Påverkas brukarnas fysiska aktivitet av LSS-personalens strategiska förutsättningar?

Akademin för hälsa, vård och välfärd

PÅVERKAS BRUKARNAS FYSISKA

AKTIVITET AV LSS-PERSONALENS

STRATEGISKA FÖRUTSÄTTNINGAR?

LIZZY LINDHOLM

Handledare: Charlotta Hellström Examinator: Thomas Ljung Seminariedatum: 2021-04-27 Betygsdatum: 2021-04-30

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Personer med kognitiva funktionsnedsättningar uppfyller inte

rekommendationerna för fysisk aktivitet, samtidigt rapporteras hälsan hos personerna generellt vara sämre än övriga befolkningens. Personer som omfattas av Lagen om Stöd och Service [LSS] är en grupp vars hälsa är beroende av andra människors delaktighet,

kompetens och engagemang. Personal inom gruppbostäder behöver strategiska

förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande med fysisk aktivitet. SESAME-modellen är vanligt förekommande i det praktiska hälsofrämjande arbetet som används för att skapa stödjande miljöer för hälsa.

Syfte: Studiens syfte var att redogöra för strategiska förutsättningar och fysisk aktivitet inom

gruppbostäder samt att undersöka sambandet mellan personalens strategiska förutsättningar för att främja fysisk aktivitet och omfattningen av fysisk aktivitet bland brukarna.

Metod: En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign genomfördes via enkätundersökning

bland personal inom gruppbostäder i Västmanland med ett urval på 166 respondenter. Totalt besvarade 92 respondenter enkäten.

Resultat: Majoriteten av personalen ansåg att de hade tillräckligt med strategiska

förutsättningar och var nöjda med de strategiska förutsättningarna som möjliggjorde deras hälsofrämjande arbete med fysisk aktivitet. Brukarnas omfattning av fysisk aktivitet

uppfyllde inte WHO:s rekommendationer. Ett statistiskt positivt samband framgick mellan personalens strategiska förutsättningar och brukarnas omfattning av fysisk aktivitet.

Slutsats: Personalen hade tillräckligt med strategiska förutsättningar och brukarnas fysiska

aktivitet var låg. Det fanns ett samband mellan personalens strategiska förutsättningar och omfattningen av genomförda promenader.

Nyckelord: Folkhälsa, fysisk aktivitet, hälsofrämjande arbete, LSS, kognitiva funktionsnedsättningar, strategiska förutsättningar.

ABSTRACT

Background: People with intellectual disabilities does not fulfill recommendations for

physical activity. Moreover, the health of these individuals is reported to be generally worse than among the rest of the population. Furthermore, individuals who are included in LSS are a group whose health depends on other people's participation, competence and commitment. Caregivers within residence needs strategic settings to be able to work with health-promoting interventions with physical activity. The SESAME-model is a model that is used for practical health promotion work in order to create a supportive environment for health.

Aim: The purpose of the study was to account for strategic conditions and physical activity in

residence and to investigate the connection between the caregivers’ strategic conditions for promoting physical activity and the extent of physical activity among people with intellectual disabilities.

Method: A Quantitative method with cross-sectional design was performed where staff (92

of a total of 166 possible respondents) within residence in Västmanland participated in a survey.

Results: The majority of the staff considered that they had adequate strategic conditions

and they were satisfied with the strategic conditions that enabled their health-promoting work with physical activity. However, people with intellectual disabilities extent of physical activity did not meet WHO recommendations. A statistical positively association emerged between the caregivers’strategic conditions and the residence extent of physical activity.

Conclusions: The staff considered that they had adequate strategic conditions. The physical

activity among peoples with intellectual disabilities was low. There was a association between the staffs strategic conditions and the extent implemented walks.

Keywords: Health promotion work, intellectual disabilities, LSS, physical acitivity, public health, strategic conditions.

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ... 1

2 BAKGRUND ... 2

2.1 Folkhälsan i Sverige ... 2

2.1.1 Folkhälsopolitiska mål och Agenda2030 ... 2

2.2 Hälsofrämjande arbete ... 3

2.3 Fysisk aktivitet ... 3

2.4 Strategiska förutsättningar på arbetsplatsen ... 4

2.5 LSS – Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade ... 4

2.5.1 Begränsningar och hindrande faktorer för fysisk aktivitet hos personer med kognitiv funktionsnedsättning... 5

2.6 Teoretiskt perspektiv ... 7

2.7 Begreppsförklaring och avgränsningar ... 8

2.8 Problemformulering ... 8

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

4 METOD ... 9

4.1 Metodval och studiedesign... 9

4.2 Studiepopulation och urval ... 10

4.3 Enkätformulering ... 10 4.3.1 Bakgrundsvariabel – utbildning ... 11 4.3.2 Strategiska förutsättningar ... 11 4.3.3 Fysisk aktivitet ... 12 4.4 Datainsamling... 12 4.5 Bortfall ... 13

4.6 Databearbetning och analys ... 13

4.7 Kvalitetskriterier ... 15

5.1 Personalens strategiska förutsättningar ... 17

5.2 Omfattning av fysisk aktivitet ... 18

5.2.1 Omfattning i dagar av fysisk aktivitet ... 18

5.2.2 Omfattning i tid av fysisk aktivitet ... 19

5.3 Sambandet mellan personalens strategiska förutsättningar och omfattningen av fysisk aktivitet ... 19

6 DISKUSSION ... 20

6.1 Metoddiskussion ... 20

6.1.1 Metodval och studiedesign ... 20

6.1.2 Urval, datainsamling och bortfall ... 20

6.1.3 Enkätformulering ... 22

6.1.4 Databearbetning och analys ... 23

6.1.5 Kvalitetskriterier... 24

6.1.6 Forskningsetik ... 25

6.2 Resultatdiskussion ... 26

6.2.1 Personalens strategiska förutsättningar ... 26

6.2.2 Omfattning av fysisk aktivitet ... 27

6.2.3 Sambandet mellan personalens strategiska förutsättningar och omfattning av fysisk aktivitet ... 29

7 SLUTSATS ... 29

7.1 Praktisk tillämpning ... 30

7.2 Förslag till vidare forskning... 30

REFERENSLISTA ... 31

BILAGA A; MISSIVBREV BILAGA B; ENKÄTFORMULÄR BILAGA C; SESAME-MODELLEN

1

INTRODUKTION

Personer med funktionsnedsättningar är en samhällsgrupp som har sämre förutsättningar för att tillgodogöra sig god hälsa, då personernas förutsättningar vad gäller livsvillkor och levnadsvanor generellt sett är sämre.

Personer med kognitiva funktionsnedsättningar som omfattas av LSS är en samhällsgrupp vars livsstil, levnadsvanor och hälsa är beroende av andra människors inflytande och delaktighet samt samhällets strukturer. Dessa individer lider även i högre omfattning av övervikt och psykisk ohälsa och behovet av riktade hälsofrämjande insatser är stort. Internationellt och nationellt finns konventioner, kommissioner, kommittéer, agendor, politiska mål och styrdokument som lagar, propositioner, policys och handlingsplaner som ska främja rättigheter, delaktighet och levnadsvanor för att upprätthålla god hälsa hos personer med funktionsnedsättningar. Livsvillkoren har de senaste åren förbättrats för samhällsgruppen vad gäller sysselsättning, arbete, boendestöd och mänskliga rättigheter men trots det kvarstår hälsoskillnader mellan personer med funktionsnedsättningar och övriga befolkningen.

De senaste årens hälsofrämjande strategier och insatser har påvisat samband mellan fysisk aktivitet och hälsa men strategierna har inte inkluderat personer med kognitiva

funktionsnedsättningar vad gäller utformning eller beaktat de hinder som personerna möter i sin vardag. Det finns ett behov av att ta fram förebyggande hälsofrämjande strategier och insatser som ska öka fysisk aktivitet hos målgruppen.

Intresset för skillnader i hälsa mellan olika samhällsgruppers väcktes då ”Jämlikhet i hälsa” studerades. Då fysisk aktivitet är en skydds-och friskfaktor för hälsan är det viktigt att uppmärksamma och möjliggöra fysisk aktivitet inom sårbara grupper i samhället.

2

BAKGRUND

I kommande avsnitt följer en kort beskrivning av folkhälsan i Sverige, folkhälsopolitiska mål, hälsofrämjande arbete, strategiska förutsättningar samt fysisk aktivitet och dess

hälsofördelar. Vidare följer en beskrivning av LSS och faktorer som kan hindra och begränsa personer med kognitiva funktionsnedsättningar från att vara fysiskt aktiva. Avslutningsvis presenteras studiens teoretiska perspektiv och problemformulering. I bakgrunden ges även begreppsförklaringar på relevanta begrepp för studien.

