Provning av mekaniska egenskaper hos marshallprovkroppar : Resilientmodul, drag- och utmattningshållfasthet för provkroppar med olika massasammansättning

ISSN 0347-6049

V Pfmeddelande i

437

'

1987

Provning av mekaniska egenskaper

hos marshallprovkroppar

- Resilientmodul, drag- och utmattningshållfasthet

för provkroppar med olika massasammansättning

Nils-Gunnar Göransson och Bengt-Åke Hultqvist

w Vägoch Trafik-

Statens väg- och trafikinstitut (VT!) * 581 01 Linköping

ISS/V 0347-6049

V meddelande___

437

1987

Provning av mekaniska egenskaper

hos marshallprovkroppar

- Res/lientmodul, drag- och utma ttningshä//fasthet

för provkroppar med olika massasammansättning

Nils-Gunnar Göransson och Bengt-Åke Hultqvist

VTI, Linköping 1987

w Väg'00/1 817,6

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - 581 01 Linköping

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING SUMMARY

1 INLEDNING OCH FÖRSÖKSUPPLÄGGNING

2 PROVKROPPARNAS SAMMANSÄTTNING

3 BESTÄMNING AV RESILIENTMODUL (DYNAMISK

E-MODUL)

3.1 Metoder

3.2 Resilientmodulens beroende av belastningspulsen 3.3 Jämförelse med Chevrons standardutrustning 4 UNDERSÖKNING AV INDIREKT

DRAGHÅLL-FASTHET

5

UNDERSÖKNING AV

UTMATTNINGSHÅLL-FASTHET

6 RESULTATDISKUSSION

6.1 Resilientmodul - indirekt draghållfasthet 6.2 Resilientmodul - utmattningshållfasthet

7 UTVÄRDERING AV MEKANISKA EGENSKAPER

FÖR PROVKROPPAR MED OLIKA MASSASAMMANSÄTTNING

8 REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT ARBETE

REFERENSER BILAGOR VTI MEDDELANDE 437 Sida III O O \ I\J I 10 11 15 15 16 17 20 22

Provning av mekaniska egenskaper hos marshallprovkroppar

- Resilientmodul, drag- och utmattningshâllfasthet för provkroppar

med olika massasammansättning '

av Nils-Gunnar Göransson och Bengt-Åke Hultqvist

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

En belagd vägs överbyggnad dimensioneras normalt för två kritiska pâkänningar - dels den horisontella dragtöjningen i beläggningens under-kant - dels den vertikala trycktöjningen på terrassnivån. Dessa två töjningar kontrollerar utmattning av beläggningen respektive deforma-tion av undergrunden.

I denna undersökning, som får ses som ett förförsök, har intresset inriktats på beläggningens resilientmodul, draghållfasthets- och utmatt-ningsegenskaper. Syftet har varit att studera- dels olika mekaniska provningsmetoder för cylindriska provkroppar - dels de mekaniska egenskaperna för provkroppar med olika massasammansättning.

Marshallprovkroppar med olika massasammansättning har tillverkats och provats på VTI:s laboratorium. Belastningsriktningen har i samtliga fall varit längs en godtyckligt vald diameter (pressdragprovning). Tre olika mekaniska egenskaper har studerats: resilientmodul, draghållfast-het och utmattningshâllfastdraghållfast-het.

Detta förförsök visar på klara samband mellan resultaten från de olika provningsmetoderna.

- Draghållfastheten ökar när resilientmodulen ökar.

- Utmattningshållfastheten (konstant Spänningsamplitud) ökar på-tagligt när resilientmodulen ökar.

II

Undersökningen visar som väntat att massasammansättningen har stor inverkan på de mekaniska egenskaperna. Även bindemedelstypen inver-kar på de mekaniska egenskaperna. Provkroppar tillverkade med samma stenmaterial och samma kornkurva erhöll bättre egenskaper vid rums-temperatur om det ingående bindemedlet ersattes av ett hårdare (B 85 istället för B 180). För provkroppar tillverkade av tät massa

(hâlrums-halt 2-6 %) hade hâlrums(hâlrums-halten inte någon avgörande betydelse för de

mekaniska egenskaperna.

III

Mechanical properties of Marshall test specimens

- Resilient modulus, tensile strength and fatigue properties of test specimens with varying mix compositions.

by Nils-Gunnar Göransson and Bengt-Åke Hultqvist

Swedish Road and Traffic Research Institute (VTI)

5-581 01 LINKÖPING Sweden

SUMMARY

A road pavement is normally designed for two critical strains - the horizontal tensile strain at the bottom of the bound layers and the vertical compressive subgrade strain. These two strains affect fatigue in the pavement and deformation in the subgrade.

In this investigation, a pilot test, interest has been focused on resilient modulus, tensile strength and fatigue properties of the pavement. The aim has been to study various methods for testing marshall test specimens and also to study mechanical properties for specimens of different mix compositions.

Marshall test specimens with different mix compositions have been manufactured and tested in the Institute's laboratory. In all cases, the direction of loading has been along an arbitrarily chosen diameter (indirect tensile test). Three different mechanical properties have been studied: resilient modulus, tensile strength and fatigue strength.

'The pilot test shows clear relations between the results from the different test methods.

- Tensile strength increases when the resilient modulus increases. - Fatigue strength increases sharply when the resilient modulus

increa-SGS.

IV

The investigation shows as expected that the mix composition exerts considerable influence on the mechanical properties. The type of binder also influences the mechanical properties. Test specimens made of the same mineral aggregate and. the same particle size distribution achieved better properties in room temperature if the binder was

replaced'by a harder one (penetration 85 instead of penetration 180). In

test specimens manufactured of dense mix (voids ration 2-6 %) the voids ratio had no decisive influence on the mechanical properties.

1 INLEDNING OCH FÖRSÖKSUPPLÄGGNING

En belagd vägs överbyggnad dimensioneras normalt för två kritiska pâkänningar - dels den horisontella dragtöjningen i beläggningens underkant och dels den vertikala trycktöjningen på terrassnivân. Dessa två töjningar kontrollerar utmattning avbeläggningen respektive defor-mation av undergrunden.

\\

\\

\\

\\

\

//

//

//

//

/

I Beläggning

Över-

:

E:h

byggnad Gruslager { 1 EV Terrassyta Undergrund 8h == dragtöjning EV = trycktöjning

I denna laboratorieundersökning har intresset inriktats på bituminösa beläggningars resilientmodul, draghâllfasthets- och utmattningsegen-skaper. Dessa mekaniska egenskaper är beroende av hur beläggnings-massan är sammansatt och packad samt av vissa yttre faktorer såsom temperatur, belastningshastighet, belastningspulsens form m m. De ytt-re faktoytt-rerna har hållits så lika som möjligt.

Undersökningens syfte var att

- dels studera olika metoder för provning av cylindriska

prov-kroppars mekaniska egenskaper

- dels bestämma de mekaniska egenskaperna för provkroppar med

olika massasammansättning.

I undersökningen som är av orienterande karaktär ingår 11 olika

belägg-ningsmassor som har packats enligt Marshall. Provkropparnas mekaniska egenskaper har utvärderats genom bestämning av:

- Resilientmodul (dynamisk E-modul) vid konstant kraftamplitud (+210C)

° Indirekt draghâllfasthet vid konstant belastningshastighet (+10°C) ° Utmattningshållfasthet vid konstant spänningsamplitud (+210C) Vid alla tre bestämningarna har provkropparna belastats vertikalt med belastningsriktningen längs en godtyckligt vald diameter (se

nedanstå-ende figur). Provningsutrustningen visas i bilaga 1.

p BELASTNINGSBOM PROVKROPP / d 'Q :1 1 i I I P = Last d = Provkroppens diameter = 101.6 mm h = Provkroppens höjd = 63.5 i 5 mm a = Belastningsbommens bredd = 12,7 mm VTI MEDDELANDE 437

DR

AG

1T

RY

CK

Denna typ av belastning ger upphov till följande spänningsbild i provkroppen. HORISONTALPLANET VERTIKALPLANET _\

K

L

vy

0;

X X

\!'x_

_/ DRAG | TRYCK _ I 0;: HORISONTELL SPÅNNING (rr VERTIKAL SPÄNNING

För samtliga provkroppar har resilientmedulen bestämts. Provserien har sedan delats i två delar. Den ena har undersökts med avseende på indirekt draghâllfasthet medan den andra har undersökts med avseende på utmattningshållfasthet.

2 PROVKROPPARNAS SAMMANSÃTTNING

I undersökningen ingår 12 olika provgrupper (A-L). Varje grupp består av 6-8 st marshallprovkroppar som är tillverkade av en viss massatyp. Massorna i grupp A-I är tillverkade på VTI:s laboratorium med VTI:s

referensstenmaterial (Skärlundagranit). Massorna i grupp 3 och K är

tillverkade vid Dala-asfalt i Gustavs och massan i grupp L är tillverkad vid KVB:s verk i Kil. Samtliga marshallprovkroppar är tillverkade på VTI:s laboratorium. Provgrupperna skiljer sig med avseende på korn-kurva, stenmaterial, bindemedelshalt, bindemedelstyp, packningsinsats, eventuell fibertyp och fibermängd. Valet av provgruppernas massasam-mansättningar har ej utförts med någon genomgående systematik utan de valda blandningarna får ses som exempel på några intressanta massatyper. Stora skillnader råder mellan massornas sammansättning. Grupp Massatyp Kornkurva Bindem. Bindem.

halt typ

A MABIZT R'ef A 6,0 B 180

B

HABlZT

Ref A

6,0

B 85

c

MABIZT

Ref A

6,0

B l80+5 % BVAI)

D MAB12T, '

dubbel packning Ref A 6,0 B 180

E MAB12T, glasfiber 0,25 % Ref A 6,0 B 180 F MAB12T, glasfiber 0,50 % Ref B 6,0 B 180 G MABIZT, cellulosafiber 0,25 % Ref B 6,0 B 180 H MAB12T, cellulosafiber 0,27 % Ref B 6,5 B 180

I

HABDIZ

Drän

5,2

B 85+VP 752)

J HAB12T Gustavs 6,5 B 85 K HABIZT, stâlfiber 1,5 % Gustavs 6,5 B 85 L RUBIT 12 Rubit 8,2 B 85

l) Polymertillsats, ICI ethylene vinyl acetate 18-150

2) Vidhäftningsbefrämjande medel, Keno Gard Lilamin VP 75 Fullständiga recept visas i bilaga 2.

