Fria leken på förskolan : en kvalitativ studie av några pedagogers syn på den fria lekens betydelse för barns lärande

Fria leken på förskolan

En kvalitativ studie av några

pedagogers syn på den fria lekens

betydelse för barns lärande.

The free play at preschool

A qualitative study of some pedagogue´s vision of the free play relevant to

children´s learning.

Högskolan på Gotland

2010 Vårterminen Examensarbete, Lärarutbildningen, 15 hp

Författare: Sandra Olsson Handledare: Eva Bergqvist Examinator: Agneta Bronäs

2

SAMMANFATTNING

Detta examensarbete handlar om vad några pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lärande på förskolan. Litteratur, tidigare forskning och Läroplanen för förskolan, Lpfö98, förespråkar hur viktig den fria leken är och vad den har för betydelse för till exempel språkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lära sig socialt samspel.

Utgångspunkten har varit att finna svaret på vad forskning, litteratur och några olika

pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill säga en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Intervjuerna handlar om deras syn på den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgång för lärandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berättelser har hjälpt mig att se likheter och skillnader och därmed förstå hur de tänker och handlar kring den fria leken på förskolan.

Slutsatsen för detta examensarbete är att den fria leken är oerhört viktig för barns lärande på förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd. Den fria leken kan även utgöra ett hinder i verksamheten på olika sätt. Det har dessutom framkommit att några pedagoger anser att verksamheten kan vara ett hinder för den fria leken på förskolan.

Nyckelord

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

Nyckelord

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

FÖRORD

INLEDNING

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

Sociokulturella perspektivets syn på lärandet

Vygotskijs syn på lekens betydelse för lärandet

LITTERATURGENOMGÅNG OCH TIDIGARE

FORSKNING

Lärandet genom leken

Leken bidrar till språkutvecklingen ... 11

Fantasin stimuleras och utvecklas i leken ... 11

Samspel i leken bidrar till lärandet ... 11

Vuxnas syn på leken

MÅL I VERKSAMHETEN

Läroplanen för förskolan, Lpfö98

Förslag till förtydligande i läroplanen för förskolan

METOD

Genomförande

RESULTAT

Syfte och frågeställningar

Respondenterna

4

Socialt samspel ... 20

Språkutveckling ... 21

Bearbetning av upplevelser ... 21

Den fria leken som ett hinder i verksamheten

Hinder ... 22

Verksamheten som ett hinder för den fria leken

Pedagogernas användning av den fria leken i verksamheten

Pedagogdeltagande ... 24

Sammanfattning av resultaten

DISKUSSION

Den fria lekens betydelse för lärandet ... 26

Språkutveckling ... 27

Socialt samspel ... 27

Bearbetning av upplevelser ... 27

Synen på fri lek ... 28

Användandet av den fria leken ... 29

Metoddiskussion

Jag tänker vidare

Slutord

REFERENSER

Bilaga 1

5

FÖRORD

Jag vill tacka pedagogerna som ställt upp och medverkat under mitt examensarbete. Era åsikter har jag tagit tillvara på och det har även hjälpt mig i mitt undersökande. Jag vill även tacka min handledare Eva Bergqvist som har väglett mig under examensarbetets gång. Ett särskilt tack vill jag ge mina vänner och min familj som stöttat mig i detta arbete.

6

INLEDNING

Under min utbildning har jag genom föreläsningar och litteratur fått lära mig att den fria leken, det vill säga leken som är fri från vuxenstyrning, är en viktig del för barns lärande och utveckling. Leken bidrar till bland annat att barn lär sig socialt samspel, får möjlighet till bearbetning av upplevelser och en utveckling av språket. Under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har jag dock fått en uppfattning om att pedagoger är oense om lekens betydelse. Vissa pedagoger förespråkar att leken har betydelse för barns lärande och

utveckling, medan andra pedagoger ofta avbryter den lek som är fri från vuxenstyrning för att i stället bedriva styrda aktiviteter. Dessa meningsskiljaktigheter har fått mig att fundera över och intressera mig för vad några pedagoger egentligen anser om leken och vilken betydelse den har för barns lärande och utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med några pedagoger hoppas jag få klarhet i och syn på vad de anser om detta.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Mitt syfte med examensarbetet är att genom intervjuer med några pedagoger få en fördjupad syn på vad de anser att den fria leken, det vill säga leken som är fri från vuxenstyrning, har för betydelse för barns lärande i förskolan.

Frågeställningar:

 På vilket sätt kan den fria leken vara en tillgång för lärandet?  Kan den fria leken vara ett hinder? Om ja, på vilket sätt?

7

TEORETISK UTGÅNGSPUNKT

I detta avsnitt belyser jag det Sociokulturella perspektivets syn på lärandet och även Vygotskijs syn på leken för lärandet. Jag använder detta perspektiv och Vygotskij eftersom dessa har behandlats under min Lärarutbildning och jag anser att dessa passar mitt syfte i examensarbetet.

Sociokulturella perspektivets syn på lärandet

I boken Lärande i praktiken skriver Säljö (2000) att enligt det Sociokulturella perspektivet är människan som art läraktig vilket är ett av hennes mest utmärkande drag. Hon har även förmågan att ta vara på erfarenheter och använda dessa i framtida samband.

Säljö (2000) anser också att mänskligt lärande och kunskap sker först i samspel med andra människor och blir sen en del av den enskilde individen och dennes tänkande och handlande. Vidare kommer denna handling tillbaka i nya kommunikativa sammanhang och byggs även in med artefakter. Artefakter är detsamma som redskap eller verktyg som kan vara språkliga eller intellektuella och fysiska. Vi använder oss av dessa och har tillgång till dem när vi förstår vår omgivning och agerar i den. Dessutom skriver Säljö att i mänskligt lärande och utveckling blir kommunikativa processer centrala. Individen blir delaktig i kunskaper och färdigheter genom kommunikation. Det barn hör vad andra människor talar om och hur dessa föreställer sig världen, bidrar till hur barn blir medvetna om vad som är värdefullt och

intressant att urskilja ur den mängd iakttagelser som man kan göra i varje situation.

Kunskaper är inte något som individen har i form av färdigförpackade enheter som är lagrade i ett förråd. Kunskap är det som hjälper individen att se ett problem eller något individen har med sig från tidigare erfarenheter.

Säljö (2000) poängterar också att vi aldrig kan undvika att lära, utan det handlar istället om vad vi lär oss i olika situationer. Hela samvaron kring varje individ bygger på detta. Även de personer som har för avsikt att inte lära sig något kan vara i färd mot lärandet genom att de utvecklar saker av den karaktär som de redan varit inne på. Författaren skriver också att i ett sociokulturellt perspektiv är således behärskningen av språkliga eller intellektuella redskap grundläggande för lärande och utveckling.

8

Vygotskijs syn på lekens betydelse för lärandet

Även Lev Semjonovitj Vygotskij har en syn på lärandet och han tror också att leken har betydelse för lärandet. Sandberg (2006) skriver att Vygotskij levde 1896-1934. Under denna korta, intensiva och dramatiska tid lyckades han skapa en liten del av en psykologisk teori som förklarar hur psykologiska processer kan förstås.

Vygotskij (1995) klarlägger i sin bok Fantasi och kreativitet i barndomen att leken är barnets livs-skola, det vill säga en skola som fostrar barnet fysiskt och andligt. Lekens betydelse är oerhört viktig för karaktärsdragningen och utvecklandet av världsuppfattningen hos den blivande människan.

