Examensarbete
15 poäng
Elevens syn på lärarens ledarstil
The pupils view of the teacher’s leadership
Christian Svartz
Lärarexamen 270hp Examinator: Anna
Henningsson-Yousif
Lärarutbildningen 90hp Handledare: Elisabeth Söderquist
Abstrakt
Uppsatsens syfte är att undersöka hur eleverna tänker kring lärarens ledarstil, hur det påverkar dem både positivt och negativt och ifall de upplever att relationen till läraren förändras utanför klassrummet. Med litteratur som behandlar olika ledarstilar i klassrummen, ledarskap och hur en lärare ska vara i allmänhet återfinns ett samband med resultatet. Forskningsmetoden är av intervjuform där fem elever intervjuades enskilt. Slutsatsen är att eleverna anser att en lärare främst bör vara demokratisk, engagerande och snäll. Utanför klassrummet beter sig läraren efter hur tidigare lektioner varit och/eller hur relationen till den enskilda eleven är.
Nyckelord
Innehållförteckning
1 Innehåll...7
1.1 Problemställning och syfte...8
1.2 Avgränsningar...9
2 Litteratur...11
2.1
Ledarskap...11
2.2 Stensmos ledarstilar...14
2.2.1 Dreikurs tre ledarstilar...
15
2.3 Situationsanpassat ledarskap...17
3 Metod...20
3.1 Val av metod...20
3.2 Procedur...20
3.2.1 Bearbetning...
21
3.3
Etik...22
4 Resultat...24
4.1 Indelning...24
4.1.1 En bra lektion...
24
4.1.2 En mindre bra lektion...
25
4.1.3 Elevens påverkan på läraren...
27
5 Diskussion...29
5.1 Lärarkontroll eller elevens själkontroll?...29
5.1.1 Utanför klassrummet...
32
5.2 Reflektion...33
Referenslista...35
1 Inledning
Under 90-talets tidiga år, när jag var yngre och gick i årskurs ett fanns det två klasser. I den ena klassen fanns en mycket populär lärare, både bland elever och bland föräldrar. I den andra klassen fanns en lärare vars sätt att behandla klassen inte alls överensstämde med min lärare. Mellan årskurserna ett till sex fick jag höra av eleverna i parallellklassen att de var avundsjuka på oss eftersom vi hade en bättre lärare. Liknande händelser skedde på högstadiet där man dagarna innan man började sjuan var orolig för vilken lärare man skulle få. ”Kommer jag få den stränga eller den snälla läraren?” Detta kunde avgöra hur ens vardag skulle se ut i tre år. Olyckligtvis blev vår klass tilldelade en grupp lärare med helt olika sätt att lära ut på, vilket blev en aning förvirrande. Idag kan jag med säkerhet peka på den lärare som jag ansåg utförde sitt jobb bäst i lärarlaget.
Jag har under min tid som lärarstudent blivit alltmer intresserad av lärarens ledarstil. Olika lärare hanterar situationer på olika sätt där vissa är bra och andra mindre bra. Vi har under lärarutbildningen diskuterat en del kring olika ledarstilar och vi har fått se att dagens skola skiljer sig från skolan under exempelvis 70-talet. Vi känner alla till att skolan blivit mer öppen och att man idag arbetar för att gå ifrån envägskommunikation och ett arbetsklimat som baseras på att det endast är läraren som bestämmer. Lärarens auktoritet är inte lika
självklar längre.1 Istället har vi en skola där det förekommer en stor del grupparbeten, egen
inlärning och alternativa former för redovisningar så som teater eller digitala
produktioner.2 Det talas också om att skolan idag tappat greppet och att fler elever inte når
målen för vad som krävs för gymnasieskolan.3 Detta genom att de inte uppnår betyget
godkänd i ämnena svenska, engelska och matematik. Lärare som saknar kompetens och behörighet ska bytas ut mot behöriga lärare. Det förespråkas en skola där läraren är en del av klassen, där klassen får bestämma och läraren fungerar som ett stöd som ser till att
1Steinberg, sid 10 2Lpo 94, sid 12 3
gruppen arbetar för att nå målen. Skolan fortsätter att utvecklas och hur framtiden ser ut vet vi givetvis inte ännu. Eftersom det rör sig om förändringar kanske det skulle vara på sin plats att undersöka vad eleverna faktiskt tycker om de olika ledarstilar som styr inlärningsmiljön. Till exempel används den ”öppna skolan” där eleverna har stora grupparbeten och där de arbetar fritt under lektionerna och i andra fall finns en mer kontrollerad lärandemiljö. Läraren ska alltså inte fungera som ett stöd utan som en chef som fattar beslut och avgör vad gruppen bör göra etc. Ett annat uttryck för detta kallas
uppgiftsorienterad stil.4
Jag tror att eleverna idag anser att den auktoritära ledarstilen som varit vanligare förr i tiden inte är populär, det vill säga att de inte föredrar denna. Detta eftersom eleven inte deltar i upplägget av sin utbildning i samma grad som läraren, med enklare ord; läraren ”bestämmer” över eleven i större utsträckning. Däremot tror jag att eleverna föredrar ordning och reda i klassrummet även om det inte behöver betyda att läraren är sträng.
Ledarkompetens är en av lärarens viktigaste egenskaper, eftersom det inte alltid är en lätt uppgift att organisera ca 30 personer på en mindre yta varje dag. Att nyexaminerade lärare ska komma ut i arbetslivet utan större erfarenhet av ledarskap men förväntas sköta arbetsuppgifterna på ”rätt” sätt kan nog för många bli ett problem. Läraren vet inte vilken stil som passar bäst för den enskilda klassen, eller för den miljön man befinner sig i. Hon
är osäker, saknar modeller och har egentligen bara sina egna lärare som förebilder.5 När
ska läraren tillrättavisa en elev? Hur? Ska en elev som följt undervisningen problemfritt få belöning? Ska denna elev få belöning överhuvudtaget? Frågorna blir många.
1.1 Problemställning och syfte
Syftet med uppsatsen är att problematisera vad högstadieelever tycker är bra respektive mindre bra om lärares olika sätt att hantera olika situationer, och ifall detta påverkat deras lärande. Av detta kan jag kanske få fram en bild av vilken ledarstil som eleverna föredrar..
4Stensmo, sid 12 5
Frågorna som ska besvaras i uppsatsen är:
• Vad anser högstadieeleverna om lärarens olika sätt att skapa en bra lärandesituation?
• Upplever eleverna någon skillnad på lärarens stil i och utanför klassrummet?