3 BESTÄMNING AV RESILIENTMODUL (DYNAMISK E-MODUL) Normalt karaktäriseras ett materials mekaniska egenskaper genom att dess E-modul anges. Bituminösa material uppför sig dock ej enbart elastiskt utan uppvisar även viskösa och plastiska egenskaper. De viskösa och plastiska egenskaperna är till stor del beroende av tempera-tur och belastningshastighet. Vid låg temperatempera-tur och/eller hög belast-ningshastighet överväger de elastiska egenskaperna, vilket innebär att en elasticitetsmodul (resilientmodul) kan definieras.

3.1 Metoder

Vid Chevron Research Company i Kalifornien har Schmidt (5) utvecklat en icke förstörande laboratoriemetod för bestämning av Resilientmodu-len (MR) för cylindriska provkroppar av bituminösa massor. I ASTM:s normer (1) finns en liknande metod redovisad, där det rekommenderas att man vid bestämningen använder en betydligt större belastning. Denna orsakar i många fall ej enbart elastiska utan även'kvarstående deformationer i provkroppen.

Rigg :för bestämning av resilientmodul

Undersökningen i föreliggande studie följer Chevron-metoden med ett

fåtal avvikelser (se 3.3). Resilientmodulen har bestämts i institutets

MTS-utrustning. För att kunna mäta de mycket små deformationerna har en speciellt utformad mätram tillverkats. Denna har monterats direkt på provkropparna (se bild föregående sida).

Provkroppen utsätts för en mindre, ej förstörande, vertikal belastnings-puls med riktningen längs en godtyckligt vald diameter (se fig sidan 2). Den mot belastningen hörande horisontella elastiska deformationen mätes. Provkroppen vrides därefter ett kvarts varv och mätförfarandet upprepas. Om avvikelsen mellan mätvärdena överstiger 15 % göres en ny bestämning. Medelvärdet av mätningarna i de båda riktningarna användes för att beräkna provkroppens resilientmodul (MR).

För att fixera provkroppen i rätt läge och för att undvika att belast-ningscylindern lättar från provkroppen pålägges en mindre statisk grundlast på ca 30 N. Den dynamiska belastningspulsens storlek (P) är ca 300 N och verkar under 0.1 5. Vilotiden mellan varje belastningspuls är 2.9 5.

Resilientmodulen (MR) beräknas enligt formeln

a

_{MR :ES-;LD (MPa)}

4

hoAd

där P = dynamisk last 1 N

x)

= Poissons tal (sättes i regel till 0.35 vid rumstemperatur)

h = provkroppens höjd i mm

Ad

= horisontella elastiska deformationen i mm

..

. _

_ 0.623 P

Efter forenkling. MR .. W_ (_Mpa)

Provkropparnas resilientmoduler har bestämts vid rumstemperatur (19-2300. Temperaturberoendet i detta intervall visade sig vara ca 8 % per grad C. För att kunna jämföra resilientmodulerna korrigerades de med avseende på temperaturen till en referenstemperatur av ZlOC.

Vid samtliga bestämningar har Poissons tal satts till 0.35. Vid noggranna mätningar bör Poissons tal bestämmas för varje provkropp. Detta förutsätter att även den vertikala elastiska deformationen kan mätas. Resultat av utförda resilientmodulbestämningar visas i bilaga 4.

3.2 Resilientmodulens beroende av belastningspulsen

Resilientmodulen är som tidigare nämnts beroende av provkroppens temperatur. Andra inverkande parametrar är belastningspulsens form och belastningshastigheten. En fullständig resilientmodulbestämning bör enligt ASTM (l) utföras vid olika temperaturer, med olika storlek på den dynamiska lasten (ger säkrare bestämning) och med olika belast-ningstid.

På en av provkropparna utfördes en sådan mer fullständig resilient-modulbestämning. Storleken på den dynamiska lasten ändrades i fyra

steg (150, 300, 600 och 1200 N). Belastningspulsen varade 0.1

respekti-ve 0.2 s. Resultatet redovisas i nedanstående diagram.

PlNl 1500 -\ m b-éP \ Q. mo_ . x* Sweco N" 15 2 s 500.. .-V? 5 ä ä 0 x 5 o 0 _{E [microsh'uinl} o ,_ 10 15 20 HEDELTOJNlNG .

Resilientmodulens beroende av belastningstiden.

3.3 Jämförelse med Chevrons standardutrustning

I Sverige har Nynäs Petroleum sedan början av 1970-talet haft möjlig-het att bestämma resilientmcdulen för beläggningsprovkroppar. Den utrustning som finns i Nynäshamn är inköpt från Chevron i Kalifornien. Utrustningen 50m finns på VTIoch som är använd vid denna undersök-ning skiljer sig på några punkter från Chevrons standardutrustundersök-ning.

-

VTI-utrustningens belastningspuls åstadkoms av ett _\ hydrauliskt

system medan Chevronutrustningen använder pneumatik. Detta medför att utseendet på belastningspulserna blir olika. Längre

belastningstid ger lägre resilientmodul (se 3.2): _

VTI-hydraulik - CHEVRON -pneum atik

0,15 | 0,15 TID ' b 5_ (I)

<

l {

f

4 .

- VTI-utrustningen är försedd med fasta belastningsbommar som är parallella med varandra. Pâ Chevronutrustningen är den övre belastningsbommen ledad och ej fast monterad.

- VTI-utrustningen är försedd med belastningsbommar av hård-metall. På den utrustning som används vid Nynäs är belastnings-bommarna försedda med ett tunt gummiskikt.

- Vid VTI används en bombredd på 12,7 mm medan bombredden som används vid Nynäs är 18 mm. Större bredd ger lägre

resilient-modul.

- Vid VTI utförs bestämningen vid en dynamisk last på ca 300 N medan man vid Nynäs använder en något mindre last ca 200 N.

För att undersöka hur ovanstående skillnader inverkade på resilientmo-dulbestämningen provades vissa provkroppar även i Chevronutrustningen hos Nynäs. En provkropp med representativ resilientmodul utvaldes från varje provgrupp. Provkropparnas resilientmodul bestämdes i rumstem-peratur. De framräknade modulerna korrigerades med avseende på temperaturen till referenstemperaturen 21°C.

Undersökningen visade att Nynäs utrustning redovisade en resilient-modul som genomgående var lägre än den resilientresilient-modul som hade bestämts med VTI-utrustningen. Linjär regression visar att modulen bestämd med Nynäs utrustning genomgående Var 76 % av modulen

bestämd vid VTI med en korrelationskoefficient på 0,98 (se bilaga 3).

10

4

UNDERSÖKNING AV INDIREKT DRAGHÅLLFASTHET

Tre provkroppar, i två fall fyra, från varje massasammansättning har undersökts med avseende på indirekt draghâllfasthet vid +lO°C (VTI:s referenstemperatur). Undersökningen är utförd med indirekt dragprov-ning där provkroppen belastas vertikalt med belastdragprov-ningsriktdragprov-ningen längs en godtyckligt vald diameter (se fig sid 2) och med en konstant

belast-ningshastighet (50 mm/min). Lasten som överföres till provkroppen via

två motstående bommar åstadkommer en nära nog konstant dragspän-ning i provkroppen (se tig sid 3). Brottlasten samt den vertikala

deformationen vid brott avläses.

Den indirekta brottspänningen beräknas enligt följande formel:

cbr:

2"? (MPa)

n -h-d brottlasten 1 N provkroppens höjd i mm provkroppens diameter i mm där Q D ' F U u u |.

Resultat från undersökning av indirekt draghâllfasthet visas i bilaga 4.

Rigg för undersökning av indirekt draghållfasthet

ll

5 UNDERSÖKNING AV UTMATTNINGSHÅLLFASTHET

Laboratorieundersökning av provkroppars utmattningshâllfasthet utfö-res i regel på något av följande två sätt:

- Provning med konstant spänning (en serie cykliska

spänningsvaria-tioner med konstant spänningsamplitud).

- Provning med konstant töjning (en serie deformationscykler med konstant elastisk deformation).

I denna undersökning har provningen utförts i rumstemperatur (19-230C) med konstant spänningsamplitud. Samma provningsuppställ-ning har använts som för indirekta dragprovet (kapitel 4). Den pulse-rande lasten har valts så att den horisontella dragspänningsamplituden U xi provkroppen blev 0.3 MPa.

Rigg för undersökning av utmattningshållfasthet

12

Förutom den pulserande lasten utsattes provkroppen för en mindre statisk grundlast (100 N). Den pulserande lasten följde en haversine-kurva där belastningstiden var 0.1 5 och vilotiden mellan varje belast-ningspuls var 1.4 5. 1,5 5 0,1 5 1,1. 5 LA ST

TIDJL

JL

_ _ ä

Lastdiagram (vertikal belastning)

Under försökets gång registrerades provkropparnas horisontella

defor-mation på skrivare. Defordefor-mationen består av en dynamisk (Dd) och en

permanent (Dp) del.

DE FO RM AT IO N

L)

TID

Deformationsdigram (horisontell deformation)

13

Utmattningshållfastheten har beskrivits med antal belastningsväxlingar till brott (Nf) och har utvärderats från den permanenta deformations-r

kurvan.

Dp

Nf= ANTAL BELASTNINGAR nu.,

UTMATTNINGSBROTT

HO RI SO NT EL L PE RM AN EN T DE FO RM AT IO N

/

ANTAL BELASTNINGAR

Nr

Samband mellan antal belastningar och horisontell permanent deforma-tion.

Utmattningsbrott kan definieras på olika sätt. 'Det är huvudsakligen tre brottkriterier som står omtalade i litteraturen. Utmattningsbrott före-ligger när:

- Fullständigt brott inträffar i provkroppen. Högst olämpligt brott-kriterium.

- En initiaJSpricka först observeras. Svår att upptäcka samt kräver

kontinuerlig, noggrann bevakning.

- Styvheten har reducerats till en viss nivå, eller den permanenta deformationen uppnår ett bestämt värde.

