• No results found

Kvinnor och män i läroböckerna för ämnet Organisation och ledarskap

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Kvinnor och män i läroböckerna för ämnet Organisation och ledarskap"

Copied!
37
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Kvinnor och män i läroböckerna för

ämnet Organisation och ledarskap

Women and Men in Organisations and Management Course

Literature

Jerker Östman

Lärarexamen 270hp Lärarutbildning 90hp 2010-11-03

Examinator: Elisabeth Söderquist Handledare: Lisbeth Amhag Lärarutbildningen

(2)

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och män ges i läroböckerna för gymnasieskolans kurs i

Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta påverkar konstruktionen av

ledare från ett genusperspektiv. De tre utvalda läroböckerna har analyserats utifrån teorier kring könsroller, könsordning, genussystem och ledarskapets manliga könsmärkning. Studiens resultat visar att män ges ett större utrymme i böckerna. De finns med på fler bilder och nämns fler gånger i texterna. Ofta reproducerar läroböckerna stereotypa könsroller men det finns också exempel på när könsrollerna utmanas. Då ledare presenteras är de i huvudsak män och i texterna kan skönjas att ledarbegreppet är manligt könsmärkt.

(3)

Innehållsförteckning

INLEDNING...1

Syfte och frågeställningar...3

LITTERATURGENOMGÅNG...5

Tidigare forskning om läroböcker ur ett genusperspektiv...5

Genus och kön – teori och begreppsapparat...6

Kvinnor och ledarskap - tre forskningsperspektiv om varför det finns så få kvinnliga ledare. ...7

Ledarskap och dess manliga könsmärkning...9

Kritik mot kvinnoforskning...10

METOD OCH ANALYSVERKTYG ...11

Vetenskapliga grundantaganden...11

Urval av läroböcker ...12

Tillämpad metod - empiriinsamling...13

Metodologiska val...13

Sammanfattning av metoden...14

Analysverktyg...14

RESULTAT, ANALYS OCH SLUTSATS ...16

Forskningsfråga 1 – I vilken utsträckning representeras män och kvinnor via bilder och text. ...16

Forskningsfråga 2 – Hur framställs män och kvinnor ur ett ledarperspektiv? ...17

Jäverberg och Taravosh – Organisation och ledarskap (1997)...18

Ann-Sofi Aru – Organisation och ledarskap (2003)...20

Otto Granberg – Organisation och ledarskap (2008)...23

ÖVERGRIPANDE SLUTSATS OCH DISKUSSION...28

Några tankar om studiens kvalitet ...29

(4)

Tabellförteckning

Tabell 1: Förteckning av läroböcker i Organisation och ledarskap...12 Tabell 2: Representation av män och kvinnor i bild och text...16 Tabell 3: Representation av ledare i bild och text...16

Figurförteckning

(5)

INLEDNING

”En pappa och hans son var med om en trafikolycka. Pappan dog direkt medan barnet fördes till sjukhus. När barnet rullades in på operation ropade kirurgen: ‘Jag kan inte operera mitt eget barn!’ Vem var kirurgen?”

(citerat från bloggen: http://siredison.blogspot.com/2010/03/kvinnor-kan.html)

Denna gåta läste jag på en internetblogg sommaren 2010. Första gången jag läste den var i en veckotidning då jag var på besök hos mina föräldrar en gång. Är det inte lustigt hur det är formulerat? Att själva svaret på gåtan ligger i att det är mamman som är kirurg. Som om det vore utanför vår tankevärld. Det var någonstans här, i mitt föräldrahem för några år sedan, som mina första tankar om det ämne som nu föreligger för denna uppsats slog rot. Varför är vissa yrken könsmärkta? Framställs män och kvinnor olika? Hur framställs de? Varför är gåtan formulerad som om det är enkom män vi tänker på när kirurger kommer på tal? Dessa frågor är rötterna till den här uppsatsen som handlar om konstruktionen av ledare i läroböcker för kursen Organisation och

ledarskap1.

Det finns en spänning mellan skolans jämställdhetsuppdrag och: i.) diskursen kring ledare och ledarskap, ii.) fördelningen av ledarpositioner inom näringslivet. Spänningen ligger i att skolan skall verka för jämställdhet samtidigt som forskning kring ledare och ledarskap visar på att fenomenet är manligt könsmärkt och att näringslivet kännetecknas av en obalans till männens favör.

I läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) som reglerar gymnasieskolan och skall genomsyra all verksamhet står det att läsa att skolan skall hos eleverna förmedla och förankra: ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.” (Lpf 94). Detta synsätt förutsätter att kvinnor och män bedöms som lika mycket värda och att det således skall finnas en balans i utrymmet som ges åt män respektive kvinnor i undervisningen; maktobalanser skall beaktas. I ämnesplanen för Företagsekonomi där kursen Organisation och ledarskap ingår ingenting om vare sig genus- eller

1 Organisation och ledarskap är en nationell kurs som ges inom ramen för ämnet företagsekonomi inom gymnasieskolans ekonomiska linje av samhällsprogrammet. Kursen kan även läsas som individuellt val.

