Ajvideboplatsen : rapport från arkeologisk undersökning 2007 av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland

(1)

Ajvideboplatsen

Rapport från arkeologisk undersökning 2007 av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland.

Högskolan på Gotland Avd. för arkeologi och osteologi

(2)

FORNLÄMNING 171, AJVIDE 2:1 EKSTA SOCKEN, GOTLAND

Föreliggande rapport är en sammanfattning av undersökningarna vid Ajvide, år 2007, utförda av Högskolan på Gotland inom ramen för fältkurser i arkeologi. Detaljerad dokumentation finns i databasen för Ajvideprojektet. Massmaterialet har lämnats till Gotlands Fornsal på det sätt som museet kräver. Sammanställningen av rapporten har gjorts av fil mag Johan

Norderäng.

Visby den 9 april 2008 Gunilla Hallin

Fil Lic, lektor i Arkeologi Högskolan på Gotland

Avd. för arkeologi och osteologi

---

(3)

Inledning

Den arkeologiska undersökningen vid Ajvide, Eksta sn genomfördes inom ramen för

Högskolan på Gotlands fältkurser i arkeologi. Ansvarig för undersökningen var fil lic Gunilla Runesson. Utgrävningen är en fortsättning av tidigare undersökningar på platsen (1983-1987 samt 1992-2006) och ingår i projektet Gotlands stenålder (Österholm 1989, 1996). Syftet med årets undersökning var att undersöka området nordväst om gravfältets huvudyta. Vidare togs två provgropar upp ca 300m söder om huvudytan på en kulle som under gravfältsperioden var en ö. Detta gjordes i syfte att fastställa om verksamhet pågått där under stenålder. Ett tredje syfte var att undersöka området kring stolphålen som förra säsongen tolkades som ett hus (Rapport 2006:5).

Tekniska uppgifter

Stenålderslokalen är registrerad på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland, och har fornlämningsnummer 171. Enligt tidigare avgränsning med hjälp av fosfatkartering sträcker den sig över ytterligare fastigheter. Det lokala koordinatnätet lades ut 1983 med teodolit. Y-axeln har stigande värden åt norr och X-Y-axeln stigande värden åt öster. Grävningens fixpunkt ligger på 13,21 m ö h. Fixpunkten består av ett fast stenblock som i det lokala

koordinatsystemet har koordinaterna; X+30,52, Y-140,61, Z 13,21.

Sedan 1997 används digital teknik fullt ut också för dokumentation i fält. Inmätning sker med totalstation och alla fynd erhåller ett unikt ID-nummer och i samband med detta lagras alla fynddata och mätvärden i en databas.

Avtorvningen har skett manuellt och massmaterialet har registrerats per m2 och 10 cm lager.

Alla artefakter som återfunnits in situ har registrerats med exakta X, Y och Z-värden, övriga med m2 noggrannhet.

Plan- och profilritningar (sektioner) har ritats i skala 1:20. I denna rapport återges de dock ej i skala, men alla bilder är försedda med skalstock.

Fotografering har utförts dels i lodfototeknik och dels som snedfoto. All dokumentation sker fortlöpande med hjälp av digital kamera.

Undersökningsperiod, personal och medverkande studenter

Årets grävning genomfördes under perioden 9/5 – 1/6 och totalt medverkade drygt ett 50-tal studenter från olika utbildningsnivåer och från Campus Visby och distanskurser. Personal i fält: fil mag Margareta Kristiansson, fil mag Johan Norderäng samt fil mag Johan Arvidsson.

(4)

Undersökta ytor

Fig. 1. Översiktsbild, årets sju schakt markerade i grått. Obs att provgroparna 1 & 2 inte finns med på bilden.

0 m 10 m Tält Schakt 7 Schakt 6 Schakt 1 Schakt 2 Schakt 3 Schakt 4 Schakt 5

Totalt undersöktes en yta av 62 m2 fördelade på 7 schakt och två provgropar. Schakt 1-4 placerades norr om den utgrävda huvudytan i syfte att undersöka förekomsten av gravar och kulturlager.

(5)

Schakt 5 lades norr om ett förmodat ovalt hus och en svartfärgad yta i anslutning till detta. Stolphålen som tolkats som rester av ett hus återfanns vid undersökningen 2006 i det årets Schakt 2 & 12 (Rapport 2006:5). Schakt 6 & 7 var inte ursprungligen planerade utan föranleddes av det extremt djupa och svartfärgade kulturlager som avsatts ner till kalkstenshällen i Schakt 1. Med provgroparna 1 & 2 skulle förekomst av kulturlager undersökas på en förhöjning i landskapet ca 300m sydväst om huvudytan.