14

I denna undersökning har en variant av den tredje definitionen använts. Utmattningsbrott ansågs föreligga då den permanenta deformations-kurvan antagit en lutning som motsvarade en deformationsökning av 2 tim per belastning. Utmattningshållfastheten har uttryckts med an-talet belastningsväxlingar (Nf) fram till denna punkt på deformations-kurvan. En fördel med denna brottdefinition är att utmattningsbrottet ej påverkas av initialdeformationen. Ojämn anliggning av bommar och/eller givare kan medföra att deformationen registreras felaktigt i

initialskedet.

Resultat från undersökning av utmattningshâllfasthet visas i bilaga 1+.

15

6 RESULTATDISKUSSION

Beläggningsmassors mekaniska egenskaper kan bestämmas på olika sätt. I denna orienterande undersökning där resultat och slutsatser får anses som preliminära har tre olika egenskaper undersökts på marshall-provkroppar. Dessa är resilientmodul, indirekt draghållfasthet och ut-mattningshållfasthet. Vid samtliga undersökningar har belastningsrikt-ningen varit längs en godtyckligt vald diameter (se fig sid 2). Då alla tre egenskaperna beskriver den mekaniska hållfastheten bör ett visst

sam-band råda mellan dessa tre storheter. De studerade sambanden visar:

- Indirekta draghållfastheten ökar med ökad resilientmodul.

- Utmattningshållfastheten uppvisar en kraftig ökning med ökad

resilientmodul.

De nedan redovisade sambanden skulle troligen förbättras om undersök-ningen utfördes på mer likartade massor, där bindemedelstyp och -halt samt stenmaterial och kornstorleksfördelning varieras. Av

undersök-ningen framgår, som väntat, att speciellt Rubitmassan (L) och

drän-massan (I) avviker från uppställda regressionskurvor. Provningsmeto-diken är ej heller avsedd för öppna massor.

6.1 Resilientmodul - Indirekt draghållfasthet

Studier av sambandet mellan resilientmodul och indirekt draghållfasthet visar att den indirekta draghållfastheten ökar med ökad resilientmodul. Väljes en regressionskurva av typ obr -.- A + B ln MR uppnås

korrela-tionen r2 = 0.78 med A = -6.63 och B = 1.12 (bilaga 5:1).

16

6.2 Resilientmodul - Utmattningshâllfasthet

Sambandet mellan resilientmodul och utmattningshâllfasthet visar att utmattningshållfastheten ökar kraftigt med ökad resilientmodul. En lämplig regressionskurva har formen I-Nf = A 0 ME). Med A = 1.09 - 10"12

och B = 4.69 uppnås korrelationen r2 = 0.89 (bilaga 5:2).

Utmattnings-hållfastheten ökar drastiskt när resilientmodulen överstiger 3000 MPa. En ökning av resilientmodulen med 1000 MPa till 4000 MPa medför en ökning av utmattningshållfastheten med fyra till fem gånger.

Resilientmodulen minskar när graden av utmattning ökar (bilaga5z3).

Den minskar påtagligt under ett kort initialskede, men antar därefter ett nästan konstant värde samtidigt som den permanenta deformationen är proportionell mot antalet belastningar. När deformationskurvan uppvisar ett accelerrerande förlopp minskar resilientmodulen kraftigt.

17

7 UTVÄRDERING AV MEKANISKA EGENSKAPER FÖR

PROVKROPPAR MED OLIKA MASSASAMMANSÄTT-NINGAR

Av undersökningen, som bör anses som orienterande, framgår att provkroppar med olika massasammansättning skiljer sig markant från varandra när det gäller mekaniska egenskaper. Goda samband mellan resultat från de olika provningsmetoderna råder (se kap 6). Ett högt värde på resilientmodul motsvaras av höga värden på indirekt draghåll-fasthet och utmattningshålldraghåll-fasthet. I tabell på sidan 18 har massa-sam mansättningarna rangordnats med hänsyn till de mekaniska

egenska-perna (i varje grupp A-L ingår 6-8 provkroppar, se bilaga 4).

Provkroppar tillverkade av stålfibermassa (K) uppvisade de bästa meka-niska egenskaperna. I förhållande till motsvarande referens från Gustavs (3) hade dessa nästan dubbelt så hög resilientmodul. Utmatt-ningshållfastheten och indirekta draghållfastheten var betydligt bättre - än _för någon av de övriga. Utmattningsförsöket avbröts efter 300 000 resp 500 000 belastningar utan att någon nämnvärd deformation hade

inträffat.

En annan intressant sammansättning är Rubitmassan (L) vars prov-kroppar uppvisade hög resilientmodul och bra utmattningshållfasthet. Den indirekta dragprovningen har dock givit ett ganska lågt värde. Någon egentlig referens saknas.

Övriga massasammansättningar som har komponerats och tillverkats vid VTI bestod genomgående av Skärlundagranit. Två olika kornkurvor har använts för de täta massorna, kurva A och B. I några massor har fibrer tillsatts och/eller bindemedelstypen ändrats.

18

Massasammansâttning Bindem.- H MR U br Nf

(Se även kap 2)

: typ/halt

°/o MPa MPa st

K. HAB12T, stålf. 1.5 % B85 4.3 7840 3.32 »300000 Gustavs 6.5% L. HABlZT Rubit B85 3.0 4950 2.40 218600 Kil 8.2°/o J. HAB12T ref B85 3.6 4170 3.07 147400 Gustavs 6.5% B. HABlZT ref B85 2.8 ' 4150 3.04 111200

VTI kurva A 6.0°/o

C. MABIZT EVA B180+EVA 3.6 3620 2.53 44800

VTI kurva A 6.0%

E. MABIZT, glasf. 0.25 % B180 4.3 i 3380 2.54 41700

VTI kurva A 6.0%

A. MAB12T ref B180 2.9 3050 2.49 31500

VTI kurva A 6.0%

H. MABIZT, cellf. 0.27 °/o B180 4.0 2800 2.28 5900

VTI kurva B 6.5% 7

G. MAB12T, cellf. 0,25 % B180 5.2 2620 2.10 6500

VTI kurva B 6.0%

D4. MABIZT, dubbel packn. B180 2.0 1700 2.09 6200

VTI kurva 'A 6.0% F. MAB12T, glasf. 0,50 % B180 7.6 1380 1.55 300 VTI kurva B 6.0% I. HABD12 B85+VP75 25.2 1550 1.02 0 VTI 5.2°/o

H

= hålrumshalt

MR = resilientmodul (+21°C)

cbr = Indirekt dragspänning vid brott (+10°C)

Nf = antal belastningar till utmattningsbrott (+21°C)

Av undersökningen framgick att bindemedelstypen inverkade på prov-kropparnas mekaniska egenskaper. Provkroppar tillverkade med samma stenmaterial och samma kornkurva erhöll bättre egenskaper vid rums-temperatur om det ingående bindemedlet ersattes av ett hårdare (B 85 istället :för B 180). En förbättring av egenskaperna erhölls även när det ingående bindemedlet (B 180) modifierades med E.V.A.

Provkroppar som var tillverkade av massor med tillsats av glas- eller cellulosafiber uppvisade i flera fall sämre egenskaper än motsvarande referens. De enda provkroppar som uppvisade bättre egenskaper var de

19

med låg tillsats av glasfiber (E). Möjligen var de valda fibermängderna ej optimala.

De i undersökningen sämsta mekaniska egenskaperna fick provkroppar tillverkade av dränerande asfaltbetong (I). Denna massa är dock till sin sammansättning uppbyggd på ett helt annat sätt än de täta och medtogs för att komplettera undersökningen. Provningsmetcdiken är ej tillämp-ningsbar på denna massatyp.

' Ett frågetecken kan sättas för provkroppar från grupp D. Dessa var

tillverkade av referensmassa (samma som grupp A) men hade packats

med dubbelt antal slag. Jämföres A med D framgår att hålrumshalten har minskat från 2.9 till 2.0 %. Det anmärkningsvärda är att de mekaniska egenskaperna försämrades. En ökad packning förbättrar i regel de mekaniska egenskaperna. Vid analys av massan har inget fram-kommit som kan förklara de försämrade egenskaperna.

20

8 REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT ARBETE

I denna orienterande undersökning har mekaniska provningsmetoder för cylindriska provkroppar studerats. Dessa har varit tillverkade av asfalt-massor med olika sammansättning. Det fortsatta arbetet bör innehålla dels litteraturstudier av mekaniska provningsmetoder (särskilt utmatt-ningsprovning) dels mer grundläggande laboratorieundersökning av svenska asfaltmassor.

Laboratorieundersökningen bör innehålla följande:

- Undersökning av mekaniska egenskaper för asfaltmassor vars sammansättning varieras systematiskt med avseende på bindeme-delstyp och -halt samt stenmaterial och kornstorleksfördelning. - Bestämning av verkligt värde på Poissons tal v, med utgångspunkt

från uppmätt horisontell och vertikal elastisk töjning

- Temperaturkänsligheten studeras för resilientmodulen (MR) och

Poissons tal (v) genom att dessa bestämningar göres vid olika

temperaturer (minst tre).

- Utmattningshållfasthetens temperaturberoende studeras.

- Utmattningsprovning utförd med konstant spänningsamplitud jäm-föres med utmattningsprovning utförd med konstant elastisk töj-ning.

- Resilientmodulbestämning (MR) och utmattningsprovning utföres vid olika töjningsnivåer. Normalt bör resilientmodulen bestämmas vid en medeltöjning på c:a 10 microstrain (över provkroppens

horisontella diameter). Den maximala töjningen antar då vid

rumstemperatur ungefär samma storleksordning som dragtöj-ningen i en belastad asfaltbeläggning.

- De mekaniska egenskaperna för cylindriska provkroppar jämförs

med motsvarande egenskaper för balkar.

21

- Fältmässiga bestämningar av mekaniska egenskaper (fallvikt) jäm-föres med laboratoriebestämningar.

22

REFERENSER

l. ASTM D 4123-82 - "Standard Method of Indirect Tension Test for

Resilient Modulus of bituminous Mixtures. Annual Book of ASTM Standards".

2. Brown S.F. -"An Introduction to the Analytical Design of Bitumi-nous Pavements." University of Nottingham 1980.

3. Kennedy T.W. - "Characterisation of Asphalt Pavement Materials Using the Indirect Tensile Test". Asphalt Paving Technology 1977. 4. Kennedy T.W. et al - "Procedures for the Static and Repeated

load indirect Tensile Test". The University of Texas at Austin. 5. Schmidt RJ. - "A Practical Method for Measuring the Resilient

Modulus of Asphalt Treated Mixes." Highway Research Record, No 404.

