Företagsekonomi och pedagogik, läroböcker och entreprenörskap

Malmö högskola

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Företagsekonomi och pedagogik,

läroböcker och entreprenörskap

En litteraturstudie om läroböckers samstämmighet med läroplanen

och entreprenöriellt lärande

Business economics and pedagogics,

educational books and entrepreneurship

A text analysis about the consensus between textbooks and curricula

and entrepreneurial learning

David Bjerhem

KPU 90 högskolepoäng Handledare: Ange handledare

2014-06-02

Examinator: Lisbeth Amhag Handledare: Elisabeth Söderquist

2

Sammanfattning

Ämnet företagsekonomi tillhör idag ett av de ämnen som läses av flest gymnasieelever och läroböckerna är många. Syftet med undersökningen var dubbelt, eller på ett sätt trippelt: Det första, något bredare syftet, var att avgöra i hur hög grad allmänt förekommande läroböcker i företagsekonomi i Göteborgsområdet var samstämmiga med riktlinjerna i det centrala kursinnehållet enligt läroplanen GY2011, för kursen Företagsekonomi 1. Det andra, mer tillspetsade syftet, var att undersöka hur begreppen entreprenöriellt lärande och entreprenörskap återges både direkt och indirekt i läroböckerna. Det tredje, underliggande, syftet var att för egen personlig del utveckla och förbättra förmågan att kunna identifiera huruvida läroböcker på ett fullgott sätt täcker in centralt kursinnehåll.

Metoden för undersökningen kan sägas vara en brukstextanalys. Undersökningen gjordes som en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys. Valet av vilka läroböcker som skulle ingå i studien baserades framför allt på vilka läroböcker som vid tidpunkten för undersökningen var vanligast på marknaden, vilket avgjordes genom att kontakta skolor med många företagsekonomielever och utgå från vilka läroböcker de använde sig av.

Undersökningen fann att läroböckerna, med vissa undantag, är samstämmiga med det som är det centrala innehållet i kursen och att de även kan bedömas vara pedagogiska texter. Vidare visade undersökningen att begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda är relativt vanligt förekommande, åtminstone i delar av lärobokstexterna. Begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda användes genomgående i lärobokstexterna i samband med företagsamhet och förknippades genomgående med positiva egenskaper. Det närmaste undersökningen kom ett svar på frågan huruvida läroböckerna kan utgöra redskap för entreprenöriellt lärande, var att läroböckerna åtminstone inte ensamma kan bära upp det entreprenöriella lärandet, men möjligen kan fungera som ett av flera verktyg. Slutligen konstaterades att min förmåga att bedöma läroböcker ur ett läroplans- och begreppsperspektiv har utvecklats positivt.

Nyckelord:

Litteraturstudie, Textanalys, Läroplan, Lärobok, Företagsekonomi, Pedagogik

4

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 7

2 Bakgrund ... 8

2.1 Lärobokskunskapen och företagsekonomin ... 8

2.2 Skolan och det entreprenöriella lärandet ... 8

2.3 Företagsekonomin och läroplanen ... 9

3 Syfte och övergripande problemformulering ... 11

3.1 Syfte ... 11

4 Litteratur ... 12

4.1 Centrala begrepp ... 12

4.2 Inledande kommentar kring läroboken och lärandet ... 12

4.3 Lärobokskunskap – en teoretisk bakgrundsteckning ... 13

4.4 När läroböcker väljs i skolan ... 14

4.5 Att forma läroböcker ... 15

4.6 Vad styr innehållet? ... 16

4.7 Entreprenörskapet i skolan – det entreprenöriella lärandet ... 16

5 Metod ... 19

5.1 Allmänt om metod rörande analys av brukstext ... 19

5.2 Metodval ... 20

5.3 Avgränsningar ... 21

5.4 Urvalskriterier ... 22

5.5 Validitet, reliabilitet, generaliserbarhet och etiska hänsyn ... 22

5.6 Analysen ... 23

6 Läroboksundersökningen - analys ... 24

6.1 Introduktion till analysdelen ... 24

5

6.2.1 Analys utifrån a) Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och

samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. ... 24

6.2.2 Analys utifrån b) Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. ... 27

6.2.3 Analys utifrån f) Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt. ... 29

6.2.4 En samlad kvalitativ analys avseende det centrala kursinnehållet ... 30

6.3 Analys utifrån begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda ... 31

7 Slutdiskussion ... 35

7.1 Avslutande diskussion och resonemang ... 35

7.2 Kommentarer rörande analysen... 37

7.3 Förslag till fortsatt forskning ... 38

7.4 Sammanfattande konklusion ... 39

8 Källor och referenser ... 40

8.1 Källor ... 40

6

Mötet mellan läsare och text är en komplicerad och varierande process, En och samma text kan läsas på vitt skilda vis av olika människor och deras tolkning av texten kan vara av mycket olika slag. Läsaren beter sig inte heller likadant inför varje text; vi tillämpar olika strategier bland annat beroende på vad det är som läses, vilket sammanhang läsandet ingår i och vad vi vill uppnå med vårt läsande.

(Olle Josephson och Björn Melander, Läsare och läsarter, ur

Teoretiska perspektiv på sakprosa, Englund & Ledin, (red.) 2003:130)

Skolbokens centrala roll är att leverera ett stoff, rikt på intressanta detaljer i en för eleven begriplig framställning där sammanhangen och helhetsbilderna blir tydliga.

(Folke Nilsson, En lärobok blir till, ur Lärobok om läroböcker, Berg & Berglund (red.) 1991:11)

7

1 Inledning

Jag är något av en bibliofil: Jag minns fortfarande känslan av att få öppna en ny lärobok i skolan. Jag minns den pirrande förväntan på vad som kunde dölja sig bakom kartonnaget, vilka frågetecken som skulle rätas ut till utropstecken och vilka nya sanningar som skulle förmedlas till mig. För det var så jag uppfattade mina läroböcker; som samlingar av sanning och visdom reducerade till en lagom textmassa för den ålder jag just då råkade befinna mig i. (Analogt med det inledande citatet ur Englund & Ledin.) Möjligen har denna uppfattning om läroböcker som just förmedlare av sanning med mig och mitt pedagogiska kapital, alltså min bakgrund och hur den format mig och mitt sätt att se på kunskap och inlärning, att göra: Jag växte upp på 1970-talet under synnerligen trygga förhållanden, som sladdbarn i en familj som var aktivt engagerade i den lilla centralortens Missionsförsamling. I denna lilla värld fanns det givetvis ont och gott, lögn och sanning och sanningen förmedlades utifrån Ordet, Ordet i den heliga skrift, bibeln. Böckernas bok, eller läroböckernas lärobok, om man så vill. Det skrivna ordet var alltså något att lita på. Fortfarande är jag mycket förtjust i läroböcker och uppslagsverk och kan ägna timmar åt att sitta och läsa slumpvis utvalda avsnitt ur exempelvis Nationalencyklopedin.

I det lilla samhället fanns – och finns fortfarande idag – en stark företagaranda. Många av mina klasskamrater i grundskolan kom från familjer med små eller större familjeföretag. Kommunen själv målar gärna sin självbild utifrån begrepp som uppfinningsrikedom och drivkraft. En egenföretagare sågs och ses där lite grand som en hjälte med ansvarskänsla för samhället, med avseende både på att arbeta själv och ge andra arbetstillfällen. Det entreprenöriella var något ständigt närvarande och naturligt. Med min bakgrund är det således inte konstigt att jag reagerar när begreppet entreprenöriellt lärande kommit att få stort utrymme i skolan. (Analogt med citatet ovan, rörande sammanhang, ur Berg & Berglund.) Vad innebär det? Entreprenörskap och entreprenöriellt tänkande är vida begrepp som kan vara svåra att definiera och omsätta i praktiken. I synnerhet i skriven text, exempelvis i en lärobok. Hur återspeglas skolans/skolverkets fokus på entreprenöriellt lärande i våra läroböcker? Hur beskrivs entreprenörskapet där? Hur används begrepp som entreprenör eller entreprenöriell i texten? Jag är nyfiken på detta och vill undersöka just läroböcker och hur de presenterar fakta som motsvarar det regeringen menar att ungdomar ska lära sig i ett visst ämne, i detta fall mitt

8

undervisningsämne företagsekonomi. Jag vill ytterst undersöka hur begreppen entreprenöriellt lärande och entreprenörskap återges både direkt och indirekt i läroböckerna.