(6)

jämställdhetsaspekter. Detta återfinns inte heller i själva kursplanen för kursen. Detta kan ses som antingen ett försök att framställa kursen som neutral gällande könen, alternativt kan det vara ett uttryck för ett negligerande av jämställdhetsfrågor. Höök (2001) menar att möjligheten att ledarskap i praktiken är manligt könsmärkt och i ledarskapslitteratur (och övrig diskurs) behandlas som neutral är ett uttryck för den manliga normens privilegium (Höök, 2001).

I förslaget till den nya kursplanen, som är ett led i gymnasiereformen Gy 2011, finns dock genusaspekten med. Där står det att: ”Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Ledarskap och organisation ur ett etiskt och historiskt perspektiv samt i relation till frågor om demokrati och genus.” (föreslagen kursplan till Organisation och ledarskap).

Skolans ämnes- och kursplan skall dock läsas i ljuset av läroplanen och övriga styrdokument vilket innebär att även om genus- och jämställdhetsfrågor inte uttrycks explicit i kursplanen skall de ändå beaktas i undervisningen då de utgör en viktig del i skolan värdegrundsuppdrag. Dock är det intressant att genusfrågorna inte finns med i kursplanen trots forskning kring ledarskapets könsmärkning.

Tidigare forskning inom ledarskapskontexten menar att begreppet ledarskap är manligt könsmärkt (Kanter, 1977; Höök, 2001; Wahl, 2003; Collinson och Hearn, 1994). Anna Wahl menar att ledarskap är manligt könsmärkt i både teorin och praktiken och att detta i grunden beror på att konstruktionen av ledarskap i många hänseenden är lika som konstruktionen av maskulinitet (Wahl, 2003). Vidare menar Wahl att det är vanligt med föreställningar om kvinnor som bristfälliga; vilket är ett resultat av att manlighet och kvinnlighet konstrueras som varandras motsatser (dikotomier) och att det då finns en inneboende motsättning mellan kvinnlighet och ledarskap (Wahl, 2003). Gällande ledarskapslitteratur framställer den ofta ledaren på ett neutralt sätt; den manliga dominansen nämns inte och nämns den har den ingen konsekvens för den vidare analysen. De gånger kvinnor omnämns är det ofta i formen av avvikare till den outtalade (manliga) normen (Wahl, 2003; Collinsson och Hearn 1994).

Om jämställdhet skall råda i skolan så ger näringslivet sken av en annan verklighet. I alla fall vad det gäller ledare och ledarskap2 vilket är det område som är i fokus i denna

2 Det kan finnas skäl till att ifrågasätta att det endast är chefer som utövar ledarskap. En ledare har framställs som den som får folk med sig och går därför utöver chefsskapet. Trots denna distinktion används chefer och ledare oftast synonymt i ledarskapsstudier; de formella cheferna är då oftast en utgångspunkt i dessa studier. I denna uppsats räknar alla chefer som ledare, men alla ledare är inte chefer. En person kan därmed framställas som ledare utan att vara chef.

(7)

uppsats. Färsk statistik från SCB (2010) visar att kvinnor är underrepresenterade i näringslivet. Majoriteten av chefer återfinns i den privata sektorn där könsfördelningen år 2008 var att männen hade tre fjärdedelar av chefsposterna. I den, till antalet anställda chefer, betydligt mindre offentliga sektorn visar kvinnor en majoritet då de har 62 procent av chefsposterna. Sammanslagna siffror visar att männen besitter två tredjedelar av alla chefsposter och att de är överrepresenterade på chefsposterna om antalet totalt sysselsatta på arbetsmarknaden beaktas (Statistiska centralbyrån, 2010). Vad det gäller könsfördelningen i styrelserna, år 2010, på Sveriges större bolag; de som finns representerade på börsen är siffrorna än mer skeva då männen besitter 80 procent av posterna. Gällande positionen som verkställande direktör så är endast 3 procent kvinnor (Statistiska centralbyrån, 2010).

Påståendet att praktiken och diskursen kring ledarskap är manligt könsmärkt är intressant ur perspektivet att en arena som syftar till att lära ut om ledarskap, gymnasieskolan, skall verka jämställt. Under min praktikperiod har jag funnit att ekonomiundervisningen ofta är väldigt läroboksnära, vilket också har bekräftats av lärare i samtal. Från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv är det därför intressant att se hur ledarskap reproduceras i gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap. Då forskning visar att ledarskap är manligt könsmärkt, att konstruktionen av ledare ofta bär likheter med konstruktionen av manlighet. Samtidigt problematiseras detta sällan i ledarskapslitteratur är en analys från ett jämställdhetsperspektiv av de läroböcker som är anpassade till kursen Organisation och ledarskap intressant. Det är också denna problematisering som ligger till grund för denna uppsats syfte.

Syfte och frågeställningar

Detta examensarbete är en hermeneutiskt inspirerad studie som syftar till att utifrån ett genusperspektiv undersöka det utrymme som ges åt män och kvinnor i läroböckerna för kursen Organisation och ledarskap och analysera dess implikation för konstruktionen av ledarskap.