2.1 Folkhälsan i Sverige

Folkhälsan i Sverige är ur ett globalt perspektiv god och följer en positiv utveckling, men trots det så ökar hälsoklyftorna inom landet på grund av olika levnadsvillkor. Hälsan hos personer med funktionsnedsättning rapporteras generellt vara sämre jämfört med personer utan funktionsnedsättning. En förklaring till detta är att den sociala gruppen har sämre förutsättningar till att påverka sina livsvillkor och levnadsvanor (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Folkhälsomyndigheten (2020b) uppger att jämfört med övriga befolkningen är personer med funktionsnedsättning mer stillasittande och drabbas i större utsträckning av levnadssjukdomar som fetma och psykisk ohälsa.

2.1.1 Folkhälsopolitiska mål och Agenda2030

Sverige har ingått en internationell överenskommelse med Förenta nationerna [FN] som tagit fram en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I

konventionen står bland annat att nationerna som anslutit sig ska utifrån ett

jämlikhetsperspektiv möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att uppnå bästa möjliga hälsa (SÖ 2008:26). Sverige har en funktionshinderpolitik (Prop. 2016/17:188) som ska främja förutsättningar för en god hälsa för personer med funktionsnedsättning

(Folkhälsomyndigheten 2020a). Vidare har Kommissionen för jämlik hälsa tagits fram för att beakta hälsoklyftorna mellan olika sociala grupper, bland annat för personer med funktionsnedsättning (Prop. 2016/17:188).

FN:s Agenda2030 innefattar 17 globala mål inklusive 169 delmål och ska bland annat verka för en social utveckling av samhället. Delmål 3.4 Minska antalet dödsfall till följd av icke

smittsamma sjukdomar och främja mental hälsa syftar till att ta fram förebyggande insatser

mot levnadssjukdomar och främja den fysiska och psykiska hälsan och alla människors välbefinnande. Delmål 10.3 Säkerställ lika rättigheter för alla och utrota diskriminering handlar om att främja strukturella faktorer som kan säkerställa allas lika möjligheter och minska ett ojämlikt utfall hos olika målgrupper i samhället (Globala målen, 2021). Målen har gemensamt att arbeta för ett mer jämlikt samhälle och jämlik hälsa samt lyfta sårbara

gruppers rättigheter i samhället.

Sverige har i linje med Agenda2030 formulerat ett övergripande folkhälsomål ”Att skapa

påverkbara hälsoklyftorna inom en generation” (Prop. 2017/18:249). Åtta målområden har

formulerats, varav det sjätte målområdet handlar om levnadsvanor (Folkhälsomyndigheten, 2020c).

Levnadsvanor är en del av hälsans bestämningsfaktorer och hur våra levnadsvanor ser ut

påverkas av våra livsvillkor, delvis samhällets strukturer och delvis våra egna val. Olika livsvillkor innebär olika förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor, vilket innebär olika förutsättningar för god hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2019a). Ur ett jämlikhetsperspektiv är levnadsvanor relevanta faktorer att arbeta med för en god och jämlik hälsa. Genom att beakta olika sociala gruppers förutsättningar och främja alla individers rättigheter och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor kan en god och jämlik hälsa uppnås.

2.2 Hälsofrämjande arbete

Ett hälsofrämjande arbete innebär att möjliggöra för människor att öka kontrollen över personliga och sociala faktorer som påverkar hälsan och därigenom förbättrar hälsan. Hälsofrämjande åtgärder kan även användas för att minska skillnader i hälsa (WHO, 1986). Det hälsofrämjande arbetet kan handla om att hjälpa individer genom att tillgodose behov och hantera eller utforma miljön på så sätt att den möjliggör för människor att nå ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Det hälsofrämjande arbetet har ett salutogent perspektiv som fokuserar på vad som får oss människor friska och skildrar begreppet hälsa som positivt (WHO, 1986).

2.3 Fysisk aktivitet

Det finns rekommendationer gällande fysisk aktivitet och vilken omfattning som krävs för att nå hälsorelaterade fördelar (Oviedo, Tamulevicius & Guerra-Balic, 2019). Enligt

rekommendationer från WHO (2020) bör vuxna regelbundet utöva fysiska aktivitet.

Rekommendationerna innebär att utföra pulshöjande aktiviteter med måttlig intensitet 150 – 300 minuter i veckan för betydande hälsofördelar och mindre hälsorisker. 30 minuter om dagen kan rekommenderas. För personer med kognitiva funktionsnedsättningar ska

rekommendationerna försöka följas efter vad som är möjligt och kapabelt utifrån individens förutsättningar. Det är viktigt att kunna erbjuda och uppmuntra dessa personer till fysiska aktiviteter av variation och som av personerna anses vara roliga att utföra.

De hälsofördelar som fysisk aktivitet för med sig på längre sikt är förbättrad kondition, ökad muskelstyrka och balans samt olika psykologiska fördelar (Hassan, Landorf, Sköldar & Munteanu, 2018). Kortsiktigt har fysisk aktivitet effekter som att vi blir på bättre humör och får en positiv självbild (Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, 2014). Dessutom kan fysisk aktivitet kan användas som förebyggande insats gentemot hjärt-och kärlsjukdomar, fetma, cancer, diabetes, högt blodtryck och benskörhet och som främjande insats gentemot vår fysiska och mentala hälsa och välbefinnande (WHO, 2020).

De hälsofördelar som fysisk aktivitet för med sig avser även gälla personer som lever med kognitiva funktionsnedsättningar. För målgruppen kan fysisk aktivitet ge hälsofördelar som förbättrar deras kognitiva och fysiska funktion samt förbättra deras livskvalitet (WHO, 2020). Det finns ingen risk för målgruppen att utöva för mycket fysisk aktivitet, och för personerna som inte uppfyller dessa rekommendationer så finns det ändå hälsofördelar med att bara göra en viss mängd. För vuxna med kognitiva funktionshinder bör den fysiska aktiviteten börja i liten mängd och succesivt öka både vad gäller frekvens, intensitet och mängd (WHO, 2020).

Vidare är fysisk aktivitet något som går att utföra kostnadsfritt och utforma för att passa alla samhällsgrupper. Fysisk aktivitet kan komplettera eller i vissa fall ersätta läkemedel

(Folkhälsomyndigheten, 2019b).

2.4 Strategiska förutsättningar på arbetsplatsen

Det är arbetsgivarens ansvar att anställda ska kunna utföra sitt jobb under rätt

förutsättningar (Arbetsmiljöverket, 2021). Verksamheters framgångar och effektivitet beror delvis på medarbetarnas kompetens och engagemang men att arbeta utan rätt

förutsättningar gör det svårare att nå uppsatta mål och framgång eller utföra arbete på rätt sätt (Previa, u.å). De anställdas förutsättningar påverkas av arbetsplatsens ledning och styrning, delaktighet och handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar i arbetet (Arbetsmiljöverket, 2021). Förutsättningar är olika beroende på arbetsplats men överlag kan det handla om att utveckla kompetens och inkludera

medarbetarna i utveckling av verksamheten samt att sätta upp tydliga mål och riktlinjer. Samt genomföra regelbundna utvärderingar (Previa, u.å).

När det gäller begreppet ”Strategiska förutsättningar” finns ingen vedertagen övergripande definition av begreppet. I denna studie används begreppet för att definiera faktorer som i arbetsmiljön ska möjliggöra för anställda att arbeta hälsofrämjande med fysisk aktivitet inom gruppbostäder.

Förutsättningar som i tidigare forskning ansetts lämpliga för att personal inom gruppbostäder ska kunna arbeta hälsofrämjande med personer med kognitiva

funktionsnedsättningar gäller; utbildning och kompetens för att utföra fysiska aktiviteter, allmän kunskap inom ämnet och kunskap i att motivera och uppmuntra brukarna till att vilja vara fysiskt aktiva samt verksamhetens möjligheter att tillhandahålla fysiska aktiviteter och tillgång till stödjande miljöer för fysisk aktivitet (Wahlström, Bergström & Marttila, 2014).

2.5 LSS – Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Begreppet ”Kognitiva funktionsnedsättningar” omfattar en heterogen grupp av personer med olika funktionsnedsättningar och med olika behov av särskilt stöd och service (Phillips & Holland, 2011). Med kognitiv funktionsnedsättning menas nedsatt intelligens och sämre teoretisk, social eller praktisk förmåga (Vårdguiden, 2016). För att kunna tillgodoses den

enskildes behov finns LSS (1993:387). De individer som omfattas av LSS (1993:387) är personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande och om de är stora förorsakar betydande

svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed har ett omfattande behov av stöd eller service.

I Lagen (1993:387) om Stöd och Service till vissa funktionshindrade står följande i paragraf 5 och 7:

”Verksamheter inom LSS ska främja jämlikhet i levnadsvanor och full delaktighet i

samhällslivet. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som alla andra”

(1993:387 5§).

”Personerna som omfattas av LSS har rätt till insatser i form av särskilt stöd och

service. Den enskilde ska genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna ska vara varaktiga och samordnade. De ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lättillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv” (1993:387 7§).