Grundpelarna i lärarens ledarstil är att eleverna i ena fallet har kontrollen i större utsträckning och i det andra är fallet när läraren använder sig av en stark inramning vilket
betyder att elevens frihet begränsas till det läraren säger.6 Förhoppningsvis kan läraren
skapa sig en bild av hur eleven tänker kring lärarens sätt att vara genom att få en större inblick i hur några elever tänker. Den bilden kanske kan bidra till att fler funderar över ”sin” stil och kan påverka den i en positiv riktning. Uppsatsens målgrupp är lärarstudenter eftersom den riktar sig till lärare med mindre erfarenhet av att ha kontroll över en klass. Givetvis kan resultatet tillgodogöras även för en person med större erfarenhet.
1.2 Avgränsningar
Ämnet som behandlas i uppsatsen är brett och det kan därför vara bra att göra klart för vad som ligger i fokus i uppsatsen. Inriktningen mot högstadieelever har valts av flera anledningar. För det första har det gjorts ett försök att skilja uppsatsen från det flertalet uppsatser som behandlar samma ämne. Detta genom att välja just högstadiet och elever i årskurs nio. Vid undersökningen har inte hittats några uppsatser med samma frågeställningar för den målgruppen. För det andra har det funnits större möjligheter att utföra intervjustudien på grundskolans senare år eftersom kontakten med personalen är goda. Denna uppsats riktar sig mot hur läraren upplevs av eleverna och speglar deras åsikter under lektionstid såväl som fritid. Inga lärare på skolan kommer att användas som exempel när det skrivs om olika ledarstilar, utan det är något eleverna själva har fått använda som referens under intervjun. Självklart kommer dessa att vara anonyma.
6
2 Litteratur
2.1 Ledarskap
I nuläget finns en hel del litteratur kring ämnet ledarstilar och det används en del av denna i uppsatsen. Vad gäller undersökningar i form av kandidatuppsatser finns också mycket. En del av det handlar om gymnasieelevers förhållanden till olika ledarstilar. Ett bra exempel på en uppsats som behandlar detta är Per Thyréns uppsats ”Vad är en bra pedagogisk
ledare?”7 Exempel på forskning kring ledarstilar kan nämnas Christer Stensmos
”Ledarstilar i klassrummet” och John Steinbergs ”Ledarskap i klassrummet”. Gällande Stensmo så beskriver han sex olika ledarstilar som i sin tur bygger på teorier där vissa är äldre och vissa mer moderna. Exempel på detta kan vara Behaviorismen och hur den sätts samman med lärarens roll. Detta klargörs tydligare längre ner. Däremot så behövs en förklaring av det centrala synsätt man har på lärarens roll som ledare idag. Enligt Stensmo består den av fem delar: kontroll, motivation, gruppering, individualisering och planering där den sista är en övergripande del som innehåller de fyra övriga. Först skrivs det om kontroll vilket utgör den del läraren behöver ha för att vara överens med eleverna och föräldrar om vilka mål som gäller för kursen. Kontroll innefattar också hur läraren väljer att disponera tiden. Även relationen mellan lärare och elever avgörs av den kontroll läraren har. Motivationen handlar om att få eleven att förstå vad denne ska uppnå eller undvika. Vidare förklaras att det i varje klassrum måste tas hänsyn till de olika grupperingar som finns. Exempelvis nämns könsgrupperingar och arbetsgrupperingar. Läraren måste ta hänsyn till varje elevs enskilda behov eftersom alla elever är olika. Att läraren varierar arbetssättet eller lektionens innehåll handlar om den individualisering som syftar till att alla elever har olika behov och som finns i styrdokumenten. Alla dessa delar knyts samman av själva planeringen. Denna utgör basen i en lärares arbete då det mesta behöver någon form
7
av planering innan det kan genomföras. Att planera lektioner och ta hänsyn till den sociala
situationen i en klass är två exempel.8
En av de tydligaste parallellerna i ledarskapsforskning är uppgiftsorienterad stil respektive elevorienterad stil. När det gäller den uppgiftsorienterade stilen handlar det om att läraren själv tolkar kursplaner, planerar med hela klassen i fokus. Läraren har full kontroll och ser till att elevernas arbete fungerar bra. Genom belöning och bestraffning motiveras eleverna till de mål läraren satt (yttre motivation). Grupper bestäms helt av läraren och alla löser samma uppgifter. Elevorienterad stil handlar istället om att eleverna tolkar kursplanerna tillsammans med läraren. Elevens självkontroll är grunden till ordning och reda i klassrummet. Att varje elev känner ansvar för sin skolgång och eleverna ska själva söka kunskap och sätta egna mål (inre motivation). Intressen för en särskild uppgift är orsaken till elevernas egna grupperingar. Varje elev ses som en egen individ där
uppgifter och mål är utformat för just den eleven. Arbetet utförs i egen takt.9
Christer Stensmo är inte den enda som forskat kring ledarskap i skolan. Arne Maltén har valt att kalla ledarskap för en påverkansprocess i sin bok ”Det pedagogiska ledarskapet”. Själv menar Maltén att definitionen av ledarskap är: ”Den process genom vilken en person
influerar andra att nå uppställda mål.”10
En ledare som kan hantera många typer av ledarroller kräver erfarenhet. Pedagogen Liselotte Ohlson väljer en del uttryck som är centrala för en bra ledare och några av dessa
är: Rättvis, engagerande, samarbetsvillig och intresserad av andra människor.11 En bra
ledare bör också kunna hantera konflikter, något som är vanligt i skolan och kan bero på bland annat på att eleverna är rastlösa eller trötta. I en sådan situation bör läraren inte peka ut en särskild elev att skylla konflikten på utan istället ta fram en handlingsplan och låta
alla delta i denna. Exempelvis regler och mål att sträva emot.12
8Stensmo sid 10f 9Stensmo, sid.12f 10Maltén (2000), sid. 19 11Ohlson, sid. 141 12 Ohlson, sid. 208f
Hur läraren ser på eleven och hur eleven uppfattar detta är avgörande för deras utveckling. Om en lärare börjar se eleverna som ansvarslösa och lata efter flera stökiga lektioner bidrar detta till att provokationerna förstärks istället. Om en lärare har denna syn vill Maltén kalla
denna för den krassa människosynen.13 En variant som många lärare anser är bättre är när
