• No results found

Avkastning med ansvar : vikten av ett ansvarsfullt ägande

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Avkastning med ansvar : vikten av ett ansvarsfullt ägande"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Avkastning med ansvar

Vikten av ett ansvarsfullt ägande

Responsible Investment

the importance of a responsible ownership

Författare: Sara Lundin

Patrik Vesterlund

Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp Program: Ekonomprogrammet Högskolan på Gotland

Vårterminen 2011

(2)

Sammanfattning

Traditionellt sett har det hävdats att företag endast har ett ansvar gentemot aktieägar-na. I takt med globaliseringen och en ökad medvetenhet om hur företag påverkar omvärlden, blir trycket allt större på att organisationer och företag ska ta ett ansvar bortom årets resultat. Påtryckningarna kommer främst från företagens intressenter och utgörs av deras krav på företagets verksamhet. För att ett företag ska kunna över-leva i en föränderlig omvärld är det av stor vikt att företaget kan uppvisa hållbara värderingar som intressenterna långsiktigt kan identifiera sig med. Företagsledningen måste därför acceptera att det finns andra mål än vinstmaximering och vara redo att arbeta med flera parallella målsättningar av olika slag. Det är genom detta arbete som företaget måste hitta vägar att möta dessa krav och på så vis axla sitt ansvar gentemot omvärlden. SRI, Socially Responsible Investment, går i linje med att företagen ska förmå att ta sitt ansvar. SRI medför att aktieägarna genom sina investeringar ges en möjlighet att utöva påtryckningar på företagen, att integrera CSR-arbetet i sin verk-samhet, samtidigt som de får ekonomisk avkastning. På en internationell nivå är FN:s principer för ansvarsfulla investeringar, UN’s Principles for Responsible Investment (PRI), kanske det mest betydelsefulla initiativet för att kombinera ett ansvarsfullt agerande med ekonomisk avkastning. Principerna förser investerare med ett ramverk för att ställa krav på företagen att implementera ett arbete avseende miljö- och socialt ansvar, samt frågor som rör bolagsstyrning i företagens verksamheter.

Denna uppsats syftar till att bringa klarhet i vad som, enligt de ledande bankerna i Sverige, avses med ansvarsfulla investeringar och vilka kriterier bankerna utgår från när de talar om den här typen av investering. Vidare studeras hur bankerna i sin roll som agenter kan verka för att kundernas placeringar blir ansvarsfulla investeringar. Frågeställningarna som uppsatsen behandlar lyder: Vilka kriterier utgår Sveriges le-dande banker från när de definierar en ansvarsfull investering? samt Hur kan Sveri-ges ledande banker verka för att deras kunders placeringar faller inom ramen för an-svarsfulla investeringar? Studien visar att de ledande bankerna i Sverige följer

Prin-ciples for Responsible Investments när de talas om ansvarsfulla investeringar.

Respondenterna och bankerna har genomgående definierat en ansvarsfull investering som en investering där ägaren är aktiv i sin roll och påverkar bolagen att leva upp till ESG-kriterierna. Bankerna är i sin roll som agenter av stor betydelse för dialogen med bolagen för att kundernas placeringar faller inom ramen för ansvarsfulla investe-ringar. Att föra en dialog med bolag som bryter mot normer och principer anses mer ansvarsfullt än att exkludera bolagen och avyttra innehavet.

Nyckelord: CSR, ansvarsfulla investeringar, banker, agentteori, intressenter,

(3)

Abstract

Traditionally, it has been argued that companies are only responsible towards their shareholders, to maximize the profits. But lately it has changed into another way of responsibilty. It has become of great importance to demonstrate sustainable long-term values for stakeholders to identify with. This thesis aims to clarify the banks’ definition of responsible investment and what criteria they assume when talking about such kind of investments. Furthermore, the thesis intends to examine how the banks in their role as an agent can contribute so their customers can achieve respon-sible investments. The issues dealt with are: What criterias must a responrespon-sible in-vestment meet according to the Swedish banks? and How can the Swedish banks contribute so their clients' investments falls under what is defined as responsible in-vestment?

The conclusions of this study show that to conduct a dialogue with companies that violate norms and principles is considered more responsible, than to exclude compa-nies and divest holding. A responsible investment is thus an investment on which banks are active owners and influence companies through dialogues.

Keywords: Corporate Social Responsiblity, Responsible Investment, Stakeholders,

(4)

Innehållsförteckning

... Inledning 1 ... 1.1 Bakgrund 1 ... 1.2 Problematisering 2 ... 1.3 Problemformulering 3 ... 1.4 Syfte 3 ... 1.5 Avgränsning 3 ... 1.6 Definitioner 3 ... Tillvägagångssätt 5 ... 2.1 Övergripande diskussion och trovärdighet 5

... 2.2 Urval 5 ... 2.3 Genomförande av studien 6 ... Teori 9 ... 3.1 Etik - en introduktion 9 ...

3.2 Moral & Etik 9

...

3.3 Etik i företag eller företagsetik? 10

...

3.4 Det goda företaget 10

...

3.5 CSR – riskabelt eller värdeskapande? 11

...

3.6 SRI – avkastning med ansvar 13

... 3.7 Intressentteorin – Shareholders vs. Stakeholders 14

...

3.8 Företagens långsiktiga överlevnad 16

... 3.9 Agentteorin – relationen, målsättningar och agerande 16

...

3.10 Operationalisering av teorierna 18

...

Resultatredovisning 19

... 4.1 Branchrepresentanter, bankerna och normer 19

. ... 4.1.1 Nordea 19 . ... 4.1.2 Swedbank 20 . ... 4.1.3 Handelsbanken 20 . ... 4.1.4 SEB 20 ... 4.2 Ansvarsfulla ägare 21 ...

4.3 Identifiering, granskning och dialog 23

...

4.4 Exkludering lika med ansvarslöst? 24

...

4.5 Information och kommunikation 25

... 4.6 Sammanfattning av den empiriska studien 27

...

Analys 28

...

5.1 Vikten av att skapa ett förtroende 28

...

5.2 Företagen och dess intressenter 28

... 5.3 Agentrollen & bankernas förvaltningsuppdrag 29

... 5.4 Vad är ansvarsfullt? – konsekvenser av ett handlande 30

(5)

...

5.5 Våra pengar, vårt ansvar? 31

...

5.6 Exkludering lika med etiskt? 31

... 5.7 Urvalsmetoder vid ansvarsfulla investeringar 32

... 5.8 Positiva urval 33 ... 5.9 Aktivt ägande 33 ... Slutsats 35 ...

6.1 Diskussion och slutsatser 35

...

6.2 Förslag till framtida forskning 36

...

Källförteckning 37

Tabellförteckning

Tabell 1. Andel av totalt förvaltat kapital i Sverige, år 2009...7 Tabell 2. Sammanställning av de fyra storbankernas verksamhet 2009...19

Figurförteckning

(6)

1

Inledning

Över 80 procent av alla svenskar i vuxen ålder innehar värdepapper eller fonder i nå-gon form (Oxenstierna, 2009). Genom pensionsmyndigheten (PPM) och premiesionssparandet har ett stort antal svenskar utfört placeringar av sina framtida pen-sionspengar. Det är inte bara genom PPM som svenskarna är aktiva i sitt sparande menar Oxenstierna (2009). Ungefär 7 miljoner svenskar innehar ett sparande i fonder eller aktier. Vitols (2011) hävdar att framsteg på området har gjort att pensionsfonder idag växt sig så stora att de innefattar en fjärdedel av alla börsnoterade aktier i värl-den. Detta ägande medför vanligtvis möjligheter för pensionsförvaltare att utöva in-flytande på bolagens verksamheter. Investeringarna kan således sägas få en avkast-ning med ansvar. I all kapitalförvaltavkast-ning spelar ekonomiska nyckeltal en viktig roll, men på senare år har även ett annat synsätt kommit att prägla hur bankerna och kapi-talförvaltare investerar våra pengar. Ett ökat intresse för att hänsyn ska tas till frågor som rör ansvar gällande miljö och sociala aspekter har blivit mer aktuella på agen-dan. I takt med globaliseringen och en ökad medvetenhet om hur vi i västvärlden på-verkar samhället och andra delar av världen, blir trycket större på organisationer och företag inom det svenska näringslivet att öka sitt engagemang och ansvarstagande bortom årets resultat. Sjöström (2010) framhäver att rättvisefrågor, socialt ansvar och andra perspektiv på företagens roll i samhället får en allt större betydelse. Genom att ta hänsyn till sådana frågor menar forskare att företag kan skapa aktieägarvärde, men också att se till vad övriga intressenter önskar (Borglund, 2008). Således sammanfal-ler aktieägarvärde med intressentvärde allt mer.

