”DET ÄR FAKTISKT LÄRAREN
SOM BESTÄMMER”
En kvalitativ studie om F-3-elevers medvetenhet om skolans demokratiska ambitioner
CORNELIA ANNA ERIKSSON
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Karin Bergman Examinator: Olle Tivenius
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE kultur och kommunikation Kurskod OAU245 15 hp
Termin 6 År 2020 SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Cornelia Anna Eriksson
”Det är faktiskt läraren som bestämmer”
En kvalitativ studie om F-3-elevers medvetenhet om skolans demokratiska ambitioner
"It is actually the teacher who decides": A qualitative study of F-3-pupils’ awareness of the school's democratic ambitions
Årtal 2020 Antal sidor: 28 _______________________________________________________
Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv fördjupa kunskapen om hur elever tolkar, och är medmedvetna om, skolans demokratiska ambitioner. Ansatsen är kvalitativ och det teoretiska perspektivet är pragmatismen med utgångspunkt i John Deweys företrädande för pragmatismens funktion. Resultaten identifierar olika faktorer som påverkar hur skolans
demokratiuppdrag tolkas av F-3-elever och även hur väl medvetna de är om skolans demokratiska undervisning. Studiens slutsats är att F-3-elever saknar en fullt utvecklad medvetenhet om begreppet demokrati och behöver därför kontinuerligt fostras in i processen för att bli goda demokratiska medborgare. _____________________________________________________
Nyckelord: Demokrati, demokratiskt samhälle, elevinflytande, skolverket, demokratisk grundsyn, F-3-elever
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor ... 2
2 Bakgrund ... 3
2.1 Lärarens demokratiuppdrag ... 3
2.3 Skolans styrdokument ... 4
2.4 Vikten av tidigt elevinflytande ... 5
3 Teoretiskt perspektiv ... 7 4 Metod ... 8 4.1 Metodologi... 8 4.2 Genomförande ... 8 4.2.1 Urval ... 8 4.2.2 Materialinsamling ... 9 4.2.3 Materialbearbetning ... 9 4.2.4 Tolkning av empiri ... 10 4.3 Forskningsetiska principer ... 10 5 Resultat ... 11 5.1 Empiri ... 11 5.1.1 Demokratisk medvetenhet ... 11 5.1.2 Problematik ... 12 5.1.3 Elevinflytande ... 12 5.1.4 Rättigheter ... 12 5.1.5 Demokratiskt arbete ... 13 5.1.6 Fostrandeprocess ... 13 5.2 Tolkning av empiri ...14
5.2.1 Demokrati ur ett elevperspektiv ...14
5.2.2 Implicit medvetna ... 15
5.2 Resultatsammanfattning ...16
6.1.1 Slutsats ... 20
6.2 Metoddiskussion ... 21
6.2.1 Pålitlighet och trovärdighet ... 22
6.3 Vidare forskning ... 23
Referenser ... 24
Bilaga 1 – Missivbrev ... 26
1 Inledning
En skolgång är något som alla barn i Sverige går igenom. En plats där barn skriver sin allra första bokstav, lär sig läsa och eller finner sin första kompis. Oavsett hur
skolgången ser ut för ett barn så är skolan en plats för utveckling, fostran och kunskapsförmedling. I skolan utvecklas och skapas framtida kollegor, framtida vårdnadshavare och framtida samhällskämpar. Framtiden vilar i barnens händer och det är med hjälp av skolverksamhetens demokratiuppdrag som de ska lyckas
förberedas för det samhälle som väntar dem. Som pedagog har man därav en betydande roll i samhället, en sådan roll där ens handlande kan ha stor påverkan både för samhällets samtid och framtid (Persson, 2010). Skolverket (2019) stärker detta med att skolan har ett ansvar, ett ansvar över att alla elever ska utvecklas till individer redo att möta vårt demokratiska samhälle. Läroplanen (Skolverket, 2019) belyser att det dock inte är tillräckligt att endast förmedla demokratiska värderingar i sin undervisning utan den ska även bedrivas i demokratiska arbetsformer. Detta innebär att elever i dagens svenska skola dagligen bör möta demokratiska
förhållningssätt. Historiskt sett har inte skolans kunskapsförmedlande roll vägt tyngre än fostrandet av goda samhällsmedborgare. Detta är dock något som
förändrats och nutidens svenska skola lägger stort fokus på att eleverna inte bara lär sig ämneskunskaper utan även fostras till och skapar en förståelse för vad en bra samhällsmedborgare är. Vikten av demokratins betydelse för samhället beskriver Dewey (1999) som en grundförutsättning för att människan ska kunna fungera tillsammans i ett samhälle. Detta innebär att det krävs såväl arbete med
demokratiuppdraget i skolan som med ämneskunskaper. För att kunna utveckla och handla rätt med sin kunskap i framtiden krävs det även verktyg för att människan ska förstå hur, vad och varför kunskapen bör användas.
Intresset för denna undersökning väcktes efter resultat från min tidigare studie gällande lärares användning av demokrati i klassrummet, en studie vars syfte var att undersöka hur lärare arbetar och anser sig bedriva en demokratisk undervisning för sina F-3-elever. Under mina tidigare praktikperioder har detta dock visat sig vara problematiskt att upprätthålla och lära ut i de lägre åldrarna. Trots att det i
läroplanen framhålls att varje skola bör ha som mål att alla elever ska besitta kunskap om demokratins principer och utvecklas i arbetet med demokratiska arbetsformer (Skolverket, 2019). Denna forskningsstudie har därför som mål att utveckla och fördjupa dessa kunskaper genom att undersöka vad eleverna själva anser om sin rätt till en demokratisk skolgång. Studien ska ur ett elevperspektiv undersöka hur
skoltiden redan från de tidiga åren influeras av och förbereder elever inför det demokratiska samhället som väntar. För precis som ett demokratiskt samhälle utvecklas, utvecklas även skolan, skolans riktlinjer och skolverksamhetens ansvar.
1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor
Läroplanen (Skolverket, 2019) föreskriver att demokrati ska genomsyra undervisningen i årskurs F-3 och även fostra eleverna till goda demokratiska medborgare. Det är dock oklart hur detta säkerhetsställs och genomförs och om barnen själva är medvetna om sina demokratiska rättigheter i klassrummet.
Syftet med föreliggande studie är att ur ett elevperspektiv undersöka hur F-3-elever tolkar skolans demokratiuppdrag och hur väl medvetna de är om skolans
fostrandeprocess.
För att uppnå studiens syfte besvaras dessa två konkreta forskningsfrågor: 1. Hur tolkas skolans demokratiska uppdrag av åtta F-3-elever?
2. Hur medvetna är åtta F-3-elever om den demokratiska ambitionen både i undervisning och i olika arbetsformer?
2 Bakgrund
I detta kapitel redogörs för vad tidigare forskning och rådande styrdokument lyfter fram om begreppet demokrati och vad demokrati innebär för elever i grundskolan. Här presenteras den forskningslitteratur som utgör en grund för vad som sagts och studerats tidigare om studiens aktuella ämne.
2.1 Lärarens demokratiuppdrag
Sedan länge har man runtom i världen identifierat betydelsen av skolårens
prioritering kring att förmedla kunskap om och inkludera barn i ett demokratiskt deltagande (Wisneski, 2007). Demokratibegreppet har dock kommit att förändrats och dess betydelse är inte densamma som det var förr. Idag har vi gått ifrån
folkhemstankens kollektivistiska förståelse av demokrati till en mer individualiserad och tolkningsbar innebörd av demokratibegreppet. Danell (2006) menar att detta beror på de samhällsförändringar som skett i landet, samtidigt som demokratins framgångar blomstrar på många platser hotas den parallellt av ett sönderfall från demokratimotståndare. Det är här skolans ansvar kommer in i bilden. Danell (2006) belyser vikten av skolans roll sett i detta perspektiv, hur skolan når framgång inom fostrandet av framtida demokratiska medborgare. Henriksson Persson (2018) framhåller att skolan har sedan efter andra världskriget haft både en fostrande roll och en kunskapsförmedlande roll. Detta ger lärare ett stort ansvar när det kommer till inte bara framtidens kunskapsutveckling utan även fostrandet av framtidens samhälle. Hur denna kunskap och medvetenhet om demokrati förmedlas till eleverna är ett komplext arbete. Skolans demokratiuppdrag är omfattande och styrs av både skollag och styrdokument som innefattar en rad olika aspekter som pedagogerna ska följa när de planerar och utför sin undervisning (Persson, 2010).