2 Bakgrund

2.1 Lärobokskunskapen och företagsekonomin

Selander (1988) beskriver hur läroböckerna i mycket hög utsträckning styr upplägget av undervisningen i skolorna i så vitt skilda ämnen som historia och matematik. Han menar också att lärobokens innehåll, uppbyggnad och användning är en central fråga för att förstå vad undervisning handlar om. Att ämnet företagsekonomi skulle vara ett undantag från denna regel förefaller osannolikt. Det finns många olika läroböcker i företagsekonomi. Därför är det relevant såväl för mig som för andra företagsekonomilärare att undersöka hur väl de läroböcker som idag (läsåret 2013-2014) används i undervisningen motsvarar de ämnesplaner och det centrala innehåll i företagsekonomikurserna vi har att förhålla oss till. Detta arbete går därför ut på att undersöka hur väl de läroböcker som förekommer i aktuell företagsekonomiundervisning motsvarar ämnesplaner och centralt innehåll i den nu gällande läroplanen för gymnasieskolan, GY2011 och ytterst analysera dessa böcker utifrån begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande, då just dessa begrepp fått stort genomslag och uppmärksamhet under senare år.

2.2 Skolan och det entreprenöriella lärandet

Skolverket (www.skolverket.se, 2014) beskriver hur en rörlig arbetsmarknad ställer annorlunda krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag jämfört med förr och hur utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att möta dessa nya villkor. ”Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande” (ibid.). Skolverket menar att entreprenörskap i skolan handlar om att ”ta fram och utveckla elevens inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende” (ibid.). ”Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela skolsystemet” (www.regeringen.se, 2014). Detta slås fast i den nationella strategi som ska främja arbetet med entreprenörskap i skolan, Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Denna undertecknades av skolministern (Jan Björklund), högskole- och forskningsministern (Lars Leijonborg) samt näringsministern (Maud Olofsson) den 25/5 2009 (ibid.). I denna lilla stridsskrift finns elva punkter listade som nycklar för att åstadkomma det strategin vill. Bland

9

annat beskriver man hur entreprenörskap ska lyftas fram i styrdokumenten för gymnasieskolan och hur gymnasieskolan skall ge större möjligheter till fördjupning i entreprenörskap och företagande.

2.3 Företagsekonomin och läroplanen

Styrdokumenten således. Ämnet företagsekonomi har växt och tillhör idag ett av de ämnen som läses av flest elever. (www.skolverket.se, 2013) Inom ämnet finns ett flertal delkurser inom företagsekonomins fyra huvuddelar: marknadsföring, redovisning, ledarskap & organisation samt kalkylering. I företagsekonomin ingår även entreprenörskap. Inköp och logistik är exempel på andra kurser som ryms under företagsekonomins paraply. Det företagsekonomiska ämnets syfte i sammanfattning kan sägas vara att eleverna skall utveckla förståelse för företagens inre funktioner men även dess omvärld, såväl den nära och lokala som den globala. Ämnet skall också belysa både de rent ekonomiska men också de sociala och miljömässiga aspekterna av företagande. I företagsekonomi skall eleverna dessutom ges möjlighet att utveckla kunskap kring företagens roll i samhällsutvecklingen, både i nutid och historiskt, samt etiska och genusrelaterade aspekter. Lagar och regler som rör företag och organisationer är också en del av ämnets syfte. (www.skolverket.se, 2013)

Enligt Skolverket (www.skolverket.se, 2013) skall undervisningen i ämnet företagsekonomi ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

1. Kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Förmåga att reflektera över företagens ansvar för en hållbar utveckling samt över demokratiska värderingar, etik och genus i samband med ekonomiskt beslutsfattande.

2. Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet.

3. Kunskaper om hur man startar och driver företag och hur olika funktioner inom företagen samverkar för att förverkliga en affärsidé.

4. Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa.

5. Förmåga att med källkritisk medvetenhet identifiera och analysera företagsekonomiska frågeställningar samt att reflektera över resultatet.

10

6. Förmåga att leda processer samt att omvandla idéer och teoretiska kunskaper till praktiska och målinriktade aktiviteter. Förmåga att utvärdera arbetsprocesser och resultat.

7. Förmåga att använda relevant teknik som ett redskap för kommunikation, beräkning, informationssökning, presentation och dokumentation i företagsekonomiska sammanhang.

Den kurs vars centrala innehåll står i fokus i detta arbete, är den kurs inom företagsekonomiämnet som läses av flest elever, nämligen grundkursen Företagsekonomi 1, 100 poäng. (Kurskod FÖRFÖR01, www.skolverket.se, 2013). Kursen omfattar punkterna 1-4 samt 6-7 ovan och undervisningen skall behandla följande centrala innehåll:

a) Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.

b) Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse.

c) Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering.

d) Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut.

e) Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring.

f) Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt.

Egentligen är punkterna ovan inte rankade i en ordning a) – f), men bokstavsmarkeringen har gjorts i detta arbete för att underlätta referenser till de enskilda punkterna senare i texten. Denna manöver skall alltså inte ses som en fråga om rangordning i viktighet eller tyngd, utan är en fråga om tydlighet och undvikande av missförstånd i kommande hänvisningar och diskussioner.

11

3 Syfte och övergripande problemformulering

3.1 Syfte

Syftet med undersökningen är dubbelt, eller på sätt och vis trippelt: Undersökningen avser att identifiera hur väl idag, i undervisningen allmänt förekommande, läroböcker i företagsekonomi i Göteborgsområdet motsvarar ämnesplaner och centralt kursinnehåll i läroplanen GY2011. Detta förefaller synnerligen relevant med tanke på hur Selander (1988) uttrycker hur läroplanen och läroboken är formad på två olika arenor. Det första, lite bredare syfte kan sägas vara sprungen ur denna nedärvda motsättning, nämligen att avgöra i hur hög grad dessa läroböcker i företagsekonomi är samstämmiga med riktlinjerna i det centrala kursinnehållet enligt läroplanen i stort. I nästa, mer tillspetsade steg, är ansatsen att undersöka hur begreppen entreprenöriellt lärande och entreprenörskap återges både direkt och indirekt i läroböckerna: Direkt genom att uppskatta hur vanligt förekommande dessa begrepp är och indirekt genom att utgå ifrån hur skolverket beskriver entreprenörskap (se ovan): både som kunskap i egenföretagande samt som pedagogiskt förhållningssätt. Slutligen har undersökningen även ett underliggande, tredje, syfte som är en önskan om att för egen personlig del utveckla och förbättra förmågan att kunna identifiera huruvida läroböcker på ett fullgott sätt täcker in centralt kursinnehåll. Frågorna undersökningen utgår ifrån är alltså följande:

 Hur väl är läroböckerna samstämmiga med riktlinjerna i det centrala kursinnehållet enligt läroplanen?

 På vilket sätt kan läroböckerna på ett teoretiskt vis klassas som pedagogiska texter?

 Hur allmänna är begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda i lärobokstexten och hur används och beskrivs begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda direkt i lärobokstexten?

 Hur beskrivs entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda mer indirekt i läroböckerna?

12

4 Litteratur

4.1 Centrala begrepp

Följande begrepp förekommer i uppsatsen. Källorna till begreppsförklaringarna är Strategi för

entreprenörskap inom utbildningsområdet (www.regeringen.se, 2014), www.skolverket.se,

2014 samt www.ne.se, 2014.

Läroplan: Riktlinjer för verksamheten inom det offentliga skolväsendet. Lärobok: Bok som resurs för lärande och undervisning.