6. Vallejo 3:, Kennedy T.M. och Haas R. - "Permanent Deformation

Characteristics of Asphalt Mixtures by Repeated - Load Indirect Tensile Test." The University of Texas at Austin 1976.

BILAGOR

Bilaga 1 Provningsutrustning

Bilaga 2 Beläggningsmassor - recept

Bilaga 3 Jämförelse mellan resilientmoduler bestämda med olika utrustningar

Bilaga 4 Resultatsam manställning

Bilaga 5:1 Samband resilientmodul - indirekt draghållfasthet Bilaga 5:2 Samband resilientmodul - utmattningshållfasthet

Bilaga 5:3 Resilientmodulens förändring vid ökande grad av utmattning Bilaga 5:4 Samband indirekt draghållfasthet - utmattningshållfasthet

Provningsutrustning Bilaga 1 KRAFTGIVARE

&\ e

r

\

\

7

LÄGESGIVARE VTI MEDDELANDE (+37

Bilaga 2 l Beläggningsmassa A Massatyp MAB 12 T

Bindemedel

8180 (a)

Bindemedelshalt 6.0 °/o Stenmaterial Skärlundagranit Tillsats -Kornstorleksfördelning

20

m

04

'I Y Y I ' I T T V ' ||I I Y 1 V ' T l I' Y I Y T F Y I ' I Y Y W T I I I I V I T I Il ll ll lf i 1 H I [ I nr " t un n n n p n U T Y T ' I T Y Y I m I 9 ||I I I I V [ T I T I T T TT T 7 7 T r ' r m r vv m I 1 '111:*3 ' Y T ' 1 I I ' I Y I I T I T m 1 l \ -1 -1 T r " 5.! I ... J .-4 LW * ITII In; _. 0 1 4 -1 nr'O 200 |OO 80 50 40 50 20 If) IO 5 ; 'D '5 20 50 40 60 ac i J 1 i J 1 l 1 L 4 l 1 I 1 i LJ I 1 L! I 1 L- p. bt P. : : I : 5 i I j1 : i I i .- _- L 1- b t h o p b i- » :- b- .-p b c . F : : : t : : : t : t : ' : * * b ' I :- p- b 90 '- .. L- » b- .. h h . - .. n- » b .-c I_ *- p- r_ "'1 r-- .. L' .. P' "" :- r i- l- : b : r : : 0) L- - : E I; E .- .- i. .. - :- b- n- - h- i-U - i- ; I- D t - .-P . 0 c 7. ; hr I- : : I- :- : h h p b I. I- .. . r- . .-s.. '.- :' r' ,- L- :- -D -P- r -_ u- p r p b I. ... . E I " o- C : b : y- : i: i- n. : i: PE E- L'p Zp b5 E:- Ii- .-L' r-.'T .'1. _- - p - - - L- :- i-b > _Z- _:I:° _I:- _C.- _EE- _I:- _I:- _":- _"L" _" :-;- b b- ;- I- I- .- : : : 0 60 r .- h p i- I.- _ - r '-0 .:L I.i; I- L'P ' :u- :" :' 'E : Un _ _ r- r- - _ - ;- L- h-- .. L'. E " E E " " E i- u- .n - I- .- : h : 50 r- ;- nu b- » hr - v-:0 5 I. p- p b I- ;-C E Z E E E * " E - o p ;- I- I- : : _ h _ i_ ,- I- - :- :. L_ u.. L' E Z .7. I I 40 '- b :- . h h P '-m '- r- :- p- - p. _ - _ b '0 _{_}t : : E E I_'- *_F E i h h _ h E F - F L L' E ',I E 'E ' Q) ," 7' L L- L' u.. C' ._ b .. m .'- > I- : - u. .. i-n .. p p I'b i- . h 0 c _ / E ;-: F. L' F .- _ hh :_/h- *- C

'C

-

P

:

-

b

P

r_ b- .5 _-: b ;- -. h-_ b _ b c :- ... p b

I! 11'7177T

' h m ' T H F I H H r um ! " r n n n n n n p n r * " tun n l ! 1 I I i I I' I I I ITi'Ia Å I I i{x[

0,05 0.074010 0,15 0.2 0.: 0.405

Lo I.5 2

i

Ib! ss; 20 39 405er

0.03:

0,062

0,125

0,25

5,6 8 2 lb

52

64

Marshallpackning 50 slag/sida Skrymdensitet 2.359 g/cm3 Kompaktdensitet Vi 2.430 g/c:m3 Hålrumshalt 2.9 % VMA (HIA) 17.1 0/0 Asfaltfyllt hålrum 82.9 0/0 Bruksfyllnadsgrad 88.7 0/0 VTI MEDDELANDE 437

|0

0

Passerande mönqd, viktprocenf

Be läg gn in gs ma ss a B Ma ss at yp Bi nd em ed el Bi nd em ed el sh al t St en ma te ri al Ti ll sa ts Ko rn st or le ks för de ln in g

2

0

n r : --0

IDO

80

1

L

Bi

la

ga

2

2 H A B I Z T B8 5 (b) 6.0 % Sk är lun da gr an it

50

40

510'

20

If)

§0

Il0

IS

210

20

1 1

40

60

8

; l n l e ...EN 1 I ÃT I I I TTTTIYIII ITTVITTTT IV'YIWKQI 'III[|I||

\

Tllllil|T TrYrITTvI IIYYIIiIF 'IIIIVITI

[rrTv I|H|vnv HYT]IIIT IYIYITTTT

LT

\\\

\

TYTT'IIII TTYIIUYIV YTTI'IWII

Il' TTTT1TIIV 'IIYIYTTV IYII'IV'I 'I'I'IYII Il'I'I171 III'III IIIT'YTT' 'ITT'II'Y

I IIII'IIVI IV'I'IYI' II1711YTT IrlYIIIIT YITIIYIYT Ilvvlvvvv

vrvr'rnv rTYTrTW1YFTTerTerillilli Tllflllll IIIIIFTVT IIIIIIHT YYIIITH

HTTTIVTI Nunn rtwlvnfnlqrnl nnlnn WTIIIIII YYIYII\ IIITIII 17 11

I-VTTTITTTTHVTI|1W vnqurr nn'rnv IHIern IHITIHI Hvava Hultin IYIIPIII HIIUUI

T I F A I I i E

m nirpvnüvnprav vl'vanr1nvpr-n'1rn|\r\11nvpn1 ilH'Jn nuqrnv 'HYFIH LHHIIITF

0.0 5 (10 74 OJ O

'UUTIIth I II'VIIY II'Y'IIYY I'llllUll IUYVIIIVY TT'V'IIIT YTVYIYTTI V'll'llll TIIV'UIII I'VTTII'Y

...4

:7

71

14

Hult!!! "WIIITI 1I\mv|11u Il"[T|l1 'IVTITITf IITIFTII nu'rvvv IIIYIIYII 'rn'rnr

-1 .4 " '111111117 nnln IT nn [nn_I I Y I I n ;

6,15

0,2

Ma rs ha ll pa ck ni ng Sk rym de ns it et Ko mp ak td en si te t Hål rum sh al t V M A (H IA ) As fa lt fyl lt hål rum Br uk sf yl ln ad sg ra d VT I M E D D E L A N D E 43 7

då

Oil.

0,5

Lo

Lö

2

50 sl ag /s id a

2.3

62

g/

cm

3

2.

43

0

g/

cm

3

23

96

17 .0 0/0 83 .5 0/0 89 .2 0/o

ITTHHH "HIFI" unfun nnvav 1r\

I

5

1

4

a.. U1_ '°" 'WHIIITT'WmIHI' 111111111 vnv'nn TTY'llrvl f:'TTTTTTTTY TTTTTTTvv ' i I i

2b

'3

_r:

0

i I l ñ? il *

405

069

Bilaga 2

Beläggningsmassa C

Massatyp MAB 12 T

Bindemedel

13180 (a) + E.V.A. (ICI. Ethylene vinyl

acetate 18-150) 5 0/o Bindemedelshalt 6.0 0/0 Stenmaterial Skärlundagranit Tillsats -Kornstorleksfördelning

nr:

200

100 ?0 510 410 35,0' ZJO IF

10

*U

15 210 31040 6080

_LJLlLl LJ

-wxl

4: 0 L

100

L

_:

.

_t

.

_E

_

_:

.

_:

-

_{: E}

1

_{' : ' i ' : ' 1 r}

v

-o - 1- P I- I- - :-S' .T I' 1" 1' L' " _ '- "' : : : : : : E 5 : z 1. p _ b - 1- .- : C : 90 c : : : : r : * > ' 4"_{C 5}' _:': _,r: c_r :_:- :_r >_{5' .} 3_E' : E-p r- _ i tv 5 m 5 p : E ; 5 c : E : U ' : c ; : : * : > : 0 E : b 1: h h- E i- I-L 5- ;- .- :- r r :- r :- :-0_ C 2 E .7 L' L' : I: I I

... 70

,

-

>

: '

-

:

*

:

-

h

-

h

P

*

-

-.3:

_-3

_5-

.P

_:-

,

_:-

: -

_:-

-

_:-

:

_:-

E

₌

:

₂

:

_'-

E

*-- P i- v- -- b - I- :-. ; : c : : : J- : : : U c : t : * : : ' ' L- - :- r - r- - : : : c. :. ' ' * r_ ' ' " U- -- .y. .-r :-p :-!- .I- I-:- r- :- :' -C ; : : : : : : E :

=0

E

2

;

g

P

5

5

,.

E

p..

