Uppdrag att utreda
undantag från bygglovsplikt
för skyltar och ljusanordningar
Titel: Uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar
Utgivare: Boverket januari 2014 Upplaga: 1
Antal ex: 80
Tryck: Boverket internt
ISBN tryck: 978-91-7563-103-5 ISBN pdf: 978-91-7563-104-2
Sökord: Bygglov, bygglovsplikt, undantag, skyltar, ljusanordningar, bakgrund, rättspraxis, slutsatser, författningsförslag, plan- och byggförordningen, PBF, konsekvensutredning
Dnr: 20140-714/2013
Publikationen kan beställas från:
Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se
Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats.
Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Fotografier i rapporten är tagna av Kajsa Lind/Boverket, Kerstin Åkerwall/Boverket och Klara Falk/Boverket.
Förord
Ett samhälle består av såväl stora som små beståndsdelar. Staden är dels vägar, byggnader och parker, men lika viktigt för upplevelsen är detaljer som bland annat skyltar och ljusanordningar.
Plan- och bygglagen (PBL) reglerar tillsammans med förordning och föreskrifter ett mycket stort spektra från den regionala planeringen ner till de tekniska egenskapskraven i byggnader. En liten del bland dessa regler är bygglovsplikten för skyltar och ljusanordningar som finns i plan- och byggförordningen (PBF).
Regeringen har bett Boverket att se över om det går att göra lättnader i lovplikten för skyltar och ljusanordningar och vad det i så fall skulle kunna innebära.
Ansvarig enhetschef för regeringsuppdraget har Anette Löfgren varit. Kajsa Lind och Klara Falk har varit projektledare för regeringsuppdraget. I arbetet med uppdraget har även Karl Evald, Carina Karlsson, Nisse Norling och Kerstin Åkerwall deltagit.
Karlskrona januari 2014
Janna Valik
Innehåll
Inledning och läsanvisningar ... 5
Sammanfattning ... 6 Bakgrund ... 7 Bygglovsplikten idag ...7 Vad är en skylt?...8 Rättspraxis skyltar ... 14 Vad är en ljusanordning? ... 15 Rättspraxis ljusanordningar ... 18
Vad prövas vid bygglovshandläggningen av skyltar och ljusanordningar ... 19
Olovliga skyltar och ljusanordningar ... 19
Andra tillstånd ... 20
Remissen av förslag till ny PBF 2010 ... 21
Intervjuer om bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar ... 23
Skyltprogram och ljuspolicys i kommuner ... 25
Problembeskrivning och slutsats ... 28
Författningsförslag med motiv och konsekvenser ... 32
Legaldefinition på skylt ... 33
Undantag från lovplikt för ljusanordningar och vissa skyltar ... 34
Ändring av lovplikten ... 42
Konsekvensutredning ... 43
Bilagor ... 49
Bilaga 1 Rättspraxis skyltar ... 49
Bilaga 2 Rättspraxis ljusanordningar... 55
Inledning och läsanvisningar
I Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2013 (S2012/8390/SAM) finns 15 uppdrag. Uppdrag 5 – Utredning av vissa frågor i plan- och
byggförordningen - ansvarar enheten för detaljplanering, bygglov och plangenomförande för.
Uppdraget lyder: ”Boverket ges i uppdrag att utreda undantag från bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar enligt 6 kap. 3 § plan- och byggförordningen (2011:338).
Boverket ska också se över och utreda behovet av definitioner av termerna byggnadshöjd, vind, källare, suterrängvåning och nockhöjd/totalhöjd i plan- och bygglagen eller plan- och
byggförordningen. Utredningen av definitioner ska ske mot bakgrund av de förslag som remitterades 2010 som en del av förslaget om ny plan- och byggförordning, och de synpunkter som kom in på dessa förslag.”
I regleringsbrevet angavs att sammanställningen skulle redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 oktober 2013. Efter kontakter med departementet om omfattningen av uppdraget gjordes en ändring av regleringsbrevet 2013-06-19 som innebar en förlängning till 31 januari 2014.
Boverket har delat uppdraget i två delar, en del om skyltar och ljusanordningar (del skyltar) och en del om definitioner av termerna byggnadshöjd, vind, källare, suterrängvåning och nockhöjd/totalhöjd (del definitioner). Boverket har arbetat med uppdraget som två parallella projekt.
Den här rapporten behandlar den del av uppdraget som avser bygglovsplikt för skyltar och ljusanordningar.
Rapporten innehåller en bakgrundsdel med redogörelse för hur bygglovsplikten ser ut idag och vilka övriga tillstånd som krävs. Bakgrundsdelen innehåller även resonemang om vad skyltar och ljusanordningar är och vad de används till. Vidare finns en kort
sammanställning av rättsläget, en genomgång av det förslag till ändringar i lovplikten som var på remiss 2010 och de synpunkter som kom in då. Boverket har med hjälp av konsult gjort intervjuer med olika berörda samt en genomgång av ett antal kommuners skyltprogram, slutsatser från detta finns i rapporten.
Rapporten innehåller också ett förslag till förändring av lovplikten med författningsförslag, motiv och beskrivning av eventuella konsekvenser. Som bilagor till rapporten finns korta referat av rättsfall om skyltar och ljusanordningar.
Sammanfattning
Idag krävs det enligt plan- och byggförordningen bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar inom detaljplanelagt område.
Vad som avses med skylt och ljusanordning framgår inte av
förordningen. Det finns få rättsfall som behandlar bygglovsplikten för skyltar och ljusanordningar. De rättsfall som finns klarlägger heller inte rättsläget i någon vidare omfattning. Boverket har genomfört ett antal intervjuer med kommuner, företagsföreningar och skyltföretag. Intervjuerna visar på en samstämmighet i att lovplikten för skyltar i grunden upplevs som positiv och att det framförallt är tillämpningen och byggprocessen som upplevs som problematisk. Den otydliga lovplikten leder till osäkerhet om vad som gäller och medför en oförutsägbarhet för näringsidkare, fastighetsägare och andra berörda.
Boverket förslår:
• att begreppet skylt definieras i plan- och byggförordningen • att ljusanordningar undantas från krav på bygglov
• åtta undantag från lovplikt för skyltar
• att kommunerna ska ha möjlighet att i detaljplan och områdesbestämmelser öka eller minska lovplikt för skyltar • att kommunerna ska ha möjlighet att i detaljplan och
områdesbestämmelser i vissa fall införa lovplikt för ljusanordningar
Bakgrund
Bygglovsplikten idag
Idag krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar inom detaljplan. Det framgår av plan- och byggförordningens 6 kap 3 §. För skyltar utanför planlagt område krävs inte bygglov, däremot kan andra tillstånd behövas.
6 kap
Bygglov för skyltar och ljusanordningar
3 § I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta
eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar.
Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 §§ plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för skyltar eller ljusanordningar.
4 § Kommunen får i områdesbestämmelser bestämma att det krävs bygglov för att
1. sätta upp, flytta eller väsentligt ändra ljusanordningar inom ett område som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde, eller
2. sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar inom ett område som utgör en värdefull miljö.
Enligt 9 kap 33§ PBL kan tidsbegränsade lov ges för skyltar och ljusanordningar som bara ska vara uppsatta en begränsad tid.
Tidsbegränsade lov ges för en bestämd period och sökande åtar sig att ta bort skylten och återställa platsen då lovtiden gått ut. Tidsbegränsat lov kan ges för högst 5 år. Tiden kan förlängas men kan aldrig överstiga sammanlagt10 år.
Enligt plan- och bygglagens 9 kap 2 § punkten 3c krävs det bygglov för ändring av en byggnad om ändringen innebär att byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller att byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Ibland kan det bli gränsfall om det är en skylt eller en fasadändring. Det gäller till exempel när ett skyltfönster täcks helt med plastfilm som det finns texter eller loggor på. Det är även gränsfall när fasta markiser monteras ovanför dörrar eller fönster eller rulljalusier framför skyltfönster och det på dessa finns texter eller loggor. Då kan det bli lovpliktigt antingen som skylt eller som fasadändring.
Minskad lovplikt i detaljplan
Kommunen kan i detaljplan bestämma att bygglov inte krävs för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar. Det måste
tydligt framgå av planbestämmelserna vilka åtgärder som är lovbefriade, hur de ska genomföras och inom vilken tid. Bestämmelserna ska
innehålla de krav som ska vara uppfyllda för att en lovpliktig åtgärd ska bli lovbefriad, till exempel att skyltar som utformas eller utförs på visst sätt eller enligt en viss ritning. En förutsättning är dock att åtgärderna är av sådan art att en bygglovsprövning inte är nödvändig för att tillvarata grannars eller allmänna intressen.