läraren försöker skapa en positiv stämning i klassrummet genom att eleverna får arbeta med exempelvis relationsbearbetning och åka på klassresor. Något som strider mot det arbetssättet där läraren har full kontroll. Maltén väljer att ta upp teori Y som Douglas McGregor skrivit om på 50-talet. Den går ut på att man ser människan som en individ som föredrar självkontroll framför att vara kontrollerad. På så sätt blir personen motiverad. I skolan kan det då handla om att få eleven att förstå sambandet mellan arbetet i skolan och
den totala uppgiften.14 Läraren ska alltså avstå från att ta kontrollen i onödan. Elevernas
självkontroll ska stimuleras och de ska få vara med och planera tillsammans med läraren. Gunn Imsen ger olika exempel på vad en ”bra” lärare är när hon skriver om en undersökning som gjorts 1992. I detta framkommer att en lärare ska vara duktig på att planera och leda, visa empati för elever och föräldrar och ha god kognitiv förmåga. Men
framför allt ska läraren visa stort engagemang.15
Begreppet auktoritet är ständigt återkommande och en definition av begreppet behövs. I Svenska akademin ordlista definieras begreppet så här: ”Person med anseende för
vederhäftighet el. sakkunskap”.16 I en annan ordbok definieras det: ”person med
sakkunskap inom ett visst område”.17 I pedagogiska sammanhang menas en lärare som eleverna upplever som respektingivande och i högre grad kontrollerande. Läraren bör inte vara auktoritär utan istället en ”god auktoritet”. I en tabell i Edin och Drummonds bok ”Ordning och reda i skolan” visar tydligt skillnaden mellan dessa två. Punkterna som tas upp i tabellen för ”auktoritär” är bland annat: dålig förebild, skapar rädsla, fruktas och
visar inte respekt för andra. Punkterna för ”god auktoritet” är raka motsatsen.18 Legal
auktoritet är enligt Maltén den variant som bygger på ren formalitet. Att en person genom
13 Maltén (1997), sid 85f 14Maltén (1997), sid. 88 15Imsen, sid. 418 16SAOL, http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx 17Almhult, sid. 23 18
exempelvis ett regelverk har rätt att fatta beslut. Denna auktoritet är också den som Maltén
anser bör vara central hos en ledare.19
Uttrycket ”learning by doing” är väldigt känt inom pedagogiken och kommer från pedagogen och filosofen John Dewey. Eleven är en aktiv och sökande individ som genom praktisk handling lär sig lättare. Mycket av den svenska skolan bygger på denna teori i dagsläget. Likaså har vi även anammat Jean-Jacques Rousseu teorier från 1700-talet. Exempel som studiebesök och praktiska övningar etc. kommer i grund och botten från honom.20
I uppsatsen används begreppet ledarstil kontinuerligt och det kan därför vara nödvändigt att kort definiera detta. Enligt Christer Stensmo har vi under senare tid börjat tala om
lärarens roll som ledare, vilket skapat begreppet att läraren ska ”leda lärande”.21 I
internationella sammanhang kallas detta ”classroom management”. Tidigare forskning som Stensmo bedrivit behandlar just ledarskap vilket han i ovan nämnda bok gått vidare med. Det som skrivs i denna uppsats är alltså olika sätta att utföra detta på. Det är här ledarskap blir ledarstil.
2.1 Stensmos ledarstilar
Det finns sex olika ledarstilar som Stensmo presenterar. Enkelt förklarat skulle man kunna dela upp det genom att placera lärarstil ett till tre i den del där läraren har kontroll. Fyra till sex blir motsatsen, alltså mer elevledd verksamhet. Givetvis är ledarstil ett mer fokuserad på lärarkontroll än ledarstil tre etc. Två av dessa teorier har valts bort eftersom de inte är intressanta i sammanhanget. De som använts i uppsatsen är de som skiljer sig från varandra på ett tydligare sätt.
Burnards teori går i det stora hela ut på att läraren har kontroll över eleverna. Denna teori
bygger i grunden på psykologen Burrhus Frederick Skinners Beteendekontroll. Här handlar det för läraren att genom positiva- respektive negativa förstärkningar kontrollera elevers beteende, även kallat ”piskor och morötter”. Exempel skulle kunna vara att om en elev
19Maltén (2000), sid. 47 20Ohlson, sid. 108 21
beter sig dåligt och stör ordningen i klassen ”bestraffar” läraren eleven genom att låta eleven lämna klassrummet vilket i det här fallet är en negativ förstärkning. Motsvarande sida kan vara någon form av aktivitet som förstärkare, exempelvis att eleven som gjort bra
ifrån sig kan få läsa en serietidning resten av lektionen.22 Burnard menar att läraren på så
sätt formar eleven så att det blir ordning i klassrummet.23
Psykiatern Rudolf Dreikurs skapade med grund i psykiatern Albert Adlers individualpsykologi en teori om hur ledarskapet i klassrummet ska gå till. Han använde sig av äkta och falska mål vilket går ut på att människan strävar efter tillhörighet och gemenskap. I detta är ett äkta mål att nå självdisciplin. Genom detta lär sig eleven att skilja på rätt och fel men ändå inte se disciplin som något negativt utan istället det som leder dem rätt. Valet är alltså elevens eget där självdisciplinen är ett hjälpmedel för att gå rätt väg. Eleven väljer sitt beteende i olika situationer där exempelvis tilldelade uppgifter kan
upplevas tråkigt och eleven blir ”fladderig” och okoncentrerad.24
Dreikurs menar att de logiska konsekvenserna har med elevens eget val att göra och denne bör därmed lära sig självdisciplin så att rätt val görs för att undvika konflikt. Rätt val bör bemötas med stöd och gemenskap och fel val ska alltid få logiska konsekvenser, men eleverna ska också få vara delaktiga i klassrummens regler med vilka belöningar respektive
bestraffningar som ska råda.25
Dreikurs tar upp tre olika ledarstilar i klassrummet där den demokratiske ledarstilen fungerar bäst i klassrummet. Resterande två ledarstilar är den tillåtande läraren och den
autokratiske läraren.
2.1.1 Dreikurs tre ledarstilar
Den tillåtande läraren är av den typen att eleverna själv får bestämma i klassrummet. Albert använder uttrycket hands off vilket syftar till att läraren har mycket liten kontroll över det som sker i klassrummet. Resultatet av detta är diffusa regler och förvirring hos eleverna. Klassrummet utgör inte längre den arena där elever lär sig att ta ansvar och följa regler, något som varje människa bör klara av eftersom samhället kräver detta.
22Imsen, sid 82-85 23Stensmo, sid. 22ff 24Stensmo, sid. 117f 25 Stensmo, sid 120
Den autokratiske läraren är tvärtom. Här har läraren total kontroll i klassrummet. Detta benämner Albert hands on. Läraren bestämmer regler och konsekvenser när dessa bryts vilket eleverna kan uppfatta som negativt. Läraren blir sträng och rädsla eller upproriska känslor uppstår. Läraren fostrar eleverna till gott uppförande.
