• No results found

Vallfröskörden ska planeras noga

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vallfröskörden ska planeras noga"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

25 Svensk Frötidning 4/15

scandinavianseed.se

Skörd och efterbehandling är

viktiga moment i frö odlingen. Med god planering ökar chansen till ett smidigt och bra arbete. Text: Tore Dahlquist, SFO

Foto: Hans Jonsson, Svensk Frötidning

E

tablering och övervintring har

överlag varit bra för våra frö­ vallar. Utvecklingen under vår och försommar inger när detta skrivs i mitten av maj, förhopp­ ningar om gott fröår 2015. Vallfröskörd går före det allra mesta. Det handlar om att hitta rätt dag, ja till och med ibland rätt timme, för att skörden ska gå smi­ digt och bra. En bra grund är att i god tid ha planerat ungefärlig skördetid­ punkt, skördeteknik, lagring, luft ning och torkning.

Blomning indikerar skördetidpunkt Ett spännande och viktigt moment i fröodlingen är att upptäcka när blomning/pollinering sker. För gräsen ger det en uppskattning av när

strängläggning eller direkttröskning ett normalår kan planeras till. Vitklöver och rödklöver behöver från den mest intensiva pollineringsdagen 25–28

respektive 35–42 dagar till nedvissning

»

Vallfröskörden

ska planeras noga

På hugget. Genom att planera trösk­ ningen kan man utnyttja de bästa tillfällena. För rödklöver kan det handla om några timmar på efter­ middagen. Ju mer det ryker desto bättre!

(2)

26 Svensk Frötidning 4/15

med Reglone eller strängläggning 1–2 dagar tidigare (tabell 1).

Lagerbehovet varierar

Planering är A och O när det gäller vall­ fröskörd. När väl skörden är i gång då ska alla moment vara förberedda. Bland det viktigaste är givetvis att ha gott om plats för skörden för luft ning, men även lagring. Behoven varierar väldigt mycket mellan fröslagen. En normalskörd timotej kräver cirka 2–4 m2 per hektar, medan lagret måste vara 2–3 gånger större vid rödsvingelodling (tabell 2). Maskinparken ska vara i trim Hösten är oft a stressig och inte minst i vallfröodlingen gäller det att utnyttja de bästa dagarna för skörd. Det kan vara skillnaden mellan en knepig tröskning med mycket spill till en behaglig resa genom fältet. Var därför ute i tid med översyn av tröskans knivblad, inmat­ ningsskruv, skärbord, slagsko, cylinder, såll, fl äkt och hack. Det förebygger trösk­ stopp under värdefulla trösk timmar. Strängläggare, stränglyft are bör också ses

över före skörd. Har du ingen egen så hör gärna av dig till kollegor för om möjligt planera för att hyra en maskin vid behov. Stränglägga eller direkttröska? Både direkttröskning och strängläggning används i de fl esta arterna. Val av metod begränsas oft ast av brist på strängläggare i fröodlarens närhet. Odlingens ”grön­ ska” i botten och varierande liggbildning är avgörande för vilken metod som passar bäst. I timotejfröodlingen har strängläggning ökat markant eft erhand som odlarna uppskattat fördelarna med att arbeta med en mer lätthanterlig råvara med lägre och homogen vattenhalt. Här används ”gamla” rapshuggare i fl era av våra gräs. I ekologisk vit­/rödklöver är strängläggning med slåtterbalk bästa alternativet och oft ast nödvändigt för att klara skörden.

Strängläggningsarbetet kräver kvali­ tet. En frösträng som ligger ojämn och tussig torkar upp sämre, tar längre tid att tröska och inte minst påverkas tröskresultatet negativt.

Fröskörden är utdragen över cirka

2 månader. De tidiga gräsen kommer oft a igång i mitten av juli, medan trösksäsongen avslutas med rödklövern i september.

Nyskördat vallfrö går före allt Eft erbehandling ­ luft ning/kylning/ torkning av nyskördat frö är en helt avgörande åtgärd för att bevara fröets kvalitet från fältet. Otillräcklig eft er­ behandling kan reducera grobarheten och i värsta fall äventyra partiets certi­ fi ering. Och ingen certifi ering = ingen intäkt!

Fröråvaran kan luft as/torkas med olika system till exempel planlager med pansartopp, körbart golv med kanaler, spannmålstork, Östgötatork (perfore­ rad plåt på reglar), luft ningsfi ckor och vagnstork.

Råvaran ska fördelas jämnt i lag­ ret, gå inte i fröet. Tillför rikligt med kallluft de första 2–4 dagarna (dygnet runt), dels för att få ner vattenhalten till ca 20 %, dels för att förhindra värme­ utveckling (tabell 3). En tumregel säger att fl äkten ska klara 360 m3 luft per

Art Blomning Strängläggning Direkttröskning

Timotej 20 55 60 Ängssvingel 15 40 50 Eng rajgräs 15 48 56 Rörsvingel 18 44 50 Hundäxing 20 48 54 Rödsvingel 20 48 55 Ängsgröe 16 40 54 Tabell 1. Prel . antal dagar från ax-/vippgång till blomning, strängläggning och direkttröskning.