För att uppfylla detta syfte kommer jag att söka svar på nedanstående frågor. 1. I vilken utsträckning finns män respektive kvinnor representerade i

(8)

2. Hur framställs män och kvinnor i den ledarskapskontext som läroböckerna utgör?

Uppsatsens syfte är intressant för lärare i fråga om vad som lärs ut och uppsatsen kan agera underlag för hur lärare bättre skall kunna realisera skolans värdegrundsuppdrag i deras undervisning. Vidare är studiens resultat intressant vid utformandet av kursplanen för organisation och ledarskap, både den rikstäckande samt vid utformande av lokala läroplaner. Läroboksförfattare inom organisation och ledarskap, genusforskare och övriga som är intresserade av konstruktionen av ledare och ledarskap i relation till genusfrågor har också nytta av studien.

(9)

LITTERATURGENOMGÅNG

Den teoretiska utgångspunkten för denna examensuppsats är att begreppet kön och begreppet ledarskap kan förstås som sociala konstruktioner (Wahl, 2003). Detta innebär att de konstrueras i en social process kännetecknad av externalisering, internalisering och objektifiering (Berger och Luckmann, 1966). I egenskap av konstruktioner är således både föreställningar om ledarskap och kön föränderliga över tid och rum.

Läroböcker ur ett genusperspektiv

Idén att granska läroböcker ur ett genusperspektiv är på intet sätt ny. Det är en stig som många forskare har trampat på; om än med olika infallsvinklar. Det saknas dock analyser av läroböcker inom ämnet företagsekonomi i allmänhet och för kursen ledarskap och organisation i synnerhet. Inte heller har tidigare forskning beaktat om/hur läroböckerna (re)konstruerar ledarskap. Detta är således de empiriska och teoretiska gap som stundande uppsats avser att täppa. Att det är fruktbart att studera läroböcker ur ett genusperspektiv för att belysa hur genus behandlas i skolan styrks av att den Statliga

delegationen för jämställdhet i skolan år 2009 gav Ann-Sofie Ohlander i uppdrag att

studera läromedlen i samhällskunskap och historia från ett genusperspektiv. Detta uppdrag utmynnade i två stycken offentliga utredningar, SOU 2010:10 och SOU 2010:33. De konklusioner som Ohlander (2010a) ger gällande läroböckerna i historia, som sträcker sig från grundskolan till gymnasieskolan, är att samtliga har brister i den uppmärksamhet som ges åt män respektive kvinnor - män ges ett betydligt större utrymme. Devisen om att historien är skriven av män, för män reproduceras. Även om öar av köns- och jämställdhetsaspekter finns i läroböckerna är de få och ofta bristfälliga. Liknande resultat återfinns i genomgången av läroböckerna i samhällskunskap (Ohlander, 2010b) dock klarar sig böckerna riktade mot tidig grundskola sig bättre där; större utrymme ges åt kvinnor och en bättre balans mellan könen erhålls. Sämst på detta visar sig böckerna riktade mot elever i gymnasie- och vuxenutbildning vara. En tendens med avtagande balans mellan könen verkar finnas (Ohlander, 2010b).

Dessa konklusioner delas i stort av en tidigare undersökning som Berge och Widding (2006) genomförde på uppdrag av Skolverket. Föremålen för undervisningen var läroböcker i biologi/naturvetenskap, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Utgångspunkten i denna studie var både kvantitativ och kvalitativ. Dels undersöktes hur

(10)

stort utrymme respektive kön fick, dels hur könen framställdes. Forskarna fann en överrepresentation av män. Även om en likhetsdiskurs genomsyrar majoriteten av texterna får männen större utrymme och de får göra ”fler saker” än kvinnorna. Vidare fann Berge och Widding (2006) att alla böcker tog upp frågor som rör kön, könsrelationer och könsmakt. Dock var dessa frågor ofta koncentrerade till ett visst avsnitt i boken och alltså inget som genomsyrade texten. Löpande i texterna ges ofta till synes könsneutrala begrepp en manlig norm vilket könsmärker begreppen. Ofta finns det budskap som motsäger varandra i texterna; exempelvis visas stereotypa bilder på könen, kvinnor som barbies och män som våldsamma, utan åtföljande förklaring trots att den kringgärdande texten är könsneutral. Berge och Widding (2006) menar att det skulle vara fruktbart att introducera eleverna till att analysera kön med hjälp av flera analysverktyg och på så sätt visa på flera ”sanningar” om kön.

Genus och kön – teori och begreppsapparat

Inom forskning om män och kvinnor har begreppet genus använts för att göra en åtskillnad av män och kvinnors biologiska och sociala kön. Det analytiska begreppet

genus har då använts för att beteckna de sociala könen och därmed kunnat distansera sig

från vardagsbetydelsen av kön som har biologiska undertoner och som länge har varit den dominerande vardagsföreställningen av kön. Dock använder sig många forskare av begreppet kön även då de syftar till kön som socialt och kulturellt konstruerat (Wahl et al., 2001) Då de forskare vars teorier jag använder i den här uppsatsen använder både begreppen genus och kön för att hänvisa till att kön är socialt konstruerat kommer begreppen att användas synonymt. Det finns olika analysnivåer av genus och kön där snävaste är män och kvinnor; i en bredare omfattning inkluderar genus- och könsforskningen också homo-, bi- och transpersoner. I denna uppsats behandlas kön enligt det snävare perspektivet.

