Samhällsplanering: Förtätningsstudie ur ett ekologiskt och socialt hållbarhetsperspektiv i centrala Jönköping

(1)

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

Samhällsplanering: Förtätningsstudie ur ett

ekologiskt och socialt hållbarhetsperspektiv i

centrala Jönköping

Community planning: Urban densification study

from an ecological and social sustainability

perspective in central Jönköping

Adoar Slioa Espania

Hofsab Morsibyan

EXAMENSARBETE

2020

(2)

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Henrik Linderoth

Handledare: Olof Håkansson Omfattning: 15 hp

(3)

Abstract

Abstract

Purpose: With the high growth of population in Sweden’s cities and suburbs comes a lack of housing. To solve this housing problem and the growing demand of living in the central parts of the city have municipalities decided to build from within. This is called densification which can put pressure on public places and free spaces. The goal of this study is to analyse how densification has affected Jönköping city from an ecological and social sustainability perspective.

Method: The methods used in the report are document analysis, interview, literature studies and surveys. The interviewees were employed by Jönköping’s municipality. The documents that were analysed are from Jönköping’s municipality as well and the survey is about how citizens experience Jönköping city.

Findings: The findings show that densification has both positive and negative consequences for Jönköping’s inner city. These results indicate that the positive aspects of densification outweigh the negative aspects of densification. To better handle densification in central Jönköping requires a well-established notion of what proper densification is as well as better planning when it comes to forming neighbourhoods. Implications: The conclusions that were found is that it is required to have a well-established concept of densification and that better planning is needed when forming neighbourhoods when it comes to achieving ecological and social sustainability.

Limitations: The study has been limited to Jönköping Municipality with a focus of the core city and will not include sparsely built areas. The economic and political factors will not be included in this study which will instead be based on the effects of ecological and social sustainability.

(4)

Sammanfattning

Sammanfattning

Syfte: Med den kraftiga ökningen av befolkning i Sveriges städer och orter skapas det en brist av bostäder. För att kunna tillgodose folkökningen samt den växande efterfrågan att bo centralt väljer kommuner att bygga inifrån. Detta kallas för förtätning vilket kan sätta press på allmänna platser och friytor. Målet med denna studie är att analysera hur förtätning har påverkat Jönköpings stad ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv.

Metod: De metoder som rapporten har använt är dokumentanalys, enkätstudie, intervjuer och litteraturstudie. Intervjuer har skett med anställda inom Jönköpings kommun, dokumenten som analyserades är från Jönköpings kommun och enkätstudien berör hur Jönköping stad upplevs.

Resultat: Resultaten av studien visar att förtätning har inneburit positiva samt negativa konsekvenser för Jönköpings innerstaden. Dessa resultat indikerar dock att de positiva konsekvenserna överväger de negativa. För en bättre hantering av förtätningen i centrala Jönköping krävs det att få en väl förankrad idé av vad som är en lämplig förtätning samt att bättre planering krävs angående utformningen av kvarter/områden. Konsekvenser: De slutsatser som finns är att det krävs väl förankrad idé om vad som är lämplig förtätning för Jönköping samt att bättre planering av utformning av kvarter och områden för att uppnå god social och ekologisk hållbarhet.

Begränsningar: Studien har begränsats till Jönköpings Kommun med inriktning i stadskärnan och kommer inte att inkludera glest bebyggda områden. Ekonomiska och politiska faktorer ingår inte i studien utan det baseras på de ekologiska samt sociala hållbarhetseffekterna.

(5)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1. BAKGRUND ... 1 1.2. PROBLEMBESKRIVNING ... 1 1.3. MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4. AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5. DISPOSITION ... 2

2. Metod och genomförande ... 4

2.1. UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 4

2.2. KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4

2.2.1. Hur arbetar Jönköpings kommun med förtätningen i staden? ... 4

2.2.2. Vilka konsekvenser har förtätningen på Jönköpings invånare ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv? ... 4

2.2.3. Vilka åtgärder går att implementera för att förbättra förtätningen av Jönköpings stad ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv? ... 5

2.3. LITTERATURSTUDIE ... 5

2.4. VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 6

2.4.1. Semistrukturerade Intervjuer ... 6 2.4.2. Dokumentanalyser: ... 6 2.4.3. Enkätstudie ... 7 2.5. ARBETSGÅNG ... 7 2.6. TROVÄRDIGHET ... 7 2.6.1. Validitet ... 7 2.6.2. Reliabilitet ... 7

3. Teoretiskt ramverk ... 9

3.1. KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH OMRÅDE/FÄLT/ARTIKEL ... 9

3.2. FÖRTÄTNING... 9

3.3. HÅLLBAR STAD OCH STADSUTVECKLING ... 11

3.4. URBANMORFOLOGI ... 12

(6)

Innehållsförteckning

4. Empiri ... 13

4.1. DOKUMENTANALYS ... 13 4.1.1. Översiktsplan ... 13 4.1.2. Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare ... 13 4.1.3. Grönstrukturplan ... 14 4.1.4. STADSBYGGNADSVISION 2.0 ... 15 4.2. INTERVJU ... 15 4.2.1. Avdelningschef på översiktligplanering ... 15 4.2.2. Parkingenjör-Jönköping kommun ... 15

4.2.3. Avdelningschef på utveckling och trafikavdelningen ... 16

4.2.4. Planarkitekt på planavdelning ... 16

4.2.5. Plankoordinator på planavdelning ... 17

4.3. ENKÄTUNDERSÖKNING... 18

4.3.1. Förbättringsförslag ... 21

4.4. SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 21

5. Analys och resultat ... 22

5.1. HUR ARBETAR JÖNKÖPINGS KOMMUN MED FÖRTÄTNINGEN I STADEN? ... 22

5.2. VILKA KONSEKVENSER HAR FÖRTÄTNINGEN PÅ JÖNKÖPINGS INVÅNARE UR ETT SOCIALT OCH EKOLOGISKT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV? ... 23

5.3. VILKA ÅTGÄRDER GÅR ATT IMPLEMENTERA FÖR ATT FÖRBÄTTRA FÖRTÄTNINGEN AV JÖNKÖPINGS STAD UR ETT SOCIALT OCH EKOLOGISKT HÅLLBARHETSPERSPEKTIV? ... 25

5.4. KOPPLING TILL MÅLET ... 26

6. Diskussion och slutsatser ... 27

6.1. RESULTATDISKUSSION ... 27

6.2. METODDISKUSSION ... 27

6.3. BEGRÄNSNINGAR ... 27

6.4. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 28

6.5. FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING... 28

Referenser ... 30

(7)

(8)

Inledning

1. Inledning

I detta kapitel presenteras en bakgrund kring förtätning av städer. Problembeskrivning, mål och syfte kommer att redogöras. En avgränsning som visar vad som inte omfattas i arbetet kommer att beskrivas.

1.1. Bakgrund

Sveriges befolkning ökar årligen vilket har medfört en konstant ökning på populationen i alla storstäder. 2008 var det bestämt att fler människor bor inom storstäder än utanför de (Andersson et al, 2015). 2017 passerade befolkningsantalet i Sverige tio miljoner och enligt SCB (2019) kommer det antalet öka ytterligare med en miljon om ungefär ett decennium. I och med att det blir allt större efterfrågan på att bosätta sig centralt har fler kommuner börjat ta sig an samt utveckla strategier om förtätning (Boverket, 2016).

Med den kraftiga ökningen av befolkning i Sveriges städer och orter ges det en brist av bostäder. En god del städer och orter utvecklas genom att växa utåt vilket ger en ökad bilberoende och att naturmark går förlorad. Förtätning det vill säga att man bygger staden inifrån används som en ny strategi för att förhindra att städer växer för brett och tar åt värdefulla åkermark (Boverket, 2016). Det är den nya trenden i dagens samhälle som ingår i kommuners planer och program. Kommunerna har en tydlig strävan att låta bli att bygga på åkrar och ängar för att förhindra en glesning (Sveriges Kommuner och Regioner, 2015).

87% av landets befolkning bosätter sig i storstäder, urbaniseringen har skapat en förtätning. Detta förklaras med en högre befolkningsökning jämfört med tätorternas ytaexpansion (boverket, 2019). Jönköping är en av Sveriges tio största kommuner med en befolkning vid årsskiftet 2019 på 141 081. Detta har medfört att 12 000 bostäder kommer att upprättas fram till 2024 i centrala Jönköping, Jönköping har ett mål att 70 % av alla nya bostäder skall byggas på förtätningsområden (Jönköping kommun, 2018).