Entreprenör: En person som t.ex. startar nya företag eller utvecklar nya produkter

Entreprenörskap, entreprenörsanda, entreprenöriell: En entreprenörs aktiviteter och

verksamhetsförhållanden. Dessa aktiviteter och förhållanden kan delas in i fyra grupper. Den första gruppen är entreprenörskapets konsekvenser, t.ex. sysselsättning och tillväxt. Den andra gruppen är entreprenöriellt tänkande som kan gälla exempelvis kreativitet, användarorientering och uthållighet. Till den tredje gruppen hör entreprenöriella miljöer. De kan finnas t.ex. inom redan befintliga företag eller i regioner. Till den sista gruppen, entreprenöriella förlopp, kan höra organisering och tillväxt samt skapandet av nätverk. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande.

Entreprenöriellt lärande: Att kontinuerligt lära av sina erfarenheter i syfte att lösa sina

uppgifter på ett bättre sätt. Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Att vara entreprenöriell och företagsam är samma sak. Det betyder att ta tillvara möjligheter och förändringar samt att utveckla och skapa värden – personliga, kulturella, sociala eller ekonomiska.

4.2 Inledande kommentar kring läroboken och lärandet

I följande avsnitt presenteras frågan om sambandet mellan läroplaner och läroböcker, ur lite olika forskningsperspektiv. Tanken är dels att presentera en bild av forskningen kring just

13

detta samband, men också att presentera forskning som ger en vidare blick åt det komplexa område som rör förhållandet kunskap – lärande – läroböcker – läroplan och hur de samverkar. Sist i kapitlet presenteras en teoriram för entreprenörskapet i skolan och det entreprenöriella lärandet.

Illeris (2011) beskriver hur de flesta av oss kommer att tänka på skolan när vi hör ordet lärande. Han förklarar det med att skolan har blivit den institution som (genom det allmännas försorg) tillkommit för att säkerställa det för samhällets fortlevande nödvändiga lärandet, och att de flesta vuxna i vår omvärld har spenderat minst 10 000 timmar av sina liv på skolgång. Författaren definierar vidare begreppet lärande i olika deldefinitioner eller definitionsnivåer: Dels kan lärande definieras som själva resultaten av läroprocesserna hos en enskild individ, alltså resultatet av en händelse/handling, en förändring som skett. Dels kan lärande hänvisa till de psykiska läroprocesser som ger denna förändring. Lärande kan enligt Illeris också vara de samspelsprocesser mellan en individ och hens materiella omgivning som möjliggör läroprocesserna som gör att hen lär sig något. Författaren sammanfattar begreppet på följande vis (Illeris 2011:13):

Lärande är varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapacitetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande.

4.3 Lärobokskunskap – en teoretisk bakgrundsteckning

En del av den materiella omvärld som de flesta av oss förknippar med lärande är de i skolan förekommande läroböckerna. Enligt Selander (1988) finns det inte särskilt mycket forskning kring läroböcker, exempelvis hur materialet väljs ut och formas och slutligen presenteras. En lärobok kan enligt Selander betraktas som en del i ett informationsbärande system med en mängd olika beståndsdelar, som till exempel vilken pedagogisk vetenskap man förlitar sig på, vilken teknik man använder, ekonomiska ramar, läroplan etc. Författaren menar vidare att läroboken alltså bara är en av de former för hur ett visst innehåll kan presenteras. Det gemensamma för de olika formerna är dock att någon måste välja vad som är viktigt. Författaren menar också att vi befinner oss i ett skede då det gradvis sker en glidning från det han kallar traditionell, läroboksbaserad undervisning, till en mer vid läromedelssyn där datorer och andra media används i allt högre grad. Detta möjliggör att se på läroboken med nytt perspektiv, just eftersom den inte längre är den enda och allenarådande kunskapsbäraren. Selander tar också upp problemet med att överföra kunskap till lärobokskunskap, den så

14

kallade pedagogiska text-traduktionen: Texten måste vara komprimerad samtidigt som den måste vara tillräckligt enkel och anpassad för användning i undervisning. Den måste ha en struktur som fungerar med lektionsindelning och en presentation som möjliggör någon form av kunskapsprövning för eleven efteråt. Författaren presenterar härvid tanken om en ständigt pågående pedagogisk spiralrörelse: Ett nytt avsnitt i ämnet introduceras med hjälp av läroboken och avrundas med densamma. Läraren har i denna spiral en dubbel uppgift, nämligen att anpassa materialet till eleverna (deras intresse-, kunskaps- och ambitionsnivå) samt även tvärtom: att anpassa eleverna efter materialet genom att få dem att fokusera, koncentrera sig, och ta till sig de kunskaper som presenteras (med läroboken som bas).

Selander går vidare med att definiera vad en pedagogisk text är. Han menar att denna typ av text skiljer sig från andra genom att den är tänkt att återge och/eller reproducera befintlig kunskap, och alltså inte skapa ny kunskap. (Med pedagogisk text avser författaren i och för sig inte bara läroböcker utan även böcker för lästräning, andra övningsböcker eller till och med andra media som exempelvis film.) Någon typ av urval och avgränsning måste alltid ske i en pedagogisk text, som dessutom måste ges en struktur efter en pedagogisk tanke. Den pedagogiska texten förklarar något och presenterar innehållet på ett sådant vis att den kunskap som texten förmedlar ska kunna mätas på ett smidigt sätt i efterhand. Vad innehållet blir i de pedagogiska texterna avgörs till stor del i en läroplan, men hur innehållet utformas avgörs av författare och förlag. Ändå, fortsätter författaren, är det inte riktigt så okomplicerat att läroplanerna helt styr innehållet i den pedagogiska texten i läroboken. Författaren beskriver hur läroplanen är formad genom politiska kompromisser, som också handlar om hur skolan och ämnena som studeras där skall uppfattas. Läroboken, däremot, är enligt Selander formad på en annan arena, av andra aktörer. Den återger hur vi de facto talar om Aristoteles, subatomära partiklar, konjugatregler etc., och dess utformning bygger snarare på hur tidigare läroböcker utformats och/eller vilka lösningar ny teknik och layout ger oss möjlighet till. Så istället för att tala om att läroplanen styr lärobokens innehåll, bör vi betrakta dessa båda som parallella uttryck för de i samhället i stort, vid tillfället, rådande tankarna kring kunskap.

4.4 När läroböcker väljs i skolan

De texter och läsaktiviteter som står till buds i skolan bygger på tankar om elevernas bästa, men är inte värderingsfria (Norlund, 2009). De val (exempelvis av läroböcker) vi som lärare gör får alltid konsekvenser för våra elever. Detta handlar inte bara om vad som senare belönas i nationella prov utan också ifråga om hur eleverna rustas inför framtiden, exempelvis i fråga

15

om samhällsdeltagande eller fortsatta studier. Det som händer i klassrummet är inte uteslutande ett fritt och självständigt val av lärare och elever, utan ett resultat av en process som olika (även yttre) aktörer har varit med och format. Dessa yttre aktörer kan bland andra vara skolmyndigheter och läroboksproducenter. I likhet med Selanders (1988) tankar om vad som är en pedagogisk text (se ovan) menar Norlund (2009) att vad som är en sakprosatext inte definitivt går att avgränsa, men att dessa texter ändå har somliga gemensamma särdrag, som står i motsats till skönlitteraturen: De har inga estetiska anspråk och de har inte fiktivt innehåll.

4.5 Att forma läroböcker

Berglund (Berg & Berglund, 1991:39) konstaterar:

Fråga en läromedelsförfattare vad han tycker är det svåraste med att göra läroböcker och du kommer i nio fall av tio få svaret: Att välja ut vad som ska vara med och bestämma mig för hur ingående jag ska behandla varje enskilt moment.