Alvesson och Billing (2000) menar att världen kan delas in i två olika sfärer, maskulint och feminint. Olika värden klassas som typiska för män eller kvinnor och män representerar i högre grad det maskulina och kvinnor det feminina. Det maskulin och feminina skall dock inte uppfattas som statiska och absoluta, det är socialt och kulturellt föränderligt (Alvesson och Billing, 2000). Könsroller syftar till socialt skapade förväntningar om hur män och kvinnor beter sig (Linghag, 2003). Eagly (1987) menar att kvinnor förväntas vara hjälpsamma, omtänksamma och väna; män förväntas å andra sidan vara kraftfulla, självsäkra och kontrollerande. Alvesson och Billing (1999)

(11)

utvecklar detta och menar att maskulinitet ofta förknippas med objektivitet, handlingsorientering, hård, analytisk, extrovert, förnuft, rationalism, konkurrens; medan feminint konstrueras som det maskulinas motsats med ord som känsloorienterat, samarbete, beroende, intuition med mera. Män som frångår en maskulin norm, eller kvinnor som frångår en feminin roll, uppfattas då som något avvikande och onormalt (Alvesson och Billing, 2000). Det har riktats kritik mot att värden som tillskrivs män eller kvinnor anses som maskulint eller feminint i singularis, Collinson och Hearn (1994) menar exempelvis att värden som tillskrivs män inte kopplas till en maskulin form utan att det snarare finns olika maskuliniteter. Wahl (2003) menar dock att en polarisering av män och kvinnor är en vanlig föreställning och att den har haft inverkan för ledarskapets könsmärkning. Att något är könsmärkt menar Wahl et al. (2001) att ett specifikt fenomen sammankopplas med antingen konstruktionen av maskulint eller feminint. Vidare menar Wahl et al. (2001) att könsmärkning ger upphov till en viss könsordning via en hierarkisk rankning av könen. Könsordning definieras då som: ”Maktrelationen mellan könen på en strukturell nivå. I organisation uttrycks den via könsstrukturer och symboler.” (Wahl et al., 2001, sid. 38). Yvonne Hirdman (1996) har en liknande position och menar att det i samhället finns ett genussystem som är uppbyggt på två mekanismer; åtskillnad och ranking av kön. Åtskillnad handlar om att män och kvinnor inte bör syssla med samma saker eller finnas på samma platser; ranking handlar om att könen rankas gentemot varandra (Hirdman, 1996).

Vidare menar Wahl et al. (2001) att könsordningen i organisationer kan beskrivas via könsstrukturerna på tre olika nivåer; den första är den faktiska fördelningen av kvinnor och män, den andra är fördelningen av sysslor och den tredje handlar om fördelningen av makt och inflytande vilket tar sig form i fördelningen av chefsposter. Utifrån detta menar de att könsordningen i näringslivet kan beskrivas som ett patriarkat då männen besitter flest heltidstjänster, har arbetsuppgifter som ger relativt sett högre lön (även för samma typ av arbetsuppgifter) och är i majoritet gällande fördelning av ledarpositioner.

Kvinnor och ledarskap - tre forskningsperspektiv om varför det finns

så få kvinnliga ledare.

Forskning om kvinnor och ledarskap från ett genusperspektiv etablerade sig under 1970-talet och har fortsatt att växa som forskningsfält. Allteftersom forskningen fortgått har tre stycken ansatser till organisationsforskning från ett genusperspektiv formats menar forskare (Wahl et al. 2001, Holgersson 2003). Holgersson (2003) menar att i

(12)

början, på tidigt 70-tal, handlade mycket om forskningen om att synliggöra kvinnor som ledare och addera deras erfarenheter och upplevelser om ledarskap till den befintliga organisationsforskningen. Frågan som behandlades var utifrån ett individperspektiv och handlade om hur kvinnor var som chefer. Resultatet av denna forskning var att likheterna mellan kvinnligt och manligt ledarskap betonades. Kritiker till denna forskning menar dock att syftet med forskningen har varit att legitimera kvinnor som ledare och därmed lyft fram likheterna med manliga ledare; vidare så har denna individcentrerade forskning inte beaktat teori om könsordning (Wahl et al., 2001). Forskning från senare tid har lyft blicken från ett individperspektiv till ett strukturperspektiv och då var frågan om varför det fanns så få kvinnliga ledare i fokus. Holgersson (2003) menar att forskningen där visade hur män och kvinnor har haft olika strukturella villkor, både inom och utanför organisationer, och att dessa strukturer förklarar skillnaderna i könsfördelningen. En tongivande studie på det området är Rosabeth Moss Kanters (1977) studie om män och kvinnors situation i organisationer. Kanter (1977) menar att de flesta kvinnliga chefer befinner sig i en minoritetssituation och att detta gjort att de har blivit synliga inom organisationen. Denna minoritetssituation menar många kvinnliga ledare har haft effekter som att de känt sig mer ensamma, utsatta, pressade och haft ont om förebilder (Kanter, 1977). Vidare menar Holgersson (2003) att då chefsarbetet oftast har varit tidskrävande framhåller också dessa kvinnliga ledare problem med att balansera privatliv med arbetslivet och de menar att chefsjobbet är utformat efter ett manligt livsammanhang. För att dessa kvinnor skall kunna hantera spänningen det innebär att var kvinna och ledare har de anammat olika strategier såsom att ta ett likhetsperspektiv på kön, förneka könsordningen och anpassa sig, eller att nedtona könsordningen och ta ett särskillnadsperspektiv på kön och framhäva fördelarna med att vara kvinna (Holgersson, 2003). Den tredje forskningsinriktningen har kritiserat den tidigare forskningens fokus på individ och struktur och menar att svaret på frågan om varför det finns så få kvinnliga chefer. Forskare har då ställt frågan om huruvida ledarskap är manligt könsmärkt genom att dekonstruera3 fenomenet ledarskap och visa på de nära kopplingarna av konstruktion av

ledarskap och manlighet, menar Holgersson ( 2003).