1.2. Problembeskrivning

Förtätning kommer med dess egna fördelar och nackdelar och har ofta varit en orsak till minskning av grönytor som parker. Vid Borås har det upplevts att förtätningen av staden har minskat dess attraktivitet då flerbostadshus byggs där grönytor, parkeringsplatser och annat fanns tidigare. Detta leder till en negativ syn på förtätning (Arvidsson, 2018). Enligt Professor emeritus i ekologi vid Lunds universitet kommer arealen för friytor vid bostäder och förskolor, parker osv att minska vid förtätning samt att grönytornas kulturella och ekologiska service försämras på grund av gemensamma grönytor för stor mängd av befolkningen (Bengtsson, 2016). Med fler invånare som behöver samsas om grönytor och offentlig rum behövs god planering och eftertanke på kvarteren som byggs och kopplas med varandra (Falköping, 2019).

De sociala problemen som ökar under förtätning brukar vara brottslighet och otrygghet då olika beteenden blir svårare att övervaka vid en tät bebyggelse. Minskade utrymmet ger en känsla att levnadsmiljöerna blir trånga och bullriga. Förtätningen skapar social ojämlikhet och segregering (Simon, 2016).

Under de senaste åren har strategin i Jönköping varit att förtäta staden genom att bygga ihop de tomma ytorna. Enligt parkprogram (2017) fö Jönköpings kommun skall alla ha tillgång till ett grönområde inom 300 meter. Centrala delarna i Jönköping har brist på

(9)

Inledning

grönområden där vissa delar av staden har långt till närmsta grönområde. (Jönköpings kommun, 2019).

Förtätning av Jönköping kan skapa både för- och nackdelar på stadsmiljön ur socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Då antalet invånare växer årligen och sätter press på allmänna platser och friytor är det viktigt att veta hur man skall klara av att hantera efterfrågan. Hur skall Jönköping planera sina byggprojekt för att främja fri rörelse och möten mellan människor, hur påverkas Jönköping när grönytor minskar då fokuset är på bostäder? Då staden har en stark tillväxt är det viktigt att ha en övergripande framtidsvy när man skall utveckla allt ifrån bostäder, arbetsplatsområden och grönområden (Jönköpings kommun, 2019).

1.3. Mål och frågeställningar

Målet med arbetet är att analysera hur Jönköpings stad har påverkats av förtätningen ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv samt vilka förbättringar det går att införa. Detta kommer att uppnås med hjälp av tre frågeställningar, som presenteras nedan:

• Hur arbetar Jönköpings kommun med förtätningen i staden?

• Vilka konsekvenser har förtätningen på Jönköpings invånare ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv?

• Vilka åtgärder går att implementera för att förbättra förtätningen av Jönköpings stad ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv?

1.4. Avgränsningar

Denna undersökning kommer att avgränsas inom Jönköpings Kommun och med inriktning i Stadskärnan. Befolkningen som kommer att besvara enkäten kommer vara från Jönköpings stadskärna och dess omkringliggande områden. Arbetet kommer inte att inkludera glest bebyggda områden samt individer som bor utanför centrala Jönköping. Ekonomiska eller politiska faktorer kommer inte att undersökas. Arbetet kommer att baseras på de ekologiska samt sociala hållbarhetseffekterna som förtätningen medför.

1.5. Disposition

Kapitel ett beskriver studiens bakgrund och redovisar problemformuleringen. Studiens mål och dess frågeställningar presenteras och slutligen beskriver avgränsningar. Kapitel två innehåller motivering av arbetets datainsamlingsmetoder där kopplingen mellan metoderna och frågeställningarna förklaras. Studiens arbetsgång tydliggörs och med hjälp av begreppen validitet och reliabilitet redogörs rapportens trovärdighet. Kapitel tre beskriver de vetenskapliga grunder och förklaringsansats som valdes till problemet. Här kartläggs kopplingen mellan frågeställningar och teori.

Kapitel fyra presentera den insamlade empiriska data.

Kapitel fem analyseras den empiriska data och kopplas till de valda teorierna för att presentera studiens resultat.

(10)

Inledning

Kapitel sex innehåller diskussionen kring studiens resultat, arbetsgång och konsekvenser. Kapitlet avslutas med slutsatser och förslag på vidare studie.

(11)

Metod och genomförande

2. Metod och genomförande

I detta kapitel ges en beskrivning för hur arbetet genomförts. Kapitlet kommer att redovisa de relevanta undersökningsmetoder vilket användes som dokumentanalys, enkätstudier, litteraturstudie och intervjuer. Kapitlet kommer även att gå igenom kopplingen mellan frågeställning och de undersökningsmetoder som valdes ut samt hur kraven för validitet och reliabilitet skall uppnås.

2.1. Undersökningsstrategi

Studien använder sig av den kvalitativa och den kvantitativa forskningsmetoden. Angående den kvalitativa metoden samlades data in via intervjuer med nyckelpersoner från Jönköpings kommun, genom böcker publicerade av boverket samt från skolans databas och bibliotek. Intervjuerna med de anställda inom kommunen användes till att förstå hur de definierar förtätning, vilka planer de har angående förtätning, och hur det kan påverka stadsinvånarna inom ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. En kvalitativt inriktad forskning fokuserar på “mjuka” data, i formen av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att kunna svara på frågor inom sociala situationer och sammanhang. (Patel & Davidson, 2019).

Kvantifierbara data samlades in genom en enkätstudie riktad åt invånare inom kommunen men även från Jönköpings kommuns hemsidor som ger ut kvantifierbara data. Enkätstudien användes för att förstå vilka konsekvenser förtätningen har på befolkningen inom ett socialt perspektiv genom insamlade mätbara data men kan även innehålla kvalitativa data då enkäten erbjuder respondenter möjlighet att lämna in egen kommentar. En kvantitativ inriktad forskning innebär mätningar vid datainsamling och statistiska bearbetnings och analysmetoder. (Patel & Davidson, 2019)

2.2. Koppling mellan frågeställningar och metoder för

datainsamling

2.2.1. Hur arbetar Jönköpings kommun med förtätningen i staden? Denna frågeställning kommer att besvaras med hjälp av semistrukturerade intervjuer med kommunen samt dokument tilldelade av Jönköpings kommun. Dokument vilket ges ut av Jönköpings kommun undersöks för att kunna förstå kommunens planer. Dokumenten Översiktsplanen, Utbyggnadsstrategi, 150 000 och Stadsbyggnadsvisionen studerades djupare och gav en god grund till Jönköping Kommuns strategier angående förtätning. Nyckelpersoner från Jönköpings kommun intervjuades genom en semistrukturerade intervju för att utveckla ett djupare förstånd angående stadens förtätning.

2.2.2. Vilka konsekvenser har förtätningen på Jönköpings invånare ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv?

Denna frågeställning besvaras av alla tre metoder: Intervju med kommunen, Enkätstudie och Dokumentanalys. Semistrukturerade Intervjuer med nyckelpersoner från kommunen sker för att kunna få ett djupare förstånd på de konsekvenser som förtätningen kan ha ur ett ekologiskt och socialt hållbarhetsperspektiv då intervjuer med anställda inom olika avdelningar sker. En enkätstudie sker för att förstå de konsekvenser som förtätningen har påverkat invånare ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Dokumentanalys kommer att ske för att kunna förstå hur Jönköpings stad har påverkats och kommer att påverkas i framtiden. Styrdokumentet Grönstrukturplan studeras djupare för att förstå de konsekvenserna inom ett ekologiskt

(12)

hållbarhetsperspektiv. Litteraturstudien kommer även att användas för att ge en förståelse för hur och varför förtätning sker och vilka de allmänna konsekvenserna av förtätning är. Enkätstudier för att kunna förstå hur befolkningen har påverkats av de konsekvenser som förtätning har ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv. 2.2.3. Vilka åtgärder går att implementera för att förbättra förtätningen av Jönköpings stad ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv? Denna frågeställning besvaras av Dokumentanalys, Litteraturstudier, intervjuer och Enkätstudier. Enkätstudien och intervjuerna används för att förstå hur konsekvenserna har påverkat invånare inom Jönköpings kommun och ifall det finns brister inom den nuvarande förtätningen och genom det hitta förbättringar för att kunna uppnå social hållbarhet. Dokumentanalyser och Litteraturstudier skall användas för att förstå hur ekologisk hållbarhet kan uppehållas. Dokument som Grönstrukturplan analyseras samt litteraturstudier skall undersökas för att hitta och implementera förbättringar.