Författaren menar vidare att dilemmat är störst i orienteringsämnena där faktastoffet är oerhört stort och dessutom ständigt växer. Ur en läromedelsförfattares perspektiv ses saken uppenbarligen lite annorlunda, än beskrivet av Selander: Selander beskriver ju ovan hur läroböcker och läroplan är formade på olika arenor, medan Berglund (Berg & Berglund, 1991) beskriver hur läromedelsförfattaren i första hand naturligtvis använder läroplanen som utgångspunkt när hen gör sina val gällande vilket stoff som skall ges utrymme och vilket som sållas bort. Han beskriver hur kursplaner och däri ingående momentfördelning, samt metodanvisningar som förespråkar individualisering och träning i kritiskt tänkande, inverkar på hur läroboken formas. Berglund har ställt upp tretton huvudfrågor, testfrågor kring lärobokens innehåll, pedagogiska upplägg, språk och stil samt typografiska och tekniska utformning. Den första huvudfrågan handlar naturligt nog om huruvida läroboken innehåller rätt stoff och denna har fyra delfrågor, som samtliga inleds med ”Har den tagit med det som du tycker är väsentligt med hänsyn till…” (ibid.). Med tanke på författarens utsaga om vikten av att utgå från läroplanen förefaller den första av delfrågorna logisk, nämligen (huruvida lärobokens stoff har tagit hänsyn till) ”läroplanens kursplaner och övergripande mål?” (Berg & Berglund, 1991:39). De följande tre delfrågorna handlar dels om gängse uppfattning vad som är viktigt inom ämnet, dels om elevernas kunskapsnivå samt slutligen om vad författaren anser ingår i ett gemensamt kulturarv. Följande tolv huvudfrågor handlar om korrekthet,

16

aktualitet, objektivitet, pedagogiskt upplägg, språk etc. Vad gäller själva språket i läroböckerna, menar Melander (Strömquist, 1999), att det bör vara anpassat till eleverna avseende språkförmåga, (för)kunskaper och intellektuell nivå. På så vis får eleverna störst chans att tillgodogöra sig det läroboken är tänkt att förmedla. Att detta förefaller självklart är uppenbart, menar författaren, men fortsätter också med att slå fast att det knappast råder någon enighet om vad detta i praktiken innebär.

4.6 Vad styr innehållet?

Börre Johnsen et al. (1998) behandlar det samspel mellan skolämne, skola och samhälle som utmärker läroböcker. Vidare kallar författarna förhållandet mellan läroplaner och läroböcker en huvudaxel i läroboksutvecklingen. Här betonas hur lärarna i sin tur i mycket hög grad följer läroböckernas undervisningsupplägg, vilket mynnar ut i påståendet att om man vill flytta tyngdpunkten för tolkning av läroplanerna från förlag/lärobok till lärare/elev behövs en mer långsiktig förändring i uppbyggnaden av lärarutbildningarna. Gällande läroplanerna i sig själva och hur de tas fram är Börre Johnsen et al. (ibid.) inne på samma spår som Selander: Man menar att eftersom politiska hänsyn tas när läroplanskommittéer bildas, blir de slutliga formuleringarna i läroplanen kompromisser med inbyggda ideologiska motsättningar. Detta innebär, menar man vidare, att tolkningen av eventuella motsägelser eller kontroversiella frågor lämnas till läraren.

Vad läroböcker i grund och botten är, sammanfattar Englund (1999:338) på följande vis: Texter är inte enkla avspeglingar av verkligheten utan sociala konstruktioner och bärare av alldeles särskilda traditioner och sätt att perspektivera världen. Läroböcker påverkas på ett allmänt plan av läroplanen, men de ärver också varandra över tid. De speglar ett samhälles kodifierade kunskaper och värderingar, och är uttryck för ett samhälleligt accepterat sätt att tänka om ämnen, kunskap och skola.

4.7 Entreprenörskapet i skolan – det entreprenöriella lärandet

Vad är entreprenörskap i skolan? Vilka tankar finns hos dem som ligger bakom formandet av läroplanerna? I den tidigare nämnda, av regeringen 2009 formulerade Strategi för

entreprenörskap inom utbildningsområdet anges företagsamhet och entreprenöriella

kompetenser som fokus. Dessa kompetenser är ”att se möjligheter, att ta initiativ och att omsätta idéer till handling” (www.regeringen.se). Vidare definieras att lära sig

17

problemlösning, arbetsplanering och samarbete som entreprenöriella kompetenser. Man nämner också vad utbildning i entreprenörskap kan innehålla och anger då de särskilda kunskaper som krävs för att starta och driva företag, till exempel företagsekonomi och affärsplanering, samt senare även projektledning och riskhantering. Slutligen slår man fast att utbildning av entreprenörer dessutom innebär att inspirera till kreativitet och till viljan att ta eget ansvar för att nå ett mål.

Peterson & Westlund (2007) hävdar att entreprenöriellt lärande handlar om att se och stötta eldsjälen i varje elev. Detta kan, menar författarna, göras genom utbildning om entreprenörskap, träning för entreprenörskap och träning i entreprenörskap. Entreprenöriellt lärande är enligt författarna den pedagogiska form som är just träningen för entreprenörskap, som i sin tur innebär att stimulera attityd, förmåga och förhållningssätt som ökar entreprenöriell tänkande. Författarna slår fast att det entreprenöriella lärandet ytterst inte handlar om att öka elevers motivation för ett specifikt enskilt ämne, utan om att väcka och stimulera en mer allmän grundläggande motivation. Tre viktiga pusselbitar i en pedagogisk plattform för entreprenöriellt lärande är att kunna arbeta projektorienterat, ämnesövergripande och i samverkan med samhället runt omkring. Slutligen ställer sig författarna frågan hur de olika delarna i det entreprenöriella lärandet blir en träning i entreprenörskap. Författarna hänvisar till pedagogen (läraren) som nyckel till framgång, genom att denne ska fungera som en katalysator och med utgångspunkt i de olika delarna i den pedagogiska plattformen, stötta eleven att kunna ta ett större ägarskap över sitt eget lärande. Även Falk-Lundqvist et al. (2011) betonar lärarens viktiga roll. Läraren, menar författarna, spelar genom ett samhälleligt nedärvt arv den viktigaste rollen i förändringen mot en skola med större inriktning på ett entreprenöriellt lärande. Författarna betonar också det entreprenöriella lärandet som snarare ett perspektiv på lärande i stort, än att utbilda företagare.

Johannisson, Madsén & Wallentin (2000) för fram liknande tankar: entreprenörskapet presenteras som en lämplig väg till ett aktivt lärande i brett hänseende. Man sätter det traditionella, i form av hierarki- och strukturfokus, i motsatsförhållande till det entreprenöriella, i form av nätverks- och processfokus. Det primära, fortsätter författarna, är inte att utveckla självtillit utan att tillägna sig färdighet i att konkretisera sina tankar och realisera sina planer genom medveten, riktad aktivitet. Denna kunskap byggs enligt författarna upp bäst successivt, genom praktiskt arbete. Lundqvist et al. (2011) visar på samma typ av lärande, där man menar att entreprenöriellt lärande är ett handlingsorienterat lärande.

18

Konsekvensen för skolan blir mer öppna frågeställningar och högre acceptans för olika vägar att nå målen.

Backström-Widjeskog (2008) i sin tur, menar att specifik fostran till företagsamhet ger en pedagogisk inriktning som fokuserar på varje individs kapacitet och möjlighet att utvecklas. Företagsamhet kan enligt författaren ses som ett multidisciplinärt fenomen. Författaren behandlar också den spänning som kan uppstå när företagsamhet förs över från en ekonomisk till en pedagogisk kontext och menar att ett fokus på ett pedagogiskt entreprenörskap ställer nya krav på utbildningen, nämligen att inspirera till livslångt lärande, samarbetsförmåga och aktiv och självständig handling. Viktigt är även initiativförmåga, ansvarstagande, ifrågasättande av invanda mönster och innovationsbenägenhet. Författaren skiljer sedan på begreppen funktionell företagsamhet, i betydelsen att kunna omsätta sina idéer i praktisk handling och social företagsamhet som främjar egenskaper som samarbetsförmåga, social kompetens, flexibilitet och empati, samt slutligen individuell företagsamhet som mer fokuserar på en förändring av hur man tänker, och som är en förutsättning för de båda första. Författaren slår fast att ett humanistiskt bildningsideal är helt analogt med pedagogiken i en fostran till företagsamhet: Den miljö där verksamheten bedrivs ska främja aktivitet och självständighet. Fokus skall enligt författaren ligga på att utveckla initiativ, självständighet och praktisk klokskap.