Utökad lovplikt i områdesbestämmelser
Utanför detaljplan får kommunen införa bygglovsplikt för skyltar genom områdesbestämmelser. Detta kan enbart göras inom områden som utgör värdefull miljö. För ljusanordningar finns denna möjlighet förutom inom områden som utgör värdefull miljö även inom områden som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde.
Vad är en skylt?
Skylt finns inte definierat i plan- och bygglagen eller plan- och byggförordningen idag.
Enligt Nationalencyklopedin, NE, är en skylt en tavelliknande anordning med någon upplysning eller dylikt, ofta avsedd för allmänheten. Exempel kan vara dörrskylt, kaféskylt, ljusskylt, namnskylt, nummerskylt,
registreringsskylt, reklamskylt, varningsskylt eller vägskylt. Skyltar utomhus finns i många varianter:
Fasadskyltar
De vanligaste fasadskyltarna är enkelsidiga skyltar som sitter på fasaden. De finns i många olika utföranden exempelvis som målade bokstäver, lösa bokstäver, neon/diodskyltar, lösa bokstäver på skyltyta, hela skyltplattor/skivskyltar, skyltlådor, skylt på skyltfönster, skylt innanför skyltfönster, reklamytor på fasad, affischtavla och fast markis.
En annan variant på fasadskyltar är de dubbelsidiga skyltar som sticker ut från fasaden. Exempel på sådana skyltar är flaggskylt, flaggskylt som skyltlåda, pendelskylt och plogskylt.
Det finns även mjuka skyltar som fästs på fasaden, dessa upplevs ofta som tillfälliga och byts ibland. Det förekommer att de sitter uppe permanent. Exempel på mjuka skyltar är vepa och banderoll.
Fristående skyltar
Mindre fristående skyltar som är löst placerade på marken är vanliga i stadsmiljö, framförallt i stadskärnor. De har lite olika utföranden och namn som till exempel trottoarpratare, vippskylt och sandwichskylt.
Större fristående skyltar är vanliga i mer externa lägen i staden. Exempel på sådana skyltar är skyltpylon, stolpskylt, skylttavla på stolpar,
Både i stadskärnor och i mer externa lägen förekommer fristående reklamytor eller reklamtavlor. De kan antingen vara helt fristående eller placerade på till exempel en busskur. På dessa finns ofta reklam för en produkt eller ett företag som kanske inte finns på samma plats som skylten. De kan ha olika form och storlek och det finns bland annat affischpelare, affischtavla, anslagstavla, reklampelare, reklamtavlor med klistrade reklambudskap, reklamtavla bakom glas, bildväxlande skylt och reklamballong.
Mjuka skyltar som vepor och banderoller finns inte bara på fasader utan det är även vanligt att de finns upphängda på till exempel staket, plank eller mellan träd.
Informations- och orienteringstavlor förekommer ibland vid infarter till en kommun eller en ort, då vänder sig informationen ofta till turister eller andra besökare. Vid infarten till ett industriområde, ett handelsområde eller ett bostadsområde finns ibland orienteringstavlor som vänder sig till besökare och vars syfte är att hjälpa besökaren att hitta till rätt byggnad eller entré.
Tillfälliga skyltar
Det finns skyltar som är avsedda att finnas på en plats under en begränsad tid. De vanligaste är skyltar, vepor eller banderoller för ett visst
evenemang till exempel en marknad, en auktion eller en cirkus. Vid större byggprojekt finns ofta så kallade byggskyltar. På dessa kan det stå vad som ska byggas, vem som bygger och för vem, vilka olika entreprenörer som anlitas och hur man kan köpa eller hyra en bostad eller lokal i den byggnad som byggs. Inför allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet sätts det ofta upp skyltar med reklam både för olika partier och olika politiker.
Flaggor
Flaggor med företagsnamn, företagsloggor och produktnamn så kallade reklamflaggor på fristående flaggstänger är vanliga framförallt i externa lägen i städer. Inne i stadskärnor förekommer motsvarande flaggor ibland, men är då oftast på en stång som är fäst i fasad eller på tak. En variant på reklamflagga är fjäderflaggan.
Skyltar inomhus
I köpcenter och gallerior har företag ofta skyltar inomhus som motsvarar de som finns vid affärer som har ingång från en gata. I skyltfönster är det vanligt med skyltar av olika slag. Det kan vara både företagsnamn,
produktnamn och olika kampanjer. Ibland har företag både sitt
företagsnamn i skyltfönstret, på insidan eller utsidan av själva glasrutan och på fasaden.
Skyltar som enkelt kan släckas, flyttas, tas ner eller fällas in:
Det finns skyltar som inte är permanenta utan som lätt kan tas bort eller gömmas. Exempel på det är tryck på fällbara markiser eller på
rulljalusier. Även reklam på fordon, mobila byggnader och luftballonger kan lätt flyttas eller tas bort helt. En lite nyare skyltvariant är
ljusprojektion på fasad eller annan yta.
Vägmärken
I trafiken finns många olika skyltar, vägmärken och andra anordningar. Exempel på sådana är lokaliseringsmärken, upplysningsmärken, påbudsmärken och varningsmärken. De flesta av dessa skyltar och anordningar regleras i vägmärkesförordningen1. På sjön finns det också skyltar, märken och andra anordningar. Exempel på sådana är
varningsmärken, förbudsmärken och upplysningsmärken. Sjövägmärken och säkerhetsanordningar för sjöfarten regleras i sjötrafikförordningen2.
1 SFS 2007:90 2 SFS 1986:300
Andra skyltar och anordningar som inte alltid uppfattas som skyltar:
Förutom ovanstående skyltar finns det många andra skyltar som inte alltid uppfattas som skyltar. På byggnader sitter ibland skyltar med fastighetsägarens företagsnamn. Lekande barn på villagatan. På byggnader, staket och grindar finns larmskyltar. Det finns skyltar med gatunamn och på nästan alla byggnader finns skyltar med gatunummer. Det finns även skyltar utan text, som till exempel en logotyp.
Vad är syftet med en skylt
Syftet med en skylt är att lämna information eller förmedla ett budskap. Detta görs med hjälp av text och/eller bild. Den information man oftast ser på skyltar är ett företagsnamn som till exempel Stadshotellet, en verksamhetsbeskrivning exempelvis vårdcentral eller enbart en logotyp. Huvudsyftet för en sådan skylt är att visa att ett visst företag eller en viss verksamhet finns på en plats eller i en byggnad. Med hjälp av skyltar kan vi orientera oss och hitta dit vi ska oavsett om det är i en ort, en stadsdel eller ett företag.
Skyltar kan förmedla ett reklambudskap för en produkt eller ett företag. Det finns även andra sorters skyltar som lämnar samhällsnyttiga upplysningar som till exempel vägmärken, vägvisningskyltar, informationstavlor eller affischtavlor.
Varför det krävs bygglov för skyltar
Skyltar är en naturlig del av stadsmiljön och det är viktigt att olika butiker, serviceföretag och andra verksamheter får synas. För att en stadsmiljö ska kännas attraktiv är helhetsintrycket viktigt och skyltar påverkar det intryck man får på ett väsentligt sätt. Skyltarna ses varje dag av de som passerar förbi, både boende och besökare, och utgör en del av vår gemensamma miljö. Skyltar ska vara en del av vackra och inbjudande stadsmiljöer, en attraktiv stadsmiljö har också ett kommersiellt värde och bidrar till tillväxt. Stadsmiljön tillhör alla som vistas i den och det är viktigt att den är trivsam och säker. Skyltar kan placeras eller utformas så att de innebär en fara för trafiksäkerheten eller försvårar tillgängligheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Eftersom många verksamheter vill synas mer än konkurrenterna så tenderar skyltarna att bli många och stora. Det resulterar i sin tur i att konkurrenten vill ha ännu fler och ännu större skyltar, vilket till slut leder
till att de enskilda skyltarna inte går att se i det visuella buller som blir följden av detta. Dessutom verkar det råda en stor övertro till skyltarnas förmåga att locka kunder. Ofta behövs skylten bara första gången man besöker ett företag för nästa gång vet man var det ligger. Alltför många skyltar eller skyltar med olämplig utformning och placering leder till att stadsmiljön upplevs som stökig och oattraktiv. Stadsmiljön upplevs som mer harmonisk och vackrare med en genomtänkt och tillbakahållen skyltning och man har då lättare för att läsa de skyltar som finns och hitta det man söker. Skyltar och flaggor kan vara ett positivt inslag i
stadsmiljön men är de illa utformade eller placerade så förstör de upplevelsen av staden.