5

b- b

5

5

5

p

5

b ,. L' L' :' i' 'I L' 7 L' .: : : : : Z ' " * " .. - - . . - r: : : : ID 5I. E :. F' :.. P: I'C ": C C'

'U

_C

9

_{c :}

:_

5-

_:

5

_c

:-

:-

_E

L

_{E F}

-

"-

_{5 ä}

t

r- - - - '-E 30 . _ _ _ , _ : . i c : : : I : : : : Q) '5. hr. r. :. :.:- p. : : t. :. 'n : : E /. : E E : : : w p .- r- i- .- p 7- b-0 E P-- V :_ r-: :- ch- * : h: 0. L_I: :._: :._: :._: :._- L_{' E}'- _*E. E '_r i.) h .- : : - t E : lo _v;- - 1. .. ._ I_ E .. 1.. a._. 5 L: : P *- C ,. L ' L : »- : E - r- ? E - - 1- » - 7-b p-I- p-u i. - I_ i. h h .. ;- E - - 0-_ _ 1- _ I- » Å-: : : : E _r- "_{- 1} t _{. ^}1 "'_{* J}

0 i 1 111,151! SHI '1{' iTTIITTTI Ing* I I 1 .'21 ilåflli'lnlil;l .lr{ 7,

1 1 1 1 1 a 1 1 1, ' - .; g 1 '1' l i 's 0,05 0074010 015 0.2 0,5 0,405 1,0 I,5 Z .7) 4 51 101 IS, 20 30 40 5060 ' 1 0.031 0.062 0.125 0.25 5.6 8 "2 16 52 6 Marshallpackning 50 slag/sida Skrymdensitet 2.342 g/cm3 Kompaktdensitet 2.430 g/cm3 Hålrumshalt 3.6 0/0 VMA (HIA) 17.8 0/0 Asfaltfyllt hålrum 79.6 c3/0 Bruksfyllnadsgrad 86.4 0/0 VTI MEDDELANDE 437

Bilaga 2 4 Beläggningsmassa D Massatyp MAB 12 T

Bindemedel

B180 (a)

Bindemedelshalt 6.0 % Stenmaterial Skärlundagranit Tillsats .-Kornstorleksfördelning JILJ

nr: ' 200 l0060 50 40 30 20 If: 10

_{1 1 1 1 1 1 1 1}

'5210 310410 60605

_{1 A L} U 5

L 1 l

lOO

L

:

.

:

_

: :

.

E E I : I I I I _L_ I 7 T :- L .. L L L :. E L r_ : i- .- p b i- . p i. ' D F D D D _ t b ;- 5 p b p ;- I-90 1. b I. I. ' b t 1. P h h i- .. D F I- i-- D I- P nu I- i: *-_{E .}g_ _:-: :_:- :_r :_:- E_- :_r; { >_7- :-r- r- i' . V : : m E : : E ; E E E : > 3 g :r- tr : :7- :r- E : : : b 7- r r :- - :- r L. 3' f i' 1' L' :' E' .T i' Z" 1 D. 70 c 5 E :h ht i.: . ._bz r-: : : C : ' : : : P -?E

_>

'5

_:-

E

_:-

₅

: :

_r

_:-

:

₅

' E

_.-

E

_L

5

₌

:

₌

=

₃

: . - = = : ' B p : r- : : :- j» : : : .o 5 'n : : .D :D :_ :p :h :h ii U. l:- '5 L -7.. L-- 7..b E. :. Lu L e'r . D D D - l C ;z : : : E : E E E 5 :D : : . p .- r- r r-; : I 5 I L' 1: t : i E r_ ..:- L Lh Lp > Lb L :. L 1 o .- p i: h h h b i ' 40 ,t : : t : /; c : : . i 0.) E E . : i i E : I 1 v r ._ C c - : : : L' L : : O L : Z Z : L' S ' 1' L F L E .. t : L " : " : m " P P : : b P m 0. t t : E _ : I: V) 20 i = : /: ; : i : : O : : / ' - -n- ;- E : : : : I i_ L' ; :- D- h h 5 D L' E "" ": L' "' r '

5

>

b

g

:

-

g

.

F

:

|o

v _

c

.

P

E

_

:

t

1

c. :. -_ E_ - E_ -7 l' i : å : b " - L- ;- : _ _ :-c - = : : r: ; E : 0 p b - _ 7" _ | _ l .- J J L T I Illiiif1iilnnl 7 ;v, 11117111 I I! I: Ii I w. TH 1 II'I{I| : l' ä

0.05 0.074010 0.I5 0.2 0.3 0.405

I.0

1.5 2

b 4 5

ID] lä 20 30 40 506,) '

_I

0.031

0.062

0.125

0.25

A

5.6 8 ILZ se

32

64,5

Marshallpackning

100 slag/sida

Skrymdensitet

2.381 g/cm3

Kompaktdensitet

2.430 g/cm3

Hålrumshalt 2.0 % VMA (HIA) 16.2 0/0 Asfaltfyllt hålrum 87.5 0/0 Bruksfyllnadsgrad 92.0 0/0 VTI MEDDELANDE L+37

P a s s e r o n d e m ön q d , vi 'k tp ro ce n' r Bilaga 2 5 Beläggningsmassa E Massatyp MAB 12 T Bindemedel B180 (a) Bindemedelshalt 6.0 % Stenmaterial Skärlundagranit Tillsats Glasfibef 0.25 % Kornstorleksfördelning

nr:

200

10000 50 40 30 20 Ib to

3 7 'P '5 ZP 310403035

'00 1 1 1 l 1 J L 1 * * * ' '

ä

5

E

5

E

E

I

5

1

- I I i 5 i i I

C L' 'i 7. I i i i I 90 4: .: : : : : - > ' : 'i F L' 7. I F_ E i " i' . r :- :- :- . r E

.-80

s

e

2

s

e

s

5

2

=

=

0 h » I- i- b i b-

I-70

z

5

e

5

E

5

5

. E

5

5

;-

_{; :}

:'

e-

_:

:-

_:

s

_:

s'

_{: j.}

»-

s

_:

s'

_{: E}

60

s

_s-

5

_:-

E

_e-

E

_:-

_:-

2

:

_ê

E

_:-

_:-

5

_:-

e

5

_e

2 i .I 5 I 'i " P I i

50

:

₅

:

_E

:

₅

:

₅

:

_E

:

E

_E

E

_E

:

_E

g

_:

p__- '1' i"_.. I' 7_r- '2'_» 7 L' 1'

.-40

E

_s

ê

₅

5

_s

₅

E

E

/5

₅

s

₅

₅

5

_:

g

3

_E

5-- r- .- .. p- b- _- :- r-

_-E

E

E

i

=

E

E

5

5

s

'- b- . p - - b

30

E

_5.

5

_r.

5

_{:. F. :.}

5

_r.

E

_;

5

_:.

5

_L

5

_;

-:

e

5

5

E

5

s

5

a

20 F - r- _- -

-E

5

5/

E

5 -

E

E

E

E

2

t'

:

-'-

:-

E

-

2

:

E):

E

5

E

5

5

E

5

E

'0 '5 t : : E : : ' : ,-_ 5_ : : - : : , t »- L' I' I' 7-' 'L' 2' I*

0

s

5

5

5

E

5

E

[

e

.

E1 J I ;J J 1

T 17 III I'IITFIIHII !T 1 'D I IjT TTftlllh I I II [II i'IleTtngI j I :all

0.05 0.0740.I0 0.0 0.2 0.5 0.405

LD |.5 2

3) 4 51

ID] IS; 20 SE) 40 5069 1

0.031 0.062 0:25

025

5.6 8 II,2 :0

52

3

Marshallpackning 50 slag/sida Skrymdensitet 2.326 g/Cm3 Kompaktdensitet 2.430 g/cm3 Hâlrumshalt ' 4.3 c3/0 VMA (HIA) 18.4 c3/0 Asfaltfyllt hålrum 76.8 % Bruksfyllnadsgrad 84.2 0/0 VTI MEDDELANDE 437

lOO

40

30

20

Pa

ss

er

on

de

m

ön

q

d

,

vi

ki

pr

oc

en

f

|0

0

Dom Beläggningsmassa F Massatyp Bindemedel Bindemedelshalt Stenmaterial Tillsats Kornstorleksfördelning

nr:

200

IOOÖO

50 40 30 20 lb

_1.L 1 1 1 1.; Bilaga 2 6 MAB 12 T

5180 (a)

6.0 0/0)

Skärlundagranit Glasfiber 0.50 °/o

IO

5

7

[

l10 |5 210 310 40

I LJAJLL

60

L JÖL

0.062

0.

|25

Marshallpackning Skrymdensitet Kompaktdensitet Hålrumshalt VMA (HIA) Asfaltfyllt hålrum Bruksfyllnadsgrad 0,25 VTI MEDDELANDE 437 50 slag/sida

2.243 g/cm3

2.429 g/cm3

7.6 0/0

21.8 0/0

64.9 0/0

73.2 %

5.6

8

ILZ lb

52

T._{L .} .._{. L: : I : I I I I :I I 1} : P I: P P h P p- _ .- ,-P P: i-b I- I- .-c ₅"' P'₅ 7'_|- " _PP _i-: '7:'_{I- i-}E I_-_b .- :- i- I- p- _ p r. L- p .- p- b 7- h- i» h p '- b I- _ b ,-c 7. P P ;- r i b : .- in 1- b .- p- p- I- I. L i- E :- b- . i- n - i' b i_ I- P _ b- I- D- P . b 7- h- _ c I- - : .- P P _ ,_ I_ - C '5 - i t t : > 0 r- . n. _ b r- r-h h b c 5 P t P P P D F 5 :- D F 7: :- h b - 7. P _ _- h i- _ 1- b I_- b .: : : t : : P - b » c -- .:- Pb . P-- _: ch : :p c ;- P P- P .- P p- 7-nu I- _

r

-

s

:

-

.-

L

p

:

t

=

0 I- p h P P P - b r. . h b I- . b .. . .. . - . 'I I Z 7. P .- 7- p 7- p- r- ' - ;- b i- b C ' I 7. C Z Z : I. b .I I b- i i- b P b 1- b I- P P P b i- I. L - ,- p ;- I. h- _ -h b : . p. _ P ,. i, o i. > I- P P h h h p :- h h D D- 9 r r _- p 1- b /I- h i b i b I- L 1- r- - . P P I. : I . : P . E : : : 0' p r- r i- D p _ p.. _ ;- h P P :- I- r- :- I: :- :-P y- b I. .- p b I. 5 r- .- I- I- : b 1-r- I. i. b :- b , P '- I- p r_ L h h " P P P P P I- : . b i- - /7 h : .- b 9 P P p P P P P E 5-- L'h ': :- :'b r ,- r.- .- . c P I: : P : I: L L E F' '- I- I- I- » p p b .- P P P P P P P P P P' C r- r-: p : / r- : P - t h h- p p .- r- r-:7 I_ b k. p.- b _ b I-P I- I- b r: p .. " P I- I- E b I- p P l- _ r- i- - L- -P 7- - r _ r- . I-h 7- - L- :- p ' P C - C L P' P I- : i- : p : L p- _- L .- r- » _-F _ b 1- _-c " P P E 7- I- F '- I-l. - : E '-i- '- C P 0 l- y- : - t r P' I. i- .- i- » p : b -I. : *- p . : L I:- : _ .- : b i--. . :7 :- :- : :- r r - P' I- _ _ p- 1- .-c '- b 7- D - E .-- - » - - 1 C L :4 l - 1 1

j I I I II VTI! HH .I [I I I '[ ITIIIIIH I (I I' I I I IFIUEIIH I 1 II!