3 Dekonstruktion syftar till lyfta att lyfta fram grundantagandena i en text eller begrepp och belysa deras komplexa och kontradiktoriska egenskaper. Således innebär dekonstruktion att exponera en text för alla dess möjliga tolkningar.

(13)

Ledarskap och dess manliga könsmärkning

Ledarskap är ett område inom vilket mycket forskning har bedrivits under lång tid. Trots detta finns ingen entydig definition av ledarskap då definitionen tenderar att skifta med forskarens perspektiv. Wahl et al. (2001) menar dock att följande tre faktorer brukar finnas med i definitionen; oavsett perspektiv - inflytande, grupp och mål.

Mycket av ledarskapsforskningen har haft som mål att finna de bakomliggande orsakerna till hur en ledare kan föra ett effektivt ledarskap (hög måluppfyllnad) från olika perspektiv såsom personlighetsdrag (Galton, 1869), beteende (Blake och Mouton, 1964), situation (Fiedler, 1971) och kultur (Hofstede, 2001). Denna typ av forskning, som har varit och är dominerande, har varit pragmatiskt inriktat och syftat till normativa insikter. Vidare har den bidragit till hur föreställningar om ledarskap konstruerats. Ledarskapets könsmärkning kommer ur dess likheter med konstruktionen av maskulinitet menar Billing och Alvesson (1989), Wahl et al. (2001), Collinson och Hearn (1994). Billing och Alvesson (1989) menar att vanliga stereotypa könsroller som tillskrivs män diskriminerar kvinnor till ledarpositioner. De menar:

Common stereotypes hold that men are intellectually superior to women and are more emoitionally stable, that they set greater store by achievement, promotion and meaningful work than women, that they are inherently more assertive than women and that the successful manager possesses masculine attributes. (Billing och Alvesson, 1989, sid. 66)

En ofta refererad artikel inom genusinriktad ledarskapsforskning är Collinson och Hearn (1994) seminala arbete Naming Men as Men: Implications for Work,

Organization och Management i vilket de har studerat hur olika konstruktioner av

manlighet kopplas samman med olika ledarstilar. De har funnit fem stycken idealtypiska4 maskuliniteter som representerar olika ledarstilar, vilka är:

Auktoritarism: Kännetecknas av intolerans mot de som tänker annorlunda.

Maktutövning via tvingande maktrelationer.

Paternalism: Utöva makt genom samarbete där förtroende och frivillighet

poängteras. Lutar sig på metaforen om fadern som familjens överhuvud som vet bäst och agerar i familjens intresse.

Entreprenörialism: Konkurrenskraftighet framhävs. Ekonomisk effektivitet är

ledordet och det är viktigt med långa arbetsdagar, högt tempo och avkall av familjeliv.

4 Enligt Filosofilexikonet är idealtyp en tankefigur som myntades av sociologen Max Weber och syftar till den analytiska konstruktion som försöker teoretisera och isolera utmärkande egenskaper hos det studerade fenomenet. Det motsvarar aldrig helt verkligheten men verkligheten kan förstås och förklaras genom en jämförelse med idealtypen.

(14)

Karriärism: Arbetet är viktigast vilket skapar ett fokus av att skapa ett bra rykte på

arbetsplatsen. Rollen legitimeras av normen av mannen som familjeförsörjare.

Informalism: Bygger på informella relationer som har sin grund i gemensamma

intressen. Exempel på dessa intressen är humor, sport, bilar, sex, kvinnor och alkohol. Wahl et al. (2001) har studerat hur konstruktionen av kvinnlighet i en miljö som karaktäriseras av maskulinintet, i detta fall chefsmiljöer, påverkas till att bli något annat än det ”normala”. Det finns således en inneboende spänning i att vara kvinna och ledare , vilket är något som kvinnor på ledande positioner måste förhålla sig till.

Rosabeth Moss Kanter (1977) menar att de kvinnliga chefernas minoritetsposition hade tre stycken strukturella effekter inom organisationer, vilka var: synlighet, kontrast och assimilering av stereotyper. I korthet innebär detta att då kvinnliga chefer synliggörs i sin egenskap av det kvinnliga könet och att kvinnans prestation ses som vad en kvinna kan prestera, inte vad individen presterar. Ställningen som avvikare gör att kvinnans beteende blir mera synligt. Kontrasteffekten innebär att män blir medvetna om sin egen kultur först när den kontrasteras mot något annorlunda och då försöker skydda den egna kulturen genom att visa den som avviker vad det är som accepteras i den egna kulturen och vad avvikaren måste göra får att bli en i gänget. Slutligen innebär assimilering av stereotyper att kvinnor, på grund av att de är så få, blir bedömda utifrån stereotypa föreställningar om kvinnor; snarare än att de behandlas som individer. Att kvinnor bedöms som kvinnor, snarare än individer, påverkar utvärderingen av kvinnliga ledare då de egenskaper en ledare bör besitta är manligt könsmärkt (Kanter, 1977).

