Hur idrottslärare ser på bollspel inom idrott och hälsa : En kvalitativ studie om hur idrottslärare motiverar bollspel i undervisningen

Hur idrottslärare ser på bollspel inom

idrott och hälsa

- En kvalitativ studie om hur idrottslärare

motiverar bollspel i undervisningen

Mattias Larsson och Reza Ashari

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete grundnivå: 90:2020

Idrott och hälsa: 2019-2021

Handledare: Sandra Jederud

Examinator: Susanne Johansson

Sammanfattning

Syftet med studien är att skapa en förståelse över hur idrottslärare i årskurs 7-9 motiverar bollspel i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet, samt hur idrottslärare i årskurs 7-9 relaterar momentet bollspel till kunskapskraven.

1. Hur motiverar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet?

2. Hur relaterar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen till kunskapskraven?

Metod: vi har valt att använda en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och de

använda teorierna som varit till hjälp för att tolka resultatet är läroplansteorin och KASAM. Sex utbildare idrottslärare inom ämnet idrott och hälsa för årskurs 7-9 intervjuades och valdes ut med ett bekvämlighetsurval. De intervjuade arbetade i både Stockholms län och Uppsala län.

Resultat: Informanterna anpassade undervisningen genom progression och modifiering av

momentet bollspel. Detta gav eleven en möjlighet att utöva bollspel på sin nivå och med progression arbeta sig mot kursplanens mål och syfte. Det som samtliga informanter kopplade bollspel i undervisningen till var kunskapskravet “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till aktiviteten och sammanhanget” (Skolverket, 2011. s. 51). Detta gjordes genom att de ansåg bollspel som en komplex rörelse där eleverna behöver anpassa sina rörelser till aktiviteten och för att bollspel kan utövas i olika miljöer, såsom utomhus och inomhus.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... Innehållsförteckning ...

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 2

2.1 Syfte ... 2

2.2 Frågeställningar ... 2

3. Tidigare forskning ... 3

3.1 Bollspelets historia som moment inom idrott och hälsa ... 3

3.2 Forskningsläge ... 4 4. Teori ... 6 4.1 Läroplansteori ... 7 4.2 KASAM ... 8 5. Metod ... 9 5.1 Val av metod ... 9 5.2 Urval ... 10 5.3 Procedur ... 11 5.4 Databearbetning ... 12

5.5 Reliabilitet och validitet ... 12

5.6 Etiska överväganden ... 14

6 Resultat och analys ... 15

6.1 Lärares tankar kring bollspel kopplat till det centrala innehållet ... 15

6.2 Hur lärare bedömer momenten bollspel ... 19

6.3 Lärares koppling mellan bollspel och övriga kursplanen ... 22

7. Diskussion ... 24

7.1 Resultatdiskussion ... 24

7.1.1 Hur motiverar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som moment i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet? ... 24

7.1.2 Hur relaterar idrottslärare i årskurs 7–9 bollspel som moment i undervisningen till kunskapskraven? ... 26 7.3 Slutsats ... 28 7.4 Vidare forskning ... 29 8. Referenser ... 30 9. BILAGOR ... 33 Bilaga 1 Informationsbrev ... 33 Bilaga 2 Samtyckesblankett. ... 34 Bilaga 3 Litteratursökning ... 35

1

1. Inledning

En rund boll som hanteras av olika individer och lag, och har varit en populär aktivitet sedan 1950- talet. Av befolkningen i Sverige var det cirka 3,3 miljoner personer som var medlemmar i olika idrottsorganisationer, där fotbollen hade en klar majoritet med ungefär 1 miljon utövare där män var överrepresenterade med 69% (Riksidrottsförbundet, 2019). Att bollspel är populärt speglas även inom ämnet idrott och hälsa, där tidigare forskning tyder på att det är förhållandevis mycket bollspel inom idrott och hälsa. Om majoriteten av tiden i ämnet används till bollspel kan det leda till att andra delar inom ämnet får mindre undervisningstid och förbises (Larsson, 2016). I en rapport från Skolinspektionen (2010) granskades 304 idrott- och hälsalektioner, av dessa innehöll 140 lektioner (46%) bollspel. Ytterligare en undersökning genomfördes av Skolinspektionen år (2018), som även den kom fram till att bollspel var i fortsatt fokus på idrott- och hälsalektionerna. Det är vanligt att lagbollspel innefattar tävlingsmoment, vilket bidrar till att eleverna inte ges likvärdiga förutsättningar under lektionen för att utveckla individuella förmågor inom rörelse. Detta då bollspel i skolan ofta bedrivs i liknelse med föreningsidrotten, vilket kan även skapa en miljö där elever med erfarenheter från föreningsidrott tar över lektionen och bestämmer vad som är viktigt, vilket oftast är att vinna matchen. Bollspel stimulerar främst de elever som idrottar på fritiden, medan utvecklingen för de övriga i klassen uteblir och en del av eleverna känner sig omotiverade att delta i undervisningen (Tidén, 2009). Både elever och idrottslärare som är eller har varit engagerade i idrottsrörelsen kan påverka undervisningen och bidra till att bollspel blir ett vanligt fenomen på lektionerna. Detta kan vara en del av orsaken till att bollspel tar en så stor plats även fast läroplanen inte specifikt nämner att bollspel ska vara en del av undervisningen. Det kan anses som märkligt att bollspel får en sådan stor plats i undervisningen, medan dans och simning som är specifikt nämnda aktiviteter, får betydligt mindre (Skolinspektionen, 2010).

Skolinspektionen genomförde år 2018 en flygande tillsyn där man såg att lektionsinnehållet dominerades av bollspel, bollekar och de såg även att tävlingsmoment var fortsatt vanligt inom skolan. Med detta underlag ansåg de att undervisningen behövde utvecklas och några förslag togs fram om hur detta kunde uppnås. De exempel som togs fram var att undervisningens miljö behövde förbättras så att alla elever kan delta i en lärandemiljö, att undervisningen behövde bli bättre på att anpassa sig till den elevgrupp som undervisas och slutligen att undervisningen ska utveckla elevernas syn på syftet och de förmågor idrott och hälsa avser att lära ut (Skolinspektionen 2018). En undervisning som inte grundar sig för att uppnå de mål som

2 omfattar läroplanen, det centrala innehållet och kursplanen, bedriver skolorna en undervisning där elevens rätt till en likvärdig undervisning förbises. Detta medför även att de förmågor och kunskaper som eleverna bedöms på, inte reflekterar mot kursplanens centrala innehåll och kunskapskrav (Skolinspektionen 2010). Bollspel är en välanvänd och för många en omtyckt aktivitet både i skolan och på fritiden. I den aktuella läroplanen står inte bollspel som en specifik aktivitet och är inget krav för att eleverna ska uppnå kunskapskraven. Detta tycker vi är högst intressant och syftet med vår studie är därmed att skapa en förståelse över hur idrottsläraren motiverar bollspel i undervisningen samt hur läraren kopplar momentet bollspel till kunskapskraven för årskurs 7–9.

2. Syfte och frågeställningar

2.1 Syfte

Syftet med studien är att skapa en förståelse över hur idrottslärare i årskurs 7-9 motiverar bollspel i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet, samt hur idrottslärare i årskurs 7-9 relaterar momentet bollspel till kunskapskraven.

2.2 Frågeställningar

1. Hur motiverar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet?

2. Hur relaterar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen till kunskapskraven?

3

3. Tidigare forskning

Det har gjorts en del forskning kring bollspel inom idrottsämnet sen tidigare som kommer att belysas i detta kapitel. I nedanstående kapitel kommer vi att behandla två områden, dessa områden handlar om bollspelets historiska roll inom idrottsämnet och tidigare forskning som är relevant för studiens problemområde.