Byggnadsnämndens roll vid handläggning av bygglovsansökningar är att förena verksamheters behov av att annonsera sin tillvaro med intresset av en attraktiv stadsmiljö, trafiksäkerhet och tillgänglighet. Det är främst antalet skyltar och placeringen av dem som byggnadsnämnden granskar. Även skyltars form, färg och övriga utseende är en viktig del av
bedömningen.
Rättspraxis skyltar
Det finns få rättsfall som behandlar bygglovsplikten för skyltar. Det finns visserligen ett flertal rättsfall där domstolen bedömer om bygglov kan ges för en viss skylt på en viss plats. Det finns däremot mycket få fall där tolkningen av begreppet skylt varit avgörande och där det har handlat om en viss anordning kan ses som en bygglovspliktig skylt eller inte. De få rättsfall som finns klarlägger heller inte rättsläget i någon vidare omfattning.
I ett tidigt avgörande, som återges i NJA 1963 s. 125, fastslog Högsta Domstolen att en skylt som fästs på ett biltak och som tas in över natten inte ska ses som skylt. KR Stockholms dom 1998-04-29 i mål nr 2129-1997 tillämpade samma synsätt och avgjorde att en skylt som fästs på en vagn krävde bygglov. Detta eftersom vagnen fästs i marken med stag och därmed inte kunde flyttas utan mer ingående tillgrepp och därför inte heller blev frekvent flyttad. Det tycks ha varit bedömningen av de aktuella skyltarnas varaktighet som avgjorde i båda dessa fall.
Flaggor har i flera fall inte betraktats som skyltar. I både RÅ 81 2:36 och i RÅ 2004 not. 127 valde Regeringsrätten att inte kräva bygglov för flaggor som hängde från en flaggstång fäst på en fasad, s.k. fasadflaggor. Bedömningsgrunden är oklar, men det tycks som att den språkliga definitionen varit avgörande, dvs. att en flagga normalt sett inte kallas skylt och därför inte träffas av bygglovsplikten i PBL, som ju gäller endast för skyltar. Det är också möjligt att varaktigheten har haft
betydelse, för en flagga uppförs ju så gott som alltid för att enkelt kunna tas ner, t.ex. för underhåll eller vid hårt väder, för att sedan uppföras igen. En liknande dom avkunnades i LR för Skåne Län 2005-11-10 i mål
nummer 13432-04, där domstolen bedömde att en flagga med en yta på ca 82 kvm på en traditionell flaggstång inte skulle kräva bygglov, eftersom den inte ansågs kunna betraktas som skylt.
Däremot så har bygglov krävts för s.k. vepor, tygstycken av något mjukare material, så som tyg eller plast, som fästs direkt på en vägg. I MD Vänersborgs dom 2012-09-17 i mål nr P 6910-11 behandlades en ca 2 kvm stor vepa, som ansågs kräva lov. Praxis framstår som motstridig i det här avseendet, för enda skillnaden mellan en fasadflagga och en vepa är hur den fästs på fasaden.
I samma dom krävdes inte lov för skyltar som fästs utanpå fönster och som upptagit endast en mindre del av fönstrets yta. Det verkar alltså som att praxis lämnar en viss möjlighet att inte kräva bygglov för skyltar med en sett till omständigheterna liten omgivningspåverkan. Dock har inget av de övriga studerade rättsfallen lagt avgörande betydelse vid
omgivningspåverkan. Frågan måste betecknas som oklar.
Referat av de nämnda rättsfallen finns i Bilaga Rättspraxis skyltar.
Vad är en ljusanordning?
Ordet ljusanordning finns inte i Nationalencyklopedin, NE. En ljusanordning torde vara en anordning som sprider ljus, vilket kan innefatta många olika sorters anordningar. De vanligaste är förmodligen gatubelysning och strålkastare på idrottsanläggningar, p-platser,
industriområden och liknande platser. Även belysning på fasader eller skyltar, både vanliga belysningsarmaturer och uplights borde vara att betrakta som ljusanordningar. Även dekorationsbelysning på konstverk eller på träd i en park är en form av ljusanordning. En lite modernare form av ljusanordning är ett företagsnamn, en text eller en logga som är projicerad på en vägg eller en annan yta.
Vad är syftet med en ljusanordning
Syftet med en ljusanordning är att lysa upp någonting, antingen en plats eller ett objekt. Det finns olika typer av ljusanordningar och de finns både inomhus och utomhus.
Gatubelysning
Gatubelysning lyser upp en färdväg som man rör sig utmed som t.ex. vägar, gator, gång- och cykelvägar, promenadvägar i parker eller motionsspår i naturen. Syftet med gatubelysningen är att man ska se vägen, att man ska se andra trafikanter och för att den skapar trygghet.
Platsbelysning
Platsbelysning lyser upp en plats. Belysningen kan vara av samma karaktär som gatubelysning vid till exempel torg, parkeringsplatser, skolgårdar eller återvinningsstationer. Belysningen kan även vara av strålkastarkaraktär. Det är vanligast vid till exempel större
parkeringsplatser, hamnområden, återvinningscentraler, industriområden, bensinstationer och idrottsanläggningar. Platsbelysning kan även vara mindre belysningsanordningar placerade vid entrén på en byggnad så kallad ytterbelysning. Sådan belysning förekommer på både småhus, flerfamiljshus och verksamhetslokaler. Syftet med platsbelysningen är att lysa upp så att man ska kunna se på platsen och kunna använda den när det är mörkt ute. Platsbelysningen är också viktig för upplevelsen av stadsmiljön under dygnets mörka timmar och för att skapa trygghet.
Dekorationsbelysning
Dekorationsbelysning kan vara belysning av objekt som träd, rabatter, broar, konstverk eller byggnader. Det finns även säsongsbetonad dekorationsbelysning exempelvis julbelysning över gator, i träd eller på fasader. Syftet med dekorationsbelysning är att framhäva ett intressant objekt i stadsmiljön när det är mörkt. Dekorationsbelysning skapar
rumslighet och gör stadsmiljön vacker, trevlig och attraktiv. Dekorationsbelysning kan även skapa trygghet.
Belysning av skyltar och projektioner
Skyltbelysning lyser upp en skylt. Belysningen kan antingen vara en del av skylten eller vara placerad en bit ifrån så att den belyser skylten. Med ljus kan man skapa en avbildning på en yta till exempel en fasad eller en gata. Projektionen kan bestå av både bostäver, mönster och symboler. Det vanligaste är att man projicerar ett företagsnamn, en logotype eller slogan eller ett annat budskap.
Varför det krävs bygglov för ljusanordningar
Ljusanordningar är precis som skyltar en naturlig del av en stadsmiljö. De fyller en mycket viktig funktion under dygnets mörka timmar för
orientering, för att människor ska kunna och våga använda platser, för att se föremål, skapa stadsrum och ge trygghet. Ljusanordningar sätts i de flesta fall inte upp med samma syfte som skyltar det vill säga att sprida ett budskap utan de sätts upp för att belysa en plats eller ett föremål. Man sätter inte upp flera ljusanordningar än nödvändigt eftersom de är relativt kostsamma vid både installation, drift och underhåll. Den som sätter upp
ljusanordningen får inget mervärde av att sätta upp fler ljusanordningar än vad som krävs för att uppfylla syftet med den exempelvis att lysa upp ett motionsspår.
Ljusanordningen i sig påverkar visserligen stadsmiljön men den största påverkan får själva ljusspridningen. Det är inte lika självklart som för skyltar vad det är som ska prövas vid en bygglovsansökan och varför. Är det placering och utformning av själva anordningen det vill säga
armaturen eller är det ljusspridningen som den skapar eller är det både ock? Ljusspridningen kan vara svår att förutsäga, då kan kommunen behöva kräva in beräkningar eller provljussättningar.
I många fall krävs det belysning för att man ska kunna använda en plats när det är mörkt, som till exempel en idrottsanläggning. Om man inte får bygglov för ljusanordningarna, så går den bara att använda under dagtid. Det förekommer ibland klagomål på ljusanordningar, men oftast är det själva ljusspridningen som anses vara en olägenhet. Det kan vara att det lyser in eller bländar i exempelvis ett sovrum eller ett vardagsrum. Belysningen kan också upplevas som en fara vid en väg eller på en annan plats. Sådana klagomål kan hanteras utifrån två olika lagstiftningar, plan- och bygglagen och miljöbalken. Ett klagomål hanteras antingen enligt endera av dem eller enligt båda.