Graden av funktionsnedsättning varierar från person till person och beroende på

funktionsnedsättningens svårighetsgrad finns olika LSS-boenden vilka är utformade för att vara anpassade till den enskildes behov. Boendena benämns som gruppbostad eller

servicebostad där gruppbostaden ger ett mer omfattande tillsyn-och omvårdnadsstöd (Socialstyrelsen, 2020).

2.5.1 Begränsningar och hindrande faktorer för fysisk aktivitet hos personer med kognitiv funktionsnedsättning

Personliga, sociala och miljörelaterade hinder begränsar personer med kognitiva

nedsättningar från att vara fysiskt aktiva (Geidne & Jerlinder, 2019). Brist på socialt stöd samt avsaknad av kunskap och förståelse gällande hälsofördelar med fysisk aktivitet kan påverka motivationen och viljan att vara fysiskt aktiv hos personerna (Caton et al., 2012). Vidare kan medicinska och fysiologiska begränsningar, aktiviteternas utformning eller att aktiviteten inte anses vara rolig (Mahy et al., 2010) hindra personer med kognitiva

funktionsnedsättningar från att vara fysiskt aktiva. Faktorerna skiljer sig mellan individerna och beroende på funktionsnedsättningens svårighetsgrad (Geidne & Jerlinder, 2019). I en svensk studie skildras individens autonomi som en faktor som kan påverka individens val att fatta hälsosamma beslut. Avsaknad av kunskap och motivation gällande långsiktiga konsekvenser gör att personerna lätt fattar ohälsosamma beslut (Bergström & Wihlman, 2011). Rätten att välja och bestämma själv innebär också rätten till att få rätt information vilket enligt Bergström och Wihlman (2011) handlar om att förmedla kunskapen utifrån gruppens hälsoliteracitet. Med hälsoliteracitet menas individers möjlighet att få tillgång till information samt hur denne kan förstå och använda information på ett sätt som främjar och

vidmakthåller god hälsa. Individens hälsoliteracitet kan påverka motivationen till att främja hälsan (Tillgren, Ringsberg & Olander, 2014).

Teoretiskt sätt skulle personerna kunna uppfylla rekommendationer vad gäller fysisk aktivitet om de fick rätt förutsättningar som personligt stöd och hjälp med planering och organisering kring aktiviteten. Dock saknar majoriteten av personalen på gruppbostäder förutsättningar och färdigheter för att bedriva fysiska aktiviteter av rekommenderad intensitet och varaktighet (Lante et al., 2014).

Bristande delaktighet, engagemang och kompetens från omgivningen kan resultera i att personernas fysiska aktivitet får en lägre prioritet (Phillips & Holland, 2011). I Sverige förväntas chefer och personal inom LSS-verksamheter arbeta hälsofrämjande gentemot brukarnas hälsa och deras autonomi (Bergström & Wihlman, 2011). Detta kräver att personalen tillhandahålls rätt strategier och förutsättningar (Koritsas och Iacono, 2015). Forskning visar att personal inom LSS-verksamheter upplever att brist på policys och handlingsplaner samt tidsbrist och hög arbetsbelastning begränsar deras hälsofrämjande arbete med fysisk aktivitet. En del upplever inte ledningens stöd i att arbeta hälsofrämjande (O´Leary et al., 2017).

I och med detta uppfylls sällan rekommendationer för fysisk aktivitet av målgruppen (Phillips & Holland, 2011) vilket gör att de inte uppnår de hälsofördelar som fysisk aktivitet medför (Koritsas & Iacono, 2015). Personer med kognitiva funktionsnedsättningar tillhör också den grupp som i samhället är mer stillasittande (Temple & Walkley, 2009), vilket också kan förklara varför mer än hälften av personerna är överviktiga (Koritsas & Iacono, 2015). Flertalet hälsoinsatser har hittills utgått från teorier på individnivå som ska uppmuntra till beteendeförändringar vad gäller ohälsosamma levnadsvanor hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Utvärderingar av hälsoinsatserna har visat att en lyckad insats i första hand handlar om verksamhetens stöd och personalens förutsättningar. Detta på grund av verksamheten och ledningens påverkan på personalens förutsättningar och förmåga att göra de möjligt att främja ett hälsosamt leverne hos brukarna (O´Leary et al., 2017).

Tidigare forskning som presenterats är genomförd i olika länder vilka kan skilja sig från den kontext som föreliggande studie undersökt då förutsättningar och välfärdssystem ser

ann0rlunda ut. Dock är rekommendationer för fysisk aktivitet och dess hälsofördelar övergripande och inbegriper hela världens befolkning. En svensk studie har använts för att skildra tidigare forskning inom ämnet, i studien undersöks fysisk aktivitet hos personer med kognitiva funktionsnedsättningar men utifrån ett organisatoriskt perspektiv vilket

2.6 Teoretiskt perspektiv

Studiens teoretiska perspektiv utgår från modellen SESAME, Supportive EnvironmentS Action ModEl och begreppet stödjande miljöer. SESAME är en aktionsmodell i det praktiska hälsofrämjande arbetet som används för att skapa stödjande miljöer för hälsa (Haglund, 1996). De åtta stegen i SESAME-modellen redogörs i Figur 1.

Figur 1: SESAME aktionsmodell för att skapa stödjande miljöer (Haglund, 1996).

Haglund (1996) beskriver SESAME som en omtalad och förekommande modell i det lokala folkhälsoarbetet. SESAME kan användas vid implementering, genomförande och utvärdering av folkhälsoarbete då alla delar täcks in i modellens olika steg och är utformad för att förnya, förändra och/eller förstärka ett redan pågående arbete (Haglund, 1996).

Begreppet stödjande miljöer anses vara en av nyckelstrategierna i ett hälsofrämjande arbete då innebörden av begreppet innebär att där människor lever, bor, arbetar och vistas ska vara miljöer utformade med förutsättningar, vilka gör det möjligt att påverka hälsan och arbeta hälsofrämjande (Haglund, 1996). I det hälsofrämjande arbetet fokuserar begreppet stödjande miljöer på vad som saknas individer, därefter ska den stödjande miljön utformas på sådant sätt att förutsättningar för att möjliggöra hälsa skapas. Stödjande miljöer har ett

ojämlikhetsperspektiv och kan användas för att minska skillnader i hälsa och skapa en god och jämlik hälsa åt alla (Haglund, 1996).

Mot bakgrund av detta kan modellen användas inom LSS-verksamheter för att

implementera, genomföra, utvärdera och vidareutveckla deras hälsofrämjande arbete av fysisk aktivitet för brukarna. Då modellen är till för att skapa stödjande miljöer är den lämplig både på organisatorisk- och individnivå. Dels för att personal inom verksamheten behöver stödjande miljöer utformade för att arbeta hälsofrämjande och dels för att brukarna ska ha möjlighet att utföra fysiska aktiviteter.

2.7 Begreppsförklaring och avgränsningar

Inom LSS finns olika boenden (gruppbostad och servicebostad) med särskilt stöd och service. Studien riktar sig till personal som arbetar inom gruppbostäder. Personer som bor på

gruppbostäder kommer benämnas som brukare. Vidare kan även begrepp som boende och kunder också användas.

Det hälsofrämjande arbetet i studien fokuserar på fysisk aktivitet och på personalens strategiska förutsättningar för att kunna främja fysisk aktivitet för brukarna. I studien fokuserar strategiska förutsättningar på faktorer inom den fysiska-och psykosociala arbetsmiljön som utbildning, styrdokument, tid, kompetens, motivation och uppmuntran från närmaste chef och kollegor samt miljöns utformning som ska bidra till att personalen inom gruppbostäder kan arbeta hälsofrämjande med fysisk aktivitet gentemot brukarna.

2.8 Problemformulering

Enligt tidigare forskning har personer med kognitiva funktionsnedsättning sämre förutsättningar för att tillgodogöra sig god hälsa då samhällsgruppen har sämre förutsättningar vad gäller livsvillkor och levnadsvanor och därför i större utsträckning drabbas av folksjukdomar. Personer med kognitiva funktionsnedsättningar som bor på gruppbostäder är beroende av sin personal för att uppnå god hälsa, vilket förutsätter att personalen besitter rätt förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande. Verksamheter som möjliggör rätt förutsättningar för sin personal att arbeta hälsofrämjande verkar vara nyckeln till att brukarna ska kunna uppnå god hälsa. Vidare kan hälsofrämjande insatser minska hälsoklyftorna och bidra till en mer jämlik hälsa i samhället. I dagsläget saknas officiell dokumentation kring vilka former av fysiska aktiviteter som bedrivs inom LSS. Mot bakgrund av detta ska studien redogöra för vilka strategiska förutsättningar som personal på

gruppbostäder har för att kunna arbeta hälsofrämjande med fysisk aktivitet och vilka fysiska aktiviteter som brukarna utför samt dess omfattning av fysisk aktivitet.