3.1 Bollspelets historia som moment inom idrott och hälsa

I början på 1900- talet visades det på att skolungdomen fick en försämrad hälsa, vilket gjorde att schemalagda fysiska övningar implementerades på skoltid och med detta kan man säga att ämnet officiellt skapades. Under 1900- talets första hälft fortsatte idrottsrörelsen att växa i samhället och fick då mer och mer inflytande över undervisningen i folkskolan, vilket ledde till att läroplanen år 1919 innefattade lek och idrott. I mitten av 1950- talet började gymnastiken förändras och man skapade en ny inriktning mot konditionsträning, då detta enligt ny forskning var ett produktivare tillvägagångssätt för att skapa en bättre hälsa hos eleverna och i samhället. Vid den här tiden hade även materiella brister som fanns tidigare minskat, såsom byggnader, lokaler och undervisningsmaterial (Sandahl 2013).

På 1960- talet hade idrott blivit både populärt och etablerat i samhället, vilket medförde att idrottsrörelsen även fick inflytande över skolans undervisning inom idrottsämnet och när idrottsämnet reviderades på 60- talet ersattes en del av gymnastiken med idrott. Under den här tiden utfördes även omfattande byggnationer, så att fler skolor fick tillgång till gymnastiksalar och de gamla gymnastiksalarna byggdes om. Gymnastiksalarna, idrottshallarna och bollspelsplanerna skapades med dragna linjer som bjuder in användandet av bollspel och idrott, medans simhallar och isrinkar inte byggdes i samma utsträckning och blev då betydligt svårare för skolor att ha tillgång till. När det var idrottsundervisning delades klassen och lektionsinnehållet var beroende på lärarens egna kunskaper och erfarenheter, pojkarna bedrev här i större utsträckning bollspel medans flickorna hade främst gymnastik och dans (Sandahl, 2013).

I början av 1960- talet skapades den första läroplanen som fick namnet Lgr 62, där idrott och hälsa ämnet fick sitt första namn, gymnastik. Inom ämnet gymnastik fick bollspel en plats som blev uppdelad i två delar som kallades bollspel och taktik- och teknikträning. Bollspel var ett av huvudmomenten inom idrottsämnet, där eleverna skulle få möjlighet att prova på olika typer av bollspel. Inom årskurs 8 och 9 fick de även göra ett individuellt val om vilket bollspel de

4 skulle fördjupa sina kunskaper inom, som till exempel kunde vara tennis, bordtennis och badminton (Skolöverstyrelsen, 1962). År 1969 reviderades läroplanen på nytt (Lgr 69) och ämnet idrott fortsatte kallas för gymnastik precis som i den tidigare läroplanen och innehållet från tidigare kursplan gick oförändrat, vilket innebar att bollspel var en fortsatt del i undervisningen. En till revidering av läroplanen kom att hända år 1980 och bytte namn till Lgr 80, vilket även ledde till att idrottsämnet bytte både namn och innehåll (Skolöverstyrelsen, 1980). I samband med det reviderades även det nationella styrdokumentet och en allmän utveckling av individen kom i fokus. Detta innebar att idrottsämnet la ett större fokus på att utveckla eleverna inom de fysiska, psykiska och sociala värdena. Ämnets nya namn idrott resulterade i att många parade ihop det med föreningsidrotten och skolidrotten kom att präglas allt mer av föreningsidrottens populära bollsporter såsom fotboll (Sandahl, 2005).

År 1994 reviderades kursplanen, med ett tydligt fokus på lärande och kunskap. Detta resulterade i att ämnet bytte namn till idrott och hälsa, där inkluderingen av hälsa innebar att ett större fokus skulle läggas på lärande och kunskap om ett allmänt välmående. Hur detta skulle uppnås i undervisningen var en vanlig diskussion och resulterade i att läroplanen kunde tolkas på två olika synsätt. Det ena synsättet menade om hälsa skulle undervisas genom teoretisk undervisning och det andra var om hälsa skulle utbildas genom hälsosamma aktiviteter, till exempel genom fysisk aktivitet som kunde vara bollspel (Larsson, 2016). Kursplanen som fortfarande gäller bygger på tre delar där den första omfattas av ämnets syfte. Andra delen är centrala innehåll med tre underrubriker och en tredje del som innefattar kunskapskraven i ämnet. Här finns inte bollspel nedskrivet längre och består av istället av rörelse, utevistelse och friluftsliv, livsstil och hälsa (Skolverket, 2011).

3.2 Forskningsläge

Från 2000- talet har forskning kring idrott och hälsa i skolan ökat för att få en bättre förståelse över ämnets nuvarande situation, med fokus på lärarens- och elevens syn, samt innehållet på idrott och hälsa. En del elever anser att syftet med undervisningen är att de ska lära sig färdigheter och regler för olika sporter, vilket troligen är ett resultat från att undervisningen innehåller mycket bollsporter som är influerade av föreningsidrotten (Larsson; Redelius 2008). Bollspel är den vanligaste aktiviteten och det är också den aktivitet som uppskattas mest hos eleverna. En anledning till att bollspel är populärt i skolan kan vara det investeringsvärde som bollspel ger, såsom fysisk träning, koordination, rumsuppfattning, etik och moral. Bollspel

5 öppnar även upp för eleverna att finna glädje genom att skapa, delta och utvecklas i gemenskap (Teng, 2009).

Det framgår av Wiorek (2009) att idrottslärare kan med hjälp av bollspel ha en utgångspunkt i undervisningen för att nå flera olika mål inom idrott och hälsa, som till exempel “eleverna utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala förmåga samt utvecklar en positiv självbild” och “utvecklar förmågan att leka, motionera och idrotta på egen hand och tillsammans med andra” (Wiorek, 2009 s. 116). Vidare berättar Wiorek (2009) att bollspel kan användas för att ge eleverna en möjlighet att visa deras förmågor i relation i det som framgår i skolans styrdokument, som till exempel “elevens förmåga att reflektera över och värdera fysiska aktiviteters betydelse för livsstil och hälsa” (Wiorek 2009, s. 117).

Då varje elev skulle få den lärmiljö som utvecklade eleven, behövde läraren modifiera bollspelet och anpassa lektionerna efter elever som var både erfarna och oerfarna med bollspel, samt ta hänsyn till de resurser som fanns att tillgå (Wiorek, 2009). För att nå de övergripande mål som idrott och hälsa hade med hjälp av bollspel, behövde lärarna modifiera bollspelet utifrån den elevgrupp som undervisades, för att skapa den lärmiljö som reflekterade läroplanens mål. Ett modifierat bollspel innebär att idrottsläraren bryter ned en idrott till enskilda delar och undervisar ett förenklat delmoment inom vald idrott. Modifieringen syftar till att idrotten hamnar på en lagom nivå som är anpassad efter den elev och elevgrupp som undervisas. Detta genomförs både för att eleven ska skapa sig en grundlig förståelse och förmåga att utföra specifika moment inom vald idrott och för att sedan bygga vidare med en progression och med tiden utveckla eleven inom den valda idrotten. Progression innebär att momenten som eleven utför blir allt svårare och svårare vart eftersom elevens kunskaper och förmågor utvecklas (Teng, 2009).

Idrott och hälsa hämtar delvis sitt lektionsinnehåll från idrottsrörelsen, vilket underlättar rent praktiskt då de elever som deltar i föreningsidrotter tenderar att ha ett större inflytande över lektionerna än de andra. Det leder till att lektionerna flyter på bättre och är mer ordningsamma, men medför även till att de som inte sysslar med idrott på fritiden känner sig exkluderade och upplever att de har mindre inflytande över lektionerna. Anledningen till detta kunde kopplas till olika anledningar, till exempel att lärarens och elevens förväntningar på lektionsinnehållet påverkar och att idrottsrörelsen har inflytande på undervisningen. Det är viktigt att eleven har en god idrottslig förmåga innan hen går in i lektionen, för att enklare kunna uppnå en hög nivå

6 inom kunskapskraven. Något som ofta uppskattas hos idrottslärarna är förmågor som hittas i en bollsport, som till exempel elevens förmåga till samarbete, tävling och fysisk prestation. En undervisning som är influerad av idrottsrörelsens normer och krav, skapar ett scenario där alla elever inte ges en rimlig förutsättning för att nå de kunskapskrav som ställs för att bli en högpresterande elev under ordinarie lektionstid (Aasland et al., 2019).