Schaktens storlek: Schakt 1 10 m2 Schakt 2 10 m2 Schakt 3 10 m2 Schakt 4 10 m2 Schakt 5 10 m2 Schakt 6 5 m2 Schakt 7 5 m2

Provgrop 1 och 2, 1 m2 vardera. Totalt utgrävd yta: 62 m2.

Schakt 1, 6 & 7

Schakt 1

Under ploggången vidtog ett omkring 50 cm djupt kulturlager som följdes sedan av ännu ett lager, 25-30 cm, med en mycket svartfärgad avsättning. Detta lager gick på sina ställen ner till kalkstenshällen på närmare 90 cm djup.

Så djupa kulturlager är relativt ovanligt på Ajvide och det är en smula överraskande att detta återfanns i vad som tidigare ansetts vara utkanten av den huvudsakliga aktivitetsytan.

Kulturlagret var så djupt att spåren av den transgression som annars syns tydligt i profilerna i alla andra grävda ytor inte alls syntes i Schakt 1.

När det gäller massmaterialet var fyndmängden låg i de övre lagren (0-3). Sedan ökade fynden markant och lager 4 & 5 var mest fyndförande. Normalt sett på Ajvide brukar dock Lager 2 & 3 vara de mest fyndförande. Totalt återfanns ca 2,6 kg ben och 1,4 kg keramik per m2 vilket i sammanhanget får anses vara ovanligt stora fyndmängder. Detaljerad fyndstatistik återfinns i Tab. 1-5.

Lösfynd av människa utanför gravkontext

Några anläggningar återfanns inte i schaktet; däremot 14 lösfynd av människoben som inte kunde knytas till någon gravkontext. Lösfunna människoben är dock inget ovanligt på Ajvide där många gravar förstörts av plöjning under 1950-talet. Dessa lösfynd har dock tidigare oftast kommit i de övre lagren som plogen kommit åt. Man har aldrig plöjt med traktor på platsen och den hästdragna plogen har inte gått djupare än cirka 15-20 cm. I schaktet fanns visserligen en del recenta fynd i Lager 0 och 1, tex spikar porslin och trärester men inget tyder på att dessa störningar gått djupare än plogen.

(6)

Några av årets fynd av människoben ligger dock så djupt att det inte kan röra sig om skador på gravanläggningar på grund av plogen. Ett exempel är (ID:200390), 17 stycken

kraniefragment, som återfanns i lager 5 på nivån 12,42 m. ö. h. vilket är 65 cm under dagens marknivå och gott och väl långt under det djup plogen kan ha nått. Hur dessa och andra människoben hamnat så djup kan inte med säkerhet besvaras. Men sannolikt rör det sig som händelser som har inträffat redan under eller i nära anslutning till tiden för gravläggning, aktiviteter som återbegravningar eller andra riter kan ha gjort att delar av människor hamnat där de nu återfanns.

Av fynden kan bla nämnas en björnklo i Lager 5 (ID:122496). I Lager 5 & 6 återfanns också flera svinbetar och käkar av svin. För att 14C datera den svarta aktivitetsytan inmättes ett ben från svin (ID:122482). Dateringen av benet är dock i skrivande stund ej klar.

Schakt 6 & 7

I syfte att avgränsa det svartfärgade området österut togs först Schakt 6 upp 9 m öster om Schakt 1. I detta schakt återfanns dock inga spår av den svarta ytan och schaktet var mycket fyndfattigt. Den transgression som försvunnit på grund av aktivitet i Schakt 1 konstaterades dock i Schakt 6. I syfte att finna kanten av det svarta området i östlig riktning öppnades därför ytterligare ett schakt mellan 1 och 6, detta benämns Schakt 7. I den västra delen av detta schakt återfanns gränsen av den svarta ytan

0 m 1 m

Fig. 2. Utbredningen av den svartfärgade aktivitetsytan.

Schakt 6 Schakt 7

Schakt 1

Svartfärgat område

Den mycket svarta och fyndförande ytan och dess kulturlager kan därför inte sägas vara avgränsad annat än i östlig riktning. Det går heller inte att fastslå vilken verksamhet som givit upphov till det svartfärgade området.