3

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Studiens syfte var att redogöra för personalens strategiska förutsättningar och brukarnas fysiska aktivitet inom gruppbostäder samt att undersöka sambandet mellan personalens strategiska förutsättningar för att främja fysisk aktivitet och omfattningen av fysisk aktivitet bland brukarna.

• Vilka strategiska förutsättningar har personal inom gruppbostäder för att främja fysisk aktivitet hos brukarna?

• Vilken form och omfattning av fysiska aktiviteter brukar vanligtvis bedrivas inom gruppbostäder?

• Finns det ett samband mellan personalens strategiska förutsättningar och omfattningen av den fysiska aktivitet som utförs av brukarna som bor på gruppbostäder?

4

METOD

I följande avsnitt redogörs för studiens tillvägagångssätt vad gäller metod och studiedesign, studiepopulation och urval, enkätformulering, datainsamling, bortfall, databearbetning och analys, kvalitetskriterier och slutligen studiens forskningsetiska aspekter.

4.1 Metodval och studiedesign

För att besvara syftet krävdes kvantifierbara data vilket innefattar att mäta olika företeelser och redogöra för trender, samband och skillnader (Bryman, 2011). Kvantifierbara data

används för att få fram numeriska data i statistik och siffror (Bryman, 2011) och därför valdes en kvantitativ ansats för studiens ändamål. Kvantitativa studier med en deduktiv ansats, utgår från en viss teori eller hypotes när data samlas in (Bryman, 2011). Hypotesen i denna studie var att personalens strategiska förutsättningar för att arbeta hälsofrämjande med fysisk aktivitet har ett samband med brukarnas omfattning av fysisk aktivitet.

Studiedesignen som användes i undersökningen var tvärsnittsdesign vilket betyder att data samlas in vid ett tillfälle (Bryman, 2011). Tvärsnittsdesignen gav en överblicksbild över studiens olika företeelser (Ejlertsson, 2019) och data som samlades in kunde användas för att redogöra för samband och dess styrka (Bryman, 2011) vilket också var en anledning till att tvärsnittsdesign valdes. En nackdel med tvärsnittsstudier är att de inte kan påvisa kausala samband. För att undersöka kausala samband behöver data samlas in från minst två tillfällen vilket undersöks vid longitudinella studier (Bryman, 2011). Tvärsnittsdesignen är tid- och kostnadseffektiv vilket också var lämpligt för studien (Merill, 2016).

4.2 Studiepopulation och urval

Studiepopulationen innefattar samtliga individer av den grupp som ska undersökas (Bryman, 2011). Studiepopulationen var personal på gruppbostäder. Ur studiepopulationen görs ett urval på individer vilka tillsammans bildar en urvalsgrupp som ska representera den större studiepopulationen (Bryman, 2011). Bekvämlighetsurval tillämpades och urvalet bestod av 166 anställda på gruppbostäder i Västmanland. I studien kallas deltagarna för respondenter (Bryman, 2011).

Bekvämlighetsurval beskrivs som en urvalsmetod där urvalsgruppen innefattar respondenter som finns tillgängliga vid studiens tidpunkt och kan besvara studiens syfte. För att nå ut till urvalsgruppen användes kommunala hemsidor och dess översikt över gruppbostäder i länet. Hemsidorna användes för att kartlägga gruppbostäderna och vilka gruppbostäder som drevs av samma enhetschef. Kartläggningen förenklade inför kontakten med enhetschefer för att presentera studien och ta reda på intresset av att medverka. Genom att inledningsvis kontakta enhetschefer och informera om studien kunde enhetschefernas intresse och tillåtelse att låta sina anställda delta i studien möjliggöras. Detta följer även

rekommendationer från Ejlertsson (2019) som menar att en intresserad chef kan bidra till att väcka intresse för deltagande bland personalen och på så vis öka svarsfrekvensen.

Författaren informerade enhetscheferna som i sin tur informerade personalen om studien. Tillvägagångssättet kan vid första anblick likna ett snöbollsurval (Bryman, 2011) men eftersom författaren kontaktade enhetscheferna för de olika gruppbostäderna som fanns tillgänglig på kommunernas hemsida ansågs urvalsmetoden vara ett bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval är ett icke-sannolikhetsurval, vilket gör att urvalsgruppen inte är

slumpmässigt utvalda och därav inte kan representera den större studiepopulationen. Vid ett bekvämlighetsurval kan sannolikheten öka för att de enkäter som delas ut också besvaras, vilket kan ge en hög svarsfrekvensen (Bryman, 2011). Enhetscheferna godkände ett preliminärt deltagande från 29 gruppbostäder.

4.3 Enkätformulering

Enkätformuläret (Bilaga B) var uppdelat i tre delar; fysisk aktivitet, styrdokument och

strategiska förutsättningar vilket gjorde att enkäten fick en struktur som gjorde den följsam

och lätt att förstå. I början av varje del gavs en begreppsförklaring och till vissa frågor beskrevs hur respondenten skulle besvara frågan vilket minskade risken för feltolkning. Enkätfrågorna var slutna för att göra de enklare att besvara och enkätformuläret hölls relativt kort för att undvika att respondenten skulle tappa fokus och inte fullfölja sitt deltagande. Dessa punkter är i linje med vad Bryman (2011) menar bör beaktas i ett enkätformulär. Enkätformulärets första sida innehöll ett missivbrev (Bilaga A) vilket är ett informationsbrev där deltagaren ska informeras om studien (Ejlertsson, 2019). För att få deltagarna att känna sig motiverade och utvalda (Bryman, 2011) gavs en kort förklaring av problemområdet, varför ämnet är viktig att uppmärksamma och hur viktiga svaren är för studiens kvalitet, dock skulle de uppfattas som en motivering snarare än en påtryckning (Ejlertsson, 2019).

För att besvara studiens syfte och frågeställningar baserades enkätfrågorna på studiens variabler; strategiska förutsättningar och fysisk aktivitet. Enkätfrågorna var inte validerade och baserades inte på tidigare enkätundersökningar utan formulerades av författaren själv. Enkätfrågorna var uppbyggda på kategoriska variabler vilket innefattade dikotoma, nominala och ordinala variabler. Vid nominalskalor klassificeras svarsalternativen och vid ordinalskala rangordnas de (Ejlertsson, 2019). Kategoriska variabler är enligt Ejlertsson (2019) vanligt att använda sig av i enkäter där frågorna är konstruerade genom att respondenten ska kryssa i ett av flera möjliga svarsalternativ vilka är antingen klassificerade eller rangordnade. Varje svarsalternativ utgör ett mätvärde för att besvara studiens syfte och frågeställningar.

4.3.1 Bakgrundsvariabel – utbildning

Fråga 1 (Bilaga B) inleddes med en bakgrundsvariabel om utbildning där respondenten skulle svara på om denne har utbildning inom hälsa-och sjukvård, vård och omsorg eller socialt arbete. Bakgrundsvariabeln tillhörde variabeln strategiska förutsättningar och var kategorisk och dikotom. Vidare kan bakgrundvariabler användas för att ge bakgrundsinformation om respondenten (Ejlertsson, 2019). Det var intressant att undersöka om personalen hade relevant utbildning för arbetet då utbildning var en utav de strategiska förutsättningar som ansågs lämpliga för att arbeta hälsofrämjande. Vilken sorts titel på utbildning ansågs inte lika relevant.

4.3.2 Strategiska förutsättningar

För att besvara första frågeställningen ”Vilka strategiska förutsättningar har personal inom

gruppbostäder för att främja fysisk aktivitet hos brukarna?” formulerades frågorna 6 – 13 i

enkätformuläret (Bilaga B). Strategiska förutsättningar mättes med indikatorerna utbildning, styrdokument, tid, kompetens, motivation, uppmuntran samt miljöns utformning vilka mättes med nominal- och ordinalskala där några nominala variabler var dikotoma.

Fråga 6 – 11 i enkäten (Bilaga B) handlade om styrdokument och mättes i nominalskala. Det ansågs lämpligt att fråga om styrdokument då styrdokument utgör ett ramverk och är

styrande och vägledande för beslut inom verksamheter (Prevent, u.å). Frågorna 6 – 11 kunde ge svar på personalens kännedom gällande att och hur det hälsofrämjande arbetet bör utföras inom gruppbostaden. Frågorna 6 – 8a i enkäten innefattade personalen kännedom om

verksamhetens styrdokument i form av policys eller handlingsplaner. Fråga 8b var en följdfråga till fråga 8a i enkäten där respondenten först fått svara på om denne kände till att det fanns andra styrdokument inom verksamheten sedan skulle respondenten i sådana fall skriva vilket annat styrdokument. Frågan användes för att inte gå miste om befintliga styrdokument gällande hälsofrämjande arbetet av fysisk aktivitet inom verksamheterna. På så sätt gav det även alla respondenter möjlighet att besvara frågan (Bryman, 2011). Fråga 9 – 11 i enkäten gav en bild av om personalen utgår från styrdokumenten vid planering av fysiska aktiviteter, om de har tillgång till styrdokumenten i deras dagliga arbete och om de var delaktiga i utformning av de styrdokument som de i sådana fall arbetar med. Relevansen av dessa frågor belyser huruvida personalen utgår från styrdokument i sitt arbete.

