Föräldrars upplevelse av sjuksköterskans stödjande insatser när ett barn vårdas på sjukhus : en litteraturöversikt

FÖRÄLDRARS UPPLEVELSE AV SJUKSKÖTERSKANS STÖDJANDE

INSATSER NÄR ETT BARN VÅRDAS PÅ SJUKHUS

En litteraturöversikt

PARENT'S EXPERIENCE OF NURSE’S SUPPORTIVE EFFORTS WHEN

A CHILD IS HOSPITALIZED

A literature review

Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng

Examinationsdatum: 26-10-2020 Kurs: K54

Författare: Marina Johansson Handledare: Camilla Tomaszewski Författare: Vilma Karlsson Examinerande lärare: Taina Sormunen

2 SAMMANFATTNING

Bakgrund

När ett barn vårdas på sjukhus drabbas hela familjen. Föräldrarna är ständigt närvarande på sjukhuset och många upplever känslor av stress och oro. Situationen kan upplevas utmanande av föräldrarna, de ska både stödja barnen och hantera sina egna känslor. Föräldrarna kan uppleva behov av stöd från sjuksköterskorna. Genom att belysa hur föräldrarna upplever stödet kan sjuksköterskan anpassa de stödjande insatserna och främja föräldrarnas mående under sjukhusvistelsen.

Syfte

Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av sjuksköterskans stödjande insatser när ett barn vårdas på sjukhus.

Metod

Studiens design var en litteraturöversikt som omfattar vetenskapliga artiklar. Data inhämtades via systematiska databassökningar i PubMed och CINAHL samt via manuella sökningar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar som var publicerade mellan år 2010 och 2020 inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och resultatet baseras på 15 artiklar som slutligen valdes ut och analyserades enligt en integrerad analysmetod.

Resultat

Resultatet utgjordes av sex kategorier som visade föräldrars upplevelse av sjuksköterskans stödjande insatser när ett barn vårdas på sjukhus. Dessa kategorier var upplevelse av emotionell support, information, kommunikation, delaktighet, upplevelse av kontinuitet och sjuksköterskans förhållningssätt som betydelsefulla stödjande insatser. Resultatet visade tre huvudfynd i form av information och emotionell support från sjuksköterskan samt delaktighet i barnets vård.

Slutsats

Slutsatsen blev att föräldrar upplevde ett behov av stödjande insatser från sjuksköterskor när deras barn vårdades på sjukhus. Behovet av stöd skiljde sig åt mellan föräldrar, både vad det gäller hur mycket stöd de behövde, vilken stödjande insats de värderade mest samt i vilken grad de upplevde att sjuksköterskorna tillgodosåg deras behov. Resultatet kan utgöra ett underlag för vidare forskning i ämnet, vilket är nödvändigt för att sjuksköterskor på bästa sätt ska kunna anpassa de stödjande insatserna och främja måendet hos föräldrarna.

3 ABSTRACT

Background

When a child is cared for in the hospital, the whole family gets affected. The parents are

constantly present at the hospital with many experienced feelings such as stress and anxiety. The situation can be challenging for the parents, since they both need to support the child and deal with their own emotions. The parents may then experience a need for support from the nurses. By highlighting how the parents experience the support, the nurses can adapt their supportive efforts and encourage the parents' well-being during the hospitalization.

Aim

This study aims to highlight parents ´experience of the nurse´s supportive efforts when a child is hospitalized.

Method

The design of the study was a literature review that included scientific articles. Data was collected through systematic database searches in PubMed and CINAHL as well as through manual searches. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were quality reviewed and the 15 articles that were finally selected, were then analyzed according to an integrated analysis method.

Results

The results consisted of six categories that showed how parents experience nurse’s supportive efforts when their child is hospitalized. The categories of the study showed that parents of hospitalized children experienced emotional support, information, communication, participation, the experience of continuity, and the nurse's attitude as important supportive efforts. The results showed three major findings which were information and emotional support from nurses as well as participation in the child’s care.

Conclusions

The conclusion was that parents experienced a need for supportive efforts from nurses when their children were hospitalized. The need for support differed between parents, both in terms of how much support they needed, the supportive effort they valued most, and to what extent they felt that the nurses met their needs. The results can form a foundation for further research in the subject, where it is required for nurses to be able to adapt the supportive efforts in the best way and encourage parents’ well-being.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 1

BAKGRUND 1

Barn på sjukhus 1

Lagstiftning kring barn på sjukhus 1

Föräldrar till barn på sjukhus 2

Sjuksköterskans ansvarsområde 2

Delaktighet i vården 3

Familjefokuserad omvårdnad 4

Teoretisk utgångspunkt - KASAM - Känslan av sammanhang 4

Problemformulering 4 SYFTE 5 METOD 5 Design 5 Urval 5 Datainsamling 6 Kvalitetsgranskning 9 Dataanalys 10 Forskningsetiska överväganden 11 RESULTAT 11 Emotionell support 11 Information 12 Kommunikation 13 Delaktighet 14 Upplevelse av kontinuitet 14 Sjuksköterskans förhållningssätt 14 DISKUSSION 15 Resultatdiskussion 15 Metoddiskussion 17 Slutsats 18 REFERENSER 20 BILAGA A-B

1 INLEDNING

Omkring 100 000 barn vårdas på sjukhus i Sverige varje år (Ygge, 2015). Föräldrar spelar en avgörande roll för det sjuka barnets mående och i Sverige ska alltid en förälder finnas vid barnets sida under vårdtiden (Hallström, 2015). Det är välkänt att sjukhusvistelsen drabbar ett barn på flera sätt, men vistelsen påverkar inte bara barnet utan kan skapa lidande hos hela familjen (Dahav & Sjöström-Strand, 2017). Som förälder till ett sjukt barn kan behoven av det egna stödet vara svårt att identifiera och uttrycka under sjukhusvistelsen (Lam et al., 2006). Likaså kan det vara en utmaning för sjuksköterskan att uppmärksamma dessa behov (Hallström, 2015). För att skapa en så bra sjukhusvistelse som möjligt för hela familjen är det väsentligt att även

föräldrarnas mående uppmärksammas. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår även anhöriga och deras behov av information och trygghet (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Rätt stöd från sjuksköterskan kan förbättra förutsättningarna för föräldrarna att i sin tur vara bästa möjliga stöd för det sjuka barnet (Hallström, 2015). Därför finns intresse att belysa sjuksköterskans stödjande insatser när ett barn vårdas på sjukhus.

BAKGRUND Definition av barn

I denna litteraturöversikt räknas människor under 18 år till begreppet barn. Detta i enlighet med barnkonventionen (UNICEF, 2019).

Definition av föräldrar

Med föräldrar menas i denna litteraturöversikt vårdnadshavaren. Vårdnadshavare är den person som har det juridiska ansvaret över barnet (Regeringskansliet, 2015).

Barn på sjukhus

Enligt Ygge (2015) vårdas närmare 100 000 barn på sjukhus varje år. Beroende på kontaktorsak och diagnos kan slutenvård bli aktuellt. Begreppet slutenvård innebär att patienten skrivs in på någon av sjukhusets vårdavdelningar (Socialstyrelsen, 2019a). Den vanligaste orsaken till

slutenvård hos barn är olyckshändelser i form av skador och förgiftningar (Socialstyrelsen, 2017). Bland skadorna är fraktur den mest förekommande följt av ospecifik skada och hjärnskakning (Socialstyrelsen, 2015). En undersökning av Socialstyrelsen visar att nio procent av alla Sveriges invånare under 17 år sökte vård till följd av skador mellan år 2010 och 2013 (Socialstyrelsen, 2015). År 2016 vårdades cirka 13 000 skadade barn inom slutenvården (Socialstyrelsen, 2017). Utöver skador kan sjukdomar utgöra skäl till slutenvård. De vanligaste sjukdomarna som kräver denna vårdform skiljer sig åt beroende på patienternas ålder (Socialstyrelsen, 2019a). Hos barn mellan 4-15 år är symtomdiagnoser som exempelvis buksmärta den vanligaste orsaken till inläggning. Bland barn yngre än fyra år som vårdas inom slutenvård är sjukdomar i andningsorganen den mest frekventa orsaken (Socialstyrelsen, 2019a). Oavsett den bakomliggande orsaken till slutenvård hos barn, visar en studie att situationen kan vara påfrestande för hela familjen (Doupnik et al., 2017).

Lagstiftning kring barn på sjukhus

Vård av barn på sjukhus styrs utifrån lagar och bestämmelser som säkerställer deras rättigheter. Lagen kring barnsjukvården i Sverige finns i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS, 2017:30). Här fastslås att barnets rättigheter skall respekteras och inte kränkas. Vården som utförs skall vara i samråd med patienten, vara av god kvalité och även ge trygghet. I föräldrabalken understryks att

2

det är vårdnadshavarens roll och ansvar att tillgodose barnets behov bemöts (SFS, 1949:381, kap. 6). I takt med barnets stigande ålder är det föräldrarnas skyldighet att ta mer hänsyn till barnets synpunkter och medinflytande i bestämmelser kring vården. Vårdnaden av ett barn sträcker sig tills barnet har fyllt 18 år. Därefter räknas barnet som myndig och det övergår till

självbestämmande kring sin egen vård (SFS, 1949:381, kap. 6).