I

0.05 0074 Om 0.15 0.2 0.3 0.405

Lo I.5 2

5 4 5

0 lâl 20 30 40

5000-

01

64

f 1 i

Beläggningsmassa G Massatyp Bindemedel Bindemedelshalt Stenmaterial Tillsats Kornstorleksfördelning

290

nr: IOOÖO 50 40 -11 4 1 Bilaga 2 7 MAB 12 T 5180 (a) 6.0 0/0 Skärlundagranit Cellulosafiber 0.25 %

30 20 Ib

₁

₁

₁

|O

lO

₁

5 20 30

₁

₁

l

_:MULle

40 60

L;

|OO

L

_{:2 : E :}

r

_{L: E E}

i

_t

I I

_{r r i}

I

₁ D I- _ b c I I- i- l- b I- :- i: ;- b I- r- p- b 90 A. - |- r r- .- . .- i-F I- I- b 7- I- h -4.. .I I i E E_p E : C 'L '.1 c L :- :L r- - C- L 'L :- L 5 p r- . h 1- - t- r c r- :- : E 7-(D .. I I L' .. .. i " T. U 0 ;- h ;- r- i- .. o C I : : : : : :-5 L - h h h i- b L, :-.i .-b :-:- :-- :-r- :-- :- - L-:- r -C L'. : .'. : Z : ' E : :- 60-C " L' .'3 C " " E I : x P : h i I- : c ;- - I-.- - h h i- i- I- I-> :-h ir- -r iE- :-b _:- :- b.- :-. D i- b i. .- r- n 1- P- I-'I :- I- 1- r- » I. h- p b . 5 y- » » p P 1- h h b I- I. b P p - 5 E D . j P c 0- _ b i- - I- 7- r r i- ;- p h h h I- i :D g : : : : : : : : : E -- ii. I._ Zh .Z ZP ZP .- _i Ip C L' C " .Z 5 : Z I i I- - » t .- n- - b 40 '- u- .. 5 i- _- C :- I- I-3 N '- r- p b I. L h P lv .: : c : L' [i E . t F .O - p- r k r-

i-b I_ p.. nu. _ II- E I_ -

in-- h b I. I- i '-C c - p i h h r h

30

*

'

'

'

'

'

=

i

0 '- I- _ p .- i. I- D' L D D - I. I- F F *- c : : : 5/ c : : E : m '- r- y- .- p - I- P- 7-P r I- :- h sn «: : : : L- E : : : :

'0 20

h h

-

h

h

7-

-

r- :

.

.

.

0 L. E : . : : . : : 0. _I:c. .._: - _:z ;_p r._{: -}5. _E'.2. _F' .o :3 _ i 2 E E E 1 V '- " L .7- E 7.' " .. - t : I- :- E : : _ E ' " T_ .. ;_ - p .. .. .- p- r- u-_ r- - :- . D- b i-o 1: .. .. .. - - - | I 1 l l - 1 1 i

I [IIFTIIIIIUH T1 I' IT'I IIIIIHH T Il Ill!! lTF'I'HHT' F I! I T'

I

0.05 (1074050 0.l5 0.2 0.3 0,405

LO

Lö 2

3 4 5

10

IS{ 20 3C) 40 5069

0.031

0.062

0st

Marshallpackning Skrymdensitet Kompaktdensitet Hålrumshalt

VMA (HIA)

Asfaltfyllt hålrum

Bruksfyllnadsgrad VTI MEDDELANDE 437

0.25

50 slag/sida

2.296 g/cm3

2.421 g/cm3

5.2 0/0

19.3 0/0

73.2 %

80.3 0/0

5.6

8 ILZ lb

32

64,

|00

Po

ss

er

on

de

m

ön

q

d

,

vi

kf

pr

oc

en

f

0,03: Beläggningsmassa H Massatyp Bindemedel Bindemedelshalt Stenmaterial Tillsats Kornstorleksfördelning

200

nr:

|00 80

50 40

1,1 1 1 Bilaga 2 8 MAB 12 T 5180 (a) 6.5 0/0 Skärlundagranit Cellulosafiber 0.27 %

30 20

.J 1 .

Il6

IO

5

7

T

lO |5 20

_{1 1 1} 1

3.0 40 60

LJJQLI 1J

ÖL

0.062

0.125

Marshallpackning Skrymdensitet Kompaktdensitet Hålrumshalt

VMA (HIA)

Asfaltfyllt hålrum Bruksfyllnadsgrad VTI MEDDELANDE 437

0.25

»50 slag/sida

2.297 g/cm3

2.394 g/cm3

4.0 0/0 19.2 % 78.8 0/0 84.5 0/0

5.6

8 "2 Ib

L P-.0 ,b Pi E b I :D' I I I I :1 I Th b :- » r ;- p c I I- . I- b b i. h- b I- » p r- h b i. I- 1- p- » I. p r. _ P I_ I. i. r- r. I- ;- p b I. P ' " b I' i- i- I-0 p b P I I. I. h b I-u- v- b P P :- b- I- .-C- L " 7'- L L T- I. ;L L 5 '- r :- r h b c I- P h b ;- i b i- I-'- I- p b I. ._ b I- 7- I- i - r- 1- p .- r- . p r- . r r- b c '- r» 1. p - 7. D P I- b 7- p- - I- b 5 b . h b I- - I. b p r- r- _ ;- .a _ :- I- : ha : F' P P :- nu b I- * b _ P I' P I- . C D p- _ i. v- : c ;- p r- . l- i- _ i- h P E i. y. :- r- _ I- p- ;-p b i! h P ID b D P i- b j- . b b - » y-- p o p b p b !- b I- I- :-5 b I- I- :- ). n i. 0 h b i - i- b I- b I-P '- D P r- 1- I- :- » .-E I : t : c : : : : i- l- » p b p 1- » b I-L p .- P b 1- nu I- ! .-h h h _ I_ _ - b 5 r. i. p- y- p 0 p h P b I P- I-5 r. - i. 1. p - p 1- b '- b r- s - r- r- . 1. 5 p b 1- b D P I' F F D p b h b I. I- 5 5 p .. p p p t i l-a- - P I. I. p b - p - I- I- _ i. _ - in- nu p r - p b i- h i- in I-o i. p in i D h h h h 0- r- .- u 5 D r- r- ;-r I- _ l- i. I- , E I. _ b r I. p b L b p 0 :- - P - » I-L i . p r- : l- _ y-- .- P. p p- !- -i- . p- - II- II- I- I- I- _-- in p b I- i I-c I- I- I- '- p I- I. » p 1- p r- i- I- I- p P b nu b I. h h b L I- D- P I- : - I-D i F . F c C . I- p- r- '- E .- P P I- i- _ p b 1. - i- - - _ I- b . F 5 P I- _ - E :- b .- u- n- » p h h - b I- b u- i. nu 0- i- n- ;- I- y- P b i- * P- 7- : D i. ' I. i- . b P h p 5 h- h- :- r- i- b I-L L - h - r- ;- » E _ - I_ _ p t : P '- r r- i' ;-5 '- r- : : i_ t : -p r- .. i. E .- E 7 _{I- 1. r- r_ r- I.} ; I_ I- i- I- -b - .- I- . - D.. G. :E I- I- I- I- I- n _ i_ I. b-.- p - . :° '- r . -- D .- .. C E i- I. c '- b- :- -n - I-- - » - s 1 1 1 1 1 1 1 1

l I IIIT lill [HI 'T 1 E I [TI TTTIIYIII I [I I' [I I [5115]? T I [ [IT

Bilaga 2 9

Beläggingsmassa I

Massatyp HABD _.

Bindemedel 1385 (c) + VP 75 (Keno Gard, Lilamin) 0.4 0/0

Bindemedelshalt ' 5.2 °/o Stenmaterial Skärlundagranit Tillsats -Kornstorlekszfördelning

nr:

290

Iopço 510 410310 210 I6 IO

7 'P [5 ?013,030 608

1 nlLllJ . : I : I I I I :I I I I- P I- i- i-_ I- :- t u-- - _ - h-_ I- L- - b- -I- p - h i D D _ p u _ P- !- _ b p _ :- p -I- I- :- :- b I- I- I- I-:- r- p .- b b D '- b P D h b I-. b I- _ i. I. i. .- .- r-_ .. _ p r- i-_ b I- .-r- .- b I- c .-n- _ h .- b ;-_ _ b- _ - I_ _ i b 1- b- I-- h - t P h _ P -70 p .- - b - I-I_ I- i h h ,. .. .. . - C D D - h D P . F _ D P - p b- _ .- p. :- p- u .. h b I- _- - p. 1- p b p -P. I_ :- :- p 60 p _b I. P D I- -.. l- - n-_ _ - b I- i _ .-' V I I I ' I I U T U U I ' U U I I X i vn un n H r vn ñr ' n n i l r nv I I I ' l l I l I I n q n n H ul t in ua n up p ! " m p I [1 1 rv 7 1 ' \ 1 ' 1 " ' V ' H I 1 . 5 O U 0 ' I U I W I I I I Y I I T ' U ' VI I ' I T Y I I I I ' n u nu a n I 1 r T T I I' T ? ! I | I N O I I I ' I U I I ' I U T T U I I I T T I U T r I V I I

5

i a i % 4.4

Pa

ss

er

an

de

m

ön

q

d

,

vi

k'

rp

ro

ce

n'

r

U

0

W WF ! " 1 7 " a n 1 |r |a n 1 n t p r 1 1 r 1 ||n r 1 vr p m n n |' 1 n n l q r n l I n vn l n U N I V U T F 'I 'I 'l l' TT' T 1 ' I ' U I I ' I I 1 ' I I ' I ' U " I l I I F I 7 |I I I I I' H I I I H I ' l ' l l ' l l n ul l ! " I I I vl vvn I I I I I T I I T 1 T n |n n n n ' vn v n n l n n n ul l ! " I n q vn . .-4 I U V ' U I I I I l I I ' I V I T I I II HI II IV I I 51 111_ 0 ' 1 I I I L

I I ll'lllllllllllll fil' I I II IJIITTMHW I I II{

om 0.074 OJO 0,|5 0.2 0.5 0.4 0.5

Lo

I: 2

5!