Frågorna 12 – 13 i enkäten (Bilaga B) innehöll underfrågor 12a – 12g och 13a – 13c vilka handlade om vägledning, tid, kompetens, motivation, uppmuntran samt miljöns utformning och skulle spegla strategiska förutsättningar. Strategiska förutsättningar delades upp i olika indikatorer eftersom begreppet som enskilt annars skulle vara för ospecifikt och svårt för respondenterna att besvara (Bryman, 2011). För att mäta indikatorerna och låta

respondenterna ta ställning till varje indikator användes ordinalskala i matrisform med sexgradig skala där svarsalternativ 1 var Instämmer inte alls och svarsalternativ 6 var

Instämmer helt. Fråga 12 och 13 utformades så att respondenten skulle börja varje

frågeställning med ”Anser du att”. Exempelvis ”Anser du att: du under ditt arbetspass har

tid till att utföra fysiska aktiviteter för brukarna?”. Vidare gavs en förklaring till hur

respondenten skulle besvara frågorna.

4.3.3 Fysisk aktivitet

För att besvara andra frågeställningen ”Vilken form och omfattning av fysiska aktiviteter

brukar vanligtvis bedrivas inom gruppbostäder?” formulerades frågorna 2 – 5 i

enkätformuläret (Bilaga B). Fysisk aktivitet mättes med indikatorerna form och frekvens vilka var två rimliga indikatorer för att mäta den fysiska aktivitetsnivån som WHO (2020) rekommenderar. Fysisk aktivitet utgjorde en kategorisk variabel och mättes med nominal-och ordinalskala. Fråga 2 nominal-och 3 handlade om gruppbostaden främjade fysisk aktivitet för brukarna innan och under pandemin.

Fråga 4 och 5 (Bilaga B) handlade om den utförda fysiska aktivitetens omfattning genom form och frekvens. Fråga 4 var uppbyggd med underfrågor 4a – 4j där varje underfråga innehöll en form av fysisk aktivitet som respondenten skulle besvara med svarsalternativen

”Utförs inte”, Utförs 1 - 2 dagar i veckan”, ”Utförs 3 - 5 dagar i veckan” och ”Utförs 6 - 7 dagar i veckan”. Fråga 5 var på samma sätt uppbyggd med underfrågor 5a – 5j men ska

besvaras med den fysiska aktivitetens omfattning i tid, ”Utförs inte”, ”Mindre än 30

minuter”, ”30 minuter” och ”Mer än 30 minuter”.

Vid fråga 4j och 5j i enkäten (Bilaga B) kunde respondenterna själva fylla i en form av fysisk aktivitet om den inte redan fanns som ett alternativ. Därefter kunde frågan besvaras på samma sätt som övriga frågor i fråga 4 och 5. Genom att låta respondenterna fylla i själva så kunde även andra former av fysisk aktivitet redovisas utöver de som nämndes som exempel i enkäten. De former av fysisk aktivitet som användes i enkäten inspirerades utav författarens anhöriga med inblick i LSS-verksamheter.

4.4 Datainsamling

Innan datainsamlingen genomfördes en pilotundersökning hos anhöriga till författaren som arbetar eller arbetat inom LSS. Syftet med pilotundersökningen var att säkerställa att frågorna var relevanta och inte missförstods. Ejlertsson (2019) menar att

pilotundersökningar är en form av testundersökning för att undersöka enkätfrågornas

under tiden som enkäterna besvaras var det viktigt att språket var anpassat utifrån målgruppens literacitet och att frågorna tolkades som författaren ville att de skulle tolkas (Ejlertsson, 2019). I detta fall menas literacitet med respondenternas förmåga att förstå enkätformulärets text-och begreppsinnehåll.

Inför datainsamling kontaktades de enhetschefer som godkänt preliminärt deltagande för att besluta om process och datum för leverans av enkäterna. Datainsamlingen utfördes med pappersenkäter. Enkäterna levererades och hämtades av författaren på gruppbostäderna. Totalt levererades 166 enkäter fördelat på 24 gruppbostäder. Om enhetschefen inte sedan innan utsett en specifik person som skulle ta emot enkäterna så gavs de till den personal som fanns på plats vid leveransen. Författaren påminde om att enkäterna skulle hämtas en vecka senare.

En vecka ansågs vara en rimlig tidsperiod för datainsamlingen då personal på gruppbostäder oftast arbetar i skift men under en veckas tid bör hunnit vara på sin arbetsplats. Tidsperioden ansågs också rimlig för att personalen skulle ha möjlighet att avsätta tid för att besvara enkäten vilket enligt Bryman (2011) är relevant att beakta. Datainsamlingen gjordes veckan efter ett skollov vilket kunde öka svarsfrekvensen då Ejlertsson (2019) menar på att det troligtvis finns fler från den ordinarie personalen på plats vid den tidpunkten än om datainsamlingen hade skett under lovet.

4.5 Bortfall

Av 166 enkäter som lämnades ut besvarades 92 enkäter vilket gav en svarsfrekvens på 55 procent. 74 enkäter besvarades inte vilket motsvarar ett externt bortfall på 45 procent av de utlämnade enkäterna. Till externt bortfall räknas enkäter som lämnats ut men som inte besvarats (Bryman, 2011). Interna bortfall förekom till stor del vilket betyder att

respondenten inte besvarat en eller flera frågor i enkäten (Bryman, 2011). Fråga 4 (Bilaga B) hade 160 interna bortfall och fråga 5 hade 197 interna bortfall. Fråga 8b hade 68 interna bortfall, fråga 2 hade 3 interna bortfall, fråga 3 hade 3 interna bortfall, fråga 12 hade 11 interna bortfall och 13 hade 3 interna bortfall. En anledning till det stora bortfallet på fråga 4 och 5 var på grund av dess nio underfrågor.

4.6 Databearbetning och analys

För att bearbeta data och utföra analyser användes programmet the Statistical Package for

Social Science [SPSS]. Till en början matades alla enkätfrågor och svarsalternativ in i SPSS

som variabel och variabelvärde varpå de namngavs. Exempelvis namngavs fråga 1 (Bilaga B)

”Har du utbildning inom hälso-och sjukvård, vård och omsorg eller socialt arbete?” med

UTB1 och dess svarsalternativ som ”Ja” = 1 och ”Nej” = 2.

Samtidigt kodades alla enkäter med ett ID-nummer och alla svarsalternativ i enkäten med de variabelvärde som förvalts i SPSS, därefter matades all data in. Data som samlats in var på

dikotom-, nominal- eller ordinal nivå vilket innebär att data kategoriserats antingen genom att klassificeras (dikotom och nominal) eller rangordnas (ordinal) (Ejlertsson, 2019). För att besvara syftets första frågeställning ”Vilka strategiska förutsättningar har personal

inom gruppbostäder för att främja fysisk aktivitet hos brukarna?” analyserades fråga 1, 6, 7,

9a, 9b, 10b, 11b, 12 och 13 (Bilaga B). Fråga 1, 6, 7, 10b och 11b utfördes med deskriptiva analyser i form av frekvenstabeller för att redogöra för antalet personer och andel procent som besvarat frågan och vad de svarat (Bryman, 2011). Därefter dikotomiserades fråga 9a, 9b, 12 och 13. Dikotomisering innebär att data på nominal och ordinal nivå görs om till data på dikotomnivå, vilket innefattar att kategorisera om och dela upp svarsalternativen till två nya kategorier (Bryman, 2011). På fråga 9a och 9b (Bilaga B) slogs ”Ja” och ”Ibland” ihop till

”Ja” och ”Nej” kvarstod som ”Nej”. Fråga 12 och 13 var utformade med svarsalternativ i skalor

från 1 – 6 där 1 var ”Instämmer inte alls” och 6 var ”Instämmer helt”. Svarsalternativ 1, 2 och 3 slogs ihop till ”Instämmer inte” och 4, 5 och 6 slogs ihop till ”Instämmer”. Efter

dikotomiseringen utfördes deskriptiva analyser med frekvenstabeller på fråga 9a och 9b samt 12a – 12g och 13a– 13c. Fråga 12a – 12g och 13b – 13c redovisas i figur 2.

För att besvara syftets andra frågeställning ”Vilken form och omfattning av fysiska

aktiviteter brukar vanligtvis bedrivas inom gruppbostäder?” analyserades fråga 2, 3, 4 och

5 (Bilaga B). För att redogöra för om gruppbostäderna utförde fysiska aktiviteter för sina brukare innan och under pandemin dikotomiserades fråga 2 och 3, svarsalternativen ”Ja” och

”Ibland” slogs ihop till ”Ja” och ”Nej” kvarstod som ”Nej”. Därefter utfördes en deskriptiv

analys i form av en frekvenstabell.