Kritik mot kvinnoforskning

Kritik har riktats mot kvinnoforskning som menar att den har en politisk agenda i syfte att frigöra kvinnorna och att forskningen inom detta fält ofta har färgats av denna ambition (Zalewski, 2003). Annan kritik som har riktats mot fältet har varit att det utpekat kvinnor som offer, fasta i en relation till män samt att forskningen negligerat ras- och HBT-frågor (Zalewski, 2003). Denna kritik har delvits fångats upp och beaktats av forskare som istället för kvinnoforskning fokuserat på genusforskning där både kvinnlighet och manlighet problematiseras; HBT-frågor beaktas också.

(15)

METOD OCH ANALYSVERKTYG

Forskningsföremålet för denna uppsats är läroböcker och metoden innebär en jämförelse, ur genusperspektiv, av dessa läroböcker. Nedan presenteras de vetenskapliga grundantagandena, urval av läroböcker, tillämpad metod vid empiriinsamling och det analysverktyg som kommer att användas för att analysera empirin.

Vetenskapliga grundantaganden

Ämnet företagsekonomi är en del av det bredare ämnet samhällskunskap, där den rådande föreställningen kring verkligheten är att den är socialt konstruerad. I likhet med Berger och Luckmann (1966) delar jag uppfattningen att föreställningar om verkligheten är ett resultat av människors uppfattningar av, och påverkan på, verkligheten. I det sociala samspelet människor emellan konstrueras således verkligheten genom mekanismer som externalisering, internalisering och objektifiering (Berger och Luckmann, 1966).

Då min ontologiska ståndpunkt är att verkligheten är en social konstruktion ter sig den hermeneutiska (tolkande) ansatsen relevant då studieområdet ledarskap är subjektivt snarare än objektivt. Van den Ven (2007) menar att valet av metod har starka kopplingar till forskaren ontologiska syn. Hermeneutiken är relativistisk och forskarens roll innehar en central plats - forskaren både samlar in och tolkar material. Denna insamling och tolkning är inte objektiv utan ett resultat av forskarens förförståelse av ett fenomen (Van den Ven, 2007). Denna förförståelse förändras under forskningsarbete i en dynamik som brukar benämnas den hermeneutiska spiralen där forskningen syftar till en bättre förståelse av ett fenomens helhet genom en bättre förståelse av dess olika delar (Sjöström, 1994). Samtidigt innebär denna förförståelse ett avståndstagande från forskaren som en objektiv observatör. Den förförståelse jag har som författare i denna studie grundas till stor del på den litteraturgenomgång som finns i uppsatsen samt mina skolår som ledde fram till en civilekonomexamen i Organisation och ledning.

En annan central aspekt i hermeneutiken är forskarens intention att förstå ett fenomens mening vilket innebär att fenomenet inte bara beskrivs utan också aktivt tolkas (Sjöström, 1994). Paul Ricoeur (1971) menar att det i denna tolkning är fruktbart att använda sig av en misstankes hermeneutik. Implicit i denna idé är att budskapet i en

(16)

text5 inte endast står att finna i textens yta (i textens bokstavliga tolkning) utan att texter

också bär på en djupare mening som finns dold (ibland även för författaren) i texten (Ricoeur, 1971). Att ett budskap kan finnas dolt i en text, även för författaren, hänger samman med en relativistisk, socialkonstruktionistisk, kunskapssyn. Detta har Foucault (1993) visat på i sin analys av diskurser. Foucault menar att sanning kan ses som sociala, diskursiva konstruktioner där kunskapsregimer sätter ramar för vad som är sanning/riktig kunskap (Foucault, 1993). Diskurser skapar alltså den sociala verkligheten och är samtidigt ett uttryck för en maktrelation - diskursen sätter ramarna för vad som kan diskuteras. Det är utifrån Foucaults idéer om diskurser som kunskapsproduktionen i läroböcker skall förstås i denna uppsats.

Urval av läroböcker

Den del av ledarskapsdiskursen som jag kommer att undersöka i denna uppsats är de läroböcker som vänder sig till gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap och som är utformade med dess kursplan i åtanke. Genom sökningar på Libris6, AdLibris,

Bokus och rådfrågning av två ekonomilärare har följande läroböcker som uppfyller ovan nämnda kriterierna hittats.

Detta urval har senare snävats in enligt en polariseringsprincip där jag plockat ut den äldsta och den nyaste boken för att erhålla största möjliga tidsspann. Till detta har jag sedan inkluderat Ann-Sofi Arus bok från 2003 för att ha böcker från olika år, och med maximalt tidsspann, vilket ger en möjlighet till att analysera skillnader över tid. Från

5 i ordets bredaste betydelse. Detta inkluderar allting som på något sätt kan läsas (uppfattas) och tolkas och är exempelvis (men inte begränsat till) skrifter, bilder, video, musik etc.