1.1 Bakgrund

Oxenstierna (2009) menar att det stora intresset för aktier och aktiefonder som place-ringsform är relaterat till den överlägsna avkastningen på mycket lång sikt. Ytterliga-re fördelar sägs vara att aktie- och ränteplaceringar är samhällsnyttiga och att de bi-drar indirekt med kapital till företag, vilket i slutändan skapar sysselsättning. Vid spa-rande i en fond redogör Oxenstierna (2009) för att man har en ägaspa-randel i de bolag som ingår i fonden. För de pengar man investerar i fonden köps sedan olika värde-papper. Andelens värde förändras i takt med utvecklingen av de olika värdepapper som fonden innehar. Detta innebär att om fonden innehåller femton olika aktier blir investeraren följaktligen indirekt aktieägare i de femton bolagen. På så sätt är man som aktieägare, genom sina investeringar, med och påverkar flera bolag samtidigt att ta ett ansvar gentemot omvärlden.

Påtryckningarna kommer främst från företagens intressenter och utgörs av deras krav på verksamheten, att företagen agerar medvetet och uppfyller sina ansvar gentemot omvärlden (Borglund, 2009). Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) har tack vare detta växt sig allt starkare och det är idag vanligt förekommande att

(7)

svens-ka företag aktivt arbetar med samhällsansvar. En grundläggande teoretisk idé bakom CSR är intressentteorin, som redogör för företagets mest centrala intressenter. Före-tagsledningen ställs inför uppgiften att försöka finna en balans mellan de olika intres-senternas krav och önskemål för att företaget ska kunna överleva i det långa loppet. Således diskuterar företagsledningar inte längre om de ska ta ett socialt ansvar, utan snarare hur de ska integrera ansvaret i företagets verksamhet. Detta arbete leder till svårigheter gällande att definiera vad själva ansvaret omfattar samt om företaget an-ses gjort tillräckligt inom området. Syftet är dock tydligt, att skapa legitimitet och ett ökat förtroende hos de olika intressenterna.

Det sociala ansvaret och arbetet med CSR blir därför i det närmaste en nödvändighet som ska ingå i företagets verksamhet menar Borglund (2009) och således något som ledningen måste hantera. CSR strider dock mot de teorier som Friedman (1970) pre-senterat, att företagens enda sociala ansvar är att maximera vinsten till aktieägarna, för att på så sätt bidra med resurser till samhället. SRI, Socially Responsible

Invest-ment, medför dock att aktieägarna genom sina investeringar, framförallt de

institutio-nella ägarna (ex. pensionsförvaltare och bankernas fondbolag), ges en möjlighet att utöva påtryckningar på olika företag att implementera CSR-arbetet i sin verksamhet. Utöver renodlade finansiella kriterier, ska företagen ta hänsyn till variabler i form av etik, socialt- och miljömässigt ansvar (Sjöström, 2010). Precis som Friedman är även Qviberg, före detta VD för HQ bank, kritisk till att integrera etiken i företag och ser problem med detta.

Jag tror att det är av största vikt att vi sätter stopp för det flummiga etikpratet innan det sätter krokben för företagandet i vårt land. Om man tar ropen efter mer etik på allvar måste vi nämligen stöpa om företagens roll i samhället. Från att vara verktyg för att producera varor och tjänster till bättre kvalitet och pris än konkurrenterna, och använda samhällets resurser på ett så effektivt sätt som möjligt - och på så sätt tjäna pengar åt ägarna - kommer de att förvandlas till nå-got slags privata myndigheter. Vi kommer att slänga grus i marknad-sekonomins välståndsmaskineri - Qviberg (SvD 9 mars 2006)1

1.2 Problematisering

Borglund (2009) delar inte Qvibergs och Friedmans åsikter, utan hävdar att organisa-tionen är beroende av och måste ta hänsyn till fler intressenter än aktieägarna. Samt-liga intressenter ställer krav på verksamheten och därmed måste företagsledningen möta dessa krav avseende ett etiskt försvarbart förhållningssätt. Vidare menar Borg-lund (2009) att företaget är beroende av att intressenterna självmant samverkar för att kunna nå sina mål. En vanligt förekommande fråga som uppstår när det talas om SRI är huruvida investerare tvingas göra en kompromiss mellan de ansvarsfulla

investe-1 I slutet av augusti 2010 drogs HQ banks tillstånd tillbaka av Finans Inspektionen efter ett antal tvivelaktiga

hän-delser. Händelseförloppet finns att ta del på Finans Inspektionens hemsida: http://www.fi.se/Sanktioner/Finansiella-foretag/HQ-Bank/

(8)

ringarna och den finansiella avkastningen. Generellt sett går det dock inte att dra några slutsatser om ansvarsfulla investeringar ger bättre eller sämre avkastning me-nar Sjöström (2010) eftersom resultatet varierar från fall till fall. Att många investe-rare däremot förespråkar att det lönar sig med ansvarsfulla investeringar beror enligt Sjöström (2010) på att det föreligger en allmän övertygelse om att det finns ett sam-band mellan ett företags arbete med CSR frågor och dess lönsamhet. Men vad är då en ansvarsfull investering och hur arbetar de ledande bankerna i Sverige med frågor rörande ansvar i sina investeringsbeslut? Vilka riktlinjer finns att följa och vilken be-tydelse har dessa för bankerna och deras kunder?

1.3 Problemformulering

Vilka kriterier utgår Sveriges ledande banker från när de definierar en ansvarsfull investering?

Hur kan Sveriges ledande banker verka för att deras kunders placeringar faller inom ramen för ansvarsfulla investeringar?

1.4 Syfte

Syftet med uppsatsen är att bringa klarhet i vad som enligt de ledande bankerna i Sverige avses med ansvarsfulla investeringar och vilka kriterier bankerna utgår från för att bedöma dessa. Vidare ämnas att undersöka hur bankerna i sin roll som agent kan verka för att deras kunders placeringar klassificeras som ansvarsfulla.

1.5 Avgränsning

För att avgränsa uppsatsens forskningsområde kommer enbart den svenska markna-den att studeras. Uppsatsen kommer att fokusera på de fyra storbankerna SEB, Han-delsbanken, Nordea samt Swedbank och deras förhållningssätt till ansvarsfulla inve-steringar.

1.6 Definitioner

CSR = Corporate Social Responsibility. I denna uppsats avses företagens frivilliga

samhällsansvar inom ekonomiskt ansvarstagande, miljömässigt ansvarstagande och socialt ansvarstagande. Arbete med CSR innebär att företag integrerar ansvar inom nämnda kategorier i sina strategier och interaktion med företagets intressenter (Euro-peiska kommissionen, 2006).

SRI = Social Responsible Investment. Investering som syftar till att generera både ett

(9)

Etik = Värdemönster och normsystem som tillämpas i samhället och syftar till att

underlätta för individer att ta ställning till huruvida en handling är försvarbar eller ej (Kågerman et al. 2008).

Intressenter = Grupper som står i beroendeställning gentemot varandra (Grankvist,

2009). I uppsatsen avser intressenterna bankernas kunder, bankerna samt bolagen som ingår i fonderna.

UNPRI/PRI = Förenta Nationernas Principer för Ansvarsfulla Investeringar. Består

av sex principer och syftar huvudsakligen till att införa ESG-kriterier vid investe-ringsanalyser och beslutsprocesser2.

ESG = Environmental, Social and Corporate Governance - Miljö, samhällsansvar

och bolagsstyrning (Sjöström, 2010).

(10)

2

Tillvägagångssätt

I detta kapitel beskrivs hur uppsatsens arbetsgång, från frågeställning till slutsats, har sett ur samt vilken metod och vilka angreppssätt som använts. Uppsatsens val av ämne baseras på ett gemensamt intresse, för placeringar samt frågeställningar om ansvar och etik, hos författarna. Studien består av såväl primärdata i form av semi-strukturerade intervjuer, som sekundärdata grundad på insamling av material från de olika bankernas hemsidor, deras hållbarhetsredovisningar samt policydokument för ansvarsfulla investeringar.

2.1 Övergripande diskussion och trovärdighet

Uppsatsen präglas av en deduktiv ansats, vilket innebär att forskarna utgått från teo-rier för att sedan samla in empirisk data som kan användas till att testa teorin (Bry-man & Bell, 2005). För att besvara frågeställningen som ligger till grund för uppsat-sen har författarna utgått från en kvalitativ metod. Tanken från början var att inter-vjua representanter från samtliga fyra storbanker i Sverige, men det gick inte ihop tidsmässigt för författarna och de tilltänkta respondenterna. Med hänvisning till arbe-tets omfattning har därför ett medvetet val gjorts att intervjua två personer som anses inneha betydande erfarenhet och ställning inom området för ansvarsfulla investering-ar. Förfarandet beskrivs av Holme & Solvang (1997) som att författarna medvetet valt att styra urvalet av undersökningsenheter för att uppnå ett ökat informationsvär-de och bidra med en mer omfattaninformationsvär-de förståelse för informationsvär-det områinformationsvär-de som ska stuinformationsvär-deras. Det aktuella ämnet lämpar sig, enligt författarnas mening, bäst för kvalitativa studier. Så-ledes kombineras intervjuer med två representanter från branschen med en insamling av information via bankernas hemsidor, hållbarhetsredovisningar samt policydoku-ment för ansvarsfulla investeringar.

