Akademin för hälsa, vård och välfärd
SJÄLVSKATTAD STRESS UNDER
COVID-19 PANDEMIN
En kvantitativ studie om stress, socialt stöd samt gränssättning mellan arbete
och fritid hos distansarbetande kommunanställda
HEVI MÄÄTTÄ BROBACKE
Huvudområde: Hälsa vård och välfärd Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15
Program: Folkhälsovetenskapliga programmet
Kursnamn: Examensarbete i
Handledare: Jennifer Gothilander Examinator: Rebecka Keijser Seminariedatum: 2021-04-28 Betygsdatum: 2021-05-04
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Enligt Folkhälsomyndigheten ökar stressrelaterad ohälsa. I och med
Covid-19 pandemin som bröt ut i Mars 2020 har många varit tvungna att arbeta på distans. Att arbeta hemifrån kan leda till stress hos individen. Socialt stöd och kontroll kan enligt krav-kontroll-stödmodellen fungera som skyddsfaktorer för stress.Syfte: Syftet med den aktuella studien var att undersöka förekomsten av stress, socialt stöd och gränssättning gällande arbete och fritid i relation till distansarbete bland
kommunanställda i Västmanland. Vidare syftade studien till att undersöka eventuella könsskillnader
Metod: Studiens syfte och frågeställningar har besvarats med kvantitativ ansats och tvärsnittsdesign genom digital enkät. Urvalet har varit målstyrt snöbollsurval. Totalt har 81 respondenter medverkat, 63 var kvinnor. Data analyserades med deskriptiv analys, Chi2-test och Spearmans rangkorrelationskoefficient.
Resultat: Mer än hälften ansåg att stressnivån var oförändrad i och med distansarbete. En större andel ansåg att det sociala stödet från chefer och kollegor var oförändrat. Inga
signifikanta samband kunde påvisas med Spearmans rho.
Slutsatser: Nästan hälften responderade att det var svårare att skilja på arbete och fritid under pandemin. Stressnivåerna hos respondenterna påverkades inte av distansarbete. Förändringen i det sociala stödet påverkade inte stressnivåerna hos respondenterna.
ABSTRACT
Background: According to the public health authority stress related illness is
increasing among the population. Since the Covid-19 pandemic outbreak in March 2020 social distancing has become a fact and it has led to teleworking for a lot of people. Working from home can result in stress in the individual. Social support and control can according to the demand-control-support model act as protecting factors to stress.
Aim: The aim of the study was to investigate the presence of stress, social support and boundaries regarding work and leisure in relation to teleworking among municipal employees in Västmanland. Furthermore, the study aimed to investigate possible gender differences.
Method: A quantitative approach with a cross-sectional design has been used to answer the aim and questions of the study. A convenience snowball selection has been applied, data was collected through a digital survey which resulted in 82 answered questionnaires of which 63 were women. Data was analyzed through descriptive analysis, Chi-square test and
Spearman’s rank correlation coefficient.
Result: More than half felt that the stress level was unchanged due to teleworking. A larger proportion responded that the social support was unchanged from managers and around half that the social support from colleagues had decreased. The correlation analyzes showed no significant associations.
Conclusions: Almost half responded that it was more difficult to distinguish between work and leisure during the pandemic. The stress levels of the respondents were not affected by teleworking. The change in social support did not affect the stress levels of the respondents.
INNEHÅLL
1 INLEDNING ... 1
2 BAKGRUND ... 2
2.1 Arbetsmiljö och hälsa ... 2
2.2 Covid-19 ... 3 2.3 Distansarbete... 3 2.4 Stress ... 4 2.5 Teoretiskt perspektiv ... 5 2.5.1 Krav-kontroll-stödmodellen ... 5 2.6 Problemformulering ... 6
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 7
4 METOD ... 7
4.1 Studiedesign ... 7
4.2 Urval och studiepopulation ... 8
4.3 Datainsamling ... 8
4.3.1 Informationsbrevet ... 8
4.3.2 Enkätutformning och variabler ... 9
4.4 Svarsfrekvens och Bortfall ... 9
4.5 Databearbetning och dataanalys ... 11
4.6 Databearbetning ... 11
4.6.1 Dataanalys ... 13
4.7 Kvalitetskriterier ... 13
4.8 Forskningsetiska principer ... 14
5.3 Förekommer det några könsskillnader gällande stress och gränssättning? ... 16
5.3.1 Könsskillnader i självskattad stress ... 16
5.3.2 Könsskillnader och gränssättning... 16
5.4 Finns det något samband mellan stress och distansarbete? ... 17
5.5 Finns det något samband mellan socialt stöd och stress? ... 17
6 DISKUSSION ... 18
6.1 Metoddiskussion ... 18
6.1.1 Urval, datainsamling och bortfall ... 19
6.1.2 Enkätutformning ... 20
6.1.3 Databearbetning och dataanalys... 21
6.2 Diskussion kring kvalitetskriterier ... 22
6.3 Diskussion kring forskningsetiska principer ... 22
6.4 Resultatdiskussion... 23
6.4.1 I vilken omfattning skattar sig anställda som arbetar på distans stressade? .... 23
6.4.2 Har omställningen till distansarbete påverkat gränssättningen mellan arbete och fritid? ... 23
6.4.3 Förekommer det några könsskillnader gällande stress och gränssättning? ... 24
6.4.4 Finns det några samband mellan socialt stöd, stress och distansarbete? ... 24
7 SLUTSATSER ... 25
7.1 Förslag för vidare forskning och praktisk tillämpning... 26
REFERENSLISTA ... 27
BILAGA; A INFORMATIONSBREV BiILAGA; B ENKÄT
1 INLEDNING
”Gynnsamma arbetsförhållanden stärker personlig utveckling, hälsa och välbefinnande medan ogynnsamma arbetsförhållanden ökar risken för ohälsa”
(Regeringen, Propp. 2017/18:249).
Stressrelaterad ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem i samhället och kan leda till för tidig död på grund av somatiska och psykiska följdsjukdomar. Det tredje av de åtta
folkhälsopolitiska målen berör arbetslivet och syftar till att främja god och jämlik hälsa med utgångspunkt i att arbetsmiljö och ekonomisk trygghet är viktiga faktorer för välmående. I mars 2020 deklarerade WHO att Covid-19 viruset som slagit till i världen med full kraft var en pandemi. För att förhindra smittspridning i Sverige och för att minska belastningen på sjukvården blev social distansering ett faktum. Som ett led i socialdistansering
rekommenderade Folkhälsomyndigheten dem som kunde att arbeta hemifrån, något som kan ha medfört känslor av isolering och påverkat den psykiska hälsan negativt.
Distansarbete innebär att arbetet förläggs någon annanstans än på den faktiska
arbetsplatsen, exempelvis i hemmet. Arbetsgivaren är huvudansvarig för arbetsmiljön för de anställda på arbetsplatserna, även om arbetet sker i de anställdas hemmamiljö. Att arbeta hemifrån kan vara påfrestande i den mening att gränssättning mellan arbete och fritid blir lidande, framförallt om fler familjemedlemmar är hemma samtidigt. Då kraven från familjen kolliderar med kraven från arbetet.
Socialt stöd och kontroll har visat sig fungera som skyddsfaktorer mot stress enligt krav-kontroll-stödmodellen. Vad händer med individers stressnivåer när en pandemi lamslår samhället och arbetet måste skötas på samma sätt som tidigare men i en annan kontext? Utifrån eget intresse för individens hälsa i arbetslivet och med relevans ur ett
folkhälsoperspektiv, är det intressant att studera hur anställda skattar sina stressnivåer i och med distansarbete på grund av Covid-19 pandemin. Samt om förutsättningarna att skilja mellan arbete och fritid har förändrats. Vidare är det av intresse att undersöka om det sociala stödet från kollegor och överordnade har förändrats i och med arbete på distans.
2 BAKGRUND
De åtta folkhälsopolitiska målen; Det tidiga livets villkor, kunskaper, arbete, inkomst, boende, levnadsvanor, delaktighet och hälso- och sjukvård syftar till att ge vägledning för det statliga folkhälsoarbetet (Folkhälsomyndigheten, 2019). Det tredje målområdet som berör arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö handlar om att främja god och jämlik hälsa med utgångspunkt i att arbete, arbetsmiljö och ekonomisk trygghet är viktiga faktorer för individens välmående. Enligt propositionen Prop. 2017/18:249 (Regeringen, 2018) har forskning visat att förutom arbetsmiljö i form av psykosociala faktorer som arbetskrav, socialt stöd och inflytande, har möjligheten att skapa balans mellan familjeliv och arbete samband med olika former av konsekvenser för hälsan.