Danell (2006) framhåller att de val som lärare tar i sin undervisning är avgörande för elevernas möjlighet och utveckling till att bli demokratiska medborgare. Detta kan ske på många olika sätt. Som lärare har man därav i sin professionalitet en betydande roll i hur man anpassar sig till, skapar mening av och kan gestalta
demokratiuppdraget i enlighet med vad skollag och rådande styrdokument säger (Henriksson Persson, 2018). Danell (2006) stärker detta med att det vilar på lärarnas ansvar att planera och leda den pedagogiska klassrumsverksamheten samtidigt som eleverna ska fostras demokratiskt. Läraren ska även ansvara för läroplanens mål och riktlinjer parallellt med att eleverna i skolan ska erbjudas elevinflytande i sin
skolgång (Danell, 2006). Holbein, Hillguys, Lenard, Gibson-Davis och Hill (2018) redogör för att skoltiden är av betydelse för elevers engagemang kring samhället och samhällsfrågor senare i livet. Trots detta finns det lite forskning om vilka specifika skolbaserade faktorer som faktiskt utvecklar eleverna till goda demokratiska medborgare (Holbein et al., 2018). Holbein et al. (2018) menar dock att det är de kognitiva färdigheterna gällande medborgerliga attityder som tidigt börjar utvecklas i skolan, som skolan sedan vill utveckla och återspegla hos eleverna.
I dagens svenska skola ska samhällets ambitioner och kunskap om demokratiska värderingar förmedlas genom både undervisning och demokratiska arbetsformer (Henriksson Persson, 2018). Detta innebär att lärare ska sträva efter att förbereda eleverna för delaktighet, ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. Det demokratiska läraruppdraget kan ge uttryck på olika sätt men demokrati ska präglas både i lärarens undervisning och i hens
arbetsformer. Persson (2010) stärker detta med att den svenska skolan fyller många funktioner för dagens demokratiska samhälle. Skolan har dels en fostrande roll över eleverna på dagtid och dels ska skolan bidra med framtidens
samhällsmedborgare och säkerhetsställa samhällets utveckling. Skolan som
institution ska finna utrymme för att förmedla demokrati för barn från tidig ålder och fungera som ett startskott för en utveckling till att bli en fullvärdig medlem i det svenska samhället.
Därav vilar ett stort ansvar på en sådan institution, där lärares handlande i sin yrkesroll blir avgörande för vår samhälleliga framtid (Persson, 2010). Denna yrkesgrupp spelar även stor roll för kommande generation med sin närhet och kunskapsförmedling (Persson, 2010). Persson (2010) menar därför att lärare på många olika plan är en särskilt intressant yrkesgrupp att studera när det kommer till samhällets demokratiutveckling. Hultin (2020) stärker detta med att det inte är tillräckligt att människan går och röstar när det är val utan det krävs att de även lever demokratiskt i de verksamheter som de deltar i. Skolan är en sådan verksamhet, en verksamhet där människan delar gemensamma intressen men som även har ett ansvar för att alla individer ska få uttrycka sina olika uppfattningar och åsikter (Hultin, 2020). Misslyckas skolan med detta ansvar, det demokratiska uppdraget, så riskerar demokratin att få en försvagad etablering bland kommande generationer (Danell, 2018).
2.3 Skolans styrdokument
Mycket av den lärdom människan får av samhället tar hen till sig genom upplevelser och tidigare erfarenheter i livet, men i skolan får elever även delta i ett samhälleligt projekt som har syftet att forma den kommande generationen (Persson, 2010). Vad, hur och varför detta samhälleliga projekt tar plats kan man tyda i både skollag och läroplaner (Persson, 2010). Den svenska skolvärlden styrs och utvecklas tillsammans med skollag och läroplaner. Läroplanen kan ses som en handbok för en lärare, den redogör för vad skolan ska förmedla, vad eleverna kan förvänta sig och vad de kommer att få möta under sin skoltid både emotionellt och kunskapsbaserat. Redan på de första raderna i läroplanen (Skolverket, 2019) kan vi läsa om vikten av
demokrati för svenska skolelever.
Skolväsendet vilar på̊ demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på̊ (Skolverket, 2019 s.5).
Skolan ska vara en plats där demokrati lärs och levs ut. I skolan ska elever få möjlighet till kunskapsutveckling som är förberedande för mötet med vårt
demokratiska samhälle (Skolverket, 2019). Skolverket (2019) belyser även betydelsen av att skolverksamheter ska förankra och förmedla respekt för vårt samhälle, de grundläggande demokratiska värderingarna och samhällets invånare. Henriksson Persson (2018) framhåller att kunskap om begreppet demokrati ska förmedlas för eleverna genom ämnesundervisning medans det mer övergripande
demokratiuppdraget ska lyftas fram i all undervisning. So-ämnet spelar här en övergripande roll i hur kunskap om ideologin demokrati lärs ut till eleverna redan från tidig ålder. Skolverket (2019) redogör för hur undervisning inom
samhällskunskap ska ge elever förutsättningar för att utveckla sin förmåga att:
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser (Skolverket, 2019 s.225).
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv (Skolverket, 2019 s.225).
”Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle” (Skolverket, 2019 s.224). Skoltiden ska förmedla värden som
människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kön och solidaritet mellan människor (Skolverket, 2019). Skolans huvudsakliga uppgift är idag att elever ska i sin bästa förmåga kunna verka i ett demokratiskt samhälle med frihet under ansvar. Därför ska skolan aktivt och medvetet påverka och utveckla elevernas förmåga att omfatta samhällets
gemensamma värderingar (Skolverket, 2019). Genom detta arbete ansvarar skolan för att varje elev utvecklar sådana kunskaper som är behövliga för varje unik
samhällsmedlem, vilket även gynnar grunden för en fortsatt utbildning (Skolverket, 2019).
2.4 Vikten av tidigt elevinflytande
Danell (2018) redogör för skolverksamheters ansvar med att organisera och leda den pedagogiska verksamheten parallellt med att eleverna skall fostras till demokratiska medborgare. Lärare ska värna om läroplanens mål men samtidigt ska eleverna
erbjudas elevinflytande i sin skolgång (Danell, 2018). Detta innebär arbetsformer där eleverna får ett reellt inflytande över lärandets innehåll och ges utrymme för att pröva sina egna tankar och idéer (Hultin, 2020). Läraren måste därav i sitt klassrum både styra eleverna och vad som ska läras ut samtidigt som eleverna ska erbjudas
inflytande och delaktighet i det som lärs ut. Danell (2018) framtonar därför läraryrket som en intressant yrkesgrupp att studera för att skapa en förståelse för vad som sker i spänningsfältet mellan den önskade och den möjliga skolan. Qvarsell (2011) redogör för att det ofta redan från start gällande yngre elever ses som problematiskt att förblandade för mycket diskussioner om demokratiska rättigheter. Qvarsell (2011) menar i vidare mening att det snarare bör ses som något intressant, barn som får
frågan om vad de vill få vara med att bestämma om och svaren rör ofta sådant som vuxna snarare ser som trivialiteter än demokratiska rättigheter. Barnen vill helst besluta om sådant som de känner att de har åldern inne för och sådant som de redan vet att de förmår.
Danell (2018) menar att när det kommer till frågan om det inflytande elever ska ges i sin undervisning har ett liknande mönster synliggjorts. Trots att elevens inflytande gradvis gjort framsteg inom ramen för vad styrdokument säger så påvisar olika utredningar att utvecklingen av elevinflytande inte blivit en sedvana i den svenska skolan (Danell, 2018). Danell (2018) belyser offentliga utredningar från 1980 och 1990-talet som visar att elever inte har fått den ha den del av inflytande och delaktighet som förväntas. Han menar i vidare mening att elevers inflytande ofta begränsades till tillfällen som vid skolresor och val av samarbetskamrat. Danell (2018) menar att elevens inflytande sällan rörde beslutsfattanden kring undervisning och planering. Detta trots att skolans styrdokument tydligt framhåller att elever redan från tidig ålder ska få vara delaktiga i somliga beslutsfattandeprocesser.
