanfattningsvis kan jag se att det finns ett antal relevanta drag i artiklarna som kan kopplas till mitt forskningsområde som handlar om vad det innebär att vara hemmafru idag. Jag har tagit del av forskning som förutom Sverige även berör andra länder i Västeuropa samt Kina och Ryssland.
Något som berörs i nästan samliga undersökningar är hur samhället, genom olika politiska beslut, har stor inverkan för kvinnors möjligheter när det gäller deras liv och arbetsliv. Det handlar om allt från att skapa incitament för kvinnor att föda fler barn och under en period avstå från sitt arbete till att skapa förutsättningar på arbetsmarknaden så att det går att kombinera arbete och familjeliv. I Sverige, men även i andra europeiska länder, arbetar kvinnor främst inom tjänsteproduktionen med omsorgsarbete, som är en del av vår välfärd men i vilken omfattning det skall ske genom avlönat arbete avgörs genom olika politiska beslut. Omsorgsarbetet finns ändå kvar även om det inte kan utföras avlönat, utan det utförs då istället oavlönat av kvinnor.
Forskningen visar att det finns en bild av vad en traditionell hemmafru har för roll i familjen. Det handlar om att sköta hushållsarbete, barnen och till viss del mannen och även att förhålla sig till om mannen ska delta i dessa uppgifter eller inte. Det framgår även att det har blivit en förändring av de uppgifter som utförs i hemmet beroende på utveckling av teknik och samhällsstruktur men att bilden av en traditionell hemmafru finns där i grunden som en norm att jämföra sig med. Dessutom när det gäller identitet som hemmafru så visar forskning att både män och kvinnor på något sätt är påverkade av sina olika erfarenheter av vad en traditionell hemmafru-roll innebär. Det är något som de på olika sätt ställer sin egen insats av sitt eget hemarbete i relation till. Man försöker ändå sätta sin inställning till hemarbete i relation till sin egen själv-identitet och personliga egenskaper snarare än att den är beroende av kön och moraliska förväntningar. Annan forskning visar att man snarare distanserar sig mot olika könsmässiga stereotyper, att dessa kan upplevas nedsättande att bli jämförd med. Attityder till kvinnors förvärvsarbete varierar mellan kvinnor och män och också mellan olika länder. Svenska män är i hög grad positiva till kvinnors möjlighet att yrkesarbete men när det gäller hemarbetet är de benägna att hålla fast vid en traditionell arbetsdelning mellan könen. Det som framförallt saknas i tidigare forskning är erfarenheter från dagens hemmafruar själva, hur de upplever sin situation och vad som ligger bakom deras beslut att vara hemmafruar. Ofta handlar forskningen om arbetsuppgifterna i hemmet, hur de har förändrats samt hur man fördelar dessa arbetsuppgifter mellan kvinnan och mannen. Jag hoppas därför att jag kommer att kunna få fatt i vad det innebär att vara hemmafru idag och vad det innebär för hemmafruarna själva.
5. Metod
I detta avsnitt kommer jag att motivera varför jag valt att arbeta med Grundad teori och hur jag metodologiskt gick till väga för att få svar på min frågeställning Vad innebär det att vara hemmafru idag? Hur ser de på förväntningarna som riktas mot dem? Vad finns det för mål och motiv för dessa kvinnor att bli hemmafruar? Hur upplever de sin position som hemmafruar? Jag kommer också att ge en redogörelse för Grundad teori som metod.
5.1 Val av metod
Jag har valt grundad teori som metod för att genomföra min undersökning. Grundad teori kan beskrivas som en teorigenerering på empirisk grund där syftet är att både skapa nya teorier och att grunda den teori som genereras med utgångspunkt empirisk data (Guvå & Hylander 2003:5-6). Detta är ett sätt att skapa ordning i det som vi uppfattar som verkligheten, för att bättre förstå den. Det innebär att man inte bestämmer sig för någon teori innan man börjar sitt datainsamlande utan man får utifrån de data man får in bygga upp begrepp och teorier. Det saknas idag teorier om vad det innebär att vara hemmafru idag och det är anledningen till att jag valt grundad teori som metod för mitt arbete. Jag vill dessutom närma mig mitt forskningsområde utan några föreställningar eller antaganden då jag inte är ute efter att verifiera några förutbestämda hypoteser utan jag skall försöka vara så öppen som möjligt under min undersökning så att jag istället kan få fram just hemmafruarnas egna upplevelse av sin situation. Det är inte jag som skall identifiera problemet utan det är de som undersöks egna problem som ska stå i centrum.