Rättspraxis ljusanordningar
Vad gäller ljusanordningar finns det mycket få rättsfall, varav endast ett ses som prejudicerande, nämligen RÅ 1993 ref 81. I och med detta rättsfall är åtminstone en sak klarlagd: Ljusanordningar av typen gatubelysning kräver inte bygglov, medan anordningar av typen strålkastare gör det. Denna uppdelning har också stöd i Didón m.fl. lagkommentarer för ÄPBL 8:3 pt. 2, samt styrktes genom två senare domar, KR Göteborgs dom 2002-05-14 i mål nr 6355-01 samt 2010-03-24 i mål nummer 19-10. Regeringsrättsdomen gällde visserligen ljusanordningar vid ett motionsspår, som inte ansågs utgöra strålkastare utan var att jämställa med gatubelysningar, men de allmänt hållna uttalanden som domstolen gjorde har fått prejudicerande betydelse för tolkningen av begreppet ljusanordningar. Troligtvis går det t.o.m. att säga att det bara är ljusanordningar av typen gatubelysning som inte kräver bygglov. Motsatsvis kräver antagligen övriga ljusanordningar bygglov. Det kan tilläggas att det faktum att flera ljusanordningar endast är tända vissa tider på dygnet eller i veckan inte har haft någon som helst betydelse för frågan om bygglov ska krävas. Detta kan jämföras med bedömningen av skyltar, där omständigheten att skylten tas ner ibland kan vara helt avgörande.
Referat av de nämnda rättsfallen finns i Bilaga Rättspraxis ljusanordningar.
Vad prövas vid bygglovshandläggningen av
skyltar och ljusanordningar
Vad som ska prövas vid handläggning av bygglov inom detaljplan står i plan- och bygglagens 9 kap 30 §. Där står bland annat att åtgärden ska överensstämma med detaljplanen. Det är relativt ovanligt med
planbestämmelser avseende skyltar. Förutom planenlighet ska även vissa krav i 2 och 8 kapitlen uppfyllas. När man läser dessa paragrafer så är det mycket svårt att reda ut vilka delar av kapitlen som gäller för skyltar. Här behövs ett förtydligande i lag och förordning.
Olovliga skyltar och ljusanordningar
Enligt 11 kap 51§ PBL ska byggnadsnämnden ta ut en
byggsanktionsavgift om någon påbörjar en åtgärd i fråga om en skylt eller en ljusanordning som kräver lov innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Enligt 57 § samma kapitel ska byggsanktionsavgiften tas ut av den som, när överträdelsen begicks, var ägare till fastigheten, den som begick överträdelsen eller den som har fått fördel av överträdelsen. Byggsanktionsavgiften fastställs utifrån det prisbasbelopp som gäller för det år som beslutet om avgiften fattades. Byggsanktionsavgiftens storlek framgår av 9 kap 14 § PBF.
Alla vet inte att skyltar och ljusanordingar kräver lov eller struntar kanske i att det krävs lov. Detta leder till att det finns olovliga skyltar och
ljusanordningar som kommunen måste hantera, vilket kräver mycket resurser. Många kommuner har otillräckliga resurser för tillsyn och de arbetar enbart med olovlig byggnation när någon gör en anmälan. Skyltar och ljusanordningar blir sällan anmälda som svartbyggen utan oftast är det byggnadsnämnden själv som initierar ett tillsynsärende när de ser en olovlig skylt. Självinitierad tillsyn är ofta inte prioriterad av kommunens politiker, Om kommunen inte handlägger de olovliga ärendena så missgynnas de som följer lagen och söker lov, vilket minskar viljan att söka lov.
Vad kostar ett bygglov och vad kostar det om man inte söker lov?
Bygglovsavgifter varierar från kommun till kommun. Boverket har gjort en liten genomgång av några olika kommuners avgifter samt taxan från Sveriges kommuner och landsting. Bygglovsavgiften för en liten skylt är ca 1 000 – 3 000 kr och för en stor skylt ca 7 000 – 10 000 kr. Bygglov för en ljusanordning kostar ca 5 000 kr. Sanktionsavgiften om man sätter upp en skylt utan varken lov eller startbesked beror på hur stor skylten är, avgiften för en liten skylt på en kvadratmeter är cirka 5 500 kr, för en mellanstor på 10 kvadratmeter är avgiften cirka 15 500 kr och för en stor skylt på 20 kvadratmeter är avgiften cirka 26 500 kr. Sanktionsavgiften
för att sätta upp en ljusanordning utan varken lov eller startbesked är omkring 2 800 kr.
Andra tillstånd
Förutom plan- och bygglagen och plan- och byggförordningen finns det andra lagar, förordningar och regler som styr skyltar och ljusanordningar.
Markupplåtelse
Om skyltar eller ljusanordningar placeras på mark som ägs av någon annan krävs tillstånd från fastighetsägaren. Om skyltar eller
ljusanordningar placeras på mark som ägs av kommunen krävs tillstånd från ansvarig markförvaltare på kommunen.
Ordningslagen och lokala ordningsföreskrifter
För placering av skylt på offentlig plats inom detaljplanelagt område krävs tillstånd från polismyndigheten. (Ordningslag (1993:1617) 3 kap 1 §).
Kommunen kan ta beslut om lokala ordningsföreskrifter som gäller utöver ordningslagen. I dessa kan det finnas regler för till exempel skyltar, affischer, banderoller, ljusanordningar, markiser och flaggor.(Ordningslag (1993:1617) 3 kap 8 § samt Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617))
Väglagen och lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning
Inom ett vägområde (oftast 5-10 från vägbanan)
Tillstånd krävs från Trafikverket för att vidta åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten eller vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande. (Väglagen (1971:948) 43 §)
Intill ett vägområde
Utanför detaljplan krävs tillstånd från länsstyrelsen för att intill ett vägområde vidta sådana åtgärder som kan vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande. Tillstånd krävs även för att sätta upp ljusanordningar som försämrar ljusförhållandena för trafikanterna. (Väglagen (1971:948) 45 §)
Skyltar inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde
Utanför detaljplan krävs ibland två tillstånd, ett enligt Väglagen och ett enligt lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.
Tillstånd enligt Väglagen krävs för skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda eller liknande ändamål som är uppsatta utomhus. Tillstånd krävs dock inte för sådana anordningar som är uppsatta på byggnader för upplysning om affärsrörelse eller annan verksamhet på stället eller för anslagstavlor för meddelanden som rör kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller dylikt. Tillståndet ges av länsstyrelsen som prövar om skylten kan
komma att påverka trafiksäkerheten negativt. (Väglagen (1971:948) 46 §) Tillstånd krävs enligt lagen om särskilda bestämmelser om
gaturenhållning och skyltning för tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål. Tillståndet ges av länsstyrelsen som prövar om skylten kan komma att inverka menligt på landskapsbilden. (Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 6 §)
Skyltar placerade mer än 50 meter från ett vägområde
Utanför detaljplan krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt lagen om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning för tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål som är varaktigt uppsatt utomhus. (Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 6 §)
Skyltar inom område för friluftslivet
Skyltar som avvisar allmänheten från ett visst område, och som är av betydelse för friluftslivet, får inte finnas uppsatta utan tillstånd. Tillståndet ges av kommunen. (Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 5 §)
Remissen av förslag till ny PBF 2010
I det förslag till plan- och byggförordning som skickades ut på remiss 2010-08-19 fanns det ett förslag till förändring i lovplikten för skyltar och ljusanordningar. Vid remissförfarandet fick förslaget mycket kritik och när förordningen antogs fanns ingen ändring av lovplikten för skyltar och ljusanordningar.
Förslag PBF 6 kap 3§
Lovplikt för skyltar och ljusanordningar
3 § I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar med mycket stor omgivningspåverkan. Trots första stycket krävs det inte bygglov för
1. skyltar inomhus,
2. vägmärken enligt vägmärkesförordningen (2007:90),
3. ljusanordningar som en väghållare sätter upp eller ändrar för att belysa en väg, eller 4. prydnadsbelysning av säsongskaraktär. (8 kap. 3 § första stycket 2 PBL) (16 kap. 7 § 1 PBL)
Ändringen från den tidigare gällande lovplikten var formuleringen med
Synpunkter på remissen
Ett 40-tal remissvar lämnade synpunkter på den ändrade lovplikten för skyltar och ljusanordningar. Svaren kom från länsstyrelser, kommuner, myndigheter, domstolar och intresseorganisationer. En majoritet av remissvaren innehöll invändningar mot förslaget.