Larsson och Karlefors (2015) menar att ett vanligt förekommande på idrott- och hälsalektionerna är att idrottsläraren vanligtvis benämner en specifik aktivitet som eleverna ska utföra, som till exempel att spela fotboll, innebandy eller basket. Syftet med den valda aktiviteten förklaras ibland av idrottsläraren och kopplar det vanligtvis till ett begrepp från ämnets syfte inom idrott och hälsa “planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter” (Skolverket 2011, s. 47) och ett begrepp från kunskapskraven “sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter” (Skolverket 2011, s. 51). Inom läroplanen finns det flera begrepp som bollspel kan vara relevant till, men som idrottslärarna sällan nämner som syfte och mål med lektionen. Dessa delar ur läroplanen kan till exempel vara rörelse, hälsa och livsstil (Larsson; Karlefors 2015).

Något som är gemensamt bland idrottslärare är att de har en liknande bild om vilka aktiviteter som ska ingå i ämnet idrott och hälsa, samt att dessa aktiviteter ofta är idrotter, som till exempel fotboll. Det är inte ovanligt att dessa aktiviteter medför att undervisningens innehåll är liknande med den inom tävlingsidrotten, som inte är i linje med det som kursplanen föreskriver. Användandet av dessa aktiviteter skapar ett behov hos idrottsläraren, där hen behöver ha en hög pedagogisk medvetenhet för att kunna förmedla till eleverna vad en undervisning som liknar tävlingsidrotten avser att lära ut (Larsson, 2016).

4. Teori

I det här kapitlet går vi igenom de teorier som valts ut för studien. Vi har valt att använda oss av två teorier, läroplansteorin och KASAM. Läroplansteorin kommer användas för att få en förståelse om hur idrottslärarna tolkar och motiverar bollspel i undervisningen i relation till kursplanen och kunskapskraven. Sedan kommer KASAM användas för att belysa hur idrottslärarna med hjälp av bollspel skapar en miljö i undervisningen som påverkar elevens utveckling, också i relation till kursplanen och kunskapskraven. Nedanför kommer teorierna att beskrivas mer djupgående.

7

4.1 Läroplansteori

I läroplansteorin ingår tre arenor som påverkar undervisningen, dessa arenor benämns formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. I formuleringsarenan utformas idéer om skolan som är influerade av pedagogiska och skolpolitiska idéer. Vad skolan ska innehålla bestäms utifrån analyser om de krav och behov samhället har på skolans undervisning. Här formuleras vilka ämnen eleverna ska läsa, vad ämnet ska innehålla, vilka mål ämnet ska ha och hur mycket undervisningstid varje ämne ska få. Det beskrivs även om vilket förhållande läraren och eleven ska ha mellan varandra, till exempel om läraren ska vara en förebild eller handledare för eleven. Läroplanens formuleringar ska sedan transformeras i

transformeringsarenan, där direktiven i läroplanen tolkas av olika lärare och skolledare som

har andra regler och normer än de som utformade den. Detta leder till en tolkningsfrihet för lärare och skolledare vad gäller skolans uppdrag, dessa tolkningar styrs till viss del av de resurser skolan har att tillgå och de resurser deras elever har. Slutligen på realiseringsarenan är där själva undervisningen realiseras utifrån läroplanens direktiv och där påverkas även undervisningen av de kunskaper och förmågor den individuella eleven har, samt lärarens ämneskunskaper och erfarenheter (Linde 2012).

Imsen (1999) berättar om läroplanens fem ansikten, där en av dem är den uppfattade läroplanen som lyfter fram att läroplanen kan uppfattas olika av olika aktörer, som till exempel läraren. En läroplan är ofta en produkt som präglas av flera olika intressenter, där varje intressent har en egen agenda och vill vara delaktig i att påverka hur läroplanen utformas. Ovan nämnda kan resultera i att det sker kompromisser mellan olika åsikter när läroplanen utformas, vilket i sin tur kan skapa ett scenario där läroplanen kan tolkas utifrån olika perspektiv. Detta kan leda till att läroplanen får ett betydande tolkningsutrymme, vilket gör att när idrottsläraren väl ska tolka läroplanen kan det påverkas av olika faktorer. Några faktorer som kan påverka detta är till exempel den erfarenhet läraren besitter, lärarens attityd till undervisning och hur läraren tolkar möjligheterna att genomföra läroplanen i praktiken. Detta medför att det kan skilja sig mellan hur olika idrottslärare väljer att bedriva sin undervisning i relation till läroplanen.

När läraren ska konkretisera läroplanen på en lokal nivå, är hen påverkad av hur styrande och detaljerad läroplanen är. En mer detaljerad läroplan ger läraren ett mindre utrymme för att improvisera och ta egna initiativ. Detta leder till att planeringen blir mer fokuserad på de detaljer som omfattar de moment som planeras att genomföras under lektionen. En mindre detaljerad läroplan ger läraren en större möjlighet för improvisation och lokala anpassningar. Detta leder

8 även till att läraren behöver använda mer fantasi och kreativitet för att omsätta den teoretiska läroplanen till moment i undervisningen (Imsen 1999).

4.2 KASAM

Aaron Antonovsky är professor i medicinsk sociologi och har utformat en teori vid namn KASAM, som är en förkortning av känsla av sammanhang. Inom KASAM identifierade han tre teman som blev kallade begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Dessa teman kom senare att bli sedda som de tre centrala komponenterna inom KASAM. Han ansåg att dessa komponenter var avgörande för om personen hade en hög eller låg nivå av KASAM. Han menar att genom en hög nivå av känsla av sammanhang, förstår individen sin omgivning, personen kan hantera sin omgivning och finner en mening i det som personen genomför i sin vardag.

Begriplighet beskriver hur individen uppfattar den information och intryck som hen utsätts för

i sin vardag. Upplever individen dessa intryck som förståeliga, strukturerade och förutsägbara, anses personen ha en god begriplighet. Upplever individen däremot att dessa intryck är slumpmässiga och oförklarliga, anses individen ha en låg begriplighet. Hanterbarhet menar på om individen har de resurser som krävs i både sig själv och i sin omgivning för att kunna hantera de intryck som hen utsätts för. Med en god hanterbarhet upplever individen att hen har de resurser som krävs både inom sig själv och med hjälp av andra, för att hantera de intryck som hen ställs inför. För en individ som anses ha en låg hanterbarhet, anser hen att de resurser som finns till förfogande inte räcker för att hantera de krav som omgivningen ställer och upplever att situationen är icke hanterbar. Meningsfullhet är den mest betydelsefulla komponenten inom KASAM enligt Antonovsky (2005) och innebär om individen anser att de moment hen ställs inför är meningsfulla och värda att engagera sig i. En hög meningsfullhet innebär att individen finner mening med situationen och att hen upplever den som utmanande och engagerande. Situationer som vi utsätts för kan upplevas som motbjudande, svåra och tråkiga eller intressanta, utmanande och medryckande. När individen upplever meningsfullhet finner hen mening och syfte med situationen. En låg meningsfullhet menar på att individen upplever situationen som obetydande och saknar motivation för engagemang

9

5. Metod

I nedanstående avsnitt presenteras de val av metoder som har använts i studien och hur studien genomfördes. Dessa är val av metod, urval, procedur, databearbetning, reliabilitet och validitet och etiska överväganden.