Den demokratiske läraren handlar om en ledarstil där läraren ”stimulerar” eleven inifrån vilket leder till att eleven lär sig självdisciplin (hands joined). Läraren bestämmer tillsammans med eleverna de regler som ska gälla i klassrummet och fungerar som en vägledare i elevens inlärningsprocess. Försöker skapa motivation genom att eleverna till
viss del själva får bestämma vad de ska arbeta med.26
Kontrollteorin är något Glasser skapat vilken går ut på att varje individ har kontroll över
sig själv. Att man ska försöka motivera eleven att anstränga sig hårt utan tvång genom att få arbetet att kännas meningsfullt. Glasser tror att eleven vill arbeta hårt om den är medveten om vad och var denne kan använda sina kunskaper. Skolarbetet ska inte handla om att inhämta fakta och klara prov utan att bevisa färdigheter genom att bevisa hur det inlärda ska brukas. Läraren fungerar som en ”handledare” och skapar en inlärningsmiljö i klassrummet som stimulerar elevernas självkontroll och som leder till bättre färdigheter. Att kritisera elever är också något Glasser tar avstånd ifrån även om det rör sig om
konstruktiv sådan. Kritik uppfattas som negativt av eleverna.27
Gordons ledarstil handlar om aktivt lärarskap. Relationen mellan lärare och elev hänger
på ifall läraren är ”accepterande och varm”. Detta bygger bland annat på att elever och lärare är ärliga, litar på och bryr sig om varandra. Eleverna ska också känna frihet och att man löser konflikter tillsammans med läraren så att ena parten inte upplever det negativt. Mycket här handlar om kommunikation och att båda parter handlar på lika villkor. I ett aktivt lärarskap är läraren i behov av att lyssna på eleven för att skapa förtroende. Gordons
Jag-budskap innebär att läraren förklarar hur hon känner för eleven. Läraren anklagar inte
eleven för att vara sen till en lektion som exempel utan förklarar istället att det är ”frustrerande att bli avbruten mitt i lektionen”. Genom ärlighet och klarhet förstår eleven att den har gjort fel.28
26Stensmo, sid 121 27Stensmo, sid. 158ff 28
Även Maltén tar upp teorin om den auktoritära, demokratiske och den ”låt-gå” ledarstilen inom skolan men menar att man idag namngett dem på annat sätt vilka är ledarorienterat
ledarskap, grupporienterat ledarskap och passivt ledarskap.29
Han skriver också att ett grupporienterat ledarskap (demokratiska ledarstilen) ligger i tiden och är den mest tilltalande stilen men att det också handlar om i vilken situation gruppen befinner sig i. Ledarorienterad stil fungerar bäst där eleverna är ”rädda” för läraren och är mest effektivt då läraren är närvarande. I ett passivt ledarskap arbetar
gruppen bättre när läraren är frånvarande.30
Vidare skriver Maltén också om uppgiftsinriktat ledarskap och relationsinriktat
ledarskap där det första handlar om själva målet och uppgiften och den andra mer om
gruppens medagerande och entusiasm. Här bör läraren använda sig av båda delarna för att skapa ett bra arbetsklimat.
Även Britt Backlund tar upp olika ledarstilar. Dessa är samma som Maltén skriver om förutom Backlund tycker sig se en fjärde variant; den kollektivt styrda gruppen. Denna går ut på att alla i gruppen är jämlika och fattar alla beslut tillsammans. Dock vill hon poängtera att det inte handlar om helt renodlade former av ledarstilarna. Backlund menar också att om det inte finns ett ledarskap i en grupp skapas istället ett dolt ledarskap. Detta blir ofta ett negativt ledarskap.31
2.2 Situationsanpassat ledarskap
En lärare måste ta hänsyn till i vilken situation gruppen befinner sig i. I detta menar man att desto mindre mogen en grupp är desto mer styrning behövs och samma sak på motsvarande sätt. Ledaren (läraren) måste anpassa sitt ledarskap till den rådande situationen. Maltén skriver att en ledarorienterad stil passar bättre på en klass på mellanstadiet eller högstadiet och speciellt är det kommer till ämnen som är faktabaserade. En grupporienterad stil passar bättre då det rör sig om exempelvis attityder och värderingsfrågor.32 Där är det viktigt att klassen är delaktig i lärandeprocessen. I en stor
29Maltén (1997), sid. 169f 30Maltén (1997), sid. 170 31Backlund, sid. 138f 32 Maltén (1997), sid. 174
klass kan läraren dela in gruppen i mindre grupper, vilket är bra ur ett socioemotionellt
perspektiv. Detta därför att eleverna lättare vågar yttra sig i mindre grupper.33
33
3 Metod
3.1 Val av metod
Vad det gäller tillvägagångssätt så har intervjun varit metoden för att undersöka frågorna. Eftersom det handlar om ett fåtal intervjuer utesluts den kvantitativa metoden. I detta har
öppna frågor använts för att undvika korta och enkla svar och för att skapa ett samtal med
eleverna.34 Målet med intervjun har varit att få eleven att berätta hur denne ser på lärarens
sätt att vara etc. Av tidigare erfarenhet ska det nämnas att det ibland kan vara svårt för en elev att svara på frågor eftersom denne är rädd för att svara fel. Vissa elever kan känna att
närvaron av klasskamrater påverkar dem, därför har eleverna blivit intervjuade enskilt. 35
Som exempel användes frågan: ”Hur upplever du att läraren är i klassrummet?” Likaså
används en del ”var-när-hur-” frågor och hypotetiska frågor.36 Allt för att få eleven att föra
ett samtal utan att fundera över vad som är rätt och fel. Intervjuerna är av semistrukturerad modell eftersom samma frågor ställts till olika elever men att följdfrågorna i vissa fall blivit annorlunda.
3.2 Procedur
Objektet är en skola i mellersta Sverige där årskurserna är 7-9, grundskolans senare år. Eftersom det handlar om en kvalitativ undersökning så valdes fem elever i årskurs nio ut. Detta gjordes av två anledningar; för det första så handlade det om tid. Det förväntades att varje intervju skulle ta runt 15-25 minuter. För det andra så räckte det med detta antal för
att få fram svar till en kvalitativ undersökning.37 Intervjuerna genomfördes i ett samtalsrum
i ett av lärarlagens utrymmen. En diktafon i form av en mobiltelefon med god inspelningsfunktion användes. Vid första kontakt presenterades intervjuaren inför den klass där informanterna fanns. Denna klass hade i samråd med ansvarig lärare valts ut. Under
34Jacobsen, sid 99f 35Dalen, sid 56f 36Jacobsen, sid 103-110 37 Kvale, sid 98
diskussionen kring detta framkom det att en av klasserna i årskurs åtta ansågs vara speciellt intresserade av att samtala och diskutera. Detta var givetvis positivt för undersökningen. Men trots detta valdes en klass i årskurs nio ut på grund av att undersökningen gällde just denna årskurs och att det egentligen inte fanns något intresse av att intervjua elever i årskurs åtta. När intervjuaren presenterat sig ställdes frågan om ifall någon ville intervjuas om ”lärarens sätt att vara i skolan”. Detta fick många att räcka upp händerna. Intervjuaren valde då slumpmässigt ut fem elever av de som visat intresse. Därefter togs de en efter en in i rummet där de intervjuades.