Barnens rättigheter på sjukhus framhålls också av Nordiskt nätverk för Barn och ungas Rätt och behov inom hälso- och sjukvård Sverige (NOBAB), vilket är en ideell förening som samverkar med Förenta Nationernas barnkonventionen (NOBAB, 2017). NOBAB har tagit fram tio paragrafer som behandlar barnets rättigheter inom vården; Vårdform, föräldramedverkan, information, medbestämmande, miljö, stöd i utvecklingen, kvalificerad personal, kontinuitet och respekt.

Föräldrar till barn på sjukhus

Ständigt närvarande föräldrar präglar sjukhusvården av barn i Sverige (Hallström, 2015). Enligt NOBAB (2017) har barn rätt till en förälder hos sig under sjukhusvistelsen och föräldrarna ska uppmuntras att stanna hos barnet. Föräldrarna har sedan 1990-talet rätt till ekonomisk ersättning för tiden på sjukhuset (Hallström, 2015). Så har det inte alltid varit. Enligt Hallström (2015) har synen på föräldranärvaro i samband med slutenvård av barn har sett olika ut genom tiderna. Mammor tilläts närvara under 1800-talet, vid samma tidpunkt som det första barnsjukhuset i Europa öppnades. Under slutet på 1800-talet förespråkades ingen eller liten kontakt mellan barnen och deras föräldrar. Detta synsätt har präglat barnsjukvården ända fram till 1960-talet, vilket motiverades med bland annat infektionsrisken (Alsop-Shields & Mohay, 2001). Idag värdesätts barnets känslomässiga mående och omvårdnaden är mer familjefokuserad (Hallström, 2015). Hallström (2015) menar att föräldrarnas närvaro har en betydande roll för barnets trygghet och välmående. Exempelvis kan handlingar som närhet och beröring lugna barnet i den ovana sjukhusmiljön. Föräldrarna utgör en brygga mellan barnet och sjukvårdspersonalen (Hallström, 2015). När ett barn vårdas på sjukhus påverkas hela familjen (Hall, 2015). Föräldrarna bor tillsammans med barnet på sjukhuset varpå vardagen förändras (Hallström, 2015). Sjukhusmiljön kan skapa osäkerhet och stress hos föräldrar (Ygge, 2015). En studie av Dahav och Sjöström-Strand (2017) visar att föräldrar till barn på intensivvårdsavdelning upplever känslor av stress och oro, något som också rapporteras av Coyne (2013).

Att vistas på sjukhus med sitt sjuka barn kan vara känslomässigt påfrestande och hos vissa föräldrar skapa en känsla av hjälplöshet (Foster et al., 2018). Sjukhusvistelsen kan därmed vara utmanande och föräldrarna kan uppleva ett stort behov av stödjande insatser från sjuksköterskor (Hallström, 2015). Informatik verkar vara en sådan stödjande insats. Både Dahav och Sjöström-Strand (2017) och Ygge och Arnetz (2004) konstaterar att information kan hjälpa föräldrar till ett sjukt barn att hantera situationen och omständigheterna som råder. Föräldrarnas behov av

informatik uppmärksammas också av Stratton (2004), där informationen handlar om de omvårdnadsåtgärderna barnet erhåller. Likaså betonar Shields et al. (2008) att tillräckligt med information om barnets tillstånd kan vara betydelsefullt för föräldrarna.

Sjuksköterskans ansvarsområde

Enligt International Council of Nurses (ICN) ingår det i sjuksköterskeprofessionen att: “…främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande” (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Detta gör att andra krav ställs på sjuksköterskor som arbetar med barn inom

3

(Hallström & Lindberg, 2015; Ygge, 2015). Ett av målen för sjuksköterskans omvårdnad är att närstående upplever sig delaktiga, respekterade och trygga i vården (Svensk

sjuksköterskeförening, 2014; Willman, 2019). Sjuksköterskor som arbetar med barn bör vara kvalificerade att möta fysiska och psykiska behov hos både barn och föräldrar (NOBAB, 2017). Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde vilket understryks med en kompetensbeskrivning (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). Dessa kompetenser kallas för kärnkompetenser och utgörs utav sex begrepp; personcentrerad vård, samverkan i team, evidensbaserad vård,

förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och informatik. Dessa bildar ett underlag för sjuksköterskor att handla efter för att kunna ge adekvat vård till patienterna (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017a). Som tidigare nämnts har studier visat att ett av dessa behovsområden för föräldrarna är informatik.

Informatik

Kärnkompetensen informatik innebär att sjuksköterskan ska kunna kommunicera med och informera patienter, anhöriga och andra i teamet på ett respektfullt och empatiskt sätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b). I NOBABS standarder (2017) fastslås sjuksköterskans ansvar att informera både barn och deras föräldrar om sjukdomen samt den vård och behandling som ges (NOBAB, 2017). Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017a) ska informationen ges på ett anpassat sätt så att båda parterna förstår. Genom god information och kommunikation bidrar detta till att stärka patientens och närståendes egenvård och inflytande i vården (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017a). Tidigare studier visar att dessa stödjande insatser kan spela en avgörande roll för de anhörigas upplevelse av vården (Sigurdardottir et al., 2016). Förutom informatik kan föräldrar uppleva behov av andra stödjande insatser vilket sjuksköterskan bör möta (NOBAB, 2017).

Omvårdnadsåtgärd stödjande insatser

Begreppet stöd räknas som en omvårdnadsåtgärd enligt VIPS-modellen och därmed någonting som kan ha betydelse för en människas välbefinnande (Ehnfors et al., 2013). Stödet kan vara emotionellt och socialt och syftar till att minska den psykiska och fysiska belastningen (Ehnfors et al., 2013; Socialstyrelsen, 2019b). En del personer förklarar stöd som att få hjälp med olika insatser som närstående behöver, och andra förklarar det som ett behov av information och/eller utbildning (Socialstyrelsen, 2019b). Begreppet stödjande insatser kan därmed inkludera flera olika åtgärder som en människa använder för att hjälpa en annan. I denna litteraturöversikt används begreppet stödjande insatser för att beskriva de omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan använder för att hjälpa föräldrar till inneliggande barn att må så bra som möjligt utifrån förutsättningarna. Exempel på en stödjande insats kan vara information kring barnets vård. Delaktighet i vården

Definitionen av delaktighet kan beskrivas som att individen ingår i ett socialt sammanhang och är involverad i beslut som berör frågor om sitt liv (Svensk sjuksköterskeförening, 2008). Begreppet förutsätter att det är minst två personer som interagerar med varandra, exempelvis sjuksköterska och patient. Sjuksköterskans uppgift är att främja patientens och även anhörigas delaktighet för att arbeta hälsofrämjande. Att vara delaktig för patienten innebär att känna tilltro samt ha

förståelse och kontroll över situationen. Delaktighet kan vidare kännetecknas av att patienten blir respekterad och ingår som aktiv partner i planeringen kring dennes vård (Svensk

sjuksköterskeförening, 2008). När det handlar om barn visar flera studier att delaktighet inom vården är betydelsefullt för föräldrarna (Wheeler, 2005). Enligt Dadlez et al. (2018) upplever föräldrar ett stort behov av delaktighet kring medicinskt beslutsfattande av barnets vård. I en annan studie uppmärksammas en signifikant skillnad kring faktiska och önskad deltagande kring

4

barnets vård (Romaniuk et al., 2014). Majoriteten av föräldrarna önskade större deltagande kring utförande av vård aktiviteter relaterade till det dagliga livet. De uttryckte även en önskan om att vara mer aktiva som förespråkare för sitt barn kring de olika aktiviteterna (Romaniuk et al., 2014). Sjuksköterskans stöd kan underlätta föräldrarnas deltagande kring barnets omvårdnad, men enligt Power och Franck (2008) också fungera som ett hinder för detta.