19

5 Metod

5.1 Allmänt om metod rörande analys av brukstext

Läroböcker är en form av sakprosa (Englund & Ledin 2003) eller brukstext (Hellspong, 2001). De definieras här som texter med praktiska eller teoretiska syften snarare än estetiska. Hellspong visar också upp en utgångspunkt för hur man kan arbeta med en brukstextanalys, nämligen att analysera den kontext inom vilken texten växt fram, samt genom att analysera textens struktur. Strukturen delar Hellspong upp i tre underliggande delstrukturer: dels formmässigt, benämnd textuell struktur, dels innehållsmässigt benämnd ideationell struktur och dels som skapare av en social relation, benämnd personell struktur.

Om man jämför olika texter med varandra gör man en komparativ undersökning (Johansson & Svedner, 2006) och oavsett vilken typ av struktur analysen använder som förutsättning, menar Hellspong (2001) att analysen förblir komparativ. Detta behöver dock inte innebära att analysens utgångspunkt är att finna skillnader mellan texter, den kan även fokusera på likheter. När flera texter analyseras gör man enligt Hellspong en korpusanalys, sprunget ur latinets ord för kropp, korpus. Detta syftar på att man analyserar en samling texter, en textkropp. Utifrån undersökningen kan man sannolikt inte göra några vidare generaliseringar utanför den textkropp undersökningen täcker, men möjligen just för denna.

I den korpusanalys som definieras av Hellspong (ibid.) finns det framför allt två huvudlinjer: den kvantitativa samt den kvalitativa textanalysen. Den kvantitativa analysen handlar om se till mängd, alltså exempelvis genom att uppskatta hur vanligt förekommande begreppet entreprenör är i en text eller hur ofta i procent texten använder sig av direkta frågor till läsaren som pedagogiskt grepp. Den kvalitativa analysen i sin tur beskriver egenskaper eller kvaliteter i texten, funktionellt eller strukturellt. Det är vanligt att förena en kvantitativ och en kvalitativ analys, i synnerhet som det ofta är svårt att undvika kvalitativa inslag i en kvantitativ undersökning. Ett exempel på detta kan vara om man studerar förekomsten av ett specifikt tema eller sätt att vända sig till läsaren.

20

5.2 Metodval

Denna uppsats handlar om att undersöka, granska och analysera text – närmare bestämt text i läroböcker i företagsekonomi. Att i denna undersökning då förlita sig till någon typ av textanalytisk metod faller sig naturligt. Undersökningen ligger närmast det Hellspong (2001) definierade som en ideationell strukturanalys: fokus ligger snarare på innehållet än formen eller vilken typ av reaktion texten syftar att ge läsaren. Analysen kan också sägas vara en form av komparativ analys (Hellspong, 2001): Texter i tre olika läroböcker studeras utifrån en på förhand vald synvinkel och ett bestämt begrepp, och jämförs sedan med varandra. Analysen är också en korpusanalys (ibid.) då ju en större samling/kropp av text analyseras. Specifika färdiga analysmodeller för olika typer av undersökningar finns visserligen, men är knappast applicerbara i denna undersökning, då en analys av läroböcker utifrån det i punkter sammanfattade innehållet i det centrala kursinnehållet är tämligen sällsynt.

Den i denna undersökning använda analysmodell har formats utifrån de metodbeskrivningar som presenterats ovan. I grunden kan man säga att textanalysen har såväl kvantitativ som kvalitativ ansats. Den är kvantitativ genom att försöka avgöra mängden text som kan härledas till ett visst förutbestämt innehåll. Den är kvalitativ genom att sedan försöka se hur den funna texten fungerar som informationsbärare; vad som sägs eller inte, direkt eller indirekt. Mer konkret har metoden varit att utifrån det centrala kursinnehållet, samt alltså begreppet entreprenör/entreprenöriellt lärande, genomsöka läroböckerna för att avgöra i hur stor omfångsmässig utsträckning varje enskild lärobok kan sägas behandla innehållet i varje enskild punkt. Textavsnitt som i detta avseende uppfyllt något av de stipulerade kriterierna har sedan analyserats enligt ovan. Jag har utifrån min egen ämnesförståelse och tidigare i uppsatsen presenterad forskning försökt bilda mig en uppfattning om huruvida stoffet har något verkligt värde med avseende på nämnda punkter eller inte. Självfallet är denna ansats svår: Det finns ett talesätt som säger att man inte ser linsen genom vilken man betraktar världen. Jag menar med detta att alldeles oavsett hur objektiv jag/vi försöker vara kommer jag/vi alltid i någon mån att förbli subjektiv/-a, i synnerhet i ett försök till kvalitativ analys av en text. Westlin (1993) resonerar kring detta dilemma där han talar om hur man under läsningen ju hela tiden har ett teoretiskt ramverk i bakhuvudet: Man läser lärobokstexter utifrån vissa utgångspunkter och väljer då per automatik bort vissa andra sätt att förhålla sig till desamma.

21

5.3 Avgränsningar

Undersökningen är avgränsad till att endast behandla tre av punkterna i det centrala kursinnehållet i läroplanen, nämligen a), b) och f). Anledningen till detta är framför allt att analysera de punkter som äger tydligast samband med begreppet entreprenörskap. Andra (underordnade) orsaker är dels att denna uppsats annars skulle bli alltför omfångsrik, men också på grund av att punkterna i kursens centrala innehåll är så pass substansmängdmässigt vagt formulerade att läroböckerna väldigt enkelt kommer undan med ett ytterst översiktligt innehåll och ändå uppfyller de innehållsmässiga krav man kan ställa med kursplanen som mall. Ett tydligt exempel på detta är punkt c) där det anges att grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering skall behandlas. Det anges alltså inte vilka företagsekonomiska begrepp och modeller som skall behandlas eller hur kalkyleringen skall presenteras eller ens om den skall tillämpas. Inte ens med avstamp i ämnets (ovan presenterade) syfte går detta att slå fast detta. Valet har alltså fallit på att studera läroböckerna utifrån det centrala kursinnehållets punkt a), b) och f), samt begreppet entreprenörskap/entreprenöriellt lärande. Undersökningen är också avgränsad till Göteborgsområdet, då det är detta område jag lever och verkar i. Jag följer med andra ord den allmänt vedertagna gräv-där-du-står-principen. Undersökningen gäller de läroböcker som användes i skolornas undervisning under läsåret 2013-2014.

Arbetet analyserar inte alla illustrationer. Endast om en illustration bedöms att ensam ge representation åt ett visst innehåll tas denna upp i arbetet. När det gäller punkt a) Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv, bortser undersökningen från de texter som handlar om det samhällsansvar som företag är tvungna att ta enligt lag, även om det givetvis är en del av ett företags villkor att följa gällande lagar och regler, exempelvis LAS (lagen om anställningsskydd). Anledningen till detta val är att lägga fokus mer på det som kan betraktas som företagens val att ta ansvar representeras i lärobokstexterna, än av att gå igenom vilka lagar och regler ett företag måste följa. Däremot uppmärksammas de stycken i lärobokstexterna där företagens samhällsnytta nämns även om det handlat om lagstadgade nyttor, som exempelvis arbetsgivaravgifter. Anledningen till detta val är en tanke om att ha möjligheten att upptäcka indirekta kopplingar till företagens samhällsnytta, så att säga mellan raderna, i texten.