Som jag nämnt ovan är syftet med grundad teori att generera en teori utifrån empirisk grund. Inom vetenskaplig forskningen skiljer man mellan deduktiva och induktiva metoder. Med den deduktiva metoden så utgår man från en hypotes och går ut och gör sin undersökning med den som grund (Hartman 2001:21-25). Man samlar sedan in data som kontrolleras mot hypotesen och hypotesen kan därmed bekräftas eller falsifieras. Enligt den induktiva metoden så börjar man med att samla data utan att ha utformat någon hypotes utan man utgår helt från en frågeställning. Därefter analyserar man data och försöker att hitta olika samband mellan olika egenskaper. Den deduktiva metoden används framförallt inom den kvantitativa forskningen och den induktiva inom kvalitativ forskning. De kvalitativa forskningsmetoderna används främst inom samhällsvetenskaperna eftersom de är mer intresserade av att hitta vissa samhälleliga företeelser och vilken mening de har för människor (ibid:17). Grundad teori är en metod som kan användas inom både kvantitativ och kvalitativ forskning och anledningen till att den kan vara tillämpbar inom båda riktningarna är att den är en induktiv metod med deduktiva inslag (ibid:35-36). Det innebär att man upprepar urval, datainsamlande och analys under fler olika faser i sökandet på sanningen. Man börjar med att först samla in data från ett urval som man sedan induktivt analyserar, därefter gör man ett nytt urval som baserar sig på analysen, således ett deduktivt arbetssätt. Under analysen av data gör man något som kallas konstant jämförelse, man jämför då kontinuerligt data man samlat in från olika urvalsgrupper (ibid:36). Genom att man hela tiden göra dessa jämförelser så kommer man attse vad som är viktigt i det insamlade datamaterialet. Denna process pågår tills man har kunnat generera en teori. En teori som alltså växt fram ur datainsamlingen samtidigt som den är grundad i data.
5.3 Forskningsprocessen
Inom grundad teori inleds processen med så få förutfattade meningar som möjligt för att dessa inte skall styra undersökningen. Man ska därför inte innan sin undersökning formulera någon problemställning utan man ska istället försöka ta reda på vad som pågår hos de människor man ska undersöka. Processen genomgår tre olika faser, den öppna fasen, den selektiva fasen och den teoretiska fasen. Den öppna fasen som man inleder med innebär att man försöker hitta olika kategorier i det datamaterial som samlats in genom exempelvis intervjuer eller observationer (Hartman 2001:40). En kategori beskriver ett fenomen som har en bestämd mening för en grupp människor, ett fenomen som man försöker begreppsliggöra. Man skall försöka hitta så många kategorier som möjligt i den öppna fasen utan några begränsningar och låta det vara öppet vilka kategorier som sedan kommer att visa sig vara relevanta. När man till slut inte kan hitta fler kategorier anses datainsamlandet mättat och man har då också upptäckt vilken kategori som är kärnkategorin och de andra kategorierna blir underkategorier. Kärnkategorin beskriver det problem som är centralt för den grupp människor som ingår i ens undersökningsområde. Nu övergår processen till nästa fas, den selektiva fasen. Nu börjar man välja bland de kategorier man funnit i den öppna fasen. Genom ytterligare datainsamlande försöker man komma fram till vilka kategorier som är viktiga och tydligare bestämma deras egenskaper. Man behåller de kategorier som är relaterade till kärnkategorin och de andra väljer man bort. När mättnad uppstått även i denna fas så övergår man till den tredje och sista fasen, den teoretiska fasen (ibid:41). Nu ska man se hur de olika kategorierna förhåller sig till varandra. Man jämför de olika kategorierna med varandra och försöker se vad de har gemensamt och hur de skiljer sig och på så sätt ökas förståelsen för det fenomen man studerar. Man gör återigen datainsamling och formulerar hypoteser. När detta är gjort har en teori genererats och ett resultat kan dokumenteras.