I boken Vygotskij i praktiken skriver Sandberg (2006) att Vygotskij anser att vad barn gör i förskolan är avgörande för lärandet och utvecklingen hos människan, inte vad människan har i huvudet. Aktivitet är ett nyckelord hos Vygotskij och det nyckelordet leder till utveckling och lärande enligt honom. Det finns vissa kännetecken som är påtagliga för detta och dessa är sociala, medierade, situerade och kreativa. Sociala innebär samspelet och interaktionen med andra människor. Det människan ena dagen kan göra tillsammans med andra kan människan nästa gång göra på egen hand. Det yttre tänkandet har blivit till ett inre tänkande. Medierade innebär att vi i våra aktiviteter alltid använder oss av hjälpmedel eftersom vi inte möter världen direkt. Mellan människan och världen finns medierade artefakter, det vill säga

verktyg som hjälper oss lösa problem. Yttre aktivitet med hjälpmedel förekommer tidigare än inre tankearbete. Situerade innebär att människans aktiviteter alltid är situerade och med det menas att de alltid sker i specifika situationer. Sista kännetecknet är kreativa och innebär att de överskrider givna gränser vilket innebär att människan inte bara kan använda relationer, hjälpmedel och situationer. Människan kan även omskapa dem och det är då denne lär sig. När barn och även ungdomar påverkar sina lärandesituationer tar de ett stort utvecklingskliv.

Även Lindahl (1998) klarlägger Vygotskij i sin bok Lärande småbarn genom att skriva att Vygotskij skapade begreppet zone of proximal development, det vill säga den proximala utvecklingszonen vilket menas att i zonen finns det utrymme för utveckling. Begreppet

innefattar att barns utveckling går framåt genom att de deltar i aktiviteter som är en aning över deras kunnande. Det utgör även skillnaden mellan vad barnet kan åstadkom själv och med det som de åstadkommer med hjälp av andra. Sandberg (2006) skriver också att Vygotskij anser

9

att utvecklingen är indelad i olika utvecklingszoner och en av dessa är lekens metoder som utvecklingszon. I barns lekar fann Vygotskij något som skulle kunna kallas modellen för sådana tillfällen då lägre processer omvandlas till högre, det vill säga utvecklingszoner.

Även Vygotskij (1995) själv skriver om lekens betydelse i sin bok Fantasi och kreativitet i barndomen. Han anser att i leken återskapar barn väldigt mycket av vad de redan sett.

Härmningen spelar en stor roll i barns lekar. Med det tror Vygotskij att barns lek ofta fungerar som ett eko av vad barn sett och hört från vuxna. Barns lek är ingen enkel erinring av det upplevda, leken är en kreativ bearbetning av upplevda intryck. Även Sandberg (2006) skriver att enligt Vygotskij kan barn med hjälp av lek hantera önskningar som inte omedelbart kan förverkligas. Leken hjälper barn med att orka stå ut med uppskjuten behovstillfredsställelse. Det centrala i barns lek är skapandet av en låtsasvärld, alltså en påhittad värld. Men för att kunna skapa en påhittad värld behöver barnet redskap och detta redskap kallar Vygotskij för pivå. Med hjälp av en pivå kan barn gå in i en påhittad värld.

Vidare belyser också Sandberg (2006) att Vygotskij ser leken som något fritt och lustfyllt som barn gör innan de med tiden tar itu med livet på allvar. Men enligt Vygotskij är leken på allvar för barn, ett allvar som förbinds med lust.

LITTERATURGENOMGÅNG OCH

TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt tar jag upp vad som står i litteratur, artiklar och avhandlingar om bland annat lekens betydelse för barns lärande. Avsnittet är indelat i två olika rubriker som redogör för lärandet genom leken och vuxnas syn på leken.

Lärandet genom leken

Friederich Fröbel är en av de första som skrev ett pedagogiskt program för förskolebarn där han lyfte fram lekens värde och betonade dess betydelse för lärandet. Han menar att det är barnets natur att lekande lära och att lek är motsatsen till vuxnas arbete. Fröbel

10

menar också på att barnet från födelsen ägnar sig åt att genom leken lära om både sig själv och sin omvärld. (Granberg 2003)

Även Jensen och Harvard, med flera (2009) påpekar i sin bok Leka för att lära att leken är betydelsefull för barns utveckling och det har mänskligheten vetat under en längre tid. Leken är betydelsefull för till exempel utveckling av språk och tänkande, samspel och socialitet eller för utveckling av koordination och balans. Lindgren skriver likaså i sin artikel Den ”nyttiga” leken att under flera decennier har lekens betydelse för barns utveckling framhävts, men lekens värde har under den tiden klarlagts på olika sätt.

Knutsdotter-Olofsson (2003) skriver i sin bok I lekens värld att människor oavsett ålder har behov att uttrycka sina känslor och erfarenheter. Barn uttrycker sina känslor och erfarenheter genom lek eftersom de inte har språket till hjälp på samma sätt som de vuxna har. Författaren menar också att i leken kan barnen utrycka det som är okänt till något känt vilket innebär att de vill leka upplevda händelser för att lära sig hur

någonting är. Även Tullgren (2004) förespråkar i sin doktorsavhandling Den

välreglerande friheten att i leken framställs barn som fria och aktiva. Leken anses vara en företeelse i barns liv där de är fria från vuxnas styrning och fria att själva kunna bestämma innehållet i leken utifrån sina erfarenheter.

Vidare belyser Knutsdotter-Olofsson (2003) att i barns lek sker en omedveten inlärning, en omedveten förklaring och ett undersökande. Det går sällan att tala om efteråt vad lärdomarna blev, utan istället bara vet man att ett lärande har skett. R Moyles (1995) nämner också lekens betydelse för lärandet i sin bok Släpp in leken i skolan. Via leken kan barn utveckla många olika lärdomar. De utvecklar sociala, intellektuella, kreativa och fysiska lärdomar. Även Pramling-Samuelsson och Sheridan (2006) framhåller att genom lek utvecklas barn socialt, känslomässigt, motoriskt och intellektuellt. I leken utvecklar de funderingar och antaganden som de prövar själva eller tillsammans med andra barn. I leken använder och befäster barnen den lärdom och de begrepp de lärt sig. Granberg (2003) instämmer också i boken Småbarnslek att i den lustfyllda leken utvecklas barnens motorik, språk, sociala kompetens, intellektet, sinnena, fantasin och kreativiteten. Men författaren nämner också att leken är lärande. Det är barns sätt att tillägna sig lärdomar och ska inte användas som en undervisningsmetod.

11

Leken bidrar till språkutvecklingen

I leken tränar barnet hela tiden sitt språk eftersom lek bygger på att barn hela tiden ger ord åt sina ändringar och fantasier. Om barn inte gör på detta sätt kan det leda till att kamraterna inte förstår vad som är på gång i leken. I leken talar barn med ett skiftande språk och även på ett mer utförligt sätt än i vanliga fall. Barn måste också hela tiden lyssna på vad kamraterna säger för annars störs leken. Men när detta sker pratar barn med varandra utanför leken om hur de ska gå vidare i leken. (Knutsdotter-Olofsson 2003)

Granberg (2003) framhåller också lekens betydelse för språkutvecklingen. Hon skriver att språket får näring och stimulans under barns lek. Både kroppsspråket och det verbala språket utvecklas. I leken lär de sig hela tiden nya ord och begrepp, förfinar uttal och grammatik, tillägnar sig satsmelodi och meningsbyggnad.