2.1 Arbetsmiljö och hälsa
Enligt Arbetsmiljöverket (2001) genomsyras en frisk arbetsplats av balans mellan de krav som ställs och de resurser som finns tillgängliga. Obalans mellan krav och resurser kan leda till ohälsa, stress och sjukfrånvaro. Individens arbetsförmåga kan likaså kännetecknas av balansen mellan personens resurser och arbetets krav. Att kunna hantera sitt arbete, kunna påverka sina arbetsuppgifter och vara delaktig i de uppgifter som utförs på arbetsplatsen har påverkan på prestationsförmågan (Gard, 2014). Den psykosociala arbetsmiljön i avseende till attityder och normer på arbetsplatsen i kombination med att känna sig motiverad och att känna tillit till sin förmåga att klara av att utföra sina arbetsuppgifter är faktorer som kan påverka individens hälsa positivt (Gard, 2014).
Att vantrivas på sitt arbete kan ha negativa konsekvenser på individens hälsa (Gard, 2014). Höga krav i kombination med avsaknad av arbetstrivsel kan leda till oro och depression. Arbetstrivsel kan ha samband med motiverande processer som att individens resurser tillvaratas och kan medföra att kompetens och lärande i arbetet utvecklas (Gard, 2014). Att kunna variera och påverka sina arbetsuppgifter så att de anpassas i arbetsmängd och
svårighetsgrad efter individens förutsättningar är viktigt för god hälsa. Socialt stöd i form av bekräftelse, nya utmaningar och uppmuntran kan fungera som skyddsfaktorer för stress på arbetet (Gard, 2014). Forskning har visat att lågt socialt stöd på arbetsplatsen kan leda till depression, kognitiva besvär och utmattning (Stressforskningsinstitutet, 2020).
2.2 Covid-19
Covid-19 orsakas av coronaviruset och är en infektionssjukdom med förkylningssymptom som halsont, feber eller hosta som kan leda till andningsbesvär och död. Covid-19 sprider sig genom salivdroppar när en infekterad person nyser eller hostar (WHO, 2021). När
Världshälsoorganisationen [WHO] i mars 2020 deklarerade att Covid-19 viruset som brutit ut var en pandemi rekommenderades socialdistansering världen över (Oosterhoff et al., 2020). I Sverige sattes åtgärder in för att minska smittspridning och för att förskjuta
pandemins förlopp då sjukdomen klassificerats som en allmän- och samhällsfarlig sjukdom (Folkhälsomyndigheten, 2021a). För att minska smittspridning rekommenderas bland annat att stanna hemma vid minsta symptom, att hålla avstånd till andra, att undvika trängsel i kollektivtrafiken samt att arbeta hemifrån för de som har möjlighet (Folkhälsomyndigheten, 2021a).
2.3 Distansarbete
Distansarbete innebär att arbetet förläggs någon annanstans än på den huvudsakliga arbetsplatsen, ofta i hemmet (Sverke et al., 2016). Distansarbete kan även utföras växelvis mellan den huvudsakliga arbetsplatsen och hemmet. Användning av informationsteknologi för att kunna samarbeta med kollegor eller utföra möten kan vara avgörande för att kunna utföra distansarbete (Sverke et al., 2016). Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) är
arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön även vid distansarbete, något som kan kräva god dialog mellan arbetsgivare och anställda (Arbetsmiljöverket, 2021). Arbetsgivaren har ansvar att se till att anställda inte utsätts för kränkande särbehandling och inte utesluts från den sociala gemenskapen även om arbetet utförs hemifrån. För att den sociala arbetsmiljön ska fungera vid distansarbete hemifrån kan arbetsgivaren såväl som arbetstagare föreslå exempelvis digitala träffar (Arbetsmiljöverket, 2021).
Enligt en studie som avhandlar arbete hemifrån under Covid-19 pandemin kan arbete hemifrån vara en utmaning och orsaka stress på grund av diffusa gränssättningar mellan arbete och familjeliv (Lopez-Leone et al., 2020). Studien visar vidare att känslor av isolering i och med att sociala kontakter inte längre är en naturlig del av vardagen kan förekomma (Lopez-Leone et al., 2020). Sharma & Vaish (2020) påvisar i sin studie att arbete hemifrån som följd av begränsningar på social interaktion i kombination med rädsla av att bli smittad av Covid-19 kan påverka den psykiska hälsan negativt. Enligt Folkhälsomyndigheten (2021c) kan känslan av ensamhet skapa stress och oro hos individer.
För gränssättning och balans mellan arbete och fritid vid hemarbete under Covid-19 pandemin kan avsedda arbetsrum i hemmet underlätta för individer att utföra sina
krav från arbetet. Arbete hemifrån under pandemin har dessutom fört med sig svårighet för återhämtning i och med diffusa gränser för när individen varit på arbetet och hemma (Allen et al., 2020).
En svensk studie visar att arbete hemifrån under Covid-19 pandemin ökat individers
sömntimmar med 0,5 h per dygn, tid som troligtvis tagits i anspråk av resan till arbetet innan pandemin (Hallman, 2021). Vidare visar studien att arbetstiden förkortats med 26 minuter per dag, något som möjligtvis skulle kunna förklaras av att individer arbetar mindre övertid än innan Covid-19 pandemin (Hallman et al., 2021). En andel av studiedeltagarna
rapporterade dock om högre arbetsbelastning, sämre prestationsförmåga och välmående sedan Covid-19 pandemin och arbete hemifrån (Hallman et al., 2021).
2.4 Stress
Begreppet stress rör påfrestningar individer utsätts för i livet. Stress kan orsakas av fler olika faktorer och negativ stress kan kopplas ihop med en känsla av hopplöshet som på sikt kan orsaka ohälsa (Winroth, 2018). Vad som orsakar stress hos personer är individuellt men en orsak till stress kan handla om tid och känslan av att inte hinna med det som individen avsett att göra. En annan form av stress kan handla om förväntningar individen har på sig själv och omgivningen, men även de förväntningar som individen upplever av andra och oron över att inte kunna leverera som förväntats (Winroth, 2018).
Stress är en naturlig och nödvändig del i individens liv för att kunna hantera olika hot
och/eller utmaningar (Winroth, 2018). En stressreaktion syftar till att mobilisera energi inför påfrestande situationer som kan vara av både positiv och negativ karaktär
(Stressforskningsinstitutet, 2020c). I en stressreaktion som är kortvarig eller akut ökar hjärtfrekvensen, blodtrycket stiger och blodsocker frigörs (Winroth, 2018). Stressrelaterad ohälsa är enligt Folkhälsomyndigheten (2018b) ett ökande problem i samhället och långvarig stress kan öka risken för somatiska och psykiatriska diagnoser som hjärt-kärlsjukdomar och depression (Folkhälsomyndigheten, 2018b). Vid långvarig stress påverkas immunförsvaret negativt (Winroth, 2018). Symptom på att kroppen varit utsatt för långvarig stress kan i ett första stadie handla om olustkänslor av, för individen, oklara anledningar. Tidiga signaler att vara uppmärksam på innan de leder till någon form av sjukdom kan vara exempelvis;
irritation och aggressivitet, trötthet, spänningar i kroppen, sömnproblem samt minnessvårigheter (Winroth, 2018).
En tvärsnittsstudie genomförd i Kina visar att Covid-19 pandemin har inneburit stress och oro över att bli utsatt för det smittsamma viruset (Zhao et al., 2021). Studien visar vidare att när kraven och omständigheterna i den omgivande miljön förändrades eller ökade, så ökade nivåerna av stress hos de studerade individerna i och med känslan av kontrollförlust (Zhao et al., 2021). Enligt Till Hoyt et al. (2020) lider universitetsstudenter i USA av måttliga nivåer av stress i och med Covid-19 pandemin. Framförallt unga kvinnor rapporterade att de mår sämre än innan pandemin, till följd av stress. En möjlig förklaring kan vara att kvinnorna upplever ökat ansvar under pandemin, på grund av andras förväntningar och sociala normer (Till Hoyt et al., 2020). Ytterligare en studie som undersökt stress har tittat på könsskillnader
och visar att kvinnor löper större risk än män för stressreaktioner i relation till höga krav samt lågt socialt stöd från chefer (Cedrone et al., 2017).
Oförutsägbarhet, avsaknad av kontroll, brist på socialt stöd och negativa förväntningar av andra kan utlösa stress som är relaterad till arbetslivet (Persson & Örbäck, 2015). Det svenska arbetsmiljösystemet baseras till stor del på att stress ska förebyggas genom
lagstiftning, regler och organisatoriska förändringar då antagandet är att sociala problem på arbetet kan leda till ohälsa (Persson & Örbäck, 2015). Ett socialt beteende som kan vara viktigt för stresshanteringen är att söka stöd hos likasinnade då människan är en social varelse som genom evolutionen lärt sig att lösa sociala problem (Persson & Örbäck, 2015).