5.4.1 Urval
Som tidigare nämnts så görs fler olika urval under forskningsprocessen när man arbetar enligt grundad teori och urvalen ser olika ut under de olika faserna. Datainsamlandet ska göras systematiskt men inledas utan några förutfattade idéer om vilka data man behöver (Hartman 2001:63-64). I planeringen av undersökningen har man identifierat en grupp människor som intervjupersoner. Det man har att ta ställning till är dels vad man skall ha för teknik för sitt datainsamlande och dels utifrån vilka principer man skall göra sitt urval. I grundad teori använder man sig av ett teoretiskt urval, vilket innebär att forskaren väljer att undersöka dem vilkas egenskaper kan tänkas besvara frågan bäst eftersom syftet är att i datamaterialet hitta kategorier, egenskaper och samband mellan kategorier (ibid:70-71). Ändamål och relevans är två kriterier i det teoretiska urvalet. Ändamålet innebär att det datamaterial man får in skall kunna ge information om kategorier, dess egenskaper och relationer mellan dem. I början av undersökningen är ändamålet att upptäcka så många kategorier som möjligt och slutligen blir det att förena kategorierna i en teori genom att hitta samband mellan dem. Med relevans menas att de egenskaper eller begrepp som vi tillskriver kategorin och relationerna mellan dem, vilka utgör grunden för teorin, är väsentliga i förhållande till vårt forskningsområde. Mitt urval kommer inte att förändras under undersökningens gång utan mitt urval består av hemmafruar. Då hemmafruar inte finns representerade på någon enskild plats så har jag helt enkelt fått fråga mig fram genom bekanta om de känner någon som är hemmafru för att på så sätt få en kontakt för en intervju och vidare har de jag intervjuat känt någon i sin tur som jag kunnat intervjua. Detta kallas för snöbolls- eller kedjeurval och detta kan man använda sig av när intervjuns mål är att göra en analys och det inte är frågan om att uppnå någon representativitet (Bryman 2002:313). Det har varit svårt att hitta hemmafruar till mitt arbete och det gjorde att det inte blev så stor variation i mitt urval. Därför blev mitt urval också något slumpartat i alla faserna men det var ändå kvinnor som är hemmafruar som jag intervjuade och de har både relevans och är väsentliga för min undersökning. För att kontrollera urvalet kan man minimera och maximera skillnader mellan de grupper man väljer. Genom att minimera skillnader så kan man skapa grundläggande likheter hos en kategori. Detta kan ha en fördel när man vill skapa tydliga villkor under vilken en kategori uppkommer. Då det inte blev så stor variation i mitt urval så blev det en minimering av skillnader. Om min undersökning haft en större omfattning hade jag kanske haft tid och möjlighet att hittat hemmafruar med olika bakgrunder att intervjua. Jag hade därmed kunnat få en större bredd på mitt material och i och med det kunnat maximera skillnader mellan jämförelsegrupper och därmed kunnat vidga den slutliga teorin (Hartman 2001:70-71).
5.4.2 Datainsamling
När det gäller datainsamlande och vilken teknik man skall använda beror det på vad man är ute efter i sin undersökning. I den öppna fasen i forskningsprocessen kan man använda sig av många olika källor, då syftet är att frambringa så många kategorier som möjligt. Observationer och intervjuer är de vanligaste källorna men man kan även i denna fas använda sig av exempelvis skönlitteratur, videoband och tidningar. Det man skall söka i datainsamlingen är inte uppgifter om personer utan om vad de gör och inte gör, data handlar om företeelser som relationer och handlingar. När forskningsprocessen sedan går över till den selektiva och teoretiska fasen så har man fastställt kärnkategorin och dess underkategorier, man vet då vad man söker vidare efter och då väljer man datainsamlingsteknik utifrån detta. När det gäller datainsamling har jag enbart genomfört intervjuer. Eftersom jag var intresserad
av att få fatt i vad det innebär att vara hemmafru på 2000-talet så hade jag redan identifierat en grupp människor som jag ville nå i min undersökning, alltså hemmafruar.