3 Teoretiskt perspektiv
Jag har valt att pragmatismen ska ligga till grund för denna studie. En pragmatisk teori är en relevantteori då den syftar till att skolundervisning ska förbereda eleverna för ett demokratiskt samhälle. John Dewey, som är en av företrädarna för
pragmatismen, ville utveckla en skola som förberedde eleverna för ett demokratiskt samhälle (Säljö 2014). Centralt för Deweys syn på utbildning låg parallellt med hans syn på demokrati, dessa begrepp var för honom sammansvetsade och han såg ett betydelsefullt samspel mellan utbildning och demokrati. Hans filosofi ansåg inte demokrati enbart som en styrelseform utan beskriver demokrati som något större. Skolan ansvarar, som nämnts ovan, för att fostra goda demokratiska medborgare redo att kunna leva och verka i samhället. Detta är även grundsynen i det
pragmatiska perspektivet och avspeglar ett demokratiskt synsätt där kommunikation är av stor betydelse för demokratiutvecklingen. Detta kan beskrivas med att
kommunikation kan ses som verktyg som skapar en gemenskap bland människor som i sin tur bildar ett samhälle och i detta fall ett demokratiskt samhälle.
Kommunikation måste framgå i en gemenskap där man tillsammans kommer fram till idéer och lösningar på olika situationer. Demokrati ska ses som en process där man ständigt arbetar sig framåt, där kommunikation mellan grupper är vägen framåt. Genom bra kommunikation, gemenskap och samarbete där man respekterar
varandras åsikter och idéer övas man i grunderna för ett demokratiskt samhälle. Sociala kompetenser som dessa bör eleverna få övas i under sin skolgång och är betydelsefulla att arbeta kontinuerligt med för ökad förståelse för hur man verkar och lever i ett demokratiskt samhälle. Genom detta synliggörs skoltidens betydelse för att elever ska fostras in i ett demokratiskt samhälle, vilket är det huvudsakliga syftet i denna studie. För det är genom kommunikation som människor skapar en
gemenskap och på så sätt bildar ett samhälle.
Utbildning är betydelsefullt, både för den enskilde individen men även för den grupp och det samhälle som individen tillhör. Individen ska föra vidare den sociala
gruppens värderingar, tidigare erfarenheter och normer (Dewey, 1999). Detta innebär att ett demokratiskt samhälle bygger på vad, hur och varför människor genom
historien har kommunicerat och hur vi kommunicerar idag. Därför anser jag det pragmatiska perspektivet som relevant för denna studie, då den redogör för
kommunikation som en grundläggande faktor inte bara inom utbildning utan även för ett fungerande demokratiskt samhälle. ”Det är inte bara så att samhället fortlever genom demokrati utan man kan mycket väl säga att det existerar i överföring och i kommunikation” (Dewey 1999, s. 38). Skolan har därmed enbetydande roll där kommunikation är nyckelordet för ett fungerande demokratiskt klassrum och samhälle (Dewey, 1999).
4 Metod
Detta kapitel behandlar allt som har med studiens metod att göra. I avsnitt 4.1 Metodologi presenteras vilka metodval som studien grundas i och varför med vägledning av metodlitteraturen. I 4.2 Genomförande framhålls de val av metoder som studien bygger på, vilka respondenter de riktas mot och hur detta sedan har bearbetats och tolkats. Sist i detta kapitel, i avsnitt 4.3 Forskningsetiska principer redovisas det hur de forskningsetiska principerna har tillämpats. Redogörelse för trovärdighet och pålitlighet presenteras senare under
metoddiskussionen i diskussionskapitlet.
4.1 Metodologi
Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer. Ett övergripande mål inom den kvalitativa forskningstraditionen är att nå kännedom om fenomen, i detta fall demokrati, som rör personer och sammanhang i dessa personers sociala verklighet (Dalen 2015). Detta grundar sig i att en kvalitativ undersökning ger en mer personlig inblick i hur respondenter förhåller sig till
aktuellt ämne. Denscombe (2018) lyfter vikten av kvalitativa forskningsmetoder som intervjuer är lämpliga när man vill få fram mer djupgående och detaljerat material. Då respondenterna i denna studie är F-3-elever har jag valt att använda mig av just semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer kan vara en fördel då det finns en acceptans för öppna dialoger och följdfrågor (Denscombe, 2018). Detta innebär att intervjuguiden inte behöver följa en viss ordningsföljd och
respondenterna får prata mer utförligt om sina tankar och idéer. Vid
semistrukturerande intervjuer krävs det en flexibilitet hos intervjuaren och ingen specifik ordningsföljd är i fokus vilket jag tror är av betydelse då studiens
respondenter är barn. Det finns både för och nackdelar med val av forskningsmetod men i detta avseende anser jag att fördelarna är betydligt fler. Denna studie vill undersöka nutida elevers åsikter och tankar om det aktuella ämnet. Därför anses semistrukturerade intervjuer med F-3-elever som respondenter som ett självklart val.
4.2 Genomförande
Detta avsnitt redogör för studiens genomförande i fyra underavsnitt. I dessa beskrivs hur urval, materialinsamling, materialbearbetning och tolkning av empiri har tagit form.
4.2.1 Urval
Studiens syfte är att undersöka hur demokratin genomsyrar skolgången ur ett elevperspektiv. Detta begränsade urvalet i denna studie till åtta F-3-elever som alla deltar frivilligt. Elevurvalet har skett utan personliga anknytningar. Det var istället två lärarkontakter från skolorna som gjorde urvalet av elever. Anledningen till varför jag lät läraren välja elever till mina intervjuer var dels på grund av rådande
restriktioner då jag ej får gå in på skolorna och dels på grund av att jag inte ville störa lärarnas övriga arbete. Elevrespondenter valdes från två olika grundskolor i länet och även från två olika årskurser för ökad spridning av intervjuresultaten. Fyra av
respondenterna går i årskurs två och övriga fyra går i årskurs tre. Detta urval har gjorts med tanken att respondenterna kan ha kommit olika långt i sin utveckling och erfarenhet kring studiens aktuella ämne, demokrati. Då jag är medveten om att respondenterna tidigare har stött på demokrati genom olika skolsammanhang så ansåg jag att ett bekvämlighetsurval var lämpligast för denna studie.
Bekvämlighetsurval innebär att denna studie utgår från skolverksamheter, lärare och respondenter som jag tidigare haft kontakt med (Denscombe, 2018).
4.2.2 Materialinsamling
Materialinsamlingsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer med åtta elever. De semistrukturerade intervjuerna utfördes med hjälp av en intervjuguide under intervjuernas gång. Varje intervju tog cirka 20 minuter och på grund av
rådande restriktioner utfördes de utomhus. Intervjuerna spelades in med hjälp av en mobiltelefon för att senare kunna transkriberas. Under intervjuerna ställdes frågorna i följd från min intervjuguide men även följdfrågor uppkom vid oklarheter.
4.2.3 Materialbearbetning
Studiens materialbearbetning tog sin början med att allt material samlades in från de åtta semistrukturerade intervjuerna för att sedan transkribera varje intervju var för sig. Med fördel transkriberades intervjuerna tätt inpå genomförandet av dem (Dalen, 2015). Dalen (2015) framhåller att detta möjliggör en så precis återgivning som möjligt och även en större närhet till respondenterna, vilket för mig underlättade materialbearbetningen. Efter transkribering strukturerades allt insamlat materiel upp i ett och samma dokument för att sammanställa all relevant information.
Sammanställningen visade då totalt 120 utsagor som bestod av en till fem meningar. Dessa valde jag attsortera i teman som är relevanta för denna studie. Materialet kodades sedan under nämnda teman för att lättare synliggöra var tyngdpunkten i materialet ligger. Därefter sorterade jag de tematiserade utsagorna och behöll de som jag ansåg relevanta för mina forskningsfrågor. Utav dessa 120 utsagor valdes 70 utsagor ut som jag ansåg hade relevans för vidare bearbetning. Dessa 70 utsagor valdes ut då jag såg en koppling mellan utsagan, det teoretiska perspektivet och studiens forskningsfrågor. Utsagorna försågs därefter med nyckelord, ord av relevans markerades här för att skapa ett sammanhang och samtidigt fånga upp utsagornas kärna. Dessa utsagor arbetade jag vidare med då jag såg en tydlig relevans och
koherens till studiens forskningsfrågor och teoretiska perspektiv. Dessa utsagor valde jag sedan att tematisera i sex kategorier för empirin. Nedan följer exempel på hur jag har arbetat för att få fram kategorin Elevinflytande.