2.5 Teoretiskt perspektiv
Krav-kontroll-stödmodellen [KKSM] har använts som teoretiskt ramverk för studien, då den fungerar som en förklaringsmodell för hur arbetsrelaterad stress och ohälsa uppstår (Karasek och Theorell, 1990).
2.5.1 Krav-kontroll-stödmodellen
Enligt KKSM kan höga krav och låg kontroll i arbetet på sikt leda till oro, ångest och
depression då individer som utsätts för höga och ökade krav inte sällan drabbas av en känsla av hopplöshet på grund av att de inte kan påverka sin arbetssituation. Att arbeta med höga krav och hög kontroll, kallas aktiva jobb och kan innebära en känsla av frihet att kunna påverka sin arbetssituation med hjälp av tillgängliga resurser. Arbeten som ger
förutsättningar för lärande och kreativitet ger ofta goda psykosociala resultat i from av arbetstrivsel. Arbeten med låga krav och hög kontroll tillåter individen att ta sig an sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt, något som innebär att risken för stressjukdomar anses vara låg (Karasek & Theorell, 1990).
Arbeten med låga krav och låg kontroll kallas passiva jobb, och kan medföra att individen känner sig omotiverad att genomföra sina arbetsuppgifter på grund av outnyttjade
arbetskunskaper. Brist på nya utmaningar, enformiga arbetsuppgifter och kontrollerade miljöer kan påverka inlärning och utveckling negativt. En tredje mekanism som spelar roll för individens välmående på arbetet kan vara socialt stöd i form av exempelvis känslomässigt stöd såsom tillit till sina arbetskamrater eller instrumentellt stöd som handlar om
möjligheten att få hjälp att lösa en arbetsuppgift. Sociala aktiviteter som att delta vid en fika eller att ta en promenad med en kollega kan vara lika viktigt för återhämtningen som att få en paus från sina arbetsuppgifter (Karasek & Theorell, 1990). Figur 1 illustrerar Krav-kontoll-stödmodellen.
Figur 1; Krav-kontroll-stödmodellen (Normpsykologen, 2021)
2.6 Problemformulering
Arbetsrelaterad stress är ett ökande problem i samhället. Det tredje folkhälsopolitiska målet syftar enligt Prop. 2017/18:249 till att främja god och jämlik hälsa i arbetslivet genom exempelvis god psykosocial arbetsmiljö där delaktighet, socialt stöd och balans mellan arbets- och familjeliv beaktas. I och med Covid-19 pandemin som bröt ut 2020 har flertalet kommunanställda arbetat hemifrån för att praktisera social distansering. Till följd av social distansering kan den psykosociala arbetsmiljön samt förutsättningarna för att utföra sitt arbete ha förändrats.
Forskning visar att socialdistansering i kombination med rädsla för Covid-19 kan påverka den psykiska hälsan negativt. Enligt arbetsmiljöverket är arbetsgivare ansvariga för arbetsmiljön, även vid hemarbete. Det kan exempelvis handla om att anställda inte ska uteslutas från den sociala gemenskapen. Avsaknad av kontroll, oförutsägbarhet och brist på socialt stöd är faktorer som kan utlösa stress i enlighet med krav-kontroll-stödmodellen. Det är utifrån denna problematik angeläget att undersöka förekomsten av stress hos
distansarbetande kommunanställda för att studera om det finns några samband mellan faktorer som distansarbete, socialt stöd och stress.
3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med den aktuella studien var att undersöka förekomsten av stress, socialt stöd och gränssättning gällande arbete och fritid i relation till distansarbete under pandemin bland kommunanställda i Västmanland. Vidare syftade studien till att undersöka eventuella könsskillnader.
1. I vilken utsträckning skattar sig anställda som arbetar på distans stressade? 2. Har omställningen till distansarbete påverkat gränssättningen mellan arbete och
fritid?
3. Förekommer det könsskillnader gällande stress och gränssättning? 4. Finns det något samband mellan stress och distansarbete?
5. Finns det något samband mellan stress och socialt stöd?
4 METOD
Då studiens syfte var att undersöka förekomst av stress, socialt stöd och förutsättningar för gränssättning mellan arbete och fritid i relation till distansarbete samt att titta på
könsskillnader och samband mellan de olika variablerna var kvantitativmetod med deduktiv ansats den metod som var relevant att använda (Bryman, 2011). Den deduktiva ansatsen är hypotesprövande i den mening att en hypotes formuleras i relation till en teori och prövas med insamlade data (Bryman, 2011). Hypotesen för den här studien är att omställningen till distansarbete påverkat förekomst av stress på grund av att det sociala stödet från kollegor och chefer förändrats, samt av diffusa gränser mellan arbete och fritid. Den bärande teorin är Krav-kontroll-stödmodellen.
4.1 Studiedesign
Studien genomfördes med en tvärsnittsdesign. En fördel med tvärsnittsstudier är att de är kostnads- och tidseffektiva, vilket var viktigt att ta hänsyn till i och med studiens begränsade tidsram (Merrill, 2013). En tvärsnittsstudie ger enligt Ejlertsson (2019) en ögonblicksbild av hur situationen ser ut just vid undersökningstillfället och innebär datainsamling via enkäter vid ett tillfälle för att kunna titta på eventuella skillnader och samband mellan olika variabler.
4.2 Urval och studiepopulation
Studiepopulationen var kommunanställda inom tjänstemannasidan i Västmanland. För att nå den tilltänkta målgruppen kontaktades olika kommuner i Västmanland via telefon eller e-mail, varpå studiens syfte förklarades och de tillfrågades om de kunde tänka sig att delta. Efter visat intresse skickades informationsbrev med länk till enkäten till nio personer med olika befattningar inom sex kommuner i varierande storlek i Västmanland, vilket innebär att några av kontaktpersonerna arbetade inom samma kommun men på olika avdelningar. Kontaktpersonerna skickade i sin tur vidare informationsbrevet till andra medarbetare som arbetar på distans inom kommunerna. Några av kommunerna i Västmanland exkluderades ur studien då de inte introducerat distansarbete. Det tilltänkta urvalet är målstyrt då respondenterna var tvungna att uppfylla kriteriet distansarbetande för att kunna delta (Bryman, 2011).
Då de nio kontaktpersonerna i Västmanland som tagit emot informationsbrevet med länk till enkäten skickade vidare informationsbrevet till andra anställda har även ett snöbollsurval tillämpats (Bryman, 2011). Snöbollsurval sker traditionellt via en individ som hjälper till att rekrytera fler respondenter som har en specifik egenskap gemensamt (Robins Sadler et al., 2010), i det här fallet kommunanställd i Västmanland och distansarbetande under Covid-19 pandemin. Som kommunanställd inom tjänstemannasidan kan arbetet vara förlagt inom exempelvis It, teknik och fritid, kontaktcenter och fastighetsförvaltning (Västerås kommun, 2021).
4.3 Datainsamling
Nedan redogörs för utformning av informationsbrev och enkät. Informationsbrevet med hänvisning till enkäten mailades ut efter godkännande från handledare. Datainsamling påbörjades i anslutning till att informationsbrevet skickats ut med förhoppningen att få in 100 besvarade enkäter. Datainsamlings avsnittet följs upp av avsnittet Svarsfrekvens och Bortfall
4.3.1 Informationsbrevet
Informationsbrevet (Bilaga A) med länk till enkäten mailades enligt överenskommelse till de som kontaktats inom olika kommuner i Västmanland den 9/3–21. Informationsbrevet syftade i enlighet med Ejlertsson (2019), bland annat till att informera de tilltänkta respondenterna om undersökningens syfte, varför de valts ut att delta, att det var frivilligt och att svaren behandlas med konfidentialitet. I informationsbrevet framkom att
respondenterna när som helst innan de tryckt på ”skicka” kunde välja att avbryta sin
medverkan. Respondenterna informerades om att det inte var möjligt att identifiera enskilda individers svar och att det därför inte fanns möjlighet att avbryta sin medverkan när enkäten var besvarad och inskickad. Det framgick även att insamlade data endast skulle hanteras av skribenten och handledare, samt att informationen skulle analyseras och redovisas på gruppnivå.
4.3.2 Enkätutformning och variabler
Enkäten (Bilaga B) skapades i Google. DOC:s enkätverktyg. Ledande frågor och negationer undveks i frågeställningarna för att inte leda eller förvirra respondenterna (Ejlertsson, 2019). Enkäten (Bilaga B) börjar med en kort introduktion med information om studiens syfte och består av 11 kryssfrågor som var indelade i tre olika avsnitt som behandlade
bakgrundsvariabler, stress och socialt stöd.
Bakgrundsvariablerna som undersöktes var kön, ålder, hur länge respondenterna arbetat på nuvarande arbetsplats samt hur mycket de arbetar på distans. Eftersom att arbete på distans kan ske i varierande omfattning mättes distansarbete med två alternativ; upp till 50 procent och från 51–100 procent. En fråga ställdes även om omfattningen av distansarbetet ökat, minskat eller är oförändrat sedan innan pandemin.