Intervjuaren började med att presentera sig en gång till och förklara att syftet med intervjun var att undersöka vad elever anser om lärares ledarstilar och varför intervjuaren var intresserad av det. Därefter berättade intervjuaren mer om sig själv på ett ”ledigt” sätt för att minska nervositeten hos informanten. Samtalet handlade till en början om skolan som helhet och vilka lärare som jobbar där. Efter detta förklarades för informanten hur inspelningen fungerade och vad som skulle ske med materialet. Den första intervjufrågan ställdes kort därefter. De två första eleverna var mer ”öppna” och hade lätt för att svara på frågorna medan de tre resterande var oväntat svåra att intervjua. De svarade väldigt kort på frågorna och jag upplevde att de inte funderade särskilt länge innan de svarade.
Skolans personal består av ca 50 lärare och rektor, administrativ personal, vaktmästare och lokalvårdare. Antalet lärare har betydelse i sammanhanget eftersom de utgör den bas eleverna grundar sina åsikter på, med andra ord är det genom lärarna elever erfaret olika ledarstilar. Det finns runt 1000 elever på skolan och under intervjun gick eleverna i årskurs nio och hade gjort så i ca två månader. Alltså baseras en del av svaren på elevernas erfarenheter från tidigare år. Det har tagits hänsyn till detta i analysen.
3.2.1 Bearbetning
Varje intervju har genomarbetats i form av att den transkriberats från tal till skrift. Därefter har de lästs igenom noggrant. Eftersom alla de elever som intervjuades fick samma huvudfrågor har samtalen kunnat jämföras. Intervjuer av den här typen stöter alltid på problem eftersom en transkribering genomgår en transformering. Inte minst när det gäller kvalitativa intervjuer. Undersökning har gjorts ur ett hermeneutiskt perspektiv vilket
bygger på författarens personliga tolkning.38 Enda sättet att ta reda på vilken nivå reliabiliteten har, hade varit att göra samma undersökning med liknande frågor vid ytterligare ett tillfälle. Exempelvis skulle man kunnat använda en annan intervjuare.
3.3 Etik
Det har varit viktigt att klargöra för eleverna att det endast är intervjuaren som har tillgång till det inspelade materialet. Likaså var eleverna också medvetna om att det efter intervjun skrivs en transkribering av materialet för att kunna utföra analysarbetet. Att de intervjuade blivit benämnda med fiktiva namn är också viktigt eftersom de ska kunna känna sig
trygga.39 När det gäller informerat samtycke har de intervjuade fått en klar bild av vad
syftet med intervjuerna är.40 Rektorn hade i förväg informerats och godkänt att eleverna
tog sig tid att intervjuas.
38Kvale, sid 152f 39Kvale, sid 105 40
4 Resultat
4.1 Indelning
Eftersom intervjufrågor och huvudfrågorna i uppsatsen är olika har olika kategorier skapats av resultatet från intervjun. Detta för att få en mer genomskådlig bild av hur intervjuerna kan knytas samman med huvudfrågorna. Genom två större kategorier kan det presenteras hur en bra respektive en mindre bra lektion kan se ut. Även ordningen i skolan och lärares reaktioner i olika situationer återfinns under detta. Det blir svårt att presentera samtliga intervjuer så ett urval har gjorts för att skapa en tydlig bild av hur dessa sett ut.
4.1.1 En bra lektion
Under denna rubrik presenteras vad eleverna anser är bra lärande, det vill säga en lektion där de lär sig mycket och där läraren agerar på rätt sätt.
Eleverna anser att läraren bör vara uppmärksam på alla elever i klassen. Den som inte hänger med ska få hjälp och om någon elev ligger före ska klassen vänta in så att alla förstår. Lektionerna blir roligare om läraren själv verkar intresserad av ämnet. Även om ämnet är tråkigt kan läraren göra det mer intressant genom exempelvis diskussion i klassen, grupparbeten och att eleverna ibland får småprata med varandra.
Om läraren själv tycker ämnet är intressant så blir det mer intressant i klassen. Läraren berättar det på ett mer intressant sätt. (Elin)
Ämnet verkar spela stor roll för motivationen. Enligt eleverna är ämnen som musik och idrott roligare än historia, hemkunskap och matematik. Där är lärarens roll viktigare än i de andra ämnena eftersom det krävs en högre ansträngning för att få eleverna motiverade. Om läraren har bra konroll (får eleverna att följa reglerna och sköta sig) över klassen i ett ämne som är intressant tycker eleverna att det är positivt eftersom de lär sig mer då.
Arbetsklimatet ska vara lugnt och det ska vara ganska tyst när eleverna arbetar enskilt. Läraren är bestämd genom att säga till de elever som inte gör sina uppgifter och på så sätt kan alla i klassen arbeta i lugnt och ro. Av intervjuerna framgår att läraren inte bör vara allt för sträng genom att skälla på eleverna för det ger motsatt effekt.
[…] eleverna skulle inte bry sig om det eftersom de bara får mer skäll. Då går mer tid till att skälla än att få jobb gjort. Vi hade en lärare här för två år sedan. Han var jättesträng på mattelektionen men det hjälpte inte. Vi var fortfarande lika stökiga på lektionen då. Då blev det inte mycket gjort, man fick dåliga resultat på proven. (Erik)
[…] Är läraren sträng så ser klassen oftast den som dålig fast den kanske inte är det egentligen. (Alex)
Att läraren är ”schyst” är en avgörande faktor och med detta menar man att läraren är trevlig, glad och bryr sig om eleverna. På så sätt blir det en bättre stämning eftersom eleverna tycker att det är ”okej” när en lärare säger till på ett lugnt sätt. Läraren ska bestämma tillsammans med eleverna hur upplägget av lektionen ska se ut. Dock så ska det till större del vara läraren som bestämmer detta.
Viss påverkan från elever är nog bra men man kanske skjuter fram uppgifter istället medan läraren säger att man ska göra det istället då går det kanske lite lättare. Men inte att de ska mata in all information på en gång för då hänge man inte med. Men om man i förväg får veta att om två veckor ska vi göra detta, då vet man vad man ska plugga på. (Lotta)
Informanterna fick välja tre positiva egenskaper och tre negativa egenskaper hos en lärare. Resultatet för positiva egenskaper blev ord som: bestämd, rättvis, snäll, glad, omtänksam, positiv och engagerad. De negativa orden blev: Tjurig, sträng, tråkig, närgången, dålig, inte för snäll och ignorant och oengagerad.