Familjefokuserad omvårdnad

Idag används begreppet familjefokuserad omvårdnad inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att vård och omsorg fokuseras på familjen i helhet och inte enbart den sjuka i familjen (Shields et al., 2006). Begreppet familj behöver inte betyda personer förbundna genom blodsband, utan kan beskrivas som en grupp av individer som själva har definierat sig som en familj (Svensk

sjuksköterskeförening, 2015). Familjefokuserad omvårdnad av sjuksköterskan kan få familjen att känna sig mer inkluderad i omvårdnaden av barnet (O’Connor et al., 2019). Det har visat sig att hög kvalite av familjecentrerad omvårdnad kan förbättra hälsoresultat hos både patienterna och deras föräldrar (Dadlez et al., 2018). Ett problem som kan uppstå i samband med detta är att föräldrarna kan uppleva stress om deras respektive sjuksköterskans roll i omvårdnaden av barnet är otydlig (Coyne, 2013). Familjen har oftast en central och oersättlig roll inom omvårdnaden av den sjuka (Hallström 2015). Omvårdnaden av ett barn ska utgå från barnets bästa, men enligt Hallström (2015) bör den också ta hänsyn till familjens behov. Det saknas dock tillräckligt med evidens för att säga att familjefokuserad omvårdnad alltid är det bästa (O’Connor et al., 2019). Teoretisk utgångspunkt - KASAM - Känslan av sammanhang

KASAM är ett begrepp framtaget av Aron Antonovsky (1991). Begreppet ingår i den salutogena modell som Antonovsky tog fram år 1979. Till skillnad mot den patogena perspektivet där sjukdomsfaktorer är i fokus, innebär ett salutogent synsätt att uppmärksamma vad som istället får människor att uppleva hälsa förklarar Antonovsky. I begreppen KASAM ingår ytterligare tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet innebär en människas förmåga att förstå det som händer, både en själv och händelser som drabbar andra. Begreppet hanterbarhet handlar om hur man klarar att hanterar en händelse med de tillgängliga resurserna som finns. Slutligen innebär meningsfullhet en människas syn på en händelse, vilket kan sträckas från känslan av en utmaning där det finns motivation till en känsla av meningslöshet

(Antonovsky, 1991). KASAM kan förklaras som nivå av känsla av sammanhang, vilket i sin tur beror på graden av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 1991). Samtliga tre delar är nödvändiga och integrerar med varandra på olika sätt, men Antonovsky (1991) menar att meningsfullhet är viktigast för att uppnå känslan av sammanhang. Utan hög grad av

meningsfullhet kommer varken känslan av begriplighet eller hanterbarhet bestå under längre tid. Enligt modellen påverkar graden av KASAM en människas förmåga att möta och hantera krav och utmaningar i livet (Antonovsky, 1991). Att vara föräldrar till ett barn på sjukhus kan vara en påfrestande händelse med stora krav, varpå begreppet är relevant i denna litteraturöversikt och därmed kommer användas i resultatdiskussionen.

Problemformulering

Barn som vårdas på sjukhus drabbar hela familjen. Omvårdnaden av ett sjukt barn är idag familjefokuserad där en förälder ständigt är närvarande på sjukhuset. Samtidigt som föräldrarna själva ska hantera den nya situationen ska de fungera som ett stöd för barnet. Omständigheterna kan vara omtumlande och föräldrar kan uppleva ett behov av stöd från sjuksköterskan. Ett stöd som kan vara svårt för både föräldrar och sjuksköterskan att identifiera. Situationen skapar en

5

komplex roll för sjuksköterskan som ansvarar för omvårdnaden av barnet, men även för föräldrarnas behov av stöd. För att främja en god sjukhusvistelsen för föräldrarna, är det

betydelsefullt att veta hur föräldrar upplever stödet från sjuksköterskan. Kunskapen är nödvändig för sjuksköterskor, för att det på bästa sätt ska kunna stödja föräldrar till barn på sjukhus. Därmed finns intresse att belysa sjuksköterskans stödjande insatser när ett barn vårdas på sjukhus.

SYFTE

Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av sjuksköterskans stödjande insatser när ett barn vårdas på sjukhus.

METOD Design

En litteraturöversikt valdes som design. Enligt Rosén (2017) innebär en litteraturöversikt en kartläggning av kunskapsläget kring ett omvårdnadsrelaterat område och en bild av hur forskningsläget ser ut idag. Syftet med detta är att få ett underlag för att kunna bedriva

evidensbaserad vård (Rosén, 2017). Enligt Friberg (2017a) ska en tydlig och specifik fråga ställas vilken litteraturöversikten ska besvara. Den befintliga forskningen studeras och granskas

noggrant; Hur ser resultaten ut? Vilka metoder användes? Hur har detta diskuterats etcetera. Detta för att skapa en uppfattning av vad tidigare studier påvisar. Både kvantitativa och

kvalitativa artiklar används och studeras i en litteraturöversikt. Den inhämtade kunskapen kring området sammanfattas och diskuteras sedan om på nytt (Friberg, 2017a). Designen är lämplig för att besvara den uppsatta forskningsfrågan.

Det finns två olika typer av litteraturöversikter, en systematisk litteraturöversikt och en icke- systematisk litteraturöversikt (Kristensson, 2014). En icke-systematisk litteraturöversikt har inte lika många krav att ställa sig till och grundas oftast på studier som författaren redan känner till. En risk med detta förklarar Kristensson (2014) är att författaren väljer studier som grundas efter dennes åsikter och därmed förväntningar kring ämnet och resultatet. Detta menar Kristensson (2014) sänker trovärdigheten. Den icke-systematiska översikten må inte uppfylla alla de krav som ställs på en systematisk översikt, men kan enligt Kristensson (2014) ändå ge en värdefull kunskap kring området vilket motiverar varför metoden valts. I likhet med en systematisk litteraturöversikt bör alla steg redovisas noggrant (Kristensson, 2014). Dessutom granskas och sammanställs all relevant litteratur som vid en systematisk litteraturöversikt, vilket ökar litteraturöversiktens kvalité och tillförlitlighet gällande resultat (Kristensson, 2014).

Urval

Urval genomförs för att få fram litteratur med relevant information (Östlundh, 2017). Enligt Willman och Stoltz (2017) är en adekvat litteratursökning något som ökar uppsatsens validitet. Avgränsningar, inklusionskriterier och exklusionskriterier är sökstrategier som kan underlätta processen och öka chansen till en framgångsrikt litteratursökning menar Östlundh (2017). Avgränsningar

I databaser finns möjlighet att tillämpa avgränsningar i sökningen (Karlsson, 2017). Enligt Karlsson (2017) kan detta förenkla datainsamlingen eftersom artiklar som inte uppfyller önskemål om exempelvis språk och tid kan sorteras bort innan analysdelen (Karlsson, 2017). Enligt Östlundh (2017) kan artiklar vara för gamla för att räknas som vetenskapliga, varpå

6

sökningen begränsades till artiklar publicerade inom tio år, mellan år 2010 och 2020. Likaså begränsades sökningen till att enbart visa peer reviewed artiklar, vilket enligt Henricson (2017) innebär att artiklarna bedöms vara vetenskapliga och därmed nödvändigt för att

litteraturöversikten ska uppnå hög kvalite. Östlundh (2017) betonar dock att Peer reviewed enbart visar att artikeln är publicerad i en vetenskaplig tidskrift, vilket inte säkerställer att den enskilda artikeln är vetenskaplig. För att inte riskera feltolkningar inkluderades enbart artiklar på svenska och engelska och därmed språk som författarna till uppsatsen bemästrar (Östlundh, 2017). En sökning som avgränsats till enbart svenska artiklar hade resulterat i en betydligt mindre mängd, eftersom flertalet vetenskapliga artiklar är skrivna på engelska (Östlundh, 2017). Ytterligare en avgränsning som användes var att artiklar med barn äldre än 18 år exkluderats, eftersom begreppet barn i bakgrunden definieras som åldrarna mellan 0-18 år.

Inklusionskriterier

Vid databassökning av artiklar smalas sökningen av genom de inklusionskriterier som valts ut (Östlundh, 2017). Kriterier är betydelsefullt för studiens kvalité och trovärdighet (Henricson, 2017). Tydliga inklusionskriterier är också betydelsefullt för litteraturöversiktens tillförlitlighet (Rosén, 2017). I uppsatsen inkluderades artiklar med studier från olika delar av världen. Utifrån frågeställningen hade ett inklusionskriterie med artiklar enbart från Sverige givit för få artiklar. Likaså inkluderades både kvantitativa och kvalitativa artiklar. En kvantitativ studie är en form av strukturerad undersökning med numerisk data, medan en kvalitativ studie innehåller djupare intervjuer utan numerisk data (Billhult, 2017; Henricson & Billhult, 2017). Genom att inkludera de båda metoderna ökade chansen till aktuella artiklar utifrån frågeställningen. Artiklar med barn mellan 0-18 år har inkluderats i studien i enlighet med bakgrundens definition av barn. Vidare har också alla inläggningsorsaker till slutenvård hos barn inkluderats, då frågeställningen inte

specificerar en viss sjukdom eller olycksfall. Exklusionskriterier

För att sortera bort irrelevanta artiklar användes exklusionskriterier (Rosén, 2017). Artiklar som inte fanns att tillgå i fulltext på databaserna exkluderades till följd av tidsprioritering.

Sekundärkällor har valts bort eftersom primärkällor ger högre vetenskaplig kvalitet på arbetet (Mårtensson & Fridlund, 2017). För att uppnå en etiskt godtagbar studie i enlighet med Kjellström (2017) utelämnades även artiklar som inte var etiskt övervägda. Artiklar som inte innehöll resultat från föräldrarnas perspektiv har också exkluderas eftersom föräldraperspektivet är vad frågeställningen efterfrågar. I enlighet med definitionen av förälder i bakgrunden har artiklar där föräldern inte är vårdnadshavare med det juridiska ansvaret över barnet valts bort. Datainsamling

Datainsamlingsprocessen inleddes med ett möte med en av Sophiahemmets Högskolas bibliotekarier. Mötet syftade till att få vägledning och tips kring databassökning och vilka söktermer i form av MeSH-termer samt CINAHL Subject Headings som var relevanta för uppsatsen. Därefter påbörjades sökningen i databaserna PubMed (Public Medline) och CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Litterature). De är två av de största databaserna med användbara artiklar för omvårdnadsforskning (Karlsson, 2017). PubMed är en databas med artiklar inom hela den biomedicinska disciplinen, medan CINAHL enbart innehåller artiklar inom de tre områdena omvårdnad, arbetsterapi och fysioterapi (Karlsson, 2017).