Frågan om nuvarande stressnivå är hämtad från Folkhälsomyndighetens enkät ”Hälsa på lika villkor” (Folkhälsomyndigheten, 2021). För att undersöka om respondenterna upplever sig mer eller mindre stressade i relation till tiden innan pandemin ställdes frågan om stressnivån ökat, minskat eller var oförändrad. Eftersom att tidigare forskning visat på att det upplevts problematiskt med gränssättning mellan arbete och fritid sedan omställningen till
distansarbete hemifrån (Lopez-Leone et al., 2020) undersöktes om förutsättningarna att skilja på arbete och fritid ökat, minskat eller om det var oförändrat.
Enligt Krav-kontroll-stödmodellen kan socialt stöd fungera som en skyddsfaktor för stress (Karasek & Theorell, 1990), därför undersöktes det sociala stödet från chefer och kollegor; om det ökat, minskat eller varit oförändrat sedan omställningen till distansarbete.
I enkätens sista fråga (bilaga B) ”Finns det något som du själv skulle vilja tillägga?” gavs möjligheten att tillägga något som respondenten själv funderat över och var således en öppen fråga. Enligt Bryman (2011) kan det finnas fördelar med öppna frågor då de lämnar utrymme för oväntade svar men det kan också vara problematiskt med öppna frågor då svaren behöver kodas om och det kan vara tidskrävande att utföra. Syftet med enkätens öppna fråga var att ge respondenterna möjlighet att lägga till sådant som kan ge information om enkätens kvalitet, som exempelvis om något av svarsalternativen inte passade dem. Således skulle eventuellt inkommande svar av den öppna frågan inte analyseras.
4.4 Svarsfrekvens och Bortfall
Studien fick in totalt 82 svar. Enligt Ejlertsson (2019) är bortfallsproblematiken en svaghet med tvärsnittsstudier. Det är relativt vanligt att individer inte vill eller har möjlighet att delta i undersökningar och externa bortfall uppstår (Ejlertsson, 2019). Då informationsbrevet med länk till enkäten skickats ut till nio personer inom olika kommuner i Västmanland som fått i
om interna bortfall (Ejlertsson, 2019). Studien hade tre interna bortfall och vid tre tillfällen hade respondenter kryssat i fler än ett alternativ. Dessa har också behandlats som interna bortfall, totalt har studien sex interna bortfall. I tabell 1 nedan redogörs för vilka enkätfrågor som hade interna bortfall samt för vilka frågor som respondenter kryssat i fler än ett
svarsalternativ.
Tabell 1: Studiens interna bortfall.
Fråga: Interna bortfall: Kryssat i mer än ett
alternativ: Totalt bortfall: 2. Ålder X 1 4. I vilken utsträckning arbetar du på distans? X 1 7. Om du tänker tillbaka på tiden innan Covid-19 pandemin och distansarbete, Känner du att?
X 1
8. Om du tänker tillbaka på tiden före Covid-19 pandemin och distansarbete, har förutsättningarna att skilja på arbete och fritid förändrats? X 1 9. Har omställningen till distansarbete påverkat stödet du får från din/dina chefer? X 1 10.Har omställningen till distansarbete påverkat stödet du får från dina kollegor? X 1
4.5 Databearbetning och dataanalys
I följande avsnitt behandlas hur insamlade data bearbetats och vilka analysmetoder som använts. Databearbetning och dataanalys följs upp av Kvalitetskriterier och Forskningsetiska principer.
4.6 Databearbetning
Enkäterna (Bilaga B) som besvarats samlades in och sorterades automatiskt via Google. Docs webbverktyg. Enkäterna numrerades per automatik från först besvarade enkät till sist besvarade enkät (1 – 81). Frågor och svar matades in i the Statistical Package of Social Science [SPSS] (IBM SPSS Statistics for Windows, version 26.0. Armong NY:IBM Corp.). Vid inmatning i SPSS klassificerades frågorna som nominal- eller ordinalvariabler.
Nominalvariabler innebär att kategorierna inte kan rangordnas medan ordinalvariablernas kategorier kan rangordnas men avståndet mellan dem är inte är detsamma (Bryman, 2011). Enkätsvaren kodades om i siffror (1–4) för att kunna analyseras innan de matades in manuellt i SPSS.
Bakgrundsvariabeln kön och dess kategorier undersöktes som nominalvariabler; man eller kvinna. Ålder och hur länge respondenterna arbetat på samma arbetsplats undersöktes som ordinalvariabler i kategorierna; 18–30, 31–50, 51–65 och 66 eller äldre, samt mindre än ett år, ett år till fem år, fem till tio år, 10 år eller längre.
Då syftet i den här studien var att genom tvärsnittsdesign undersöka förekomst av självskattad stress i relation till distansarbete och socialt stöd bestämdes variablerna distansarbete och socialt stöd som oberoende variabler. Oberoende variabler är enligt Patel och Davidsson (2014) de variabler som inte kan manipuleras men som påverkar de beroende variablerna. Distansarbete och socialt stöd har använts som oberoende variabler, då socialt stöd och kontroll över sin situation på arbetet i enlighet med Krav-kontroll-stödmodellen kan påverka stressnivån (Karasek & Theorell, 1990). Eftersom att det inte är möjligt att titta på orsakssamband och fastställa vilka variabler som påverkar varandra genom tvärsnittsstudier (Bryman, 2011) är indelningen av beroende och oberoende variabler baserat på teoretiska antaganden. Distansarbete mättes dels via de dikotoma variablerna; upp till 50 % eller 51– 100 % och dels genom ordinalvariabeln och dess kategorier som behandlade om
respondenten arbetar; mer på distans, oförändrat eller mindre på distans än innan Covid-19 pandemin.
Det sociala stödet från chefer och kollegor undersöktes som ordinalvariabler genom frågorna Har omställningen till distansarbete påverkat det stöd du får från din/dina chefer?”. Samt med frågan ”Har omställningen till distansarbete påverkat det stöd du får av dina kollegor?” Ordinalvariablernas kategorier var ”Stödet har ökat, stödet är oförändrat, stödet har
förnärvarande stressad” med kategorierna ”inte alls, i viss mån, ganska mycket eller väldigt mycket” och är således en ordinalvariabel.
Frågan ”Om du tänker tillbaka till tiden innan Covid-19 pandemin och distansarbete, känner du att; stressnivån har ökat, stressnivån är oförändrad eller stressnivån har minskat” ställdes för att undersöka om respondenterna kände att stressnivån förändrats i och med
distansarbete. För att undersöka om förutsättningarna att skilja på arbete och fritid
förändrats i och med distansarbete ställdes frågan; Om du tänker tillbaka till innan Covid-19 pandemin och distansarbete, har förutsättningarna att skilja på arbete och fritid förändrats? Frågans svarsalternativ var: Det är lättare att skilja på arbete och fritid, det är oförändrat, det är svårare att skilja på arbete och fritid. Dessa frågor mättes som ordinalvariabler.
Innan genomförande av analyser dikotomiserades fråga sex och åtta i enkäten då variablerna hade fler än två kategorier. Dikotomisering innebär att kategorier slås ihop (Bryman, 2011). Vid dikotomiseringen av fråga sex slogs kategorierna ”I viss mån”, ”ganska mycket” samt ”väldigt mycket” ihop eftersom att de beskrev stress i någon grad. Vid dikotomiseringen av fråga åtta slogs kategorierna ”Det är lättare att skilja på arbete och fritid” samt ”Det är oförändrat” ihop, då endast två personer ansåg att det var lättare att skilja på arbete och fritid. Tabell 2 nedan redogör för dikotomiseringen av enkätfrågorna sex och åtta.
Tabell 2: Redogör för dikotomisering av enkätfråga 6 och 8.
Fråga: Före dikotomisering: Efter dikotomisering:
Känner du dig för närvarande stressad? Inte alls I viss mån Ganska mycket Väldigt mycket Inte alls Stressad Har Covid-19 pandemin påverkat förutsättningarna att skilja på arbete och fritid?
Det är lättare att skilja på arbete och fritid Det är oförändrat
Det är svårare att skilja på arbete och fritid
Lättare eller oförändrat
Det är svårare att skilja på arbete och fritid
4.6.1 Dataanalys
För att besvara frågeställning ett ”I vilken utsträckning skattar sig anställda som arbetar på distans stressade?” analyserades enkätfrågorna ett till tre med deskriptiv analys i form av frekvenstabeller. Frågeställning två ”Har omställningen till distansarbete påverkat
gränssättningen mellan arbete och fritid?” besvarades via deskriptiv analys av enkätfråga åtta i form av frekvenstabell. Enligt Merrill (2013) är deskriptiva analyser användbara för att ge information om omfattningen av folkhälsoproblem.