• Utsaga 4: ”Slöjden är roligast, för man får bestämma själv, varje onsdag har vi slöjd. Jag syr mössor och vantar och man får typ bestämma själv vad min vill
göra det är kul” (R1 [Respondent 1]) Initial kod: Eleven uppskattar att få delta i beslutsfattandeprocesser.
• Utsaga 17: ”Bilder, Bild, man får rita hur man vill, det är kul” (R5). Initial kod: Eget inflytande i skolarbetet.
4.2.4 Tolkning av empiri
Studiens insamlade och bearbetade material har tolkats med stöd av det pragmatiska perspektivet. Med mitt teoretiska perspektiv som stöd har jag tolkat, förstått och tilldelat mening åt empirin i syfte att kunna besvara mina forskningsfrågor. Empirin utgörs av sex kategorier som alla innehåller sådan information som jag fångat upp som betydelsefullt från studiens respondenter. För attdistansera mig från mig själv och för att kunna besvara mina forskningsfrågor så objektivt som möjligt tolkar jag kategorierna ur det teoretiska perspektivets aspekter.
4.3 Forskningsetiska principer
Vid utförandet av dessa materialinsamlingsmetoder kommer de fyra forskningsetiska principerna, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet att följas (Tivenius, 2015). Detta genom att respondenterna
informerats om deras deltagande och samtycker genom att godkänna sin medverkan i studien. Konfidentialitetskravet och nyttjandekravet följs då allt insamlat material från de inspelade intervjuerna endast kommer användas till studiens
forskningsändamål och då obehöriga ej kommer kunna ta del av det. Studien kommer att följa en god forskningssed då de medverkade respondenterna, vårdnadshavarna och skolverksamheterna hålls anonyma genom hela studien (Vetenskapsrådet, 2017).
5 Resultat
I detta kapitel redogörs det för 5.1 Empiri, vilket innefattar underavsnitt. I avsnitt 5.2 Tolkning tolkas sedan empirin för att besvara studiens forskningsfrågor och i 5.3 Resultatsammanfattning sammanfattats resultatet för att sedan diskuteras i resultatdiskussionen.
5.1 Empiri
Empirin presenteras utifrån de utsagor som tagits fram från de åtta elevintervjuer som studien baseras på. I sex underrubriker beskrivs här till en början den empiri som utgörs av de sex framtagna kategorierna vilka är Demokratisk medvetenhet,
Problematik, Elevinflytande, Rättigheter, Demokratiskt arbete och
Fostrandeprocess. Dessa kategorier utgör den empiri som studien bygger vidare på.
Kategorierna utgör inte exempel för specifika respondenter, utan fångar upp signifikanta drag i de värderingar och tolkningar som blev synliga i de utsagor som utgör studiens material.
5.1.1 Demokratisk medvetenhet
Det är synnerligen betydelsefullt med en demokratisk medvetenhet hos skolelever för den fostrandeprocessen till goda demokratiska medborgare som sker. Utan kunskap och förståelse om begreppet kan förberedelsen till demokratiska medborgare
kompliceras. För att kunna agera efter en ideologis ståndpunkter krävs en medvetenhet om dessa och i detta fall, både i och utanför klassrumsmiljö.
Nej, jag tror inte vi har pratat om det någon gång.
Jag har hört ordet men tror bara att det handlar om att man hjälps åt.
Demokratisk medvetenhet fångar upp en insikt i hur en god demokratisk
samhällsmedlem agerar trots okunskap om det faktiska begreppet.
Man ska lyssna på andra och låta alla vara med och bestämma. Alla ska få säga vad de vill göra när vi har grupparbeten.
Trots bristfällig kunskap om demokratibegreppets betydelse och det
demokratiuppdrag som skolan besitter finns en viss indikation på att elever tänker och resonerar i enlighet med demokratiska värderingar.
Jag vet att jag inte alltid kan få som jag vill och det är faktiskt okej för ibland är det så.
I skolan ska man bli glad och att inte bli ledsen. Man ska lyssna på alla och inte bara på sig själv.
Man kan således se ett mönster i hur elever är överens om att demokrati är något som är betydelsefullt för en positiv skolmiljö.
Det är väl viktigt att tänka på hur alla mår. Kanske att man har ett ansvar, det kanske är demokrati.
5.1.2 Problematik
Problem, bråk och diskussioner kan uppstå när elever saknar en medvetenhet om vad demokrati innebär både i skolan och utanför. F-3-elever är barn som fortfarande utvecklas och fostras in i det demokratiska handlandet och saknar därför all medvetenhet.
Vi brukar bråka ibland vid grupparbeten. Många vill göra allt och vi lyssnar inte på vad varandra vill skriva eller rita.
På skolgården brukar vi försöka komma överens om vi ska spela fotboll eller inte men det blir ofta alltid en som bestämmer allt.
Kunskap om skolans demokratiska grundsyn är nödvändig för en fungerande skola. Om elever är medvetna om vad demokrati innebär både i och utanför skolan så kan det underlätta utvecklingen och arbetet av den problematik som kan uppstå vid situationer där demokrati ej påvisas.
Jag tycker ändå att läraren borde prata mer om hur vi ska göra när någon bestämmer allt. Kanske förklara att en inte kan bestämma för alla.
5.1.3 Elevinflytande
Det centrala i kategorin elevinflytande är att elever bör känna sig delaktiga i sin skolgång. Uppskattningen, fantasiflödandet och spänningen som uppstår när elever får fatta egna beslut i skolundervisning är märkbar.
Det roligaste vi gör i skolan är att ha syslöjd och det är roligt för vi får välja vad vi ska göra. Vi får bestämma vad vi vill göra och kan man inte göra det får vi hjälp av läraren.
Bilder, Bild, man får rita hur man vill, det är kul.
Delaktighet i både skolans undervisning och arbetsformer kanbidra till en utökad lust att lära och en längtan till att lära sig mer. Det uppstår inte bara en känsla av delaktighet hos eleven när hen får angeraras i beslutsfattandeprocesser utan även en känsla av ansvar.
I elevrådet får man bestämma lite och det är kul och man får säga vad man tycker när vi träffar rektorn.
Det är roligt att bestämma vad vi vill göra och vad vi ska göra på skolan.
5.1.4 Rättigheter
Kärnan i kategorin rättigheter är att elever inte besitter någon insikt i vilka
demokratiska rättigheter de har i skolan, men ändå har förståelse för vem som fattar beslut i klassrummet.
Det är faktiskt läraren som bestämmer.
Bristfällig kunskap för demokratiuppdragets existens och varför skolan styrs av demokrati blir i denna kategori framträdande. Eleverna väljer att uppskatta att det finns en tydlig ledare i klassrummet. De ser det inte som något negativt utan accepterar att läraren fattar de flesta besluten.
Jag tycker det är kul när jag får göra som jag vill men ändå vill jag att läraren ska visa hur. Det är bra att läraren bestämmer annars blir det för många som bestämmer.
Någon måste bestämma och i skolan är det läraren.
5.1.5 Demokratiskt arbete
Vikten av att skolans professioner klargör vad, hur och varför skolan vilar på en demokratiskt grund är avgörande för hur eleverna ska utvecklas till demokratiska samhällsmedlemmar. Trots bristfällig förståelse för sina demokratiska rättigheter som gäller i skolmiljön så verkar den vardagliga undervisningen genomsyras av demokratiskt arbete.
I klassrummet brukar vi lyssna på varandra när vi jobbar tillsammans och annars säger vi till. Läraren brukar berätta för oss vad vi ska göra men ställer liksom samtidigt frågor till oss för att höra vad vi vill.
Kategorin Demokratiskt arbete står i motsättning med Rättigheter när det kommer till det vardagliga arbetet i klassrummet. Vikten av att eleverna redan från skolstart påbörjar sin resa i det demokratiska arbetet är värdefull. Elevernas demokratiska medvetenhet gynnas av ett kontinuerligt arbete.
När vi leker och lyssnar på varandra så lär vi oss av varandra. Jag känner att jag vågar prata fritt i klassrummet.
5.1.6 Fostrandeprocess
Skolans fostrandeprocess är påtaglig. Trots att det arbetas och diskuteras om
demokrati i skolan är förståelsen av begreppet intelika explicit. Den tidiga åldern blir dock avgörande för hur det lärs ut och till vilken grad demokratiska arbetsformer tar plats i klassrummet.
Jag gillar att bestämma men i skolan måste läraren bestämma det mesta för vi är fortfarande små.