IO

IS! 20 SQ 40 5069

0.03: -

0.062

0.125

0,25

5,6 8 II,2 Ib

52

64 i

Hn ll ll x .--J I lir' TIII I I H Y T I T I I H I T l l l l l n l l " t v' n " " l l l vn v l l T I'I I ' T vl n p vñ I l l I ' I Y U I H I I I I V I V T I I I ' T 1 I I 0' .b Marshallpackning 25 slag/sida

Skrymdensitet

1.837 g/cm3

Kompaktdensitet

2.457 g/cm3

Hålrumshalt 25.2 0/0 VMA (HIA) 37.6 0/0

Asfáltfyllt hâlrum

»

33.0 0/0

Bruksfyllnadsgrad 34.8 0/0 VTI MEDDELANDE 437

Bi la ga 2 10 Be läg gn in gs ma ss a J Ma ss at yp H A B 12 T

Bi

nd

em

ed

el

B8

5

(d)

Bi nd em ed el sh al t 6. 5 °/o St en ma te ri al Gus ta fs gr an it Ti ll sa ts -Ko rn st or le ks för de ln in g

nr:

29

0

lOP

IBO

510

410

3in

210

llö

IO

D b i b p

7

M

IS

20

30

40

60

8C

4 l 1 l l 1 L 1 1 1 1 . 1 L J l I I I

lO

O

i l l '77.11'

5

LD O

Passerande manqd, vnkfprocen'r

u m

:3 o

11"'|r\I" 'IH'fH'H' 101,171 1f1||'|'1' 'pin nn'1n nqunl anrp|1 nnynrr*

I '11 I I TI 1' TV I unqul "WWW TUI' IIIIVII vurpnl I | I I 1rv1r \ \ V ";1 WII'T" I'YI'IUII II' 'II

I Ill' 1 r11|II| 'IIIIIIII

I "'T'TIVI III' '11' I' 'WVITIIF 7 I Nan' oo 'U V' 'II'IWT' 'UI' I I T

IIIFUII' IITYIVIYI 'U'U'I'II I'l'llIVT ||':;IR' U '1' ' I YIT' U TT" 'T'YUTTUI 'IUU'TIII Y I III'IUII' 'I'II'IUI l I I U'II'III 'IF' ['11

lin] IFUTHIHT IIIerT

l

I

Ir lllllllll IITTllllI III1|II1I III1|UII

IIVV'Ill' I'IIIUIUI ITII'TTTT IIVI Il'

_ r i D D I.. 4 _ E _ P b i § I-I Pl i . n i . b-I . I. i b i-D P P I- '-E p 1. 3 0 b _ -p I-b p b p D D 5 h . " f'

II' IIII'IIlI IfirITYtI luv' 'II' 1' N

O

IIU'IVUV

'ö'

rTITIIII TIITTTIII TYTIIUII!

IlII|IITT'IlT1|IVTV IIII vvvv IIIT 'III 'III I'IUlIIUI IIIIIYIUY IIII|III

"IIIIITT 'TFT'THI Illljllll 'I' { 7D { ' T T* ' l 1 T T 1 V I ' F T I 1 i l T l ?i TK ål I T 1 [ TE LI E I

0.05

0.074

010

0.15

0.2

0,:

0.40

5

Lo

1.5

2

:0.

:5;

20

39

405

0

1

0.03

1

0.0

62

0.1

25

0.2

5

5.6

8

II,2

16

32

64

.1 ...§4 .-nu_ 0 I I | I i I |[ H I I |r H I ]

U .b

t_,1--Ma

rs

ha

ll

pa

ck

ni

ng

50

sla

g/s

ida

Sk rym de ns it et 2. 33 1 g/ cm 3 Ko mp ak td en si te t 2. 41 7 g/ <: m3 Hål rum sh al t 3.6 % '

VM

A

(HI

A)

18.

8

0/0

As fa lt fyl lt hål rum 81 .1 % Br uk sf yl ln ad sg ra d 85 .7 % VT I M E D D E L A N D E #3 7

Bilaga 2 11 Beläggningsmassa K Massatyp HAB 12 T Bindemedel . B85 (d) Bindemedelshalt 6.7 0/0

Stenmaterial Gustaf sgranit

Tillsats Stâlfibrer 25 mm 1.5 % Kornstorleksfördelning

nr:

290

:09:30 510 49 310 29 :16

:0

'.5 7 'P 15 ?9:310 49,909;

1 l

|OO g ; = 5 : : I c -I I I r. I T L L L L L E i i E E

90

2

E

5

2

s

* E E : E I; : E E \ E 5 C' 3 E g : 5 L E ' E 5 U - : E ' E E : : U E E : : : - : : O - t : I L . : t "

ä

ä'

E'

5

'

E'

E

;

E'

:L

0 : L' 'S i: - : '1 L'.

32 7

.-

s

'

E

F

5

'-

s

I'

5

I-

5

5

-

s

»

>

E'

_"

E'

_I

E'

_'

'

E'

_'.'

E

_Z.

F

_:

:L

_'

:'

_"

E

_'.'.

-eo

;

.

:

_

.

:

:

.

v

e

5

5

E

5

5

s

cr

§-

5

E

-'

E'

:-

g

»-

r

C ' : : : : " . : E :0 E E : : E E E ' , -- .. : .E .. 'i t :

E

₄₀

:-

_:I

;

_{L' 3}

z

5'

_:

E'

_Z

E

_{' C}

.

'

_L'

s

_-

s

m ': h : : : L '- : :

1:

_c

2

₂

E

=..

₅

=_

_e

i

E.

_E

_E

_E_

-

₅

.=_

5

_s

3 30

:

_c

_

_{: :}

:

_:

.

_3/

:

_{: ..}

E

i

_r:

:

*

_E 0.) 'L L I. 7. . 7_ 'L :. - .. "

m

5

=

5

5/5

5

E

5

-

t

'8 20

:.

;.

2

'

E

2

c

;

2

2

0.. E. E.. : : : : : c :2 . E' '7 E E E_ E' '0 = I 'i E :I E E E ?i '5 E E 5 5 t: E i

§-

5

:-

:-

E-

g

=.'-

, E

:-

1

c : E E E : : E E *

0 I 1 i Ile TTTT ITT! I I' I I *I rfrl TUI I I I I' 'll I IlliTII:f70%l I'iil I

0.05 00740.!0 0.15 0.2 0.5 0.40:

1.0 Ls 2

b 4 5,

IO, 154 20 39 40 5069;

5,6

1

0.031

0.062

0st

0.25

8 H,z le

32

64

Marshallpackning 75 slag/sida

Skrymdensitet

2.339 g/cm3

Kompaktdensitet 2.444 g/cm3 Hålrumshalt 4.3 0/0 VMA (HIA) 20.2 0/0 Asfaltfyllt hålrum 78.7 0/0 Bruksfyllnadsgrad 84.6 0/0 VTI MEDDELANDE 437

Bilaga 2 12 Beläggningsmassa L Massatyp Rubit 12

Bindemedel

(e)

Bindemedelshalt 8.2 0/0

Stenmaterial

Sofiedalsgranit + 30 % kvartsit (8-12)

Tillsats Gummigranulat 3 % Kornstorleksfördelning

nr:

200

_|

lOOÖO 50 40 50 20 |6

_{_ 1 1}

₁

_{1 _ I}

₁

_L

K)

r -L D

_{7 IIO}

_{|5 210 31040 6080}

14. I I LLA-l ;- [

f; _ c 1: : I t FTj I L' 1 I 1 : : : : : : . : "- :' ': .- :' ': .- .- :' '-C b 1- r- r- _ .- .- h-: : t : ' ' : : : : 90 E : : : : E : : : : "- ' : t t : : : E : C "- r .- :' :- :- :- I' :

:D

E

5

5

5

5

5

5 I

5

:

U ° : : : : : *'

3

.5.

a

:.

=_

=.

5,

E

_i_

5

E 0 c : - : : : : : : :

g

_55

_{: :}

-

_E

é

_{: :}

E

_:

_

_{' : :} 60 p .- t 7- i- r- :- y-

-°

_{U' :}

5:.

_:

i.

_:

=_

5.

å

_:

5.

_:

5_

_:i

=

_{: :} C .: : : : : ': : :

0

e

5

E

5

5

5

E

:

E

E

;-

I-

§-

*

g-

r- .-

:r

I- :

;

.- L- . '- p i- b i- I- :- r .-0) E E E : : : y : " :

U

.-.

-_

_

i,

=_

5.

-

=_

_

5

E

E

.5.

5

=

:

E

E

0 l- :- i- » I- - E p- -- b-5- c : : : ' : .. : : t m E F: :. :. : :. ; L :.

m

2

E

5

=

E

E

E

5

5

5

m P h 7- r- :- h :- r-0 E E E E E E E I E

L

_{'0 ;dgr-4-}

E'

-

_{: : : :}

E'

_r:

g-

_:

?