Intresseorganisationen Företagarna var de enda som i sitt remissvar var helt positiva tillförslaget om att lov endast skulle krävas när det verkligen behövdes.
Mycket stor omgivningspåverkan
Den del i förslaget som fick störst kritik var formuleringen med mycket
stor omgivningspåverkan i första stycket. Invändningarna gällde bland
annat hur mycket stor skulle tolkas, att det var ett nytt begrepp i
rättspraxis, var gränsdragningen skulle gå och hur en skylt i förhållande till flera skulle bedömas. Remissvaren föreslog antingen att
formuleringen skulle tas bort, eller att den borde ändras till exempelvis
med väsentlig omgivningspåverkan, skyltar som inte medför obetydlig omgivningspåverkan eller med omgivningspåverkan.
Det var framförallt för skyltar som remissinstanserna var negativa till formuleringen med mycket stor omgivningspåverkan. När det gäller ljusanordningar så tyckte ett par av remissinstanserna att formuleringen var användbar.
Skyltar inomhus
När det gällde bygglovsbefrielse inomhus kom flera av svaren med invändningar mot formuleringen med hänvisning till att i så fall skulle skyltar innanför exempelvis fönsterpartier inte kräva bygglov, oavsett omgivningspåverkan. Annars var det ingen som hade synpunkter på att skyltar inomhus, exempelvis i köpcenter, skulle bygglovsbefrias.
Vägmärken enligt vägmärkesförordningen
Enbart Transportstyrelsen kommenterade punkten om bygglovsbefrielse för vägmärken. Transportstyrelsen framförde att även andra anordningar enligt vägmärkesförordningen borde undantas.
Ljusanordningar som en väghållare sätter upp eller ändrar för att belysa en väg
Enbart Trafikverket kommenterade punkten om ljusanordningar med att lättnaden även borde omfatta järnvägshållare.
Prydnadsbelysning av säsongskaraktär
Några av remissvaren ställde sig frågande till vad som avsågs med prydnadsbelysning. Ett remissvar önskade ett förtydligande av begreppet säsongskaraktär med tanke på att delar av landet har längre vinterperioder när ljussättningen av det offentliga rummet är en påtaglig del av
Övriga synpunkter
Flera av remissvaren lämnade synpunkter på 6 kap 4 § i förslaget till plan- och byggförordningen, som tar upp möjligheterna för kommuner att öka bygglovplikten för vissa ljusanordningar och skyltar genom
områdesbestämmelser. Remissvaren påpekade att med de föreslagna lättnaderna i lovplikten behöver det även vara möjligt att öka bygglovplikten i detaljplan.
Intervjuer om bygglovsplikt för skyltar och
ljusanordningar
Vid remissförfarandet med förslaget till nya plan- och byggförordning 2011, i vilken det föreslogs en ändring i lovplikten för skyltar och ljusanordningar, kom det in många synpunkter. För att få en mer fördjupad kännedom om hur olika intressenter upplever lovplikten och ser på eventuella lättnader av dengenomförde konsultföretaget Tyréns på uppdrag av Boverket 25 intervjuer under våren 2013. De som
intervjuades var kommunala bygglovshandläggare, skyltföretag och företagsföreningar.
Intervjuer med kommuner
Samtliga intervjuade handläggare ställer sig negativa till minskad bygglovsplikt. Den främsta anledningen till detta är att de värnar om en god stadsmiljö. De anser att stadsmiljön skulle påverkas negativt om den kontroll och helhetssyn som tjänstemännen bidrar med skulle försvinna. Resultatet skulle vara en skräpigare och till viss del osäker stadsmiljö där större och större skyltar tar allt mer plats. Majoriteten av handläggarna anser inte att arbetsbelastningen skulle minska som ett resultat av att vissa skyltar undantas från bygglovsplikten. Bedömningar och diskussioner kring vilka skyltar som kräver lov samt tillsyn förväntas istället bli väldigt tidskrävande.
De flesta av handläggarna anser att det fungerar bra som det är idag och är tydliga med att det inte finns någon anledning till att undanta vissa skyltar. Vissa anser dock att undantag skulle kunna vara lämpligt när det handlar om mindre eller tillfälliga skyltar eller skyltar i mindre känsliga områden, exempelvis verksamhetsområden.
Intervjuer med företag i skyltbranschen
Vid remissen om ny plan- och byggförordning 2011 var
intresseföreningen Företagarna positiva till förslaget att lov endast skulle krävas när det verkligen behövdes.
I intervjuerna råder det en samstämmighet kring att det finns många fördelar med bygglov för skyltar. Generellt finns det en positiv inställning då merparten menar att bygglovet bidrar till en enhetlig stadsbild där kommunen ansvarar för helheten. Andra synpunkter är att bygglovet säkerställer en god kvalitet på skyltar samt att det skapas en
tydlighet kring utformning och typ av skyltar, vilket gör det enklare för skyltföretagen att förklara olika lösningar för kunderna.
Fördelarna avseende bygglov för ljusanordningar är i stort desamma som för skyltar, och generellt finns en positiv inställning till bygglov för ljusanordningar. Två ytterligare exempel som lyfts fram särskilt när det gäller ljusanordningar är hur viktigt det att är någon tar ansvar för att belysningen inte upplevs som störande eller påverkar trafiksäkerheten.
”Det är jätteviktigt med bygglov. Tydliga regler önskas då är det så att kvaliteten och utseendet bidrar till en stadsmiljö som är enhetlig. Det är bra med en process som gör det enklare för skyltföretag och kunder att förstå vad man kan göra och inte kan göra. Utan bygglov kan det komma fula skylt- eller dekorlösningar med dålig hållbarhet. ”3 Nackdelar med lovplikten
Att det även finns nackdelar kring bygglov för skyltar är man enig om. De punkter som nämns av flera intervjupersoner är lång
handläggningstid, krånglig bygglovsprocess med kontrollplan och kontrollansvarig, hög kostnad, personliga värderingar från
bygglovhandläggaren, bristande flexibilitet från kommunen sida, att personliga relationer kan påverka handläggningen samt att det finns en bristande kunskap kring skyltteknik hos kommunerna. Intervjupersonerna ger delvis en motsägelsefull bild i jämförelse med fördelarna. Till
exempel nämns tydlighet kring bygglovsprocessen som en fördel medan de samtidigt önskar en flexibilitet från kommunens sida. Några andra synpunkter är att det är svårt att tolka de riktlinjer som finns kring belysning och att bygglovsplikten har lett till en minskad mängd ljusanordningar i stadsrummet.
”Utmaningen och det som måste förbättras snabbt är att det är stora skillnader i hanteringen av bygglov mellan kommunerna.”
Förändring i lovplikten?
Samtliga skyltföretag ser både för- och nackdelar med minskad
bygglovsplikt men framhäver vikten av att det ändå finns ett regelverk att följa. De fördelar som lyfts fram är möjligheten till en enklare och tydligare process med mindre godtycklighet, minskad administration, minskade kostnader och kortare handläggningstider. Nackdelarna däremot handlar framförallt om risken för en rörig och mindre attraktiv stadsbild samt att det är svårare att motivera för kunden varför skyltarna behöver hålla en viss kvalitet.
”Det kommer bli skräpigt utan bygglovsplikt.” Olovliga skyltar mm
Flera påpekar att skyltar sätts upp utan bygglov för att processen upplevs som krånglig, godtycklig, långsam och dyr. En annan synpunkt som lyfts fram är avsaknaden av miljö- och hållbarhetsaspekter i
bygglovsprocessen, att de önska tydligare riktlinjer för digitala skyltar med mera.
3
Intervjuer med företagsföreningar
Vid intervjuer med företags- och centrumföreningar finns det en samstämmighet kring att det finns många fördelar med bygglov för skyltar och ljusanordningar. Generellt är inställningen till bygglov positiv och man menar att bygglovsplikten bidrar till en attraktiv och enhetlig stadsbild. Andra synpunkter är att genom bygglovet ges möjlighet till dialog och samordning mellan berörda parter och det är en möjlighet till att bevara och utveckla staden.
”Om det inte fanns bygglov så skulle det bli rena vilda västern. Det skulle se bedrövligt ut då.”