För att redogöra för den fysiska aktivitetens omfattning i dagar och vilka former av fysisk aktivitet som vanligtvis utfördes 3 – 7 dagar i veckan dikotomiserades fråga 4 (Bilaga B). Svarsalternativen ”Utförs inte” och ”1 - 2 dagar i veckan” blev ”0 - 2 dagar i veckan” och svarsalternativen ”3 – 5 dagar i veckan” och ”6 – 7 dagar i veckan” blev ”3 – 7 dagar i

veckan”. Dessa siffror redovisas i tabell 1.

För att redogöra för den fysiska aktivitetens omfattning i tid dikotomiserades fråga 5 (Bilaga B). Svarsalternativen ”Utförs inte” och ”Under 30 min” blev ”<30 min” och svarsalternativen ”30 min” och ”Över 30 min” blev ”≥30 min”. Därefter utfördes fråga 4 och 5 med deskriptiva

analyser i form av frekvenstabeller. Dessa siffror redovisas i tabell 2.

För att besvara syftets tredje frågeställning ”Finns det ett samband mellan personalens

strategiska förutsättningar och omfattningen av fysiska aktiviteter på gruppbostäder”

utfördes Spearmans rho korrelationsanalys där variabeln ”Strategiska förutsättningar” ställdes mot variabeln ”Fysisk aktivitet”.

Såväl variabeln ”strategiska förutsättningar” som variabeln ”fysisk aktivitet” utgjordes av ordinaldata och därför användes den icke-parametriska metoden Spearmans rangkorrelation för att undersöka eventuella statistiska samband. Signifikansnivån redovisades med ett p-värde där p<0,05 innebär att sambandet är signifikant och risken för att sambandet skulle vara felaktigt är mindre än 5 av 100 (Bryman, 2011).

Vidare användes Spearmans rho för att analysera sambandets styrka (svagt eller starkt) och dess riktning (positiv eller negativ). Sambandets styrka ligger mellan 0 och 1 och redovisades som ”r”. Ju närmare -1,0 till +1,0 desto starkare samband och ju närmare 0 desto svagare

samband. Vid samband som har en positiv riktning innebär det att om den ena variabeln ökar så ökar den andra, vid en negativ riktning sjunker den andra variabeln om den ena ökar (Bryman, 2011).

Till Spearmans rho användes orginalvariablerna (ej dikotomiserade) 13a och 4a samt 13a och 5a (Bilaga B) för att analysera om det fanns ett samband mellan personalens strategiska förutsättningar och omfattningen av fysisk aktivitet i dagar och tid.

4.7 Kvalitetskriterier

Kvalitetskriterierna validitet, reliabilitet och generaliserbarhet är vanliga aspekter och tillvägagångssätt att granska studiers trovärdighet med (Bryman, 2011). Kvalitetskriterierna användes för att säkerställa huruvida studiens resultat var korrekt och vad resultatet

representerade (Ejlertsson, 2019) samt för att ta reda på om de variabler som använts mäter det som avsetts mätas (Bryman, 2011).

Validitet är ett övergripande mått på studiens giltighet och har i studien beaktats vid

formulering av enkätfrågor då frågorna behövde vara utformade för att mäta det som avsetts mätas (Bryman, 2011). Ejlertsson (2019) menar att studiens validitet kan vara ett mått på huruvida enkätfrågorna besvarar studiens syfte. I studien beaktades mätningsvaliditet, även kallat begreppsvaliditet (Bryman, 2011) vid utformning enkätfrågor gällande variabler fysisk aktivitet och strategiska förutsättningar. Frågorna utgjorde mätinstrument och behövde spegla ett mått som kunde mäta det som studiens variabler skulle mäta (Bryman, 2011). Enkäten (Bilaga B) var uppbyggd på egenformulerade frågor som inte tidigare använts. Fråga 4 – 5 formulerades utifrån WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitet. Fråga 1 och 6 – 13 formulerades utifrån de begrepp som ansågs mest använda vad gäller förutsättningar inom arbetsmiljön och som tidigare forskning menat på är relevanta i den arbetsmiljön som undersökts. Då frågorna sedan innan inte var validerade var studiens validitet låg.

Reliabilitet är ett övergripande mått på studiens tillförlitlighet. Reliabiliteten kan vanligtvis

prövas genom att granska huruvida studiens resultat genom upprepade mätningar ger samma resultat inom samma urvalsgrupp eller genom en ny urvalsgrupp inom

studiepopulationen (Ejlertsson, 2019). Studiens reliabilitet kunde inte prövas då data vid tvärsnittsstudier endast samlas in vid ett tillfälle. Detta gjorde att det inte var möjligt att granska studiens följdriktighet. Vidare hade studien för få deltagare och validiteten var för osäker vilket påverkade studiens pålitlighet. Detta påverkade att studiens reliabilitet blev låg.

Generaliserbarhet, även kallat extern validitet (Bryman, 2011) handlar om huruvida studiens

resultat kan generaliseras på studiepopulationen (Bryman, 2011). Studiens generaliserbarhet påverkas av dess validitet och reliabilitet men Ejlertsson (2019) menar också att studiens urval och bortfall är centrala delar för huruvida resultatet kan generaliseras. Ett

slumpmässigt urval anses enligt Bryman (2011) pålitligare än ett bekvämlighetsurval om ett resultat ska kunna generaliseras. I studien användes ett bekvämlighetsurval vilket inte var slumpmässigt utvalda individer. Det betyder att studiens resultat inte kunde generaliseras på

studiepopulationen. Om bortfallet är för stort så spelar det andra kvalitetskriterierna mindre roll eftersom det inte finns tillräckligt med data för att ens få ihop ett resultat (Ejlertsson, 2019).

Vidare har studiedesignen en påverkan på huruvida studiens resultat kan generaliseras. För att undersöka huruvida ett resultat är generaliserbart behöver data samlas in från minst två tillfällen. I studien samlades data in från ett tillfälle vilket inte gjorde det möjligt att

genomföra upprepande mätningar varken inom urvalsgruppen eller genom ett nytt urval från studiepopulationen (Ejlertsson, 2019).

4.8 Forskningsetik

De fyra grundläggande forskningsetiska principerna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Ejlertsson, 2019) beaktades under studiens gång.

Informationskravet innebär att deltagarna ska ges grundläggande information om

undersökningen, dess syfte och att deltagandet är frivilligt (Ejlertsson, 2019). Vid leverans av enkäter påminde författaren personalen om det frivilliga deltagandet. Information om

studien skedde i tre steg, vid första kontakten med enhetschefer, vid leverans av enkäter och i medföljande missivbrev. Till vissa enhetschefer skickades missivbrevet ut innan

datainsamlingen så att de i förhand kunde informera sin personal om kommande enkätundersökning.

Samtyckeskravet innebär att ett samtycke från deltagarna måste finnas då de har rätt till att

bestämma själva över sin medverkan (Ejlertsson, 2019). I studien informerades

respondenterna i missivbrevet (Bilaga A) att de samtyckte till att medverka i studien genom att besvara enkäten.

Konfidentialitetskravet innebär att data som inhämtas i studien ska behandlas konfidentiellt.

Med konfidentiellt menas att respondenterna inte ska kunna identifieras (Ejlertsson, 2019). Konfidentialitetskravet innebär också att all data ska förvaras så att ingen annan har tillgång till den. I studien informerades respondenterna om konfidentialitetskravet i missivbrevet (Bilaga A) då de skulle känna sig trygga med att data behandlades konfidentiellt och att de kommer vara anonyma i sin medverkan. Författaren upplyste vid leverans av enkäter hur enkäterna borde förvaras under datainsamlingen för att respondenternas konfidentialitet inte skulle röjas.

Vid enkätundersökningen samlades inte data om gruppbostaden eller respondenten in vilket gjorde att full anonymitet kunde utlovas gentemot gruppbostaden och respondenten. Detta informerades om i missivbrevet (Bilaga A) och vid första kontakten med enhetschefer.

Nyttjandekravet innebär att data som samlats in för att besvara studiens syfte och

frågeställningar endast får användas för studiens ändamål (Ejlertsson, 2019). I studien informerades respondenterna i medföljande missivbrev (Bilaga A) om att all data kommer förstöras och raderas efter studiens slut.

5

RESULTAT

Nedan följer resultatet av den data som samlats in.

5.1 Personalens strategiska förutsättningar

Av 92 respondenter uppgav 10 att de inte hade utbildning inom hälso-och sjukvård, vård och omsorg eller socialt arbete.