5.1 Val av metod

Syftet med studien är att skapa en förståelse över hur idrottslärare i årskurs 7-9 motiverar bollspel i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet, samt hur idrottslärare i årskurs 7-9 relaterar momentet bollspel till kunskapskraven. För att uppnå studiens syfte behöver vi gå in på djupet om hur idrottsläraren motiverar momentet bollspel i undervisningen i relation till kursplanen, samt hur idrottsläraren relaterar momentet bollspel i undervisningen till kunskapskraven. För att uppnå detta valde vi att använda oss av en kvalitativ intervjuundersökning, som gav oss både en möjlighet att uppnå en förståelse och fördjupning om respondenternas svar. Detta är i liknelse med det Bryman (2018) framhäver, där han menar att en kvalitativ intervjuundersökning som har en fördjupning i respondentens svar, kan med få antal deltagare ändå ge studien tillräckligt med data.

Intervjuerna som genomfördes var av en halvstrukturerad karaktär, vilket innebär att intervjuaren har förbestämda frågor och frågeområden som medger följdfrågor. Detta för att på ett enklare sätt hålla intervjun enligt vår tidsram och för att få svar som är relevanta för studiens mål och syfte, samt att intervjuaren har möjligheten att anpassa frågornas ordningsföljd beroende på respondentens svar. En halvstrukturerad intervju med öppna frågor ger även respondenten en möjlighet till att ge utvecklade svar utifrån hens upplevelser och åsikter. Denna typ av intervju är i linje med det (Patel & Davidson, 2003) framhäver, där de menar att en halvstrukturerad intervju ger respondenten en möjlighet till att ge utvecklande svar utifrån egna erfarenheter, värderingar och känslor, vilket medför svar som går in på djupet. Frågorna som användes hade som syfte att skapa en förståelse över hur idrottsläraren motiverar bollspel i undervisningen, samt hur läraren kopplar momentet bollspel till kunskapskraven för årskurs 7– 9.

Intervjuguiden skapades med mål att få respondenterna att ge svar som besvarar studiens syfte. Genom att genomföra en pilotintervju kunde vi analysera om de kommande respondenterna kan tolka och besvara våra frågor i relation till studiens frågeområden, samt att det även gav oss en möjlighet att se om tidsramen om cirka 30 minuter för intervjun kunde hållas. Hassmèn; Hassmèn (2008) menar att intervjuer bör hållas runt 30 minuter, dels för att minska risken att

10 respondenten avstår intervjun eller avslutar intervjun i förtid, men även för att respondenten ska orka med intervjun. Svaren från pilotintervjun var i linje med studiens syfte och mål och inga förändringar behövdes i frågorna, frågeföljden och intervjuguiden. I och med att inga ändringar skedde valde vi att behandla och ta med pilotintervjun som en vanlig intervju i studien. Patel och Davidsson (2003) framhäver att en pilotintervju ger forskaren en möjlighet att justera frågornas innehåll, ordningsföljd, antal och om formuleringen av frågorna är förståeliga och besvaras i linje med studiens syfte.

5.2 Urval

Till hjälp för att hitta deltagare använde vi oss av mejlutskick och två inlägg i en facebookgrupp vid namn Idrottslärare. Via facebookgruppen lyckades vi komma i kontakt med fem idrottslärare varav två av de inte kvalificerade till våran studie, där den ena idrottsläraren undervisade i grundskolan och med den andra var det extremt svårt att få till en fysisk eller digital intervju med. Vidare användes mejlutskick till fyra idrottslärare inom Uppsala län, varav två idrottslärare var villiga att ställa upp på intervju och de andra två fick vi inget svar från. Genom ett fysiskt besök på en skola lyckades vi komma i kontakt med en idrottslärare till för pilotintervjun som hen var villig att ställa upp på, tid och plats för pilotintervjun bestämdes under besöket som slutligen utfördes i hens bostad. När vi var på skolan och intervjuade ena idrottsläraren så fick vi även kontakt med en till idrottslärare som ville ställa upp på intervju. Vi tog kontakt med honom via mail samma dag, men när vi väl fick svar så hade vi redan börjat bearbeta resultatet och vi ansåg att vi inte längre kunde genomföra flera intervjuer.

Sammanlagt intervjuades sex lärare, där två arbetade i Uppsala län och de andra fyra i Stockholms län. Samtliga intervjuade var utbildade och aktiva idrottslärare med en heltidstjänst inom ämnet idrott och hälsa för högstadiet, vilket var ett medvetet urval med syfte att få svar på studiens forskningsfrågor. Detta är i linje med det som framgår av Hassmén; Hassmén (2008) som menar på att ett strategiskt urval av informanter kan användas för att besvara en studies forskningsfrågor.

Då studien hade en begränsad tidsram och för att minimera ekonomiska kostnader, såsom resekostnader, valde vi att använda oss av ett bekvämlighetsurval med mål att intervjua sex idrottslärare. Detta medförde även att idrottslärarna begränsades geografiskt till Stockholms län och Uppsala län. Hassmèn; Hassmèn (2008) påstår att ett bekvämlighetsurval är ett effektivt, enkelt och ekonomiskt fördelaktigt tillvägagångssätt för att hitta deltagare till studien.

11 Här nedan presenteras en tabell som innehar en kort sammanställning om samtliga deltagares kön, undervisningsämne, årskurs och antal år i undervisningen. Totalt intervjuades sex idrottslärare, tre kvinnliga och tre manliga idrottslärare.. Deltagarnas erfarenheter varierade mellan 1.5 år till 28 år.

Tabell 1.

Deltagare Kön Ämnen Årskurs Antal år i undervisning

A Man Idrott och hälsa Undervisar 7-9 1,5

B Man Idrott och hälsa Undervisar 7-9 23

C Kvinna Idrott och hälsa Undervisar 7-9 12

D Kvinna Idrott och hälsa Undervisar 7-9 28

E Man Idrott och hälsa Undervisar 7-9 8

F Kvinna Idrott och hälsa Undervisar 7-9 16

5.3 Procedur

Målet var att samtliga intervjuer skulle ske fysiskt, men med rådande Corona pandemi kunde detta inte fullbordas och istället drog vi nytta av digitala medel för fyra av sex intervjuer. Studiens intervjuer genomfördes på olika platser, tre genomfördes via det digitala medlet Zoom,

12 en deltagare genom Google meet. Av våra fysiska möten genomfördes en i deltagarens hem och den andra på deltagarens arbetsplats.

Intervjuerna genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjustrategi, vilket gav oss en möjlighet att anpassa frågeföljden efter respondenternas svar och lägga till följdfrågor vid behov. Inför intervjun informerades respektive deltagare om studiens syfte, deras roll och vad studien innebär genom utskick av ett informationsbrev (se bilaga 1), samt att de fick skriva under en samtyckesblankett (se bilaga 2). På de intervjuer som hade ett fysiskt möte skrevs samtyckesblanketten under på plats och de intervjuer som skedde digitalt så skickades en samtyckesblankett i förväg till respondenten via mail, som respondenten skrev ut, skrev under, skannade eller fotade och skickade tillbaka blanketten. Intervjuerna som genomfördes via Zoom spelades in via Zoom’s egna inspelningsverktyg, intervjun via Google meet och de fysiska mötena spelades in med telefonerna. Samtliga respondenter uppmanades inför intervjun till att välja en plats där de blev minimalt påverkade av yttre stimuli. Platserna som respondenterna valde var enligt vår uppmaning och intervjuerna flöt på utan distraktioner och avbrott.

5.4 Databearbetning

De inspelade intervjuerna transkriberades tätt inpå varje intervjutillfälle. Detta gjordes för att inte glömma eventuella viktiga detaljer och på så sätt försöka minimera den förlust som kan ske vid översättning från talspråk till skriftspråk. Transkribering innebär att de muntliga orden skrivs ner i detalj för att sedan kunna analyseras i textformat. Varje transkribering skrevs ned i ett dokument och med hjälp av olika färgmarkeringar kunde texten kodas. Varje färgmarkering representerade en kategori i respektive dokument. Sedan tog vi samtliga meningar med samma färg från respektive dokument och överförde dem till ett gemensamt dokument. I det gemensamma dokumentet organiserades texten, så att varje deltagares text hamnade under respektive kategori. Detta gjordes för att inte blanda ihop deltagarnas kodade texter med varandra och skapa ett scenario där vi inte skulle veta vem som sa vad. Att bearbeta datan på detta vis är i linje med det Kvale och Brinkmann (2009) framhäver, där de menar att dela upp datan i olika kategorier gör det enklare för forskaren att jämföra och analysera viktig information ur en text.