6 En gemensam databas för Sveriges bibliotek vid universitet och högskolor.

Tabell 1: Förteckning av läroböcker i Organisation och ledarskap

Titel Författare År Förlag

Organisation och ledarskap: Styr rätt i en ny tid Nils Nilsson 2008 Liber

Organisation och ledarskap: Från pyramid till tält - i en föränderlig värld

Otto Granberg 2008 Studentlitteratur

Organisation och ledarskap: 1+1=3 : om organisationer och dess människor

Maria Bergengren 2003 Bonnier

Organisation och ledarskap Kjell Jäverberg

och Zia Taravosh 1997 Studentlitteratur Organisation och ledarskap Ann-Sofi Aru 2003 Gleerup

(17)

ovanstående lista har därför Maria Bergengren från år 2003 samt Nils Nilsson från 2008 exkluderats slumpmässigt. Den slutgiltiga listan med böcker har stämts av med två ekonomilärare för säkerställa dess relevans; samtliga läroböcker är fortfarande i bruk på gymnasieskolor runtomkring i landet. Övningsuppgifter och lärarhandledning har inte inkluderats i läsningen på grund av utrymmesskäl.

Tillämpad metod - empiriinsamling

En textanalys inspirerad av hermeneutiken, där misstanken inspireras av genusteori kring ledarskap, av dessa böcker kommer att utgöra uppsatsens empiri och efterföljande analys. Även om hermeneutiken oftast förknippas med kvalitativ metod finns det ingen inneboende motsättning att även använda kvantitativ metod inom en hermeneutisk ansats, menar Sjöström (1994). Denna uppsats kommer att bestå av en blandning av kvantitativ metod och kvalitativ metod. Den kvantitativa delen kommer att bestå av siffror om hur många män respektive kvinnor som förekommer i läroböckernas bilder samt även hur många män respektive kvinnor som uttalar/citeras i läroböckerna. Den kvalitativa metoden består i den tolkande textanalysen, där misstanken inspireras av genusteori kring ledarskap. Både den kvantitativa och kvalitativa delen kommer dock att tolkas i analysen vilket också är det som kännetecknar den hermeneutiska ansatsen.

Hur den hermeneutiskt inspirerade texttolkningen kommer att genomföras i praktiken är att läsa boken övergripande för att fånga tonen i boken. Sedan läses boken mer grundligt och ställen där män och kvinnor representeras genom bild eller text markeras för att sedan föras in i tabeller gällande könsfördelning och för att kunna analysera hur män respektive kvinnor framställs. Under läsningen utgår jag från mitt syfte och frågeställningar och noterar hur bilderna/illustrationerna ser ut, vilka personer som får komma till tals/citeras samt manliga/kvinnliga perspektiv.

Metodologiska val

För att öka transparensen i hur jag gått tillväga i min empiriska undersökning eftersträvar jag att öppet redovisa min metod och mina metodologiska val. Detta i gängse vetenskaplig tradition. I denna uppsats har jag valt att undersöka konstruktionen av ledarskap i läroböckerna för Organisation och ledarskap genom en hermeneutisk inspirerad texttolkning. Jag blandar kvantitativ/kvalitativ metod och tolkar sedan min läsning utifrån böckernas manifesta och latenta innehåll genom ett genusperspektiv. Metoden kan ifrågasättas. Passar exempelvis kvantitativ metod vid studium av den

(18)

sociala verkligheten? Jag ser inget problem i detta då den kvantitativa delen utgör ett underlag för i vilken utsträckning och hur män/kvinnor figurerar i ledarskapssammanhang i läroböckerna. Utsträckningen av detta kommer sedan att ligga till grund för en tolkning av dess betydelse för konstruktionen av ledarskap.

Borde inte tillhörande lärarhandledning och övningsuppgifter beaktas? Det vore önskvärt att beakta även dessa då de påverkar hur läraren agerar i klassrummet och hur eleven uppfattar ledare och ledarskap. I denna undersökning fokuseras dock på det stoff som eleverna presenteras för i läroboken på grund av att undersökningen är av en mindre omfattande natur. Att inkludera dessa delar hade minskat möjligheten att undersöka flera olika läroböcker vilket jag har haft som mål i denna uppsats.

Sammanfattning av metoden

Undersökningen kommer att genomföras enligt en texttolkning inspirerad av hermeneutisk texttolkningstradition. Foucaults idéer kring diskurser som bärare av den sociala världen och dess maktrelationer, samt idén om ett manifest och latent innehåll agerar resonansbotten i min läsning. Mina misstankar i den hermeneutiskt inspirerade läsningen, som också ligger till stöd för analysen av läroböckerna, är hämtade från genusteori kring ledarskap.

Analysverktyg

Då både metoden och den teoretiska referensramen har presenterats väntar nu en presentation av det analysverktyg som jag kommer att använda för att analysera de utvalda läroböckerna. Min analysmodellen är influerad av en analysmodell som Bettina Berg (2006) har utarbetat för Lärarförbundet och presenteras i skriften Genuspraktikan. Den modellen går ut på att räkna förekomsten av män och kvinnor i läromedlet. Sedan också analysera män och kvinnors delaktighet och bidrag genom frågorna: Vilka sysselsättningar har män/kvinnor? Hur ser relationerna ut? Vilka tar initiativ/tar emot förslag? Vilka är aktiva/passiva? Förstärker text och bild traditionella könsroller? Utmanas könsrollerna? Förekommer det ”grodor” i form av könsfördomar?