Planera skörden med ax-/vippgångsdatum

Art Råvara kg/ha Råvara kg/m3 Behov lageryta m2/ha

Vitklöver 600 550 1–2 Rödklöver 600 550 1–2 Timotej 800 450 2–4 Ängssvingel 1400 250 5–7 Eng rajgräs 1800 270 5–8 Rörsvingel 1200 220 5–7 Hundäxing 1200 200 5–7 Rödsvingel 1500 210 6–9 Ängsgröe 1200 190 5–7

Tabell 2. Antal m3 råvara per hektar samt lageryta för luftning/torkning.

Anpassa lagring och luftning efter vallfrögröda

% vattenhalt i fröet efter torkning

Rel.fukt./

temp. 5 grader 10 grader 15 grader 20 grader

90 % 32 26 22 21

80 % 24 20 18 17

70 % 20 15 13 12

60 % 16 13 11 10

50 % 13 12 8 7

Tabell 3. Sambandet mellan relativ fuktighet/tempera-tur i förhållande till fröets vattenhalt. En grads höjning av torkluften sänker den relativa fuktigheten med 4 %. Ex. en relativ fuktighet på 70 % och torkluft på 10 grader möjliggör att torka ner till 15 % vattenhalt. Med + 5 graders tillsatsvärme ges möjlighet att torka ner till 8 % vattenhalt.

Naturlagarna gäller

Viktigt att tänka på

inför vallfröskörden

• Notera bästa blomnings-/pollineringsdag för din frövall. • Tänk igenom fröets logistik på gården.

• Bedöm lagringsbehovet i m2 golvyta, behållare och

luftningsfi ckor.

• Viktigt med snabb inläggning på lager - lufta omedelbart. • Ha tillskottsvärme i beredskap.

(3)

27 Svensk Frötidning 4/15

timme per m2 golvyta. Det är ett måste att ha kontroll på luft fl ödet Knepen är många, en fl ödes mätare ”ljuger” aldrig. Det översta skiktet på 10–20 cm är en riskzon för kondens. Detta kan avhjäl­ pas med att grepa igenom detta skikt

eller tömma lagret och lägga in fröet på nytt. Ett fröparti bör vara färdigtorkat inom 10–14 dagar eft er skörd.

Ett lagringsdugligt frö bör torkas ner till 10,5–11,0 %. Detta mål kan nås med kalluft en varm höst, med tillskotts­

värme på 5–7 grader i tork luft en för planlager eller max 35–40 grader i kon­ tinuerlig spannmålstork är ett lagrings­ dugligt kvalitetsfrö lättare och säkrare att uppnå.

Lycka till!

Full koll. En fl ödesmätare ljuger aldrig och ger bra koll på torkningsarbetet.

Man ska heller inte gå i fröet, vil­ ket en sann fröodlare lär sig

från barnsben!

Skarpt läge. Det är smart att använda bästa tänkbara kniv vid vall­ fröskörd. Speciellt vid direktskörd och återväxt i botten.

Ordning och reda. Planera lagringen av vallfröet med tanke på plats­ och torkningsbehov. % vattenhalt i fröet efter torkning

Rel.fukt./

temp. 5 grader 10 grader 15 grader 20 grader

90 % 32 26 22 21

80 % 24 20 18 17

70 % 20 15 13 12

60 % 16 13 11 10

References

Related documents

I detta dokument samlas övergripande information om vad det kostar att hyra alla stadens kultur- och fritidslokaler, och om vilka regler som gäller vid uthyrning... 1

I denna detaljplan byggs en ny del av östra Bunkeflostrand ut, bland annat med en med ett torg för handel och möjlighet för kommunal service, bland annat bibliotek.. I planen

1) I olika sammanhang i finanspolicyn hänvisas till revideringar ”årligen, eller vid behov”, för exempelvis helägda bolags finanspolicys eller Malmö stads finanspolicy.

Nu får man inte längre felmeddelande om man kör omräkning fastighetsskatt för objektsbundna avgifter om det finns flera kontrakt.. 73759 Direktfakturor som skapas vid

I stället för att en lantbruka- re ska använda sitt intellekt för att köra och inte tappa koncentrationen kan han ägna sig åt annat som att undersöka priser eller umgås med

§6 Regiongruppens rapport Här ska rapporten föredras kort och ombuden rösta om att lägga den till handlingarna. Det går inte att ändra i rapporten men det är möjligt att

Och frågan har uppkommit om huruvida musikteoretiska kunskaper skulle kunna vara en hjälp för kören att lära sig intonera rent.. Kort och gott: hur får jag dem att höra det

Lundbyleden utgör en stor barriär för gående, cyklister och övrig lokal trafik. Nuvarande korsningar är få, och de som finns är svåra att orientera sig i. Utöver