5.5 Reliabilitet och validitet

Inom kvalitativa forskningsstudier används reliabilitet och validitet, dessa kan även beskrivas som tillförlitlighet, pålitlighet och upprepbarhet (Hassmén och Hassmén 2008). För att nå en

13 hög nivå av de ovannämnda faktorer så användes en intervjuguide vid varje intervjutillfälle. Då intervjuerna var av en semistrukturerad karaktär kunde frågornas följd variera något beroende på respondentens svar, vilket kan påverka studiens tillförlitlighet. Medvetna om detta upplevdes kvalitativa intervjuer i en halvstrukturerad karaktär som mest lämplig för att uppnå studiens syfte. Patel och Davidson (2003) menar att med en semistrukturerad intervjuguide kan intervjuaren anpassa frågorna och frågeföljden beroende på respondentens svar. Samtliga idrottslärare som intervjuades uppmanades innan intervjutillfället att befinna sig på en plats med få yttre stimulanser, vilket vi ansåg att samtliga intervjutillfällen uppnådde.

Något som kan påverka tillförlitligheten är att människor ändrar sin uppfattning och har ett annat stämningsläge vid olika tillfällen, vilket kan göra att samma respondent ger olika svar på samma fråga vid olika tillfällen. Patel och Davidson (2003) menar att respondenten kan ge olika svar vid olika tillfällen och behöver nödvändigtvis inte betyda att den kvalitativa studien visar tecken på låg reliabilitet, utan kan istället vara att frågan fångade personen i en annan sinnesstämning som medförde ett annorlunda svar.

För att öka tillförlitligheten i studien genomfördes en pilotintervju som gav oss möjligheten att analysera om respondenten tolkade frågorna på ett önskvärt sätt och om den inhämtade informationen var relevant mot studiens syfte. Detta är i linje med det som Patel och Davidson (2003) framhäver, där de menar att en pilotintervju ger forskaren en möjlighet att se om frågorna tolkas på rätt sätt, ger svar på studiens syfte och går i rätt följd, vilket ger forskaren en möjlighet att ändra detta vid behov innan de skarpa intervjuerna och på så sätt öka studiens validitet.

Validitet inom kvalitativ forskning belyser trovärdighet, forskartrovärdighet och överförbarhet (Hassmén och Hassmén 2008). Något som kan påverka validiteten i studien är under transkriptionsprocessen, där intervjuaren översätter från talspråk till skriftspråk. Då talspråk och skriftspråk skiljer sig i olika avseenden, till exempel att i talspråk kan respondenten och intervjuaren ge betoningar och olika kroppsspråk, vilket är svårt, om inte omöjligt att få ner i skriftspråk (Kvale och Brinkmann 2009). Även fast översättaren var medveten och reflekterade kring detta när transkriberingen genomfördes, så var det ändå något som kunde påverka studiens validitet negativt.

Då studien uppnådde en tillräcklig datamängd för att besvara studiens syfte genom de sex genomförda intervjuerna och med detta anses studiens validitet vara god. Hassmén och

14 Hassmén (2008) menar att överförbarheten handlar om att det behövs en tillräcklig mängd beskrivande data så att läsaren av studien kan avgöra om resultaten och slutsatserna är tillämpbara i andra sammanhang.

5.6 Etiska överväganden

Studien följde Vetenskapsrådets (2002) fyra forskningsetiska principer, som heter informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. För att uppnå dessa krav genomfördes det av forskarna vissa moment under studiens gång som framgår i nedanstående text.

Informationskravet uppfylldes genom att tilldela undersökningsdeltagarna ett informationsbrev som uppmanades att läsas innan intervjun. I informationsbrevet informerades deltagarna om studien, deras roll i studien och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De blev informerade om att deras deltagande var frivilligt, att de kan avbryta sin medverkan när som helst utan att ange orsak, att deras deltagande var anonymt och även att dem har en möjlighet att ta del av studien när den är klar.

Vetenskapsrådets (2002) krav på samtyckeskravet uppfylldes genom att studiedeltagarna fick läsa igenom, skapa sig en förståelse över vad samtyckesblanketten omfattade och sedan skriva under samtyckesblanketten. Samtyckesblanketten innehöll en sammanfattning av deltagarnas rättigheter i studien. Vidare innehöll samtyckesblanketten information om hur Gymnastik och Idrottshögskolan hanterar deltagarnas personuppgifter.

Konfidentialitetskravet uppfylldes i enlighet med Vetenskapsrådets (2002) krav genom att personuppgifterna hanteras enligt dataskyddslagstiftning. Alla uppgifter som kan användas för att identifiera deltagare avrapporterades. Detta gjordes för att deltagarna ej skulle kunna identifieras av utomstående personer.

Även nyttjandekravet från Vetenskapsrådet (2002) uppfylldes genom att all insamlad information användes enbart i forskningsändamål och användes inte som utlåning, kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften.

15

6 Resultat och analys

Resultatet av intervjuerna som presenteras här nedan är belysta med våra teorier, KASAM och läroplansteorin. För att underlätta hanteringen av den data som vi samlat in från intervjuerna har vi valt att dela upp den i tre kategorier som är utformade utifrån de svar som vi har samlat in.

6.1 Lärares tankar kring bollspel kopplat till det centrala innehållet

Det som främst tas upp av samtliga informanter är att de använder sig av bollspel som verktyg i undervisningen för att eleverna ska få en möjlighet till att utöva många olika rörelser. Vidare använder de sig av bollspel i undervisningen för att ge eleverna en möjlighet att utföra komplexa rörelser med olika nivåer av svårighetsgrader både utomhus och inomhus. Detta kopplar informanterna det till det centrala innehållet “Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik” (Skolverket, s. 49). Informanterna framhäver att med en variation av aktiviteter som innehåller bollspel, har eleverna en möjlighet att utöva olika komplexa rörelseförmågor och de förmågor som nämns är koordination, samt öga-hand och öga-fot koordinationer. En lärare beskriver:

Med bollekar så visar eleven färdigheter som har med kontroll av bollar vilket visar på att eleven har öga-hand- och öga-fotkontroll (Lärare A)

Några informanter nämner även att öga-handkoordinationen blir svårare när en klubba läggs till och att det är en mer komplex rörelse. Vidare berättar de att eleverna ofta har det svårt med hur de kan använda sig av klubban, hur de ska dribbla och hur de kan kasta iväg bollen i lacrosse. Detta kan kopplas till både hanterbarhet och begriplighet inom teorin KASAM, där Antonovsky (2005) berättar att eleven anses ha en låg känsla av hanterbarhet när eleven inte har de resurser som krävs för att hantera de moment eleven ställs inför. Vidare berättar han att om eleven anser att det som händer är oförklarligt och slumpmässigt, som till exempel vilket håll klubban ska hållas åt eller hur bollen ska kastas iväg, anses eleven ha en låg begriplighet. Informanterna framhäver även att när eleverna ska använda sig av en klubba så är koordinationen en viktig del i hur väl de kan använda sig av redskapet. En lärare beskriver:

Ja, för jag menar klubba och boll är ju också, det är många som har svårt för den koordinationen, vilket håll ska jag hålla klubban åt, det är jättesvårt för

16 många, så att det är väldigt mycket just med koordinationen är ju att bara

hålla i en klubba (Lärare C)

Det som framgick av samtliga informanternas svar var att undervisningen anpassas efter eleverna, vilket gjordes för att alla elever ska få en likvärdig möjlighet till att delta och jobba mot de centrala innehåll som ämnet idrott och hälsa inbegriper. I transformeringsarenan inom läroplansteorin menar Linde (2012) på att när läraren ska utforma undervisningen utifrån läroplanens direktiv, påverkas den av elevernas resurser, såsom kunskaper och erfarenheter. Detta kan vi se i resultatet där lärare B framhäver om hur han använder sig av en anpassad undervisning.