Fantasin stimuleras och utvecklas i leken

Jensen och Harvard, med flera (2009) beskriver att när barn leker använder och utvecklar de sin fantasi och påhittighet. Författarna anser att utan fantasi kan inga nya tankar tänkas och inga nya idéer födas. Saknas påhittigheten blir inga praktiska problem lösta och inga uppfinningar gjorda. Författarna skriver även vidare att i leken utvecklar barn sin förmåga till kommunikation på olika nivåer, lär sig förstå subtila signaler och även att behärska det talande ordet. Lek är inte på riktigt och därför måste barn uppfatta de metakommunikativa signalerna som anger att det är lek och att det är på låtsas.

Knutsdotter-Olofsson (2003) poängterar även lekens betydelse för att utveckla sin fantasi. Hon skriver att många tror att fantasin bara finns, men fantasin måste användas och utnyttjas för att flöda. Impulsivitet och fantasi möts i lek och det är därför som det är nyttigt för barns utveckling. Även Granberg (2003) belyser detta och skriver att i leken kopplas fantasi och verklighet samman. Fantasin och verkligheten hjälper till att bygga broar mellan den svårbegripliga verkligheten och de egna föreställningarna. Med hjälp av fantasin blir verkligheten mer begriplig för barn.

Samspel i leken bidrar till lärandet

Huvudnycklarna för lek är enligt Knutsdotter-Olofsson (2003) samförstånd,

12

att lek pågår och vilken lek som pågår. Ömsesidighet innebär att alla barn är på en jämlik nivå oberoende av ålder eller styrka. Turtagande innebär att barn ska förstå att ibland är det min tur och ibland är det din tur. Blir det obalans i turtagandet går oftast en ur leken och vill därmed inte heller vara med längre. Grunden för lekens huvudnycklar lär barn sig i samspel med den vuxne och sen finslipas vidare de tillsammans med kamraterna.

Jensen och Harvard, med flera (2009) betonar också vikten av samspel i leken för barns lärande. Författarna skriver att barn lär känna varandra genom en engagerad miljö och i samspel med kamrater. Det skapar trygghet och glädje hos barn. Om flera barn leker tillsammans dyker problem och konflikter upp som måste lösas gemensamt för att leken ska gå vidare. Granberg (2003) belyser också att lek är samspel och att lek ibland kan jämföras med improviserad jazzmusik eftersom både jazzmusikerna och lekdeltagarna måste dela huvudtema för att kunna samspela.

Även Knutsdotter-Olofsson (2003) samtycker men lägger istället fokus på att när barn är i samspel med kamrater och utövar bråklek tränar de sin kropp och sin smidighet. Bråkleken är en lek som börjar redan i spädbarnsåldern. När barn bråkleker upplever de med hela sin kropp en inre kamp mot ett annat barns kropp. Även Granberg (2003) skriver att i bråklek visar barn upp sig, tränar markering, talar om vem de är och vad de kan. Författaren skriver också att bråklek sällan tolkas som en sorts lek hos de vuxna.

Vuxnas syn på leken

Synen på lek enligt Jensen och Harvard, med flera (2009) har över historiens gång förändrats. Synsättet är en återspegling av tidens samhällsvärderingar och dess syn på barn och lek. Författarna menar också att de teorier som framkallats kring lek genom åren är sådana som ifrågasatts och utvecklats på olika sätt och bygger ofta på tidigare teorier. Nutidens lekteoretiker har fokus på barns lek medan en diskussion kring lekens betydelse genom hela livet endast förs i begränsad omfattning.

Även Granberg (2003) poängterar att vuxnas syn på lekens betydelse för barns lärande har förändrats från att ses som uttryck för överskottsenergi till att barn i lekar går igenom upplevda händelser. Dessutom från träning till förmågor inför vuxenlivet till att

13

barn leker för att det är roligt och meningsfullt. Författaren skriver också att vuxnas syn på vad leken innebär, dess funktion och betydelse för barn varierar. Lek anses som kommunikationsmedel, en bearbetningsmetod, ett uttrycksmedel och även en form för umgänge.

Vidare i sin bok Småbarns lärande klarlägger Granberg (2003) även att vuxna ofta anser att lek är värdelöst, en meningslös sysselsättning, något barn ägnar sig åt i brist på vettigare uppgifter. Leken är något barn gör istället för något annat, det vill säga istället för något som de vuxna anser som väsentligare. Vuxna kan ibland säga att barn enbart leker eller att de ska gå och leka istället för att störa eller att de ska sluta leka och göra något av större värde istället. Även Knutsdotter-Olofsson (2003) belyser detta och menar även att leken sedd utifrån, om man inte uppfattar leksignalerna, ofta anses som bråk, slagsmål, odygd, vansinne. Men författaren nämner också att om man uppfattar leksignalerna blir leken meningsfull för barn.

Granberg (2003) vill även framhålla att vuxna har en tendens att respektlöst avbryta lekande barn för vuxenplanerade aktiviteter. De tänker inte på hur det skulle vara om de själva ständigt blev avbrutna. Jönsson (2009)håller med och skriver i artikeln Leken ett lustfyllt lärande att man i möjligaste mån alltid ska låta barn avsluta sin pågående lek.

MÅL I VERKSAMHETEN

I detta avsnitt redogör jag för mål i verksamheten, det vill säga vad som står i Läroplanen för förskolan, Lpfö98 och Förslag till förtydligande i läroplanen för förskolan om lekens

betydelse för lärandet.

Läroplanen för förskolan, Lpfö98

Enligt Granberg (2003) bör år 1998 ses som en viktig epok i förskolans historia. Det beror på att förskolan då fick sin första läroplan, vilket betyder att förskolan började ingå i ett samlat utbildningssystem för barn och ungdomar där förskolan utgör grunden. Förskolans uppdrag är att bland annat lägga grunden för ett livslångt lärande. Tullgren (2004) skriver också i sin doktorsavhandling att leken bedrivs ofta som en viktig del i

14

förskolan. I offentliga dokument från grundandet av barnträdgårdar till Lpfö98 beskrivs leken som ett grundläggande för barns utveckling och lärande. Även Lindgren skriver i artikel Den ”nyttiga” leken att i slutet av 1990-talet infördes ett begrepp som tidigare inte använts frekvent, det vill säga begreppet lärande. Den 16-sidiga Läroplanen för förskolan som då gavs ut av Utbildningsdepartementet och Skolverket, ledde till de återkommande begreppen lek och lärande. Lärandet blev det väsentligaste begreppet i läroplanen, men även begrepp som utveckling, språk, samspel och identitet blev viktiga.

I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (2006) står det:

 ”förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära.” (s.9)

 ”förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet.” (s.5)

 ”leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan.” (s.6)

Förslag till förtydligande i läroplanen för förskolan

I Skolverkets (2009) Förslag till förtydligande i läroplanen för förskolanbelyser man lekens betydelse för lärandet. I detta förslag har skolverket gjort ett förtydligande av just varför leken är väldigt viktig i förskolan. Det står: ”I förskolans uppdrag ingår att främja varje barns utveckling och lärande genom ett medvetet bruk av leken. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt

tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter.” (s.22)

Skolverket (2009) föreslår följande mål för lek i kommande läroplan för förskolan:

”Förskolan ska främja barns utveckling och lärande genom att ge varje barn rika tillfällen att  utveckla och fördjupa sin lek,

 använda sin fantasi och sin förmåga att låtsas,

 utveckla sin förståelse för och själva tillämpa och skapa regler i lekar,

15

METOD

I detta avsnitt redogörs mina val av tillvägagångssätt i min undersökning. Jag inleder med att redogöra för mitt val av metod. Sedan beskriver jag mina urval för undersökningen och ger en beskrivning av mitt genomförande under processens gång. Till sist beskriver jag de etiska aspekterna som jag tagit hänsyn till i mitt undersökande.