Jag genomförde kvalitativa intervjuer i min undersökning. Under den öppna fasen genomförde jag tre ostrukturerade intervjuer och hade då bara några enstaka teman som minneshjälp under själva intervjun (Bryman 2002:301-302) som utgick från min frågeställning. Under den selektiva fasen genomförde jag en semi-strukturerad intervju och utgick då från mer specifika teman utifrån de kategorier jag hittat i den öppna fasen. Jag genomförde sedan ytterligare en semi-strukturerad intervju under den sista, teoretiska fasen. Under intervjuerna, som jag spelade in på band, försökte jag ställa så öppna frågor som möjligt för att försöka få fram intervjupersonernas uppfattning, jag ställde inledande frågor för att öppna upp för en berättelse och ställde sedan uppföljande frågor för att fördjupa svaren. Intervjuerna har jag genomfört hemma i köket hos hemmafruarna och de pågick mellan 30 – 60 minuter. Innan intervjun startade informerades de om att det var frivilligt att delta, att de kunde avsluta intervjun när som helst samt att materialet är konfidentiellt. De fick också veta att jag ville spela in intervjun på band samt hur jag skulle hantera materialet efter intervjun. De fick även vetskap om att de har rätt till att ta del av studiens resultat. Intervjupersonerna gav sitt samtycke till att delta (Vetenskapsrådet 1990:7-14).
5.4.3 Analys
Den teori man genererar kan antingen vara faktisk eller formell (Hartman 2001:79-87). Den faktiska teorin handlar om en bestämd grupp människor och den formella teorin om relationen mellan olika fenomen i sig. När man genererar en faktisk teori utifrån det datamaterial man fått in så arbetar man fram koder ur materialet. Dels faktiska koder som står för kategorier och egenskaper och dels teoretiska koder som är begrepp för de relationer som binder ihop de faktiska kategorierna, man letar efter ord eller fraser som beskriver enskilda fenomen. Under arbetet med kodningen krävs ett kreativt tänkande kring dessa och man måste under tiden utveckla teoretiska idéer och dessa skrivs ner som teoretiska minnesanteckningar. Det är i detta arbete som teorin kommer att växa fram. Minnesanteckningar skrivs ner så snart kodningen påbörjas och de består av idéer om koder och deras relationer. Det antecknas även sådant som kan leda undersökningen vidare, idéer om vad man behöver komplettera med för att begreppsliggöra en kategori. Minnesanteckningar skall dateras men hållas skilt från annat material. Under den öppna fasen genomförde jag tre intervjuer som jag transkriberade. Utifrån de data jag fått under dessa intervjuer fann jag olika kategorier, olika fenomen som hade en bestämd mening för de jag intervjuade, samt beskrivit dem utifrån olika begrepp (ibid:40). Jag har här försökt att hitta så många kategorier som möjligt. När jag till sist inte fann fler kategorier kunde jag efter visst analyserande hitta det som var centralt för de jag intervjuat och hade därmed funnit en kärnkategori. Parallellt med detta arbete har jag genomfört minnesanteckningar i form av teoretiska idéer, i detta läge handlade det om hur jag skulle kunna hitta fler kategorier, och vilken som sedan skulle kunna vara kärnkategorin (ibid:87). När processen övergick till den selektiva fasen valde jag ut de kategorier jag ville fortsätta arbeta med och som alla på något sätt anknöt till kärnkategorin (ibid:41) och jag genomförde då ytterligare en intervju där jag anpassade frågorna utifrån dessa. Efter att jag transkriberat även denna intervju försökte jag återigen bestämma vilka kategorier som var viktiga genom att förtydliga olika begrepp. Parallellt gjorde jag även här minnesanteckningar om vilka kategorier som jag skulle ta bort, olika idéer och om det fanns några samband mellan kategorierna och kärnkategorin (ibid:88). Under den tredje och sista fasen, den teoretiska fasen, försökte jag inför min sista intervju se hur de olika kategorierna förhöll sig till
varandra. Jag gjorde en del antaganden kring detta och ställde mina frågor under intervjun så att de handlade om kärnkategorin och de kategorier som var relaterad till den (ibid:41). Mina minnesanteckningar handlade här om idéer om vad som band samman de olika kategorierna och vilka relationer det fanns dem emellan (ibid:88). Jag transkriberade även denna intervju innan det slutliga resultatet skrevs samman.