Det är faktiskt läraren som bestämmer.
Således finns en indikation att elever är införstådda i vem som styr i klassrummet och att de demokratiska principerna gällande ta plats, ta ansvar och vara delaktig i
beslutsfattandeprocesser reduceras på grund av elevers låga ålder. Fostrandeprocess innebär att elever kommer få ta mer plats och bestämma mer i skolan när de når högre ålder.
Jag tycker det är kul när jag får göra som jag vill ibland men när jag blir större kommer jag få bestämma mer.
5.2 Tolkning av empiri
De sex kategorierna Demokratiskt medvetenhet, Problematik, Elevinflytande,
Rättigheter, Demokratiskt arbete och Fostrandeprocess är oberoende av varandra.
Dessa kategorier utgör den empiri som ska användas för att besvara studiens båda forskningsfrågor. Empirin tolkas med hjälp av det teoretiska perspektivet, pragmatisk teori, som är beskrivet i kapitel 3.
5.2.1 Demokrati ur ett elevperspektiv
Studiens första forskningsfråga lyder: Hur tolkas skolans demokratiska uppdrag av åtta F-3-elever? Empirin åskådliggör en viss förståelse för demokratins betydelse för skolan och för samhället, vilket, belyst av det pragmatiska perspektivet, förstås som att eleverhar en insikt i hur en god demokratisk samhällsmedlem agerar trots okunskap om det faktiska begreppet. Den medvetenhet som eleverna visar på gällande demokratiskt arbete i skolan är underförstådd. Det råder en medvetenhet i hur man beter sig gentemot varandra i skolan och hur skolverksamhetens elever och professioner bör uppföra sig men det saknasförståelse för demokratibegreppets explicita innebörd. I vidare mening tolkar och förstår eleverna begreppet demokrati i den mån de kan. Utifrån det teoretiska perspektivet innebär detta att det
demokratiska arbetet är en ständig process där man ständigt arbetar sig framåt. Detta kan förklara elevrespondenternas ringa uppfattning av begreppet demokrati då de är i början av sin process och därav saknar en fullständig demokratisk medvetenhet. Denna bristfälliga medvetenhet bidrar till problematik som kan uppstå mellan eleverna. Trots att eleverna har en förståelse och en medvetenhet gällande skolans trivselregler uppstår ibland problem där den demokratiska värdegrunden inte följs. Den problematik som eleverna belyser verkar grundas i en övervägande faktor, kommunikation, vilket enligt det teoretiska perspektivet är grunden och framgången för en demokratisk skola och ett demokratiskt samhälle. Den framkomna
problematiken såsom bråk vid grupparbeten och motstridiga samarbeten på skolgården belyser vikten av att elever redan från tidig ålder bör förberedas för
demokratiska möten. Detta inte minst för de demokratiska dilemman, situationer och utmaningar eleven kommer utsättas för i skolan utan även ute i samhället.
Gruppdiskussioner och beslutsfattandeprocesser är en stor del av människans liv och något som hen konfronteras för redan som barn.
Den problematik som kan uppstå bidrar till kärnan i kategorierna Elevinflytande och
Demokratiskt arbete. Grundläggande för dessa kategorier är att eleverna visar
uppskattning av både delaktighet i sin undervisning och demokratiska arbetsformer. Dessa arbetssätt är något barnen tidigt bör möta under sin skoltid, att barnen tidigt ska få lära sig att hantera situationer som innefattar kommunikation i olika former, beslutsfattanden och att ta ansvar både enskilt och i grupp, vilket stärker elevernas demokratiska förmågor (Dewey,1999). Genom att arbeta med detta synliggörs
skoltidens betydelse för elevernas samhälleliga framtid, vilket är det huvudsakliga syftet i denna studieundersökning. Empirin tyder på att elever inte anser sig ha ett stort elevinflytande över sin skolgång, trots deras positiva åsikter om det. Slöjden och elevråd är ämnesområden som lämpar sig för elevinflytande, men orsaken är oklar. Något som genomsyrar svaret på studiens första forskningsfråga är samspelet mellan kategorierna Elevinflytande och Fostrandeprocess. Tillsammans utgör dessa
kategorier kopplat till det teoretiska perspektivet en uppfattning av vad, hur och varför demokrati tar plats i skolan för F-3-elever. Eleverna visar uppskattning över att aktivt närvara och utveckla sin delaktighet i skolundervisningens olika moment. Trots visad uppskattning insinuerar eleverna en självklarhet över att det är läraren som bestämmer i klassrummet, vilket eleverna verkar gynnsamt inställda till. Detta väcker frågor då respondenterna samtidigt visade starka åsikter gällande möjligheten för mer eget inflytande över sin undervisning. Kan svaret på detta kretsa i kontentan av kategorin Fostrandeprocess? Kanske ges eleverna den nivå av elevinflytande som de klarar av att hantera i deras låga åldrar?
5.2.2 Implicit medvetna
Studiens andra forskningsfråga lyder: Hur medvetna är åtta F-3-elever om skolans demokratiska ambitioner både i undervisning och i olika arbetsformer? Som tidigare nämnt finns en medvetenhet hos eleverna gällande skolans ordningsregler som är den del av de demokratiska ambitioner som skolan vill förmedla. Elever visar sig besitta en viss kunskap om begreppet demokrati efter vidare begreppsförklaring och har en viss förståelse för vikten av skolans demokratiuppdrag. Kategorin
Demokratiskt arbete redogör för det faktum att elever tydligt framhåller vikten av att
alla som vistas i klassrummet bör agera demokratiskt. En demokratisk
klassrumsatmosfär är något som bidrar till att elever kan känna sig trygga i att uttrycka sina åsikter, vilket utvecklar både elevens språk och den demokratiska medvetenheten. Med det pragmatiska perspektivet stärks detta resonemang då detta innebär att utbildningen har dubbla syften, bidrar med ämneskunskaper och
samtidigt ger eleverna medborgerlig kompetens. Ett klassrum där atmosfären tillåter öppna samtal och dialoger är ett korrekt klassrum. För det är genom kommunikation som eleverna växer och utvecklas. I enlighet med det pragmatiska perspektivet så är kommunikation ett verktyg som skapar en gemenskap mellan människor som i sin tur skapar ett samhälle och i detta fall ett demokratiskt sådant.
Det är av betydelse att denna öppna klassrumsatmosfären inte begränsas till specifika moment och tillfällen utan är något som genomsyrar alla skoldagar. Ett kontinuerligt arbete med den demokratiska ambitionen i både undervisning och olika arbetsformer skapar en förståelse hos eleverna om hur samhällets demokratiska grund är
uppbyggd och utvecklar därigenom deras möjligheter för att verka i ett demokratiskt samhälle. Detta resonemang harmoniserar väl med det pragmatiska perspektivet som belyser att skolgången ska ses som en process där eleverna fostras inför sitt
fria samtal i klassrummet så råder det bristfällig kunskap av de demokratiska rättigheter som F-3-elever besitter i sitt klassrum. Kategorin Rättigheter visar att eleverna som fortfarande är i början av sin fostrandeprocess anser att det är läraren som ska styra i klassrummet. Kontrasterar man detta resonemang med föregående skapas en viss förvirring. Elever uppskattar elevinflytande, vill gärna höras i
klassrummet men vill samtidigt att läraren ska stå i centrum som en tydlig ledare för svåra beslutsfattanden.
5.2 Resultatsammanfattning
Studiens 120 utsagor från åtta elevrespondenter genererade efter utförd
materialbearbetning i sex kategorier Demokratiskt medvetenhet, Problematik,
Elevinflytande, Rättigheter, Demokratiskt arbete och Fostrandeprocess som
besvarar studiens båda forskningsfrågor. Den första kategorin Demokratisk
medvetenhet vill lyfta hur medvetna eleverna faktiskt är gällande begreppet
demokrati. Respondenterna visar på både en omedvetenhet och en medvetenhet vilket leder studien in på ytterligare kategoriseringar. Då eleverna inte har full förståelse för begreppets explicita innebörd bidrar det till ett större fokus på vad de förstår. Den implicita kunskapen om fenomenet leder studien in på nästa kategori
Problematik. Problematik sammanfattar en uppfattning om vilka problem som
skolan kan stöta på när kunskapen om grundläggande demokratiska värderingar är bristfällig. I vidare mening belyser denna kategori vikten av arbetet med elevers demokratiska medvetenhet och utveckling.
