6 Svensk Frötidning 4/07
F
ör lantbrukare ochträdgårds-mästare kan sniglar vara obe-hagliga skadedjur. De vanligast förekommande sniglarna i fält är åkersniglar. Till gruppen åkersnig-lar hör åkersnigel (Deroceras agreste), trädgårdssnigel (Deroceras
reticula-tum) och sumpsnigel (Deroceras laeve).
De är förhållandevis små sniglar utan hus som kan förekomma i många fär-ger från ljust brungrå till helt svarta. De äter praktiskt taget allt och uppskattar speciellt mycket levande växtmaterial – däribland höstraps.
Både hon och han
Deras förmåga att föröka sig är mycket stor. De är hermafroditer vilket betyder att varje individ är både man och kvin-na. De kan därför befrukta sig själva och alla individer lägger omkring 500 ägg. De övervintrar som vuxna indivi-der och äggen läggs på våren i små por-tioner om 20-40 i hålor i jorden, under stenar, under växtrester o s v. Eft er ägg-läggningen dör de vuxna sniglarna. Ut-vecklingen av äggen tar ca 1 månad och eft er ytterligare 2-3 månader är sniglar-na vuxsniglar-na och redo att angripa den ny-sådda höstrapsen.
Gillar inte minusgrader
Som tur är fi nns det en hel rad regle-ringsmekanismer som ser till att jorden inte översvämmas av sniglar. Några vik-tiga faktorer som ingår i mekanismerna som styr snigelpopulationen är:
• temperatur • fuktighet
• naturliga fi ender och • jordbearbetning
För det första är temperaturen viktig. Åkersniglar är aktiva ner till 1 °C, men under ihållande perioder med minus-grader och frost kommer många snig-lar att dö. Det betyder också att eft er en mild vinter, som den som vi hade i år, är potentialen för uppförökning bety-dande.
Slem kräver vatten
Den kanske viktigaste regleringsme-kanismen är dock fuktigheten. För att sniglar ska kunna röra sig är det nöd-vändigt för dem att lägga ut en slem-hinna. För att producera så stora mäng-der slem behövs det mycket vatten. Om den relativa luft fuktigheten är under 99 procent förlorar de kroppsvikt och de måste då försöka hitta tillfl yktsorter i
jorden eller under stenar och växter där luft fuktigheten är tillräckligt hög.
Det betyder i gengäld att även om vi har haft en mild vinter så kommer en varm och torr sommar att ha ihjäl mängder av de små sniglarna och där-med minska risken för angrepp. Det är alltså vädret de kommande månaderna som kommer att utvisa svaret.
Vältning minskar rörelsefriheten
Sniglarna har också en del naturliga fi ender. Stora jordlöpare, paddor, mull-vadar, näbbmöss och inte minst fåglar tillhör sniglarnas fi ender. Vem har inte sett fl ockarna av måsar som en lantbru-kare som plöjer har eft er sig. Det är i första hand sniglar och maskar som fåg-larna då är ute eft er att äta.
Som en fj ärde viktig faktor betyder jordbearbetning också en del för före-komsten av sniglar. Plöjning och an-nan tung och djup bearbetning minskar antalet på de lättare jordarna, möjli-gen för att sniglarna plöjs ner på djupet och därmed har svårt att komma upp igen. Förekomsten hänger emellertid ihop med jordstrukturen. På leriga jor-dar skapar plogen stora hålrum och det blir förhållandevis lätt för sniglarna att
Vakta rapsen för raspen
En mild och regnig vinter gynnar åkersniglarna som gillar ett fuktigt klimat utan minusgrader. Deras
tungor kan raskt raspa i sig nysådd höstraps om man inte uppmärksammar angreppen i tid. Men med
snigelfällor gillrade med söt frukt kan man ganska enkelt avgöra om det fi nns sniglar i ett antal som
motiverar bekämpning.
7
Svensk Frötidning 4/07
»
komma upp till markytan igen. Men om det vältas så att jorden blir mer kom-pakt blir det betydligt svårare för snig-larna att röra sig.
Om förfrukten är vall som är tät med fuktigt mikroklimat i själva vallsvålen är det stor risk för snigelangrepp i föl-jande höstraps.