I PubMed användes sökord i form av MeSH termer vid datainsamlingen. De som användes var följande; “Hospitalized (MeSH)”, “Child (MeSH)”, “Child, hospitalized (MeSH)” “Parents (MeSH)”, “Nurse (MeSH)”, “Family centered care (MeSH)”, “Participation (MeSH)”, “Nursing

7

care (MeSH)”, “Support (MeSH)”, “Experiences (MeSH)”, “ (MeSH)”, “Participation (MeSH)”, “Children (MeSH)”, “Professional-Family Relations (MeSH)”, “Nurse's Role (MeSH)”, Nursing Staff (MeSH)”, “Nursing Staff, hospital (MeSH)”, “Social support (MeSH)”, “Nurses (MeSH)”, “Hospital (MeSH)”, “Family Nursing(MeSH)”, Family relation (MeSH)”, “Infant (MeSH)”, “Parent-child Relations (MeSH)”, “Intensive Care Units (MeSH)”, “Neonatal (MeSH)”, “Social Support (MeSH)”, “Psychology (MeSH)”, “Delivery of health care (MeSH)” och “Perception (MeSH). Se Tabell 1 för samtliga sökkombinationer.

I CINAHL användes CINAHL Subject Headings. De sökord som användes var följande; (MH “Psychology”), (MH “Nursing Role”), (MH “Nurses”), (MH “Nursing Staff, hospital”), (MH “Support, Psychosocial”), (MW “Psychosocial factors”), (MH “Child, Hospitalized”), (MH “Nurses”), (MH “Parents”), (MH “Parental attitudes”), (MH “Parenting”), (MH “Experience”), (MH “Life experiences”), (MH "Professional-Family Relations") och (MH “Family centered care”). Se Tabell 1 för samtliga sökkombinationer.

I både PubMed och CINAHL användes blocksökning som sökstrategi. Blocksökning innebär att flera olika söktermer som är aktuella för frågeställningen kan kombineras i en sökning (SBU, 2017). I ett block kan flera synonymer eller ord som behandlar samma ämne användas. Exempelvis användes MeSH-termerna “Nurse's Role”, “Nurses``, “Nursing Staff, Hospital”, “Social Support” och “Professional-Family Relations” för begreppet “stödjande insatser” Först söktes blocket för sig genom att kombinera liknande sökord i samma block. Den booleska operatorn “OR” användes mellan sökorden, vilket breddar sökningen då artiklar innehållande någon eller samtliga termer visas i sökresultatet. Därefter kombinerades blocken med varandra för att på så sätt smalna av sökresultatet till relevanta artiklar. Detta gjordes genom att använda den booleska termen “AND”, vilket innebär att en av termerna från varje block måste finnas i artiklarna (SBU, 2017). Nedan följer de MeSH-termer respektive CINAHL Subject Headings som använts vid datainsamlingen. Se Tabell 1 för samtliga sökkombinationer.

I datainsamlingen har de vetenskapliga artiklarna valts ut i två steg enligt Rosén (2017). Först genomfördes en grovsållning utifrån titel. Om titel var relevant togs abstract fram och lästes enskilt av båda. Därefter skedde ett urvalsförfarande baserat på artiklarnas fulltext. Beslutet om att inkludera eller inte togs gemensamt. Sammanlagt granskades 50 artiklar som identifierats genom databassökning. Artiklarna som gick vidare till steg två granskades i enlighet med kvalitetsgranskningen samt avseende på de inklusions- och exklusionskriterierna som gjorts. I enlighet med Rosén (2017) sorterades på detta sätt irrelevanta artiklar bort. Om granskarna var oeniga om en studie granskades artikeln på nytt av de båda författarna tillsammans och en ny bedömning genomfördes (Rosén, 2017).

8

Tabell 1. Redogörelse för datainsamlingen i PubMed och i <CINAHL Databas Datum Sökord Identifierade artiklar Granskade abstract* Granskade artiklar* Inkluderade artiklar* PubMed 31-08-2020 ((((Professional-family relations[MeSH Terms]) OR (Nurse's role[MeSH Terms])) OR (Nursing staff, hospital[MeSH Terms]) OR (Social support[MeSH Terms]) OR

(support[Title/Abstract]) AND ((y_10[Filter]) AND (fft[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter]) AND (allchild[Filter]))) AND (((Child, hospitalized[MeSH Terms]) OR (children[Title/Abstract])) AND

(hospitalized[Title/Abstract]) AND ((y_10[Filter]) AND (fft[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter]) AND (allchild[Filter])))) AND

(((experience[Title/Abstract]) OR (experiences[Title/Abstract])) OR (Psychology[MeSH Subheading]) AND ((y_10[Filter]) AND (fft[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter]) AND (allchild[Filter])))) AND ((parents[MeSH Terms]) OR (parents[Title/Abstract]) AND ((y_10[Filter]) AND (fft[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter]) AND (allchild[Filter])))

81 28 15 3

CINAHL 31-08-2020

MH parents OR MH Parental attitudes OR MH parenting AND

MW psychosocial factors OR MH experience AND

MW Child, hospitalized OR MH Hospitalized OR MH children AND

MH Professional-Family Relations OR MH Nursing Role OR MH Nursing staff, Hospital OR MH Support, Psychosocial OR MH Support 30 13 7 3 PubMed 31-08-2020 ((((((((((Professional-family relations[MeSH Terms]) OR (Nurse´s role[MeSH Terms])) OR (nursing staff, hospital[MeSH Terms])) OR (Social support[MeSH Terms])) OR (Family relations[MeSH Terms]) AND ((fft[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter]) AND (allchild[Filter]))) AND ((((child,

hospitalized[MeSH Terms]) OR

(children[Title/Abstract])) OR (child[MeSH Terms])) OR (parents[MeSH Terms]) AND ((fft[Filter]) AND (english[Filter] OR

swedish[Filter]) AND (allchild[Filter])))) AND (((Psychology[MeSH Subheading]) OR (perception[MeSH Terms]) ) OR (social support[MeSH Terms]) AND ((fft[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter]) AND (allchild[Filter])))) AND (((delivery of health care[MeSH Terms]) OR (intensive care units[MeSH Terms])) OR (parent-child

9

relations[MeSH Terms]) AND ((fft[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter]) AND (allchild[Filter])))) AND (professional-family relations[MeSH Terms] AND ((fft[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter]) AND (allchild[Filter])))) AND ((infant[MeSH Terms]) OR (child[MeSH Terms]) OR (neonatal[MeSH Terms])AND ((fft[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter]) AND (allchild[Filter])))) AND (parents[MeSH Terms] AND ((fft[Filter]) AND (english[Filter] OR swedish[Filter]) AND (allchild[Filter])))

CINAHL 31-08-2020

MH parents OR MH Parental attitudes OR MH parenting AND

MW psychosocial factors OR MH experience OR MH Life experiences AND

MW Child, hospitalized OR MH Hospitalized OR MH children AND

MH Professional-Family Relations OR MH Nursing Role OR MH Nursing staff, Hospital OR MH Support, Psychosocial OR MH Support OR MH Family Centered Care

31 10 7 3 Manuell sökning - - 17 10 4 Totalt: 805 118 50 15 Manuella sökningar

Utöver blocksökningar genomfördes även manuella sökningar. Detta är ingen systematisk sökning utan innebär till exempel att väsentliga artiklar påträffas via “similar articles”, i

artiklarnas referenslista, böcker etc (Kristensson, 2014). De fyra artiklar som hittades via ”similar articles” var av författarna Baird et al. (2016), Foster et al. (2016), Konuk & Karaca (2017) och Marcinowicz et al. (2014).

Kvalitetsgranskning

Kvalitetsgranskning innebär att använda ett systematiskt tillvägagångssätt för att kritiskt granska de vetenskapliga artiklarna innan de nyttjas som litteratur till studien (Friberg, 2017b). Syftet enligt Friberg (2017b) är att artiklarna ska vara av hög kvalitet och kunna besvara

litteraturöversiktens syfte. Kvalitetsgranskning kan ske på olika sätt där valet av

kvalitetsgranskningsprotokoll påverkar studiens reliabilitet (Friberg, 2017b; Henricson, 2017). Artiklarna kvalitetsgranskades av oss båda enskilt enligt Sophiahemmet Högskolas

bedömningsunderlag (Bilaga A) vilket utformats för vetenskaplig klassificering och kvalitet samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats (Berg et al., 1999; Willman et al., 2016). Granskningen utifrån aspekterna i bedömningsunderlaget har kategoriserat

10

artiklarna i tre olika nivåer; I = Hög kvalité, II = Medel kvalité, III = Låg kvalité. Aspekterna som avgjorde vilken kvalitetsnivå artiklarna tilldelades var olika beroende på metod. Några exempel är; Hur gammal är studien? Är frågeställningen tydligt formulerad? Är deltagarantalet tillräckligt för att besvara frågeställningen? Hur stort var bortfallet? Har korrekta statistiska metoder

använts? Är processerna som exempelvis metoden tillräckligt beskrivna? Är resultatet tydligt? (Berg et al., 1999; Willman et al., 2016). Det slutliga kvalitetsnivån artikeln tilldelades beslutades genom diskussion de båda granskarna emellan.