Att du delat upp dem lite i kunskapsnivå, så kan man gå runt där och säga ni i den här gruppen kan det här redan, så ni kan lägga på lite svårare övningar. Då märker inte dem andra det heller och då får ju dem en utmaning också, men det är ju lite så man får jobba (Lärare B).

Flera av informanterna nämner att med bollspel som verktyg kan de uppnå komplexa rörelser i olika miljöer, som till exempel att vara ute i olika miljöer och utöva olika typer av bollspel. En av lärarna använder sig även av bollspel när hon undervisar utomhus och utför friluftsaktiviteter, vilket hon kopplar till det centrala innehållet “Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.” (Skolverket, 2011. s.50) och beskriver på detta viset:

Att delta i lek och idrott och så vidare i spel och då är vi i olika miljöer, vi är ute i skogen eller inne i hallen eller ute på en plan, så där går det att få till det. [...] vi är ute med friluftsaktiviteter och då är vi ju där och leker med boll ofta också faktiskt (Lärare F)

Informanterna framhäver även att bollspel är en aktivitet som kan anpassas efter elevernas individuella erfarenheter och förmågor. Detta gör att eleverna får en individanpassad undervisning, där de komplexa rörelser som eleven ska utöva i bollspelet är på en lagom nivå för att gynna elevens utveckling. En anpassad undervisning som grundar sig i elevens förmågor och erfarenheter kan kopplas till hanterbarhet inom teorin KASAM. Inom hanterbarhet framgår det att för att en person ska uppleva sin omgivning som hanterbar, behöver personen ha de resurser som krävs för att kunna bemöta den stimuli som hen utsätts för. Detta kan till exempel

17 vara att elevens förmågor är i fas med den nivå av bollspel som utövas på lektionen, vilket skapar en känsla av hanterbarhet (Antonovsky, 2005). Vidare berättar informanterna att allteftersom eleven utvecklas av momenten, så kan de bygga på med flera moment och skapa svårare moment, vilket gör rörelsen i bollspelet blir mer komplex och på så sätt skapar de en utvecklingskurva hos eleven. En lärare berättar om varför de använder just volleyboll och basket och att om eleverna anpassar tekniken till aktiviteten så ser han en utveckling i elevernas rörelsemönster.

Så de får fyra lektioner i varje idrott så att de får bygga en progression där vi delar in klassen lite grann och gör övningarna anpassade efter elevernas kunskaper [...] Så det är just de två idrotterna som vi ser mest utveckling på eleverna, anpassar man tekniken rätt så kan vi se en ganska stor utveckling i rörelseapparaten (Lärare E)

Ett par av informanterna relaterade bollspel till det centrala innehållet “Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.” (Skolverket, 2011. s.49). Informanterna framhäver att bollspel är ett verktyg som de använder sig av genom att de för diskussioner med eleverna om hur bollspel kan påverka och utveckla deras hälsa, styrka och kondition. En lärare beskriver det:

[...] om hur fotboll till exempel hur det påverkar kroppen kan vi ha på en genomgång till exempel, efter basket. Ja men det blir kondition och det blir styrka [...] så att man får en diskussion med eleverna kring det. [...] Alltså hur aktiviteten fotboll påverkar, ja men hur de påverkar din kropp och hur den utvecklas på grund av det. Vi styr det mot kondition och styrka att det är just de delarna (Lärare E)

En av informanterna kopplade bollspel till det centrala innehållet “Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.” (Skolverket, 2011. s.49). En lärare menar att i hennes undervisning är det många elever som är fysiskt aktiva på fritiden inom bollspel, vilket leder till att hon gör en improvisation i undervisningen. Hon menar att i undervisningen så använder de sig av bollspel för att diskutera och relatera till om hur elevernas fritidsaktiviteter kan påverka deras hälsa och livsstil, samt om hur eleverna kan

18 använda sig av sina fritidsintressen som en typ av motionsform för att skapa och uppnå hälsa. Detta kan relateras till läroplansteorin, där det framgår att en mindre detaljerad läroplan ger läraren en större möjlighet till kreativitet och fantasi i undervisningen för att konkretisera läroplanen (Imsen, 1999). Lärare F berättar om hur hon anpassar undervisningen efter elevernas erfarenheter:

När vi jobbar med Hälsa och livsstil så pratar vi om bollsporter, för det är ju det många ungar håller på med och hur de ska använda sig av den kunskapen resten av sitt liv om de ska förhålla sig till motion i lag och bollsport också (Lärare F)

De flesta informanter låter eleverna planera, genomföra och utvärdera fysiska aktiviteter som klassen ska utföra under ett lektionstillfälle, vilket de kopplar till det centrala innehållet “Digitala och andra verktyg för att planera, genomföra och värdera rörelseaktiviteter” (Skolverket, 2011. s.49). Ett vanligt förekommande är att när eleverna ska planera en aktivitet så väljer de bollspel och bygger sin planering och utvärdering utifrån det. En lärare berättar:

Grejen är att den perioden som jag går in i nu, då kommer de alltså att få planera själva och då kommer de att få välja ett bollspel. [...] tänka sig in i rollen själv, som egentligen är min roll, men då förstår dem ur en annan vinkel, [...] att det är inte bara liksom ett jippo, utan de är så mycket mer som krävs (Lärare D)

Inom planering och diskussioner om bollspel så belyser flera informanter att de även talar om förebyggande av skador, vilket de kopplar till det centrala innehållet “Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.” (Skolverket, 2011. s.49). Några exempel som tas upp är att bollspel oftast innehar regler för att minska skaderisken och att de kan planera aktiviteten på ett sätt som minskar skaderisken. Vidare berättar en lärare om att de även pratar om vilka de vanligaste skadorna är inom vissa sporter, hur det kommer sig att just det är den vanligaste skadan och hur man kan förebygga skador:

Framför allt är vikten av uppvärmning, egentligen så är alla de bollsporter och racketsporter som vi nämnt här kan man alltid ställa frågan, vad tror ni den

19 vanligaste skadan är? Kan vi göra något för att minska risken för att någon

gör sig illa? (Lärare B)

6.2 Hur lärare bedömer momenten bollspel

Här går vi igenom hur informanterna med hjälp av bollspel i undervisningen ger eleverna en möjlighet att arbeta mot de kunskapskrav som omfattar ämnet idrott och hälsa. Samtliga informanter ansåg att de hade tillgång till de resurser som krävdes för att med hjälp av bollspel i undervisningen skapa en miljö där eleverna kunde uppnå kunskapskravet “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget” (Skolverket 2011 s.51). Resultatet framhäver att en lärare låter eleverna ta del av de krav som ställs på eleverna inom bollspel under lektionen för att uppnå olika delar i kunskapskravet. Detta kan kopplas till meningsfullhet inom teorin KASAM, där de menar att det är viktigt för elever att uppleva en motivationskomponent, där eleverna känner att de problem och krav som eleven ställs inför är värda att investera engagemang i (Antonovsky, 2005). Flera av informanterna kopplade även bollspel till flera delar inom kunskapskraven utöver komplexa rörelser. En lärare berättar:

Vi jobbar ju mycket med den här ämnesmatrisen och jag talar ju tydligt om vilka kunskapskrav jag har och i bollspel är det ju att rörelsen anpassas till aktiviteten, det är skadelse, [...] till viss del är det ju planering och utvärdering (Lärare D)

Alla idrottslärare är inte lika tydliga om vilka förmågor som bollspelsundervisningen avser att lära ut i relation till kunskapskraven. En lärare berättar:

Jag brukar så avsluta lektionen med att lite som “exit ticket” var det här bra? lärde du dig något? vad lärde du dig? på vilket sätt lärde du dig? och hur kan du använda dig av det här i ett annat sammanhang och såna saker, ja det brukar jag försöka få in, sen ja handen på hjärtat att det händer inte varje lektion och varje tillfälle eller så där, det gör det inte, men med jämna mellanrum försöker jag utvärdera (Lärare C).