4.1.2 En mindre bra lektion
Inlärningsklimatet i klassrummet avgörs givetvis av vilken nivå på ordning det är i klassrummet. Under detta kan vi räkna in lärarens sätt att agera, ljudnivå och olika elevers sätt att hantera situationen. Under intervjuerna har det framförallt talats en hel del om själva ordningen i klassrummet. Det framgår att eleverna tycker att ordningen bygger på
dels det ämne de har för tillfället och lärarens sätt att behandla eleverna när de gör rätt respektive fel. I vissa fall blir klassen naturligt uppdelad i olika grupper där exempelvis en grupp tycker ämnet är intressant medan en annan tycker tvärtom. Detta bidrar till att den andra gruppen tappar koncentrationen och istället börjar leka och uppföra sig odisciplinerat under lektionen. En elev menar att läraren bör kasta ut elever som inte uppför sig korrekt. Även om det inte anses vara en bra handling bland eleverna är det nödvändigt för läraren eftersom det visar på en viss bestämdhet, att det finns en gräns. Det är viktigt att läraren visar vad gränsen går. Att lektionen anses tråkig gör att en del elever tappar koncentrationen och upplevs stökiga.
Matte, till exempel, tycker många är tråkigt. Då brukar det vara ganska pratigt och man försöker ha något annat att göra än att sitta och räkna matte. Då blir det lite stökigare. Men om man tar idrotten till exempel, som många ycker är kul, då vill alla göra det som läraren säger. (Erik)
Ja, om det är tråkigt tror jag inte man kan vara lika koncentrerad och då blir det ju inte lika kul. (John)
Tar man läraren i hemkunskap så är alla rätt stökiga på den lektionen, hon kan inte säga till och då är alla mer okoncentrerade och för att ingen gillar henne. (Elin)
Jag tror eleven känner sig obekväm och tycker det är tråkigt. (Lotta)
Rent pedagogiskt är en lektion mindre bra när läraren endast står vid tavlan och berättar, är negativ och inte bryr sig. Även att läraren inte har kontroll bidrar till att lektionen blir sämre. Motsatsen till detta är grupparbeten eller när eleverna får diskutera med varandra får då finns det också tid för konversationer som rör annat än just skolarbetet.
Läraren ska ge eleverna tid att diskutera, att de får fem minuter att prata om en viss sak till exempel. För då får man ändå prata om det man vill.
Det är när läraren ger negativ kritik hela tiden och inte ser hur mycket man går in för det egentligen. Vissa lärare bara struntar i om man hänger med utan vill bara att man ska lära sig. En dålig lektion är när läraren inte bryr sig. (Lotta)
Eleverna kan ibland uppleva att det är underhållande när en lärare är arg vilket också anses vara något negativt eftersom de också är medvetna om att detta påverkar deras betyg. Likaså anser eleverna att det är lättare att svara emot och vara stökig när de har en vikarie eller en ny lärare. Detta därför att de saknar förmågan att säga till ordentligt.
[…] På något sätt är det nästan roligt när en lärare blir arg. Det blir mer spänning och något annat som händer. (Erik)
Jag tror inte att alla vill ha den värsta sura läraren direkt, det ger dålig stämning och då vill man inte lära sig. Då blir man bara sur själv. Men om läraren är positiv är det klart att man tar det på ett bättre sätt än om de blir sura. Man förstår då. (Lotta)
Det är oftast elever med ”högre status”, vilket betyder att de är populära bland andra elever, som är otrevliga och svarar emot läraren. Många elever tar då parti för de stökiga eleverna. Det är alltså upp till läraren att få ordning i klassen vid sådana tillfällen.
4.1.3 Elevens påverkan på läraren
Hur läraren beter sig mot eleverna innan och efter en lektion kan vara olika. Men detta beror på hur eleven beter sig. Om eleven leker i korridoren har lärarna en högre toleransnivå eftersom det är ”fri zon”. Är läraren stressad utanför klassrummet bryr de sig inte om eleverna i samma grad som under lektionstid. Eleverna tror att lärarens humör i korridoren eller i exempelvis matsalen avspeglar hur en tidigare lektion varit. Alltså kan en lärare vara trevligare i korridoren. Eleverna ser att lärarna behandlar elever olika i korridoren genom att vara extra uppmärksamma på elever som de tror eller vet är ”stökiga”. Detta ses som negativt eftersom läraren inte är rättvis mot alla elever. Det är vissa elever som ställer till med problem under lektionstid.
[…] Till exempel om man kastar skräp på marken ber de en ta upp det. Men är det en stökigare elev så säger de att de ska ringa föräldrarna. (Erik)
En bidragande orsak till att elever och lärare inte heller kommer överens är att eleverna kan vara trötta och hungriga under vissa lektioner. En av eleverna menar att det är så och att det påverkar lektionen. Vissa lärare är mer engagerade i elevernas liv utanför klassrummet och kan i visar i vissa fall det.
5 Analys och diskussion
Syftet med uppsatsen var att problematisera vad elever ser som positivt respektive negativt om lärares sätt att hantera olika situationer, samt att se ifall lärare beter sig annorlunda utanför klassrummet. I intervjuerna finner man då hur läraren bör vara och inte vara. I detta kapitel diskuteras svaren i förhållande till den litteratur som tidigare presenterats. Att bedöma av svaren i intervjuerna så har det i vissa fall varit svårt att peka på exakt en av de sex teorierna som presenteras i Stensmos forskning. Men däremot har jag kunnat se på ett ungefär vilken ledarstil som eleverna anser de bra lärarna har. Studien kan endast visa på en liten del av en forskning som vid skrivandets stund förmodligen är mer omfattande.
5.1 Lärarkontroll eller elevens självkontroll?
Av de fem intervjuerna som genomfördes så ansåg samtliga elever att en lärare som har kontroll under lektionstid är det bästa för det egna lärandet. I detta menade eleverna att läraren ska ”säga till” och i vissa fall vara sträng för att skapa arbetsro. Frågan är nu vilken kontroll eleverna syftat på? Med hjälp av Dreikurs teorier om olika ledarstilar, vilken var indelad i tre olika varianter, kan vi fastställa att en lärare med den demokratiska (hands
joined) ledarstilen är populärast.41 Detta bevisas genom att eleverna vill vara med och bestämma till viss del. En av intervjufrågorna var formulerad på så sätt att informanten skulle välja tre ord som bäst beskrev en bra lärare. Detta resulterade i att de ord som återkom flest gånger var ”bestämd” och ”snäll”. Under intervjun diskuterades vad begreppet ”bestämd” innebar. I en av intervjuerna menade informanten att läraren vet var gränsen går men inte är sträng. I en annan intervju svarade informanten att en lärare som är sträng också är bestämd, men inte arg. Eftersom en lärare ska vara bestämd kan detta betyda att denne ska göra klart för eleverna hur situationen ska se ut för tillfället. Ska det exempelvis vara tyst under en lektion bestämmer läraren det och eleverna bryter inte mot den regeln. Detta verkar tyda mer på en situation som handlar om lärarkontroll. Det
41
handlar om att elever och lärare bestämt regler tillsammans och när dessa bryts rycker läraren in.