Vid akademiska undersökningar går det att urskilja två övergripande problem, dels hur god validiteten är samt hur god reliabilitet undersökningen har. Bryman & Bell (2005) beskriver validitet som ett förstärkt samband mellan undersökning och etable-rad teori samt hur väl undersökningen kan anpassas till andra sociala miljöer. Be-greppet reliabilitet används för att förklara huruvida undersökningen är utförd på ett korrekt sätt eller ej, samt om undersökningen kan replikeras av fler forskare (Bryman & Bell, 2005). I en kvalitativ undersökning är trovärdigheten det mest centrala häv-dar Trost (2005). Den förser forskarna även med den största utmaningen. Det primära i ett försök att garantera trovärdighet åt forskningen är att insamlat material är rele-vant i förhållande till valet av frågeställning. I en strävan efter att åstadkomma en hög trovärdighet har intervjufrågor till studien bifogats, vilket redovisas i Bilaga 1.

2.2 Urval

Trost (2005) påpekar att urvalets storlek vid intervjuer beror mycket på tidsperspek-tivet och menar att vid kvalitativa intervjuer bör författarna begränsa antalet

(11)

respon-denter för att insamlingen av material inte ska bli för ohanterligt. Författarna har där-för valt att intervjua två personer som representerar branschen och det ämnesområde som studien för uppsatsen avser. Det finns dock en risk med att vara två personer som intervjuar en respondent, då det kan föreligga ett slags maktövergrepp. I uppsat-sens fall styrker dock Trost (2005) det faktum att två intervjuare däremot kan vara en fördel, i synnerhet då ämnesområdet kan vara känsligt. Två intervjuare är också bra ur den synvinkel att respondenterna representerar företagen och intervjun rör inte de-ras personliga åsikter. I detta fall kan intervjuarna komplettera varandra och det kan förefalla artigt att ställa upp med två personer menar Trost (2005). Ett representativt urval är ofta ointressant i statistisk mening, vad det gäller kvalitativa studier anser Trost (2005) och grundar sitt antagande på att det inte går att göra några generalise-ringar. Respondenturvalet för denna uppsats grundar sig därför inte på ett representa-tivt urval. För att förstå syftet med studien har författarna valt att intervjua de perso-ner inom två stora aktörer på marknaden, Nordea & Handelsbanken, som arbetar med och besitter den kunskap avseende ansvarsfulla investeringar, samt på vilka grunder bankerna väljer ut vilka bolag som ska ingå i deras fonder. Dessa personer arbetar med ESG-analys samt strategiska frågor som fokuserar på ansvarsfulla inve-steringar. Intervjuerna har kompletterats av en empirisk insamling av data från de fyra storbankernas (SEB, Handelsbanken, Nordea samt Swedbank) respektive hem-sida, hållbarhetsredovisningar samt policydokument för ansvarsfulla investeringar. De fyra bankerna valdes ut då dessa är i särklass de största bankerna i Sverige och deras ekonomiska ställning har stor påverkan på samhället i stort. Valet av undersök-ningsobjekt motiveras även med att de fyra storbankerna är de största aktörerna på den svenska fondmarknaden. Därav anses dessa aktörer representativa för branschen som helhet. Swedbank Robur, SEB Fonder, Nordea Fonder och Handelsbanken Fon-der innehar tillsammans ca 63 procent av totalt förvaltat kapital på den svenska marknaden år 2009 (Svenska Bankföreningen, 2011a).

Andel av totalt förvaltat kapital, 2009 Andel av totalt förvaltat kapital, 2009

Swedbank Robur 25 procent

SEB 16 procent

Nordea 13 procent

Handelsbanken 9 procent

Övriga 37 procent

Tabell 1. Andel av totalt förvaltat kapital i Sverige, år 2009 (Svenska Bankföreningen, 2011a).

2.3 Genomförande av studien

Bryman & Bell (2005) förklarar att en semi-strukturerad intervju är en term som in-begriper flera olika slags intervjuer. Intervjufrågorna utgår från en generellt hållen

(12)

intervjuguide, men där det även ges möjlighet för forskaren att variera ordningsfölj-den på frågorna. Tillskillnad från det strukturerade intervjuschemat är frågorna mer allmänt formulerade i en semi-strukturerad intervju. Forskaren har därför en viss möjlighet att ställa fler frågor, baserat på det som uppfattas som viktiga svar från respondenterna. Att kunna ställa frågor som faller utanför intervjuschemat har varit av stor betydelse för denna uppsats, då det under intervjuerna har gett upphov till att nya infallsvinklar skapar mervärde för studien. Det är även viktigt att ha i beaktande att respondenterna själva kan ha velat ta upp områden som inte täcks av frågorna i intervjuschemat. Stöd för detta tillvägagångssätt finns då Trost (2005) hävdar att in-tervjuer ska beaktas som en process och processer präglas av förändringar.

Intervjuerna ägde fysiskt rum på respektive respondents kontor, båda belägna centralt i Stockholm. Vardera respondent försågs med en intervjuguide inför intervjutillfället. Syfte med detta var att tydliggöra vad intervjun avsåg att beröra (Bryman & Bell, 2005). Under intervjun har respondenten sedan haft stor frihet att på sitt eget sätt ut-forma svar och beröra viktiga aspekter som faller utanför intervjuguidens ramar. Tidsmässigt har utförandet av varje intervju tagit ca en timmes tid i anspråk. Inter-vjuerna spelades in, något som enligt Trost (2005) medför en fördel eftersom löpande anteckningar under intervjuns gång kan vara problematiska att tyda samt att avsikten i efterhand kan misstolkas. Även Bryman och Bell (2005) bekräftar att inspelade in-tervjuer medför vissa fördelar, exempelvis minimerar intervjuaren risken för att un-der intervjun omedvetet tolka det som framkommer. Inspelning innebär däremot även en risk för negativa effekter, om respondenterna exempelvis upplever inspelningen som besvärande eller i för stor utsträckning är medvetna om att samtalet spelas in (Bryman & Bell 2005). Inspelningen kan alltså påverka det empiriska materialet ne-gativ, beroende på hur respondenten upplever inspelningsmomentet. En uppfattning som författarna har, är dock att de för uppsatsen aktuella respondenterna, haft stor vana av liknande situationer sedan tidigare tack vare sin yrkesroll. Efter att intervju-erna hade ägt rum, har transkribering av respondetintervju-ernas svar skett.

Bankerna tillhandahåller och kommunicerar information, gällande ansvarsfulla inve-steringar och policydokument för ett ansvarsfullt förhållningssätt samt hållbarhetsre-dovisningar via sina respektive hemsidor. Denna information har, efter en systemati-sering och kritisk granskning av materialet, analyserats. Enligt Esaiasson et al. (2003) är systematiseringen av en textmassa att likställa med att klargöra tankestruk-turen hos de banker som medverkat i texternas framställning. Genom detta åskådlig-görs och förklaras texternas mest relevanta delar. I nästa steg ordnas texternas inne-håll systematiskt efter en logisk ordning. Vidare klassificeras texternas inneinne-håll under summerande rubriker för att det insamlade materialet avslutningsvis ska ställas mot relevanta teorier för en analys.

(13)

Den empiriska insamlingen av textmaterial har tillsammans med de transkriberade intervjuerna kopplats till de aktuella teorierna och analyserats för att via analysen resultera i specifika slutsatser av studien har kommit fram till.

(14)

3

Teori

Syftet med uppsatsen är att bringa klarhet i vad som enligt de ledande bankerna i Sverige avses med ansvarsfulla investeringar. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt baseras därför på etik, corporate social responsiblitiy (CSR), social responsible investments (SRI) samt intres-sentteorin och agentteorin.

3.1 Etik - en introduktion

Etik och etiskt handlande har blivit allt mer efterfrågat de senaste åren och intresset för etiska frågeställningar har ökat (Collste 2010; Kågerman et al, 2008). Företag och företagsledningar, såväl som individer, möter situationer där det råder oklarheter gäl-lande vad som är rätt och fel. Samtidigt ställs det ökade krav på att företag agerar ef-ter etiska direktiv där regler samt uppförandekoder blir mer omfattande och detalje-rade. Mänskligt handlande grundas på uttalade eller outtalade värderingar om vad som är gott och ont, vad som anses tillåtet eller inte, vad som är rätt eller fel och vad som är godtagbart eller klandervärt (Kågerman et al, 2008). Etiken utgör det värde-mönster och normsystem som tillämpas i samhället och hjälper därmed individer att ta ställning till huruvida en handling är etiskt försvarbar eller ej. Således kan etiken sägas motsvara individers värderingar. En utbredd osäkerhet vad det gäller moral och etik präglar det moderna samhället och enligt Collste (2010) finns det i dagens läge inga givna svar på de etiska frågorna.

