• No results found

Lena Damm och Gustav Lund, Att förebygga fel i läkemedels-hanteringen när patienten skrivs in respektive ut från sjukhuset eller byter vårdgivare och/eller vårdnivå

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Lena Damm och Gustav Lund, Att förebygga fel i läkemedels-hanteringen när patienten skrivs in respektive ut från sjukhuset eller byter vårdgivare och/eller vårdnivå"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Förbättringsområde Mål Att förebygga fel i läkemedelshanteringen när patienten skrivs in respektive ut från sjukhuset eller byter vårdgivare och/eller vårdnivå.

Alla patienter skall inom 24 timmar från inskrivning ha en läkemedelsavstämning och korrekt ifylld läkemedelslista. Läkemedelsförändringar dokumenteras under vårdtiden.

Korrekt läkemedelslista vid utskrivning som överensstämmer med APO-dos.

Bakgrund Förbättringsidéer

Det är känt att missuppfattningar och misstag vid läkemedelsanvändning är särskilt vanliga i samband med vårdens övergångar, dvs när patienten byter vårdenhet eller vårdnivå. Detta baseras på tidigare avvikelser, samtal till avdelningar efter utskrivning från både vårdpersonal och patienter angående oklara och felaktiga ordinationer, samt studier som t.ex. SKL genomfört och sammanställt i satsningen ”Läkemedelsfel i vårdens övergångar”. Felaktiga och omotiverade ordinationer medför risker och onödigt lidande för patienter samt även ökade kostnader i form av polyfarmaci och iatrogent orsakade vårdtillfällen.

• Att utforma en överskådlig rutin av läkemedelshantering i vårdens övergångar. Utbildning av personalen och kontinuerlig utvärdering och återkoppling för att hålla kunskapen färsk.

• Diskussion med personal på akuten angående avsedd medicinsköterska nattetid för att minska risken för felordinationer samt att APO-doslistan är utskriven i ”akutmappen”.

• Samtal med ambulansen angående omständligt journalsystem med oöverskådlig kopia i ”akutmappen”.

Beskrivning av nuläget Planering

Vad Vem När

Läkemedelslistan i CC. överensstämmer ofta inte med APO-doslistan efter att patienten blivit inlagd på avdelning. Det missas att uppdatera denna lista i samband med läkemedelsgenomgång på avdelningen. Ofta så motiveras inte läkemedelsändringar i journalen vilket medför svårigheter senare i vårdförloppet om personalbyte sker. Läkemedelslistan överensstämmer ej med APO-doslistan vid hemgång. Läkemedelsförändringar är ibland inte motiverade i slutanteckningen. Det finns flertalet olika PM gällande inskrivning, utskrivning osv. men inget överskådligt sådant där man sammanställt alla rutiner.

• Med hjälp av diverse PM och all information som insamlats så utformas en rutin för läkemedelshantering i vårdens övergångar. Lena och Gustav står för detta. Korrigering med hjälp av ambassadörsgruppen för läkemedel. Redovisas till ledningen i början av Maj.

• Samtal med akuten gällande förbättringsidéer. Gustav. Mars månad. • Diskussion med ambulansen. Gustav. Mars månad.

• Mätning och utvärdering innan implementering av ny rutin samt efter. Information och implementering på avdelningar. Ambassadörsgruppen för läkemedel under April-Maj.

Analys Vilka vinster och positiva effekter har ni sett?

Vi började med att ta upp problematiken på ett ”morgonmöte” i läkargruppen. Där framkom flertalet förslag och problem men även stor okunskap framförallt hos nya kollegor gällande ansvarsfördelning osv. Granskning av avvikelser och samtal med representanter för

ambassadörsgruppen för läkemedel. Därefter gjordes ett flödesschema för att kartlägga de olika övergångarna mellan vårdenheter. Därefter så utfördes ett ”fiskben” för att identifiera orsakerna till problemen som även grupperades. Därefter identifierades möjliga lösningar som analyserades i en ”pic-graf”.

Ökad kompetens och förståelse bland medarbetare gällande rutiner och vikten av att det blir rätt vid hanteringen av läkemedel. Ökad tydlighet i journalföringen och läkemedelslistor ger på så vis minskad arbetsbörda vid byte av personal och vid övergångar i vården. Ordinationer till ”rätt” sköterska som är insatt i handläggningen av patienten medför ökad förståelse och minskad risk för felordinationer. Dessa förändringar medför i sin tur ökad patientsäkerhet och minskad risk för felmedicinering.

References

Related documents

3.1 Static ground clearance 26 3.2 Minimum theoretical and experimental ground clearance calculations 27 3.3 Dynamic measurements 28 3.3.1 Set up 1 28 3.3.2 Maximum

Om remissen är begränsad till en viss del av promemorian, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte

Solvit Sverige har dock inte specifik erfarenhet av problem kopplade till den svenska regleringen som bland annat innebär att ett körkort som är utfärdat utanför EES slutar gälla

Frågan om att det skulle vara tidskrävande för en person, som är innehavare av ett körkort utfärdat i Förenade kungariket, att inom ett år från det att han eller hon har

Trafikverket har inga invändningar på de ändringar som promemorian föreslår i körkortslagen (1998:488) och förordningen (1998:980) för att möjliggöra erkännande och utbyte

Detta remissvar har beslutats av överåklagaren Lennart Guné efter föredrag- ning av kammaråklagaren Johan Bülow. I den slutliga handläggningen har även överåklagaren Mikael

Det är så klart viktigt att patienten får den medicinska informationen men även andra områden som till exempel samlivet efter en hjärtinfarkt bör tas upp då det är

Författarna anser att för att kunna ta etiskt försvarbara beslut skall resonemanget ske på en nivå motsvarande den principiella nivån i Kohlbergs