Metodval

I mitt undersökande bestämde jag tidigt för att jag ville göra kvalitativa intervjuer med några pedagoger på förskolan. Anledningen till att jag valde den metoden var för att jag ansåg att på detta sätt lättast skulle finna svaret på mitt syfte och mina frågeställningar. I boken Kvalitativa intervjuer skriver Trost (2005) att om frågeställningen gäller att förstå eller hitta mönster skall man göra en kvalitativ studie. Valet av metod ska göras i anslutning till val av perspektiv och till den aktuella frågeställningen.

Inför intervjuerna förberedde jag en intervjuguide (se bilaga 2) som fick ligga till grund för varje intervjutillfälle. Anledningen var att den skapade en trygghet för mig som intervjuare och jag visste därmed vad jag skulle fråga den intervjuade om. Trost (2005) skriver att man ska göra upp en lista över frågeområden och den bör också vara ganska kort för att man i möjligaste mån ska låta den intervjuade styra ordningsföljden i samtalet.

Alla intervjuer valde jag att spela in med bandspelare. Det bidrog till att jag som intervjuare inte behövde anteckna väldigt mycket. Jag kunde istället fokusera på intervjuguiden och vad den intervjuade svarade. Trost (2005) klarlägger att det finns en uppsättning fördelar och nackdelar med att använda bandspelare. Fördelarna är att man kan lyssna till tonfallet och ordval upprepade gånger efter intervjun. Man kan också med hjälp av bandspelare skriva ut intervjun och läsa vad som ordagrant sagts. En annan fördel är att man inte behöver göra massa anteckningar under intervjutillfället utan i stället kan koncentrera sig på frågorna och svaren. Till nackdelarna hör att det tar tid att lyssna på banden och att det kan vara besvärligt att spola fram och tillbaka för att lyssna efter en specifik detalj. Det kan också finnas

16

Då intervjuerna var klara började jag min utskrivning av dessa. Trost (2005) anser att det finns olika tillvägagångssätt vid utskrivningen av material. Ett av alternativen innefattar att man lyssnar till sin inspelning, skriver ner minnesanteckningar och även en sammanfattning av intervjun där man också omstrukturerar sitt intervjumaterial att det sedan passar

intervjuguiden. Författaren menar att på detta sätt är det lättare att få samma struktur och materialet blir då lättare att analysera. Denna metod har fördelen att man skär bort allt ointressant material som inte har med studien att göra. Jag beslöt mig för att använda Trosts metod vid bearbetning av mitt intervjumaterial eftersom jag anser att den var lämpligast i detta examensarbete.

Urval

Jag började min undersökning genom att gå ut på en förskola där jag gjort min

verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och frågade om jag kunna få göra intervjuer med fyra pedagoger som jag tänkt ut innan att jag skulle vilja intervjua. Eftersom jag har haft min verksamhetsförlagda utbildning på den förskolan har jag också förmånen att få känna till de pedagogerna och kunde göra mitt urval efter detta. Jag valde att intervjua en barnskötare, en fritidspedagog och två förskollärare. Urvalet grundade sig i att de utvalda pedagogerna har olika yrkesutbildningar i förskolan och även olika åldrar vilket jag tänkte kunde leda till att jag fick mer skilda svar på mina frågor.

Genomförande

Examensarbetet började med att jag sökte efter och läste lämplig litteratur för mitt syfte och mina frågeställningar. Litteraturen har jag hämtat från kurser som vi haft under min

lärarutbildning, men jag har också lånat böcker av min handledare på min VFU-plats och från biblioteket. Av all litteratur jag läst har jag bara tagit med det som jag ansåg var relevant för examensarbetet. Efter litteraturläsningen började mitt eget undersökande. Jag inledde med att kontakta de utvalda pedagogerna och berättade mitt syfte med intervjuerna. Jag fick därmed ett positivt bemötande från dem och samtliga var villiga att ställa upp. Jag bestämde datum, tid och plats med var och en av de intervjuade.

Någon dag senare skickade jag ett informationsbrev (se bilaga 1) där jag beskrev syftet med intervjuerna, kortfattat vad intervjun skulle handla och att jag skulle använda mig av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer och vad dessa kortfattat innebär. Jag

17

skrev också en bekräftelse på datumet och tiden som vi kommit överens om. Sist skrev jag att om den intervjuade hade några frågor var denne välkommen att höra av sig till mig på e-mail eller telefon. Någon dag senare efter att jag varit i kontakt med min handledare visade det sig att jag planerat intervjutiderna för tidigt i min process, vilket ledde till att jag fick boka om intervjutillfällena till en vecka senare. Pedagogerna jag bestämt intervju med fann sig i detta och vi bestämde i stället ett nytt datum och en ny tid.

Inför mina intervjuer beslöt jag mig för att använda bandspelare som hjälpmedel, då kunde jag koncentrera mig på frågorna och svaren istället. De pedagoger jag valde ut för intervju blev informerade innan både skriftligt i informationsbrevet och muntligt om att jag tänkte använda bandspelare och de fick därmed möjligheten att säga nej om detta inte kändes bra. Även inför intervjuerna förberedde jag en intervjuguide (se bilaga 2) som fick ligga till grund för varje intervju. Det skapade en trygghet för mig som intervjuare och jag visste därmed vad jag skulle fråga den intervjuade om. Intervjuerna började med att jag frågade hur länge den intervjuade hade arbetat som pedagog och även hur länge pedagogen arbetat på förskolan X. Jag valde dessa frågeställningar som en start i intervjun för att sedan ställa frågor som var kopplade till mitt syfte och mina frågeställningar.

Tre av intervjuerna ägde rum på ett kontor i förskolan och gjordes den 27 april 2010 klockan 13.00, 13.30 och 14.45. Där kunde jag intervjua pedagogerna en och en utan att vi blev störda på något sätt. Den fjärde intervjun ägde rum i förskolans kök eftersom de andra rummen var uppbokade och gjordes den 28 april 2010 klockan 16.00. Den största delen av tiden fick vi vara i enrum utan att någon störde oss. Intervjuerna tog ungefär 20 minuter och gjordes under pedagogernas arbetstid.

Bearbetning av material

När alla intervjuer var färdiga kunde jag börja bearbeta mitt insamlade material. Jag började min bearbetning genom att skriva ut intervjuerna på ett sådant sätt att jag skrev ut det material som jag ansåg vara relevant för min undersökning. Sedan sorterade jag varje intervjuad pedagogs material efter mina frågeställningar i intervjuguiden genom att markera med en färg för varje fråga. Jag ansåg att på detta sätt blev det lättast för mig att urskilja likheter,

18

I resultatdelen började jag med att skriva underrubrikerna. Sedan klippte och klistrade jag in från intervjubearbetningarna det som jag ansåg var relevant för min resultatdel. Efter detta omarbetade jag mina texter till en mer läsvänlig text och fingerade även alla pedagogernas namn. Jag presenterade mina intervjuresultat genom att förena pedagogernas svar i olika rubriker som är relevanta för mitt examensarbete. Därefter sammanfattade jag

intervjuresultaten i en löpande text.