(7)

Schakt 2

Schaktet var mycket fyndfattigt och endast ett fåtal fynd mättes in. Under ploglagret följde ett tunt sten- och grusblandat kulturlager på omkring 20-45 cm som i sin tur avlöstes av en transgression i vissa delar och ett sandlager i andra (se profilritning). Kalkstenshällen nåddes redan i Lager 3.

Schakt 3

Schaktet innehöll ett tunt, cirka 25 cm tjockt, stenblandat och mycket fyndfattigt kulturlager. Detta följdes av ett transgressionslager på omkring 10-15 cm tjocklek och därefter ett

sandlager. Kalkstenshällen kom i Lager 4.

Trots att schaktet var fyndfattigt återfanns ett för Ajvide, och kanske för Gotland som helhet, unikt fynd. En fint arbetad 52 mm lång miniatyryxa tillverkad av lokal flinta (ID:128714). Alla andra yxor återfunna på Ajvide har varit tillverkade av sydskandinavisk flinta.

Miniatyryxan är till modellen egentligen mer en gullrumsmejsel men dessa är alltid tillverkade i porfyr eller annat stenmaterial. Utöver detta kan nämnas fem lösfynd av människa.

Schakt 4

Kulturlagret var cirka 20-30 cm tjockt och fyndfattigt. Under detta ett 30 cm tjockt

transgressionslager som följdes av ett sandlager som i vissa delar av schaktet även innehåll spår av ytterligare en transgression. Berghällen nåddes i början av Lager 8. Inga

anmärkningsvärda fynd noterades dock återfanns fem lösfynd av människoben.

Schakt 5

Målsättningen med schaktet var att undersöka området kring vilket vi tidigare år funnit flera stolphål som då tolkades som rester av ett ovalt hus eller husliknande konstruktion. Fanns rester av någon härd i anslutning till anläggningen, eller andra fynd som kunde ge vid handen att det rört sig om ett hus för permanent boende? Något sådant kunde dock en konstateras. Kulturlagret var 20-30 cm tjockt och relativt fyndförande. Detta följdes av ett sand- och stenblandat lager om 20 cm som mot botten övergick i ren sand. Berggrunden kom i Lager 4. I de övre lagren, 0 & 1, återfanns en hel del recent material, främst järnspikar och

porslinsfragment. I Lager 2 & 3 hittades 14 lösfynd av människoben, i huvudsak kraniedelar och tänder. Av de enskilt inmätta fynden kan nämnas en trasig figurin av bränd lera

(8)

En liknande lerfigurin föreställande en säl eller sjöfågel återfanns i Grav 62 1998, men annars är fynd av denna typ väldigt ovanligt. Totalt fanns bara sex lerfiguriner innan årets fynd.

Fig. 3. Till vänster lerfigurin från Grav 62. Teckning Sven Österholm. Till höger figurin ID:128962.

Provgrop 1 & 2

Landskapet söder om den huvudsakliga aktivitetsytan på Ajvide sluttar ganska brant ner ca 200 m för att sedan åter stiga upp till samma nivå som huvudytan, dvs cirka 12-13 m.ö.h och därmed bildat en ö. Denna förhöjning i landskapet kan ha använts samtidigt som huvudytan, eller kanske under annan tid. För att undersöka om man använt platsen under stenålder och avsatt några daterbara kulturlager togs två provgropar upp.

Några spår av mänsklig aktivitet kunde dock inte konstateras och båda provgroparna var helt fyndlösa. Ett transgressionslager, på samma nivå som huvudytan, konstaterades dock.

Eftersom provgroparna ligger 300 m sydväst om huvudytan är dessa inte med på

översiktskartan på sid. 3. Därför presenteras de nedan på bild med koordinater i det lokala koordinatsystemet.

(9)

X-207 Y-361 Provgrop 2 X-208 Y-361 X-208 Y-360 X-207_Y-360

Avstånd mellan hörnen, 360 cm X-210 Y-356 Provgrop 1 X-211 Y-357 X-210 Y-357 X-211 Y-356

Fig 4. Provgroparna 1 & 2 belägna 300m sydväst om huvudytan.

(10)

Fynd

Fyndmängden på ajvideboplatsen är, ur volymsynpunkt, mycket stor och delas upp i två huvudkategorier, Massmaterial och Inmätta fynd. Massmaterial består av djurbensrester, keramikfragment, ej retuscherad flinta samt flintavslag från kulturlagret. Detta insamlas per m2 och 10cm lager.