Det finns en relativt enhetlig bild kring att det även finns nackdelar med bygglov för skyltar och ljusanordningar. Det som nämns av flera intervjupersoner är lång handläggningstid, höga kostnader, svår process att förstå samt att bygglovshandläggare lägger in värderingar som kan upplevas som personliga i beslutet.
Förändring i lovplikten?
Övervägande delen av de intervjuade är negativa till att göra undantag i lovplikten för skyltar. Några tycker det skulle vara positivt men har svårt att se hur det skulle fungera. Anledningen till att företagsföreningarna ser svårigheter med att undanta vissa skyltar är en ökad risk för otydlighet i processen samt minskad framkomlighet och ökad skaderisk för
konsumenter.
”Det är svårt att undanta vissa skyltar, särskilt på kvartersmark. Det är viktigt med framkomlighet för konsumenter.”
Generellt menar intervjupersonerna att fördelarna med att förändra lovplikten för skyltar och ljusanordningar inte väger upp nackdelarna. Fördelar är kortare handläggningstider och en enklare process. Detta ska ställas mot nackdelarna, till exempelrisk för minskad ordning och reda i stadsrummet och minska framkomlighet.
Slutsatser från intervjuerna
De olika intervjuerna är förvånansvärt samstämmiga i sin åsikt att
lovplikten i grunden är positiv och att det framförallt är tillämpningen och byggprocessen som upplevs som problematisk. Det framfördes egentligen inget intresse för att ta bort lovplikten för skyltar och ljusanordningar, däremot önskemål om en tydlighet i vad som är lovpliktigt och vad som inte är det.
Skyltprogram och ljuspolicys i kommuner
Många kommuner har tagit fram ett skyltprogram eller en skyltpolicy där de dels redogör för vilka skyltar som enligt dem kräver lov och dels vilka principer som kommunen använder när man ska avgöra om lov kan beviljas eller inte. Dessa skyltprogram är till hjälp både för handläggare och sökande men de har ingen juridisk status. Skyltars lovplikt avgörs inte av vad byggnadsnämnden anser i ett skyltprogram utan av
för hur skyltar får se ut och var de får placeras. Det kan finnas olika riktlinjer för olika områden beroende på vilken karaktär och vilka värden som området har. Har kommunen ett skyltprogram är det viktigt att följa det.
För att få en bild av hur kommunerna arbetar med skyltar och
ljusanordningar fick konsultföretaget Tyréns i uppdrag av Boverket att gå igenom 15 skyltprogram från olika kommuner.
Tyréns konstaterar i sin rapport att när syftet med skyltprogrammen uttalas är det oftast att inspirera till en ökad medvetenhet och ge råd och riktlinjer för dem som vill sätta upp skyltar, men också att programmet ska vara vägledande för kommunen vid bygglovsprövningen.
Programmen kan ses som ett sätt för kommunen att tolka och tydliggöra plan- och bygglagstiftningen, dels lovplikten och dels vilka krav som ställs på utformning och placering med hänsyn till stads- och
landskapsbilden.
Bygglovsplikten
Samtliga program, utom ett, tar upp bygglovsplikten och hänvisar till olika kapitel och paragrafer i PBL respektive PBF. För de sex program som hänvisar till nya PBL varierar det vilka kap i PBL och PBF man hänvisar till.
I 14 av programmen finns exempel på skyltar som kräver bygglov och skyltar som inte gör det. Utgångspunkten i programmen är dock, precis som lagstiftningen säger, att det inom detaljplanelagt område krävs bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar och
ljusanordningar. Ibland redogör kommunen för vad de betraktar som icke lovpliktig skylt, vanligt är då exempelvis; skylt innanför skyltfönster, verksamhetsskylt på fasad med ett maximimått, tillfälligt uppsatta skyltar, gatupratare och uppfällbara markiser, valaffischer, flaggor med
maximimått och varuskyltningar. För vissa av dessa anges då att andra tillstånd kan behövas.
Ibland framgår det också uttryckligen vilka skyltar kommunen kräver bygglov för. Den genomgången är dock sällan komplett, utan verkar främst fokusera på sådana ”skyltar” som oftast inte ”ses som skyltar”, som exempelvis. fastmonterade eller uppfällbara markiser med
informationstext, större reklamflaggor, nedfällbara jalusier eller ridåer, informations- och hänvisningstavlor och täckta skyltfönster med text på utsidan med flera.
Ljusanordningar
Information om ljusanordningar återfinns i mycket liten grad i de genomgångna skyltprogrammen. För nästan samtliga program gäller att skyltbelysningar tas upp, men inte ljusanordningar i övrigt.
De flesta skyltprogram gör hänvisningar till eller citerar lagstiftningen och eftersom skyltar och ljusanordningar i denna nämns i samma stycke,
nämns även kravet på bygglov för ljusanordningar, dock utan att ljusanordningar hanteras vidare.
Problembeskrivning och slutsats
Skyltar
Otydlig lovplikt
Eftersom det saknas definition av skylt och det bara finns ett fåtal rättsfall är det otydligt vilka skyltar som kräver lov. Alla skyltar omfattas av lovplikt men många typer kräver förmodligen ingen kommun lov för. Det skiljer sig också åt mellan kommunerna i landet vilka skyltar man kräver lov för. Några exempel på skyltar som lovplikten skiljer sig åt för är reklamflaggor, trottoarpratare och byggskyltar. Den otydliga lovplikten leder till osäkerhet om vad som gäller och generellt oförutsägbarhet för näringsidkare, fastighetsägare och andra berörda. Det är också osäkert för byggnadsnämnderna vad som kräver lov och vad som inte gör det och det gör myndighetsutövningen svår. Kommunerna upplever inte alltid detta som ett problem eftersom de oftast har en uppfattning om vilka skyltar som kräver lov. Problemet blir nationellt eftersom kommunerna tolkar lovplikten olika.
För omfattande lovplikt
Som PBF är formulerad så är lovplikten för skyltar väldigt omfattande idag. Det finns skyltar som skulle kunna undantas från lovplikten. Det finns dessutom skyltar som visserligen är skyltar men som väldigt få kommuner kräver bygglov för, som exempelvis vägmärken och sjövägmärken. Detta skulle kunna framgå tydligare i PBF genom att identifiera undantag från lovplikten.
Krångligt, tidsödande och dyrt
Bygglovsprocessen och byggprocessen tar tid, kostar pengar och
lovprövningen upplevs ibland som godtycklig. För skyltar krävs bygglov, kontrollplan, startbesked och slutbesked. Man behöver dock ingen kontrollansvarig, inget tekniskt samråd och inte heller något slutsamråd.
Boverkets förslag på lösningar av problemen med skyltar
Otydlig lovplikt
För att komma tillrätta med den otydliga lovplikten kan man antingen förlita sig på att det kommer fler vägledande rättsfall eller definiera ordet skylt i PBL/PBF. Anledningen till att det finns så få rättsfall beror förmodligen på att den som ska sätt upp skylten inte har tid att överklaga eller inte tycker att det är värt besväret. Dessutom är det sällan grannar har invändningar mot skyltar och därför överklagas sådana bygglov sällan. Sökanden behöver ofta sin skylt för sin verksamhet och måste därför anpassa sig till byggnadsnämndens krav för att få någon skylt alls. Eftersom så få ärenden överklagas åstadkommer rättspraxis inga
klarlägganden för tillämpningen.
Det andra alternativet är att definiera begreppet skylt i PBL eller PBF. På så sätt blir det tydligare vad som är en skylt och vad som inte är det. Risken med en definition är att man när man formulerar den missar något som skulle kunna vara en skylt idag eller i framtiden. Om man definierar skylt kan det innebära att skyltar som inte anses lovpliktiga i vissa
kommuner idag blir det. Boverket lämnar ett förslag på definition av skylt som kan införas om regeringen vill förtydliga lovplikten.
För omfattande lovplikt
Lovplikten kan upplevas som för omfattande idag, vilket kan lösas genom att införa vissa undantag. Undantagen bör vara de skyltar som visserligen är skyltar men som få byggnadsnämnder kräver bygglov för idag eller de skyltar som har så liten omgivningspåverkan att de därför inte behöver lov. Boverket föreslår ett antal undantag från
bygglovsplikten för skyltar som kan införas för att minska och förtydliga lovplikten.