Slemspår avslöjar besök
När sniglarna sätter igång med att äta av de levande bladen använder de sin rasptunga som lämnar ett fransigt gnag. Vanligtvis ser man inte sniglarna på dagen utan bara deras gnag och slem-spår. Fler sniglar i fält betyder mera skador och därmed ett större behov av
bekämpning. Men det är inte så att man ska bekämpa bara för att man hittar några få sniglar på skiftet. Först måste man bli klar på hur många sniglar det är och sedan hur många det ska vara för att det ska löna sig att bekämpa.
Fällor avslöjar förekomst
Om sniglarna ska räknas direkt måste det ske på natten när de är aktiva och det är tämligen orealistiskt. Man kan emellertid gillra snigelfällor och på det sättet avgöra i vilken storleksordning det finns sniglar i fältet. En snigelfälla består av en träplatta (25 x 25 cm) med 2 cm ben i varje hörn. En sådan är mycket enkel att tillverka. Man kan också
an-vända en säck eller liknande, men det är inte så effektivt. Man sätter upp ett antal snigelfällor på ett fält eller en del av ett fält. Sniglarna har ett enastående luktsinne och det utnyttjar man sedan.
Söta frukter lockar
Under snigelfällorna placeras ett lock-medel som t. ex. äpple, morot eller nå-gon annan söt frukt. Sniglarna dras dit och eftersom mikroklimatet under fäl-lan passar sniglarna blir de flesta kvar där. Varje morgon i 3-4 dagar vittjar man fällorna, räknar sniglarna och plockar sedan bort dem.
De räkningar man får varje dag sä-ger inte något om det aktuella antalet
Vakta rapsen för raspen
Sniglarnas antal avgör dosen
Förutsättning: Omdelbart efter grödans etablering och konstaterat snigelangrepp.
Rek. dos DKK/ha
Svagt angrepp (max. 20 sniglar/m2), sniglarna generellt inte större än 0,5-1 cm längd 8 kg/ha 269
Moderat angrepp (ca. 40 sniglar/m2) och förekomst av större sniglar 12 kg/ha 403
Kraftigare angreb 25 kg/ha 840
Vid användning på etablerede angrepp av åkersniglar. Sniglarna generellt större än 1 cm längd.
Rek. dos DKK/ha
Moderat angrepp, max. 40 sniglar/m2 12 kg/ha 403
Kraftigare angrepp 25 kg/ha 840
Regn och lerig jord är en kombination som sniglar uppskattar,
angreppen i höstrapsen kan gå mycket fort.
Seniorforskare Lars Monrad Hansen, Institut for plantebeskyttelse og skadedyr, Århus Universitet, DjF, Danmark
8 Svensk Frötidning 4/07
Den svenska bekämpningströskeln för sniglar i höstoljeväxter är mycket lägre än i Danmark. Men tröskelvärdet är inte det viktigaste. Avgörande är att kolla höstrapsen från första dagen efter sådd och att bekämpa om det finns sniglar i fällorna.
I Sverige är bekämpningströskeln för sni-gelangrepp lägre i höstoljeväxter än den är i Danmark som den beskrivs i Lars Mon-rad Hansens artikel här ovan. Snigelfångst i fällor går till på ungefär samma sätt i de båda länderna. En skillnad är betet i fällan – färsk frukt i Danmark och Mesurol i Sverige. Men svenska Jordbruksverket har skärpt vaksamheten och sänkt snigeltrös-keln inför höstoljeväxtsådd 2007 efter att ha tagit intryck av arbeten från Storbri-tannien. Jordbruksverket skriver att enligt ”engelska undersökningar kan
1 snigel/skiva och dygn vara ett riktmär-ke.” Det gör att tröskeln för att bekämpa sniglar i Sverige är lägre än i Danmark. Bekämpningströsklar för sniglar är inte
någon exakt vetenskap. Resultaten av olika undersökningar ger olika svar beroende på fälthistorik, årsmån, jordart, fuktighet, förfrukt, jordstruktur m m. Viktigt vara vaksam
Själva tröskelvärdet vill Alf Djurberg på Jordbruksverket därför inte dra några stora växlar på.
– Om det är 1 eller 7 sniglar per fälla har möjligen mindre betydelse, säger han. I stället trycker Alf Djurberg på den tidiga vaksamheten.