Etiska aspekter

Innan intervjuerna skickade jag ut informationsbrev till de medverkande och beskrev mitt syfte med intervjuerna, avtalad tid och datum. I brevet skrev jag också att jag i hela mitt examensarbete använder mig av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer och kortfattat vad dessa krav innebär. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) innebär att det finns fyra krav som ska uppfyllas när det gäller de medverkande, det vill säga pedagogerna som jag intervjuade. Informationskravet innefattar att forskaren skall informera de berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte, deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. Samtyckeskravet innefattar att deltagaren har rätt att själv bestämma över sin medverkan det vill säga om, hur länge och på vilka villkor de ska delta. Den medverkande skall kunna avbryta sin medverkan när som helst. Konfidentialitetskravet innefattar att den medverkande skall ges största möjliga konfidentialitet. Uppgifterna som ges av de medverkade ska i största möjligaste mån förvaras på ett sådant sätt att ingen obehörig kan ta del av dem. Nyttjandekravet innefattar att uppgifterna som insamlas av de

medverkande endast får användas för forskningsändamål.

Det finns även krav på mig som intervjuare i mitt undersökande och dessa krav upplyste jag om vid varje intervjustart vilket ledde till att den intervjuade kunde känna sig trygg med mig och mitt intervjuande. Trost (2005) betonar att innan eller vid intervjuns start ska man upplysa om att sträng konfidentialitet råder. Det innebär att ingen utomstående någonsin kommer kunna få ta del av något på sådant sätt att den intervjuade kan igenkännas.

19

RESULTAT

I detta avsnitt presenterar jag respondenternas svar genom att förena dessa i olika rubriker som är relevanta för mitt syfte och mina frågeställningar. Respondenternas namn är fingerade. Svaren och citaten jag använder mig av i detta avsnitt är omarbetade till en mer läsvänlig text.

Syfte och frågeställningar

Mitt syfte med examensarbetet är att genom intervjuer med några pedagoger få en fördjupad syn på vad de anser att fria leken, det vill säga leken som är fri från vuxenstyrning har för betydelse för barns lärande i förskolan.

Mina frågeställningar:

 På vilket sätt kan den fria leken vara en tillgång för lärandet?  Kan den fria leken vara ett hinder? Om ja, på vilket sätt?

Respondenterna

Britta, fritidspedagog sedan 1979, utbildad vid Lärarhögskolan i Stockholm, tidigare

barnskötare. Britta har arbetat på förskolan X i nästan ett år.

Carin, förskollärare sedan 1978, tidigare barnskötare. Carin har arbetat på förskolan X i

nästan ett år.

Jenny, förskollärare sedan 2008, blev då färdig med sin förskollärareutbildning. Jenny har

arbetat på förskolan i drygt två år.

20

Den fria lekens betydelse för lärandet

Här nedan redogör jag för vad respondenterna har berättat om den fria lekens betydelse för lärandet.

Jenny anser att den fria leken är betydelsefull. ”I den fria leken får barnen möjlighet att själva välja, vara delaktiga och får ett inflytande över vad dem vill göra och varför.”

Britta anser också att den fria leken är betydelsefull för barn.”Leken är verkligen en möjlighet för utveckling tillsammans med andra.” Britta jämför också den fria leken med samlingen. Britta säger att hon tror att i samlingen lär sig barn inte lika mycket som i den fria leken. I samlingen är de mestadels passiva åhörare. Hon säger även att barnen kan vara delaktiga i en samling, men det blir inte på samma sätt eftersom de inte riktigt har det där kreativa med sig i samlingen som barnen har när de leker. Britta tror att varken kroppen eller knoppen är i rätt läge i samlingen. Hon tillägger också att givetvis behöver barnen både den fria leken och samlingen, men hon föredrar den fria leken.

Även Carin anser att den fria leken är betydelsefull för barns lärande. Ofta är leken rolig och lustfylld och då lär man sig mer. Hon säger också: ”Vygotskij skriver om zoner i utvecklingen och lärande. Om man ska gå till en ytterligare zon så måste det vara kul. Går man för stora steg lägger man ner och det blir för jobbigt.” Carin framhåller även att när pedagoger är med och styr kan de pressa en lek för mycket, men i den fria leken tror hon att det inte går att trigga barnen så att det inte fungerar. De styr leken själva.

Socialt samspel

Jenny säger att den fria leken är viktig för utveckling av det sociala samspelet.”I den fria leken kan dom utveckla sina sociala färdigheter, det vill säga hur man är med varandra.”

Carin anser också att den fria leken har betydelse för lärandet av det sociala samspelet. ”En av de viktigaste lärdomarna genom fri lek är lärandet av det sociala samspelet och det är också väldigt viktigt för att fixa livet sen.”

Även Åsa tycker att lekens betydelse för det sociala samspelet är viktigt inför livet och att vi måste samspela hela livet och barnen börjar i den fria leken att träna sig på det.”Social

21

kompetens är väldigt viktigt för det handlar om samspel i den fria leken, är man inte schyst så har man ingen att leka med och det talar sitt tydliga språk, det är där det börjar.” Åsa anser också att det är sådana små varningsklockor man kan se, det vill säga att när ett barn ofta sitter och leker fritt själv. Då kan pedagoger fundera över vad det beror på. I den fria leken säger hon att det är lättare att upptäcka gentemot i en styrd lek. Åsa belyser även att det också finns barn som trivs med att leka själva och inte hela tiden vill samspela med någon.

Språkutveckling

Åsa anser att leken har betydelse för språkutvecklingen. I den fria leken tror hon att språket får en jätteskjuts. Alla andra aktiviteter är det oftast i samtal med en vuxen. Men i den fria leken får man möjlighet att leka fritt tillsammans med någon kompis.”I den fria leken märker man på barnen som har språksvårigheter att om dom inte har språket då blir dom lite

’kortare’ i den fria leken. En del barn räknar inte med sin kompis om det barnet inte kan prata, då anser dom att kompisen är för liten för att vara med i leken.”

Även Carin tror att barn kan utveckla sitt språk i den fria leken. Hon säger att eventuellt pratar barn mer i den fria leken mot när det är en vuxen som styr hela tiden.

Bearbetning av upplevelser

Jenny anser att den fria leken ger barnen möjligheter till bearbetning och är viktig för bearbetning av upplevelser. ”I den fria leken bearbetar barn det dom ser på tv som till exempel barnprogram. Barn kan även bearbeta och leka jobbiga saker som har hänt i deras liv. Men bearbetningen måste inte vara någonting hemskt, det kan också vara någonting barnen är glada över.”

Även Carin framhåller den fria lekens betydelse för bearbetning.”I den fria leken lär barnen sig att förstå saker eftersom de bearbetar och leker de dem varit med om eller är rädda för. Barnen kan också bearbeta filmer, tv program, skilsmässor, att någon dör eller att en kompis flyttar. Barnen bearbetar också saker de hör och saker de egentligen inte har en aning om vad det är för någonting.” Hon säger även att i den fria leken har man väldigt stora

möjligheter som vuxen genom att backa lite och se vad de gör i den fria leken eftersom mycket bearbetning sker där.