22

5.4 Urvalskriterier

Vad gäller vilka läroböcker som skulle ingå i undersökningen har urvalet gått till på följande vis: Intentionen var att få med läroböcker i undersökningen som för närvarande används i undervisningen (under läsåret 2013-2014) och som många elever i Göteborgsområdet kommer i kontakt med. Detta för att undersökningens resultat skulle gälla så många elever som möjligt i området (utan att för den skull dra slutsatser utanför undersökningens korpus eller hävda någon form av vidare generaliserbarhet). Det första steget var att kontakta de största gymnasieskolorna i Göteborgsområdet, med avseende på antalet företagsekonomielever. Rektorerna med ansvar för företagsekonomiämnet (indirekt ansvar, genom ansvar för Ekonomiprogrammet) på dessa skolor kontaktades via telefon. Kontakt etablerades med och information erhölls från fyra skolor (nedan benämnda skola A, B, C och D) och rektorer under november 2013. På skola A använde man läroboken E2000 Classic

Företagsekonomi 1 Basbok (2011), på skola B läroboken Goodwill Företagsekonomi A

(2010) och på skola C och D läroboken Kubik 1 – Företagande i flera dimensioner (2011). (För detaljerade uppgifter om läroböckerna, se 8.1 Källor.)

5.5 Validitet, reliabilitet, generaliserbarhet och etiska hänsyn

Vad gäller uppsatsens validitet, alltså huruvida resultatet är giltigt (Strömquist, 1999) och presenterar en sann bild av det som undersökts (Johansson & Svedner, 2006) bör man i allmänhet vara försiktig i sina utlåtanden. I fallet med just denna undersökning blir i synnerhet begreppsvaliditeten värd att ta upp, alltså min tolkning av olika begrepp, exempelvis entreprenör och framförallt vad som räknas som entreprenöriellt eller sägs mellan raderna. Möjligheten att säkerställa en hög validitet påverkas rimligtvis i negativ riktning av såväl de medvetna som omedvetna utgångspunkter och tolkningar jag gör av text och begrepp. Uppsatsens reliabilitet, det vill säga huruvida uppsatsen är tillförlitlig (Strömquist, 1999) och mätnoggrannheten är acceptabel, torde vara högre: Då inga intervjuer/enkäter har genomförts finns åtminstone inte risken för att dåligt formulerade frågor leder till missförstånd, och eftersom uppsatsen skrivits av endast en person kan man dra slutsatsen att åtminstone samma tolkningsfel gjorts genomgående i analysen av textkorpusens olika delar. Vad gäller undersökningens generaliserbarhet går det inte att med denna uppsats som utgångspunkt, dra några generella slutsatser om läroböcker i allmänhet, eller ens företagsekonomiböcker i allmänhet. Resultatet speglar endast de i just denna undersökning förekommande läroböckerna.

23

Det har tagits vissa forskningsetiska hänsyn i detta arbete: De kontaktade rektorerna har blivit tydligt införstådda med vad undersökningen går ut på för att undvika missförstånd. Undersökningen har dessutom valt att låta skolor och rektorer vara anonyma. Avsikten med detta, utöver att eliminera risken för att inte få de stora skolor som hafts i åtanke att deltaga i undersökningen, är att undvika att undersökningen i efterhand blir ett slagträ i en eventuell debatt om riktiga/felaktiga val av undervisningsmaterial.

5.6 Analysen

I praktiken har arbetet utförts på följande sätt: Texten i de tre i undersökningen förekommande läroböckerna har först studerats förbehållslöst som en textmassa, en korpus, utan att jämföra de tre olika läroböckerna med varandra. Under denna genomläsning/analys noterades de delar av texten som kunde härledas till punkt a), b) och f) i det centrala kursinnehållet. Parallellt gjordes noteringar av text innehållande begreppen entreprenör, entreprenörskap, entreprenöriell och entreprenörsanda. Därefter har mängden text härrörande till respektive punkt eller begrepp uppskattats, därav undersökningens så kallade kvantitativa ansats enligt ovan. Efter denna första analys studerades de noterade texterna mer ingående för att analysera texten som budbärare, alltså vad som egentligen sägs, såväl direkt som indirekt. Denna kvalitativa analys (se ovan) avsåg härmed att avgöra textens innehållsmässiga egenskaper, eller ideationella struktur. Sedan jämfördes likheter och skillnader mellan läroböckerna. I denna komparativa analys (se ovan) togs hänsyn både till det noterade innehållets omfång och hur detta innehåll presenterades.

24

6 Läroboksundersökningen - analys

6.1 Introduktion till analysdelen

Här följer en redogörelse för resultatet av den faktiska undersökningen av valda läroböcker. Systematiseringen är gjord så, att de tre olika punkterna ur det centrala kursinnehållet som valts som utgångspunkt för analysen, har givits egna underrubriker (6.2.1 - 6.2.3). Texten under varje underrubrik är sedan uppdelad i avsnitt efter vilken lärobok som blivit analyserad, och är även strukturerad så att analysen inledningsvis ligger mer åt det kvantitativa, för att sedan övergå mer i det kvalitativa. I analyskapitlet är gängse principer för referenser medvetet frångångna gällande de undersökta läroböckerna. Referens görs direkt till namnet på själva läroboken istället för till författarna av densamma. Avsikten med detta något oortodoxa grepp är att vinna ökad tydlighet gällande vilken av läroböckerna som för tillfället behandlas. Korrekta referenser till de utvalda läroböckerna används förvisso i andra avsnitt av denna uppsats. Under den sista underrubriken (6.2.4) görs en mer samlad kvalitativ analys avseende det centrala kursinnehållet.

6.2 Analys utifrån läroplanens instruktioner om centralt kursinnehåll

samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv.

Läroboken E2000 har i kapitel 3 ”Lagar och avtal” ett avsnitt benämnt ”Företagets ansvar” (E2000, 2011:37ff). I detta finns först ett avsnitt på två sidor där frågor som berör uppförandekod, etiska regler och rättvis handel behandlas. I avsnittet beskrivs hur (större) företag har internt gällande etiska regler, så kallad uppförandekod eller Code of Conduct för att undvika dålig PR (public relations, alltså förhållande till allmänheten, vanligtvis genom massmedia). E2000 exemplifierar begreppet uppförandekod på följande vis: ”H&M:s affärsidé är att erbjuda mode och kvalitet till bästa pris. Kvalitet handlar bland annat om att våra produkter ska tillverkas på ett sätt som är miljömässigt och socialt hållbart.” (ibid.). Vidare i samma avsnitt berör E2000 i ett par illustrationer organisationerna/ internetsajterna etikbarometern och GoodGuide, vilka kan sägas representera såväl samhällsnytta som samhällsansvar, genom att dessa sajter vänder sig till konsumenter som kan använda desamma

25

för att göra sökningar på företag och/eller produkter och få ett utlåtande om dem, ur exempelvis etiskt eller hälsomässigt perspektiv.

Även i andra delar av E2000 finns frågor som berör företagens samhällsnytta och/eller samhällsansvar: I kapitel 1 ”Ekonomi och marknad” (E2000 2011:12ff) ställs i underrubriker frågorna ”Finns det ingen idealitet?”, ”Var kommer livsmiljön in?” samt ”Är det bra med marknadsekonomi?”. Därefter följer kortare diskussioner som berör samspelet mellan kunder och företag på en marknad, där samhällsnyttan av en fungerande marknad tas upp, med någon form av konklusion i att ”ett köp är ett sätt att rösta på de bästa varorna. Men rösterna mäts i kronor.” (ibid.) Även om det inte är ett direkt sätt att behandla företagens samhällsnytta eller samhällsansvar, handlar underrubrikfrågeställningarna i grund och botten om detta. På ett liknande indirekt sätt beskrivs företagens samhällsnytta i kapitel 2 (E2000, 2011:21ff), där resonemang kring samspelet mellan stat, kommun, landsting, företag och hushåll under rubriken ”Samhällsekonomi”. I kapitel 16 ”Marknadsföring – att behålla sina kunder” (E2000, 2010:187ff) nämns i korta drag CSR som en del i ett företags varumärkesvård. CSR är en vedertagen förkortning för Corporate Social Responsibility. E2000 definierar detta som företagets samhällsansvar och hur dess verksamhet påverkar samhället i alla dess avseenden (ibid.). Man använder här byggföretaget K-rauta som exempel, genom en bild av en annons där detta företag berättar om sitt stöd till Rädda Barnens katastroffond. Senare i samma kapitel tas frågan upp om företags socialmediapolicy, som kan sägas vara en form av uppförandekod för internet. I kapitel 17 ”Marknadsregler” nämns i ett kortare avsnitt hur företagen tar eget ansvar för att exempelvis bekämpa oetisk reklam, genom att frivilligt följa utslag från institutioner som RO (reklamombudsmannen) och MER (Marknadsetiska rådet). I E2000 ägnas totalt knappt ett tiotal sidor åt innehållet i punkt a).