Majoriteten i personalen hade kännedom om gruppbostadens policys (71,7%) och

handlingsplaner (65,2%) gällande hälsofrämjande arbete av fysisk aktivitet. Vid planering av fysiska aktiviteter utgick mer än hälften (59,8%) i personalen från verksamhetens

handlingsplaner. Majoriteten av personalen uppgav att de hade handlingsplaner (60%) och policys (54,3%) tillgängliga i sitt dagliga arbete men färre än hälften (48,9%) ansåg att de var delaktiga i utformningen av handlingsplaner.

Majoriteten av personalen ansåg sig ha tillräckligt med kompetens för att planera (82%) fysiska aktiviteter och för att motivera (87%) brukarna att vara fysiskt aktiva. Utomhusmiljön vid gruppbostäderna ansågs av de flesta (85%) i personalen inbjuda till fysisk aktivitet (Figur 2). I detta fall menas om utomhusmiljöerna är utformade som stödjande miljöer för att möjliggöra fysisk aktivitet bland brukarna.

Överlag ansåg de flesta i personalen (62,2%) att deras strategiska förutsättningar på

arbetsplatsen var tillräckliga för att arbeta hälsofrämjande med fysisk aktivitet för brukarna (ej redovisat i figur 2). I figur 2 nedan redogörs för vad personalen ansåg om sina strategiska förutsättningar i relation till att arbeta hälsofrämjande med fysisk aktivitet.

Figur 2: Personalens strategiska förutsättningar i relation till det hälsofrämjande arbetet av fysisk

60% 61% 67% 76% 76% 76% 82% 85% 87% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

Faktorer som påverkar personalens strategiska

förutsättningar

5.2 Omfattning av fysisk aktivitet

Majoriteten (91%) av personalen brukade vanligtvis (innan pandemin) utföra fysisk aktivitet för sina brukare. Under pandemin anger personalen att utförandet av fysiska aktiviteter minskat då 87,6 procent uppger att de brukar utföra fysiska aktiviteter för sina brukare.

5.2.1 Omfattning i dagar av fysisk aktivitet

I tabell 1 redogörs för de former av fysiska aktiviteter som utförs 3 – 7 dagar i veckan inom verksamheterna samt i vilken omfattning detta sker. De fysiska aktiviteter som oftast genomfördes 3 – 7 dagar i veckan var promenader, cykling och bollsporter. Majoriteten (78,7%) av personalen promenerar med sina brukare 3 – 7 dagar i veckan, 12,7 procent i personalen cyklar tillsammans med sina brukare 3 – 7 dagar i veckan och 6,8 procent i personalen utför bollsporter med sina brukare 3 – 7 dagar i veckan.

Tabell 1: Frekvenstabell över vilka fysiska aktiviteter som utförs 3 – 7 dagar i veckan samt hur många av respondenter som svarat att de utför fysisk aktivitet med brukarna.

3 – 7 dagar i veckan n(%) Promenad 70 (78,7) Cykling 9 (12,7) Bollsporter 5 (6,8) Dans 4 (5) Jogging 3 (4)

5.2.2 Omfattning i tid av fysisk aktivitet

I tabell 2 redogörs för samtliga former av fysisk aktivitet som utförs inom verksamheten samt i vilken omfattning i tid detta sker. Majoriteten (78,9%) av personalen promenerar med sina brukare i 30 minuter eller mer, 35,7 procent av personalen dansar i 30 minuter eller mer med brukarna och 33,8 procent av personalen cyklar tillsammans med sina brukare i 30 minuter eller mer.

Tabell 2: Frekvenstabell över vilka fysiska aktiviteter som utförs i 30 minuter eller mer samt hur många som uppgett att de utför den fysiska aktiviteten för brukarna.

≥30 minuter n(%) Promenad 70 (78,9) Dans 25 (35,7) Cykling 22 (33,8) Vattengympa 21 (30) Styrketräning 18 (27) Simning 16 (23) Bollsporter 9 (14) Racketsporter 9 (14) Jogging 3 (4)

5.3 Sambandet mellan personalens strategiska förutsättningar och

omfattningen av fysisk aktivitet

Det fanns ett samband mellan omfattning i dagar av fysiska aktiviteter som bedrevs på gruppbostäderna i relation till om personalen hade tillräckligt med strategiska

förutsättningar för att främja och utföra fysisk aktivitet med brukarna. Ett positivt samband påvisades (r=0,321, p=0,02) mellan tillgängliga strategiska förutsättningar och hur ofta personalen promenerade tillsammans med sina brukare. Resultatet påvisar ett svagt samband.

De mönster som framgick i resultatet ovan kunde bekräftas även då samband analyserades mellan den fysiska aktivitetens omfattningen i tid i relation till om personalen hade

tillräckligt med strategiska förutsättningar för att främja och utföra fysisk aktivitet med brukarna (r=0,234, p=0,025). Resultatet påvisar ett svagt samband.

6

DISKUSSION

I följande avsnitt diskuteras studiens valda metod och studiedesign, urval, datainsamling och bortfall, enkätformulering, databearbetning och svarsanalys, kvalitetskriterier,

forskningsetiska aspekter samt studiens resultat.

6.1 Metoddiskussion

Nedan följer en diskussion kring studiens metodval.

6.1.1 Metodval och studiedesign

För att redogöra för personalens strategiska förutsättningar och omfattning av fysisk aktivitet inom gruppbostäder samt dess samband, behövdes kvantifierbara data. Om syftet varit att undersöka personalens upplevelser skulle en kvalitativ metod varit mer lämplig. Skillnaden mellan metoderna är bland annat att kvantitativ metod inriktar sig på siffror och kvalitativ metod på ord (Bryman, 2011). En kvalitativ studie hade möjligtvis varit bättre att använda vid undersökning av personalens strategiska förutsättningar, detta för att undersöka personalens upplevelser av deras strategiska förutsättningar på djupet. I föreliggande studie får

personalen delvis besvara frågor utifrån självskattning vilket kan påverka hur pass sanningsenliga svar som lämnas. Att exempelvis göra en självskattning av sin egen kompetens kan dels vara svårt men också bli missvisande.

Tidsplanen för datainsamling var begränsad vilket innebar att en tvärsnittsstudie var lämplig. Det hade dock varit intressant att kunna utreda kausala samband men det hade krävt en longitudinell studie, vilket inte var möjligt.

6.1.2 Urval, datainsamling och bortfall

Ett representativt urval som kunde generaliseras på studiepopulationen var inte möjligt då ett bekvämlighetsurval tillämpats. För ett representativt urval skulle en slumpmässig

urvalsmetod använts. Bekvämlighetsurvalet användes dock för att få en högre svarsfrekvens. Fördelen med tillgängliga respondenter var att information om studien kunde förmedlas tidigt. Ytterligare fördel var att eventuella bortfall hann upptäckas i tid då några chefer inte ansåg att studien var lämplig att genomföra inom deras verksamhet. En risk med urvalet är dock att de kan ha medfört uvals-bias (Bryman, 2011), vilket betyder att det finns en risk att de enhetschefer som godkände studiens genomförande på gruppbostaden arbetade

hälsofrämjande fysisk aktivitet, medan de enhetschefer som tackade nej möjligtvis gjorde det av den anledning att det inte främjar fysisk aktivitet i den utsträckning som de borde. Detta kan ha lett till ett missvisande resultat.

Fördelen med tillgängliga respondenter var att information om studien kunde förmedlas tidigt. Ytterligare fördel var att eventuella bortfall hann upptäckas i tid då några chefer inte ansåg att studien var lämplig att genomföra inom deras verksamhet.

Pilotundersökningen ledde inte till någon förbättring av enkäten däremot diskuterades om författaren skulle använda begreppet ”bedriva” eller ”utföra” vid frågorna om fysiska aktivitet. Slutligen valde författaren att använda begreppet ”utföra” då denne ansåg att begreppet syftar till att personal och brukare utför aktiviteten tillsammans och inte att personalen endast bedriver aktiviteter för brukarna.

De externa bortfallet (45 procent) kan å ena sidan bero på den tidsbegränsning som datainsamlingen behövde förhålla sig till, vilket kan ha inneburit att alla i personalen inte hann vara på plats under datainsamlingens tidpunkt och därför inte hade möjlighet att svara eller så kan enkäterna ha fallit i glömska på grund av hög arbetsbelastning (Bryman, 2011). Men å andra sidan kan det ha berott på brist på motivation att svara eller att några vägrade medverka (Ejlertsson, 2019). En bristande motivationen kan vara av både inre och yttre karaktär. Den inre motivationen handlar om respondentens intresse för ämnet och huruvida denne vill vara med och bidra till ett resultat med kvalitet (Ejlertsson, 2019). Motivation av yttre karaktär handlar oftast om utlovade belöningar som tack för respondentens medverkan (Ejlertsson, 2019) men någon sådan utlovades inte.

I rådande pandemi av Covid-19 finns riktlinjer om att vara hemma vid minsta

förkylningssymtom vilket gjort att sjukfrånvaron ökat drastiskt på de flesta arbetsplatser (Krisinformation, 2021). Detta kan ha inneburit en ökad risk för sjukfrånvaro vid

datainsamlingen.