5.5 Förförståelse
Jag är född på 60-talet och uppväxt på landsbygden där mina föräldrar drev ett mindre jordbruk. När jag föddes var min mamma hemmafru men när jag var två år utbildade hon sig och förvärvsarbetade därefter fram till hon fick pension. Det skiljde min mamma från de andra kvinnorna i byn där vi bodde, vilka betraktades som hemmafruar. Min minnesbild är dock att de ändå hade långa arbetsdagar och att de parallellt med hushållsarbete och omhändertagande av barnen även utförde ett arbete på gården. Jag själv har sedan jag slutade skolan valt att arbeta och ingen av kvinnorna i mitt umgänge har heller valt att vara hemma istället för att arbeta och jag har därför inte någon riktigt klar bild av vad det innebär att vara hemmafru idag. Det jag kan se som ett problem för dagens hemmafru är att hon står utanför olika trygghetssystem som exempelvis sjukförsäkringen. Om hon blir ensamstående av någon anledning och inte direkt kan få ett arbete och inkomst har hon heller inte möjlighet till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. På sikt påverkar även valet kommande ålderspension.
6. Resultat
När jag inledde min undersökning utgick jag ifrån frågeställningen; Vad innebär det att vara hemmafru idag? Hur ser de på förväntningarna som riktas mot dem? Vad finns det för mål och motiv för dessa kvinnor att bli hemmafruar? Hur upplever de sin position som hemmafruar?
Samtliga fem kvinnor jag har intervjuat är i 40-årsåldern. En av kvinnorna har flyttat från London till Sverige under 2008 och den intervjun genomfördes på engelska och jag har själv gjort översättningen från denna intervju. Hon är också den kvinna som varit hemmafru tidigare och därefter varit tillbaka i arbetslivet några år innan hon nu återigen valt att vara hemmafru. Fyra av kvinnorna har barn från förskoleålder till skolålder och en kvinna har enbart barn i skolåldern. Tre av kvinnorna har sina förskolebarn på dagis de timmar som man enligt lagen får ha även om man inte arbetar, 15 timmar i veckan, och den fjärde planerar för detta. Deras män antingen förvärvsarbetar eller har egna företag. Jag har valt att göra min presentation av resultatet anonymt då vem som har uttryckt vad inte på något sätt skulle påverka resultatet. Ändå har jag numrerat dem och refererar till dem som intervjuperson (Ip) 1–5. De fem kvinnorna är bosatta i fyra olika kommuner och bor samtliga på landsbygden och har mellan tre till fem barn.
Det som framkommit under min undersökning är att dagens hemmafru är en kvinna som har gjort ett aktivt val i hur hon vill leva under en tid i livet för att ta hand om sina barn. De beskriver att det de gör är meningsfullt och att det har ett värde för dem själva. Det finns förväntningar på dem från både mannen och samhället men detta har underordnade betydelse, detta kan man stå emot. Jag kommer nu att presentera de olika kategorier som är centrala för vad det innebär att vara hemmafru idag. Den första kategorin är en fas i livet, som beskriver att detta är en tid i livet som har en början och ett förväntat slut, en fas som grundar sig på att man gjort ett eget val. Den andra kategorin är barnen, då de är skälet till att man valt att bli
hemmafru. Kategorierna självuppfattning och ekonomisk möjlighet redogörs som förutsättningar för deras val och jag avslutar med andras förväntningar som beskriver familjens och omgivningens förväntningar.
6.1 En fas i livet
Studien visar att man som hemmafru i dag befinner sig i en bestämd fas i livet, en tid som har en början och ett förväntat slut någonstans i framtiden. Samtliga kvinnor har arbetat och det som är gemensamt är att deras beslut att lämna arbetslivet och bli hemmafru har en direkt koppling till deras barn. Antingen togs beslutet när barnen var små, innan de ens var födda eller som för en i samband med att barnet blev sjukt. De är också redo för en förändring igen om det skulle krävas, detta är inget val man gjort som gäller för resten av livet.