För en summering av hur frågeställningar och metoder är kopplade Se figur 1.

Figur1. Koppling mellan frågeställningar och metod

2.3. Litteraturstudie

En litteraturstudie har gjorts för att få ut information från artiklar och dokument med hjälp av Primo, en av bibliotekets tillgängliga databaser där relevanta sökord användes för att hitta information om ämnet samt andra databaser som ResearchGate och Google Scholar.

Sökordet “Urban Morphology” hittades genom boken Urban Design Reader vilket den tidigare kursen Urban Space använde.

(13)

Dessa valdes för att hitta information om hur man uppnår social och ekologisk hållbarhet.

Tabell 1. presentation av databas, teori och sökord.

Databas Teori Sökord

Primo Förtätning Förtätning

Google Scholar Förtätning Förtätning

“Clarify Urban Density” Google Scholar Urban morfologi “Urban morphology”

”Urban development” ”Urban cities”

SpringerLink Urban Morfologi “Urban Morphology” Researchgate Urban morfologi “Urban Morphology” Primo Hållbar stad

och Stadsutveckling. “Hållbar stadsutveckling” “Hållbar förtätning” “Sustainability”

“Sustainable” Google Scholar Hållbar stad

och Stadsutveckling. “Hållbar stadsutveckling” “Hållbar förtätning” “Sustainability”

“Sustainable”

2.4. Valda metoder för datainsamling

Här beskrivs de huvuddelar som används för undersökningen, det är intervjuer, dokumentanalyser och en enkätstudie.

2.4.1. Semistrukturerade Intervjuer

En av de huvuddelar som används för insamling av Empiri och primär källa. Intervjuer användes för att få en fördjupad förståelse för området och för att upptäcka nya dimensioner av ämnet. Intervjun var av en kvalitativ sort och följer en semistrukturerad form. (Blomkvist & Hallin, 2014). Respondenter erbjöds i förväg de frågor som skulle ställas inför intervjun. Intervjuerna spelades in för att transkriberas under ett senare tillfälle. Intervjuer skedde med anställda inom Jönköpings kommun. De intervjufrågor som ställdes var formulerade baserat på respondenten som intervjuades.

2.4.2. Dokumentanalyser:

Dokumentinsamling kan användas både som primär och sekundärkällor. Exempel på dokument är brev/mejl, biografier, officiella dokument, dokument från organisationer, virtuella produkter och massmediaprodukter. De dokument man samlar beror på ens syfte och frågeställning. (Blomkvist & Hallin, 2014).

Dokumentinsamling används som sekundär empiriskt material då intervju och enkätstudie är de mer primära empiriska källorna och istället är mer kompletterande. De relevanta dokumenten som analyserades var Översiktsplanen 2016,

(14)

Metod och genomförande 2.4.3. Enkätstudie

Enkätstudie innebär att man ber ett antal personer (respondenter) svara på ett antal frågor i ett formulär, en så kallad enkät. Frågor utgår från ens frågeställningar och den eller de hypoteser man, baserat på tidigare forskning, eventuellt har formulerat. (Blomkvist & Hallin, 2014)

Enkätstudie används för att få en förståelse på de sociala konsekvenserna av förtätningen av centrala Jönköping genom att samla in information från Jönköpingsborna och är en av de primära empirikällorna för att förstå hur konsekvenser av förtätning påverkar Jönköpings invånare.

2.5. Arbetsgång

Under arbetet har olika personer, anställda inom Jönköpings kommun intervjuats där den första intervjun skedde genom ett bokat möte. I följd av den pågående Covid-19 pandemin skedde resterande intervjuer genom telefonintervjuer samt via e-post där själva frågorna skickades till respondenter beroende på respondenternas tillgänglighet. Intervjufrågorna som ställdes var formulerade baserat på respondenten som intervjuades och följde en semistrukturerad form. Intervjun spelades in och anteckningar togs för att dokumentera.

Initialt planerades pappersenkäter men på grund av den nuvarande risken för Covid-19 ändrades det till en elektronisk enkät. Enkäten skapades med hjälp av Google Formulär. Enkäten skickades först till en kontrollerad grupp som gav feedback vilket ändrade formuläret. Den nya enkäten skickades till Jönköpings Facebook grupp med 13 000 medlemmar på grund av Covid-19 så försvårades avgränsningen till invånare inom staden, istället omformulerades frågorna till hur respondenter uppfattade Jönköping Stad.

2.6. Trovärdighet

För att bedöma kvaliteten i ett vetenskapligt arbete talar man om validitet och reliabilitet. På kort innebär validitet att man studerar rätt sak medan reliabilitet innebär att man studerar det på rätt sätt (Blomkvist & Hallin, 2014).

2.6.1. Validitet

En metod för att uppnå god validitet är triangulering där insamlingen av data sker via olika datainsamlingsmetoder som intervjuer, observationer och dokument som vägs samman för att ge en mer fullständig bild (Patel & Davidson, 2019). Datainsamlingen för rapporten har skett med hjälp av dokumentanalys, enkäter, intervjuer och litteraturstudier för at uppnå god validitet.

För att ytterligare förstärka validiteten av studien har det använts styrdokument utgivna av Jönköpings Kommun. Intervjuerna skedde med flera respondenter som är anställda inom kommunen med olika positioner som planarkitekt, avdelningschef, plankoordinator, & parkingenjör. Enkätfrågor planerades i förväg genom att basera dem på litteraturstudier samt skicka dem till en kontrollgrupp som gav feedback.

2.6.2. Reliabilitet

För att kontrollera reliabiliteten kan man använda sig av inspelningar i form av ljud och/eller bild beroende på vad som ska studeras. I och med att verkligheten är lagrad kan den tas i repris så många gånger det behövs för att försäkra att uppfattningen är korrekt. (Patel & Davidson, 2019).

(15)

Intervjuer sker enbart med respondenter inom relevanta områden som stadsbyggnadskontoret samt parkavdelningen av Jönköpings kommun för att försäkra reliabiliteten. Semistrukturerade intervjuer formulerades baserat på litteraturstudien vars data samlades in från forskningsartiklar och böcker via olika databaser. Intervjuerna spelades in för att kunna bli transkriberade innan de analyserades för att förhindra missuppfattningar och erbjöds i förväg åt respondenterna. Enkäter spreds via nätet och prövades i förväg inom en kontrollerad grupp för att få feedback så att respondenter inte missuppfattade frågorna.

(16)

Empiri

3. Teoretiskt ramverk

Kapitlet beskriver det teoretiska ramverket där relevanta teorier och källor som ligger till grund för studiens frågeställningar och mål tillämpas.

3.1. Koppling mellan frågeställningar och område/fält/artikel

Figur 2. Koppling mellan frågeställningar och teorier

3.2. Förtätning

Diskussionen om förtätning handlar oftast om att bygga stora mängder av boende snabbt. Detta på grund av de stora behoven för bostäder. Städerna och orterna har växt och utvecklats utåt. Detta skapar bilberoende och förminskning av naturmark och jordbruksmark. Förtätning, att bygga staden inåt är strategin som började användas för att slippa detta. Idén är att tätheten skall minska på utsläpp genom mindre bilkörning (Boverket, 2016). Den täta blandstaden med god infrastruktur för kollektiv, gång och cykeltrafik har potentialen för att bli en hållbar stad (Andersson & Palm, 2014). För barn kan en ökad trafik förminska utomhusaktiviteter, där föräldrar får ångest över barnens vägsäkerhet i de lokala områdena. Rörlighet för barn är viktigt eftersom det är avgörande för utvecklingen av perceptionsförmågan (Björklid & Nordström, 2007). Stadsförtätning innebär att de skadliga effekterna av urbaneseringen koncentreras på ett begränsat område vilket skulle egränsa vissa ekosystemtjänster och få konsekvenser för hälsan (Clergeau et al. 2014). Förtätningen kan förminska den biologiska mångfalden i en stad. Mångfalden är viktig då den kan höja den allmänna hälsan och livskvalitén (Elander et al, 2005). Grönområden förser staden med biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt invånarna med avkoppling, minskad stress och förbättrar den allmänna hälsa. Avstånd från bostad till grönområde är en viktig punkt för användningen av grönområde. När populationen ökar och sätter press på dessa områden får vissa människor känslan av kvalitén på grönområden har minskat och i sin tur besöka andra grönområden eller inga alls (Arnberger, 2012).