Påföljande kategori Elevinflytande kännetecknas av den ökade lust och känsla av delaktighet som ett rikt inflytande över sin skolgång medför. Elever värderar högt att få delta i beslutsfattandeprocesser och de undervisningstillfällen som inte är lika hårt styrda av läraren. Denna kategori bidrog till ytterligare en i följd, Rättigheter.
Rättigheter sammanfattar vetskapen elever besitter gällande sina demokratiska
rättigheter i skolmiljö. Eleverna visar här återigen på okunskap om sina
demokratiska rättigheter men redogör samtidigt för betydande faktorer som kan uppstå om man inte följer skolans trivselregler som i sin tur är grundade i
demokratiska rättigheter. Följande kategori, Demokratiskt arbete, redogör för betydelsen av att elever tidigt får lära om vad, hur och varför man bör tänka och handla demokratiskt i olika situationer. Denna kategori vill även framhålla hur kontinuerligt och vardagligt arbete i en demokratisk anda bidrar till ökad kunskap hos eleverna om ämnet.
6 Diskussion
I diskussionskapitlet konfronteras studiens resultat med den tidigare forskning som presenterats i kapitel 2 Bakgrund. Resultatdiskussionen leder sedan fram till en slutsats. Därefter diskuteras studiens val av metod som sedan följs av granskad pålitlighet och trovärdighet.
6.1 Resultatdiskussion
Det pragmatiska perspektivet redogör för att skolan ska fostra eleverna in i det demokratiska samhälle som de själva lever i. Detta innebär att eleverna under sin skoltid ska lyckas skapa en medvetenhet om ideologin och kunna sätta den till handling både i och utanför skolmiljön. Hur detta sker har jag tolkat i studiens sex
kategorier, Demokratisk medvetenhet, Problematik, Elevinflytande, Rättigheter, Demokratiskt arbete och Fostrandeprocess. De sex framtagna kategorierna, med
sina respektive anknytningar till demokrati, verkar såväl ute i samhället som i skolmiljön. Genom detta sker kopplingen till studiens valda teoretiska perspektiv. Som syftar till att utbildning ska vara meningsfull och förberedande för samhällslivet. Alla dessa sex kategorier har en gemensam nämnare som även Dewey (1999) belyser som grunden för det pragmatiska perspektivet, kommunikation.
Klassrummet är en miljö där barn fostras och spenderar mycket tid i redan från tidig ålder. Det är därav betydande att elever lär sig vad, hur och varför man både i
skolmiljö och samhällsmiljö agerar demokratiskt. Danell (2018) stärker detta med att det är skolans ansvar att leda och styra ett klassrum som harmoniserar med det demokratiska samhälle som människan lever i. Skolans demokratiuppdrag bör därför genomsyra i lärarens vardagliga undervisning och i de arbetsformer som hen väljer att utföra med sina elever. Trots detta verkar den demokratiska grundsynen uppfattas något undanhållen för F-3-elever och enligt dem själva förmedlas mest vid
grupparbeten och redovisningar. Den vikt som samhällsundervisningen spelar för hur begreppet demokrati och den demokratiska läran lärs ut är inte heller något som tydligt framhålls av respondenterna. Om detta beror på en omedvetenhet om hur demokrati yttrar sig i klassrummet eller på en avsaknad av demokratiska
arbetsformer är svårt att avgöra. Men som hjälp har jag av den insamlade, tolkade och analyserade empirin en redogörelse för hur F-3-elever tolkar skolans
demokratiuppdrag och hur medvetna de är gällande skolans demokratiska ambitioner.
Demokrati är ett brett ämne och inte något elever besitter full kunskap om under de första skolåren, vilket synliggörs i kategorin Fostrandeprocess. Fostrandeprocess innebär den tid det tar för en elev att bli en fullvärdig samhällsmedlem. Denna kategori redogör för att bildandet till goda demokratiska medborgare inte sker över en natt, vilket även elevrespondenterna själva framhöll. Till viss utsträckning kan jag dock vittna om att F-3-elever är medvetna om den demokratiska ambitionen som bör
genomsyra deras skolgång. Hur väl medvetna eleverna är om begreppet demokrati och hur de tolkar sin demokratiska skolgång kretsar runt många olika aspekter. Elevrespondenterna visar på en förståelse för hur, vad och varför vi behandlar varandra på ett visst sätt i skolan utan en djupare förståelse för ideologins påverkan av detta faktum. Den vetskap som eleverna besitter om demokrati i skolan visar sig främst genom de trivselregler som finns på skolan. Trivselregler som, allas rätt till att uttrycka sin åsikt, alla ska lyssna på varandra och alla ska respektera varandra. Dessa trivselregler grundas i sin tur i demokratiska värden i enighet med vad som lyfts fram som skolans uppdrag i Läroplanen.
Skolan har i uppdrag att förmedla och förankra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver (Skolverket, 2019 s.8).
Eleverna visar på en bristfällig förståelse av begreppets innebörd men besitter istället en medvetenhet om vad som är rätt och vad som är fel att göra på skolan i enighet med skolans demokratiskt grundade trivselregler. Detta tyder på, trots saknad begreppsförståelse, att eleverna i skolan vet hur man bör agera i olika demokratiska situationer och sammanhang. Varför eleverna har svårt att tolka det demokratiska begreppet kan exempelvis förklaras i att skolan inte pratar tillräckligt om begreppet i praktiken, trots att det framhålls att kunskap om begreppet demokrati ska förmedlas för eleverna genom ämnesundervisning (Henriksson Persson, 2018). Om således är fallet så medför det att eleverna tolkar begreppet i tidigare erfarenheter, i detta fall skolans trivselregler.
Empirin lyfter även fram den problematik som kan uppstå vid missförstånd och vid situationer som inte hanteras demokratiskt. Detta är en negativ bidragande faktor av att eleverna inte har en fullt utvecklad medvetenhet om den demokratiska ideologins beståndsdelar. Här blir vikten av att tidigt skapa ett demokratiskt medvetande hos eleverna tydlig och inte något som bör underskattas då eleverna ständigt i skolan utsätts för beslutsfattandeprocesser och diskussioner i grupp. Det är inte bara i klassrummet som eleverna kan komma i osämja med varandra utan även på skolgården där en vuxen inte alltid finns tillgänglig. Detta innebär att den
medvetenhet som eleverna besitter om de demokratiska grundregler som skolan står för bör upprepas dagligen för elevernas välmående. Det faktum att problematik uppstår är bara ytterligare ett skäl till att detta är ett långsiktigt projekt, ett
samhälleligt projekt med syftet att fostra samhällets kommande generation (Persson, 2010). Eleverna väljer dock att se problemen och även lyfta dem som specifika
tillfällen där demokrati inte råder. Detta anser jag som en positiv effekt i fostrandeprocessen till att bli goda demokratiska medborgare. Eleverna tolkar begreppet demokrati och försöker skapa en medvetenhet om det. Även om begreppsförklaringarna inte är konkreta och korrekta så är det ett tecken på att eleverna anammar och tar till sig demokrati, vilket enligt det pragmatiska
Detta leder texten återigen in på kategorierna Elevinflytande och Fostrandeprocess som jag i denna resultatdiskussion vill understryka som avgörande faktorer av studiens empiri. Kopplat till Danell (2018) som framhåller elevinflytande som en komplex del inom läraruppdraget så är det något som studiens empiri även lyfter. Där kan vi tyda elevernas vilja av eget inflytande över sin undervisning och samtidigt se ett behov av att styras. Elevernas låga ålder spelar nog här en väsentlig roll till denna parallell. Å ena sidan vill barnen upptäcka och sätta sina idéer till handling. Å andra sidan vill de gärna ha en vuxen nära till hands när något går fel eller när hen tappar tålamod. Sett ur detta perspektiv så är fostrandet av demokratiska
medborgare i skolan en utvecklande process som höjer nivån och deltagandet med åren precis som för övriga skolämnen. Ur ett annat perspektiv kanske eleverna skulle må bra av att få delta i många fler beslutsfattandeprocesser än vad de ges möjlighet till? Sett ur båda perspektiven landar det i att eleverna uppskattar eget inflytande över undervisningen samtidigt som de fortfarande förlitar sig på att en trygg vuxen alltid ska finnas nära till hands om ansvaren blir för många eller överväldigade. Detta stärker det verkliga förhållandet, att eleverna fortfarande är i starten av sin
fostrandeprocess till att bli demokratiska medborgare.