Beslutet har tagits gemensamt med mannen som tycker att det är bra att hon är hemma. Det som ändå framkommer är att det är kvinnans initiativ, hennes val, som ligger som grund för beslutet. De har själva haft en önskan redan när barnen var små att de inte vill att de skall behöva gå till dagis utan att man vill vara hemma med dem.
Jaa, jag har ju haft en önskan om att få vara hemma också, slippa vara på dagis, för det tillhör inte min livsfilosofi. Att jag skall skaffa barn och sedan ska någon annan ta hand om dom (Ip 4).
Det innebär alltså att initiativet kommer från kvinnorna själva och att deras män delar deras inställning. Det finns heller inget som tyder på att männen skulle ha motsatt sig om de istället hade valt att arbeta istället för att stanna hemma. Att det ändå är ett gemensamt beslut handlar om att valet är beroende av olika förutsättningar och det är främst ekonomiska möjligheter, att familjen kan leva på mannens inkomst. Det handlar också om vilken inställning man har till sin situation. De uttrycker det i termer av att ”ha lyckan” (Ip 2) att kunna vara hemma och att det är en möjlighet att kunna leva detta liv, ett liv som de skulle önska att andra också skulle kunna få.
Jag ser ju på mina kompisar dom som ändå har möjlighet och skulle kunna låta bli att jobba, alltså dom som inte behöver jobba på grund av ekonomiska skäl, dom skulle inte kunna tänka sig att vara hemma med sina barn, för det är jobbigt. [….] Så tycker dom att det är synd om barnen att dom ska va hemma (Ip
4).
Detta innebär att det måste finnas både ekonomiska förutsättningar och en vilja till att stanna hemma och se att det man gör är meningsfullt då de uttrycker att det finns ett värde i det de gör. Dessa delar som är viktiga förutsättningar för att leva detta liv blir också de som kommer att kunna bli skälet till att man beslutar sig för att gå in i en annan fas i sitt liv. Som jag nämnt är detta inte ett beslut man tagit för att det skall gälla livet ut, utan de har alla tankar om att återgå till arbetslivet. När det skall ske ser dock olika ut. Det handlar för en om när dottern börjar i skolan, för en annan när det inte längre finns något meningsfullt att göra och för en tredje så länge det går ihop sig ekonomiskt ”om han [maken] fick slita livet ur sig för att jag
ska gå hemma och loda då skulle jag inte göra det. Alltså då vill man ju dra sitt strå till stacken liksom. […]så länge det går ihop så kör vi på” (Ip 3). Grunden är ändå att det är
kopplat till att det utifrån barnen inte längre finns något behov av att man är hemma och de som har barn i lägre ålder ser deltidsarbete som ett alternativ så att man kan finnas hemma när
barnen kommer från skolan. Såväl som när fasen startade så kommer tidpunkten när den kommer att upphöra, att styras av familjens situation och behov.
Jo, för då blir det ju inte lika mycket hemma att hålla på med, då vill man ju göra något meningsfullt i varje fall ju. Då klarar dom sig ju själva, då blir det ju att man tänker om, men vad, det vet jag inte vad jag vill [….]Man går ju inte hemma för att man inte har något annat (Ip 2).
De menar att möjligheten att komma tillbaka till arbete finns där den dag de behöver, karriären finns alltid där ute.
Jag är av den sorten att jag tror att jag kan få ett jobb om jag vill. Jag lever inte med någon oro, jag tror fortfarande att om jag vill gå ut och jobba så kan jag få tag i ett jobb (Ip 4).
Detta skapar en trygghet i att det finns en valmöjlighet den dag man kommer att göra ett annat val för hur sitt liv ska se ut.
6.2 Barnen
Denna kategori beskriver hur de kvinnor jag intervjuat på olika sätt beskriver vilken roll barnen haft i deras beslut att stanna hemma som hemmafruar då barnen visade sig vara skälet till att man gjort detta val. Under mina intervjuer så framkommer det att samtliga har förvärvsarbetat och att det var på grund av barnen som de beslutade sig för att stanna hemma. Ett starkt skäl var att slippa ta upp barnen på morgonen och ”släpa iväg dem till dagis” (Ip 2). De vill att barnen skall slippa känna stress och vara borta långa dagar på dagis och fritids utan få komma hem. En kvinna berättar att hon sköter allting hemma och gör det under dagtid när hon är ensam hemma medan barnen är i skolan och mannen på arbetet, och det gör att hon har tid med barnen då de kommer hem och kan då skjutsa dem till deras olika aktiviteter och hjälpa till med läxor.