I syfte att hålla god vetenskaplig kvalitet har artiklar med hög kvalitet prioriterats (Mårtensson & Fridlund, 2017). För att uppnå tillräcklig mängd artiklar för ett analyserbart material togs beslutet att även inkludera artiklar av medelhög kvalitet, förutsatt att de svarade på studiens syfte

(Friberg, 2017a). I enlighet med studiens forskningsetiska överväganden granskades artiklarna utifrån om de innehöll etiskt övervägande eller ej. Med avsikten att uppnå ett etiskt godtagbart arbete exkluderades de artiklar som saknade etisk övervägande (Kjellström, 2017). Var

granskarna oense om en artikels kvalitetsnivå granskades artikeln tillsammans innan ett nytt beslut fattades. Slutligen inkluderades 15 antal artiklar i studien som presenteras i en matris (Bilaga B).

Dataanalys

Till denna studie användes analysmetoden integrerad analys. Enligt Kristensson (2014) innebär en integrerad analys att data presenteras på ett överskådligt sätt, varpå metoden valdes.

Inledningsvis skedde en genomgång av de utvalda artiklarna genom att de lästes enskilt av de båda författarna. För att skapa en överblick över data, klipptes väsentliga resultatdelar som svarade på studiens syfte ut från artiklarna gemensamt av författarna. Texten klistrades in i en tabell i ett Word dokument. Tabellen skapades med inspiration från Kristenssons (2014) metod i syfte att förenkla dataanalysen. Texten sammanfattades på svenska och utifrån sammanfattningen kunde sedan likheter och skillnader i resultatet påvisas. För att skapa en överblick och enklare kunna identifiera likheter och skillnader i resultatet skapades i nästa steg etiketter som beskrev identifierad data. Slutligen bildade etiketterna i steg tre, övergripande kategorier som beskrev resultatet. Tillvägagångssättet för dataanalysen exemplifieras i Tabell 2.

Tabell 2. Kategoriindelning. Artikel

nummer:

Ursprungstext Sammanfattning Etikett Kategori

1. “Families valued the apparent transparency of communication between nurses and physicians and nurse involvement in FCR increased family confidence in the health care team”.

Föräldrarna upplevde större förtroende för vårdteamet om sjuksköterskorna och läkarna förde en öppen dialog om barnets vård. Dialog + Muntlig information Kommunikati on + Information

11 Forskningsetiska överväganden

Forskning är betydelsefullt för att bland annat möjliggöra samhällsutveckling (Kjellström, 2017). För att genomföra forskning krävs ofta deltagande människor. En viktig del av forskningsetik handlar därmed om att värna om mänskliga rättigheter och skydda forskningspersoner från att obefogat utnyttjas. Riktlinjer kring detta behandlas i Helsingforsdeklarationen, vilket räknas till en av de mest kända forskningsetiska riktlinjerna (Kjellström, 2017). Helsingforsdeklarationen utformades år 1648 av Världsläkarförbundet (WMA) och reviderades senast år 2013 (Helgesson, 2015). Deklarationen understryker bland annat informerat samtycke samt betydelsen av att forskning genomgått etikprövning (Kjellström, 2017). Forskningsetiken i samband med denna litteraturöversikt inkluderar etiska reflektioner och tillämpningar under arbetets gång (Kalman & Lövgren, 2012). När författarna till denna studie haft etiska funderingar under urvalsprocessen har Helsingforsdeklarationen använts som underlag.

En etisk studie måste enligt Kjellström (2017) uppfylla kriterier i form av att studiens frågeställning är väsentlig, att studien är av bra kvalitet och att den utförts på ett etiskt sätt. Kvalitetsgranskningen stärkte litteraturöversiktens kvalité (Friberg, 2017b). Vid utformandet av studiens frågeställning reflekteras det över hur den skulle formuleras för att räknas som etisk. Inom humanforskning bör frågeställningen syfta till att göra nytta för individen, samhället och professionen, vilket studiens frågeställning gör (Kjellström, 2017). För att få en etiskt godtagbar studie inkluderades enbart etiskt övervägda artiklar.

Ett forskningsetiskt problem i samband med metoden litteraturöversikt är risken för plagiat och oredlighet, eftersom författarna i en litteraturöversikt sammanställer andra forskares resultat (Rosén, 2017). Enligt Helgesson och Eriksson (2013) är ärlighet grunden till ett etiskt arbete. För att värna om detta och enligt Kjellström (2017) minska risken för att använda och ta åt sig äran för andra människors idéer eller resultat har noggrannhet tillämpats vid referens- och

citathantering. Vidare har Sophiahemmets högskolas (2020) modifierade referenssystem American Psychological Association (APA) följts vid källhantering. APA är ett referenssystem som används inom samhälls- och beteendevetenskaper (Gunnarsson, 2017).

RESULTAT

Litteraturstudiens resultat baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I enlighet med dataanalysen har etiketter och kategorier identifierats utifrån likheter och skillnader i data. Analysen resulterade i de övergripande kategorierna emotionell support, information, kommunikation, delaktighet, upplevelse av kontinuitet och sjuksköterskans förhållningssätt. Nedan presenteras kategorierna som rubriker med eventuell etikett som underrubrik.

Emotionell support

Föräldrar till barn på sjukhus upplevde emotionell support från sjuksköterskan som betydelsefullt (Aftyka et al., 2017; Arabiat et al., 2018; Konuk & Karaca, 2017; Marcinowicz et al., 2014; Saria et al., 2019). Att sjuksköterskorna lyssnade på föräldrarnas oro upplevdes som en betydelsefull stödjande insats (Aftyka et al., 2017; Konuk & Karaca, 2017). Vidare kunde föräldrarnas mående främjas om sjuksköterskorna bemötte deras känslor under sjukhusvistelsen (Aftyka et al., 2017; Arabiat et al., 2018). Flera föräldrar såg detta stöd som “viktigt eller “mycket viktigt” (Arabiat et al., 2018). Det framkom emellertid att några föräldrar inte alls såg detta som betydelsefullt och värdesatta andra behov mer, exempelvis att sjuksköterskan förklarade omvårdnaden barnet gavs (Arabiat et al., 2018). Vidare framkommer i en studie av Aftyka et al. (2017) att den emotionella

12

supporten kunde innebära att sjuksköterskan gav föräldrarna stöd genom att visa omtanke kring mat och sömnbehov men även stöd att prata om känslor. Andra föräldrar upplevde det

betydelsefullt med stödjande insatser i form av omvårdnad, emotionell uppmuntran och hopp från både sjuksköterskor och läkare (Saria et al., 2019). Några föräldrar menade också att emotionell support fick de att känna sig mer inkluderade i barnets vård (Aftyka et al., 2017).

Flera föräldrar till barn på sjukhus upplevde sjuksköterskans emotionella stöd som otillräckligt (Aftyka et al., 2017; Konuk & Karaca, 2017). Vissa föräldrar var nöjda med sjuksköterskans fysiska omvårdnad, men menade att det psykologiska stödet inte var tillräckligt (Konuk & Karaca, 2017). En studie visade ett samband mellan stress hos föräldrar och upplevelsen av otillräckligt emotionellt stöd (Aftyka et al., 2017). Däremot framkom att de flesta föräldrar till barn som vårdades palliativt var nöjda med det psykologiska stödet de erbjöds (Gilmer et al., 2012). Två av mammorna upplevde emellertid att stödet inte rekommenderades tillräckligt mycket (Gilmer et al., 2012).

Vidare visade ett flertal studier att föräldrar till barn på sjukhus upplevde ett behov av allmän support från sjuksköterskorna (Aftyka et al., 2017; Foster et al., 2016; Gilmer et al., 2012). En del föräldrar upplevde att det allmänna stödet var tillräckligt för deras behov (Aftyka et al., 2017). En studie av Aftyka et al. (2017) visade ett samband mellan otillräckligt allmänt stöd från

sjuksköterskor och stress hos föräldrar till barn på sjukhus. Vidare framkom i en annan studie att föräldrar från landsbygden, med begränsad möjlighet till närstående på plats på sjukhuset, i högre grad, vände sig till sjuksköterskorna för stöd än andra föräldrar (Foster et al., 2016).

Information

Föräldrar upplevde information från sjuksköterskan som en betydelsefull stödjande insats när deras barn vårdades på sjukhus (Aftyka et al., 2017; Ames et al., 2011; Arabiat et al., 2018; Foster et al., 2016; Foster et al., 2018; Foster & Whitehead, 2017; Gilmer et al., 2012; Konuk & Karaca, 2017; Saria et al., 2019; Seliner et al., 2016; Wah, 2013; Walker-Vischer et al., 2014). Flera föräldrar uttryckte att informationen av all vårdpersonal, inklusive sjuksköterskan var det största behovet (Saria et al., 2019; Seliner et al., 2016; Wah, 2013). Dock visade det sig att flera föräldrar till hospitaliserade barn upplevde att den givna informationen kring barnet var

otillräckligt och alldeles för ytligt (Aftyka et al., 2017; Ames et al., 2011; Arabiat et al., 2018; Foster et al., 2016; Foster et al., 2018; Foster & Whitehead, 2017; Konuk & Karaca, 2017; Saria et al., 2019; Seliner et al., 2016; Wah, 2013). Flera föräldrar upplevde behovet av mer detaljerad och adekvat information av sjuksköterskan som då var aktuellt för barnets mående och prognos (Saria et al., 2019; Seliner et al., 2016). En del föräldrar belyste även att sjuksköterskan skulle ge informationen på ett ärligt och respektfullt sätt (Foster & Whitehead, 2017). Dock framkom det i en annan studie att en förälder upplevde andra behov som mer betydelsefulla än information, i detta fall, sjuksköterskans familjestöd (Foster et al., 2018).

