• No results found

Per Heister; Samhällsanpassade nyårslöften

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Per Heister; Samhällsanpassade nyårslöften"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Samhällsan passade

nyårslöften

l

av Per Heister

D

ET ÄR LÄNGESESå i år får nyårslöftena politisk karaktär. DAN JAG SLUTADE RÖKA. Inte små privata utan samhälleliga. Inte löf-ten, snarare önskningar och förväntningar men med löftet att bidra till att de uppfylls. Först: en rejäl skattedebatt. Där flera än en del mode-rater deltar. Ofta avfärdas skattefrågan av politiker, en del journalister och sådana som borde begripa bättre. "Moderaterna pratar bara om skatter" och" ... inte skat-ter nu igen".

Men skatterna är ju ett mått på styrkerelationen mellan individ och överhet. Därför är skattefrågan central i varje politisk debatt. Oftast har det hand-lat om den optimala skatten, hur mycket kan vi som mest ta utan att medborgarna protesterar. Och det är först när de protesterar som det poli-tiska etablissemanget bryr sig. Alltför sällan dis-kuteras principerna, ansvaret och makten.

Hur stor makt skall varje enskild medborga-re ha över sin vardag? Vad skall beslutas på poli-tisk väg? Hur stor andel av vår vardag skall styras av voteringar i kommunfullmäktige eller riksdagen ... och med vilken rätt?

Moderatledaren har slagit an tonen för en fördjupad skattedebatt. Han har tagit tag i principfrågorna om vem som skall bestämma vad i samhället och försökt få igång en diskussion men responsen är ljum. Några vill inte diskutera problemet andra förstår överhuvudtaget inte frågeställningen.

Det framgår bland annat av att flera moderata kom-munalpolitiker tycks tro att det i landet med världens högsta skatter är ett problem att de inte är högre.

D

ET BEHÖV$ EN KONSTITUTIONELL debatt. Inte bara om hur stor den politiska sfären skall vara. Vi behö-ver diskutera spelreglerna som sådana.

Själva iden med grundlagen är stabiliteten. Ändring-arna skall ju tas två gånger av riksdagen med val emellan eller en gång plus folkomröstning. skillnaden mellan demokratier och bananrepubliker är just att det finns fasta spelregler.

I Sverige har spelreglerna inte varit särskilt fasta på länge. Spärrarna för vad den politiska makten kan ta sig

B

l Svensk Tidskrift 12000, nr

5-

6

1

för är svaga. Och successivt men i högt tempo närmar vi oss bananrepublik-stadiet. Numera styrs Sverige som Katrineholms kommun och spelreglerna justeras för att passa makten. Konstitutionsutskottets - och riksdags-majoritetens - prickningar bryr sig statsministern inte om. Vi hörde honom säga att han tog sitt ansvar i sydaf-rikaaffären men någon som helst praktisk betydelse hade inte orden.

Försöken att förbjuda kommunalpolitiker att genom-föra sin politik är naturligtvis grädden på moset. Miljö-partiet tycker inte att det är ett dugg konstigt att man med enkelt beslut i riksdagen förbjuder kommuner att sälja kommunala bostadsbolag eller sjukhus utan val emellan: "så gör vi ju med regeringsformen". Regerings-majoriteten förstår inte skillnaden mellan grundlag och andra lagar. Det är så det brukar vara i bananrepubli-ker. Det är illavarslande. Men var finns det civila sam-hällets protester? Var är juristerna? Var finns statsvetar-na? Utan intensiv debatt hotas vår demokrati.

O

CKSÅ EUROPA MÅSTE DEBATTERAs. Vad skall EU göra och EU inte göra? Om vi inte får ordentliga spelregler och gränser riskerar Europa att styras som Katrineholm. Några gubbs träffas lite då och då för att göra upp på förnamnsbasis. Det finns inga gränser för vad de kan göra. Förr fanns det statsmän med ideer och visioner på toppmötena. De nuvarande drivs enbart av önskan att bli omvalda på hemmaplan. Då blir det sär-skilt viktigt att sätta gränser för vad de får hitta på.

I den här utgåvan av Svensk Tidskrift spelar Europa-debatten en viktig roll. Mer av den varan också nästa år!

F

RIHETEN BEHÖVER OCKSÅ DEBATTERAS i det större perspektivet. Den fria rörligheten för människor och varor bör naturligtvis gälla över hela klotet. Europa måste riva hinder mot omvärlden och omvärlden måste väl-komnas hos oss. Vi måste vara beredda på allt det som öppenheten och globaliseringen kräver av oss. Ta tag i globaliseringsdebatten - om inte förr - inför nästa år med SvT!

Det är också viktigt att följa MFF i fotbollsallsven-skan, men det får andra media göra.

References

Related documents

Att alla i verksamheten eller i kommunen gör en inventering av vad för sorts kompetens som redan finns i verksamheten och vilken kompetens är det som fattas och behövs mer av för

Table 1 displays the experimental energy levels and the computed energies from the largest RCI calculations including..

Liknande samband kommer Damber, Nilsson och Ohlsson fram till där de menar att "litteraturaktiviteter i förskolan är särskilt viktiga för barn som inte kommer från

Detta är något som dagens pedagoger bör arbeta vidare med, och tillämpa olika metoder för att främja lärandet av elever med språksvårigheter, vilket gör vår kunskapsöversikt

Kontroversiella frågor kan skapa spänningsfält mellan skolans värdegrund och kritiskt tänkande och Skolverket menar att det har blivit en akut utbildningsfråga eftersom vi befinner

Då vi i vår undersökning inte hade möjlighet till att få tillgång till specialpedagoger och där med det specialpedagogiska perspektivet på den pedagogiska skolmåltiden hade

Hence, the framework and the fundamental structure of this thesis are based on three core issues pertinent to the implementation of biometrics in the EU: threats posed on the right

While Morrow and Richards (1996) state that the power of the adult researcher may be reduced by applying techniques that make children feel like part of the research process