Krångligt, tidsödande och dyrt
Om kommunen har ett skyltprogram kan tid sparas eftersom både sökanden och handläggaren vet vad som gäller. Om ansökan är komplett och överensstämmer med skyltprogrammet bör handläggningen av bygglovet kunna ske snabbt. Men handläggningstiden beror även på andra saker som bemanning och antal bygglovsärenden i övrigt. Kostnaden beror på kommunens bygglovtaxa. I flera kommuner kostar det mer ju fler och större skyltar man söker för så i de kommunerna kan sökanden påverka genom att välja att söka för färre och mindre skyltar. Om kommunen har ett skyltprogram som man följer kan ansökningar behandlas mer likartat oavsett vem som söker och vem som handlägger, vilket leder till likabehandling. På så sätt kan man komma tillrätta med den godtycklighet som sökanden ibland kan uppleva.
Eventuellt skulle man kunna ta bort en del av momenten efter bygglovet för skyltar som förslagsvis kontrollplan, startbesked och slutbesked. Detta kräver ändringar i PBL och PBF. Regeringen skulle kunna se över vilka moment i byggprocessen som kan tas bort för skyltar.
Ljusanordningar
När det gäller ljusanordningar visade intervjuerna inte lika tydligt som för skyltar att lovplikten behövs. Det verkar råda mer okunskap eller
ointresse när det gäller ljusanordningar jämfört med skyltar.
Otydlig lovplikt
Eftersom det precis som med skyltar saknas definition på ljusanordning är det otydligt vilka anordningar som ska betraktas som ljusanordningar och som därmed kräver lov. Det fåtal rättsfall som finns fastställer att gatubelysning och belysning vid motionsspår inte är bygglovspliktigt. Eftersom det bara står ljusanordning i PBF omfattas alla ljusanordningar av lovplikten men många av dem är det troligen ingen kommun som kräver lov för till exempel julbelysning över gator eller ytterbelysning på småhus. Det skiljer sig åt mellan kommunerna i landet vilka
ljusanordningar man kräver lov för. Den otydliga lovplikten leder till osäkerhet och oförutsägbarhet för näringsidkare, fastighetsägare och andra berörda om vad som gäller. Det är också osäkert för
byggnadsnämnderna när de ska bedöma vad som kräver lov och vad som inte gör det. Kommunerna upplever inte alltid detta som ett problem eftersom de ofta har en uppfattning om vilka ljusanordningar som kräver lov i kommunen. Problemet blir däremot nationellt eftersom
kommunerna tolkar lovplikten olika.
För omfattande lovplikt
När det gäller ljusanordningar så är kunskapen om att de kräver bygglov låg hos de flesta, både hos dem som sätter upp ljusanordningarna och hos byggnadsnämnderna. Ljusanordningarna glöms nog ofta bort och först när någon klagar upptäcker man att de borde haft bygglov. När det gäller skyltar är det tydligare varför de är lovpliktiga och vad följderna skulle kunna bli av en minskning av lovplikten. När det gäller ljusanordningar är detta inte lika tydligt. Det argument som ofta framförs är att de kan störa omgivningen i form av bländning och ljusspridning. Men frågan är om bygglovsplikten löser det? Om en uppsatt ljusanordning stör kan kommunen förelägga ägaren att vidta åtgärder för att minska störningen. Detta kan ske med hjälp av plan- och bygglagen eller miljöbalken. Enligt miljöbalken ansvarar alla verksamhetsutövare för att inte störa
omgivningen och ljus räknas som en störning. Störning går ofta att lösa genom att ljuset riktas åt ett visst håll eller genom att sätta upp
bländskydd på armaturerna. Det är inte helt självklart vad det är som ska pröva i bygglovet, är det placeringen, utformningen av själva armaturen, ljusspridningen eller något annat?
Krångligt, tidsödande och dyrt
Bygglovprocessen och byggprocessen tar tid och kostar pengar. För ljusanordningar krävs bygglov, kontrollplan, startbesked och slutbesked. Man behöver dock ingen kontrollansvarig, inget tekniskt samråd och inte heller slutsamråd. Eftersom det är oklart vad som prövas vid
bygglovsansökningar för ljusanordningar så blir bygglovsprocessen och byggprocessen i många fall enbart formalia.
Boverkets förslag på lösning av problemen med ljusanordningar
Otydlig lovplikt
För att komma tillrätta med den otydliga lovplikten kan man antingen förlita sig på att det kommer fler vägledande rättsfall eller definiera ordet ljusanordning i PBL/PBF. Boverket förslår att lovplikten för
ljusanordningar tas bort helt. Om det förslaget antas är en definition av ljusanordning inte aktuell.
För omfattande lovplikt
Eftersom Boverket föreslår att bygglovplikten för ljusanordningar tas bort föreslås inga undantag från lovplikten. Eventuella störningar som
uppkommer kan hanteras med hjälp av miljöbalken.
Krångligt, tidsödande och dyrt
Eftersom Boverket förslår att lovplikten för ljusanordningar tas bort löser man även dessa problem.
Författningsförslag med motiv
och konsekvenser
Boverkets förslag
Boverket lämnar ett förslag på en definition av begreppet skylt i 1 kap X § plan- och byggförordningen.
Boverket föreslår ändringar i 6 kap 3 § plan- och byggförordningen som innebär att ljusanordningar inte längre är lovpliktiga om inte kommunen har infört lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser. Boverket föreslår att den generella lovplikten för skyltar inom detaljplanelagt område kvarstår, men föreslår ett antal undantag.
Boverket föreslår ändringar i 6 kap 4 § plan- och byggförordningen. Dessa ändringar innebär att kommunernas möjlighet att i detaljplan minska bygglovsplikten för skyltar ska kvarstå men flyttas från 6 kap 3 §. Boverket föreslår även att kommunen i vissa fall kan öka bygglovsplikten för skyltar, liksom införa bygglovsplikt för vissa ljusanordningar i
detaljplan eller områdesbestämmelser.
1 kap Plan- och byggförordningen (PBF)
X § Med skylt avses i denna förordning en skylt, tavla, flagga, anordning eller annat med syfte att förmedla information, budskap eller reklam med hjälp av bild, text, symbol eller annat.
6 kap PBF
Skyltar och ljusanordningar
3 § I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar. För ljusanordningar krävs det bygglov enbart om kommunen har infört lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.
Trots första stycket krävs det inte bygglov för:
1. mindre skyltar som inte påverkar en byggnads eller ett bebyggelseområdes historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden,
2. tillfälliga skyltar för evenemang, placerade under högst fyra veckor, 3. orienteringstavlor mindre än två kvadratmeter,
5. valreklam före allmänt val eller folkomröstning, 6. nationsflaggor eller motsvarande,
7. vägmärken och andra anordningar enligt vägmärkesförordningen (2007:90), och 8. sjövägmärken och säkerhetsanordningar för sjöfarten enligt
sjötrafikförordningen (1986:300).
4 § Kommunen får i detaljplan bestämma att det trots 3 § första stycket inte krävs bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar på det sätt och under den tid som kommunen har bestämt i planen.
4 a § Kommunen får i detaljplan bestämma att det krävs bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra:
1. sådana skyltar som beskrivs i 3 § andra stycket punkt 1-4 inom ett område som utgör en värdefull miljö,
2. ljusanordningar inom ett område som utgör en värdefull miljö, eller. 3. ljusanordningar inom ett område som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde.
4 b § Kommunen får i områdesbestämmelser bestämma att det krävs bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra:
1. skyltar, dock ej de som räknas upp i 3 § andra stycket punkt 5-8, 2. ljusanordningar inom ett område som utgör en värdefull miljö, eller 3. ljusanordningar inom ett område som ligger i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde.
________________
Övergångsbestämmelser
1. Denna förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338) träder i kraft den ...
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden som har påbörjats före den ... och mål och ärenden som avser överklagande av beslut i ett sådant mål eller ärende till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort.
Legaldefinition på skylt
1 kap Plan- och byggförordningen
X § Med skylt avses i denna förordning en skylt, tavla, flagga, anordning eller annat med syfte att förmedla information, budskap eller reklam med hjälp av bild, text, symbol eller annat.
Om regeringen vill förtydliga vad som avses med en skylt och därmed omfattas av lovplikten kan en legaldefinition av begreppet skylt införas. Boverket lämnar här ett förslag på en sådan definition. Boverket föreslår att definitionen läggs i plan- och byggförordningens första kapitel. Definitionen skulle även kunna ligga i plan- och bygglagens första kapitel, eftersom begreppet skylt även förekommer i lagen. Boverket anser dock att eftersom lovplikten finns i förordningen så bör även en eventuell definition ligga där.