Man kan ju följa upp dom på ett helt annat sätt, man har ju liksom lite mera koll tycker jag. Och sen att man har tid att gå in se det här med läxor, man vet när dom har prov så man liksom kan, det är ingenting som går förbi en om man säger så. Man känner att man har den tiden för man är inte trött på det viset på kvällen och kommer hem klockan sex, sju och ska ha kvällsmat och, utan tiden finns liksom där (Ip 2).
Att man själv inte har ett arbete som tar tid gör att man får tid och ork över för att finnas till för barnen när de kommer hem från skolan. Barnens behov kommer först, ”dom går i första
hand, jag sätter dom inte åt sidan, jag gör inte det, det kommer jag aldrig rubba” (Ip 5).
Även om det handlar om barnens behov så framkommer det att även kvinnorna har egna behov kring barnen, att till exempel få vara med och se dem växa upp och att vara en del av deras vardag. Kvinnan som arbetat när de äldre barnen var små känner att hon missat deras liv så länge och hon vill därför nu se mer av minsta barnets uppväxt.
Jag hade ett jobb som jag slutade i juli. Först som en semester, sen kändes det bra, stor skillnad mot vad jag kunde minnas. Förr om någon skulle sagt att jag skulle bli hemmafru så skulle jag sagt -Åh, nej, jag vill inte bli hemmafru, det skulle vara hemskt. Men det är inte hemskt. Det är trevligt, jag har en chans att
få tid att vara tillsammans med min familj. Möjligheter att träffa flickorna varje dag och umgås med dem, dela dåliga och goda nyheter, och runt T [maken] när han går till arbetet och kommer hem från arbetet (Ip 1).
Det finns således två olika sidor av detta med barnen. Dels utifrån barnens behov av det skall få en lugn uppväxt och slippa gå på dagis. ”att jag ska skaffa barn och sedan ska någon
annan ta hand om dom?” (Ip 4) och dels att man även har egna behov av att få delta i barnens
uppväxt.
6.3 Självuppfattning
Denna kategori ger en bild av hur de hemmafruar jag intervjuat beskriver sin egen situation och hur de ser på sig själva och det liv de valt att leva. Det som är gemensamt och viktigt för deltagarna är att de dels upplever det som de gör är meningsfullt och dels att de har möjlighet till andra sociala kontaktar och egen tid. En uttrycker det som lycka att hon har möjligheten att vara hemma. En av kvinnorna har varit hemmafru under fem år under 90-talet med sitt första barn i ett tidigare äktenskap. Hon upplevde att det då var mer tvingande, nu är det mer ett beslut som kommit inifrån henne själv.
Det är en skillnad mellan hur det var när jag var hemmafru 1995 när jag fick min första dotter, det var mer krävande, det var mer av en roll där du förväntades att laga mat, städa och att vara mer ödmjuk, än vad det är nu, nu är det mer fritt, känner jag [….] som hemmafru nu har jag mer tålamod, bättre kontroll, om jag inte har middagen på bordet, strunt samma, att jag inte har maten klar –Kan du hjälpa mig med det? Innan (med f d maken), hade jag sett till att det fanns mat på bordet därför att jag såg det som min plikt, som fru, som kvinna. [….] att vara hemmafru här och nu, jag tycker det är underbart men jag
har en känsla av att det beror på mig, att jag hittat mig själv nu, och jag vet vad jag vill ha ut av livet (Ip 1).
Detta innebär att det val man gjort inte på något sätt varit tvingande av yttre faktorer eller förväntningar utan är ett val som man själv gjort. Det som ändå är viktigt och som man också uttrycker är att det man gör hemma ser man som meningsfullt, ”det här är ju ett värde för mig
att få vara hemma” (Ip 4) och som fler uttrycker det i termer av att man faktiskt gör ett arbete.