3.2 Moral & Etik

Moral och etik är begrepp som i dagligt tal används med liknande betydelse (Collste, 2010). Ursprungligen har de båda begreppen samma innebörd. Etik härstammar från grekiskans ethos, medan moral kommer från latinets moralis och respektive ord be-tyder sed eller sedvänja. Inom dagens moralfilosofi åtskiljs dock begreppen moral och etik. Moral betecknar det praktiska, så som handlingar och ställningstaganden, medan etik står för en teoretisk reflektion över moraliska handlingar och ställnings-taganden. Enligt Brülde & Strannegård (2007) brukar moralfilosofer göra skillnad på tre olika slags etik: normativ etik, deskriptiv etik och metaetik. Utmärkande för den normativa etiken är frågor rörande hur livet bör levas och vilken slags människa man bör vara. Den deskriptiva etiken berör rent empiriska frågor som har med moral att göra. Exempel på sådana frågor kan tänkas vara hur människors moraluppfattning är beskaffad och sedan formeras, samt om det finns djupgående kulturella och historis-ka skillnader i moraluppfattning. Slutligen är metaetik en filosofisk fackdisciplin som berör frågor kring det moraliska språkets funktion.

Den normativa etiken syftar enligt Brytting (2005) till att fastställa vad som är ett etiskt korrekt handlande och det är i regel den normativa etiken som avses i dagligt tal. De normativa etiska teorierna utgör en bedömningsgrund för det som kan

(15)

bedö-mas moraliskt (Collste, 2010) och är således resultatet av ett mänskligt handlande som påverkar människors välfärd.

3.3 Etik i företag eller företagsetik?

Har företag ett ansvar gentemot omvärlden och vad skulle ett sådant ansvar bestå av? Brytting (2005) hävdar att företagens samhällsansvar, enligt en neoklassisk ekono-misk teori, går ut på att maximera vinsterna. För att företagen ska kunna ta sitt ansvar enligt dessa premisser, så är ansvaret beroende på att marknaderna verkligen är per-fekta och att välståndet i samhället är rättvist fördelat, vilket så inte är fallet. Att ständigt eftersträva vinstmaximering räcker således inte till som samhällsansvar bland företagen i en verklig, icke-perfekt värld menar Bryttning (2005). Etiska fråge-ställningar är ständigt aktuella i samhällsdebatten och på senare år har särskilt etik i näringslivet debatterats (Philipson, 2004). Företagsetik kan dock endast förstås, om det sätts i kontext till det breda etiska området menar De Geroge (2003). Före-tagsskandaler och klandervärda affärer har belysts i media vilket Philipson (2004) framhåller kan vara en bidragande orsak till att högre krav ställs på ett etiskt och mo-raliskt förhållningssätt hos företagsledningar och företagens anställda. Företagen ut-gör en viktig del i det moderna samhället eftersom det berör samtliga individer i om-givningen på ett eller annat sätt. Ett etiskt förhållningssätt har enligt De George (2003) alltid varit en del av verksamheten, men som på senare år blivit mer uppmärk-sammat på grund av en rad olika företagsskandaler.

3.4 Det goda företaget

Ett oetiskt handlande hos de anställda kan i förlängningen komma att skada företa-gens anseende i samhället. Philipson (2004) hävdar att företag som inför normer och regler gällande etiska förhållningssätt hjälper till att förhindra ett felaktigt handlande hos de anställda. Förutom att fastställa vilka etiska värderingar ett företag har, måste företagsledningen även kunna kommunicera de värderingarna som ligger till grund för företagets verksamhet. Dessutom måste ledningen också redovisa hur företaget följer de etiska principerna som fastställts och hur kraven på etik efterlevs i verksam-heten (Magnusson, 2003). Ett långsiktigt och hållbart förhållningssätt betonas som en nödvändighet för att företagen ska lyckas överleva och en sådan långsiktig inställ-ning ska även känneteckna ansvariga företagsledinställ-ningars diskussioner vad det gäller avvägningar och beslut. Ett ansvarsfullt företagande innebär att ledningen tar beslut hur den framtida verksamheten ska gestaltas menar Magnusson (2003).

Det krävs dock fler åtgärder än ett tydligt regelverk och distinkta normer för att ska-pa det goda företaget anser Philipson (2004). Ett etiskt handlande har stor ekonomisk betydelse, eftersom ett etiskt handlande skapar förtroende. Ett förtroende för företag är en viktig komponent för företagens långsiktiga överlevnad (Kågerman et al, 2008). För att skapa det goda företaget är det dock inte tillräckligt att samtliga chefer och

(16)

medarbetare följer ett existerande regelverk. Företaget måste också bli känt för att agera rätt och riktigt menar Philipson (2004). Agerande som skapar ett positivt värde för företaget är av stor vikt och det handlar om att företagen presterar något som an-ses bra, utan att det föreligger förväntningar i samhället om att ett sådant agerande ska ske. På detta vis skapas ett moraliskt mervärde, som därmed har ett värde utöver agerandet i sig. Ett etiskt förhållningssätt skapar ett starkt varumärke som bidrar till att de anställda i företaget och företagets intressenter känner stolthet och beundran inför.

3.5 CSR – riskabelt eller värdeskapande?

Corporate Social Responsibility, CSR, beskrivs enligt Magnusson (2003) som ett an-svar utöver kraven i nationell lagstiftning. Grankvist (2009) påpekar dock att det rå-der en förvirring kring begreppet CSR och vad det egentligen omfattar. Dessutom finns det inte något bestämt facit för vad CSR går ut på och Sjöström (2010) framhä-ver att innehållet för ett företags sociala ansvar formas av förväntningar som aktörer, i och utanför företaget, uttryckligen påtalar och kan således förändras med tiden. CSR handlar om företagens frivilliga samhällsansvar och kan delas upp i tre hu-vudområden, ekonomiskt ansvarstagande, miljömässigt ansvarstagande och socialt

ansvarstagande (Grankvist, 2009). Ledningens uppgift är att säkerställa att

företags-policyn omfattar de tre dimensionerna av ansvar; socialt, ekonomiskt och miljömäs-sigt, samt att dessa ges lika stor hänsyn och betraktas som lika viktiga (SIS handbok 40:2005).

Ett ekonomiskt ansvarstagande går ut på att driva en verksamhet som genererar så mycket pengar som möjligt och därmed tar ansvar inför aktieägarna, men även för att trygga företagets finansiella ställning och således ge avkastning på investerat kapital. Miljömässigt ansvar bygger på att driva en verksamhet som inte påverkar jorden ne-gativt och urholkar naturresurser på ett långsiktigt sätt. Från ett socialt ansvarsfullt perspektiv ska verksamheten drivas på ett sätt som kännetecknar företaget, som en god samhällsmedborgare och tar hänsyn till andra medborgares välbefinnande, oav-sett om det är anställda i företaget, affärspartners eller konsumenter.

Arbetet med CSR blir således ett koncept där företag integrerar socialt- och miljöan-svar i sina strategier och i interaktionen med företagets intressenter (Europeiska Kommissionen, 2006). Ansvaret omfattar frågor gällande mänskliga rättigheter, soci-ala rättigheter och miljö. Dessa områden präglas av en omfattande mängd riktlinjer, koder och internationella konventioner. Det krävs att företagen lyckas balansera des-sa tre områden för att kunna skapa en långsiktigt hållbar verkdes-samhet. Magnusson (2003) menar att det med tiden har skett ett skifte i företagens ansvar. Från att endast ansvara för den egna verksamheten, till ett utvidgat krav på ökat ansvarstagande för sociala och miljömässiga effekter som härrör från den egna verksamheten.

(17)

Framväxten av CSR grundade sig enligt Borglund (2009) på en våg av företagsskan-daler i USA runt millennieskiftet. Dessa skanföretagsskan-daler ansågs ha en koppling till idén om aktieägarvärde, shareholder value. En maximering av aktieägarvärde innebar att fö-retagen försummande andra intressenter. Till följd av detta skapades ett omfattande missnöje och misstroende gentemot storföretagen, som i sin tur senare spred sig till Europa. Finansmarknaden kom att kritiseras för sitt kortsiktiga inflytande över före-tagens prioriteringar och den då rådande debatten präglades av vikten av långsiktig-het och goda intressentrelationer. Borglund (2009) framhåller att begreppet CSR väx-te fram som en proväx-test till det ansvarslösa företagandet. Upadhyay & Singh (2010) menar att många företagsledare inte är medvetna om eller klarar av att uppskatta den långsiktiga kostnaden av att negligera ett etiskt förhållningssätt gentemot sin om-värld. Det anses bero på ekonomiskt kortsiktiga prestationskrav. Vidare menar Borg-lund (2009) att CSR är ett angreppssätt för att ta ansvar för relevanta förtroendefrå-gor som rör organisationens viktigaste intressenter. Detta ansvar utgörs enligt Borg-lund (2009) av att identifiera de frågor som man har ett ansvar för, samt vilka intres-senter som berörs, för att sedan agera.