För att besvara fråga tre ”Förekommer det några könsskillnader gällande självskattad stress och gränssättning?” analyserades de dikotomiserade enkätfrågorna sex och åtta med
enkätfråga ett via chi2-tester. I den här studien användes chi2-test för att analysera
skillnader mellan män och kvinnor i förekomst av självskattad stress och förutsättningar att skilja mellan arbete och fritid. Det chi2-värde som analysen resulterar i, kan i relation till ett signifikansvärde (p) om 0.05, 0,005 eller 0,001 tolkas på ett värdefullt sätt (Bryman, 2011). Är chi2-värdet (p) under 0.05 kan det tolkas som statistiskt signifikant och kan generaliseras till populationen, då det innebär att risken är mindre än 5 procent att resultatet är
missvisande (Bryman, 2011).
För att besvara frågeställning fyra ”Finns det några samband mellan självskattad stress och ökat distansarbete” användes bivariat analysmetod av enkätfrågorna fem och sex samt frågorna fem och sju med Spearmans rangkorrelationskoefficient (Speramans rho). Innan genomförandet av analyserna kategoriserades svarsalternativen om i SPSS. För att analysera hur enkätfrågorna fem och sex korrelerade med varandra fick svarsalternativen ett och tre i fråga fem ”Jämfört med tiden innan Covid-19 pandemin, arbetar du” omkodas genom att vända på svarsalternativen.
Med Spearmans rho är det möjligt att undersöka hur två variabler, där minst en av dem är på ordinalnivå samvarierar med varandra (Bryman, 2011). Analysen resulterar i en koefficient som visar hur starkt ett samband är. Samband som analyseras kan antingen vara i positiv riktning (+1) eller negativ (-1) riktning, vilket innebär att den ena variabeln påverkar den andra i någon av riktningarna. Ju närmare koefficienten är siffran ett desto starkare
samband. Om koefficienten ligger närmare noll är sambandet svagt (Bryman, 2011). Om det inte finns några samband eller om sambanden är svaga kan det tyda på att det finns andra variabler än de som analyserats som påverkar utfallet (Bryman, 2011).
Frågeställning fem ”Finns det något samband mellan socialt stöd och självskattad stress?” besvarades genom analysen Spearmans rho av enkätfrågorna sex och nio, frågorna sex och tio samt frågorna sju och nio samt sju och tio.
Med reliabilitet avses frågor som handlar om mätningarnas tillförlitlighet (Bryman, 2011). Reliabilitet kan kontrolleras genom att utföra undersökningen på nytt för att säkerställa att resultatet är tillförlitligt och på så sätt innehar stabilitet (Bryman, 2011). Eftersom att tidsramen för den här studien är begränsad är det inte möjligt att kontrollera stabiliteten. Generaliserbarhet handlar om i vilken utsträckning undersökningens resultat går att generalisera till populationen (Bryman, 2011). Urvalets storlek kan dock påverka
undersökningens generaliserbarhet negativt i den mening att urvalet inte är tillräckligt stort för att kunna generaliseras (Bryman, 2011).
De flesta frågorna i den här studien är egenkonstruerade, men frågan ”Känner du dig för närvarande stressad?” är hämtad från Folkhälsomyndighetens undersökning ”Hälsa på lika villkor” (HLV) som skickas ut för att undersöka befolkningens hälsa vartannat år
(Folkhälsomyndigheten, 2021). Eftersom att frågan är återkommande i HLV kan den anses vara beprövad, validerad och reliabel.
4.8 Forskningsetiska principer
År 1964 antogs Helsingforsdeklarationen av World Medical Association, som syftade till att individer som deltar i forskning skyddas från skada eller kränkning (Vetenskapliga rådet, 2017). Helsingforsdeklarationen uppdaterades senast år 2013, då hade även den svenska lagen om etikprövning (SFS 2003:460) tagits i kraft från och med den 1: a januari 2004. Lagen om etikprövning kräver att all forskning som behandlar känsliga personuppgifter, så som hälsa, behöver ett godkännande från etikprövningsmyndigheten. För godkännande krävs bland annat att respondenter fått information och gett sitt samtycke till deltagande (Vetenskapliga rådet, 2017).
Den här studien är på kandidatnivå och kräver enligt lagen inget godkännande. Studien har i och med informationsbrevet som skickades ut till respondenterna beaktat de
forskningsetiska principerna; Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2011). Genom informationsbrevet informerades
respondenterna om att det att det var frivilligt att delta, att medverkan var anonym och att resultaten skulle presenteras på gruppnivå (Bryman, 2011). Enkätfrågorna formulerades med åtanke att inte vara av känslig karaktär, något som Ejlertsson (2019) menar är viktigt för att respondenterna inte ska känna obehag av att delta i studien. Därför valdes exempelvis variabler som handlar om olika stressymptom bort.
I och med informationskravet ska berörda personer informeras om undersökningen syfte och få information om att deltagande är frivilligt och att de kan avbryta sin medverkan. Samtyckeskravet innebär att deltagarna har rätt att bestämma över sitt eget deltagande, i informationsbrevet framgick det att respondenterna gav sitt samtycke i och med att besvara enkäten. Vidare informerades respondenterna om att insamlade data skulle hanteras av skribenten och handledare i enlighet med konfidentialitetskravet och att data endast skulle användas för studiens syfte för att beakta nyttjandekravet.
5 RESULTAT
Nedan redovisas studiens resultat av de analyser som presenterats i 4.6.1. Resultatet presenteras i sex avsnitt baserat på studiens frågeställningar.
5.1 I vilken utsträckning skattar sig anställda som arbetar på distans
stressade?
Av 81 respondenter skattade 49 procent sig som stressade i viss mån. 19 procent ansåg sig vara ganska stressade och 2 procent var väldigt stressade. Resterande 30 procent av respondenterna kände sig inte alls stressade (Figur 2).
I relation till tiden innan Covid-19 pandemin och distansarbete ansåg 20 procent (n=80) av respondenterna att stressnivån hade ökat, 53 procent ansåg att stressnivån var oförändrad och 27 procent responderade att stressnivån hade minskat.
Figur 2: Stress n=81. Siffrorna i grafen anger antalet respondenter i varje svarsalternativ.
5.2 Har omställningen till distansarbete påverkat gränssättningen
24 40 15 2 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45Inte alls I viss mån Ganska mycket Väldigt mycket
Självskattad stress
procent att gränssättningen mellan arbete och fritid var oförändrad och 46 procent svarade att det var svårare att skilja på arbete och fritid.
5.3 Förekommer det några könsskillnader gällande stress och
gränssättning?
Nedan presenteras resultatet av de sambandsanalyser som genomförts i enlighet med studiens syfte och frågeställningar.
5.3.1 Könsskillnader i självskattad stress
Studien visar att det fanns skillnader mellan stressnivåer hos kvinnor och män, kvinnor rapporterade i högre utsträckning än män att de var stressade. I tabell 3 redogörs könsskillnaderna i enkätfrågan ”Känner du dig för närvarande stressad?”
Tabell 3: Könsskillnader stress, n=81
Känner du dig för närvarande stressad?
Kön
Inte alls
I viss mån
Ganska mycket
Väldigt mycket
Man 5 9 4 0
Kvinna 19 31 11 2
Totalt 24 40 15 2
Dikotomiseringen resulterade i 24 personer som inte alls kände sig stressade och resterande 57 personer som skattat sig som stressad i någon grad. Chi2-testet som analyserade
skillnaden mellan kön och stressnivåer visade ingen statistisk signifikans (x2=0,38, (df=1), p=0,845). Resultatet visar att det inte är statistiskt säkerställt att nivån av stress skiljer sig mellan kvinnor och män.
5.3.2 Könsskillnader och gränssättning
Tabell 4 redogör för könsskillnaderna gällande gränssättning mellan arbete och fritid.
Resultatet visar att 50 procent av männen och 45 procent av kvinnorna som deltagit i studien rapporterar att det är svårare att skilja på arbete och fritid än innan Covid-19 pandemin. Det är således inga könsskillnader.
Tabell 4. Redogör gränssättning och könsskillnader, n=80.
Kön
Det är lättare att
skilja på arbete och
fritid
Det är oförändrat
Det är svårare att
skilja på arbete och
fritid
Man
1
8
9
Kvinna
1
33
28
Totalt
2
41
37
Dikotomiseringen resulterade i 43 personer som ansåg att förutsättningarna att skilja på arbete och fritid var lättare eller oförändrade och 37 personer som tycker att det var svårare att skilja på arbete och fritid i och med Covid-19 pandemin och distansarbete. Chi2-testet visade ingen statistisk signifikans för skillnaden mellan hur män och kvinnor skattar skillnaden mellan arbete och fritid (x2=0,131, (df=1), p=0,717).