– Det viktiga är att man kollar snigelfö-rekomsten i tid. Jag tror att skadan ofta redan har skett när man upptäcker att det finns sniglar i fälten, säger han.
Inga chansningar
I de brittiska undersökningar som den svenska tröskeln vilar på finns det en stor variation mellan fångst och skada. Ett lågt antal sniglar har ibland gett stora skador i rapsen och vice versa. Därför har man valt att lägga tröskeln lågt (”worst case”) och
allt-så med stor säkerhetsmarginal. Det är m.a.o. en tröskel som inte vill spela hasard med rapsetableringen. Missar man sniglarna kan loppet vara kört på mycket kort tid. Mesurol fyller 40
Rekommenderade preparat i Sverige är Mesurol snigelgift (3-5 kilo per hektar) eller Ferramol (10-25 kilo per hektar). I Danmark är Mesurol inte längre godkänt som snigelgift och Lars Monrad Han-sens artikel här bredvid tar därför upp bekämpning med Ferramol.
Mesurol har varit med på spelplanen i snart 40 år i vårt land. Det inregistrera-des för första gången den 7 november 1967. Senaste omregistreringen skedde 2001 och sträcker sig till den 31 decem-ber 2008. Ytterligare två höstar med oljeväxter kan alltså preparatet användas innan det måste registreras om för att få fortsätta användas när sniglarna börjar raspa i sig rapsbladen. «
Text & Foto: Jens Blomquist
Kolla från start
- lägre snigeltröskel i Sverige
sniglar i fältet, men ger ett relativt vär-de. Äldre försök vid Dansk Jordbrugs-Forskning visade att 1 snigel per fälla och dag i 3-4 dagar motsvarar omkring 1,5 åkersniglar per kvadratmeter. Sedan följer frågan hur många sniglar per kva-dratmeter det ska finnas innan en be-kämpning lönar sig.
Tröskel vid 10 sniglar /m2
Här står vi på något mer osäker grund. I engelska undersökningar har man vid några tillfällen funnit över 1000 sniglar per kvadratmeter och då kan det inte råda några tvivel om att en bekämpning krävs.
Det har dessvärre inte utförts några nyare undersökningar med åkersnig-lar i höstraps i Danmark. Äldre försök från Dansk JordbrugsForskning visade dock att det minst ska vara i storleks-ordningen 10 åkersniglar per kvadrat-meter för att en kemisk bekämpning ska betala sig. Det motsvarar att man ska fånga i genomsnitt mer än 7 sniglar per
fälla och dag under 3-4 dagar. Räknar man inte av sina fällor varje dag måste man vara uppmärksam på att några av sniglarna mycket väl kan ha lämnat fäl-lorna igen.
Bekämpning med Ferramol
I Danmark är bara snigelmedlet Ferramol godkänt för bekämpning av sniglar i hös-traps. I tabellen finns de bekämpnings-trösklar som Dansk Landbrugsrådgivning (Landscentrets Plantenyt nr. 264, utgivet den 6 juli 2006) anger.
Sniglarna dör inte av att äta Ferramol, men slutar äta och söker skydd i hålor i jorden. Man ser alltså i stort sett inte några döda sniglar i fält efter en kemisk bekämpning. Orsaken till att mäng-den bekämpningsmedel ska ökas med ökad förekomst av sniglar grundas på att sniglarna äter giftet. Om det är för lite snigelgift kommer de att äta upp allt innan alla sniglar har fått i sig Fer-ramol. «
• Sniglarna äter inte frön/utsäde men gärna småplantor
• Rapsens tillväxtpunkt ovan jord gör de späda plantorna känsliga
• Rapsen är mest sårbar under etable-ringen från sådd till 4 örtblad • Snigelpopulationen styrs av bl a
tem-peratur, fuktighet, naturliga fiender och jordbearbetning
• Bearbeta jorden för att minska risken för angrepp
• Regn och blött väder är högriskväder • Använd snigelfällor för att avgöra
snigelförekomsten
• Använd snigelfångst plus väder- och jordbearbetningsdata som riskbe- dömning
• Var ute i tid med bekämpning om > 1 snigel/fälla och dygn
• Använd Mesurol (3-5 kg/ha) eller Ferramol (10-25 kg/ha)
• Följ angreppen i höstrapsen under hela etableringsfasen