20 Det som främst tas upp hos samtliga informanter är att bollspel är ett bra verktyg för att se hur väl eleverna anpassar sina rörelser till aktiviteten i relation till kunskapskravet “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget” (Skolverket 2011 s.51). Vidare menar de att detta skapar en möjlighet för eleverna att visa sina förmågor att anpassa rörelsen efter sammanhanget och aktiviteten. Aktiviteter som flera informanter använde sig av för att uppnå komplexa rörelser i olika miljöer är till exempel badminton inomhus och fotboll utomhus. En lärare beskriver:

Det som framgår i kunskapskraven är att eleverna kan delta lekar, spel och idrott i olika miljöer som utomhus och inomhus men som också innefattar komplexa rörelser (Lärare A)

Vidare berättar informanterna att olika variationer av bollspel skapar en miljö som stimulerar användandet olika typer av komplexa rörelser, där till exempel volleyboll gör att de behöver hoppa och slå och handboll där de behöver fånga och kasta. Detta resulterar i att informanterna kan se hur deras rörelsekvalitéer ser ut och att de kan bedöma vilken nivå inom kunskapskravet som eleven befinner sig. En lärare berättar:

Att man anpassar sina rörelser efter aktiviteten och sammanhanget och att man deltar i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser och sånt där. Det tycker jag bollspel absolut är en komplex rörelse där man kan bedöma de olika nivåerna teknikmässigt till exempel och att de deltar och hur de anpassar sina rörelser efter aktiviteten. Det är ganska lätt att koppla det till kunskapskraven tänker jag (Lärare E)

De flesta informanter framhäver att de använder sig av volleyboll i undervisningen, med anledning till att det är ett bollspel som kräver väldigt mycket teknik och som få elever har en tidigare erfarenhet inom. Detta skapar enligt informanterna en miljö där majoriteten av eleverna börjar på en liknande nivå, till skillnad från fotboll som är en vanligare fritidsaktivitet och där informanterna ser en större nivåskillnad bland eleverna. Med detta kan vi se en tydlig koppling till realiseringsarenan inom läroplansteorin, där det framgår att undervisningen påverkas av elevernas kunskaper och erfarenheter (Linde 2012). Vidare berättar informanterna att med

21 volleyboll kan de se elevernas förmåga till komplexa rörelser, beroende på vilka slag och rörelser som eleven väljer att utföra under bollspelet. En lärare berättar:

[...] och en volleyboll kan du slå en boll över, men du kan ju också med en god teknik välja att anpassa hur du slår och hur hårt du slår och vart du placerar bollen och inte bara slå över den (Lärare B)

Det är vanligt bland informanterna att de relaterar bollspel till kunskapskravet “Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.” (Skolverket, 2011. s. 52). Informanterna menar att bollspel ger eleverna en möjlighet att skapa en förståelse över olika skaderisker som finns inom fysiska aktiviteter. För att uppnå detta låter informanterna eleverna diskutera, genomföra olika moment och planera olika bollspel där de får berätta om vilka skaderisker som är inblandade. Detta kan kopplas till hanterbarhet inom teorin känsla av sammanhang, där Antonovsky (2005) menar att eleven kan använda sig av sin omgivning för att uppnå de resurser som krävs och på så sätt uppleva en känsla av hanterbarhet. Det kan till exempel vara att läraren står till befogande eller att klasskamraterna hjälper varandra att skapa en förståelse över den stimule de utsätts för i undervisningen. En lärare berättar om hur hon låter eleverna arbeta tillsammans i undervisningen för att uppnå ovan nämnda kunskapskrav med hjälp av bollspel:

Vissa använder sig av bollsporter när de utvärderar och planerar sina aktiviteter och ibland planerar de lektioner för de andra och då har de ju med boll ofta [...]. Förebygga skador finns det ju mycket att jobba med boll också såklart (Lärare F).

En lärare använde sig även av bollspel kopplat mot kunskapskravet “I danser och rörelse- och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang” (Skolverket, 2011 s.51). Hon menar att bollspel är utmärkt att använda sig av för att ge eleverna möjlighet att visa sina rörelser till takt och rytm. Hon använder sig av till exempel en basketboll som redskap där hon låter eleverna studsa, passa, dansa och flera andra olika aktiviteter i en takt till musiken. Hon framhäver också att vissa elever har det enklare att arbeta med takt och rytm när de får använda sig av en boll:

22

[...] alltså takt och rytm går alldeles utmärkt med bollar, nästan superbra med bollar, att studsa i takt till musiken eller att passa i takt till musiken, jobba i takt till musiken med en boll, det går ju alldeles utmärkt att göra danser med bollar det är liksom så (Lärare C).

6.3 Lärares koppling mellan bollspel och övriga kursplanen

Informanterna kopplade bollspel i undervisningen till flera olika delar i kursplanen utöver det centrala innehållet och kunskapskraven. De framhäver att bollspel är ett bra verktyg att använda sig av för att nå flera olika delar inom kursplanen, som till exempel ämnets syfte och ämnets inledning. Samtliga informanter framhävde att de använde sig av bollspel kopplat mot ämnets syfte “Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra” (Skolverket, 2011 s. 47). Vidare berättade de att bollspel som innehar ett samarbete skapade en utveckling hos eleverna, som till exempel fotboll, handboll och basket. Informanterna menar även att de kan använda bollspel som ett medel för att ge eleverna en möjlighet att utöva förmågan till samarbete, följa de uppsatta reglerna och visa respekt för andra. En lärare berättar:

[...] det står lite i syftet om samarbete och då tycker jag att om man jobbar bra med bollspel så tycker jag att det är en bra grej att skapa samarbete och respekt för andra (Lärare E)

Ett par informanter framhäver att med hjälp av progression inom bollspel kan de skapa miljöer där eleverna får möjligheten att utveckla sina allsidiga rörelseförmågor. Med progression så menar informanterna att bollspelet bryts ned till mindre delmoment och som sedan progressivt ökar i svårighetsgrad vart eftersom elevernas förståelse och färdigheter utvecklas. Detta relaterar de till ämnets syfte “Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva” (Skolverket, 2011. s. 47). Det ovan nämnda lektionsupplägget kan kopplas till begriplighet inom teorin KASAM, där de framhäver vikten av att eleven behöver förstå sin omgivning som strukturerad, tydlig och förklarande (Antonovsky, 2005). Vidare berättar respondenterna att med hjälp av bollspel vill de väcka ett intresse hos eleverna att börja med fysiska aktiviteter på fritiden. En lärare berättar; Den allsidiga rörelseförmågan kan utvecklas med olika bollekar och spel med en progression som får eleverna att utmanas mer och mer samt att det kan väckas ett intresse för någon sport eller fritidsaktivitet som innehåller bollspel (Lärare A)

23

Flera av informanterna kopplade användandet av bollspel i undervisningen till ämnets syfte “Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter.” (Skolverket, 2011.

s. 47). Informanterna menar att bollspel är ett oslagbart verktyg som de använder sig av i undervisningen för att ge eleverna en möjlighet till att utöva flera olika variationer av aktiviteter som eleverna får utforska och utöva. De framhäver även att med bollspel får eleverna använda flera olika delar av kroppen, som till exempel fötter, armar, händer och kroppen. En lärare framhäver:

Bollen som redskap är den oslagbar och man ska göra en stor variationer av övningar, till exempel du kan använda fötterna, du kan använda huvudet, du kan använda kroppen, du kan använda armar, du använder händerna (Lärare B)