5.4 Finns det något samband mellan stress och distansarbete?
Resultatet visade att 91 procent (n=81) arbetar mer på distans nu än innan Covid-19pandemin, 3 procent arbetar lika mycket på distans och 6 procent arbetar mindre på distans. Spearmans rho mellan stress och distansarbete visade positiv korrelation men ingen
statistisk signifikans (r=0,012, p=0,913).
I korrelationsanalysen mellan distansarbete och om stressnivån förändrats visades positiv korrelation men inget signifikant samband (r=0,031, p=0,787).
5.5 Finns det något samband mellan socialt stöd och stress?
Vad gäller socialt stöd anser 7 procent (n=80) att det sociala stödet från kollegor ökat, 49 procent anser att det är oförändrat och 44 procent uppger att stödet från kollegor minskat. I frågan om socialt stöd från chefer ökat, minskat eller är oförändrat visar resultatet att 8 procent (n=80) anser att det ökat, 71 procent att det sociala stödet är oförändrat och 21 procent att stödet minskat. Figur 2 redogör för huruvida det sociala stödet förändrats i och med distansarbete.
Figur 2. Socialt stöd från chefer och kollegor, n=80. Siffrorna i grafen anger antalet respondenter i varje svarsalternativ.
Spearmans rho mellan socialt stöd från chefer och stress påvisade positiv korrelation men ingen statistisk signifikans (r=0,118, p=0.295).
Spearmans rho mellan socialt stöd från chefer och om stressnivån förändrats påvisade negativ korrelation men ingen statistisk signifikans (n=-0,206, p=0.07). Spearmans rho mellan socialt stöd från kollegor och om stressnivån förändrats påvisade negativ korrelation men ingen statistisk signifikans (r=-0,185, p=0,106).
6 DISKUSSION
I diskussionsavsnittet avhandlas metoddiskussion kring metodval, urval, datainsamling och bortfall. Diskussionsavsnittet innehåller även diskussion kring enkätutformning,
databearbetning och dataanalys. Avsnittet fortsätter med diskussion kring etik och kvalitetskriterier och avslutas med diskussion om studiens resultat.
6.1 Metoddiskussion
För att besvara studiens syfte utfördes en kvantitativstudie med tvärsnittsdesign då det är en tids- och kostnadseffektiv metod för att samla stor mängd data (Merrill, 2013). Kvantitativ metod bedömdes vara relevant då studien genomfördes utan ekonomiska intressen under 10 veckor, tidsramen var således begränsad och målet var att få in 100 besvarade enkäter. I och
6 57 17 6 39 35 0 10 20 30 40 50 60
Stödet har ökat Stödet är oförändrat stödet har minskat
Socialt stöd
med Covid-19 pandemin och studiens syfte att undersöka förekomst av stress, socialt stöd och gränssättning i relation till distansarbete bedömdes digital enkätundersökning lämplig för utförande. Stora delar av samhället har ställt om till digitalt arbete det senaste året. Utifrån den digitala omställningen ansågs metodvalet vara oproblematiskt ur den mening att studiepopulationen vant sig vid att kommunicera digitalt. En svaghet med tvärsnittsstudier är dock att det inte är möjligt att titta på kausala samband då data samlas in endast vid ett tillfälle och därmed ger en ögonblicksbild av situationen (Ejlertsson, 2019). Vilket innebär att även om det skulle ha funnits signifikanta samband mellan exempelvis distansarbete och stress så skulle det inte vara möjligt att dra slutsatsen att distansarbete orsakar stress.
6.1.1 Urval, datainsamling och bortfall
Kommunanställda i Västmanland ansågs vara en lämplig studiepopulation i och med att en stor del av dem arbetat på distans sedan mars 2020 då Covid-19 förklarats vara en pandemi. Genom att begränsa studiepopulationen till kommunanställda i Västmanland användes ett målstyrt snöbollsurval. På grund av Covid-19 pandemin och av studiens syfte, att undersöka stress vid distansarbete var det inte möjligt att nå studiepopulationen på plats. I situationer då det kan vara svårt att nå populationen som avses studeras kan ett snöbollurval underlätta för datainsamling. Dock kan det enligt Robins Sadler et al. (2010) vara problematiskt med snöbollsurval i och med att urvalet inte blir slumpmässigt. Det kan föra med sig att kvaliteten på studiens resultat kan ifrågasättas på grund av att vilka som blivit erbjudna att delta eller hur enkäten spridit sig inom kommunerna är okänt. Därmed är det inte möjligt att uttala sig om externa bortfall eller generaliserbarhet.
Enligt Ejlertsson (2019) kan bortfall vara en svaghet med tvärsnittsstudier. En respondent exkluderades ur analyserna då kriteriet distansarbetande inte uppfylldes. Datainsamlingen pågick under två veckor och det totala urvalet resulterade i 81 respondenter. Ejlertsson (2019) menar att det ibland kan vara nödvändigt att påminna de tilltänkta respondenterna om att medverka i studien. Den möjligheten valdes bort för att inte utöva påtryckningar och beakta etiska frivillighetsprincipen och för att inte utsätta eventuellt stressade personer för mer stress. Dessutom bedömdes 82 besvarade enkäter vara tillräckligt för att kunna utföra analyser, något som kan ha påverkat studiens generaliserbarhet.
Interna bortfall har förekommit i avseende att tre frågor inte besvarats. Det fanns en möjlighet vid enkätutförandet att göra frågorna obligatoriska att besvara, men med hänsyn till den etiska principen som rör frivillighet valdes den möjligheten bort. Dessutom skulle obligatoriska frågor kunna leda till att respondenterna känner sig tvingade att besvara frågor som väcker obehag och på grund av det välja att inte medverka i studien. Att beakta
frivillighetsprincipen övervägde på så sätt risken för interna bortfall. Tre respondenter har kryssat i två svarsalternativ istället för ett vid tre olika tillfällen. Att respondenterna kryssat i flera svar vid envalsfrågor får ses som en svaghet för enkätens utförande. Det innebär att det
enkäten under processens gång. I retrospektiv hade det kunnat förtydligats för
respondenterna att endast ett svar efterfrågades. De interna bortfallen har hanterats genom att exkludera respondenterna från de frågor som de inte svarat på, således är analyserna baserade på olika många respondenter.
Vid enkätutformningen i Google.docs fanns möjlighet att samla in respondenternas e-mailadresser för att säkerställa att respondenterna endast skulle delta vid ett tillfälle, men med syfte att beakta de etiska principerna som rör konfidentialitet samlades inga
e-postadresser in. Beslutet att inte samla in e-e-postadresser medförde en risk för att få in flera svar av samma respondent. En risk som bedömdes som liten i och med att Ejlertsson (2019) menar att det är vanligt med externa bortfall och att det kan vara en utmaning att få
respondenter att vilja delta. Möjligtvis skulle risken vara större för dubbelsvar om det hade gått ut påminnelser till respondenterna och de glömt av att de redan besvarat enkäten.
6.1.2 Enkätutformning
För att undersöka om distansarbete har någon påverkan på respondenternas stressnivåer utformades frågorna om omfattningen av distansarbete ökat, minskat eller varit oförändrat samt i vilken utsträckning respondenterna arbetar på distans.
Självskattad stress undersöktes med frågan ”Känner du dig förnärvarande stressad” för att mäta stressnivåerna vid det aktuella mättillfället och för att kunna titta på resultatet i relation till om stressnivåerna förändrats i och med omställningen till distansarbete. Eftersom att studien använt tvärsnittsdesign som ger en ögonblicksbild av hur situationen ser ut vid undersökningstillfället finns inga data av respondenternas stressnivåer innan Covid-19 pandemin. I studien utformades därför frågor där respondenterna var tvungna att tänka tillbaka på hur situationen sett ut för ett år sedan. Ejlertsson (2019) menar att det kan vara problematiskt att ställa frågor som kräver respondenternas minne [recall bias]. Ur aspekten med recall bias (Ejlertsson, 2019) hade det varit en fördel för tillförlitligheten med en mätning innan pandemin och en under pandemin för att jämföra resultaten. Bedömningen gjordes att frågor där respondenterna själva får minnas tillbaka var relevanta att ställa för studiens syfte men kan ses som en begränsning för studiens förmåga att visa kausala
samband. Enkätfrågan angående förutsättningar att skilja på arbete och fritid är utformad på samma sätt och har således samma begränsningar med recall bias (Ejlertsson, 2019).
Huruvida det sociala stödet från chefer och kollegor förändrats i och med distansarbete undersöktes då krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Therorell, 1990) visar att socialt stöd kan fungera som en skyddsfaktor för stress. I enkäten beskrevs vad som åsyftades med socialt stöd. Men vid två tillfällen hade respondenter kryssat i fler än ett alternativ, vilket skulle kunna innebära att frågorna var svårtolkade.