Mer anmärkningsvärda fynd mäts in med exakta koordinater och fynd från denna kategori benämns Inmätt fynd. I vissa fall återfinns sådana artefakter under förhållanden som inte möjliggör inmätning, till exempel vid sållning eller fyndsortering. Fyndet behandlas då som

Inmätt fynd dock blir registreringsexaktheten reducerad till kvadratmeterruta och lager. Denna

kategori benämns Ej inmätt fynd.

Massmaterial

Som nämnts ovan insamlades och registrerades fyndmaterialet i två huvudkategorier,

detaljinmätta fynd med X-, Y- och Z-värden samt massmaterialet från boplatsens kulturlager. Det sist nämnda samlades in och registrerades per 10 cm lager och kvadratmeterruta. Totalt registrerades 1048 fyndposter i fynddatabasen. I Tabell 1-5 nedan redovisas fyndstatistik.

Massmaterialet packades enligt instruktioner från Länsmuseet och lämnads till magasinering i anslutning till grävningens avslutning. Inmätta samt Ej inmätta fynd förvaras på Högskolan Gotland där de används i forskning och undervisning.

Massmaterial, vikt i gram Alla schakt

Fyndslag Fyndposter Antal Vikt

Ben 340 Räknas ej 40297 Keramik, oornerad 240 15501 21745 Keramik, ornerad 133 686 6507 Flintavslag 200 1841 3013 Total 913 18028 71562

Inmätta/ej inmätta fynd 135 ca 150 Vägs ej

(11)

Vikt, gram

Schakt Storlek m2 Ben Flintavslag OOK* OK**

1 10 26590 927 13182 3741 2 10 972 152 105 257 3 10 1488 495 303 175 4 10 6131 526 2853 1237 5 10 3766 612 4871 221 6 5 70 55 10 0 7 5 1097 176 487 197

Tab. 2. Fyndmängder i gram per schakt

Vikt, gram per m2

Schakt Ben Flintavslag OOK OK

1 2659 93 1318 374 2 97 15 11 26 3 149 50 30 18 4 613 53 285 124 5 377 61 487 22 6 14 11 2 0 7 219 35 97 39

Tab. 3. Fyndmängder per m2 schaktvis

Antal

Schakt Storlek m2 Flintavslag OOK OK

1 10 351 5673 308 2 10 113 58 53 3 10 188 110 14 4 10 492 1714 106 5 10 519 7704 92 6 5 53 7 0 7 5 59 245 19

Tab. 4. Antal, per schakt

Antal, per m2

Schakt Flintavslag OOK OK

1 35,1 567,3 30,8 2 11,3 5,8 5,3 3 18,8 11 1,4 4 49,2 171,4 10,6 5 51,9 770,4 9,2 6 10,6 1,4 0 7 11,8 49 3,8

Tab. 5. Antal per m2 schaktvis

*OOK: oornerad keramik **OK: ornerad keramik

(12)

Sammanfattning

Syftet med årets undersökning var att undersöka området nordväst om gravfältets huvudyta. Detta resulterade i en mycket svart och fyndförande aktivitetsyta, Schakt 1 och delar av Schakt 7. Ytan kunde dock ej avgränsas annat än i östlig riktning.

Vidare togs två provgropar upp 300m söder om huvudytan på en kulle som under

gravfältsperioden var en ö. Detta gjordes i syfte att fastställa om verksamhet pågått där under stenålder. Båda provgroparna var helt fyndtomma och någon aktivitet på kullen kan inte konstateras.

Ett tredje syfte var att undersöka området kring stolphålen som förra säsongen tolkades som ett hus (Rapport 2006:5). Inga ytterligare stolphål återfanns och heller inget annat som tyder på en byggnad av karaktären permanent bostadshus.

(13)

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23)

Referenser

Burenhult, B. 2002. Remote Sensing Vol. II.

Österholm, I. 1989. Bosättningsmönstret på Gotland under stenåldern : en analys av fysisk

miljö, ekonomi och social struktur. Theses and papers in archaeology. New series, A, 3.

Österholm, I. 1996. Boplatsen vid Jakobs/Ajvide, Eksta sn. Gotland. En översikt av undersökningarna 1983-1996. Gotländskt Arkiv.

Otryckta källor

Norderäng, J. 2001. Ajvideboplatsen. Rapport från arkeologisk undersökning av fornlämning nr. 171 på fastigheten Ajvide 2:1 i Eksta socken, Gotland. (Rapporten avser undersökningarna 2000).