Det kan vara värt att notera att E2000, där frågor om företagens etiska ansvar ges utrymme (och som dessutom använder klädföretaget H&M i ett flertal exempel) inte kopplar samman samhällsansvar/samhällsnytta med inköpsarbetet i företag. Detta trots att man ägnar ett helt kapitel åt just företagens inköpsfrågor i kapitel 7 ”Skaffa resurser” (E2000, 2011:82ff). Inte heller i kapitlen med fokus på internationell handel, respektive marknadsföring, där de senare återigen använder H&M som exempel, tar man upp frågor om företagens samhällsansvar. E2000 har ett avsnitt man kallar ”Marknadsföring i ett historiskt perspektiv”, men här tas inte det historiska perspektiv upp som nämns i punkt a).

26

Läroboken Goodwill har inget avsnitt som tar upp samhällsnytta och/eller samhällsansvar på ett direkt sätt, genom exempelvis ett eget kapitel. Dessa frågor representeras med två halvsidor i kapitel 1 ”Affärsidén viktigast för företaget” (Goodwill 2010:4ff) som berör frågor kring affärsidé och vilka krav samhället ställer på den som skall bli företagare. Ett exempel på ett stycke ur detta avsnitt är ”Det ligger i samhällets, och allas, intresse att det finns många och livskraftiga företag. Företag ger människor arbete och inkomster till stat och kommun i form av skatter.” (Goodwill, 2010:12.) I kapitel 2 ”Företagens olika former och intressenter” (Goodwill 2010:24ff) nämns ekonomiska föreningar, främst i perspektivet som företagsform, men indirekt berörs samhällsnyttan genom att uppge hur medlemmarna i en ekonomisk förening ”samverkar mot ett gemensamt mål, som till exempel bra barnomsorg eller billigt boende” (Goodwill 2010:27). I intressentdelen av kapitlet berörs på två halvsidor frågan om samhällsnytta, men knappast om samhällsansvar. (Ett företags intressenter definieras här av Goodwill som dem som påverkas av hur det går för företaget, exempelvis långivare, leverantörer, anställda och kommun (ibid.).) I kapitel 3 ”Konsten att göra bra inköp” (Goodwill 2010:44ff) nämns miljöaspekter som sista punkt av de faktorer som listas som de en inköpare brukar ta hänsyn till. I exemplet som följer köper ett företag kopieringsutrustning och de ”vill dessutom värna om miljön och undviker därför att köpa kopieringspapper som inte är miljövänligt” (Goodwill 2010:49). Detta kan ses som en kommentar rörande samhällsansvar. I kapitel 5 ”Ekonomiska grundbegrepp” (Goodwill 2010:80ff) tar man indirekt upp nyttan av företagen genom att nämna vad arbetsgivaravgifterna finansierar (exempelvis sjukförsäkring och pension). Sammanlagt i Goodwill ägnas knappt tre sidor åt innehållet i punkt a).

Det är rimligt att ifrågasätta om det avsnitt i Goodwill som berör de ekonomiska föreningarna bör räknas som en kommentar gällande företagens samhällsnytta, då den högkvalitativa barnomsorgen och de billiga bostäderna de facto inte kommer vem som helst i samhället till godo, utan endast föreningens medlemmar. I denna analys blir ändå valet att räkna det som att det berör denna punkt, genom att samhällsnyttan kan ses i att dessa ekonomiska föreningar kan vara trendskapande: De kan visa vägar till utveckling i stort och därmed skapa medvetande om vilka möjligheter som faktiskt finns, även för resten av samhället. Detta är dock en uppenbar och tydlig tolkningsfråga. Möjligheten till historiskt perspektiv på de kooperativa företagens samhällsnytta och samhällsansvar tas däremot inte alls, trots att man nämner företag som Arla, Coop och OK (Goodwill, 2010:27). I kapitel 3 i Goodwill, som berör inköp, tas inte möjligheten till perspektiv på företags sociala ansvarstagande i sitt

27

inköpsarbete upp. Även när det gäller det samhällsansvar som miljömedvetenhet kan sägas vara, tas detta upp endast i bisatser, som punkter längst ned på komihåglistan. Något historiskt perspektiv enligt punkt a) återfinns inte i Goodwill.

Inte heller läroboken Kubik har ett avsnitt som tar upp samhällsnytta och/eller samhällsansvar på ett direkt sätt, genom ett eget kapitel. I kapitel 2 ”Marknaden” (Kubik 2011:23ff) tar man i ett kortare avsnitt upp RO (reklamombudsmannen) och MER (Marknadsetiska rådet), men gör ingen direktkoppling till att företagen tar samhällsansvar. I kapitel 3 ”Företagsformer” (Kubik 2011:49ff) finns det dock ett avsnitt på två halvsidor som behandlar företagsetik. Detta avsnitt tar framför allt upp de etiska dilemman större företag möter och i boken görs en uppräkning av hur dessa frågor kan tas upp, exempelvis hur de anställda ska agera om de kommer i kontakt med barnarbete eller konfidentiell information, eller att företaget skall ha miljöregler som överensstämmer med hållbar utveckling. Kubik använder inte termen samhällsansvar. En typ av samhällsnytta Kubik tar upp utan att använda just det ordet är i avsnittet om moms i kapitel 4 ”Budgetering” (Kubik 2011:65ff). Där beskriver boken hur näringsidkarnas uppgift faktiskt är att agera kassörer åt staten genom att administrera momsinbetalningarna från privatkonsumenterna till staten. I kapitel 5 ”Organisation och administration” (Kubik 2011:81ff) tar boken åter upp en samhällsnytta genom att beskriva hur arbetsgivaravgifterna bekostar exempelvis ålderspension och föräldraförsäkring och hur arbetsgivare betalar hela sjukpenningen för den anställde från sjukdag 2 tom. 14 direkt till den anställde. Vidare tar kapitlet upp att det är vanligt att företag tecknar ytterligare försäkringsskydd för sina anställda, vilket kan ses som en kommentar om företagets samhällsnytta och samhällsansvar. I avsnittet ”Företagets omvärld” (ibid.) ägnas en sida åt företagets intressenter, där bland annat allmänheten finns med som en intressent, som ”vill ha många företag som ger arbetstillfällen och valmöjligheter” (Kubik, 2011:96). I kapitel 8 ”Inköp” (Kubik 2011:135ff) berörs uppförandekod/Code of Conduct i avsnittet som rör val av leverantör. Sammanlagt i Kubik ägnas cirka fem sidor åt innehållet i punkt a). Inte heller i Kubik finns det historiska perspektiv som efterlyses.

6.2.2 Analys utifrån b) Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse.

Denna punkt täcks av flera kapitel i E2000. Boken har ett block av kapitel (block 2) som man valt att kalla ”Utveckla och driva företag” (E2000, 2011:41ff). Samtliga delar i punkt b) finns

28

här representerade, ofta på flera olika sätt och ur många olika intressenters synvinklar. Framför allt är det de åtta sidorna i kapitel 4 ”Affärsidé och företagande” (E2000, 2011:42ff) och sexton sidorna i kapitel 6 ”Starta företag” (E2000, 2011:62ff) som uteslutande ägnas åt innehållet i punkt b), men det förekommer även flera sidor i de övriga kapitlen i blocket där texten tydligt motsvarar innehållet i punkt b). Även i andra kapitel (utanför block 2) i boken behandlas detta, exempelvis i kapitel 10 ”Är affärsidén lönsam” (E2000, 2011:112ff) och i kapitel 25 ”Bokslut – så blev det” (E2000, 2011:308ff). Uppskattningsvis är det totalt ett fyrtiotal sidor i E2000 som ägnas åt det punkt b) innehåller. Att försöka applicera den i metodkapitlet stipulerade kvalitativt analytiska ansatsen skulle bli oerhört omfattande och sannolikt även tämligen ointressant: Den information som efterfrågas i punkt b) återfinns i stor omfattning och med rik variation, såväl indirekt som direkt. Denna del av boken kommer dock att beröras i en kvalitativ analys utifrån begreppen entreprenörskap/ entreprenöriellt lärande, senare i detta kapitel.

