Nyttan med data och statistik

UNDER INFoRMatIoN FaKta PRESENtERaR NatURVÅRDSVERKEt FaKta I oLIKa FRÅGoR

IN

fO

R

M

AT

IO

N

fA

K

TA

Data oCh StatIStIK UPPLaGa 3

Maj 2010

Nyttan med data och statistik

om utsläpp, belastning på havet och avfall

för att kunna förbättra miljön är det viktigt att det finns god tillgång på infor-mation om vad som påverkar miljön. genom att redovisa och publicera data och statistik om utsläpp av föroreningar till vatten och luft, belastning på havet och avfallsmängder samt transporter av avfall bidrar Naturvårdsverket med kun-skaps- och planeringsunderlag för att minska påverkan på miljön.

KONVENTIONER, DIREKTIV OCH LAGAR STYR

Det finns flera kravställare och mottagare av de data som Naturvårdsverkets miljödata-enhet tar fram. De viktigaste är sveriges regering och riksdag, EU-kommissionen, EEA (Europeiska miljöbyrån), Eurostat (EU:s statistikbyrå), fN, OspAR (Kommissionen för skydd av Nordostatlantens marina miljö) och HElcOM (Helsingforskommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö) samt OEcD (internationell organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling).

Exempel på konventioner, EU-direktiv och EU-förordningar enligt vilka data rapporteras: – Klimatkonventionen, som är fN:s

ramkon-vention om klimatförändringar. till konven-tionen hör Kyotoprotokollet

(åtaganden för i-länder om utsläppsminsk-ningar).

– Konventionen för långväga gränsöverskri-dande luftföroreningar.

– Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet. – Eg:s direktiv om nationella utsläppstak för

luftföroreningar.

– Direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. – Ramdirektivet för vatten. 0–4 000 ton 4 000–8 000 ton 8 000–12 000 ton 12 000–18 000 ton > 18 000 ton

Figuren visar exempel på usläpps-data från Naturvårdsverket, länsvisa utsläpp av kväveoxider till luft i Sverige år 2007.

Källa: Sveriges officiella statistik 29 december 2009, Miljömåls-portalen.

naturvårdsverket 2

– århuskonventionen, konvention om tillgång till information, allmänhetens del-tagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. till konventionen hör Kievprotokollet om register över utsläpp av föroreningar och borttransport av avfall (pRtR).

– Eg-förordningen om register över utsläpp av föroreningar och borttransport av avfall.

– Eg-förordningen om avfallsstatistik.

Naturvårdsverket deltar i internationella förhandlingar och arbetsgrupper om rapportering och användning av data. Det internationella samarbetet handlar bland annat om att höja kvaliteten och effektivisera rapporteringen för att begränsa ländernas rapporteringsbörda och kostnader. vi säkerställer att rappor-teringarna följer de krav som ställs i konventioner och andra bestämmelser. De internationella kraven på utsläppsrapportering har ökat, och därmed kostna-derna. för att göra det möjligt för sverige att svara mot dessa krav har budgeten för att ta fram statistik och rapportera denna ökat från 16 miljoner kronor år 2001 till 42 miljoner kronor år 2010.

ATT SAMLA IN DATA OCH STATISTIK

Ett viktigt underlag för statistik om utsläpp till miljön är de uppgifter som företag redovisar i sina miljömålsrapporter till tillsynsmyndigheterna. Detta gäller miljö-farliga verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöbalkens kapitel 9.

företag kan själva lämna uppgifterna via internet till svenska miljörapporte-ringsportalen, sMp, som finns vid Naturvårdsverket. Dessa uppgifter är offent-liga och ger allmänheten möjlighet att få information om utsläpp till miljön vilket regleras i Kievprotokollet under århuskonventionen. Register och databaser som kan nås via internet underlättar för sverige att leva upp till åtagandena enligt århuskonventionen. i enlighet med Kievprotokollet presenterar EU ett interna-tionellt internetbaserat register om utsläpp. Naturvårdsverkets utsläppsregister (Utsläpp i siffror) innehåller information om utsläpp från större anläggningar i sverige. Naturvårdsverkets miljödataenhet tar fram uppgifter till båda registren.

Data som Naturvårdsverkets miljödataenhet samlar in gäller – utsläpp till luft

– utsläpp till vatten och belastning av föroreningar på havet – avfallsmängder och borttransport av avfall

vi anlitar i hög grad konsulter för att sammanställa, utveckla och kvalitetssäkra data. En viktig dataleverantör är svenska MiljöEmissionsData, sMED.