(17)

Empiri

Det är stor skillnad mellan fysisk täthet och upplevd täthet. Att byggnaderna står tätt är inte detsamma som att saker och ting finns på nära avstånd. Det är alltså inte tätheten i sig som är eftertraktad, utan det är den kvalitén den täta stadsmiljön ger i form av närhet till exempelvis arbete, kulturutbud, verksamheter och parker. Just upplevelsen av att det är nära mellan aktiviteter och boende är enligt stadslivsundersökningar den viktigaste trivselfaktorn när man bor i en stad. Det är den intensiva staden med hög interaktion människor emellan som är attraktiv och då behöver det finnas platser att mötas på (Boverket, 2016). Stadstätheten skapar en känsla av trängsel vilket oftast ses som något negativt och kan påverkas av fysiska eller personliga förhållanden, som att inte få tillräckligt med privatliv. Högre befolkningstätheter leder till mer trängsel och uppfattningar om trängsel vilket kan leda till depression, tillbakadragande samt påverkar det tillfredställelsen och grannskapskvalitén. Vid förtätningen och den ökade stadskvalitén kan markpriser öka och gentemot det en ökad hyra. Vissa forskare påstår att med täta städer och högre urban täthet tillkommer en ökning på social olikhet och segregation (Boyko & Cooper, 2011). Förtätningen är en positiv utveckling men det går inte att bygga för tätt och energieffektivt utan att dagsljus försämras. Cellerna i kroppen är programmerade för att fungera i dagsljus (Boverket, 2016).

Förtätningen sker på olika sätt och det finns olika strategier på hur det skall ske. Nedan beskrivs de olika tillvägagångssätten.

Industrimark

Att industriområden förtätas till en mer blandad yta med bostäder och annan service är ett bra sätt att förtäta på. Dessa områden som är lokaliserade centralt har i de flesta fallen en sämre utnyttjandegrad med ytkrävande verksamheter och bör omlokaliseras till mindre centrala områden. Dock finns det en kvalité i att bevara vissa befintliga verksamheter då det skapar en blandad stad och liv i området. Attraktiviteten av staden ökar om man skapar en blandad stad och samtidigt bevarar befintlig bebyggelse och dess påverkan på områdets karaktär. (Olmårs, 2007)

Obebyggda tomter

Det kan ofta finnas obebyggda tomter och fastigheter som har outnyttjad byggrätt med tillåtelse att bebyggas enligt detaljplanen. När man förtätar dessa områden kallas det för “infill” som motsvarar att den obebyggda marken inom den befintliga bebyggelsen bebyggs med kompletteringsbyggnation. Vid denna form av förtätning är det viktigt att den tillför staden något, att den blir ett komplement till omkringliggande bebyggelse, utformningsmässigt och funktionsmässigt. (Olmårs, 2007)

Parkeringsplatser

Dessa ytor tar en tämlig del av obebyggd mark och när målet är att förtäta, ifrågasätts utnyttjandet av varje liten markbit, speciellt p-plaster. Förtätning på dessa ytor blir trolig väg att gå för att tillskapa ny bebyggelse dock ökar detta behov för parkering och p-platser. Detta kan lösas med att bygga parkeringsgarage eller bygga över parkeringsplatserna men då skapas tråkiga och konstiga gatumiljöer, parkeringsgaraget speciellt då det kan skapa ogästvänliga miljöer och döda fasader. (Olmårs, 2007) Innergårdar

Förtätning med ny bebyggelse kan ibland ske på innergårdar där fokuset ska ligga på om det är lämpligt att bygga på innergården utifrån storlek, ljus och skuggningar etc och vad för funktion bebyggelsen skall ha jämfört med omgivningens funktion.

(18)

Empiri

Innergårdens karaktär skall hållas i tanken vid bebyggelse och skall inte påverka innergården miljö alltför negativt. De skall vara som kontrast till gatulivet och dess rörelse, som avskilda rum i staden. Förtätningen behöver inte betyda att goda gårdsmiljöer inte kan skapas. (Olmårs, 2007)

Grönområden

Att ta grönområde i anspråk bör generellt undvikas, speciellt för de grönytor som är viktiga för staden där endast små intrång bör göras eller inga alls. Bedömningar kring hur viktiga de grönområdena är, hur väl de passar in i grönstrukturen och hur de skall användas bör göras. Om det måste förtätas på grönområde skall man försöka att minimera ingreppet för att bibehålla dess karaktär och de värden som finns. Detta medför att man bör endast förtäta på utkanterna av grönområdena. (Olmårs, 2007) Omforma infrastruktur

Det finns stora möjligheter att forma infrastruktur och kan vara av intresse för att få med mer plats att förtäta med bebyggelse. Detta är möjligt genom att till exempel omforma infartsleder till stadsgator med bebyggelse längs med. (Olmårs, 2007)

3.3. Hållbar stad och stadsutveckling

Hållbarhet är något som är svårt att definiera då det finns flera tolkningar och uppfattningar om det och hur man skall gå tillväga. Begreppen hållbar stadsutveckling och en hållbar stad blandas även ihop i många fall. I dess enklaste form, är en hållbar stadsutveckling själva processen som bidrar till att staden blir hållbar medans den hållbara staden är ett tillstånd som stannar under en längre period, flera generationer till och med. (Maclaren, 1996). För att förbättra förutsättningarna av hållbar byggd miljö behövs insatser. Att stärka den strategiska och fysiska planering samt kopplingen till genomförande och uppföljning förenklar styrandet av samhällsutvecklingen utifrån en helhetssyn (Boverket, 2019).

I en hållbar stad är närhet, bekvämlighet och trygghet i det vardagliga livet väldigt viktigt (Ullstad, 2008). Ledorden under 2010-talet var innovation, förtätning och attraktivitet, blandstad och hållbarhet. Den hållbara staden förknippas i många fall med täthet men det råder kritik mot det då det kan skapa brist på sociala rättigheter och att det inte främjar mångfald (Nilsson, 2013). Hur man planerar och utformar ett område som är befolkat påverkar dessa människors dagliga liv. Det är utformningen och planeringen av transportmetoden, byggnader och grönområden som påverkar befolkningens vardag då restider till olika destinationer och de sociala relationerna som formas i området förändras. Den hållbara stadsutvecklingen strävar efter att bygga en tät, kompakt och funktionsblandat stad med motiv att motverka utglesning på staden, öka trygghetsfaktorn samt att den minskade avståndet skall öka tillgång till affärer, arbete och skolor. Den täta staden är en förutsättning för att uppnå en ekologiskt hållbar stadsutveckling då bilanvändningen förminskas och markanvändningen effektiviseras. Den ekologiskt hållbara stadsutvecklingen främjar trygghet i staden och skall prioritera att ta fram eller utveckla välutrustade grönstråk, kollektivtrafiksystem av hög kvalitet vilket hjälper att minska på bilanvändningen och i sin tur fossila bränslen. (Wheeler, 2004)

Det går att implementera fasader med växtkassetter och mjuka tak med sedumväxter som dämpar ljudnivåerna men även förser stadsrummet med grönska. Detta kan bidra till ekologisk hållbarhet genom att bland annat sköta dagvatten (Boverket, 2016)

(19)

Empiri

3.4. Urbanmorfologi

Morfologins etymologi är grekisk, som betyder form. Det är studien av form eller former. I geologiska termer betyder morfologi, läran av landsformernas konfiguration och utveckling (Aronoff & Fudeman, 2011). Stadsmorfologi avser studien av urbana former där fokuset hamnar på utformningen och omformningen av städer över en viss period för att sedan kunna främja hållbar stadsutveckling. De relevanta ämnesområdena inom stadsmorfologi inrymmer och gynnar geografi, stadsplanering, stadsdesign, arkitektur, sociologi och kulturstudier för att slutligen bidra till social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet (Chen, 2014). Huvudpunkterna som analyseras i morfologin blir byggnader, trädgårdar, gator, parker och monument. De här elementen är ständigt i användning vilket leder till förändring av funktion över tid (Moudon, 1994).

