• No results found

anteckningar ekologi ht 2012

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "anteckningar ekologi ht 2012"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ekologi

(2)

Ekologi

• Ekologi är en vetenskap där man studerar

relationerna mellan olika levande organismer

och den fysiska omvärld de lever i.

(3)

Ekosystem (s. 98-99)

• Är en mer eller mindre naturligt avgränsad

livsmiljö, en speciell naturtyp.

• Ett ekosystem kan vara stort eller litet

beroende på vilket man väljer att studera, t.ex.

livet i en stor skog, livet i en sjö eller under en

sten.

(4)

Levande och icke levande faktorer

Levande faktorer:

• Växter

• Djur

• Bakterier

• Svampar

Icke levande faktorer:

• Luft: Fuktighet,

temperatur, vind

• Mark: Vattentillgång,

näring, pH, jordmån

• Vatten: Tillgång,

temperatur, pH, syrehalt

• Solljus: Årstid,

beskuggning

Ett ekosystem består av levande (biotiska) och icke levande

(abiotiska) faktorer.

(5)

Biom

• Ett biom brukar man kalla flera ekosystem

som inom ett geografiskt område har samma

klimatiska förhållanden.

• Jordens yta indelas på detta sätt upp i stora

vegetationszoner t.ex. öken, tundra, savann,

tempererade gräsmarker, tropisk regnskog,

barrskog m fl.

(6)

Solen ger liv (s. 100-101)

• Grunden för livet i ett ekosystem är solenergi,

vatten från marken och koldioxid från luften.

• De gröna växterna fångar upp solenergin och

tillverkar energirikt druvsocker och syre.

• Växterna blir föda åt växtätare som i sin tur

blir föda åt rovdjur.

(7)

Näringskedjor (s. 100)

Ex

Björk → Fjärilslarv

→ Lövsångare

→ sparvhök

Producent → 1:a handskonsument → 2:a handskonsument → Toppkonsument

En näringskedja börjar alltid med en producent som följs av ett antal

konsumenter.

Producenter:

Gröna växter (och blågröna bakterier)

Konsumenter:

Växtätande djur (1:a handskonsument)

Rovdjur (2:a handskonsument, osv..)

Topprovdjur (toppkonsument)

• Döda växter och djur bryts ner av nedbrytare (destruent). De brukar inte

sättas in i näringskedjor. Tack vare nedbrytare kan växterna ta upp närsalter

som finns lagrade i döda djur och växter.

(8)

Näringsvävar (s. 101)

• I naturen vävs flera näringskedjor samman till

näringsvävar.

(9)

Fotosyntes

(s.64 – 67)

• Foto = Ljus, Syntes = Sätta samman

• Varifrån kommer växternas mat?

Luften: Innehåller koldioxid CO

2

Jorden: Vatten H

2

O (och närsalter)

Solen: Solenergi används i fotosyntesen

Koldioxid + vatten + solenergi → Druvsocker + syre

CO

2

+ H

2

O + solenergi → C

6

H

12

O

6

+ O

2

• I de gröna växternas celler finns färgämnet klorofyll. Klorofyll

fångar upp solenergin och växten använder energin till att

sätta samman koldioxid och vatten till energirikt druvsocker.

(10)

Förbränning eller Cellandning s. 112

Förbränning sker i ALLA CELLER i alla

organismer! Samtidigt bildas värme.

Förbränning är fotosyntesen baklänges:

Druvsocker + syre → Koldioxid + vatten + energi

C

6

H

12

O

6

+ O

2

→ CO

2

+ H

2

O + energi

(11)

Energi genom ekosystem (s. 113)

Värmestrålning

Växter Mat med energirika ämnen Solenergi

Nedbrytare I ekosystemens näringskedjor överförs den kemisk bundna energin från organism till organism antingen genom föda eller för att en död organism bryts ner av nedbrytare. Energin som en organism får används till främst till uppbyggnad, hålla värmen och rörelse.

Det innebär att bara en liten del av energin byggs in i organismen och kan föras vidare till nästa organism i näringskedjan. Därför blir en näringskedjan sällan mer än fem led.

(12)

Viktiga begrepp om ekosystem (s. 108-109, 115)

Population – Alla växter eller djur av en viss art i ett område.

Djur- och växtsamhälle – Alla djur av alla olika arter i ett visst område kallas för

djursamhälle. Alla växter av alla olika arter i ett visst område kallas för växtsamhälle.

Populationerna i ett ekosystem kan variera i storlek av olika orsaker. Det kan bero på konkurrens om ljus, vatten, näringsämnen, boplatser, m.m. Det kan vara konkurrens mellan arter men även inom en art.

Jämvikt i ekosystem – Ett naturligt ekosystem reglerar sig självt. Ingen population till

växer i oändlighet. Så småningom uppstår det jämvikt. De naturliga fienderna ökar när en viss population ökar i antal. När mängden mat minskar, minskar antalet rovdjur igen.

Ekosystem i gungning – Innebär att ett jämvikten ett ekosystem blir rubbad, t.ex. om

människan skjuter bort ett viss djurart. Exempel finns på s. 115.

Ekosystemtjänster - är de funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar

människan, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människans välmående. Det är tjänster vi får "gratis" av naturen som till exempel pollinerande insekter, vattenrening, naturliga skadedjursbekämpare och att bördig jord bildas.

(13)

Kretslopp s. 110-111

Ett kretslopp visar hur ett ämne eller ett atomslag cirkulerar i

naturen. De kretslopp som du ska kunna rita är vattnets, kolets

och syrets kretslopp. Se dina anteckningar.

(14)

Biologisk mångfald

• Med många arter av olika organismer får vi en stor biologisk

mångfald.

• Det är viktigt att alla arter som finns på jorden bevaras.

• En variation av egenskaper mellan och inom arter är nödvändig för

att livet ska kunna fortsätta att utvecklas och anpassas till nya

förutsättningar.

• Olika arter ger oss bl.a. råmaterial, mat och genetiska resurser för

utveckling av nya grödor och mediciner.

• Den biologiska mångfalden hotas av människan genom bl.a. jord-

och skogsbruk, skövling av regnskog, utbyggnad av städer och vägar

samt miljöförstöring.

• Saker som gynnar den biologiska mångfalden är att bevara olika

naturtyper och arter, inte skövla regnskog, ingen miljöförstöring och

inte släppa ut farliga ämnen i naturen.

References

Related documents

The main aim of this thesis was to study granulocyte function after burns and trauma to find out the role played by granulocytes in processes such as development of increased

Ma Z, Westermark GT (2002) Effects of free fatty acid on polymerization of islet amyloid polypeptide (IAPP) in vitro and on amyloid fibril formation in cultivated isolated islets

Eftersom cancerceller inte sällan skiljer sig från normala celler så till den grad att de har ett antal unika ytreceptorer, kan man skapa läkemedel som är specifika just för

The Drosophila Activity Monitoring System (DAMS) was employed to monitor the sleeping time and the activity of Knocked-down flies and normal flies over 48 hours, and I have seen

The aims of this project are (i) to construct a behavioural paradigm under which a pair of male wild-type and spd zebrafish are consistently fighting; (ii) to compare the

Idén utgick från att jag tillsammans med Christian skulle göra ett urval av affischer, flyers, bilder, ljud- och filmmaterial som jag sedan skulle arbeta fram en form för och

Sammanfattning från DNA till organism, filmen finns på husbynv.. Arv

Många GMO grödor designas för att klara bekämpningsmedel.