22 Svensk Frötidning 5/14
F
örutom stallgödselanvänds även andra organiska restprodukter som kvävegödsel. För att kunna dosera rätt och undvika skördebortfall eller onödiga N-förluster, behöver man känna till hur stor andel av kvävet i göd-seln som kan bli tillgängligt under
säsongen. Det kan uttryckas som gödselns mineralgödselvärde, alltså hur stor andel av kvävet som har samma effekt som mineral-gödselkväve. En tänkbar metod är att använda kol/kväve-kvoten (C/N-kvot), som i ett tidigare SLF-projekt visat sig ha ett linjärt samband med mineralgödselvärdet
i krukförsök med engelskt rajgräs. I 4 fältförsök i Halland och Väster-götland testades därför under 2012–2013 sambandet i havre.
Liknande resultat
Sambandet mellan mineralgödsel-värdet och C/N-kvoten i fältför-söken liknade det i krukförsöket (figur 1). Men C/N-kvoten kunde inte förklara lika stor andel av variationen i mineralgödselvärde i fält (r2=0,34) som i krukförsöket (r2=0,84).
I de fall C/N-kvoten inte varierar särskilt mycket inom en viss typ av gödsel, t.ex. köttbenmjöl, kan den inte heller förklara eventuell va-riation inom denna typ av gödsel.
C/N-kvoten
upplyser om
Förhållandet mellan kol och kväve i organiska gödselmedel ger förmodligen minst lika bra vägledning om mineralgödselvärdet som innehållet av ammoniumN. Fördelen med C/Nkvoten är att den också kan användas på gödselslag med stor gödslingseffekt, men relativt lågt ammoniuminnehåll. Nackdelen är att det saknas en snabbanalys.
Text: Sofia Delin och Lena Engström, SLU Skara Foto: Jens Blomquist, Svensk Frötidning
C/N-kvoten hjälper till.
N-effekten av organiska gödselmedel är inte alltid förutsägbar. Kännedom om C/N-kvoten är ett hjälpmedel för att pricka rätt och bättre kunna sia om N-verkan.
gödselns N-effekt
Fältförsöken
Totalt 4 försök i havre genomfördes 2012–2013 på två platser – en lättjord på Lilla Böslid i Halland och en mellanlera på Lanna i Västergötland. Försöken hade 12 led randomiserade i 4 block. Det var 8 olika organiska gödselmedel som jämfördes med 4 nivåer av mineralgödsel. De organiska gödselmedlen var vinass (restprodukt från jästindustrin), kycklinggödsel, nötflytgöd-sel, svinflytgödnötflytgöd-sel, två köttmjölspellets och två biogödsel (rötrester från biogas). Genom att jämföra skörd i leden med organisk gödsel med den i N-stegen med mineralgödsel, kunde man bestämma mineralgödselvärdet, alltså hur många procent av totala kväveinnehållet i organisk gödsel som ger samma effekt som mine-ralgödsel. Mineralgödselvärdet plottades sedan mot kol/kväve-kvoten (figur 1) och sambandet jämfördes med det vi funnit i krukförsöket. Försöken finansierades av Jordbruksverket.
23 Svensk Frötidning 5/14
Då kan det vara väl så bra att an-vända medelvärdet av mineralgöd-selvärdet i de försök som gjorts (figur 2), när sådana finns. Men för gödselmedel med större varia-tion i C/N-kvot, såsom stallgöd-sel och biogödstallgöd-sel, syntes ett bra samband med C/N-kvoten även inom det enskilda gödselslaget. Detta bekräftas av danska studier. C/N-kvoten ger därmed förmodli-gen minst lika bra vägledning om mineralgödselvärdet som ammo-niuminnehållet, om inte bättre. Fördelen med C/N-kvoten är att den kan användas på alla typer av gödsel, även de som har stor göds-lingseffekt, men relativt lågt am-moniuminnehåll. Detta gäller t.ex. kycklinggödsel, som har en stor andel lättillgängligt kväve i form av urinsyra som inte syns vid en ammoniumanalys. Nackdelen med C/N-kvot jämfört med am-moniuminnehållet är att det inte finns någon snabbmetod utvecklad, liknande Agrosburken som mäter ammoniuminnehåll och som kan användas ute på gårdarna.
Biogödsel inför höstrapssådd
Inför sådd av höstraps i början på augusti kan det passa att lägga göd-selmedel med halvhög C/N-kvot som kycklinggödsel, nötflytgödsel m.m. Dessa har inte så stor andel snabbverkande N (de är lite tröga), men kan ändå mineralisera så pass mycket N under det närmaste året att en rapsgröda som har en lång kväveupptagningsperiod kan utnyttja kvävet väl. Försök pågår
Om kväve i organiska gödselmedel kommer att frigöras eller fastläggas i jorden beror på förhållandet mellan kol (C) och kväve (N) i gödseln. Det uttrycks som gödselns C/N-kvot. Ju lägre C/N-kvot, desto snabbare effekt. Förklaringen är följande: Markens mikroorga-nismer behöver N för sin tillväxt. Tillför man en gödsel med stort innehåll av energirika kolföreningar, såsom halmrik naturgödsel, kommer mikroorganismernas tillväxt att gynnas. De tar upp ammonium-N och detta kväve blir då otillgängligt för grödan under en tid. Tillför man däremot gödsel där kolföreningarna redan innehåller en stor andel kväve, såsom köttmjöl, kan kvävet vara i överskott för mikroorganismerna och då frigörs istället ammonium-N.
Figur 1. Mineralgödselvärde (mineral fertilizer equivalent, MFE) vid olika
C/N-kvot i de 4 försöken med havre samt i krukförsöket med engelskt rajgräs.
C/N-kvot ger vägledning
Bakgrund C/N-kvot
verkande gödselmedel till höstraps som har tidigt N-behov, d.v.s. ett med låg C/N-kvot. Dessutom bör man gödsla tidigt, för att ge tid för N-mineralisering. Andra faktorer, som t.ex. om gödselmedlet är i fast eller flytande form, kan också göra att kvävet blir snabbare till-gängligt. I 6 försök i Västergötland 2005–2008, gav Vinass på våren till höstraps större merskördar (700–1200 kg/ha) än Biofer, nöt-flytgödsel och kycklinggödsel (400 kg/ha), se artikeln på sid 18–20. Speciellt bra effekt hade Vinass vid spridning före tillväx-tens start (27 mars) jämfört med efter tillväxtens start (18–26 april) i ett försök med torra förhållanden. Skillnaden var 500 kg/ha.
•
Figur 2. Genomsnittligt mineralgödselvärde (MFE) för de olika typerna av gödsel
som ingick i de 4 fältförsöken i havre. Felstaplarna anger medelfel.
Benmjöl i N-topp
sedan 2011 där olika organiska gödselmedel såsom biogödsel (rötrester), hönsgödsel och svinflyt har spridits inför sådd av höstraps. I dessa försök har N-upptaget på hösten ofta varit större med rötrester och i det enda försök som kunde skördas 2013 gav biogödsel också högst råfettskörd (Svensk Frötidning nr 6/13). Försök pågår också där man studerar såtidpunk-tens betydelse för N-utnyttjandet av flytgödsel spridd före sådd av höstraps (SLU Skara). Förhopp-ningsvis kan vi återkomma med mer resultat från dessa försök efter skörd 2014.
Snabbt N på våren
På våren bör man välja ett
snabb-Mineralgödselvärde, % av total N Vinass Kycklinggödsel Biogödsel Pelleterad köttbenmjöl Nötflytgödsel Svinflytgödsel 0 20 40 60 80 100