Eleverna besitter en förståelse för att läraren måste följa läroplanen och specifika riktlinjer, vilket minskar deras involvering i beslutsfattanden. Jämsides med detta brottas eleverna med viljan om att ta plats och få vara delaktig i val och
beslutsfattandeprocesser. Empirin visar på den uppskattning eleverna känner för de undervisningstillfällen där de själva får vara med och bestämma över material och arbetsmetoder i sin undervisning. Eleverna känner då ett ökat engagemang för att lära mer och värderar de stunder i skolan där de själva får vara med och bestämma. Samtidigt vill jag understryka att eleverna även visar en stor uppskattning för den vuxna part som styr undervisningen och klassrumsklimatet framåt. Danell (2006) tar upp detta som ett av lärarnas väsentligaste ansvar, bryggan mellan läroplanens
riktlinjer och det inflytande som eleverna ska erbjudas. Detta medför denna
komplexa situation som kan bli påfrestande både för elever och för lärare. Eleverna vill att läraren ska styra och följa sina planeringar samtidigt som dem vill ha ett högt elevinflytande vid specifika tillfällen. Den formella vägen till detta finns i skollag och läroplaner men de är en lång väg mellan dessa och eleverna, den väg där lärarna har ansvaret för att verkställa det demokratiska uppdraget (Persson, 2010). Jag väljer att se elevernas trygghet och tillförlitlighet som något positivt i denna process av
inflytande och fostrande. Dels för att empirin visar på att elever i dessa åldrar är i behov av att styras av läraren för att utvecklas, skapa en medvetenhet och nå sina mål, vilket eleverna själva framhåller ett tydligt syfte med. Detta kan anses bidra till ett mindre demokratiskt klassrumsklimat men är förmodligen den enda vägen att gå för att kunna bygga vidare på fostrandet av goda demokratiska medborgare.
Det verkar finnas en skör linje mellan styrandet och det öppna klimatet där eleverna även får vara med och fatta beslut, kanske är det just denna linje som vi bör jobba för när vi ger oss ut i läraryrket och i fostrandet av att bilda goda demokratiska
medborgare av F-3-elever, eller handlar det snarare om det faktum som Qvarsell (2011) lyfter som alldagliga beslutsfattanden? Om så är fallet kan även det vara en övervägande faktor till behovet av en vuxen vid beslutsfattanden i skolmiljön. Detta skulle innebära att eleverna behöver utmanas och involveras mer inom
beslutsfattanden i skolundervisningen. Genom detta kan eleverna få ett större självförtroende och komma underfund med vad, när, hur och varför man kan fatta egna beslut i skolan. För precis som i skolmiljön behöver eleverna även förstå att många beslut kommer behöva fattas ute i det demokratiska samhället och då inte alltid med en vuxen att tillgå.
För att eleverna ska se skolan som en plats där de förbereds inför mötet med det demokratiska samhället krävs det av empirin att tyda förståelse, utveckling och övning. En förståelse för vad demokrati både i skolan och i samhället innebär och varför det är betydelsefullt. Övning i ämnet kommer eleverna utsättas för dagligen i sin fostrandeprocess och eleverna själva anser sig vara i behov av det både då problematik uppstår och i det uttalande behovet av en vuxens närvaro. Eleverna behöver övas i ett demokratiskt förhållningssätt genom olika arbetsformer och metoder i sin skolundervisning, både för att ge dem utrymme för sina åsikter men även för att utmana dem. Det är av högsta vikt att skolan låter sina elever övas i detta då det är dessa tillfällen som bidrar till en ökad demokratiskt medvenhet hos
eleverna. Utan ett fungerande kommunaktionssystem i klassrummet blir det svårt för alla bitar att falla på plats. Genom kommunikation kan läraren styra klassrummet framåt samtidigt som hen gör eleverna medvetna om när, var, hur och varför de bör säga sina åsikter och samtala med varandra. För kanske är det just detta som krävs inom det demokratiska uppdraget i de lägre åldrarna? En styrande hand, lite skjuts på vägen för att lyckas förmedla och fostra eleverna till de demokratiska medborgare som samhället behöver. Som tidigare nämnt stärker Holbein et al. (2018) detta då hen anser att den kunskap man får med sig från sin skoltid är av betydelse för elevernas engagemang i deras kommande möte med samhället.
6.1.1 Slutsats
Trots att skolverksamheter ska genomsyras av demokratiuppdragetär det inte självklart sett ur ett elevperspektiv. Elever i de tidiga åldrarna är inte fullt medvetna om vad en demokratisk skolgång faktiskt innebär, vilka rättigheter och möjligheter de har via sin skolgång. Trots att eleverna inte är fullt medvetnafinns fortfarande en tolkning om begreppet demokrati och en vetskap om demokratins betydelse för skolverksamheten. Elevers tolkning av, och medvetenhet om, demokratibegreppet kräver tid som denna fostrandeprocess måste få ta. Skolans demokratiuppdrag är en kontinuerlig och långsiktig process som eleverna kommer att utvecklas inom dag för dag.
6.2 Metoddiskussion
Då studiens mål är att undersöka hur demokratiarbetet uppfattas och gestaltas i skolan ur ett elevperspektiv anses den valda metoden, kvalitativa semistrukturerade intervjuer, som en adekvat metod. Detta då elevrespondenterna dels kunde få ta del av begreppsförklaringar men även hade möjlighet till att tala mer öppet och
utvecklande om sina tankar och upplevelser. Eleverna kunde genom detta bidra med tydlig och detaljerad information om studiens aktuella ämne. Att använda sig av barn som informanter i en studie ställer dock ofta forskaren inför vissa speciella aspekter (Dalen, 2015). Det finns inte heller några särskilda metodologiska regler när det kommer till barnintervjuer. Dalen (2015) menar att den sociala relationen är något unik när det kommer till intervju mellan barn och vuxna. Intervjusituationen blir något annorlunda om man jämför detta med en intervju mellan två vuxna parter. I enlighet med dessa teorier förberedde jag mig inför utförandet av mina intervjuer. Under mina elevintervjuer ansträngde jag mig för att inte lägga för stort fokus på att respondenterna var barn utan hade samma formella fokus som vid en intervju utförd på en vuxen informant. Dalen (2015) framhåller att detta kan bidra till att
elevrespondenterna känner sig tagna på allvar och även bidra med en positiv effekt på intervjuernas rimlighet.
Semistrukturerade intervjuer tillåter följdfrågor efter behov vilket kan vara att föredra när man vill nå respondentens personliga åsikter. Denna fördel kan dock medföra negativa konsekvenser för studiens röda tråd då svarande lätt kan sväva iväg och eller tappa ämnesfokus vid alltför öppna diskussioner. Denscombe (2018) stärker inte detta resonemang. Han anser att öppna dialoger vid intervjuutförandet är
positivt för studien och bidrar med unika intervjuer. Fördelarna med
semistrukturerade intervjuer för denna studieundersökning väger tyngre då en alltför följdriktig metod skulle vara svår att utföra med barn. För att kunna studera studiens forskningsfrågor ur ett elevperspektiv anser jag att det krävs öppna dialoger där både jag och eleverna har möjlighet att tydliggöra och utveckla frågor eller svar. Studiens semistrukturerade intervjuer utförs på elever från aktuella skolverksamheter vilket bidrar med ändamålsenlig information. Detta ger läsarna en inblick i hur studiens aktuella ämne, demokrati i skolan, framställs sett ur ett elevperspektiv. Detta stärker Denscombe (2018) som en fördel då undersökningen ges belägg från autentiska skolverksamheter och elevrespondenter.
För att utöka och berika studiens resultat ytterligare kunde de semistrukturerade intervjuerna med fördel kombineras med klassrumsobservationer. Detta för att själv få erfara hur det arbetas i skolan med demokrati och för att sedan undersöka hur detta står i förbindelse med resultatet för elevintervjuerna. Genom att kombinera två metoder i en studie berikas inte bara belägg för studiens resultat utan ger även studien mer material att analysera och reflektera över. Genom att jag endast har lyssnat och bearbetat material från elevers åsikter om ämnet så saknas min egna uppfattning om hur detta sker i skolmiljön vilket kan påverka studiens trovärdighet. Denscombe (2018) anser att kombinerade metodval kan vara till fördel vid kvalitativa
forskningsstudier då bidrar med en större helhetsbild av arbetet. Han menar i vidare mening att det kan finnas olika delar inom olika metoder som kan bli intressanta för den studie man utför.