E'

_r: 15_ E E E E E - . E r. r.. :. r_ r. r_ r. : L : : : : :: L: : b : F 5 5 5 5 5 5 l 5 l l l l 5 I 1 l

0 T I | [ll] Illl [HI ]1[1 Irl| FTTI TFT? I I I I' I I IlIThEBTHI I {{lel[

0.05 0.0740.|0 0.:: 0.2 0,: 0.1.0.5

Lo 1.5 2 b 4 5,

10 :3 20 39 4 5069

0.031* 0.062

0,:25

0.25

'

5,6 a "2 Ib

52 . 642*

Marshallpackning 50 slag/sida Skrymdensitet 2.258 g/cm3

Kompaktdensitet

2.328 g/cm3

Hålrumshalt 3.0 0/0 VMA (HIA) 21.5_ % Asfaltfyllt hålrum 86.0 0/0 Bruksfyllnadsgrad 90.0 0/0 VTI MEDDELANDE 437

Bilaga' 3

Jämförelse mellan resilientmoduler bestämda med olika utrustningar

M': -NYNÄS [MPa]

6000

5000

-y :0,76X

r2=0,98

4000-3000 -

. °

zoood

,

1000 -

- °

o ' I I I I r r I I r

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

9000

då -vn [MPa]

Prov MR+21° - VTI MR+21° - Nynäs

nr MPa MPa A4 3540 2300 B3 5170 3520 C2 3710 3160 D5 7 - 1610 1070 E3 3510 2800 F5 1760 ' 1150 G5 2260 1860 H4 2650 2010 35 4740 3390 K6 8470 6540 VTI MEDDELANDE 437

Bilaga 4 1 Resultatsam manställning

Prov* Hål- Res.- Indirekt Utmattn.hå11fasthet nr rums- modul

draghåll-halt fasthet

H MR o br Defl) Nf Def2 Temp

%

MPa

Mpa

mm

st

mm

0C

A 1 2.9 3160 2.51 2.2 2 2.9 3100 31200 3.2 20.8t0.3 3 3.1 3190 2.48 2.0 4 2.7 3540 50000 3.4 20.8:05 5 3.0 2660 2.49 2.5 6 2.9 2640 13300 2.7 22.2i0.4 Mv 2.9 3050 2.49 2.2 31500 3.1 21.3 '5' :0.1 :2340 :0.02 50.2 :18400 104 B 1 2.6 4670 2.94 2.2 2 3.0 3540 3.04 2.4 3 2.8 5170 3.15 2.1 4 2.6 3820 135100 3.6 21.0t1.0 5 2.8 3820 45000 3.6 22.4i0.5 6 3.2 3900 153600 4.0 21.5i0.6 1Vlv 2.8 4150 3.04 2.2 111200 3.7 21.6 3 :0.2 E630 10.10 320.2 :58100 _0.2 C 1 3.7 3860 2.53 1.9 2 3.8 3710 18800 2.2 21.9i0.5 3 3.3 3950 2.58 1.9 4 4.0 2960 2.47 2.0 5 3.2 3630 50300 2.2 22.0i0.2 6 3.7 3620 65200 2.2 20.6i0.4 MV 3.6 3620 2.53 1.9 44800 2.2 21.5 5 -0.3 :350 :0.06 10.1 Y 1123700 50 D 1 1.9 1910 2.05 2.1 2 2.0 1650 3600 2.3 22.8t0 3 2.0 1540 1.97 2.2 4 2.2 1880 2.24 2.3 5 1.9 1610 8600 2.9 21.0i0.1 6 2.0 1610 6400 2.4 21.4t0.4 1Vlv 2.0 1700 2.09 2.2 6200 2.5 ' 21.7 5 i0.1 :160 :0.14 _0.1 ?22500 :0.3

1) Vertikal deformation vid brott.

2) Horisontell permanent deformation vid brott.

* Provkropparnas sammansättning .redovisas i kapitel 2 och bilaga 2

A: MAB 12 T

B: HAB 12 T

VTI MEDDELANDE 437

C: MAB 12 T med E.V.A. D: MAB 12 T, dubbel packning

Bilaga 4 2

Prov* Hâl- Res.- Indirekt Utmattn.hâllfasthet nr rums- modul

draghåll-halt fasthet

H

MR

0b,-

Defl)

Nf

Defz)

Temp

%

MPa

Mpa

mm

st

mm

0C

E 1 4.1 3420 2.50 2.4 2 4.5 3310 24200 3.2 21.4i0.7 3 4.8 3510 2.48 2.4 4 4 . 2 3800 50700 3 . 6 22.0t0.2 5 4.0 3120 2.64 2.1 " 6 4 .1 3090 50200 3 . 5 21.0i0.5 Mv 4.3 3380 2.54 2.3 41700 3.4 21.5 § -0.3 :260 t0.09 :0.2 :15200 '10.2 F 1 6.0 2120 1.80 .2.8 2 7.7 1240 100 0.4 20.8t0.1 3 7.8 1060 1.44 3.5 4 8.4 1130 100 0.4 21.9i0 5 6.3 1760 i 600 0.9 21.1i0 6 9.5 990 1.40 4.2 MV 7.6 1380 1.55 3.5 300 0.6 21.3 3 ?21.3 :E450 t0.22 10.7 i 300 50.3 G 1 5.4 2980 7400 2.1 21.0i0.6 2 4.8 2550 2.12 2.2 , 3 4.7 2750 8400 2.4 20.2i0.5 4 5.0 3050 2.07 2.3 " 5 5 . 0 2260 3800 2 .l 22.91'0 6 6.0 2120 2.12 2.5 MV 5.2 2620 2.10 2.3 6500 2.2 21.4 E _0.5 *3380 50.03 1:0.2 i 2400 i0.2 H 1 3,8 2690 2.28 2.4 2 4.0 2450 2.23 2.3 3 4.2 2950 12600 2.8 21.5t0.5 4 4.0 2650 3700 .0 21.8i0.2 5 4.1 2970 2.33 2.2 6 4.0 3060 1500 3.0 21.4t0.3 Mv 4.0 2800 2.28 2.3 5900 2.6 21.6 å _0.1 1230 ?20.05 _0.1 i 5900 i0.5

1) Vertikal deformation vid brott.

2) Horisontell permanent deformation vid brott.

* Provkropparnas sammansättning redovisas i kapitel 2 och bilaga 2

E: MAB 12 T, 0,25% glasfiber . G: MAB 12 T, 0,25% cellulosafiber

F: MAB 12 T, 0,50 glasfiber H: MAB 12 T, 0,27% cellulosafiber

Bilaga 4 3

Prov* Hål- Res.- Indirekt Utmattn.hå11fasthet

nr rums- modul

draghåll-halt fasthet

H MR cbr Defl) Nf Det?) Temp

%

MPa

Mpa

mm

st

mm

0C

I 1 26.1 1190 1.07 2.6 2 24.7 1590 0 0 21.1t0 3 25.2 1590 0 0 21.5i0 4 25.4 1640 0.92 2.2 5 24.7 1730 1.08 2.4 6 25.4 1540 0 0 21.5t0 MV 25.2 1550 1.02 2.4 0 0 21.4 å ?20.5 1:190 :0.09 5.0.2 3 1 4.2 3770 3.00 2.5 2 3.5 3650 2.95 2.5 3 3.2 4060 100200 3.5 21.1i1.2 4 3.5 3770 71500 3.2 21.0i0.3 5 3.5 4740 3.28 2.3 6 3.8 4310 161600 3.3 21.41'1.2 7 3.4 4380 256300 3.5 20.5i0.7 8 3.4 4710 3.06 2.2 MV 3.6 4770 3.07 2.4 147400 3.4 21.0 g -0.3 2430 10.14 1'0.2 381800 :0.2 K 1 3.2 7790 »500000 19.9i2.0 2 3.8 6820 3.57 1.8 3 4 .1 6880 »300000 21. 8:0.1 4 4.6 8910 5 3.2 7170 3.38 2.0 6 4.8 8470 . 7 6.0 9610 3.18 1.8 8 4.7 7080 3.15 2.2 MV 4.3 7840 3.32 2.0 5 _0.9 51050 t0.-20 50.2 L 1 2.8 5220 215500 4.7 21.2i1.4 2 3.1 4230 2.45 2.4 3 3.0 5170 2.33 2.4 4 2.8 4820 228600 3.5 20.6i1.4 5 3.0 4430 211800 4.9 21.0i1.0 6 3.0 5820 2.41 2.4 MV 3.0 4950 2.40 2.4 218600 4.4 20.9 g _0.1 :580 i0.06 §0 t8900 *10.8

1) Vertikal deformation vid brott.

2) Horisontell permanent deformation Vid definierat brott.

* Provkropparnas sammansättning redovisas i kapitel 2 och bilaga' 2. K: HAB 12 T med stålfiber L: HAB 12 T Rubit

I:

J: HABD 12HAB 12 T

Bilaga 5:1

Samband resilientmodul - indirekt draghâllfasthet

4 _

X

TSTÃLFIBER

CELLULOSAFIBER

GLASFIBER 1 _ +HABD MRI MPa]

IN

Dl

RE

KT

DR

AG

HÅL

LF

AS

TH

ET

0 r- I l I I I . . I I

0

1000

2000

3000

1.000

5000

6000

7000

8000

9000

RESILIENTMODUL

* VTI MEDDELANDE 437

Bilaga 5:2

Samband resilientmodul - utmattningshållfasthet

TSTÃLFIBER

3 N [x1OSH

220_

f

RUBIT

200 ' 180 ' 160 ° HAB GUSTAVS 1100 -120 " HAB REFERENS 100 "' 80' o o l EVA MAB REFERENS

4* 0 I N 0 I

UT

MA

TT

NI

NG

SH

ÃL

LF

AS

TH

ET

+ MRI MPa] I . I I 2000 4000 6000 RESILIENTMODUL m * 0 ; Or ' VTI MEDDELANDE 437

PE RM AN EN T DE FORM AT IO N RE SI LI EN TM OD UL Bilaga 5:3

Resilientmodulens förändring vid ökande grad av utmattning

Dplmm]

tf ANTAL __.

BELASTNINGAR

N [st]

i

I

I

I

I

I

I

I,

i

I

I

I

I

I

I

MRIMIPa]

:

I

I

K

\ \ 5-- -_--_-__ \_§\ \ \ \ ANTAL BELASTNINGAR w

N [st]

Belastningsriktning som vid utmattningsförsök Belastningsriktning ändrad ett kvarts varv

UT

MA

TT

NI

NG

SH

ÃL

LF

AS

TH

ET

Bilaga 5:4

Samband indirekt draghållfasthet - utmattningshållfasthet

f

' STÃLFIBER

3 220- N_FIX1OSH

_{+RUBIT _, Ä}

200- i

180 160 '-HAB GUSTAVS 140 '120 -HAB REFERENS 100- 80'-60" 40-

_EVA MAB REFERENS 20' ULLMPG] 0 L 0 _|

0

1

_

2

,.

3

INDIREKT DRAGHÃLLFASTHET

H VTI MEDDELANDE 437