Enligt Fitch (1976) har många kritiker konstaterat att företag och organisationer misslyckats i sina försöka att agera på ett socialt ansvarsfullt sätt. Få har dock tagit nästa steg gällande att specificera hur företagen ska kunna uppnå den av samhället önskade nivån av socialt ansvar. Vad är det som skiljer sociala problem från icke-so-ciala problem? För det första finns det en medvetenhet hos en betydande grupp eller organisation gällande att den rådande situationen avviker från den önskade situatio-nen menar Fitch (1976). Ett vanligt inslag i de olika definitionerna hänvisar till att det är frågan om ett mänskligt beteende. Det kan handla om hur mycket pengar som ska spenderas på att bekämpa föroreningar eller om arbete ska ske även på lördagar. Slutligen anses att de sociala problemen återkommande handlar om en situation där ett beteende gynnar en individ kortsiktigt, men missgynnar samhället på lång sikt. Den kritik som riktas mot CSR som begrepp är att det bidrar till att företagen fokuse-rar på fel områden (Borglund, 2009). Bland argumenten märks att företaget endast ansvarar för att maximera vinsten (Friedman, 1970) för att bidra med resurser till samhället. Det anses istället vara politikerna som ska ansvara för arbetet med an-svarsrelaterade frågor. Skulle företagsledaren agera motstridigt i sin roll som agent för ägarna, blir ledaren en samhällsföreträdare som agerar politiskt hävdar Borglund (2009) och därför är det odemokratiskt att inte arbeta för aktieägarnas intressen. Vi-dare menar Borglund (2009) att CSR även har kritiserats för att vara en kosmetisk åtgärd för att företagen ska verka agera ansvarsfullt, skapad av konsultindustrin, med ökade kostnader för företagen som följd. Att prioritera andra intressenter bredvid ägarna anses även strida mot äganderätten och aktiebolagslagen.

(18)

3.6 SRI – avkastning med ansvar

Social Responsible Investment (SRI) går under många benämningar, allt från etiska investeringar, hållbara investeringar, best-of-class investeringar till ansvarsfulla in-vesteringar. Alla syftar dock till ungefär samma sak, att generera både ett ekonomiskt

och samhälleligt värde, att stimulera en förändrad syn på hållbarhet inom företag, för att styra investeringar mot produktiv och samtidigt samhällsnyttig användning av ka-pital samt att inleda en debatt om företagens roll i samhället (Louche & Lydenberg, 2010). Det blir allt vanligare att kunder och institutionella placerare framför krav på att finansbranschen ska integrera sociala och miljömässiga mål i sin verksamhet (Grafström et al. 2008; Amaeshi, 2009). SRI har med tiden gått från att vara en akti-vitet utförd av ett mindre antal specialister, till att bli en investeringsfilosofi tilläm-pad av en växande skara investeringsinstitutioner menar Sparkes & Cowton (2004). Även Amaeshi (2009) konstaterar att det ökade intresset och den växande marknaden för SRI till stor del beror på att finansbranschen accepterat att CSR har kommit för att stanna. Ökade risker förknippade med miljö, socialt ansvar och frågor rörande ägarstyrning kan också sägas vara en bidragande orsak.

År 1980 existerade endast fyra etiska fonder på den europeiska marknaden. Dessa har med tiden ökat i antal och år 2006 var antalet etiska, gröna och sociala fonder inte mindre än 388 i Europa varav 67 svenska (Grafström et al. 2008). Vidare upp-gick de förvaltade totala tillgångarna till 34 miljarder euro för Europa varav Sverige svarade för 3 miljarder euro. I nationers strävan efter att utveckla landets välfärd på-talar Vitols (2011) att det är av största vikt att förbättra de pensionerade medborgar-nas inkomst. Vitols (2011) menar även att framsteg på området har gjort att pensions-fonder idag växt sig så stora att de innefattar en fjärdedel av alla börsnoterade aktier i världen. Detta ägande medför vanligtvis möjligheter för pensionsförvaltare att utöva inflytande på bolagens verksamheter.

Hot och möjligheter som uppkommer i takt med samhällets frammarsch mot hållbar utveckling kan delas in i flera kategorier innehållande olika kriterier, från riskmini-mering till att generera vinst (Jeuken, 2004). Det kan även handla om allt från renod-lade affärsmässiga orsaker eller ideologiska motiv. Sparkes & Cowton (2004) hävdar att varje individ eller organisation som uppriktigt bryr sig om etiska, moraliska, reli-giösa eller politiska principer i teorin har ett intresse att investera sina pengar i linje med dessa principer. För en växande grupp ansvarsmedvetna investerare är ekono-misk avkastning inte tillräcklig längre, genom ekonoekono-miska medel vill de stimulera och bidra till ett bättre samhälle (Jeuken, 2004). Tydligt är att utvecklingen för SRI har medfört kommersiella möjligheter för banker. SRI kan användas som ett verktyg för att försöka sätta en etisk ram på en investering påvisar Richardson & Cragg (2009). De betonar därför att det är av stor vikt att SRI inte bör medge att den etiska agendan får stå tillbaka i strävan efter högre avkastning. På en internationell nivå är

(19)

FNs principer för ansvarsfulla investeringar, UN’s Principles for Responsible

In-vestment (PRI), kanske det mest betydande initiativet i denna strävan hävdar Vitols

(2011). Principerna förser investerare med ett ramverk för att implementera krav på att hänsyn tas till aspekter gällande miljö- och socialt ansvar, samt frågor som rör bolagsstyrning i sina investeringskriterier.

I urvalsprocessen av investeringsalternativ tar SRI-analytiker hänsyn till en rad olika kriterier. Dessa kriterier kan behandla allt från hur miljöenligt företaget agerar, dess socialpolitik och inställning till mänskliga rättigheter (Jeuken 2004; Vitols 2011). Kriterierna kan bedömas både positivt genom att premiera företag som är framståen-de, alternativt negativt genom att utesluta företag som bedriver oönskad verksamhet. Det finns ett flertal olika metoder som en investerare kan använda sig av när det gäl-ler att investera kapital i ett bolag. De metoder som är mest centrala på den svenska marknaden är Uteslutning, Positivt urval samt Aktivt ägande (Sjöström, 2010). I all sin enkelhet utförs SRI genom uteslutning. Det innebär att man som investerare sys-tematiskt väljer att avstå från att investera i sådana branscher som anses oetiska (ex. porr-, tobaks- och vapenindustrin). Den här typen av investeringsmetod är vanlig när man talar om etiska fonder, där fondbolagen aktivt väljer att inte placera kapital i branscher som de anser inte överensstämmer med ansvarsfullt företagande.

Positivt urval är lite mer krävande än uteslutningsmetoden och innebär att en investe-rare granskar olika bolag som anses aktuella för portföljen och väljer ut de som är mest intressanta, dels ur ett finansiellt perspektiv, dels ur ett hållbarhetsperspektiv. Vanligt är att investerare i första hand har utgångspunkt i ett finansiellt perspektiv för att sedan tillföra en analys ur ett ESG-perspektiv för att på så sätt kunna avgöra vilka bolag som uppfyller kraven för ansvaret. Den tredje metoden som Sjöström (2010) tar upp är aktivt ägande och kan ses som en kombination av de två tidigare nämnda metoderna. I Sverige är vanligt med ägardialoger, där investerare väljer att träffa re-presentanter från de aktuella bolagen för att diskutera deras arbete med CSR-frågor. Syftet med det aktiva ägandet innebär således att investerarna samlar information om bolagens arbete med hållbarhetsfrågor, men det ger också en möjlighet för investe-rarna att försöka påverka så att CSR-arbetet i bolagen blir allt bättre.

3.7 Intressentteorin – Shareholders vs. Stakeholders

På 1960-talet definierade Rhenman olika grupper som är beroende av ett företag och som företaget samtidigt är beroende av, och är således parter som påverkar och på-verkas av varandra. Rhenman kallade denna grupp för intressenter och hans defini-tion på en koalidefini-tion av intressenter gäller än idag (Grankvist, 2009). Ett företag består av en sammansättning av intressenter, stakeholders, som var och en bidrar till bola-gets verksamhet. Intressentgrupperna ligger till grund för intressentmodellen som redogör för ett företags mest centrala intressenter, exempelvis kunder, medarbetare,

(20)

ägare, miljö och myndigheter. Brytting (2005) menar att det bör inrymmas i företa-gets eget intresse att sörja för sina intressenters önskemål och krav. För att ett företag ska kunna överleva i en föränderlig omvärld på att det är av stor vikt att företaget kan uppvisa hållbara värderingar som intressenterna långsiktigt kan identifiera sig med (Magnusson, 2003). Dessutom måste de även kunna redovisa hur de efterlever de principer som de har valt att integrera i verksamheten samt finna en balans mellan de olika intressenternas krav och önskemål (Borglund, 2009).

figur 1. Intressentmodellen (egen illustration) - exempel på externa aktörer som påverkar och påverkas av ett företag (Brytting, 2005, s.159)

De önskemål och krav som intressenterna ställer på företaget utgör viktiga etiska im-pulser i företaget. Brytting (2005) menar att utan intressenternas krav kan ett företag bli alltför självcentrerat. Intressenternas önskemål och krav måste även kompletteras med en etisk reflektion samt vilka etiska rättigheter och skyldigheter som är aktuella i företagets olika relationer till intressenterna. Hur påverkas företagets värde av ett ansvarsfullt agerande? Magnusson (2003) anser att det är helt beroende på intressen-terna och deras värderingar. Intressenintressen-terna kan välja att blunda för företagens sociala ansvar eller välja att påverka genom dialog med företagsledningen. Intresset för kon-tinuerliga intressentdialoger ökar hos företag, mycket tack vare att intressenterna trycker på och vill vara med och påverka. På så sätt menar Magnusson (2003) att det goda företaget därför får ett ökat värde.

