Hur klarar vi raps-
baggarna år 2001?
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R8 O K T O B E R2 0 0 0 4
Av Christer Nilsson, SLU Alnarp och Göran Gustafsson,
Växtskyddscentralen, Linköping
Bättre blev det inte i vårrapsen. De drabbade odlingarna låg fram-förallt i den västra delen av Öster-götland, men även där var det stor skillnad mellan olika gårdar. Bara några km bort kunde man ha full effekt av de vanliga preparaten. I början såg vi detta som en ovanligt stark inflygning av djur men snart väcktes frågan om det inte kunde vara resistens istället. Detta fick också en kraftig mediauppmärk-samhet - det är ju ingen direkt vanlig företeelse i Sverige.
Franskt problem
I Frankrike har man haft problem med resistens mot pyretrioder under de senaste 3 åren och lik-som i Sverige har man också sett att den uppträder lokalt, med stor variation mellan olika populatio-ner. Hela den nordöstra fjärdede-len av Frankrike är berört. I Tysk-land och EngTysk-land har man inte märkt någon förändrad känslighet. I Danmark har man möjligen något fall vilket också gäller för andra områden i Sverige. Det franska växtskyddet, oljeväxtodlarna och bekämpningsmedelsfirmorna har bildat en arbetsgrupp och bl a utvecklat en resistenstestmetod.
Det kostar 500 kr att få djuren från ett fält testade.
Resistensen ett faktum
I Sverige har vi inte hunnit så långt ännu, men under sommaren har Växtskyddscentralen i Linköping gjort lite inventeringar och lagt ut några fältförsök som tydligt visar att dödligheten för normala pyre-troiddoser är ganska låg och att man måste höja dosen kraftigt för att komma i närheten av en till-fredsställande effekt. Organfosfor-preparat, i detta fallet azinfosme-tyl (Gusation), gav däremot förvän-tade effekter. Resistensmisstank-arna kan alltså betraktas som
be-Under den gångna
odlingssä-songen har rapsbaggarna alldeles
särskilt stått i fokus. Lantbrukare i
Östergötland kunde inte få effekt
på rapsbaggarna trots flera
besprutningar i höstoljeväxterna.
Pyretroider användes upp till 6
gånger utan att skadorna kunde
undvikas och därtill var
skade-djuren vanligare än under många
år tidigare.
kräftade, även om graden av resis-tens varierar precis som i
Frankrike. Det hela är ändå något förbryllande eftersom resistens som regel brukar komma smygan-de, ökar lite från år till år och till
sist är det ett faktum - man måste höja doserna rejält för att få effekter.
Pyretroidtester har gjorts
På SLU genomförde vi med hjälp av Växtskyddscentralen under 1997 och 1998 bekämpningsme-delstester med pyretroider i vår-raps och vårrybs i Östergötland. Totalt hade vi 6 försök som låg i områdena kring Vreta kloster, Linköping, Motala och Vikingstad. När vi idag tittar tillbaka på dessa resultat, finns det inte i något fall någon indikation på något onor-malt. Försöken gick så bra att vi tyvärr beslutade att lägga dem i en
annan del av landet under 1999. Det hade varit intressant att ha resultat från 1999 idag. Några en-skilda sprutförare rapporterade om svagare bekämpningsresultat i fjol sommar, men då satte vi ju
inte detta i samband med en väx-ande tålighet för pyretroider, spe-ciellt som rapsbaggeföre k o m s t e n var låg.
Vad kan orsaken vara till resistens hos rapsbaggar mot pyretroider?
Det är svårt att veta, men vi kan tänka oss följande orsaker, som ju dock ännu bara är en hypotes: Resistensen är ärftlig och finns hos ett mycket litet antal djur, kanske några på miljonen. Samtidigt är dessa egenskaper som regel för-knippade med någon för överlev-nad och fortplantning svagt nega-tiv egenskap. De resistenta djuren
blir av olika skäl utkonkurrerade av de icke-resistenta. Om bekämp-ningen nu är så effektiv att endast de resistenta djuren blir kvar så får de en enastående chans att över-leva.
Normalt sprutar vi i Sverige inte så intensivt utan de icke-resistenta djuren överlever i relativt höga antal. I vissa områden är bekämp-ningen av rapsbaggarna däremot extra intensiv och det är i områden som odlar både vår- och höstfor-mer och både raps och rybs. Eftersom rapsbaggarna bara har en generation om året så är det "samma" population rapsbaggar som uppträder i alla grödorna. Under åren efter 1992 och 1993, när vi i Östergötland hade starka skidgallmyggangrepp, började säkert en del lantbrukare att spru-ta nära blomningen i hopp om att få något skydd mot
skidgallmyg-SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R8 O K T O B E R2 0 0 0 5 Angrepp av rapsbaggar är kraf-tigt skördesänkande och det är av stor betydelse att insatta bekämpningar har god effekt. I områden där det odlas både höst och vårformer av raps- och rybs sprutas det naturligtvis vid flera tillfällen mot rapsbaggar. Detta kan vara en av orsakerna till att det nu uppträder resistens mot pyretroider i Östergötland. Foto: Louis Vimarlund,
SV E N S KFR Ö T I D N I N G N R8 O K T O B E R2 0 0 0 6
gan. Det kan inte uteslutas att man då också skadade de naturliga fiender bland steklarna, som varje år dödar en mycket betydande del av rapsbaggelarv e rna i blommorn a .
Det finns kanske andra förkla -ringar också. Man kan t ex tänka sig att det varma försommarvädret medförde att andra rapsbaggearter blev vanliga. Vi har 3-5 olika arter som regelbundet återfinns i odlingarna i låga antal och som vi inte vet mycket om. De prover vi har undersökt innehåller lite högre frekvenser än vanligt av dessa säll-synta arter, men inte i ett antal som kan förklara den lägre känslig-heten för bekämpningsmedel.
Vad gör vi nästa år och i framtiden?
Liksom i Frankrike visar bekämp-ningsförsöken som legat i
Öster-götland i år att organiska fosforpre-parat fortfarande har god effekt. Preparat som fenitrotion var det förhärskande bekämpningsmedlet mot rapsbagge för 20 år sedan. En första diskussion med Kemikalie-inspektionen under sommaren visar att de förstår problematiken och är beredda att pröva en dis-pens av något slag för t ex fenitro-tion. En formell anhållan kommer att lämnas nu i början av hösten. Fenitrotion betraktas av Kemi-kalieinspektionen som mindre lämpligt ur arbetarskyddssyn-punkt. Det är därför troligt att en ev. beviljad dispens kommer att bli ganska begränsad.
Vi kommer under vintern att dis-kutera vilka bekämpningsstrategi-er som skall rekommendbekämpningsstrategi-eras för de närmaste åren, så att inte pro-blemet sprider sig eller blir värre.
Resistensen hos populationen måste följas genom fältförsök eller genom den franska lab-testen (så att en jämförelse kan ske). Testen är så pass enkel att den kan ge-nomföras av de flesta laboratorier.
Vi borde också se över bekämp-ningströsklarna i höstraps, efter-som de nu är ganska gamla - bak-omliggande försök genomfördes under 60-talet. Till skillnad från vad som är regel i våroljeväxterna så kan besprutningar ibland undvi-kas i höstoljeväxterna om tröskel-värdena följs. Trösklarna för vårol-jeväxter är däremot av yngre datum och här är ju sprutningar som regel oundvikliga. Det finns också vissa möjligheter att öka den biologiska bekämpningen mot rapsbagge i både vår- och höstol-jeväxter, men detta kräver forsk-ning under några år. ■