Tre skolor har växt fram gällande urbanmorfologi: en brittisk, en italiensk och en fransk. Den italienska grundades när Saverio Muratioris benämnde staden som en levande organism där historia var en viktig del i hans arbete. Han byggde vidare på stadens historia i hans projekt. Grunden för den franska byggs på två teorier: historisk urbanism och topografisk historik där fokuset läggs på sambandet mellan stadsmiljön och den sociala gemenskapen. I den brittiska ligger den största vikten på stadens fysiska form som delas upp i tre begrepp, stadsplan, stadsmönster, och markanvändning. Det de tre skolorna har gemensamt är studien utifrån tre fundamentala dimensioner: tid, form och skala. Bebyggt landskap förändras ständigt på grund av sociokulturella krafter vilket gör att all typologisk indelning av bebyggelse är kopplat till tid. Bebyggelse och dess omgivna öppna ytor bildar form och ett bebyggt landskap innehåller strukturer i olika skalor. (Moudon, 1994)

3.5. Sammanfattning av valda teorier

De stora behoven för bostäder har tvingat städer att växa utåt vilket har ökat bilberoende samt minskning av värdefull mark. Förtätning, att staden växer inåt utvecklades för att motverka detta och minska utsläppen. Förtätning förknippas med en koncentration av befolkning eller byggnader, invånare per hektar och exploateringstal. Beräkning av större skalor förminskar medeldensiteten. Den viktigaste trivselfaktorn i staden är upplevelsen av att det är nära mellan aktiviteter och boende. Det finns flera strategier på hur man förtätar, omvandling av industrimark, bygga på obebyggda tomter, omvandling av parkeringsplatser, bygga på innergårdar, bygga på grönområde och omvandla infrastruktur.

Hållbar Stadsutveckling är processen som bidrar till att staden blir hållbar medans en hållbar stad är ett tillstånd som kan stanna i flera generationer. Den hållbara staden förknippas i många fall med täthet där det är viktigt med bekvämlighet och trygghet i det vardagliga livet. Den täta staden är en förutsättning för att uppnå en ekologiskt hållbar stadsutveckling då bilanvändningen förminskas och markanvändningen effektiviseras. Den hållbara stadsutvecklingen skall främja trygghet och utveckla kollektivtrafik och stråk för att minska bilanvändning.

Stadsmorfologin ställer fokuset på städer under en viss period för att främja hållbar stadsutveckling I form av social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. I urbanmorfologi har tre skolor växt fram där de använder tre fundamentala dimensioner: tid, form och skala. Eftersom städer är I konstant användning och uppfyller flera funktioner, ändras det över tid.

(20)

Empiri

4. Empiri

Kapitlet beskriver den empiriska data som har samlats in med hjälp av tre metoder, dokumentanalys, semistrukturerade intervju och enkätundersökning.

4.1. Dokumentanalys

Här presenteras fyra styrdokument som ger en bild av hur Jönköping kommun har/skall utvecklas och vad ändamålet skall vara. Dokumenten som skall presenteras är tagna från Jönköping kommun.

4.1.1. Översiktsplan

Huvudinriktningen i översiktsplanen är att den stora expansionen av bostäder skall förekomma i Jönköpings centrala tätort i första hand genom förtätning/omvandling för att behålla en sammanhållen bebyggelsestruktur och undvika stads- och tätortsutbredning.

I de scenarion som förknippas med förtätning i översiktsplanen framgår det att det skall byggas hållbart med hjälp av högre exploateringsgrader för att hushålla med sina resurser, att bebyggelsen planeras längs med kollektivtrafikstråk, redan anspråkstagen mark förtätas/omvandlas och att områden skall byggas med funktionsblandning samt att ta hänsyn till befintliga byggnaders kulturhistoriska innehåll. Eftersom Jönköping inriktar sig på förtätning och exploatering kan detta medföra en ökning på sociala problem kopplade till hemlöshet, fattigdom, segregation och missbruk. Den blandade bebyggelsen och planering av god kollektivtrafik skall bidra med minskad segregation. Samhället skall planeras för att främja en förbättrad livsmiljö för att göra det fysiskt trygg men även att det skall upplevas som tryggt. Den upplevda och den verkliga tryggheten påverkar människors levnadssätt och hälsa.

En stor del av luftföroreningar inom Jönköpings kommun orsakas av vägtrafik och är dominerad av transportsektorn. För att förminska luftföroreningar fortsätter utvecklingen av befintlig kollektivtrafik och cykelinfrastruktur. Enligt Översiktsplanen skall kommunen även följa upp effekterna som förtätning och stadsbyggnad kan ha på luftkvalitén.

De viljeinriktningar som kommunen redovisar i översiktsplanen, om att verka för blandad bebyggelse och planera för god tillgång till kollektivtrafik, kan bidra till minskad segregation och ökad jämlikhet. Enbart översiktsplanering kan inte lösa dessa frågor, en samverkan med och insatser från andra aktörer i samhället är nödvändig. 4.1.2. Utbyggnadsstrategi 150 000 invånare

Utbyggnadsstrategi skapades som en fördjupning av översiktsplanen där fokuset ligger på utbyggnadsmöjligheterna för bostäder och verksamheter med tyngdpunkt på centrala tätorten. Kommunens analyser påpekar att förtätning/omvandling är det mest hållbara metoden för staden där man skall utgå ifrån stadsdelens och platsens karaktär, identitet, stadsbild, kulturvärden, rekreations- och naturvärden för att skapa en sammanhållen bebyggelsestruktur. En tät bebyggelsestruktur ger bättre förutsättningar till invånarna att ha gång- och cykelavstånd till kommersiell och offentlig service, kollektivtrafik, rekreationsområden m.m. vilket medför att behovet av bilresande minskar. När förändringar sker på de täta stadsbebyggelserna skall de grönområde med stor betydelse för rekreation och stadsmiljön bevaras, utvecklas och anpassas.

(21)

Empiri 4.1.3. Grönstrukturplan

Grönstrukturplanen används som ett underlag och skall peka ut åtgärder eller ge strategiska val för utvecklingen av stadens grönstruktur. Grönstruktur är grönområden som naturmark eller parker med sammankoppling till bebyggda miljöer. Den är gynnsam till ekologiska och sociala värden som rekreation, positiva hälsoeffekter samt livsmiljö för djur och växter. Det är forsknings bevisat att vistelse i parker/natur hjälper med den psykiska och fysiska hälsan och reducerar stress. Det visas att individer har en bättre självupplevd hälsa och lever längre när de har tillgång till närliggande grönområden. Grönområden tar även upp partiklar (PM10) som finns i stadsluften och är farlig för hälsan. Det har tagits fram att klimatet av staden kommer att bli varmare och torrare samt fler skyfallsöversvämningar och fler vattendragsöversvämningar kommer att ske.

Planen belyser fyra mål, parker och naturområden skall vara till nytta för tätorterna och deras invånare, Kommunens tätorter skall erbjuda varierade gröna områden som kan användas i vardagen, parkerna och naturområdena skall vara karaktärsfulla och parker/naturområden med växt- och djurliv skall bevaras och utvecklas. Dessa mål skall uppnås med hjälp av nio strategier.

Figur3. Sociotopkarteringen som visar distans till grönområde i centrala Jönköping (Jönköpings kommun, 2020)

Översiktsplanen säger att alla skall ha tillgång inom 200 meter, fågelväg, till ett grönområde med kvalité. Grönstrukturplanen har istället planeringsmålet 300 meter gångväg. Forskning har visat att 300 meter utan barriärer är en gräns för hur långt människor är beredda att gå till ett grönområde för att det ska användas regelbundet. Den goda kvalitén uppfylls ifall parker/naturområden besitter följande kvalitéer.

• minsta storlek 0,2 ha •_{minst två sociala kvalitéer}

(22)

Empiri 4.1.4. STADSBYGGNADSVISION 2.0

Stadsbyggnadsvisioner är mer än att bara uppföra kvarter, det handlar om att ha ett helhetsperspektiv när man utvecklar staden. Visionen bygger på fyra utvecklingsområden som har eller skall utföras. Dessa områden består av stadens liv och innehåll, Förnyelse i stadskärnan, Förnyelse kring Munksjön och Stadens hållbara kommunikationer.

Stadsbyggnadsvision 1.0 hade som fokus att förstärka och förnya stadskärnan inom staden. Inom Stadsbyggnadsvision 2.0 expanderas fokuset till hela munksjöområdet. Under stadsbyggnadsvisionen beskriver Jönköpings kommun att de har skrivit under Ålborgsåtagandet vilket ger ramen för stadsutvecklingen. De åtaganden som berör stadsutvecklingen och förtätning är åtagande 5 vars essens är att man skall arbeta med att undvika utbredning av stadens för att minska exploateringen av obebyggd mark och att istället prioritera tidigare använd mark inom staden medan åtagande 6 var att minska bilanvändning och främja resor med cyklar, gång och kollektivtrafik.

4.2. Intervju

Avsnittet presenterar de implementerade intervjuer med olika individer på Jönköping kommun där deras åsikter kring stadens förtätning beskrivs.