22

Även Britta anser att den fria leken har betydelse för bearbetning av det barn varit med om. Olika händelser bearbetas tillsammans med andra barn i lek och även de vuxna blir prövade i dessa. Genom leken förstår barnen hur det egentligen fungerar i livet.

Den fria leken som ett hinder i verksamheten

Här nedan redogör jag för vad respondenterna har berättat om fria leken som ett hinder i verksamheten.

Hinder

Carin anser att den fria leken kan vara ett hinder i verksamheten eftersom den innefattar väldigt mycket.”Den fria leken kan också kännas som ett hinder för barn som inte har förstått lekkoderna och inte kommer in i leken, då kan det vara svårt att få dem och vara med även om man är med och leker själv. Trots det är det inte säkert att man får in dom.” Carin anser också att då barnen inte kan lekkoderna kan det vara lättare att ha en styrd lek som till exempel hunden och benet. Då är det den turordningen som gäller och det är pedagogen som kanske bestämmer vem som ska ha benet. Hon nämner också att det finns barn som inte kan leka eftersom de inte kommit tillräckligt långt i utvecklingen ännu.

Jenny tycker också att den fria leken ibland kan vara ett hinder.”Det kan vara svårt för vissa barn med fri lek, dels eftersom dom måste ta ett visst ansvar då själva.”

Britta anser att den fria leken kan vara ett hinder för de vuxna eftersom den kan bli lite vild ibland och då kan den hindra dem från att göra något annat. ”Då leken upplevs som ett hinder får vi som pedagoger nog tänka efter varför den finns där och varför barn leker. Det är något de har gjort alltid, flera hundra år tillbaka.” Britta poängterar också att hon själv inte tycker att den fria leken är ett hinder, men att hon vet att det finns människor runt omkring henne som upplever den som ett hinder.

Verksamheten som ett hinder för den fria leken

Här nedan redogör jag för vad respondenterna har berättat om verksamheten som ett hinder för den fria leken på förskolan.

23

Carin skulle vilja använda den fria leken mer, även om den används mycket ute. Hon säger att det är väldigt många yttre förutsättningar som man hela tiden måste ta hänsyn till. ”Ibland är det väldigt mycket regler och rutiner som begränsar leken mycket. Jag önskar att man inte gjorde det i lika stor utsträckning. Sen är det också väldigt stora barngrupper och alla barn klarar inte av när det blir mycket spring och då kan dom inte hålla kvar sin lek över

huvudtaget.” Carin säger också att man ibland förstör leken genom att till exempel begränsa lekutrymmet. Ett barn som leker flytt och som kommer med sin fullastade vagn, blir avbruten i sina fantasier när pedagogen säger att barnet inte får vara i just det rummet.

Även Åsa känner sig störd av att verksamheten är ett hinder för den fria leken. Hon säger att den finns många faktorer till att den fria leken inte utnyttjas i den utsträckning som hon skulle vilja.”Jag känner många gånger frustration över att det är väldigt ont om tid. Jag tänker att när barnen byggt upp någonting i den fria leken, framför allt inomhus som till exempel ett kojbygge eller ett torn och måste då städa undan efteråt och kan inte fortsätta med den fria aktiviteten sen.” Åsa berättar också att hon som pedagog skulle vilja kunna säga: ”Ni två lekte här och ni får vara i det rummet efter vi har ätit och då kan ni fortsätta med den leken.” Men Åsa menar att det kan man oftast inte säga eftersom man måste oftast då städa och rummet ska användas till annat. Hon upplever det som sorgligt att man i väldigt stor utsträckning måste bryta av hela tiden.

Pedagogernas användning av den fria leken i verksamheten

Här nedan redogör jag för vad respondenterna har berättat om deras användning av den fria leken i verksamheten.

Åsa belyser att den fria leken är ett medvetet val på hennes avdelning. ”Under denna årstid är den fria leken ute underbar att se. Dom behöver inte mycket material för att bygga upp långa lekar som kan vara över en timme.” Åsa säger att den fria leken inte kommer igång förrän det är lugnt och den måste få ta tid. Hon berättar också att man i hennes arbetslag inte bokar in så många aktiviteter under terminen som till exempel bibliotek, utflykter, bakning och målning. ”Vi försöker att inte styra upp för mycket eftersom det inte är många timmar verksamhet per dag.”

24

Pedagogdeltagande

Britta väljer gärna att vara med i den fria leken om hon får för barnen. Hon leker då på samma villkor som dem och försöker inte styra barnen. ”Ofta blir jag inbjuden i den fria leken av barnen och då är jag inte där för att tala om hur det ska vara, fast ibland kan det behövas naturligtvis.” Britta säger också att när barnen leker passar hon på att lära dem massa saker, det blir då en omedveten inlärning.

Jenny anser att man ibland är med i den fria leken även om man kallar det för fri lek. Då är man kanske där och styr den lite och hjälper till när det behövs, vilket leder till att den aldrig är helt fri.

Även Åsa säger att den fria leken på sätt och vis kan vara styrd ibland. När pedagogerna bestämmer att vissa barn ska leka tillsammans i ett rum, då har man kontroll över vilken typ av lek som skapas. Barnen upplever inte leken som styrd, men Åsa organiserar lekandet eftersom vissa barn inte fungerar ihop. Åsa säger att hon då bryter mönster. ”Den fria leken är många gånger under en förutsättning med ’pedagogöverseende’ som jag kallar det och det menas att man som pedagog ibland måste rycka in.”

Även Carin berättar att det är bra att man som pedagog är med i den fria leken genom att man hjälper till lite. Det finns inget som säger att man inte kan ha fri lek även då man observerar och hjälper till lite. ”Man kan i den fria leken se vad barn behöver träna på och även se vilka som alltid backar och inte vågar ta några ledande roller.” Carin berättar också att hon tror att barnen skulle kunna utvecklas mer om man har mer fri lek. En del barn har väldigt låg status i gruppen och de barnen behöver hjälp att komma ifrån det. Genom att observera barnen ser man vilka som till exempel inte blir valda. Som pedagog kan man arbeta med det sedan. Slutligen säger Carin även att barn är inte bara goda och det ser man lättare och mer tydligt i den fria leken.

Sammanfattning av resultaten

I mina pedagogintervjuer har det framkommit att alla pedagogerna anser att den fria leken är mycket viktig och har stor betydelse för barns lärande, på många olika sätt. De menar att leken är en möjlighet för utveckling, ett lustfyllt lärande, betydelsefull och ger alla

25

anser att den fria leken har betydelse för det sociala samspelet. De anser att det är viktigt att lära sig samspela för att veta hur man är tillsammans med sina kompisar och även för att klara livet sen. Den fria leken har betydelse för språkutvecklingen anser två av pedagogerna. En pedagog säger att genom den fria leken får barns språkutveckling en jätteskjuts och en annan pedagog tror att i den fria leken pratar barn mer än i en vuxenstyrd aktivitet. I mina intervjuer framkom det att tre av pedagogerna anser att den fria leken är viktig för bearbetning av olika upplevelser hos barnen. De framkom också att barnen, via leken, får möjlighet att bearbeta saker de sett eller varit med om.