Det framkom även att otillräcklig, obegriplig och ytlig information kunde medföra en frustration, stress och oro hos föräldrarna (Saira et al., 2016). Detta kunde även gör att föräldrarnas känsla av delaktighet i barnets vård minskades (Saira et al., 2019). Likaså framkom ett annat behov hos föräldrarna vilket var friheten att få ställa frågor till sjuksköterskan, men även att få dem

besvarade (Ames et al., 2011; Foster et al., 2016; Konuk & Karaca, 2017). I syfte till detta var att föräldrarna upplevde behovet att få mer kunskap kring vården och dess olika processer (Konuk & Karaca, 2017; Seliner et al., 2016; Wah, 2013). Exempelvis upplevde föräldrarna ett behov av detaljerad information kring vad olika processer innebär, vad som skulle göras med barnet, innan det tillämpades (Konuk & Karaca, 2017). En förälder uttryckte att det var “viktigt” att

13

sjuksköterskan, självmant förklarade varför barnet skulle få vissa mediciner innan det

administrerades (Konuk & Karaca, 2017). I likhet med detta framkom det att föräldrarna kände behovet av mer förståelse kring behandlingsprocessen för att på så sätt öka deras känsla av kontroll kring barnets vård (Seliner et al., 2016).

Trots detta, visade det att flertalet föräldrarna var nöjda med den givna informationen från sjuksköterskorna (Arabiat et al., 2018; Foster et al., 2016; Foster et al., 2018; Gilmer et al., 2012; Walker-Vischer et al., 2014). Flera föräldrar upplevde att den givna informationen var tillräcklig för förståelsen kring barnets vård (Foster er al., 2018; Gilmer et al., 2012). Föräldrarna upplevde att informationen var bra och att exempel på problem gavs för att öka förståelsen hos föräldern (Walker-Vischer et al., 2014). En förälder till ett barn på en barnintensivvårdsavdelning uttryckte att sjuksköterskorna gav tydlig information om vad som efterfrågades (Walker-Vischer et al., 2014).

Enligt Foster et al. (2016) upplevde föräldrarna även att den givna informationen gavs på ett respektfullt sätt. En del andra föräldrar upplevde att de, till största del, fick tillräckligt med information om vården och eventuella förändringar som kunde förväntas ske i barnets vård (Arabiat et al., 2018). Något som också framkom var att föräldrarna även upplevde ett behov av skriftlig information om barnets hälsostatus (Foster et al., 2018). Av alla deltagare, var det hela 96 procent av föräldrarna som upplevde detta som betydelsefullt. Emellertid var det endast 62 procent av föräldrarna som upplevde att detta bemöttes, att de fick skriftlig information av personalen. Av studiedeltagarna uppgav sex procent att de inte fått någon skriftlig information om barnets hälsostatus (Foster et al., 2018).

Kommunikation

Kommunikation i form av kontinuerlig dialog mellan föräldrar och sjuksköterskor kunde fungera som ett stöd för föräldrarna (Ames et al., 2011; Foster et al., 2016; Foster & Whitehead,

2017; Gilmer et al., 2012; Walker-Vischer et al., 2014). Ett behov föräldrarna upplevde var att få ställa frågor till sjuksköterskan och få dem besvarade (Ames et al., 2011; Konuk & Karaca, 2017; Wah, 2013). Frågorna som föräldrarna ställde handlade oftast om barnets vård och hälsa. De kunde exempelvis handla om biverkningar, symtom, hälsostatus, provresultat, diagnos etc. (Foster & Whitehead et al., 2017; Gilmer et al., 2012). Flera av föräldrarna kände ett ansvar att utveckla förståelse av barnets vård och mående, detta för att kunna bedriva god vård till sitt barn (Ames et al., 2011; Foster et al., 2016). Det framkom även att vårderfarenheten upplevdes som betydelsefulla för föräldrarna, då de kunde förmedla saker som gjorde barnet mer bekvämt, exempelvis inför olika vårdprocesser (Ames et al., 2011). En del andra föräldrar kände även behovet av feedback och frekvent återkoppling från sjuksköterskorna (Wah, 2013). Detta gjorde att föräldrarna förstod sitt barns hälsotillstånd bättre, ökade föräldrarnas hopp och lindrade deras känsla av hjälplöshet (Ames et al., 2011).

Föräldrarna uttryckte även att när frågorna besvarades på ett respektfullt sätt och en öppen kommunikation genomfördes, minskades deras bekymmer och ökade därmed deras känsla av trygghet (Ames et al., 2011; Seliner et al., 2016; Walker-Vischer et al., 2014). I likhet med detta förklarade en annan förälder att när alla dennes frågor besvarades av sjuksköterskan, blev denna förälder mer bekväm till att ställa flera frågor kring oklarheter (Walker-Vischer et al., 2014). Vidare belyser andra föräldrar i en studie av Konuk och Karaca (2017) att det var betydelsefullt att deras bekymmer uppmärksammades av sjuksköterskan. En förälder till ett sjukt barn uttryckte att den informationen som gavs ibland kan vara för omfattande. Det var därför “viktigt” att frågor kunde ställas flera gånger om och att dessa besvarades (Ames et al., 2011).

14 Delaktighet

I flera studier framkom att delaktighet i barnets vård kunde främja måendet hos föräldrarna (Foster & Whitehead, 2017; Marcinowicz et al., 2014; Saria et al., 2019; Wah, 2013).

Delaktigheten kunde minska föräldrarnas upplevelse av stress (Saria et al., 2019; Wah, 2013). Föräldrar till barn på en intensivvårdsavdelning upplevde tillfredsställelse vid direkt involvering i barnets vård (Saria et al., 2019). Delaktigheten kunde öka deras känsla av kontroll i den svåra och stressiga situationen på avdelningen och därmed må bättre (Saria et al., 2019). Flera olika

stödjande insatser från sjuksköterskan kunde påverka föräldrarnas känsla av delaktighet (Aftyka et al., 2017; Foster & Whitehead, 2017; Wah, 2013). Delaktigheten kunde gälla såväl barnets fysiska vård som medicinska behandlingar och dagliga aktiviteter (Foster & Whitehead, 2017). Måltider via nasogastrisk sond och syrgasbehandling var exempel på aktiviteter som föräldrarna önskade ett aktivt deltagande i för att känna sig inkluderade i barnets vård (Foster & Whitehead, 2017). En del föräldrar upplevde att stödjande insatser som kunskap i spädbarnsvård och

feedback från sjuksköterskan sida kunde få dem att känna sig mer delaktiga (Wah, 2013). Vidare kunde föräldrarnas känsla av delaktighet i barnets vård främjas av kommunikation mellan

föräldrar och sjuksköterskor (Aftyka et al., 2017; Wah, 2013). Föräldrarna uttryckte ett behov av att sjuksköterskan skulle svara på deras frågor för att de skulle känna sig delaktiga (Wah, 2013). En annan studie påvisar liknande resultat. Där framkom det att föräldrarna upplevde sig mer delaktiga om deras behov av kommunikation, aktivt lyssnande och emotionellt stöd blev tillgodosett av sjuksköterskan (Aftyka et al., 2017).

Det framkom i resultatet att föräldrar kunde uppleva för lite stöd från sjuksköterskan för att känna sig delaktiga i vården (Franck & Axelin, 2013; Gilmer et al., 2012). Föräldrar till barn på en intensivvårdsavdelning upplevde att sjuksköterskans stöd för att de skulle känna sig delaktiga var mindre tillgodosett än andra former av stöd (Franck & Axelin, 2013). Likaså upplevde en del föräldrar till barn som vårdats palliativt att de inte var delaktiga i beslut gällande barnets vård (Gilmer et al., 2012).