4.2.1. Avdelningschef på översiktligplanering

Respondenten berättar att de har arbetat med förtätning/omvandling de senaste åren för att få en tätare struktur. Förtätningen har varit exempelvis att omvandla stora markparkeringar till bostäder. När det gäller omvandling handlar det till en viss grad även om förtätning som till exempel arbetet som pågår i västra Munksjön som skall omvandlas från ett glest bebyggt område till en blandstad. Det stora fokuset i framtiden kommer fortsätta att vara på förtätning/omvandling. Blandstad skapar ett annat gatuliv då fler människor rör sig i staden samt ger bättre möjlighet till hållbara transporter Respondenten förklarar att de arbetar efter en grönytefaktor där varje individ har tillgång till ett visst antal kvadratmetergrönytor inom ett visst avstånd från bostaden. Respondenten tror att i framtiden kommer man se mer av hur tak och fasader blir mer grönytor både ur ett hälsoperspektiv men också ur ett trivselperspektiv.

Något exempel på hur förtätningen har exploaterat grönområde är hur en förskola byggdes på kanten av stadsparken. Fler exempel att det har skett finns troligen.

Om man inte planerar noggrant kan ekologiska och sociala konsekvenser uppkomma. Ekologiska konsekvenserna handlar bland annat om växt och djurlivet, den biologiska mångfalden medans det sociala handlar om personens psykiska mående då man vet att vistas i naturen får människor att må bra förklarar respondenten.

Respondenten berättar att det viktiga är att uppfylla behoven angående det tysta stadsrummet, ljus och gröna ytor. Det är viktigt att vara tydlig under hela byggprocessen gällande dessa frågor.

För fullständig intervju se bilaga 4

4.2.2. Parkingenjör-Jönköping kommun

Respondenten berättar att det byggs konstant i central delen av Jönköping och att de jobbar med att bevara grönytor och om det inte går försöker de att implementera grönytor när det byggs nya områden. Grönytorna skall ha en större storlek för att uppnå kvalité vilket oftast är svårt att få fram.

(23)

Empiri

Mycket av arbetet i respondentens avdelning handlar om att bevara de grönområden som finns speciellt då innerstaden innehåller många gamla träd. Respondenten menar att det tar flera decennier innan man får nya gamla träd och bygger man för tätt ökar risken att man inte får fler stora träd i staden. Träden behöver utrymme ovanför men även under jorden för deras rötter där det också blir otroligt tätt i en förtätad stad. Till exempel konstgjorda ön som skall byggas i Munksjön är enligt respondenten inte en grönyta. Det kommer inte gå att växa fram träd på ön. Det byggs för tätt för att det ska kunna vara 300 meter mellan grönyta och bostad. Respondenten nämner att man tar bort stora ekosystemtjänster under förtätning. Staden har äldre och yngre trädbestånd som djur är beroende av vilket skapar biologiskt mångfald.

Respondenten nämner att städer i Jönköpings storlek har oftast en “finpark”, klassisk park som man promenerar igenom som rådhusparken, och en Folkpark som är gjord för att användas och slitas. Jönköping har ingen folkpark centralt, stadsparken finns men den ligger högt upp och Knektaparken avskärmas av Odengatan. Detta leder till att finparken används och brukas som en vanlig park vilket ökar slitaget. Slitaget kommer fortsätta att öka.

4.2.3. Avdelningschef på utveckling och trafikavdelningen

Respondenten berättar att förtätningen började på 2000-talet med stadsbyggnadsvision 1.0 och första förtätningsprojektet var Munksjöbron. Det frigjorde flera körfält som användes för att bygga arbetsplatser, bostäder samt mötespunkter. Högskolan ökade stadslivet och fick fastighetsägare att bygga på en våning som studentlägenheter. Förtätningen har med automatik gjort att fler bor i centrum vilket har ökat trafiken i staden, man försökte förminska den genom att ta bort genomfartsvägar inom centrum men trafiksituationen fortsätter att förvärras. Respondenten nämner att de var tidiga att tag fram stomlinjer för kollektivtrafik och har jobbat med att ge de som bor eller reser centralt alla färdmedel.

Avdelningschefen berättar att förtätningen ska skapa ett rörelsesnålt beteende för att förminska rörelse i långa sträckor genom att skapa en bra blandning mellan bostäder, verksamheter och service samt vara vaksam över placeringen av till exempel skolor då förtätningen gör att de blir svåra att placera i närhet av alla.

Respondenten menar även om risken har inte nått staden än att det kan byggas för mycket och för tätt vilket kan göra staden trång.

4.2.4. Planarkitekt på planavdelning

Respondenten berättar att det råder brist på exploaterbar mark i centrala Jönköping då sjöar, naturreservat och träskområden tar stor yta. Det har lett till att bebygga på industriområden, trafikleder och några fåtal rivningstomter. Fokuset de senaste åren har legat på norra Munksjön där trafikled har ersatts med torgytor, parkområden och bebyggelse. Det är knappt några grönområden som utnyttjas då fokuset ligger på att omvandla industrimark, bebygga gatumark och parkeringsytor, samt förtätas inom redan bebyggda kvarter. När de gamla industriområdena ersätts med centrumbebyggelse möjliggörs mer träd och grönytor, fler får möjlighet att cykla/gå till skola och arbetsplatser vilket kan minska trafikens negativa påverkan. Jönköping har i mål med förtätning att minska på bilanvändningen vilket har gjort att parkeringar och körbanor har förminskats men andelen gångfartsgator ökat. Trafiken kommer att

(24)

Empiri

påverkas mot en mer hållbar riktning då gång, cykel och kollektivtrafik underlättas. Social service byggs ut i takt med att bostäderna ökar i antal. Respondenten nämner att grönområden används på ett effektivare sätt vilket självklart ökar slitaget på dessa men att det skall ses som en fördel om invånarna kan utnyttja centrala grönområden istället för att ta bilen ut till naturområden och idrottsanläggningar längre ut från centrum. Respondenten säger att antalet mötesplatser minskar inte så länge andelen offentliga platser inte privatiseras eller reduceras. Förtätningen ger möjligheten att öka kvalitén i både nya och befintliga offentliga platser. Det negativa blir att hyrorna kan höjas vilket kan tvinga privatpersoner och företag att ändra sitt läge utanför den centrala delen. Planarkitekten nämner att kommunen har låtit markägarna exploatera för mycket inom Munksjöstaden. Några grönområdeslösningar som den flyttande ön kommer troligen att slopas vilket kommer att tvinga kommunen att hitta nya lösningar. Hela området borde ha utformats bättre. När kolgården förtätas ytterligare kommer en blandstad skapas även där men den planerade förbifarten kommer skapa en barriär och en ny källa till buller och avgaser mellan Kålgården och naturområdet kring Rocksjön.

4.2.5. Plankoordinator på planavdelning

Denna intervju har mer än en respondent, huvudrespondenten är en plankoordinator som har samordnat sina egna och hennes kollegors svar. Kollegorna är översiktliga planerare, kommunekologer och planarkitekter.

Plankoordinatorn förklarar att Jönköpings kommun inte äger mycket central mark jämfört med andra kommuner men försöker ändå förtäta att och omvandla tillsammans i samarbete med privata fastighetsägare. Respondenten påpekar att Jönköpings kommuns fokus ligger på att majoriteten av stadens tillväxt ska ske genom förtätning och omvandling. Detta gör att vissa delar blir dyra att bo på vilket självklart leder till gentrifiering men kommunen försöker alltid att jobba med att ställa krav på aktörerna för att hålla hyran rimlig.

Plankoordinatorn berättar om att tidigare har fokuset legat på att omvandla stora trafikytor som parkeringsplatser som fanns runt Munksjön och att numera finns det få sådana luckor inom centrala Jönköping. Nuförtiden ligger fokuset mer på omvandlingsområden, där centrala industriområden ska omvandlas till blandstad. Två Översiktliga planerare påpekar att man försöker undvika att förtäta grönområden inom allmän platsmark och att omvandlingsområden är vad fokuset ligger på. Dock kan det ske omvandlingar till parkering på kvartersmark vilket leder till uppfattningar om minskad grönyta bland annat när gårdar omvandlas till parkeringsplatser då allmänna parkeringsplatser har tidigare omvandlats till bebyggelse.

Plankoordinatorn berättar att förtätning kan ger mer liv och rörelse i staden och med fler verksamheter på bottenplan skapar en ökad trygghet. Med förtätning har det skett en ökad tillgång till lokaler för social service där till exempel fler restauranger har tillkommit centralt. Det har skett ett medvetet drag att förenkla möjligheten för cyklister och gångtrafikanter att ta sig igenom staden. Detta leder dock till missnöje för vissa bilister då förutsättningarna försämras för dem.