(21)

3.8 Företagens långsiktiga överlevnad

Att studera intressentmodellen ur ett strategiskt perspektiv kan förklara varför vissa företag överlever menar Brytting (2005). Även om en verksamhet är motarbetad av omvärlden, som ex. organiserad brottslighet eller företag som säljer barn- och vålds-pornografi, uppfylls uppenbarligen viktiga intressenters förväntningar på en

bidrag-belöningsbalans. Modellen utgör därmed i sig ingen garanti för att vidare hänsyn tas

till att etiska värden får någon märkbar genomslagkraft i ett företag. Det krävs att etiska principer implementeras även i modellen och att koalitionen av intressenter studeras från ett etiskt perspektiv. Enligt Brytting (2005) bidrar det till en djupare förståelse av det ansvar ett företag har gentemot omvärlden.

Magnusson (2003) lyfter fram tre viktiga punkter för att ett företag ska kunna upp-rätthålla en bra relation till intressenterna. För det första måste företagen identifiera sina intressenter, för det andra gäller det att identifiera vilka krav som intressenterna ställer och tillsist är det viktigt att företagsledningen finner en balans mellan de olika intressenternas krav. Vidare menar Magnusson (2003) att en företagsledning måste i verksamhetsplaneringen integrera arbetet med att identifiera vilka ansvarsfrågor före-taget har. Internt ska det ges utrymme för diskussion kring ansvarsfrågor med intres-sentgruppernas medarbetare. En dialog med intressenterna blir således en nyckelpro-cess som ständigt bör vara aktuell i företagsledningens arbete.

3.9 Agentteorin – relationen, målsättningar och agerande

Vad är det som styr bankernas verksamhet? Mycket av det organisatoriska livet base-ras på egenintresse, något som agentteorin påminner om och framhäver (Eisenhardt, 1989). Agentteori utvecklades under 1970-talet och redogör för relationen mellan huvudmän, principals och ombud, agents (Eriksson-Zetterquist et al, 2006). Relatio-nen mellan bankerna och deras kunder kan således förstås genom agentteorin, då bankerna agerar agenter på uppdrag av kunderna. Relationen mellan två avtalsparter, eller intressenter, är viktig att förstå eftersom det inte är kostnadsfritt för huvudman-nen att säkerställa så att agenten agerar i enlighet med vad som är överenskommet (Eriksson-Zetterquist et al, 2006). Däremot visar Lee & Thompsons (2011) forsk-ningsresultat att i relationer där parterna känner sig säkra, tenderar agenter att fokuse-ra på pafokuse-rallella intressen, och bortse från egen-intresset, något som är viktigt vad det gäller synen på ansvarsfulla investeringar.

Agentteori är vanligt förekommande inom området för finansiering, eftersom den hjälper till att förstå strukturen i företag genom att analysera det som en uppsättning av relationer mellan olika parter (Heath, 2010). Ur ett affärsetiskt perspektiv finns det två primära problem med agentteorin. Dels behandlar agentteori alla motiv ur ett eg-en-intresseperspektiv, dels så förutsätter agentteorin att aktieägare har företräde fram-för övriga intressenter. Generellt handlar agentteori om att en riskbenägen agent utfram-för

(22)

en uppgift för en riskneutral huvudman. I relationen mellan en huvudman och en agent föreligger det en slags struktur av ett ultimatum, i den mening då huvudman-nen erbjuder agenten ett så kallat take-it-or-leave-it erbjudande, som agenten anting-en kan godta eller avslå (Keser & Willinger, 2000). Detta erbjudande bidrar således med ett två-dimensionellt perspektiv, där förhandlingar som grundas på ett ultimatum utgör ett spel mellan huvudmannen och agenten. Förhandlingen innehåller dels en hög vinst, dels en låg vinst. I den forskning som Keser & Willinger (2000) utfört har de kommit fram till att huvudmännens största rädsla grundas på det faktum att agen-ten troligtvis avslår ett erbjudande där agenagen-ten riskerar att göra förluster. Som en konsekvens av detta erbjuds agenten en ersättning, som garanterar en icke-negativ utbetalning, oavsett om uppdraget är lönsamt för huvudmannen eller ej.

Agentteori betonar vikten av kapitalmarknadens påverkan på företagen och deras an-svar gentemot omvärlden. Styrelser är agenter och kan agera övervakande enheter som ser till att företagsledningen uppfyller och värnar om aktieägarnas, huvudmän, intressen. När styrelser tillhandahåller utförlig information om företagens verksamhet tenderar ledningens agerande och engagemang att vara mer förenligt med aktieägar-nas intressen än om informationen är fattig menar Eisenhardt (1989). Området för agentteori omfattar således relationer som återspeglar den grundläggande strukturen i ett samarbete mellan en huvudman och en agent, men som har olika mål och attityd gentemot risk.

Det förefaller dock finnas problem som agentteorin belyser. Det huvudsakliga pro-blemet är när samarbetande parter har olika målsättningar. Agentteorin handlar om att lösa dessa problem som kan uppstå i relationer mellan agenter och huvudmän (Eriksson-Zetterquist et al, 2006). För det första så handlar det om problematiken som uppstår när parterna vill uppfylla olika mål och huvudmannen inte kan kontrol-lera hur agenten agerar. Det andra problemet som uppstår berör området riskfördel-ning. Detta problem uppstår när agenten och huvudmannen har skilda inställningar till risk, och parterna inte delar samma syn rörande vilka åtgärder som ska vidtas, på grund av olika riskpreferenser. I den tes om aktieägarvärde som Friedman (1970) presenterade, utgår han från agentteorin. Ägarna, huvudmän, har utsett företagets ledning, agenterna, till att driva verksamheten med fokus på vinstmaximering och utveckling. Om det visar sig att agenten spenderar det kapital som denne har åtagit sig att förvalta, på andra områden än vad ägarna vill, innebär det att agenten spende-rar pengar på något som verksamheten inte ska avse arbeta med. Detta kan i sin tur resultera i kostnader som ägarna varken tänkt sig eller tillåter (Friedman, 1970). Handlar alltid agenter för huvudmannens bästa? En central fråga inom agentteorin är huruvida huvudmannen och agenten reglerar sina förehavanden menar Eriksson-Zet-terquist et al. (2006) och eftersom det grundantagande som ligger bakom agentrela-tionen är att det föreligger olika målsättningar, krävs således ett kontrakt som reglerar

(23)

förehavandena och att agenten agerar i enlighet med huvudmannens önskemål. Ege-nintresset är det som också kännetecknar agentteori. I en kapitalism där aktieägandet ter sig allt mer anonymt och där alltfler institutionella ägare intresserar sig för före-tagsledningars agerande blir agentteorins vikt av stor betydelse.

3.10 Operationalisering av teorierna

Operationaliseringen av teorierna kommer att kopplas till den syn på ansvarsfulla investeringar som finns beskrivet i resultatredovisningen. Teorierna kring etik och företagsetik lägger grunden till att förstå uppkomsten av CSR och SRI. Vidare förkla-rar CSR de grundläggande tankarna för att företagen har ett socialt ansvar. SRI blir i nästa skede ett sätt för investerare att premiera företag som tar ett social ansvar sam-tidigt som de uppnår finansiell avkastning. Teorierna kring SRI förklarar även att det historiskt sett skett en förändring gällande vad som anses vara en ansvarsfull investe-ring. De urvalsmetoder som presenteras i avsnittet för SRI diskuteras i analysen och kopplas till de svar som respondenterna har givit. Intressentteorin och agentteorin är relevanta för uppsatsens frågeställning, då dessa underlättar förståelsen för bankernas roll gentemot kunderna och samhället i stort. Vidare syftar intressentteorin till att be-lysa att det inte längre är tillräckligt att enbart ta hänsyn till ägarnas krav, något som går att koppla till företagens ansvar gentemot omvärlden. Agentteorin belyser den möjlighet, att påverka bolag att införliva CSR-aspekter i sin verksamhet, som ban-kerna ges genom det förvaltningsuppdrag kunderna överlämnar.

(24)

4

Resultatredovisning

Detta kapitel inleds med en presentation av de branschrepresentanter som varit respondenter och fortsätter sedan med en presentation av de fyra storbankerna i Sve-rige, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. I kapitlet kommer även de princi-per som ligger till grund för bankernas ansvarsarbete att redovisas. Avsnitt 4.3 - 4.6 baseras på intervjuer med respondenter och insamlat material från bankernas hem-sidor avseende hållbarhetsredovisningar samt policydokument för ansvarsfulla inve-steringar3.

4.1 Branchrepresentanter, bankerna och normer

Ylva Hannestad arbetar sedan 2008 som ESG-analytiker på Nordea Investment

Funds. Som ESG-analytiker arbetar Hannestad med analys av bolag och hur bolagen arbetar med miljö och sociala frågor.

Elisabeth Jamal Bergström arbetar som chef för marknad & information vid

Han-delsbanken Fonder. Jamal Bergström arbetar med affärsutveckling på kapitalförvalt-ningen, produktutveckling och processutveckling samt med specialområden som an-svarsfulla investeringar.