Motiv, konsekvenser och överväganden
Genom en legaldefinition av begreppet skylt skapas förutsättningar för en enhetlig tillämpning över landet och en tydlighet av vad som är en bygglovspliktig skylt. Syftet med den definition av skylt som Boverket
föreslår är att den ska omfatta det som upplevs som skylt eller har samma syfte som en skylt i det offentliga rummet.
Det finns alltid nackdelar med att göra legaldefinitioner. Risken finns att något kan tolkas in som inte avsetts, eller att det som avsetts inte
omfattas. Givna definitioner binder lätt tillämpningen vid en stel tolkning, som inte alltid är önskvärd. Ett försök att definiera allmänna begrepp innebär en risk att man på en eller annan punkt bryter
utvecklingen, försvårar en naturlig anpassning efter förhållandena och skapar ett behov av nya författningsändringar. Redan 1959 påtalade departementschefen i förarbetena till byggnadsstadgan att:
Faran med definitioner torde böra särskilt uppmärksammas inom
byggnadslagstiftningen med hänsyn till att byggnadsverksamheten spänner över ett mycket vidsträckt fält samt ständigt utvecklas och förändras. Det torde vara
ofrånkomligt, att ett visst mått av frihet lämnas åt dem, som har att tolka och tillämpa författningarna.4
Det förhållningssätt som departementschefen ger uttryck för förekommer i förarbeten och betänkanden både till äldre och modernare lagstiftning. Med den föreslagna definitionen kommer mer än idag att omfattas av bygglovsplikt för skyltar i vissa kommuner. Detta gäller framförallt flaggor, vissa vepor och andra ”mjuka” skyltar som i rättsprövning inte har bedömts som skyltar enligt gällande lagstiftning. Vissa kommuner kräver, trots rättspraxis bygglov för reklamflaggor. Boverket anser att dessa typer av skyltar har motsvarande eller ibland större
omgivningspåverkan som övriga, idag lovpliktiga skyltar, varför även de bör omfattas av lovplikten. Flaggor används i allt större utsträckning som skyltar och reklam för butiker, företag och liknande. I vissa områden växer det upp hela skogar av flaggstänger i olika höjder med flaggor i olika storlekar, färger och former. Det leder ofta till en rörig och splittrad gatu- och stadsbild. Det är även ologiskt och svårt att förklara varför en skylt i ett hårt material som sticker ut från en fasad ska omfattas av krav på bygglov, medan en motsvarande fasadflagga på samma fasad inte gör det. Boverket anser att det är rimligt att flaggor med samma syfte som skyltar ska omfattas av lovplikt. Även ljusprojektioner kommer att omfattas av den föreslagna definitionen. Projektioner i det här
sammanhanget handlar om ljus- och bildprojektioner med företagsnamn, reklam eller liknande på i första hand fasader.
Undantag från lovplikt för ljusanordningar och
vissa skyltar
3 § I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar. För ljusanordningar krävs det bygglov enbart i de fall kommunen har beslutat så i detaljplan eller områdesbestämmelser.
Trots första stycket krävs det inte bygglov för:
4
1. mindre skyltar som inte påverkar en byggnads eller ett bebyggelseområdes historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden,
2. tillfälliga skyltar för evenemang, placerade under högst fyra veckor, 3. orienteringstavlor mindre än två kvadratmeter,
4. skyltar inomhus,
5. valreklam före allmänt val eller folkomröstning, 6. nationsflaggor eller motsvarande,
7. vägmärken och andra anordningar enligt vägmärkesförordningen (2007:90), och 8. sjövägmärken och säkerhetsanordningar för sjöfarten enligt
sjötrafikförordningen (1986:300).
Ingen bygglovsplikt för ljusanordningar
Boverket föreslår att förordningen ändras så att ljusanordningar inte längre är bygglovspliktiga. Kommunen kan dock i vissa fall införa lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.
Motiv, konsekvenser och överväganden
Intervjuer och övrigt utredningsarbete i regeringsuppdraget har visat att det upplevs som svårt att bedöma ljusanordningar vid en
bygglovsprövning. Det är svårt för kommunens handläggare att avgöra vad en ansökan ska innehålla och vad som ska prövas för att det ska gå att göra en rättsäker och tillförlitlig prövning. Ofta är ljusanordningar en del i ett större projekt. Ett exempel kan vara en idrottsanläggning, om själva anläggningen är planenlig och kan godkännas vid lovansökan, kan då de ljusanordningar som behövs avslås. De är ju en förutsättning för
anläggningen som sådan.
Ett annat problem med ljusanordningar är att det ofta krävs olika former av anordningar enligt andra lagar och regler, som för till exempel varning för vindkraftverk, för trafiksäkerhet eller andra ändamål, vilket gör att bygglovshanteringen i praktiken blir beroende av en annan lagstiftning. Eftersom ljusanordningar är lovpliktiga blir det komplicerat om
anordningen efter den byggts ger upphov till störningar som inte kunde bedömas vid lovet. Det är sällan anordningen i sig som stör utan själva ljusspridningen. Ljusspridningen kan vara svår att förutse vid
ansökningstillfället, den märks inte i omgivningen förrän ljusanordningen används. Om ljusanordningen har ett bygglov är det ju frågan om en olägenhet som är prövad i bygglovet men den kan trots det störa
omgivingen. I de fallen måste byggnadsnämnden göra en bedömning av om ljusanordningen stör så mycket som man bedömde i ansökan eller om den stör mer och om man i så fall ska förelägga ägaren att vidta åtgärder. Problem i form av olägenheter regleras i 9 kap 3 § miljöbalken. Med olägenhet avses i miljöbalken en störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka en människas hälsa menligt i fysisk eller psykisk mening. Störningar som kan påverka människors
välbefinnande, till exempel lukt och inomhusklimat, omfattas också. Olägenheterna ska kunna kopplas till den fysiska miljön, det vill säga ha anknytning till någon form av användning av fast eller lös egendom. De störningar som avses är sådana som inte är ringa och som inte är helt tillfälliga. En störning ska ha en viss varaktighet för att anses vara en
olägenhet för människors hälsa. Antingen ska störningen pågå under en sammanhängande tid eller så ska den vara återkommande.
Fastighetsägare och verksamhetsutövare omfattas av miljöbalkens bestämmelser och har därför skyldighet att kunna visa att de har den kunskap som behövs om verksamhetens miljö- och hälsopåverkan. De ska också kunna visa att de vidtagit de försiktighetsmått som krävs för att verksamheten inte ska leda till att människors hälsa eller miljön störs (2kap 1-3 §§ miljöbalken).
Även om ljusanordningar inte kräver lov så får de enligt 2 kap 9 § PBL inte lokaliseras, placeras eller utformas så att den avsedda användningen eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på omgivningen som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Om detta skulle ske har byggnadsnämnden en möjlighet att förelägga om rättelse. Det innebär att även för lovbefriade ljusanordningar kan byggnadsnämnden agera om de innebär en fara eller betydande olägenhet.
En konsekvens av Boverkets förslag att undanta ljusanordningar från lovplikt är att tidigare lovsökande slipper söka lov, vilket sparar både tid och pengar.
Även om bygglovsprövning för ljusanordningar gäller tämligen få fall så innebär ett slopat krav en lättnad för kommunens handläggare med färre ärenden. Eventuellt kan det innebära en ökning av tillsynsärendena på grund av störningar. En fördel är att byggnadsnämnden slipper problem med att kommunen först har beviljat bygglov och sedan riskerar att behöva hantera en eventuell störning som en betydande olägenhet. Störningen kan hanteras via miljöbalken istället vilket vore bättre eftersom miljönämnderna är den mest lämpade nämnden till att hantera den här typen av olägenheter och Miljöbalken är tydligare när det gäller olägenheter än plan- och bygglagen.
Om bygglovsbefrielsen skulle innebära en ökning av antalet ljusanordningar i samhället kan det naturligtvis få inverkan på
stadsbilden. Eftersom en ljusanordning ofta är en stor investering borde det inte bli ett stort problem. Boverket föreslår också att kommunerna i känsliga miljöer ska ha möjlighet att införa lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.
En konsekvens av att ta bort lovplikten för ljusanordningar är att det då inte finns någon prövning av belysning av fasader. Större
fasadbelysningar kan ge stor påverkan på stadsbilden och upplevelsen av det offentliga rummet och det kan finnas farhågor med att släppa det helt fritt.
Boverket har diskuterat och utrett om det är möjligt att istället för att helt släppa lovplikten för ljusanordningar ha kvar lovplikten och göra en omfattande lista på undantag liknande för skyltar. Problemet är dock att