Som sista fråga i enkäten fick respondenterna möjlighet att lägga till något. Enkätfrågan fick in 25 svar som var överraskande fylliga och välformulerade kring distansarbete, socialt stöd och stress. Informationen skulle med fördel kunna användas i mixed methods studier där både kvalitativ och kvantitativmetod får utrymme och tillsammans kan ge bredd och djup för större förståelse för fenomenet stress, socialt stöd och distansarbete (Bager-Charleson et al.,
2020). I retrospektiv hade det varit en möjlig väg att gå för att ta tillvara på den värdefulla information som respondenterna lämnat men var dock inte syftet med frågan. Frågans syfte- att få in information om enkätens utformning besvarades dock inte.
6.1.3 Databearbetning och dataanalys
Enkäterna (bilaga B) samlades automatiskt in vis Google. Docs enkätverktyg där de
numrerades och daterades, något som underlättade för databearbetning och identifiering av enkäterna. Enkätsvaren förvarades i Google.docs och raderas när studien är färdigställd. Frågor och svar kodades om i SPSS, svaren sorterades in som nominal- eller ordinalvariabler inför analys.
Enligt Bryman (2011) kan den statistiska signifikansen påverkas av det antal kategorier som ingår i variablerna, därför genomfördes dikotomisering av kategorierna innan analyserna. Ytterligare en anledning till att dikotomisera är att trovärdigheten av resultatet kan
ifrågasättas om chi2-testet skulle visa sig vara statistiskt signifikant och antalet respondenter är mindre än fem i 20 procent av kategorierna (Eliasson, 2018).
För att analysera könsskillnader och självskattad stress tillämpades ett chi2-test, eftersom att chi2-test kräver dikotoma variabler dikotomiserades kategorierna i självskattad stress till; stressad och inte stressad. Trots tydliga könsskillnader i relation till självskattad stress påvisades ingen signifikans. Något som skulle kunna bero på att könsfördelningen bland respondenterna med 18 män och 63 kvinnor var ojämn.
Vid databearbetningen bestämdes socialt stöd och distansarbete som oberoende variabler och variabeln stress bestämdes som den beroende variabeln. I en annan studie skulle stress likväl kunna fungera som den oberoende variabeln som påverkar socialt stöd och
distansarbete. En möjlig tanke är att stress skulle kunna orsaka psykisk ohälsa som i sin tur skulle kunna påverka individens förmåga att vara på sin arbetsplats eller uppfattning om det sociala stöd som erbjuds.
Fråga fem kodades om i SPSS för göra det möjligt att analysera Spearmans rho om det fanns något samband mellan ökat distansarbete och självskattad stress. Resultatet visade på svaga samband närmare noll, vilket kan bero på att andra variabler än de som analyserats påverkar utfallet. Det fanns dock ingen statistisk signifikans vilket innebär att resultatet inte kan generaliseras och resultatet visade således inga samband mellan distansarbete och stress. Då majoriteten, 91,4 procent, av respondenterna ökat sitt distansarbete hade en annan väg kunnat vara att bryta ut kategorin ”ökat distansarbete” för att analysera om det fanns något samband mellan den kategorin och kategorierna i variabeln ”självskattad stress” var för sig. Vad gäller gränssättning och könsskillnader visar studiens resultat att det inte fanns några skillnader mellan män och kvinnor. Av kvinnorna rapporterade 45 procent och av männen 50
6.2 Diskussion kring kvalitetskriterier
Enkätfrågan ”Känner du dig förnärvarande stressad” är hämtad från Folkhälsomyndighetens enkät ”Hälsa på lika villkor” och är således den enda frågan som är beprövad i frågan om validitet och reliabilitet (Patel & Davidson, 2014). I och med att Covid-19 pandemin är ett relativt nytt fenomen och distansarbete inte är välbeforskat sedan tidigare var
undersökningar med frågebatterier som rör distansarbete, gränssättning och socialt stöd svåra att hitta.
Att testa reliabiliteten i de andra frågorna hade endast varit möjligt genom att ställa frågorna på nytt för att sedan jämföra hur stabila svaren är (Bryman, 2011). Men eftersom att
tidsramen för den här studien har varit begränsad har det inte varit möjligt att kontrollera frågornas reliabilitet.
Generaliserbarheten för den här studien är begränsad på grund av insamlad datamängd och vald urvalsmetod (Bryman, 2011). Möjligtvis hade studiens resultat kunnat generaliseras med fler respondenter och kännedom om externt bortfall. Exempelvis går det att utröna
könsskillnader i självskattad stress men den statistiska signifikansen kan inte påvisas. Eventuellt kan detta bero på att urvalet är ojämnt och att fler respondenter kan ge mer tillförlitliga och generaliserbara resultat.
6.3 Diskussion kring forskningsetiska principer
Informationskravet och frivillighetsprincipen har beaktats i och med att deltagarna blivit informerade om att de när som helst innan de skickat in sina svar kunnat avbryta sin medverkan. Med hänsyn till frivillighetsprincipen har enskilda frågor i enkäten inte varit obligatoriska att svara på.
Ejlertsson (2019) menar att det på grund av bortfallsproblematiken i tvärsnittsstudier kan finnas behov av att påminna tilltänkta respondenter om att besvara enkäten. När
datainsamlingen pågått i två veckor och 82 respondenter besvarat enkäten bedömdes
datamängden som tillräckligt stor för att kunna genomföra dataanalyser. Även om kvaliteten i resultatet skulle försvagas av otillräckligt stor mängd data i fråga om generaliserbarhet, gjordes bedömningen att inte påminna tilltänkta respondenter om att besvara enkäten. Med hänsyn till frivillighetsprincipen och för att inte riskera att stressa på redan eventuellt stressade individer skickades ingen påminnelse ut. Vid enkätutformandet valdes frågor som berör stressymptom bort för att inte orsaka obehag hos respondenterna.
För att säkerställa studiens resultat fanns möjlighet att samla in respondenternas e-postadresser så att de endast kunde medverka vid ett tillfälle. Men den möjligheten valdes bort med hänsyn till respondenternas känsla av konfidentialitet. Om respondenterna inte kände sig säkra att delta i studien fanns en risk för att de skulle välja att inte medverka. Konfidentialitetskravet beaktas vidare i studien genom att inte skriva ut vilka kommuner som tackat ja till att delta, genom att inte namnge kommunerna är det inte möjligt för
6.4 Resultatdiskussion
6.4.1 I vilken omfattning skattar sig anställda som arbetar på distans stressade? Resultatet visar att majoriteten skattar sig som stressade i någon utsträckning. Vid frågan om stressnivån förändrats i och med Covid-19 pandemin och distansarbete uppgav 20 procent att stressnivån ökat, 53 procent att stressen var oförändrad och 27 procent att stressen minskat. Enligt Till Hoyt et al. (2021) har Covid-19 pandemin påverkat stressnivåerna
negativt hos Universitetsstudenter och distansarbete kan enligt Hallman et al. (2021) påverka individers välmående i och med högre arbetsbelastning och sämre prestationsförmåga. Trots att lite mer än hälften anser att stressnivån är oförändrad i och med distansarbete så rapporterar 70 procent att de är stressade i någon omfattning. Ett resultat som pekar på att oavsett Covid-19 pandemin och distansarbete så har kommunanställda hög omfattning av stress. En möjlig förklaring till höga stressnivåer kan enligt Persson & Örbäck (2015) vara oförutsägbarhet och avsaknad av kontroll i arbetslivet, något som går i linje med KKSM. Att de krav och den kontroll en individ upplever sig ha kan påverka individers stressnivåer (Karasek & Theorell, 1990). En förklaring till att individen upplever ökade krav och mindre kontroll kan bero på att individen inte längre befinner sig i den kontext som hen är van vid (Zhao et al., 2021). Möjligtvis hade respondenterna i den här studien skattat stressnivåerna annorlunda precis i pandemins början och omställning till distansarbete. Respondenterna har vid studiens utförande arbetat på distans i ett år och kan ha utformat strategier och för att hantera de krav som kommer med distansarbete. Utarbetade strategier som i enlighet med KKSM (Karasek & Theorell, 1990) kan innebära att respondenterna innehar kontroll över sin situation och kan bemöta de krav som distansarbete fört med sig på ett adekvat sätt. Men 26,6 procent menar att stressen minskat sedan omställningen till distansarbete. Ett resultat som kan gå i linje med Hallman et al. (2021) vars studie visar att individers sömntimmar ökat och arbetstiden förkortats i och med Covid-19 pandemin och
distansarbete. En annan förklaring kan vara att individen upplever mindre krav både på arbetet och i privatlivet i och med att det inte längre finns några förväntningar av individen att upprätthålla sociala fasader eller anordna tillställningar på fritiden i och med
rekommendationerna om social distansering.