Dreikurs teori bygger på att läraren inte är auktoritär till den graden att hon bestämmer helt själv, utan menar att eleverna till viss del bör vara med. Hade eleverna istället svarat att de vill att läraren bestämmer helt och att de som inte lyder ska bestraffas lutar det mer åt
Burnards teori.42 Men ingen av eleverna föredrog en lärare av denna typ. De ville att
läraren skulle vara ”schyst” och skapa intressanta lektioner genom bland annat engagemang (att själva visa intresse för både ämnet och eleverna) vilket stämmer överens
med Imsens teori.43 Detta tyder inte på en auktoritär ledarstil. Eftersom en lärare också ska
vara ”snäll” måste det klargöras vad eleverna menade med detta. Som det framgått av resultatet så menar en av eleverna att det ibland är ”kul” när en lärare är arg. Eleverna förlorar då respekten för läraren och blir odisciplinerade. Att läraren är snäll skapar en motsats till detta. Eleven känner att det är bättre när läraren är lugnare och motiveras istället att uppträda korrekt. Läraren ska arbeta för att skapa en miljö där elevernas provokationer inte förstärks på grund av att läraren blir arg och skäller, något som Maltén
också menar.44
Flera av eleverna verkar mena att det är bra när läraren säger till en stökig elev. I ett fall säger en av informanterna att stökiga elever bör lämna klassrummet efter att läraren bestämt så. Att bestraffa elever genom att ”kasta ut” dem från klassrummet är en typisk
behavioristisk stil eftersom det rör sig om ”piskor och morötter”.45 Alltså rena straff.
Genom detta ska elever alltså lära sig att inte bete sig på samma sätt igen. Det blir svårbedömt hur eleverna verkligen tycker om det eftersom de svarar olika. En tanke kan vara att elever som är mer skötsamma än andra föredrar att de stökiga eleverna straffas. En annan elev menar att läraren ska gå fram till den elev som ”stängt boken” och öppna den bestämt. Detta engagemang som läraren då visar genom att gå fram till eleven, visa missnöje och vara sträng verkar handla om elevens bristande disciplin. Det kan vara så att även om läraren har en demokratisk ledarstilstil så måste denne kunna visa för eleven på
42Stensmo, sid. 22ff 43Imsen, sid. 418 44Maltén (1997), sid 85f 45 Stensmo, 2000
ett bestämt sätt att hon gör fel. Här blir det tydligt att den ledarstil där läraren genom öppenhet och glädje vinner elevers förtroende inte alltid stämmer, en stil som Gordon förespråkar. Uppenbarligen struntar vissa elever i vad läraren säger även om hon är schyst. Som en parallell till att elever tycker att läraren ska vara ”snäll” menar vissa elever att de struntar i vad läraren säger. Kanske har eleverna fått uppfattningen om att läraren inte vågar säga ifrån. Detta argument stärks av att en av eleverna faktiskt tycker att det är lättare att käfta emot en lärare som är ny eller vikarie av just den anledningen att de är för
snälla. I detta fall blir en för snäll lärare en tillåtande lärare vilket jag tagit upp tidigare.46
Precis som eleverna säger förlorar den läraren kontrollen och eleverna struntar i regler och normer. Som Backlund menar kan det kanske vara under en sådan situation ett dolt
ledarskap uppstår istället?47 Alltså handlar det om en balans mellan att läraren har total
kontroll och elevernas självkontroll. Den demokratiska ledarstilen verkar vara den stil som kommer närmast det eleverna anser är bra.
Eleverna vill ha lektioner där läraren låter eleverna tala fritt. I detta menar de att de även ska kunna samtala om annat än det som rör skolarbetet. Detta inger förmodligen en slags känsla av frihet. Här är det tydligt att det handlar om elevens självkontroll eftersom det är upp till eleven att disponera tiden så effektivt som möjligt och se till att arbetet faktiskt blir gjort. Om man ska försöka koppla detta till en av ledarstilarna Stensmo presenterar tycker jag Glassers teori om just självkontroll passar bra eftersom eleverna tar eget ansvar. Miljön
de arbetar i blir också mer motiverande om de får prata med varandra mer ”fritt”.48 Ohlson
menar att praktiska övningar syftar till motivation och grupparbeten kan mycket väl
innehålla detta.49 Men jag vill ändå inte se Glassers teori som helt självklar i detta eftersom
en demokratisk ledarstil mycket väl skulle kunna tillåta eget arbete under ansvar. Men även Gordon tar upp den här typen av arbete i skolan där lärare och elever litar på varandra och
är accepterande.50 Själv tror jag inte denna ledarstil är lätt att använda sig av eftersom
eleverna själva också medger att det är stökigt om det inte finns några gränser. Att nya
46Maltén (1997), sid. 169 47Backlund, sid. 138 48Stensmo, sid. 158ff 49Ohlson, sid. 108 50 Stensmo, sid. 189ff
lärare och vikarier är lättare att vara uppkäftiga mot vill jag se som ett bevis för detta. Givetvis tar det kanske tid att bygga upp en så pass bra relation mellan elever och lärare som Gordon förespråkar, något som en ny lärare eller vikarie givetvis inte kan ha gjort innan.
Gruppen jag undersökt är som vi känner till elever från grundskolans senare år, alltså årskurs 9. Dessa elever är självfallet inte mogna eftersom de endast är 14-15 år. Det har fått mig att tänka på det Maltén tar upp. Desto mindre mogen en grupp är desto mer kontroll behöver läraren ha. Detta visar sig också i intervjuerna, eftersom eleverna själva tycker att läraren bör vara bestämd. Men däremot vill jag inte se detta som att läraren ska använda den auktoritära ledarstilen. I vissa fall kan detta tendera till att eleverna istället upplever obehag och känner rädsla för läraren.
Liselott Ohlsson menar att en av orsakerna till att eleverna är stökiga kan vara att de är trötta. Detta tror jag hänger mycket ihop med vilken tid på dygnet eleverna har lektionen. Är den precis innan lunch är det självklart möjligt att eleverna kan vara hungriga vilket orsakar trötthet. En av eleverna menar i en intervju att detta är en anledning till att det stökigt.