Angående förbättringar av förtätningen tycker Planarkitekten att förtätningen av Jönköping har skett hastigt vilket leder till vissa verksamheter har inte haft möjligheten att växa i samma takt som bland annat skolor samt att det blir allt svårare att hitta

(25)

Empiri

lämpliga ytor för dessa verksamheter inom innerstaden. Det saknas även en förankrad idé av vad som är lämplig förtätning av innerstaden vilket har inneburit att diskussioner kring lämplig exploateringsgrad för omvandlingsområden samt höjden av hus blir försvårade. Strategier kring detta skulle ha underlättat processen. En av de konflikter som försvårar förtätning är tillgång till dagsljus och ökad insyn samt önskad tillgång till parkeringsplatser.

4.3. Enkätundersökning

En enkät tilldelades den 15:e april genom Facebook gruppen Jönköping vilket inkluderar 13 000 medlemmar, av dessa svarade 25 individer på enkäten. Under varje fråga erbjöds det egen kommentar. Två tredjedelar av respondenterna var män och resterande kvinnor. Majoriteten bosatte sig utanför centrala Jönköping. Bifogade svar finns inom bilagor 1, 2, och 3. Varje fråga har en fritext där besvararna gav egna kommentarer.

Figur 4. Har förtätning påverkat stadslivet och mötespunkter för det bättre? Där 1 är nej, 2 är ungefär nej, 3 är ej förändrad, 4 är ungefär ja och 5 är ja.

Majoriteten av respondenter uppfattar förtätning som en positiv faktor för stadslivet och mötespunkterna då 60% svarade positivt dock finns det vissa som kommenterade att förtätningen har försämrat trafiklösningarna för bilister, cyklister, gående och bussar. Vissa tyckte även att det är för få grönska mellan mötespunkterna, att det hade varit bättre att ha gräs/buskar istället för att stenlägga. Det tycks även att de öppna ytorna längre längs med Munsksjön i centrum har förvunnit

(26)

Empiri

Figur 5. Har förtätning försämrat/förbättrat trivselfaktorn i Centrala Jönköping? Där 1 är försämrat, 2 är ganska försämrat, 3 är oförändrad, 4 är ganska förbättrad och 5 är förbättrat.

Majoriteten upplever att förtätning har förbättrat trivselfaktorn i Centrala Jönköping, då förtätningen av centrala Jönköping leder fram till mindre biltrafik samt ökad möjlighet till sällskap med andra genom spontana ytor för lek och sinne. Men som föregående fråga, tycks det även här att det är för få grönytor i området.

Figur 6. Upplevs det att lediga parkeringsplatser har blivit svårare att få tag på efter förtätningen? Där 1 är ingen skillnad, 2 är ungefär ingen skillnad, 3 är vet ej, 4 är liten skillnad och 5 är att det har försvårats.

52% av respondenterna upplever att tillgången till parkeringsplatser har försvårats efter förtätningen dock är svaren mer utspridda för denna frågeställning. Respondenterna är i åsikt om att innergårdarna med gräs har minskats drastiskt på Liljeholmen och Torpa då varje kvarter får egna parkeringar.

(27)

Empiri

Figur 7. Har förtätningen i centrala Jönköping fått dig att förminska bilanvändningen? Där 1 är nej, 2 är ungefär nej, 3 är vet ej, 4 är ungefär ja och 5 är ja.

När det gäller minskningen av bilanvändningen har 56% av respondenterna har svarat ett starkt nej. Respondenterna tycker att trafiklösningarna är mindre önskvärda och dessutom väldigt farliga, speciellt cykelbanorna. Trafiklösningarna har bidragit med längre köer och ännu sämre luftkvalitet i centrala Jönköping, enligt respondenterna.

Figur 8. Upplevs de grönområden i centrala Jönköping tillräckliga? Där 1 är ej tillräckliga, 2 är ganska otillräckliga, 3 är oförändrad, 4 är ganska tillräckliga och 5 är tillräckliga.

Majoriteten av respondenterna svarar att det behövs någorlunda mer grönområden inom centrala Jönköping då 56% anser de nuvarande grönområdena som otillräckliga. Respondenterna tycker att man ska låta bli att bygga på fler parkeringsplatser för att slippa fler helt asfalterade kvarter. Det tycks även att de grönområden som redan fanns runt Munksjön borde ha integrerats med Munksjöstaden istället för att bebygga helt på dessa stora områden som hade både fina vyer och bra historia

(28)

Empiri

Figur 9. Har förtätningen bidragit med en förbättrad/försämrad trygghetsfaktor? Där 1 är försämrad, 2 är ganska försämrad, 3 är oförändrad, 4 är ganska förbättrad och 5 är förbättrad.

Majoriteten anser att trygghetsfaktorn anses vara oförändrad då 52% har svarat att det inte har skett någon förändring, resterande har svarat både positivt och negativt. Respondenterna uppger att staden är sämre upplyst men att det är fler folk i rörelse vilket skapar trygghet.

4.3.1. Förbättringsförslag

När det gäller hur man bör utveckla förtätningen på Jönköping stad är många i ense om att man ska värna om de nuvarande grönområden samt planera eller utveckla fler grönytor för olika aktiviteter som dans, träning m.m. Besvararna tycker att borttagningen av fabrikerna och industrierna som något positivt men att det skall packas in fler människor i centrum som något negativt. Man borde förtäta runt centrala delarna och inte i centrum, detta för att skapa billigare boende. Vissa tycker att hustaken borde komma i bättre användning där man kan anordna små trädgårdar. Respondenterna tycker att man skall förtäta på redan bebyggd mark genom att bygga på fler våningar och inte att bebygga tomma ytor och grönområden.

4.4. Sammanfattning av insamlad empiri

Den insamlade empirin består av dokumentanalys, enkätstudier och intervjuer. Dokumentanalysen är gjord av fyra styrdokument från Jönköpings kommun som beskriver hur Jönköping ska utvecklas, vilka riktlinjer de har samt mål inför framtiden. Intervjuerna förklarar hur förtätningen sker inom Jönköping och hur det kan påverka invånare inom ett socialt och hållbarhetsperspektiv. Respondenterna visar liknande uppfattning om hur förtätningen sker, att fokuset har legat på förtätning och omvandling av industriområde samt parkeringsytor.

Enkätstudien visar hur förtätningen av Jönköping Stad har påverkat invånarna inom både ett socialt och ekologiskt perspektiv. Respondenterna har olika perspektiv angående frågorna som har ställts.

Sammanfattat beskriver den insamlade empirin om vilka planer kommunen har angående förtätning samt hur det påverkar invånare inom ett socialt och ekologiskt

(29)

Analys och resultat

5. Analys och resultat

Kapitlet analyserar det framtagna resultatet av empirin från föregående kapitel, i relation till det teoretiska ramverket från kapital 3 för att besvara frågeställningar.

5.1. Hur arbetar Jönköpings kommun med förtätningen i

staden?

Dokumenten visar att Jönköpings kommun inriktar sig på förtätning där det skall byggas hållbart genom högre exploateringsgrader, att bebyggelsen planeras längs med kollektivtrafikstråk, redan anspråkstagen mark förtätas eller omvandlas och att områden skall byggas med funktionsblandning. Respondenterna håller med om att arbetet med förtätning har varit att försöka skapa en blandstad genom att omvandla trafik eller industriområden.

Intervjurespondenterna nämner att fokuset av förtätningen i centrala delen av Jönköping tidigare låg på att omvandla trafikytor som parkeringsplatser. Enligt Olmårs (2007) ifrågasätts utnyttjandet av varje liten markbit under förtätning, speciellt p-plaster men bebyggelse på dessa områden ökar behovet av parkering där lösningarna som parkeringsgarage eller att bygga över parkeringsplatserna inte är önskvärda då det skapas tråkiga och konstiga gatumiljöer samt ogästvänliga miljöer och döda fasader. Dessa ytor blev färre och då det råder brist på exploaterbar mark i centrala Jönköping där sjöar, naturreservat och träskområden tar stor yta vilket fick kommunen att vända sig till andra lösningar som att istället börja omvandla industriområden. Dessa ytor finns det tillräckligt av och kommer att fokuseras på i förtätningsprojekten de kommande åren. Olmårs (2007) tar upp att förtätning på industriområden är önskvärt då dessa områden har sämre utnyttjandegrad med ytkrävande verksamheter och bör omlokaliseras. Det kan dock vara gynnsamt att behålla vissa befintliga verksamheter för att skapa en blandstad samt bibehålla områdets karaktär vilket ökar stadens attraktivitet.