Upplevelse av kontinuitet

Föräldrar uppskattade kontinuitet i barnets omvårdnad (Ames et al., 2011; Baird et al., 2016). Kontinuiteten kunde gälla såväl omvårdnaden som vilken ansvarig sjuksköterska barnet har (Ames et al., 2011; Baird et al., 2016). Ett flertal studier visade att föräldrar till barn på

intensivvårdsavdelningar kände sig lättade om ansvarig sjuksköterska var en de redan kände till (Ames et al., 2011; Baird et al., 2016). På så sätt visste de att barnet blev väl omhändertaget och kunde därmed slappna av (Baird et al., 2016). Några föräldrar upplevde en lättnadskänsla då sjuksköterskan kände till barnets personlighet och exempelvis hur det tröstades (Ames et al., 2011). I studien av Baird et al. (2016) framkom att flera föräldrar upplevde bristande kontinuitet i omvårdnaden, vilket resulterade i frustration och ökad ansträngning hos de redan stressade föräldrarna. Vidare visade studien att föräldrarnas förtroende för sjuksköterskorna kunde sjunka vid upprepade procedurer av inkonsekvent omvårdnad av barnet och familjen (Baird et al., 2016). Sjuksköterskans förhållningssätt

Sjuksköterskornas förhållningssätt påverkade hur föräldrarna upplevde deras stödjande insatser (Foster et al., 2016; Foster & Whitehead, 2017; Marcinowicz et al., 2014; Seliner et al., 2016). Flera studier visade att ett bra förhållningssättet hos sjuksköterskan kunde få föräldrarna att må bättre (Arabiat et al., 2018; Foster & Whitehead, 2017; Seliner et al., 2016). Enligt föräldrar till

15

barn med funktionshinder som vårdades på sjukhus, ingav ett öppet och respektfullt

förhållningssätt hos sjuksköterskorna trygghet och minskade deras bekymmer (Seliner et al., 2016). Likaså vittnade föräldrar till barn på intensiven om ett behov av att sjuksköterskans förhållningssätt var präglat av värme, välkomnande, empati och förståelse för att de skulle känna sig väl omhändertagna (Foster & Whitehead, 2017). I studien av Arabiat et al. (2018) framkom att sjuksköterskans förhållningssätt också påverkade hur betydelsefulla föräldrarna kände sig i barnets vård (Arabiat et al., 2018). Flera föräldrar upplevde att det var betydelsefullt vilket förhållningssätt sjuksköterskans hade när hon informerade om barnets vård (Foster & Whitehead, 2017; Saria et al., 2019). Det framkom att en del föräldrar upplevde bristande förhållningssätt hos sjuksköterskorna (Foster et al., 2016; Marcinowicz et al, 2014; Saria et al., 2019 ). En del

föräldrar menade att de inte blivit erbjudna stödet på ett meningsfullt sätt (Foster et al., 2016). Andra föräldrarna förväntade sig mer vänlighet från sjuksköterskorna (Marcinowicz et al., 2014). I en studie uttryckte föräldrar att sjuksköterskor behövde utbildning i hur information på bästa sätt bör förmedlas till föräldrar med barn på sjukhus (Saria et al., 2019).

DISKUSSION Resultatdiskussion

Studiens syfte var att belysa föräldrars upplevelse av sjuksköterskans stödjande insatser när ett barn vårdas på sjukhus. Sammanfattningsvis visade artiklarnas resultat sex kategorier som påverkade föräldrarnas upplevelse av de stödjande insatserna: emotionell support, information, kommunikation, delaktighet, upplevelse av kontinuitet och sjuksköterskans förhållningssätt. Något som också framkom utifrån resultatet var att behoven och upplevelsen av stöd skilde sig åt mellan föräldrar. Av resultatet föreföll ändock de mest betydande stödjande insatserna vara information, emotionell support och delaktighet, vilket därmed utgör studiens huvudfynd. Likaså identifierades skillnader i vilken grad föräldrarna upplevde att sjuksköterskans stödjande insatser tillfredsställde deras behov.

Ett huvudfynd från resultatet var att information från sjuksköterskorna upplevdes som en betydelsefull stödjande insats av föräldrarna. Detta framkom i en övervägande del av studierna (Aftyka et al., 2017; Ames et al., 2011; Arabiat et al., 2018; Foster et al., 2016; Foster et al., 2018; Foster & Whitehead, 2017; Konuk & Karaca, 2017; Saria et al., 2019; Seliner et al., 2016; Wah, 2013). Att föräldrar till barn på sjukhus upplever ett behov av information som

omvårdnadsåtgärd överensstämmer med tidigare studier (Dahav & Sjöström-Strand, 2017; Shields et al., 2008; Sigurdardottir et al., 2016; Stratton, 2004; Ygge & Arnetz, 2004). Av resultaten framkom att information om barnets sjukdom, förväntad prognos, omvårdnad etcetera kunde stödja föräldrarna och förbättra deras mående. Enligt Antonovskys salutogena modell uppmärksammas vad som får människor att uppleva hälsa (Antonovsky, 1991). Han förklarar att begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet skapar KASAM, en känsla av

sammanhang, vilket i sin tur påverkar förmågan att klara av svåra situationer (Antonovsky, 1991). Med denna utgångspunkt skulle resultatet kunna förklaras som att information hjälpte föräldrarna att känna begriplighet över situationen, uppleva KASAM och därmed må bättre. Vidare visade studiens resultat att föräldrarna upplevde delaktighet i barnets vård som en stödjande insats (Foster & Whitehead, 2017; Marcinowicz et al., 2014; Saria et al., 2019; Wah, 2013). Detta överensstämmer med tidigare forskning, där delaktighet framkommer som ett betydelsefullt stöd (Dadlez et al., 2018; Wheeler, 2005). Delaktighet fick föräldrarna att känna kontroll i den utmanande situationen med ett barn på sjukhus (Saria et al., 2019; Wah, 2013). Att

16

sjuksköterskan stöttade föräldrarna att känna delaktighet kunde förbättra deras känsla av

hanterbarhet och enligt Antonovsky (1991) därmed deras förmåga att möta den svåra situationen. Ett annat intressant huvudfynd från resultatet var betydelsen av emotionellt stöd från

sjuksköterskorna, något som inte uppmärksammades nämndesvärt i bakgrundens artiklar (Aftyka et al., 2017; Arabiat et al., 2018; Konuk & Karaca, 2017; Marcinowicz et al., 2014; Saria et al., 2019). Det emotionella stödet verkade hjälpa föräldrarna att hantera sina känslor under

sjukhusvistelsen, vilket enligt tidigare forskning beskrivits som en emotionell utmaning (Coyne, 2013; Dahav & Sjöström-Strand, 2017; Foster et al., 2018). Upplevelsen av det emotionella stödets vikt var dock inte entydigt. En del föräldrar upplevde det emotionella stödet som mindre viktigt än andra former av stödjande insatser (Arabiat et al., 2018).

I tidigare forskning och i majoriteten av studiens resultat framkom det att familjen upplevde att de ställdes inför en utmaning när deras barn lades in på sjukhus. Studier visade att föräldrarna försökte göra sig bekanta med olika processer och samla erfarenhet i vården för att därmed kunna bedriva god vård till sitt barn (Ames et al., 2011; Foster et al., 2016; Foster et al., 2017).

Föräldrarna hittade en mening med den påfrestande situationen vilket därmed främjade måendet hos dem själva och barnet. Detta kan knytas i samband med Antonovskys (1991) modell som menar att den påfrestande situationen för familjen, ändå kan upplevas som meningsfullt. Från resultatet framkom att de stödjande insatserna information, uppmuntran till delaktighet och emotionell support från sjuksköterskan kunde mildra föräldrarnas känsla av stress (Aftyka et al., 2017; Baird et al., 2016; Saria et al., 2019). I enlighet med Antonovsky (1991) kan stödet från sjuksköterskan gjort situationen mer hanterbar för föräldrarna. Fenomenet att sjuksköterskans stödjande insatser kunde minska stress hos föräldrar uppmärksammades i tidigare forskning (Coyne, 2013; Dahav & Sjöström-Strand, 2017). Vidare visade resultatet att föräldrarna upplevde kontinuitet och sjuksköterskans förhållningssätt som betydelsefulla stödjande insatser, något som inte framkom i bakgrunden men som bekräftas av aktuell forskning (Fraser et al., 2014; Hagen et al., 2019; Tobon et al., 2015; Zanello et al., 2015). En tanke kan vara att kontinuitet och

sjuksköterskans förhållningssätt är två former av stöd som kan få föräldrarna att känna sig mer trygga i sjukhusmiljön, vilket enligt bakgrunden kan orsaka osäkerhet och stress (Ygge, 2015).x Utifrån resultatet identifierades skillnader i vilken grad föräldrarna upplevde att sjuksköterskans stödjande insatser tillfredsställde deras behov. Olikheterna kan tänkas bero på att föräldrarna upplevde ett behov av olika mycket stöd, vilket framgick i resultatet. Detta i sin tur kan bero på att föräldrarna var olika rustade inför den svåra situationen, de hade olika grad av KASAM (Antonovsky, 1991). Följaktligen kunde en del föräldrar hantera sjukhussituationen i högre grad än andra, varpå de upplevde behov av olika mycket stöd. Likaså visade resultatet på skillnader i vilken av sjuksköterskans stödjande insatser föräldrarna upplevde som mest betydelsefull. Enligt Antonovskys salutogena modell finns flera friskfaktorer som får en människa att uppnå hälsa (Antonovsky, 1991). Antonovsky betonar att friskfaktorerna kan vara olika, vilket kan förklara skillnaderna i hur föräldrarna värderade de stödjande insatserna (Antonovsky, 1991). Något intressant som framkom i resultatet vara att merparten av föräldrar till barn som vårdades palliativt upplevde den givna informationen som tillräcklig (Foster et al., 2016; Gilmer et al., 2012). Utöver detta visade resultatet inga nämnvärda mönster mellan barnets sjukdom eller typ av sjukhus som barnet vårdades på och föräldrarnas upplevelse av de stödjande insatserna. Studiens resultat bekräftade problemområdet som presenterades i bakgrunden. Det framgick tydligt att föräldrarna till barn på sjukhus upplevde ett behov av stödjande insatser från sjuksköterskorna. Författarna anser att resultatet och de huvudfynd som framkom svarade på studiens syfte. Huvudfynden beskriver stödjande insatser från sjuksköterskor, varpå resultatet är relevant för utveckling av området omvårdnad. Majoriteten av artiklarna visade att föräldrar