De interna bortfallen kan ha berott på brist på inre motivation och enkättrötthet på grund av enkätformulärets konstruktion (Ejlertsson, 2019). De interna bortfallen rörde främst fråga 4 och 5 (Bilaga B). En anledning till att de interna bortfallen på fråga 4 och 5 var så högt kan vara att de innehöll underfrågor 4a – 4j och 5a – 5j där respondenten skulle svara för olika fysiska aktiviteter samt dess omfattning i dagar och tid. Båda frågorna innehöll liknande underfrågor, fråga 4a och 5a handlade om promenad och fråga 4b och 5b handlade om jogging osv, men skillnaden mellan frågorna var att på fråga 4 skulle de svara för hur många dagar i veckan de utförde aktiviteten och på fråga 5 hur många minuter aktiviteten vanligtvis pågick. Om de inte utförde aktiviteten alls skulle de på varje fråga kryssa i ”Utförs inte”. Möjligtvis kan respondenterna drabbats av enkättrötthet då ett flertal av dem endast

besvarade aktiviteterna som de utförde men lät bli att kryssa i ”Utförs inte” på de aktiviteter som de inte utförde. Ett antagande är att de aktiviteter som inte blivit besvarade inte utfördes på gruppbostaden, dock har dessa obesvarade frågor istället fått räknas som interna bortfall. Vissa frågor kan av respondenterna upplevts som upprepande, detta kan också ha medfört enkättrötthet vilket borde beaktats vid formulering av frågorna om fysisk aktivitet och styrdokument. Enkäten höll en enkel struktur även om den kan ha uppfattats som omfattande men ämnet bör ändå ha intresserat respondenterna eftersom det innefattade delar av deras arbetsuppgifter. Begreppsförklaringarna i enkäten borde fått respondenterna att förstå frågorna på det sätt som var avsett. Vissa frågor kan dock av respondenterna bedömts irrelevanta att besvara vilket också kan ha påverkat bortfallet.

Fördelen med att använda sig av pappersenkäter var datainsamlingens och

enkäterna vid den tidpunkt som passade bäst för personalen att ta emot de. Dessa fördelar skulle förmodligen gälla även om datainsamlingen genomförts med webbenkäter, dock finns det risker med webbenkäter att den data som samlas in inte kan kontrolleras eller

säkerställas var den lagras eller vem som kan nyttja den. En nackdel med att använda sig av pappersenkäter var dess kostnad vid utskrift samt bensinkostnaden för leverans av enkäter, dock upplevdes alternativet billigare i jämförelse med utskick med post, dessutom hade postenkäter inte varit lika tidseffektivt.

6.1.3 Enkätformulering

Bakgrundsfrågan om utbildning som enkäten inleddes med var tänkt att höra till variabeln strategiska förutsättningar. Detta gällde även frågorna om styrdokument med anledning till att utbildning och styrdokument ansågs vara två strategiska förutsättningar som möjliggör att arbeta hälsofrämjande.

Vid databearbetning upptäcktes svagheter med enkätutformningen. För att besvara syftets andra frågeställning borde relaterade frågor (fråga 4 och 5 (Bilaga B)) haft en annan formulering. Möjligtvis hade det varit mer lämpligt att fråga om de fysiska aktiviteternas form och frekvens separat.

Vidare saknades en fråga gällande totala antalet dagar i veckan som fysisk aktivitet utfördes, vilket hade varit en mer relevant fråga för att mäta den fysiska aktivitetens omfattning. Således ansågs fråga 4 och 5 som avsåg att mäta omfattning av fysisk aktivitet ej kunna besvara syftets andra frågeställning. Dock användes och redovisades dessa frågor i resultatet i brist på andra mer lämpade frågor. För att kunna besvara syftets tredje frågeställning behövde en variabel som närmast svarat på den fysiska aktivitetens omfattning användas och därav användes fråga 4 och 5 även där.

Om möjligt hade fråga 4 och 5 haft validerade formuleringar. Dock hittades inga

vetenskapliga validerade frågeformulär för mätning av fysisk aktivitet och författaren tog inspiration från bekanta med insyn i LSS-verksamheter. Detta kan vara en anledning till ett högt internt bortfall inom frågorna. Bortfallet kan även berott på att respondenterna lämnade tomt svar om de inte bedrev det som efterfrågades istället för att fylla i svaret för detta. Frågorna kunde ha utformats olika för att minska risken för internt bortfall då frågornas svar var så lika.

Fråga 9 - 11 (Bilaga B) kan vara otydligt utformade för respondenterna då alla inte känner till skillnaden mellan policy och handlingsplan. Det gavs inte någon förklaring för enskilt

dokument bara en övergripande förklaring vad styrdokument innebär vilket kanske inte hjälpte respondenten. Frågorna 9 - 11 borde därför bara inbegripit ”Styrdokument” och inte gjort någon skillnad på vilket styrdokument de använder sig av vid planering av fysiska aktiviteter eller vilka styrdokument de är delaktiga i att utforma. Detta på grund av att det kan vara svårt för respondenten att veta vilket styrdokument som inkluderar vad.

När det gäller fråga 12 och 13 (Bilaga B) var svarsalternativen utformade i matrisform av likert-typ. Likert-skalor bör ha fem eller sju-gradig skala (Ejlertsson, 2019) vilket hade underlättat vid dikotomisering av variabeln strategiska förutsättningar. Nu används en

sexgradig skala vilket innebär ett svarsalternativ i mitten vilket inte säkert ger en rättvis bild vid dikotomisering.

Vid fråga 12d och 12e (Bilaga B) användes ord som ”tillräckligt” då respondenten ska skatta om denne ansåg att den hade tillräckligt med kompetens. Ord som ”tillräckligt” kan vara tvetydigt och är ett ord som helst ska undvikas då de betyder olika för alla och olika i olika situationer (Ejlertsson, 2019). Vid fråga 13a användes ordet ”tillräckligt” igen då

respondenten skulle svara på om denne ansåg att det fanns tillräckligt med strategiska förutsättningar inom verksamheten för att främja den fysiska aktiviteten för brukarna. Vad som anses tillräckligt är olika från person till person. Frågan borde istället ställts ”Anser du

att tidigare nämnda strategiska förutsättningar är tillräckliga för att du som personal ska kunna arbeta hälsofrämjande med fysisk aktivitet?”. Vidare skulle en följdfråga kunnat

ställas med ”Är det någon förutsättning du saknar för att kunna arbeta hälsofrämjande

med fysisk aktivitet för brukarna?” där respondenten hade kunnat svara med egna ord.

Motivation mellan kollegor (fråga 13b (Bilaga B)) kanske inte direkt tillhör en strategisk förutsättning, dock kan samarbete och uppmuntran indirekt vara en förutsättning för att personalen ska orka och vilja arbeta med fysisk aktivitet. Detsamma gäller fråga 12f och 12g om huruvida inomhus-och utomhusmiljön inbjuder till fysisk aktivitet. Inomhus- och utomhusmiljön kan ha stor inverkan på förutsättningarna för personalen att främja fysisk aktivitet och frågorna avsåg belysa huruvida verksamhetens inomhus- och utomhusmiljöer var utformade som stödjande miljöer för ändamålet.

6.1.4 Databearbetning och analys

Det var en fördel att ha alla enkäter i pappersformat eftersom det underlättade inmatning av data i SPSS då det på ett enkelt sätt gick att bläddra och kontrollera enkäterna samtidigt som svaren lades in. Vidare var det också enkelt att förvara data på ett säkrare sätt än om den förvarats digitalt då det gick att försäkra sig om att ingen annan hade tillgång till studiens data. Genom att utföra deskriptiva analyser avseende de första frågeställningarna kunde variationerna i svaren bli tydliga inledningsvis. Enligt Bryman (2011) bidrar det även till att författaren får en helhetsbild av materialet under analysprocessen.

Inför dikotomiseringen av fråga 4 och 5 (Bilaga B) valdes en bred hopslagning av svaren, vilket bidrog till att information om aktiviteternas utföranden inte framgår tydligt. Dock var tanken att få fram om brukarna utövade fysisk aktivitet mer eller mindre än

rekommendationerna (WHO, 2020) vilket ytterligare påvisar att frågorna från börjar var felaktigt ställda. Förutom att frågorna bör varit mer tydligt uppdelade i form och frekvens så borde de möjligtvis haft svarsalternativ som besvarade om rekommendationerna för fysisk aktivitet följdes eller inte.

Dikotomisering av fråga 12 och 13 ledde till två dikotoma variabler ”Instämmer” och

”Instämmer inte”, vilket var till en fördel då det underlättade att identifiera vilka som

instämde respektive inte instämde på de olika frågorna om strategiska förutsättningar som personalen skulle ta ställning till.