5.1.1 Utanför klassrummet
Lärarna beter sig olika mot eleverna i och utanför klassrummet. Det är något som jag tror bygger på förtroende. Enligt mig borde det vara så att om läraren genom sitt sätt att vara byggt upp en god relation med klassen och på så sätt blivit accepterad av eleverna beter sig läraren också efter det. En av eleverna menar att lärarna verkligen bryr sig om dem och frågar exempelvis hur det gått på praktiken när de träffats i korridoren. Kanske har denna elev skött sig bra på lektionerna och på grund av det blivit sedd som en ”skötsam elev”. Detta bygger givetvis också på elevers självkontroll. Även detta medges i en av intervjuerna. Att finna litteratur som specifikt behandlar lärarens sätt att vara utanför klassrummet är väldigt svår. Som jag förstår finns det inte litteratur som genom sina titlar tydligt förklarar att det handlar om lärares sätt att vara utanför klassrummet gentemot eleverna så därför har dessa böcker varit svåra att finna. Jag tror att man genom många olika böcker kan få fram förhållandet mellan lärare och elev och på så sätt försöka komma
fram till hur detta kan se ut. Jag försökt se ett samband mellan lärarens uppträdande i klassrummet och relationen till eleverna. Detta tror jag påverkar deras synsätt och sätt att agera oavsett var de befinner sig.
Jag tror att förhållandet mellan elev och lärare måste vara bra för att läraren ska klara ut en stökig situation i ett klassrum. Detta grundas i att läraren från början har en positiv syn till eleverna eftersom de inte föredrar att läraren ser dem som lata och oengagerade Detta
kallas som tidigare nämnt den krassa människosynen.51
Eleverna vill att läraren ska bestämma hur lektionen går till men att eleverna också ska få
vara med till viss del.52 Eleverna blir mer motiverade om de inte kontrolleras allt för
mycket.53 Eleverna får vara med och lägga upp arbetet för att få det att kännas meningsfullt
och på så sätt blir det elevens självkontroll som till viss del också spelar in. Att låta eleverna delta i upplägget av arbetet är nog viktigare än vad man tror. Kanske viktigare för en vikarie eller en nyexaminerad lärare eftersom det kan vara ett bra sätt att bygga upp en bra relation mellan elev och lärare. Samtidigt som eleverna ska vara med och bestämma upplägget krävs det att en person fattar det avgörande beslutet. Att det är läraren som gör det tycker jag ska vara självklart och eleverna ska också vara medvetna om att det alltid är
läraren som tar det sista beslutet.54 Även eleverna tycker så enligt intervjuerna. Utan en
ledare blir det som tidigare nämnt en utveckling av ett ledarskap som är negativt, som
Backlund menat.55
5.2 Reflektion
Det finns en hel del att fundera kring det jag kommit fram till i uppsatsen. Eleverna har i vissa fall svarat olika vilket gjort det svårt att få fram en klar bild av vad de tycker. När det kommer till vilken ledarstil de föredrar blir det svårbedömt eftersom det inte handlar om just en stil utan flera. Möjligen är det alltså den demokratiska ledarstilen som är den eleverna talat om som mest positiv.
51Maltén (1997), sid 85f 52Stensmo, sid. 120 53Maltén (1997), sid. 88 54Maltén (2000), sid. 47 55 Backlund, sid. 138f
När det gäller metoden valde jag fem elever att intervjua vilket fungerade bra. Men det hade varit bättre att ha fler. Kanske hade jag då fått mer att arbeta med och analysera vilket hade varit positivt. Jag kunde ha ställt exakt samma frågor och valt bort de möjliga följdfrågor som fanns och istället haft en tydligare strukturerad intervju. Litteraturen jag valde baseras till stor del på Stensmos bok och hade jag letat upp annan litteratur kring ledarstilar hade det givetvis kunnat vara med. Men Stensmos bok har varit mycket användbar när det kommer till hur en lärare ska bete sig eftersom den beskriver just ledarstilar i ett pedagogiskt sammanhang. Som nämnt under avsnittet som beskriver proceduren var vissa elever inte särskilt aktiva under diskussionen. En pilotintervju hade varit bra för att finna ut ifall frågorna kunnat korrigeras en aning och på så sätt fått eleven att fundera och tala mer. Likaså hade jag kunnat fråga läraren i förväg vilka elever i klassen som är speciellt ”svåra” att intervjua. Trots detta anser jag att intervjuerna blev bra ändå. Kanske är det bättre att välja ut elever utan att ha någon förkunskap om dem innan för att få fram ett så bra underlag som möjligt gällande reliabilitet?
Undersökningen har gett mig själv och förhoppningsvis den som läser den en djupare insikt i hur elever kan tänka och ifall de teorier som presenterats kan jämföras med detta. Givetvis skulle man kunna ha gjort en kvantitativ undersökning av elevers åsikter om man velat få fram en tydligare bild. Metoden hade då kunnat vara en enkätundersökning. Personligen tycker jag det är mer intressant att samtala med eleverna.
Jag tror att man som nyexaminerad lärare ska försöka hitta sin egen stil och anpassa den efter situationen och efter vilka elever man har. Att följa en speciell ledarstil verkar vara svårt i verkligheten. Däremot kan man ha det i tankarna att en varierad undervisning som är planerad av både lärare och elever, med mål och normer kan vara något att sträva efter.
Referenslista
Almhult, A (1968). Ord att förklara – Svenska och främmande ord. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Backlund, B (1997). Med tanke på talet – Om förberett tal – vetenskapen, hantverket och konsten. Lund: Studentlitteratur
Edin, M, Drummond, N (2006). Ordning och reda i skolan – Ett steg på vägen mot dynamik och harmoni i klassrummet. Stockholm: Fortbildningförlaget
Dalen, M (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning
Jacobsen, J K (1993). Intervju – Konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur
Imsen, G (2000). Elevens värld – Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur Imsen, G (1999). Lärarens värld – Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Maltén, A (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur Maltén, A (1997). Pedagogiska frågeställningar. Lund: Studentlitteratur Ohlson, L (2007). Pedagogiskt ledarskap. Stockholm: Liber AB
Steinberg, J (2005). Ledarskap i klassrummet – En kursbok. Falköping: Gleerups Stensmo, C (2000). Ledarstilar i klassrummet. Malmö: Studentlitteratur
Thyrén, Per (2005). Vad är en bra pedagogisk ledare? Malmö: Examensarbete
Internetbaserade referenser
http://www.uppsatser.se/om/ledarstilar/?startrecord=51
Bilaga - Intervjufrågor
1. Hur upplever du att läraren är i klassrummet? 2. Hur reagerar klassen på läraren?
3. Finns det någon skillnad på lärarens sätt under lektionstid respektive utanför lektonstid?
4. Vad är bäst för ditt lärande? 5. Vad är en dålig lärare för dig?
6. Hur är en lärare mitt emellan för snäll och för sträng?
7. Välj tre ord för en lärares positiva sidor och tre ord för en lärares negativa sidor. 8. Hur reagerar klassen på en stökig elev?