17

upplevde att deras behov av stödjande insatser från sjuksköterskor inte alltid tillgodoseddes, vilket talar för att sjuksköterskor behöver mer utbildning i området (Aftyka et al., 2017; Ames et al., 2011; Arabiat et al., 2018; Baird et al., 2016; Foster et al., 2016; Foster et al., 2018; Foster & Whitehead, 2017; Franck & Axelin, 2013; Gilmer et al., 2012; Marcinowicz et al., 2014; Saria et al., 2019; Seliner et al., 2016; Wah, 2013). Huvudfynden är värdefulla för att sjuksköterskor på bästa sätt ska kunna stödja föräldrar till barn på sjukhus. För att främja god sjukhusvistelse hos föräldrarna måste sjuksköterskorna dock beakta det faktum att föräldrarnas upplevelse av de stödjande insatserna är subjektiv. Olika föräldrar upplever behov av olika mycket stöd och värderar olika stödjande insatser olika mycket.

Metoddiskussion

Metoden litteraturöversikt valdes eftersom metoden ansågs lämplig för studiens syfte. En litteraturöversikt möjliggör enligt Friberg (2017a) en systematisk beskrivning av ett

problemområde, vilket var nödvändigt för att besvara studiens syfte. Den valda metoden innebar att både kvantitativa och kvalitativa artiklar kunde användas till resultatet (Friberg, 2017a). Kvalitativa och kvantitativa artiklar kan generera information och förståelse för problem på olika sätt (Rosén, 2017). Genom att inkludera de båda typerna av artiklar blev databassökningen bredare, vilken Friberg (2017a) menar stärker en studies trovärdighet. Enligt Forsberg och Wengström (2016) innebär dock en litteraturöversikt att en begränsad mängd forskning

sammanställs, vilket kan ha sänkt trovärdigheten. Hade en systematisk litteraturöversikt använts hade trovärdigheten förstärkts, eftersom metoden enligt Kristensson (2014) innebär högre krav och att en större mängd forskning sammanställs. Likaså hade överförbarheten av resultatet ökat, då resultatet representerat fler människor. En systematisk litteraturöversikt hade emellertid varit svår att använda som metod på grund av studiens tidsbegränsning. Med tanke på att de båda metoderna är litteraturöversikter hade en systematisk litteraturöversikt troligen givit liknande resultat (Kristensson, 2014). Kristensson (2014) förklarar att en kvalitativ metod kan generera djup förståelse av problem, varpå en sådan metod hade kunnat resultera att föräldrarnas upplevelse av sjuksköterskans stödjande insatser beskrivits mer djupgående, vilket hade varit intressant (Kristensson, 2014). Å andra sidan kan en fördel med vald metod vara att den beskriver forskningsläget på ett bredare plan än vad en kvalitativ intervjustudie hade gjort. Studiedeltagarna hade, med tanke på tidsbegränsningen, troligen utgjorts av ett fåtal svenska invånare (Rosén, 2017). Däremot hade detta kunnat resulterat i ett resultat med högre generaliserbarhet och överförbarhet till vården i Sverige.

De sökord som användes i datainsamlingen valdes utifrån studiens syfte. Syftet “Att belysa föräldrars upplevelse av sjuksköterskans stödjande insatser när ett barn vårdas på sjukhus” översattes till lämpliga MeSH-termer och CINAHL Subject Headings. Först söktes indexorden var för sig i en fritextsökning. Detta resulterade i en för ospecifik sökning, vilket enligt Henricson (2017) kan ha berott på att artiklar som inte var indexerade under indexorden visades.

Följaktligen söktes indexorden därefter tillsammans i en blocksökning med de booleska sökoperatorerna “AND” och “OR”. I enlighet med Kristensson (2014) ökade detta sökningens sensitivitet och gav ett mer specificerat resultat utifrån studiens syfte. Av de 15 artiklar som ingick i studiens resultat påträffades elva via blocksökning och fyra via manuell sökning. Att fyra artiklar hittades genom manuell sökning kan ses som en svaghet med studien, vilket i enlighet med Rosén (2017) kan tänkas sänka studiens reproducerbarhet. Andra sökord eller kombinationer av sökord hade kunnat användas för att finna fler relevanta artiklar via blocksökning, vilket enligt Henricson (2017) kunde stärkt studiens validitet och trovärdighet. Vidare användes två databaser vid datainsamlingen, vilket kan ses som en styrka i studien. Det eftersom fler databaser medförde möjligheten att hitta fler relevanta artiklar som svarar på studiens syfte. Enligt Henricson (2017) stärkte även detta studiens validitet och trovärdighet.

18

En styrka med studien kan vara att tydliga exklusion- och inklusionskriterier användes, vilket Rosén (2017) menar förstärker en studies tillförlitlighet. Vidare ökade studiens trovärdighet genom att kriterierna redovisas noggrant, vilket enligt Rosén (2017) stärker reproducerbarheten. Genom att alla typer av sjukdomar hos barnen inkluderades i studien, ökade variationen i urvalet, vilket enligt Kristensson (2014) ökar tillförlitligheten. Att inkludera studier från olika delar av världen kan i enlighet med Henricson (2017) tolkas som att generaliserbarheten ökade över kontexter. Å andra sidan kan detta ha minskat överförbarheten för resultatet till den svenska vården. Detta eftersom vården skiljer sig åt mellan länder, varpå föräldrars upplevelse av de stödjande insatserna i exempelvis Kina inte nödvändigtvis är relevant för Sveriges

vårdutveckling. I efterhand hade en exkludering i form av artiklar utanför Sverige resulterat i en högre klinisk tillämpbarhet i den svenska vården. Däremot hade ett sådant exklusionskriterium troligtvis resulterat i färre relevanta artiklar, vilket enligt Henricson (2017) kan ha haft en negativ inverkan på trovärdigheten.

Validiteten och reliabiliteten i studien beaktades genom att artiklarna systematiskt

kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag vilket utformats för vetenskaplig klassificering och kvalitet samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats (Berg et al., 1999; Willman et al., 2016). Detta ökade studiens

trovärdighet då Kristensson (2017) och Rosén (2017) menar att kvalitetsgranskning säkerställer artiklarnas kvalite och minskar risken för systematiska bias. I studien inkluderades enbart artiklar som efter granskningen ansågs vara av hög eller medelhög kvalite. Av de 15 artiklarna som inkluderades i studien, var 10 av medelhög kvalité. Detta påverkade studiens trovärdighet negativt och får ses som en av studiens svagheter. I studien inkluderades två artiklar med ett relativt litet deltagarantal. Kristensson (2014) menar dock att informationen som framkommer från deltagarna i de kvalitativa undersökningarna är mer betydande än antalet deltagare. Således inkluderades artiklarna ändå med motiveringen att deltagarna bidrog med intressanta upplevelser som svarade på studiens syfte. En styrka med studien är att såväl kvalitetsgranskningen som dataanalysen genomfördes och diskuterades av två personer. Enligt Lincoln och Guba (1984) är detta ett exempel på triangulering och något som ökar tillförlitligheten. Hade enbart en person genomfört analysen hade risken varit större att resultatet blivit färgat av tidigare erfarenheter menar Kristensson (2014). Vidare presenterades resultatet från de inkluderade artiklarna med hjälp av en tabell, vilket enligt Rosén (2017) är betydelsefullt för studiens öppenhet och reproducerbarhet.

Förförståelse innebär att författarna har tidigare erfarenheter och värderingar kring forskningsområdet och även i allmänhet (Priebe & Landström, 2017). Enligt Priebe och

Landström (2017) är detta något som kan påverka hur författarna tolkar artiklarnas resultat, vilket kan påverka på studiens resultat. Författarna till studien hade tidigare erfarenhet inom

barnsjukvård, vilket därmed kan ha påverkat författarnas tolkningar och värderingar kring ämnet. Henricson (2017) menar att diskussioner och reflektioner mellan författarna under studiens gång minskar risken för att förförståelsen har en för stor inverkan i studiens dataanalys och resultat. Dock kan förförståelse inte uteslutas helt i studiens dataanalys och resultat menar Polit och Beck (2016), vilken kan ses som en svaghet i studien. Under studiens gång har författarna haft ett kritiskt förhållningssätt för att upprätthålla en god forskningssed och undvika att erfarenheterna påverkat val av artiklar eller tolkning av resultat.

Slutsats

Att vara förälder till ett barn som vårdas på sjukhus är en utmanande situation. Föräldrar upplever ett behov av stödjande insatser från sjuksköterskor. Behovet av stöd skiljer sig åt mellan