Några pedagoger anser att den fria leken, det vill säga den som är fri från vuxenstyrning, ibland kan vara ett hinder i verksamheten. Det framkom att ett hinder uppstår eftersom den fria leken innefattar väldigt mycket som till exempel inlärning av lekkoderna. Den kan också hindra de vuxna eftersom den ibland kan bli lite vild. Det kan leda till att den förhindrar dem från att göra något annat. Två pedagoger anser även att verksamhetens olika inslag ofta kan vara ett hinder. Många yttre faktorer spelar in, det vill säga rutiner, regler, stora barngrupper och att de ofta är ont om tid.

Pedagogerna anser ofta att de, på olika sätt, använder den fria leken i verksamheten eftersom den är viktig för barns utveckling. Det framkom att den fria leken måste få ta tid, används medvetet och förekommer oftast ute. Tre pedagoger anser att den fria leken även kan vara styrd genom att pedagogen finns nära till hands och kan hjälpa till när det behövs.

26

DISKUSSION

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att genom intervjuer med några pedagoger få en fördjupad syn på vad de anser att den fria leken, det vill säga leken som är fri från

vuxenstyrning, har för betydelse för barns lärande i förskolan. Jag inleder med en

resultatdiskussion. På slutet har jag en metoddiskussion och efter detta behandlas även hur jag tänker vidare för fortsatt forskning. Diskussionsavsnittet avslutar jag med passande slutord.

Resultatdiskussion

I detta avsnitt diskuterar jag resultaten. Dessutom diskuterar jag och då använder mina tankar och åsikter med anknytning till det sociokulturella perspektivet och Vygotskij, tidigare forskning, samt mål i verksamheten.

Den fria lekens betydelse för lärandet

Samtliga av de intervjuade pedagogerna anser att leken är betydelsefull men har på olika sätt uttryckt vilken betydelse de anser att den har för barns lärande. Enligt pedagogerna är den fria leken en möjlighet för utveckling, ett lustfyllt lärande och den ger alla möjligheter som till exempel inflytande. Jag anser också att den fria leken är betydelsefull för barns lärande. I Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (2006) står det att ”leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan.” (s.6.) Även Vygotskij (1995) anser att leken är betydelsefull och klarlägger att leken är

barnets livs-skola, det vill säga en skola som fostrar barnet fysiskt och andligt. Lekens betydelse är oerhört viktig för karaktärsdragningen och utvecklandet av

världsuppfattningen hos den blivande människan. Jensen och Harvard, med flera (2009) framhåller likaså att leken är betydelsefull för barns utveckling. Det sociokulturella perspektivet enligt Säljö (2000) betonar att i mänskligt lärande och utveckling blir kommunikativa processer centrala. Individen blir delaktig i kunskaper och färdigheter genom kommunikation. Jag samtycker med det som är skrivet i litteraturen, läroplanen och det som pedagogerna framfört under intervjuerna. Under min verksamhetsförlagda utbildning har jag fått uppleva att barnen lär sig mycket i den fria leken. Jag har många gånger varit delaktig i deras lek och även observerat dem i viss omfattning när de leker fritt.

27

Språkutveckling

Åsa och Carin anser att den fria leken är betydelsefull för språkutvecklingen. I den fria leken tror de också att barnen lär sig mer än om det i stället är en vuxenstyrd aktivitet. Även Knutsdotter-Olofsson (2003) skriver att barn talar med ett skiftande och mer utförligt språk i leken än i vanliga fall. I leken tränar barnet hela tiden sitt språk eftersom lek bygger på att barn ständigt ger ord åt sina ändringar och fantasier.

Granberg (2003) framhåller också lekens betydelse för språkutvecklingen. Hon anser att språket får näring och stimulans under barns lek. Min uppfattning är att Åsa och Carin anser på liknade sätt som det skrivna i litteratur ovan. Litteraturen är dock mer ingående om den fria lekens betydelse för språkutvecklingen än vad de två pedagogerna framfört. Åsa berättar också att i den fria leken märks det på barn som har språksvårigheter. Om de inte har språket får de sämre förutsättningar i den fria leken och det kan leda till att en del barn inte räknar med sin kompis om barnet inte kan prata. Jag instämmer inte helt och hållet med Åsa och hennes tankar. Mina erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen är att barn med språksvårigheter söker sig till varandra, eller att dessa barn ändå får leka med sina kompisar trots att de inte har språket.

Socialt samspel

Carin, Jenny och Åsa berättar att via den fria leken lär sig barn att träna det sociala samspelet tillsammans med sina kamrater. Det är viktigt för att klara livet sen. Jag instämmer med de tre pedagogerna. Jensen och Harvard, med flera (2009), betonar vikten av samspel i leken för barns lärande. Författarna skriver att barn lär känna varandra genom en engagerad miljö och i samspel med kamrater. Det skapar trygghet och glädje hos barn. Om flera barn leker

tillsammans dyker problem och konflikter upp som måste lösas tillsammans för att leken ska gå vidare. Granberg (2003) belyser också att lek är samspel och att lek ibland kan jämföras med improviserad jazzmusik eftersom både jazzmusikerna och lekdeltagarna måste dela huvudtema för att kunna samspela. Även här stämmer pedagogernas åsikter med det jag funnit i litteraturen.

Bearbetning av upplevelser

Carin, Jenny och Britta anser att den fria leken hjälper barnen mycket i deras bearbetning av olika saker. Alla säger att barnen ofta bearbetar till exempel tv-program eller olika händelser de upplevt. Jenny utvecklar det lite och säger också att hon anser att i den fria leken kan barn

28

både bearbeta jobbiga och roliga saker. Jag tycker också att den fria leken har betydelse för bearbetning av upplevelser. Jag har under min verksamhetsförlagda utbildning upplevt att barnen i den fria leken ofta leker upplevelser de varit med om. Skolverket (2009) belyser i Förslag till förtydligande i läroplanen för förskolan att ”barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och

erfarenheter.” (s.22.) Likaså tycker Knutsdotter-Olofsson (2003) och skriver att i leken kan barnen utrycka det som är okänt till något känt vilket innebär att de vill leka upplevda händelser för att lära sig hur någonting är.

Synen på fri lek

Samtliga pedagoger och litteraturen förespråkar att den fria leken är betydelsefull för barns lärande, men ändå skriver Granberg (2003) att vuxna ofta anser att lek är värdelöst, en meningslös sysselsättning, något barn ägnar sig åt i brist på vettigare uppgifter. Leken är något barn gör istället för något annat, det vill säga istället för något som de vuxna anser som väsentligare. Även Knutsdotter-Olofsson (2003) belyser detta och skriver att leken sedd utifrån om man inte uppfattar leksignalerna ofta anses som bråk, slagsmål, odygd och vansinne. Men författaren nämner också att om man uppfattar leksignalerna blir leken meningsfull för barn. Att vuxna ofta anser att leken är en värdelös sysselsättning blir jag upprörd över. Dessa personer behöver få veta hur mycket den fria leken betyder för barns lärande och då tror jag att de ändrar uppfattning till viss del.

Min tolkning är att tre pedagoger på olika sätt tycker den fria leken ibland kan vara ett hinder i verksamheten. Carin säger att den fria leken kan vara ett hinder för barn som inte kan lekkoderna. För barn som inte kan lekkoderna kan det vara lättare att ha en styrd lek. Jenny säger att den fria leken kan vara svår för vissa barn eftersom de då bland annat själva måste kunna ta ett visst ansvar. Britta nämner att den fria leken kan vara ett hinder eftersom den ibland kan upplevas som vild. Mina upplevelser är att jag nästan aldrig anser att den fria leken är något hinder. Jag instämmer med både Britta och Carin. Då den fria leken upplevs som ett hinder så tycker jag att pedagogen ska observera barnen och se vad de egentligen gör i den fria leken. Jag tror att detta bidrar till att pedagogen kan få ett annat perspektiv på den fria leken.