Intervjurespondenterna förklarar att de försöker bevara grönytor och när det inte är möjligt implementeras nya. Styrdokumentet Grönstrukturplan visar att Jönköpings kommun har som mål att alla invånare ska ha minst 300 meter gångväg från bostad till närmsta grönområde. Respondenterna förklarar även att man försöker undvika att förtäta grönområden inom allmän platsmark då fokuset ligger på omvandlingsområden. Arnberger (2012) nämner att distansen till grönområden är av stor vikt för invånare men att det även leder till överanvändning av befintliga grönområden. Det sker även omvandlingar till parkering på kvartersmark bland annat i innergårdar på grund av att större parkeringsplatser har omvandlats. Det nämns även att Jönköping försöker minska trafikanvändningen genom att minska mängden körfält och öka mängden gångfartsgator. Wheeler (2004) förklarar att med förtätning försöker man uppnå hållbarhet genom att minska bilanvändningen samt att öka effektiviteten av markanvändning. Jönköpings kommun följer Ålborgsåtagandena bland annat åtagande fem vilket främjar effektiv markanvändning samt åtagande sex vilket främjar kollektivtrafik och minskning av privata fordon.

Förtätningen har omvandlat industriområden till bostäder vilket är delar av de element som är i ständig användning som Moudon (1994) förklarar. Jönköping faller inte specifikt under någon av de tre skolorna som Moudon (1994) beskriver men den lutar

(30)

dock mot den franska skolan då de tar hänsyn till stadens befintliga kulturhistoriska byggnader under förtätning.

• Jönköping fokuserar på att förtäta samt omvandla områden för att uppnå hållbar blandstad.

• Jönköping följer Ålborgsåtaganden framför allt åtagande fem och sex vilket involverar förtätning samt minskning av privata fordon till förmån för kollektivtrafik.

•_{Jönköping arbetar med att bevara grönytor och implementerar även nya} grönområden när det inte finns tillräckligt.

•_{Omvandlingar sker på parkeringsplatser och industriområden men även vid} innergårdar.

5.2. Vilka konsekvenser har förtätningen på Jönköpings

invånare ur ett socialt och ekologiskt hållbarhetsperspektiv?

Majoriteten av intervjurespondenterna har varit av samma mening om att de positiva effekterna av förtätningen överväger de negativa. En av de positiva sociala konsekvenserna som uppmärksammas av intervjurespondenterna är att förtätningen av centrala Jönköping har ökat populationen och med samband till den blandade staden har medfört ett större gatuliv. Det högre exploateringstalet under förtätningen medför en ökning på kvalitén i både nya och befintliga offentliga platser med ökad tillgång till lokaler för social service. Detta stöds av enkätbesvararna där majoriteten av de är eniga om att förtätningen har förbättrat stadslivet och mötespunkterna. Boverket (2016) tar upp att det är den intensiva staden med hög interaktion människor emellan som är attraktiv och då behöver det finnas platser att mötas på. Boverket (2016) påpekar att bara för att staden är tät betyder inte att den upplevs som tät, det är kvalitén som en tät stadsmiljö ger i form av verksamheter, arbete, kulturutbud och parker som är eftertraktad där närheten mellan aktiviteter och boende blir den viktigaste trivselfaktorn. Intervjurespondenterna nämner att den förtätade blandstaden har skapat möjligheten för mindre rörelse för att nå olika destinationer i de centrala delarna av Jönköping och allt fler får möjlighet att cykla/gå till skola och arbetsplatser. Enligt Wheeler (2004) ska den täta, kompakta och funktionsblandade staden öka tillgången till affärer, arbete och skolor genom ett minskat avstånd. Björklid och Nordström (2007) menar att förminskning på trafik kan sänka ångesten för föräldrarna över barnens vägsäkerhet vilket kan öka utomhusvistelsen för de vilket är viktigt eftersom rörligheten är essentiell för barnens utveckling av perceptionsförmågan. Det ökade gatulivet med fler verksamheter på bottenplan längs med gatorna har skapat en större trygghetsfaktor. Enkäten visar att trygghetsfaktorn för de flesta är oförändrad men att fler i rörelse har ökat känslan av trygghet. Ullstad (2008) nämner att en av de viktigaste punkterna för det vardagliga livet är närhet och trygghet. Wheeler (2004) tar upp detta där han nämner att den täta staden med ett förminskat avstånd till olika funktioner/verksamheter kan öka trygghetsfaktorn. Översiktsplanen visar även att den upplevda tryggheten och den fysiska säkerheten kan påverka hälsan och levnadssättet av människor för det bättre. Intervjurespondenterna tar även upp några negativa sociala konsekvenser som förtätningen har haft på centrala Jönköping. Tillväxten och förtätningen av staden gör att vissa områden i Jönköping blir dyra att leva i vilket skapar gentrifiering samt att den ökade exploateringen kommer höja kvalitén i både nya och befintliga offentliga platser

(31)

vilket innebär att hyresnivåerna går upp och både privatpersoner och företag kan tvingas längre ut från de centrala delarna. Boyko och Cooper (2011) påstår att vid förtätningen och den ökade stadskvalitén kan öka markpriser och gentemot det en ökad hyra. Boyko och Cooper (2011) påstår att med täta städer och högre urban täthet tillkommer en ökning på social olikhet och segregation. De intervjuade menar att förtätningen i framtiden kan innebära en ökning på trängseln i staden. Boyko och Cooper (2011) tar upp att större stadstäthet och befolkningstäthet leder till mer trängsel och uppfattningar om trängsel vilket kan leda till depression, tillbakadragande samt påverkar tillfredställelsen och grannskapskvalitén.

Med avseende på de positiva ekologiska konsekvenser som respondenterna tar upp, kommer förtätningen av staden minska på bilanvändningen, särskilt när blandstaden byggs ut, parkeringsplatserna fortsätter att minska, gc-väggar och kollektivtrafik fortsätter att utvecklas. Wheeler (2004) nämner att den ekologiskt hållbara stadsutvecklingen skall prioritera att ta fram eller utveckla välutrustade grönstråk, kollektivtrafiksystem av hög kvalitet vilket hjälper att minska på bilanvändningen och i sin tur fossila bränslen. Enligt boverket (2016) skall stadens täthet reducera användningen av bilar och där med leda till minskat utsläpp.

En av de negativa konsekvenserna blir att förtätningen påverkar stadens ekosystemtjänster. Äldre träd i innerstaden har djur som är beroende av dem, djur som skapar ekosystemtjänster. Dessa träd kräver stort utrymme ovanför men även under marken. Under förtätningen byggs det väldigt tätt ovanför och under marken vilket kan göra det svårt för trädens rötter. Den biologiska mångfalden som dessa äldre träd medför reduceras när man bygger för tätt. Elander, Lundgren, Malbert och Sandström (2005) menar att den biologiska mångfalden i staden är viktig eftersom den höjer den allmänna hälsan och livskvalitén. Enligt Vergnes et.al. (2014) kan stadstätheten begränsa vissa ekosystemtjänster vilket får konsekvenser för hälsan.

Grönstrukturplanen och dess sociotopkarteringen visar att det råder brist på grönområden i centrala Jönköping, en direkt motsats till det de intervjuade har nämnt. Många bostadsområden har mer än 300 meter till närmsta grönområde. Det nämns även

att vistelse i parker/natur hjälper med den psykiska och fysiska hälsan och reducerar stress. Arneberger (2012) nämner att grönområden förser staden med biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt invånarna med avkoppling, minskad stress och förbättrar den allmänna hälsan. Han fortsätter med att avstånd är viktigt för användningen av grönområde men att om det användes för ofta kan det ha motsatta effekter då folk väljer att antingen använda andra eller inga grönområden på grund av uppfattning om försämrad kvalité. De intervjuade tar även upp att bebyggelsen av parkeringar på innergårdar och kvarter har format en känsla av att grönområden har minskats. Respondenterna påpekar även att dagsljus är ett problem och att det problemet kan öka ytterligare om höghus bebyggs. Det råder stor debatt mellan aktörer i Jönköping om högre höghus skall bebyggas. Boverket (2016) nämner att förtätningen är en positiv utveckling men det går inte att bygga för tätt och energieffektivt utan att dagsljus försämras. Cellerna i kroppen är programmerade för att fungera i dagsljus. Sammanfattning av konsekvenserna presenteras i punktform i tabell 2.