6.2.1 Pålitlighet och trovärdighet
Till denna kvalitativa studie valde jag att använda mig av metoden semistrukturerade intervjuer. Semistrukturerade intervjuer tillåter en mer flytande diskussion med respondenterna. Följdfrågor är accepterade och det finns utrymme för respondenten att tala fritt och utveckla sina svar under intervjuns gång. Då denna studies
respondenter är elever så anser jag att möjligheten till följdfrågor var en viktig faktor. Följdfrågor kan påverka reliabiliteten i forskningsstudien då varje intervjurespondent kan mötas av olika följdfrågor och diskussioner (Denscombe, 2018).
Semistrukturerade intervjuer kan därav på ett effektivt sätt undersöka det jag var ute efter. Denscombe (2018) framhåller dock svårigheten med att mäta reliabiliteten i en studie som bygger på kvalitativa metoder. Detta är förståeligt då en intervjustudie förmodligen inte skulle få samma resultat vid olika tillfällen även om frågor och urval varit desamma. Jag har dock med hjälp av en granskad och bearbetad intervjuguide, trots de följdfrågor som uppstått, förhållit mig till det som jag med studien ville undersöka.
Sanningskriterier
Föreliggande studieresultat är rimligt. Det finns inga skäl till att ifrågasätta rimligheten i denna studie då jag utifrån väl bearbetade frågor har fått tydliga, personliga och väl motiverade svar. Därmed har rimlighetskriteriet uppfyllts.
Studiens olika delar av resultatet framstår tydligt där alla delar tillsammans bildar en helhet. På så sätt uppfyller studien koherenskriteriet. Resultatet är även framskrivet på samma allmänna abstraktionsnivå som bakgrunden vilket bidrar till att
korrespondenskriteriet är uppfyllt.
Reflexivitet
Under studiens utformning har jag försökt att inte blanda in mina tidigare
erfarenheter och åsikter. Jag har under studiens materialinsamling och bearbetning ansträngt mig för att vara opartisk och neutral. Detta har tillämpats under de
semistrukturerade intervjuerna genom att ledande frågor har undvikits. En fråga som exempelvis: Men du tycker välatt demokrati är bra? Ledande frågor som dessa kan
styra respondenten in på ett svar som snarare nyanseras i intervjuarens åsikter istället för respondents egna. Studiens material och empiri har istället tolkats utifrån det teoretiska perspektivet, pragmatismen. Allt inhämtat material har sedan ur ett objektivt perspektiv noga studerats och reflekterats över för att på ett korrekt sätt kunna tolka innehållet.
6.3 Vidare forskning
Som vidare forskning vill jag fördjupa min kunskap ytterligare i hur eleverna själva anser sig fostras till goda demokratiska medborgare. Jag skulle vilja undersöka fenomenet på ett djupare plan genom att ta min forskning ut i praktiken och utföra klassrumsobservationer. Genom detta vill jag studera hur eleverna praktiskt arbetar och visar på demokratiska färdigheter och aspekter. Denna studie har sökt svar från åtta F-3-elever genom semistrukturerade intervjuer men det hade varit intressant att få utveckla denna studie genom att med egna ögon överblicka fler antal elever på deras resa till goda demokratiska medborgare.
Referenser
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. (2 Uppl.). Gleerups Utbildning.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Dewey, J. (1999). Demokrati och Utbildning. Göteborg: Daidalos.
Henriksson Persson, A. (2018). Demokratiuppdrag och demokratiska arbetsformer i
grundskolans mellanår -En demokratididaktisk studie med fokus på
SO-undervisning. (1403–8099) [Licentiatuppsats, Karlstads universitet, fakulteten för
humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för pedagogiska studier]. Diva.https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1171761/FULLTEXT01.pdf Holbein, J., Sunshine Hillguys, D., Lenard, M., Gibson-Davis, C. & Hill, D. (2018).
The Development of Students’ Engagement in School, Community and Democracy.
Hultin, E. (2020). Barn som demokratiska agenter i skolans skriftspråkspraktiker
-Att lära av och med barn och unga i skolan.
Persson, L. (2010). Pedagogerna och demokratin – en rättssociologisk studie av
pedagogers arbete med demokratiutveckling i förskola och skola. (1403–7246)
[Doktorsavhandling, Lunds universitet, Sociologiska institutionen].
Diva.http://portal.research.lu.se/ws/files/3708199/1579125.pdf?fbclid=IwAR0IEL1l 4xV3qz5kYnsocs0T0wFOUXLGxe_Yd3wt-6mgjAC3I0-9u5fIV0M
Persson, S. & Riddersporre, B. (2011). Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga
år. Stockholm: Natur & Kultur.
Qvarsell, B. (2011). Demokrati som möjlighet i små barns liv och verksamhet. Vol. 4. nr 2. 65–74. (1890–9167) Stockholm: Stockholms universitet: Pedagogiska
institutionen.DOI: 10.7577/nbf.307.Tillgänglig:
https://www.researchgate.net/publication/275225510_Demokrati_som_mojlighet_i _sma_barns_liv_och_verksamhet
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/publikationer?id=4206
Säljö, R. (2014). Den lärande människan: teoretiska traditioner. I Lundgren, U, P., Säljö, R. & Liberg, C. (red). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare.
Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet
Wisneski, D. (2007). Struggling with/for democracy: a case study of community in a US third‐grade classroom. European Early Childhood Education Research Journal, 15(:1), 37-57. DOI: 10.1080/13502930601161940. Tillgänglig:
Bilaga 1 – Missivbrev
Undersökning om hur elever i de tidiga skolåren anser sig ha demokratiska rättigheter under sin skolgång
Hej!
Ni tillfrågas härmed att delta i en undersökning där syftet är att bidra med vidare kunskap om elevers medvetenhet kring skolans demokratiska grundsyn.
Jag är student på lärarutbildningen vid Mälardalens Högskola och nu är inne på̊ 6e terminen och jag ska skriva ett självständigt arbete. Mitt valda ämne handlar om hur barnen i skolan bildas till demokratiska medborgare och vad de själva anser om sina demokratiska rättigheter. Syftet med detta arbete är att undersöka vilken roll
skolgången har gentemot barns demokratifostran och hur barnen själva anser sig ha demokratiska rättigheter i skolan redan från tidig ålder. Jag har tidigare skrivit ett arbete gällande hur demokrati tillämpas i skolan ur lärarnas perspektiv men i detta arbete vill jag undersöka detta ur ett elevperspektiv.
Jag har fördjupat mig i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet, men vill i denna kvalitativa studie ta hjälp av er att genomföra åtta elevintervjuer. Genom att utföra elevintervjuer hoppas jag på att få kunskap kring dessa tankar ur ett
elevperspektiv. Intervjuerna kommer att bestå av 10 frågor och vara cirka 20 minuter långa. Det insamlade materialet kommer endast att användas som forskning till mitt självständiga arbete och jag kommer ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Vilket innebär att elevernas deltagande är helt frivilligt och om någon skulle vilja avbryta intervjun så är kan hen när som helst avbryta intervjun och
därmed sitt deltagande. Uppsatsen kommer att publiceras via Diva portal på internet och när uppsatsen är publicerad raderas alla inspelningar.
Om ni har några frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta mig eller min handledare för mer information.
Barnets namn:
____________________________________________________ Vårdnadshavares namn:
_____________________________________________ Jag godkänner att mitt barn deltar
Med Vänliga Hälsningar
Student: Cornelia Eriksson Handledare: Karin Bergman
Cen18001@student.mdh.se Karin.Bergman@mdh.se 0733127114
Bilaga 2 – Intervjuguide
Kan du beskriva hur en vanlig skoldag ser ut för dig? Har den förändrats mycket sedan årskurs F-1?
Vet du vad demokrati innebär? Vad är demokrati i skolan för dig? Varför är demokrati viktigt?
Pratar er lärare om demokrati och elevinflytande med er?
Anser du dig vara delaktig i din skolgång, undervisning och arbetsformer?
Tar din lärare hänsyn till dina förslag, till exempel hur du vill redovisa eller arbeta? Känner du att ni elever får fatta beslut i klassrummet?
Vilka former av beslut får du vara delaktig i?
Brukar er lärare engagera era beslut och åsikter i sin undervisning/arbetsformer? Tycker du att du som elev ska få ett större inflytande över din skolgång?