Antal anställda allmänheten mdrUtlåning till Balans-omslutningmdr

Nordea1 varav i Sverige 33 118 7 902 2 900 5 213 SEB varav i Sverige 21 640 8 700 1 188 2 308 Handelsbanken varav i Sverige 10 821 7 502 1 477 2 123 Swedbank varav i Sverige 19 277 8 473 1 291 1 795

Tabell 2. Sammanställning av de fyra storbankernas verksamhet 2009, baserad på respektive banks årsredovisning. 1 Siffrorna för Nordea avser hela Nordeagruppen, där även bankens verksamhet i de

övriga nordisk länderna ingår (Svenska Bankföreningen, 2011b).

4.1.1 Nordea

Nordea är det största finansiella företaget i Norden och har över 30 000 anställda. I Nordea gruppen ingår banker samt dotterbanker och är bland de största på respektive marknad i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Bankens utlåning till allmänheten består till 75 procent av utlåning i länder utanför Sverige. I Sverige omfattar verk-samheten bland annat ett av Sveriges största finansbolag med verksamheter inom

(25)

fondförvaltning och bolåneverksamhet (Svenska bankföreningen, 2011b). Nordea är en fullsortimentbank med närmare 11 miljoner kunder och har uppskattningsvis 1 400 bankkontor. Banken förvaltar ett kapital på ca 850 miljarder kronor och på den svenska marknaden erbjuds ett hundratal fonder (Nordea, 2011).

4.1.2 Swedbank

Swedbank är en fullsortimentsbank för såväl privatpersoner som företag på hemma-marknaderna i Sverige, Estland, Lettland och Litauen. Kundkretsen består av drygt 9 miljoner privatkunder och 693 000 företagskunder med runt 330 kontor i Sverige och sammanlagt 17 150 anställda (Swedbank, 2011a). Därutöver samarbetar Swedbank med de fristående sparbankerna och de delägda bankerna inom sparbanksrörelsen. I koncernen ingår även Swedbank Robur, som är Sveriges största företag inom fond-förvaltning (Svenska Bankföreningen, 2011b). Swedbank Robur är ett helägt dotter-bolag till Swedbank och erbjuder ca 150 fonder. Vidare anses Swedbank Robur vara den överlägset största aktören inom ansvarsfulla investeringar i Sverige. Den 31 mars 2011 uppgick det förvaltade kapitalet med någon form av etikkriterier till 280 miljar-der kronor, vilket utgör mer än en tredjedel av det totala förvaltade kapitalet (Swed-bank, 2011b).

4.1.3 Handelsbanken

Handelsbanken är en fullsortimentsbank för både privat- och företagskunder och har ett rikstäckande kontorsnät i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Storbritannien. Idag har Handelsbanken ca 11 000 medarbetare och driver verksamhet i 22 länder (Handelsbanken, 2011). Handelsbanken har även betydande verksamhet inom fond-förvaltning och finansbolagsverksamhet (Svenska Bankföreningen, 2011b). Ca 160 mdkr fördelat mellan ca 100st fonder förvaltar Handelsbankens fondbolag 2011. Handelsbanken Fonder erbjuder ett brett utbud av fonder och är en ledande förvaltare av såväl aktiva och passiva aktiefonder som ränte- och blandfonder (Handelsbanken, 2011).

4.1.4 SEB

SEB är namnet på den finansiella koncern som bildats kring Skandinaviska Enskilda Banken (Svenska Bankföreningen, 2011b). SEB är en fullsortimentsbank med ca 17 000 anställda och erbjuder rådgivning i Sverige samt de baltiska länderna. Kontors-rörelsen betjänar 1,7 miljoner privatkunder och 143 000 mindre och medelstora före-tag i Sverige via 161 kontor (SEB, 2011). I Sverige har SEB en stark ställning inom fondförvaltning och livförsäkring och är även en stark aktör inom verksamheter som berör aktie- och valutahandel samt internationella betalningar (Svenska Bankföre-ningen, 2011b). SEB erbjuder ett fondutbud med ca 150 fonder. De flesta av dessa fonder förvaltas av SEB:s egna förvaltningsorganisation, som framförallt är inriktad

(26)

på förvaltning i placeringsområden som Sverige, Östeuropa, Europa och Globalfon-der (SEB, 2011).

4.2 Ansvarsfulla ägare

Ett ansvarsfullt ägande utgör en viktig del av det förvaltningsmandat som kunderna har gett till bankerna. För att leva upp till de krav och förväntningar som intressen-terna har på bankerna är det viktigt att de bolag som ska ingå i fondportföljen, är medvetna om och gör något åt, sina investeringars påverkan på miljön och sam-hällsutvecklingen, samt att de har en effektiv bolagsstyrning. Hannestad4 påpekar

dock att området för ansvarsfulla investeringar ter sig ganska komplicerat, eftersom det finns så många olika sätt att se på det.

År 2006 lanserades PRI som är ett öppet globalt initiativ och innefattar 6 principer för ansvarsfulla investeringar. År 2007, ett år efter lanseringen, skrev Nordeas fond-bolag, som en av de första bankerna i norden, under PRI berättar Hannestad. Även SEB, Swedbank och Handelsbanken har i egenskap av kapitalförvaltare antagit prin-ciperna för ansvarsfulla investeringar. Genom att bankerna undertecknat PRI förbin-der de sig till att integrera ESG- kriterier (environmental, social, governance) i inve-steringsanalyser, ägarpolicys och beslutsprocesser.

Handelsbanken har skrivit på Global Compact5 och Handelsbankens

kapitalförvaltning har skrivit på PRI som är FNs principer för an-svarsfulla investeringar. Dessa handlar till stor del om att man ska vara en aktiv och engagerad ägare. PRI har fått allt större genomslag och då har det blivit så att man jobbar mycket mer på det sättet -

Ja-mal Bergström6

Enligt Hannestad omfattas Nordeas samtliga fonder, med undantag för fond-i-fond där investering sker i externa fonder, av en ansvarsfull investeringspolicy som följer de principer som PRI instiftat. Nordeas policy för ansvarsfulla investeringar innebär dels att alla fonder granskas två gånger per år och det då sker en kontroll att inga bo-lag bryter mot internationella normer, dels innebär det att Nordea integrerar en ESG-analys i förvaltningen. Hannestad förklarar att ESG-analysen går ut på att finna de bolag som är bra ur ett ESG-perspektiv. Genom att investera i företag som aktivt tar ansvar och hänsyn till ESG-kriterier så hoppas Nordea kunna tillföra ett mervärde till sina kunder samt förse dem med hållbara och ansvarsfulla lösningar, samtidigt som det bidrar till att skapa ett bättre samhälle i stort.

4 Ylva Hannestad, ESG-analytiker på Nordea Investment Funds, intervju 13 april 2011.

5 FN:s Global Compact utgörs av 10 principer som omfattar områdena miljö, mänskliga rättigheter (inklusive

inter-nationell humanitär rätt), arbete och korruption (UN Global Compact, 2011).

(27)

Swedbank Robur var tidiga med att erbjuda sina kunder fonder som tog hänsyn till etiska kriterier och redan år 1980 erbjöd det sina kunder möjligheten att investera i etikfonder och har idag tagit fram ett segment som de kalla för fondfamiljen Ethica. Syftet är att kunna ge kunderna en möjlighet till att placera kapital i bolag som ge-nom sitt förhållningssätt visar att de kan hantera risker av social, etisk och miljömäs-sig karaktär. Värt att notera är att Swebank Robur är ett helägt dotterbolag till Swe-bank och ett av förhållandevis få fondbolag som själva ombesörjer miljö- och etika-nalys. Analyserna baseras på internationella konventioner, normer och riktlinjer inom miljö- och socialt ansvar samt hållbar utveckling. Detta syftar till att åskådliggöra och värdera de etiska, miljömässiga och sociala risker och möjligheter som generellt härrör till en aktuell bransch.

Tillskillnad från Swedbank Robur så startade Handelsbanken sin första etiska fond relativt sent, år 2005. Det är en svensk indexfond som innehåller etiska kriterier, dvs. den exkluderar bolag som är verksamma inom vissa branscher och även de som inte följer internationella normer och konventioner. Jamal Bergström menar att Handels-bankens sena intåg på marknaden för etiska fonder beror på att de inte har haft någon klar struktur för hur de ska arbeta med sådana typer av frågor.

Handelsbanken är ganska sent ute jämfört med andra banker, vi har inte haft någon etablerad struktur för att arbeta med dessa frågor tills för ett par år sedan och därför ligger ansvaret fortfarande kvar på affärsutvecklingen - Jamal Bergström

Handelsbanken och deras kapitalförvaltning ser ett ansvarsfullt handlande som en förutsättning för värdeskapande för koncernen i ett längre perspektiv. Ansvarsfulla investeringar kräver ett aktivt engagemang och blir därmed ett redskap i strävan efter att generera en god långsiktig avkastning och en förutsättning för att möta kundernas krav och efterfrågan. Handelsbankens fonder och portföljers direkta investeringar i svenska och utländska aktier samt företagsobligationer omfattas av de riktlinjer som följer internationella normer och riktlinjer, såsom PRI och deras policy för ansvars-fulla investeringar, i största möjliga utsträckning.