Av informanternas svar framgår det att de motiverar bollspel i undervisningen för att det är en fysisk aktivitet som de flesta elever tycker är roligt och att det enkelt går att motivera majoriteten av eleverna till deltagande i lektionen. Detta kan kopplas till läroplansteorin där Imsen (1999) framhäver att olika aktörer uppfattar och tolkar läroplanen på olika sätt, vilket hon kallar för den uppfattade läroplanen. Det beskrivs att tolkningen av läroplanen präglas av bland annat vilken attityd läraren har till sitt val av aktivitet i undervisningen. Utifrån det svar vi fått kan vi se att de flesta informanter har en positiv attityd till bollspel i undervisningen, då det är en aktivitet som majoriteten av eleverna tycker är rolig. Många av informanterna menar även att de vill att eleverna finner undervisningen underhållande och rolig, som i sin tur ökar motiveringen hos eleverna att vara fysiskt aktiva på fritiden. Detta relateras till inledningen av ämnet idrott och hälsa i kursplanen där det står “positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet.” (Skolverket, 2011. s. 47). En lärare berättar:

[…] många överlag tycker att bollspel är ganska roligt, vilket gör att de som tycker det är kul tycker att man får ut något bra från lektionen och kommer dit med ett glatt humör och får genomföra lektionen på bra sätt (Lärare E)

24 Enligt informanterna tycker eleverna att bollspel är en rolig aktivitet i undervisningen och det bidrar till att eleverna får en mer positiv syn till fysisk aktivitet. Detta kan kopplas till teorin känsla av sammanhang, där Antonovsky (2005) menar att om eleven ska uppnå en hög nivå av KASAM behöver eleven förstå sin omgivning som strukturerad och förutsägbar, besitta de förmågor som krävs för att kunna hantera den utmaning eleven ställs inför och uppleva undervisningen som meningsfull, utmanande och att den är värd att investera energi och känslor i.

7. Diskussion

7.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien är att skapa en förståelse över hur idrottslärare i årskurs 7-9 motiverar bollspel i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet, samt hur idrottslärare i årskurs 7-9 relaterar momentet bollspel till kunskapskraven.

7.1.1 Hur motiverar idrottslärare i årskurs 7-9 bollspel som momentet i undervisningen med relation till kursplanen och det centrala innehållet?

Resultaten visar att eleverna innehar stora skillnader i erfarenheter och förmågor när det kommer till bollspel och att detta skapar ett behov för en modifierad undervisning. Detta är i linje med tidigare forskning där Wiorek (2009) menar att idrottsläraren behöver modifiera bollspelet i lektionen för både elever som är vana och ovana med bollspel och på så sätt skapa den lärmiljö som utvecklar varje elev. En modifikation som samtliga informanter använde sig av var att bryta ner olika bollsporter till mindre delmoment. Detta gjordes för att eleverna ska få en undervisning som är på en anpassad nivå efter elevernas erfarenheter och förmågor. Denna typ av undervisning reflekteras i tidigare forskning genomförd av Teng (2009), där det framgår att om idrottsläraren ska kunna uppnå en lärmiljö som reflekterar läroplanens mål, behöver en idrott brytas ned, förenklas och anpassas efter den elevgrupp som undervisas.

De flesta informanter valde att undervisa i bollsporter som är sällsynta att eleverna utövar på fritiden och de bollspel som ofta framgick var volleyboll och basket. Dessa bollsporter valdes framförallt ut för att de är lätta att modifiera med regler och spelytor, samt för att de är tekniska idrotter att utöva. Genom att undervisa mindre populära bollsporter kunde även respondenterna minska gapet mellan de elever som är vana och ovana till bollspel. Att idrottslärarna använder sig av liknande aktiviteter i undervisningen kan relateras till tidigare forskning, där Larsson

25 (2016) menar att idrottslärarna har en liknande bild om vilka aktiviteter som ska användas inom ämnet idrott och hälsa.

Det framgick i resultatet att informanterna modifierade bollspelet för att skapa en miljö där eleverna ges en möjlighet till att utveckla sina förmågor inom komplexa rörelser, vilket kopplas till det centrala innehållet “Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus” (Skolverket, 2011. s. 49). De förmågor som togs upp inom komplexa rörelser var koordination, öga-hand- och öga-fotkontroll. Detta är i liknelse med det som framgår av Teng (2009), där han menar att bollspel utvecklar koordination, etik och moral.

Några av informanterna kopplade bollspel till hur det centrala innehållet “Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan” (Skolverket, 2011. s. 49). Det resultaten visar är att ett par av informanterna använde sig av diskussioner om hur bollspel kan påverka elevernas kondition, styrka och hälsa. Detta kan relateras till det Wiorek (2009) poängterar, där han menar att bollspel i undervisningen ska ha en utgångspunkt i de mål som inbegriper ämnet idrott och hälsa.

Flera av informanterna relaterade bollspel till det centrala innehållet “Digitala och andra verktyg för att planera, genomföra och värdera rörelseaktiviteter” (Skolverket, 2011. s. 49). Resultatet visar att detta uppnåddes genom att eleverna får planera en valfri aktivitet, som ofta blir någon typ av bollspel, som de sedan genomför med klassen och för att slutligen utvärdera aktiviteten. Eleverna får även diskutera och argumentera för hur olika skaderisker kan reduceras eller helt undvikas inom olika fysiska aktiviteter. Detta kopplar informanterna till det centrala innehållet “Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.” (Skolverket, 2011. s. 59). Ovan nämnda centrala innehåll kan kopplas till Larsson och Karlefors (2015), där de framhäver att idrottslärarna sällan relaterar bollspel till fler begrepp i det centrala innehållet än “planera, genomföra och värdera rörelseaktiviteter” (Skolverket 2011, s. 49). Vidare framhäver de att bollspel kan kopplas till flera delar ur läroplanen, men att idrottslärarna sällan nämner det. Våra resultat visar att detta inte stämmer i vår studie och att informanterna ofta kopplar bollspel till flera delar i det centrala innehållet än vad de gjort från tidigare studier.

26 7.1.2 Hur relaterar idrottslärare i årskurs 7–9 bollspel som momentet i

undervisningen till kunskapskraven?

Larsson och Karlefors (2015) menar att idrottslärarna sällan motiverar bollspel ur fler delar inom kunskapskraven än kunskapskravet “sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter” (Skolverket 2011, s. 51). Det vi kunde se i vår studie var att de flesta informanter även här motiverade bollspel till samma kunskapskrav, men att samtliga informanter även motiverade användandet av bollspel i undervisningen till kunskapskravet “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget” (Skolverket, 2011. s. 51).

Då informanterna ansåg att bollspel var en komplex rörelse, kunde med hjälp av bollspel bedriva en undervisning som innehar komplexa rörelser i olika miljöer, såsom utomhus och inomhus. Detta gav informanterna möjligheten att ha en större variation av bollspel, som till exempel att eleverna får inom handboll öva på öga-hand koordination och inom fotboll öga-fot koordination. Vidare gav detta informanterna en möjlighet att bedöma elevernas förmågor i relation till kunskapskravet “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget” (Skolverket, 2011. s. 51), där de kunde se hur väl eleverna anpassar rörelsen efter aktiviteten. Detta är i linje med det Wiorek (2009) belyser, där han menar att bollspel i undervisningen ska användas så att eleverna ges en möjlighet att visa deras förmågor i relation till kunskapskraven.

Det vi kunde se i våran studie var att samtliga informanter motiverade bollspel till kunskapskravet “Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget” (Skolverket, 2011. s. 51). De flesta av informanterna motiverade även användandet av bollspel till kunskapskravet “sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter” (Skolverket 2011, s. 51).

Av resultatet att tyda menar informanterna att de elever som håller på med föreningsidrott har det generellt sett lättare med bollspel i undervisningen än de elever som inte gör det. Detta är en av de bidragande faktorerna till att lärare jobbar med modifikation och progression i undervisningen, för att ge samtliga elever en likvärdig möjlighet att jobba mot en individanpassad nivå inom kunskapskraven. En lärare kopplade även bollspel till en del inom