Det är ett konsortium som består av sveriges meteorologiska och hydrolo-giska institut, sMHi, statistiska centralbyrån, scb, ivl svenska Miljöinstitutet Ab och sveriges lantbruksuniversitet, slU. Data kommer även från myndigheter, t.ex. trafikverket, Energimyndigheten och Jordbruksverket.

i arbetet ingår att säkerställa en slutlig elektronisk arkivering av data för att i framtiden kunna följa upp utsläpp och belastning över tiden.

Miljödataenheten samordnar även Naturvårdsverkets arbete med sveriges officiella statistik. De områden som berörs är utsläpp, avfall, miljötillstånd och miljöbalkens tillämpning.

3 naturvårdsverket

EXEMPEL PÅ HUR DATA OCH STATISTIK ANVÄNDS

Naturvårdsverket rapporterar kvalitetsdeklarerade data till både nationella och internationella mottagare samt gör data tillgängliga för allmänheten. Nationellt kommer data till användning bland annat i rapporteringen till regering och riksdag vid uppföljningen av de nationella miljökvalitetsmålen. Detta redovisas i rapporten de Facto, som Miljömålsrådet årligen överlämnar till regeringen.

Utsläpps- och belastningsdata redovisas också i regeringens ekonomiska vårproposition i syfte att spegla en del av den nationella utvecklingen på miljö-området.

Utsläpp till lUft

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med fN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. En viktig användning av statistiken om utsläpp till luft är regeringens regelbundna uppföljning om sverige följer Kyotoprotokol-let, som anger hur utsläppen av växthusgaser ska begränsas. Resultaten skickas till EU-kommissionen och fN. EU-kommissionen gör även egna uppföljningar av om EU i sin helhet följer åtagandena enligt Kyotoprotokollet. Detta görs av EU:s miljöbyrå EEA, som då använder statistik från medlemsländerna. Resultaten redovisar EEA bland annat i rapporten The European Environment State and Outlook och via internet.

Figuren visar Sveriges totala emissioner av växthusgaser från olika sektorer (exkl. LULUCF*) omräknade till koldioxid-ekvivalenter. Denna figur är ett exempel från Naturvårdsverkets årliga rapportering av statistik till EU-kommissionen och FN.

Källa: Sweden´s National Inventory report 2010.

AvfAll

Naturvårdsverket rapporterar avfallsmängder till EU vart annat år. Med hjälp av statistiken kan resultat inom svensk avfallshantering jämföras med uppsatta mål inom EU. 0 5 10 15 20 25 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Miljoner ton koldioxidekvivalenter

Inrikes transporter Energianläggningar Tillverkningsindustrier Andra sektorer Jordbruk Industriprocesser Avfall Lösningsmedel och andra produkter

*LULUCF: Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Koldioxid i atmosfären som lagras i form av organiskt kol i skog.

INfORMATION fAKTA

Data oCh StatIStIK Maj 2010 ISbN 978-91-620-8481-3

Naturvårdsverket 106 48 Stockholm. besöksadress: Stockholm - Valhallavägen 195, Östersund - Forskarens väg 5 hus Ub, Kiruna - Kaserngatan 14.

tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: registrator@naturvardsverket.se Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar ordertel: +46 8-505 933 40,

orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen, box 110 93, 161 11 bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln

läs OM utsläpp, miljöpåverkan, miljötillstånd, och aktuella frågor på webb-sidorna för Naturvårdsverket (http://www.naturvardsverket.se), Europeiska miljöbyrån (http://www.eea.europa.eu), Eurostat (http://epp.eurostat.ec.europa. eu.), Utsläpp i siffor (http://utslappisiffror.naturvardsverket.se) och Miljömåls-portalen (http://www.miljomal.se)

Kontakt: susanna schröder, Naturvårdsverket

Utsläpp från tillståndspliktiga kommunala

reningsverk

Figuren visar exempel på utsläppsdata från Naturvårdsverkets officiella statistik, utsläpp av totalfosfor till vatten från tillståndspliktiga kommunala reningsverk 1987–2008.

Källa: Sveriges officiella statistik, statistiska meddelanden MI 22SM 1001, 15 mars 2010.

Utsläpp till vAttEN OcH bElAstNiNg på HAvEN

sveriges kuster och havsområden har drabbats av övergödning och förhöjda halter av organiska miljögifter och vissa tungmetaller. vi rapporterar årligen enligt flera konventioner och direktiv bl.a. hur mycket näringsämnen som tillförs kusterna och haven från olika källor. Uppgifterna används för att följa upp effekten av internationella överenskommelser om utsläppsminskningar. De kom-mer även till nytta när åtgärder för havsmiljön planeras, t.ex. i Baltic Sea Action Plan.