SEB strävar efter att tillhandahålla en genomtänkt strategi för miljö- och etikfrågor. En sådan strategi syftar till att öka eller åtminstone vidmakthålla SEBs långsiktiga konkurrenskraft och på så sätt ge en god avkastning till sina kunder. SEBs värde-grund åsyftar att hänsynstagande ges till miljö, sociala och affärsetiska frågor som kan relateras till en positiv avkastning, hos de fonder som banken tillhandahåller, på längre sikt. Fondbolaget i SEB har därför en naturlig skyldighet att hantera dessa frå-gor med utgångspunkt i investerarnas intressen. Även en ägarpolicy som finns syftar till att verka som riktlinje för hur fondbolaget ska agera i sin ägarroll inom de bolag som SEB investerar i. Ägarpolicyn förmedlar en bild av hur SEB ser på frågor av principiell karaktär.

(28)

4.3 Identifiering, granskning och dialog

Banker och investerare, kan genom att aktivt engagera sig i frågor som rör miljömäs-siga och sociala aspekter samt i bolagsstyrningen för sin verksamhet, enklare minska sina risker och på så sätt ta till vara på affärsmöjligheter. Att föra en dialog med bo-lag som ska ingå i fondportföljen, bidrar till att bankerna och investerare kan vara med och påverka bolagen att verka för ett långsiktigt värdeskapande och därmed också en attraktiv finansiell avkastning. Identifiering av och dialog med bolag som bankernas fonder investerar i, ser samtliga banker som viktiga delar av ett ansvars-fullt ägande. Genom att föra en dialog med involverade bolag, kan bankerna bidra till att skapa en ekonomisk, miljömässig och socialt hållbar samhällsutveckling. En dia-log ligger även till grund för att stödja bolag i deras arbete mot ett mer ansvarsfullt och hållbart företagande. Däremot innebär det en lång process föra en dialog och en-ligt Hannestad kan det ta 3-4 år innan resultat märks. Att genom dialog påverka bo-lag, att åtgärda de brister som föreligger inom ESG-frågor bedöms som mer fram-gångsrikt än att avveckla hela innehavet. Istället för avyttring kan en dialog med de bolag som avviker från internationella normer, syfta till att påverka bolagen att vidta åtgärder och förändra sitt agerande i en mer positiv riktning.

Swedbank Robur för en konstruktiv dialog med de bolag som de anser brister på vik-tiga områden, samt en fördjupad dialog med de bolag som de anser har vilja och po-tential till förbättring. Vidare vill Swedbank Robur genom konstruktiv och konkret kritik mot bolagen uppmuntra till verkliga åtgärder och på så sätt möjliggöra upp-följning. Både Hannestad och Jamal Bergström bekräftar det som bankerna anser, att det är mer ansvarsfullt att föra en dialog med de bolag som bryter mot normerna än att bara välja bort vissa investeringar eller avyttra innehavet. Hannestad menar att Nordea inte vill utesluta bolag för att det kommer kundkrav på det, utan snarare ad-dera ett värde. Ett värde adad-derar man genom att komma med information till bolagen, hur de kan agera bättre eller att finna de bästa bolagen inom en viss bransch.

Genom att sälja ut bolag så agerar man passivt vilket inte påverkar. Om en aktieägare säljer sina andelar, kommer en ny aktieägare att köpa upp dom. Det är bättre att vara kvar, till en viss gräns, så att man kan påverka. - Hannestad

Vi började fråga oss om detta verkligen var det som är ansvarsfulla investeringar att bara exkludera bolag. Borde vi inte ha någon policy som gäller för alla våra investeringar? Denna policy har som ut-gångspunkt att vi ska ta vårt ansvar som ägare. Detta rimmar inte så väl med att exkludera bolag, vilket innebär att man inte tar sitt ansvar ... vi ska försöka agera ansvarsfullt inom alla våra investeringar. -

Jamal Bergström

Samtliga fyra banker har undertecknat FN:s principer för ansvarsfulla investeringar,

(29)

faktorer och frågor rörande bolagsstyrning kan påverka investeringarnas resultat. Genom att underteckna PRI omfattas samtliga fonder som bankerna tillhandahåller, med undantag för fond-i-fond samt externt förvaltade fonder, av en ansvarsfull inve-steringspolicy. Som exempel menar Nordea att skälet till att fonderna omfattas av en sådan policy är att Nordea vill skapa god avkastning, samtidigt som de vill säkerstäl-la att kundernas pengar investeras i företag som följer internationelsäkerstäl-la normer och riktlinjer för företags ansvar. SEB förutsätter att de bolag som fonderna investerar i följer internationella normer och överenskommelser och fäster stor vikt vid

interna-tionella principer och konventioner såsom OECD7 och FN:s Global Compact.

Om ett bolag brutit mot normer och principer så tar SEB hjälp av en oberoende in-stans som granskar bolaget. Efter granskningen är gjort bedömmer SEB hur allvarlig förseelsen är samt hur instansen har bedömt händelsen. Om bolaget däremot vidtagit åtgärder eller avser att omgående vidta åtgärder för att komma tillrätta med proble-matiken så kommer SEB att innefatta detta i bedömningen. Handelsbanken analyse-rar även bolagen utifrån kundspecifika etiska kriterier och det är framförallt de insti-tutionella kunderna som ställer sådana krav på bolagen. Identifieringen av bolagen ligger sedan till grund för den screening som görs av fondportföljerna och i förläng-ning även som underlag för beslut om engagemang, dialog och/eller exkludering. Nordea granskar sina fonder två gånger per år genom en metod som kallas normbase-rad granskning. Denna granskning har som mål att upptäcka företag som inte uppfyl-ler internationella normer och principer som rör mänskliga rättigheter, arbetsmark-nad, miljö och anti-korruption. Bolagen som ingår i de Ethica-fonder som Swedbank tillhandahåller kännetecknas av en adekvat probleminsikt och riskhantering, ett sys-tematiskt arbetssätt för att införliva ESG-kriterier i verksamheten, uppvisa konkreta åtgärder och resultat samt föra en öppen kommunikation. Genom en urvalsprocess beslutar Swedbank vilka av de identifierade bolagen som de ska föra en fördjupad dialog med, i syfte att vidareutveckla bolagens hållbarhetsarbete.

4.4 Exkludering lika med ansvarslöst?

Är exkludering verkligen ansvarsfullt? Genom att exkludera fråntar sig investerarna möjligheten att påverka bolagen att ta ett ansvar. Jamal Bergström menar dock att exkludering passar en viss typ av kundgrupp som efterfrågar speciella krav.

Att exkludera bolag passar en viss typ av investerare/kundgrupp som har speciella krav. Generellt uppfattar vi att branschen är på väg mot det andra hållet som innebär ett mer aktivt ägande och inflytande, detta mycket tack vare PRI. Handelsbanken har faktiskt aldrig exkluderat

nå-7 Uppdraget i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling är att främja en politik som kommer att

förbättra den ekonomiska och sociala välfärden människor runt om i världen. OECD är ett forum där regeringarna kan arbeta tillsammans för att utbyta erfarenheter och söka lösningar på gemensamma problem (OECD, 2011).

Figure

Tabell 1. Andel av totalt förvaltat kapital i Sverige, år 2009......................................................7 Tabell 2
Tabell 1. Andel av totalt förvaltat kapital i Sverige, år 2009 (Svenska Bankföreningen, 2011a).
figur 1. Intressentmodellen (egen illustration) - exempel på externa aktörer som påverkar och påverkas  av ett företag (Brytting, 2005, s.159)
Tabell 2. Sammanställning av de fyra storbankernas verksamhet 2009, baserad på respektive banks  årsredovisning

References

Related documents

Oavsett hur gammal du är, vilket språk du talar, var i kommunen du bor, vilken diagnos du har eller hur ditt hjälpbehov ser ut, så är du varmt välkommen att välja Frösunda

Tillsammans med dig och utifrån dina önskemål och behov arbetar vi för att du ska få den trygga och personliga assistans som du vill ha och har rätt till.. Vårt mål är att

Däremot tyder vår studie på att SMEs många gånger inte vet hur de presterar inom sina viktiga faktorer vilket enligt Greenhalghs (2000, s. 415) resonemang skulle kunna vara en.. 47

Inte för motparternas och Svenskt Näringslivs självpå- tagna rätt att ensidigt bestämma över de avtal som de fackliga orga- nisationernas medlemmar ska ar- beta under.. Inte

Syftet med studien har varit att undersöka hur kunskapsluckor hos myndigheter kan förklara att våldsutsatta kvinnor söker sig till kvinnojourers stödverksamhet, samt att se

kostnaderna innefattar tillgång till information. Utifrån empirin framkom att alla sju pensionsförvaltare har en utökad kostnad i form av inköp av information från

Internkommunikation hjälper inte bara till att skapa förståelse för företagets roll, mål och visioner, den bidrar även till att motivera personalen då de tydligare ser sin roll

Studien syftar till att undersöka vilket ansvar svenska medelstora företag tar för sin sociala och miljömässiga påverkan på omvärlden, inte minst då forskningen