Goodwill inleder hela läroboken genom ett exempel, en berättelse om en person med en affärsidé som blir bärande i ett företag. Goodwill ägnar sedan innehållet i de två första kapitlen i boken, kallade ”Affärsidén viktigast för företaget” (Goodwill 2010:4ff) samt ”Företagets olika former och intressenter” (Goodwill 2010:24ff) närmast uteslutande åt denna punkt. Över de trettiotre sidorna dessa kapitel täcker, behandlar Goodwill affärsidé och företagsformer på flera olika sätt och från olika intressenters perspektiv. Frågorna berörs ofta även i andra kapitel i boken, exempelvis genom att använda olika företagsformer/affärsidéer i praktiska exempel. Detta förekommer bland annat i kapitel 5 ”Ekonomiska grundbegrepp” (Goodwill 2010:80ff) och kapitel 8 ”Ekonomisk planering” (Goodwill 2010:148ff). Ett överslag ger att det även i Goodwill ägnas ett fyrtiotal sidor åt det punkt b) innehåller. Den mer kvalitativa bedömningen lämnas, av i föregående avsnitt nämnda orsaker, därhän.

Även i Kubik täcks innehållet punkt b) av flera kapitel och avsnitt. Man skulle kunna argumentera för att hela boken på ett vis ägnas åt denna punkt, då Kubik redan i förordet presenterar ”Linda och Arto och deras företag AB Kubik3 _{från det att de börjar fundera över}

att starta ett företag tillsammans till dess att det är igång med sin verksamhet” (Kubik, 2011:6). Exempelföretaget AB Kubik3 används sedan genomgående som (ett av ibland flera) exempel, hela vägen från första kapitlet ”Nyföretagande och affärsidé” (Kubik, 2011:7ff) till sista, kapitel 12 ”Uppföljning efter det första året” (Kubik, 2011:247ff). Det är just i det första kapitlet, samt det tredje, ”Företagsformer” (Kubik, 2011:49ff), som texten mest koncentrerat

29

har med innehållet i punkt b) att göra, över totalt trettio sidor. Dock finns det, just tack vare det genomgående användandet av företagsexemplet AB Kubik3_{, mängder av såväl direkta}

som indirekta kopplingar till dessa frågor i de flesta av kapitlen i Kubik, där kapitel 6 ”Analys av affärsplan” (Kubik, 2011:99ff) kan nämnas särskilt. Summa summarum ägnar Kubik knappt ett fyrtiotal sidor åt innehållet i punkt b). Återigen får den kvalitativa bedömningen bero. Orsaken är densamma som tidigare nämnts.

6.2.3 Analys utifrån f) Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt.

E2000 har i kapitel 9 ”Ledarskap och personal” ett avsnitt på två sidor benämnt ”Projekt – att samarbeta i grupp” (E2000, 2011:108ff). Här presenteras vad ett projekt är och vad projektorienterat arbetssätt innebär. En mall för projektplanering i punktform anges, samt även ett exempel på ett lyckat projekt taget från verkligheten. Indirekt presenteras en form av projektmetodik även i kapitel 5 ”Produktutveckling” (E2000, 2011:50ff). Där beskrivs på fyra sidor i avsnittet ”Från idé till färdig produkt” arbetet med att ta fram en produkt som en process i 6 steg, en process som rimligen kan ses som en typ av projektmetodik.

Det närmsta Goodwill kommer en presentation av projektmetodik är att man i kapitel 2 ”Företagens olika former och intressenter” tar upp att företag kan vara projektorganiserade (Goodwill 2010:31). Man visar på tjänsteproducerande företag, vars organisation inom exempelvis produktutveckling, genomför arbetet med en tidsbegränsad uppgift, dock utan att fördjupa sig i vad detta innebär. Någon genomtänkt övergripande projektmetodik presenteras egentligen inte i boken, men i kapitel 3 ”Konsten att göra bra inköp” (Goodwill 2010, 44ff) presenteras på en sida en mall för hur inköpsprocessen kan se ut i ett företag vilket, ehuru synnerligen indirekt, kan sägas representera en slags metodik för en form av företagsekonomiskt projekt.

Även Kubik nämner projektorganisation som ett sätt att organisera företag, i kapitel 5 ”Organisation och administration”. Dock ägnar man senare i boken ett helt kapitel åt projekt, nämligen kapitel 7 ”Projektmetodik och projektarbete”. De 22 sidorna kapitlet omfattar (Kubik 2011:111ff) tar såväl upp själva projektmetodiken som projektgruppers sammansättning och dynamik. Även flera typer projektplanering samt en analysmodell för projektuppföljning presenteras. Tack vare omfånget på kapitlet tas varje del av projektarbetets möjligheter, krav och konsekvenser upp på ett grundligt sätt. På ett sätt skulle man, analogt

30

med hur det såg ut i avsnitt 6.2.2, kunna se läromedlet Kubik som helhetsmässigt inriktat på projektmetodik: Hela boken bygger, som alltså tidigare nämnts, på att man följer två personer genom deras första år som företagare, från arbetet med affärsidé, genom utveckling, lansering och försäljning, till bokslut och till sist uppföljning. En slags projektmetodik i stora drag. 6.2.4 En samlad kvalitativ analys avseende det centrala kursinnehållet

Först en slags komparativ analys i ett kvantitativt ljus, för att skapa en förförståelse för böckerna och hur de är utformade: Om vi ser till böckernas omfång kan konstateras att E2000 innehåller totalt 360 sidor (E2000, 2011) exklusive övningsuppgifter, som finns separat. Goodwill innehåller 212 sidor (Goodwill, 2010) vilket inkluderar övningsuppgifter. Kubik innehåller 262 sidor (Kubik, 2011) exklusive övningsuppgifter, som finns separat. Detta kan till viss del förklara varför Goodwill generellt tenderar att utelämna mer av innehållet i punkterna det centrala kursinnehåll undersökningen har behandlat. En annan bidragande orsak är givetvis att Goodwill gavs ut 2010 och således inte är skriven med GY2011 som fokus (men ändock fortfarande används i undervisningen läsåret 2013-2014). Man skulle kunna använda detta som ett argument för att vara noggrann med att använda uppdaterade läromedel, i synnerhet om en ny läroplan introducerats sedan läromedlet gavs ut – dock går det inte att slå fast detta som regel, då generaliserbarheten för läromedel som inte använts i undersökningen är låg. Det eftersträvade lärandet (Illeris, 2011) påverkas möjligen inte heller. Åtminstone inte så länge de psykiska läroprocesserna påverkas negativt av att läromedlet inte är i samklang med vår materiella omvärld. Frågan blir snarare vad man lär sig, inte huruvida man lär sig alls. (Dessutom är läroboken bara är en av de former för hur ett visst innehåll kan presenteras (Selander, 1988) – men då detta är en läroboksundersökning lämnas en djupare analys av alternativ därhän.) Samtliga läroböcker i undersökningen uppfyller i stort sett kriterierna för att kallas pedagogisk text (ibid.), ehuru Goodwill (Goodwill, 2010) möjligen kan tyckas vara alltför tunn för att ens användas i det syfte Selander menar att läroböcker ofta används, nämligen som introduktion och avrundning av en kurs. Det är emellertid rimligt att överväga huruvida böckerna uppfyller kriteriet på pedagogisk text, eller sakprosatext som Norlund (2009) ställer, gällande att innehållet inte ska vara fiktivt: Böckerna använder genomgående fiktiva exempel, och Kubik gör det i synnerhet genom att de genom hela boken följer det fiktiva företaget AB Kubik3_{. Dock används de fiktiva exemplen för att beskriva}