6.4.2 Har omställningen till distansarbete påverkat gränssättningen mellan arbete och fritid?
Vad gäller om förutsättningarna att skilja på arbete och fritid förändrats uppgav 46,3 procent att det var svårare att skilja på arbete och fritid. Enligt Lopez-Leone at al. (2020) kan arbete
visat sig ha påverkan på individers stressnivåer (Lopez-Leone et al., 2020). Covid-19 pandemin har fört med sig att även gymnasieelever varit hemma i stor utsträckning det senaste året i och med distansstudier (Folkhälsomyndigheten, 2021a). Att gymnasieelever studerat på distans kan ha fört med sig att respondenter i den här studien utöver
distansarbete även behövt balansera en vardag med tonåringar och deras behov hemma på heltid. Enligt Allen et al. (2020) har det varit svårare för individer som arbetar på distans att hitta en balans mellan arbete och fritid om det varit fler familjemedlemmar hemma
samtidigt. Därför skulle det kunna vara intressant att titta vidare på respondenternas familjeförhållanden.
Dock har lite mer än hälften av respondenterna uppgivit att gränssättningen mellan arbete och fritid är oförändrad och 2,5 procent av respondenterna menar att det är lättare att skilja på arbete och fritid. En möjlig förklaring till detta kan vara att respondenterna under det senaste året utvecklat strategier för hur de ska hantera arbete hemifrån och därför har en välfungerande vardag med balans i. Det är möjligt att respondenterna resonerade
annorlunda i början av pandemin när omställningen till distansarbete precis blivit ett
faktum. Till exempel så menar Allen et al. (2020) att strategier som att ha avsedda arbetsrum i hemmet kan ha varit avgörande för individer att utföra sina arbetsuppgifter på ett
tillfredsställande sätt under Covid-19 pandemin.
6.4.3 Förekommer det några könsskillnader gällande stress och gränssättning? Resultatet visar att kvinnor skattar sig som stressade i högre utsträckning än män, något som går i linje med tidigare forskning då en förklaring kunde vara att kvinnor upplevde ökat ansvar under pandemin på grund av sociala normer och förväntningar (Till Hoyt et al., 2021). Annan forskning som undersökt stress och könsskillnader visar att kvinnor löper större risk än män för stressreaktioner i relation till höga krav samt lågt socialt stöd från chefer
(Cedrone et al., 2017) faktorer som skulle kunna vara förknippade med distansarbete. Resultatet visar vidare att det inte finns några skillnader vad gäller gränssättning och kön. Hälften av männen och 45 procent av kvinnorna tycker det är svårare att skilja på arbete och fritid vid distansarbete. Det är ett oväntat resultat med bakgrund av att männen skattade sig själva som stressade i lägre utsträckning än kvinnor men även för att gränssättning enligt Lopez-Leone et al. (2020) visat sig ha en tydlig koppling till stress. Dock skulle urvalets sneda könsfördelning kunna vara en delförklaring till resultatet.
6.4.4 Finns det några samband mellan socialt stöd, stress och distansarbete? Resultatet av sambandsanalyserna mellan distansarbete och stress visade på svag positiv korrelation men inte på någon signifikans. Som presenterat i stycke 6.3.1 förekom stora skillnader i hur respondenterna skattade om stressnivåerna förändrats i och med Covid-19 pandemin och distansarbete. Stora skillnader leder till svagare korrelationer då det inte finns någon tydligt övervägande majoritet åt något håll (Bryman, 2011). Ett splittrat resultat kan eventuellt handla om att distansarbetet hanterats olika av arbetsgivarna i kommunerna och
fört med sig att en del av respondenterna är stressade och andra inte alls stressade. Att det inte finns någon signifikans kan tyda på att det finns mellanliggande variabler som påverkar utfallet (Bryman, 2011). Resultatet hade möjligtvis blivit annorlunda om mellanliggande variabler som hemmavarande barn eller eventuell arbetsplats i hemmet lades in i analyserna. Brist på socialt stöd och negativa förväntningar av andra kan utlösa stress som är relaterad till arbetslivet (Persson & Örbäck, 2015). Resultatet av studien visar att 71 procent anser att det sociala stödet från chefer är oförändrat, 21 procent att det minskat och 8 procent att stödet ökat. I relation till resultatet av frågan om det sociala stödet från kollegor förändrats där 49 procent anser att det är oförändrat, 44 procent att det minskat och 7 procent att det ökat. En möjlig orsak till skillnaderna i förändringen av det sociala stödet kan vara att den fysiska distansen påverkar det sociala stödet från kollegorna mer än från cheferna. Möjligtvis arbetade respondenterna närmare sina kollegor än sina chefer innan pandemin och
distansarbete. Även i den här frågan hade det varit intressant att titta på hur respondenterna skattade i början av omställningen till distansarbete, då den här studien genomförs har det gått ett år sedan distansarbete introducerades och det är möjligt att respondenterna hittat strategier att umgås på digitala plattformar.
Vid sambandsanalyserna mellan socialt stöd från chefer och kollegor och självskattad stress påvisades mycket svaga positiva korrelationer. Vid sambandsanalyserna av det sociala stödet och om stressnivåerna förändrats påvisades mycket svaga negativa korrelationer, vilket innebär att när den ena variabeln ökar så minskar den andra (Bryman, 2011). Det fanns en antydan till signifikans i sambandsanalysen mellan socialt stöd från chefer och om
stressnivån förändrats (n=-0,206, p=0,07). Möjligtvis hade det gått att utröna ett samband mellan variablerna med fler respondenter. Resultatet skulle kunna innebära att
stressnivåerna ökar när det sociala stödet minskar, men eftersom det inte är möjligt att titta på orsakssamband i tvärsnittsstudier är det endast spekulationer. Å andra sidan är det inte troligt att stress orsakar minskat socialt stöd i den här kontexten. Hypotesen i studien var att stressnivån hos anställda som arbetar på distans påverkas av att det sociala stödet från chefer och kollegor förändrats. Samt att stressnivån påverkas av att gränssättningen mellan arbete och fritid blir lidande, något som går i linje med Krav-kontroll-stödmodellen som baseras på att individens stressnivåer påverkas av de krav, den kontroll och det sociala stöd hen
upplever sig ha (Karasek & Theorell, 1990). Studiens resultat visar dock att det inte fanns några samband mellan stress, socialt stöd och gränssättningar då statistisk signifikans inte kunde påvisas i de sambandsanalyser som genomfördes.
• Kvinnor skattade sig som stressade i större utsträckning än män.
• Inga signifikanta samband mellan distansarbete och stress kunde påvisas, vilket kan tolkas som att distansarbete inte påverkar stressnivåerna hos respondenterna. • Det fanns inga signifikanta samband mellan socialt stöd och stress. Stressnivåerna
hos kommunanställda påverkas inte av förändringar i det sociala stödet.
7.1 Förslag för vidare forskning och praktisk tillämpning
Att ställa om till distansarbete har troligtvis varit en prövning för de flesta som är vana att arbeta på kontor med kollegor i närheten. Tidigare forskning har visat att socialt stöd från kollegor och chefer kan fungera som skyddsfaktorer för stress men den aktuella studien kunde inte visa statistisk signifikanta samband mellan stress och socialt stöd. Avseende könsskillnader går studiens resultat i samma linje som tidigare forskning, majoriteten av respondenterna var stressade i någon omfattning och kvinnor var mer stressade än män. Den öppna frågan i enkäten gav värdefull och fyllig information. Därför kan det ur ett
folkhälsoperspektiv vara relevant att med en mixed methods studie undersöka hur distansarbete påverkar stress och socialt stöd för att få en djupare förståelse för hur
distansarbete påverkar individens hälsa. I svaren från den öppna frågan framkom att någon ansåg det var mer effektivt att arbeta hemifrån, medan någon annan tyckte att processerna blev för långdragna när det inte längre var möjligt att gå förbi kollegans kontor för att ställa en fråga. En annan respondent svarade att stressen ökade i och med distansarbete för att en del arbetsuppgifter inte lämpade sig att utföra utanför kontoret, medan några svarade att de kunde tänka sig att kombinera distansarbete och arbete på kontoret när pandemin är över. Studiens resultat tyder på att stressnivåerna är oförändrade hos mer än hälften av
respondenterna i och med distansarbete på grund av Covid-19 pandemin. Trots det
rapporterade 70 procent att de var stressade i någon omfattning, ett resultat som indikerar att stressnivån hos kommunanställda är hög. Resultatet kan vara av intresse för
kommunerna i rollen som arbetsgivare att ta del av, för att driva preventivt arbete mot arbetsrelaterad stress. Med anledning av att arbetsrelaterad stress på sikt kan leda till sjukskrivningar till följd av ohälsa så som hjärt-kärlsjukdomar eller depression.