29

Användandet av den fria leken

I vilken utsträckning används då den fria leken på förskolan? Den fria leken i verksamheten på förskolan har pedagogerna uttryckt att de använder sig av på olika sätt som till exempel vid utevistelse och att pedagogerna själva är deltagare i den. Enligt Sandberg (2006) anser

Vygotskij att vad barn gör i förskolan är avgörande för lärandet och utvecklingen hos människan, inte vad människan har i huvudet. Min tolkning är att pedagogerna använder sig mycket av den fria leken eftersom de anser att den är väldigt viktig för barns lärande.

Pedagogerna har dock uttryckt sina åsikter på lite olika sätt. Britta väljer gärna att vara med i den fria leken om hon får och då försöker hon att inte styra barnen. Hon blir ofta inbjuden i den fria leken av barnen och hon leker då på samma villkor som dem. Carin, Jenny och Åsa säger att den fria leken är på sätt och vis styrd eftersom den oftast sker då en pedagog finns nära till hands och kan stötta barnen om det behövs i den fria leken. Min uppfattning är att pedagogerna har uttryckt sina åsikter på lite olika sätt om användandet av den fria leken i verksamheten. Jag anser dock att alla pedagogerna är mer eller mindre med i den fria leken även om de inte uttrycker det. Själv tycker jag att pedagogen ska vara delaktig i den fria leken eftersom barn ofta behöver pedagogens stöd. Många gånger kanske tiden känns knapp för att kunna delta i den fria leken, men då anser jag att pedagogen bör stanna upp och fundera över vad hans eller hennes huvudsakliga uppdrag är.

Metoddiskussion

Till detta examensarbete anser jag att jag valde en lämplig undersökningsmetod, vilket var kvalitativa intervjuer. Jag tycker att jag genom denna metod lättast kunde få en korrekt uppfattning av vad pedagogerna anser om den fria lekens betydelse för lärandet. Mina svar från respondenterna trodde jag skulle bli lite mer åtskilda eftersom jag valde pedagoger med olika ålder och utbildning. Pedagogerna tyckte dock ganska lika vilket har gjort att jag inte kunnat jämföra deras svar i den utsträckning som jag velat. Alla intervjuer gick bra och jag spelade in dessa på band eftersom det då blev lättare för mig att fokusera på frågorna och svaren under intervjutillfället. Efteråt kunde jag på ett enkelt sätt gå tillbaka och även skriva ut de jag ansåg relevant för mitt syfte och resultat.

Observationer är en alternativ metod som jag också skulle kunnat använda mig av, eftersom jag inte riktigt fick de svar jag trodde pedagogerna skulle svara. Med observationer hade jag kunnat observera pedagogerna och se om de arbetar på samma sätt som de uttrycker att de

30

gör. Jag valde dock bort denna alternativa metod eftersom jag ansåg att det inte fanns tillräckligt med tid.

Jag tänker vidare

Under processen för detta examensarbete har jag börjat fundera på andra frågeställningar som jag tycker är intressanta att göra undersökningar kring. Är det någon skillnad på vad

pedagoger anser om pojkar respektive flickors lek? Varför används inte den fria leken i ännu större utsträckning än vad den gör, när många pedagoger anser att den är väldigt viktig för barns lärande?

Slutord

Jag tycker det har varit väldigt roligt och intressant att skriva om och undersöka vad litteratur och pedagoger anser om vad den fria leken har för betydelse för barns lärande. Via

litteraturen, tidigare forskning och genom mina egna undersökningar har jag kommit fram till att den fria leken har en otroligt stor betydelse för barns lärande på förskolan. Slutligen vill jag lyfta fram ett passande citat för detta examensarbete och som även jag belyst under avsnittet mål i verksamheten. Skolverket (2009) skriver i Förslag på förtydligande i läroplanen för förskolan att:

”I förskolans uppdrag ingår att främja varje barns utveckling och lärande genom ett

medvetet bruk av leken. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (s.22)

31

REFERENSER

Granberg, Ann. (2003) Småbarnslek – En livsnödvändighet. Stockholm: Liber AB.

Jensen, Mikael och Harvard, Åsa, med flera. (2009) Leka för att lära. Utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur.

Knutsdotter-Olofsson, Birgitta. (2003) I lekens värld. Stockholm: Liber AB. Lindahl, Marita. (1998) Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, Anneli. Den ”nyttiga” leken. 2/02 Lokus.

Pramling-Samuelsson, Ingrid. Sheridan, Sonja. (2006). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.

R Moyles, Janet. (1995) Släpp in leken i skolan. Malmö: Runa förlag AB.

Sandberg, Leif. (2006) Vygotskij i praktiken. Bland plugghästar och fusklappar. Norstedts Akademiska Förlag.

Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Trost, Jan. (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Tullgren, Charlotte. (2004) Den välreglerade friheten – Att konstruera det lekande barnet. Malmö Högskola.

Utbildningsdepartementet (2006) Läroplan för förskolan, Lpfö98. Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB.

Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Elanders gotab.

Vygotskij, Lev S. (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB.

Elektroniska källor:

Jönsson, Malin. (2009) Leken ett lustfyllt lärande. Publicerad i Förskolan nr 07/2009. http://www.forskolan.net/main.asp?CategoryID=3757&ArticleID=414164&ArticleOutp utTemplateID=87&ArticleStateID=2 (2010-04-21)

Skolverket (2009) Förslag till förtydligande i läroplanen för förskolan.

http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/54/90/Slutrapport_till_regeringen_forskolans _laroplan.pdf (2009-04-23)

32

Bilaga 1

Informationsbrev till pedagoger inför intervju

Hej och tack för att du ställer upp på en intervju!

Jag (Sandra Olsson) har precis påbörjat mitt examensarbete och det ska handla om den fria lekens betydelse för barns lärande på förskolan. Mitt syfte är att genom intervjuer med några pedagoger ta reda och få syn på vad de anser kring denna.

Intervjun kommer att äga rum …dagen den … april klockan …- …

Intervjun är enskild och beräknas till ca 20 minuter.

Jag använder mig av Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär att intervjun är frivillig och du har möjligheten att avbryta när som helst. Bandspelare kommer jag att använda mig av under hela intervjun eftersom det hjälper mig i mitt kommande skrivande. Alla namn kommer att fingeras i mitt examensarbete. Informationen och materialet som framkommer är enbart till mitt examensarbete och kommer raderas när arbetet är klart och godkänt.

Om du har frågor kontakta gärna mig på e-mail eller via telefon.

Tack på förhand!

33

Bilaga

2

Intervjuguide.

 Hur länge har du arbetat som pedagog?

 Hur länge har du arbetat på denna förskola?

 Vad anser du om leken som är fri från vuxenstyrning på förskolan? Kan den vara ett hinder? Motivera varför!

Kan den vara en möjlighet? Motivera varför!

 Vad tror du som pedagog att leken har för betydelse för barns lärande? Kan du ge exempel?

 Vad tror du att barn kan utveckla genom lek?

 Hur använder du leken som är fri från vuxenstyrning i verksamheten? Motivera! Har du något speciellt syfte? Motivera!