Men jag är inte....dåligt sysselsatt om man säger så. Och så länge man se att man har att göra så. Jag trivs med det jag gör, annars skulle jag inte göra det. Man går ju inte hemma för att man inte har något annat (Ip 2).
Förutom att ta hand om familjen finns också engagemang i annat. Det finns något som är ”heligt”, egen tid utan familjen. Det är bara en av kvinnorna som uttrycker att hon inte har någon egen tid, att hon har ett arbete dygnet runt. Av de andra kvinnorna har till exempel en av dem hästar som tar en del tid och dessa sköter hon till viss del när barnen inte är hemma och hon tror att om hon inte hade dem så skulle hon inte kunna gå hemma, att hon då inte skulle ha tillräckligt med sysselsättning. Barnen och hästarna är det viktigaste och även om hon inser att det finns tusen saker att göra hemma så tycker hon inte att det är så roligt, som exempelvis städning. En annan kvinna är delaktig i skötseln av bygdegården på orten där hon
bor vilket innebär att hon bland annat sköter städning där, men det är också där hon träffar andra.
Det här är ju ett värde för mig att få vara hemma, det är det. [….] Nu lever ju jag ett sånt liv att jag gör mycket andra saker för mig själv annars skulle jag nog inte orka med det här livet. Jag går på gympa ett par kvällar i veckan och är med i en förening och lite så, så jag har ett eget liv också, jag är inte bara mamma och hemma utan jag går härifrån och släpper det här och har mitt liv också. [….] Man måste ha sånt, ett andningshål (Ip 4).
Så även om målet med att vara hemma är barnen och att de skall må bra så handlar det även om att man upplever sin sysselsättning som meningsfull och att det har ett värde samt att man har egna intressen och egen tid utanför familjen.
6.4 Ekonomisk möjlighet
En förutsättning för att kunna vara hemmafru är att det finns ekonomisk möjlighet till detta och att man kan leva på mannens inkomst. Samtliga deltagare bor på landet och har berättat att de har ett billigt boende och att det är en av förutsättningarna. Att de faktiskt är hemma gör att de också spar pengar och de ger olika exempel på det, en eldar med ved istället för att ha annan uppvärmning och lagar mat från grunden och bakar själv. En annan nämner minskade bensinkostnader för resor till arbetet och att man slipper kostnader för daghems- och fritidsplats när man nu valt att stanna hemma. Gemensamt handlar det om ekonomisk planering och ekonomiska prioriteringar.
Att man inte har överflöd med pengar och kan köpa allt man vill, det är inte viktigt. [….] Om det skulle bli tvunget, för att ekonomin inte, då skulle vi dra in på något annat. Målet är väl att de [barnen] ska få en lugn, något så när lugn uppväxt i alla fall (Ip 3).
De är inställda på att leva ett ekonomiskt enkelt liv och är beredd på att göra olika ekonomiska prioriteringar för att kunna fortsätta att vara hemma för barnens skull.
En av deltagarna berättade att det liv hon valt att leva inte riktigt stämmer in i gängse mallar av hur en familj skall leva. Så även om hon gjort ett val att leva under vissa ekonomiska förutsättningar och själv tycker att det fungerar bra så kan det i vissa i situationer ändå skapa problem. De behövde ta ett banklån för att göra ett avlopp, enligt ett beslut av kommunen där de bor. Banken övervägde att inte ge dem något lån eftersom deras ekonomi, enligt bankens bedömning, inte går ihop då familjens inkomst är lägre än vad de förväntas göra av med enligt fastställda normer.
Ja, men vi gör ju inte av med det här. Då var hon [banktjänstemannen] tvungen alltså sist nu att prata med chefen så han fick godkänna att de skulle ge oss det där, fast vi har allting annat där. Och sen fick vi sätta oss ner och skriva ned vad vi gjorde av med och jag sa det att jag lägger inte 1 500 på frissan i månaden. Jag klipper dom [övriga familjen] och syrran klipper mig, vi går inte till frissan. Så det där liksom, men det kan dom inte riktigt förstå. –Ja men så där kan man inte leva [banken]. Ja men sa jag, vi gör det och vi har gjort det hela tiden och det går ingen nöd på oss (Ip 2).