Till dessa frågor har jag inkluderat två frågor för att bättre kunna bedöma hur jämställdhet och kön behandlas i läromedlen: Behandlas jämställdhet i läromedlen? Hur problematiseras kön i läromedlen?

Den här examensuppsatsens första forskningsfrågan kommer att besvaras genom den kvantitativa metoden, den andra frågan kommer att besvaras genom den kvalitativa

(19)

metoden. Värt att ytterligare poängtera är att den teori som jag redogjort för kommer att användas som resonansbotten i analysen av läroböckerna. Hur jag kommer att svara på forskningsfrågorna framkommer av den grafiska analysmodellen nedan. Ur den kan också utläsas vilket fokus som läggs på frågan och vilken teori som kommer att användas för att analysera frågan.

Figur 1: Grafisk presentation av analysverktyget som används i uppsatsen.

Analysverktyget är en egen bearbetning influerad av den analysmodell Bettina Berg (2006) utformat för Lärarförbundet.

(20)

RESULTAT, ANALYS OCH SLUTSATS

I detta avsnitt kommer resultat, analysen och slutsatserna av den empiriska undersökningen att presenteras. Varje forskningsfråga kommer att presenteras i tur och ordning.

Forskningsfråga 1 – I vilken utsträckning representeras män och

kvinnor via bilder och text.

I tabellen nedan visas förekomsten av män respektive kvinnor i läroböckerna. Det är antalet olika bilder samt namngivna personer som redovisas. Exempelvis har dubblettbilder bara räknats som en bild, flera citat från samma person har räknats som en person. Det är således antalet olika bilder och namngivna personer som redovisas.

Vidare finns en tabell som visar hur dessa bilder namngivna personer visar upp män eller kvinnor i en ledarposition.

I Aru har männen en hög representation både vad de gäller bild och text. Kvinnliga chefer har fått lite utrymme och representeras bara av två bilder och en namngiven icke-fiktiv person. Männen har fått betydligt större utrymme.

Tabell 3: Representation av ledare i bild och text.

(21)

En liknande situation, om än något mildare, framkommer i läroboken skriven av Jäverberg och Taravosh. Även om bilderna där har en jämnare fördelning mellan män och kvinnor är det männen som dominerar. Värt att notera att samtliga kvinnor som nämns i texterna är fiktiva; samtidigt som fem manliga icke-fiktiva ledare omnämns. I de illustrationer där det tydligt framkommer ledarmotiv (där det finns skyltar med texten VD, ordförande etc.) är samtliga fem män.

Den lärobok som har bäst balans mellan könen är boken som är författad av Otto Granberg. I bilderna är det nästan femtio-femtio medan namngivna personer i texten har en liten slagsida åt männens håll. Dock är männen överrepresenterade när det gäller antalet ledare som visas i bilder; vad det gäller ledare som namnges i den löpande texten är obalansen mellan könen lägre.

I analogi med Wahls et al (2001) studie om könsordning i organisationer kan en könsordning diskuteras i relation till läroböckerna. Bakomliggande strukturer för en könsordningen menar Anna Wahl et al. (2001) är antalet män och kvinnor, fördelningen av uppgifter mellan män och kvinnor samt fördelningen av män och kvinnor på ledarpositioner. Visar dessa strukturer på en majoritet av något av könen, där samma kön senare får göra fler uppgifter/arbeten än det andra könet, samtidigt som dessa uppgifter är kopplade till en ledarfunktion eller värderas högre än övriga uppgifter existerar en könsordning. Denna första kvantitativa undersökning visar att männen överrepresenteras i läroböckerna, både vad gäller text och bild. Männen är också i högre grad representerade som ledare. Det finns därmed en grund för att böckerna uttrycker en manlig könsordning. För att bättre kunna uttala sig om den saken krävs också en kvalitativ studie av bilderna och texterna, samt också en undersökning om hur läroboksförfattarna problematiserar kön. Detta undersöks i nästa forskningsfråga.

Forskningsfråga 2 – Hur framställs män och kvinnor ur ett

ledarperspektiv?

Denna forskningsfråga kommer att besvaras genom att först fokusera hur läroböcker explicit framhåller manligt och kvinnligt i förhållande till ledarskap, i deras texter. Sedan kommer en undersökning hur män och kvinnor ur ett ledarperspektiv implicit framställs genom bild och text. En presentation av samtliga förekomster av hur män och kvinnor framställs kommer inte att genomföras. Utifrån analysmodellen kommer istället de för läroböckerna representativa framställningarna av män och kvinnor att presenteras och analyseras. Böckerna presenteras i kronologisk ordning.

(22)

Jäverberg och Taravosh – Organisation och ledarskap (1997)

Diskussion och problematisering av kön har fått ett litet utrymme. Nedanstående rader återfinns i ett avsnitt som heter Manligt och kvinnligt ledarskap:

”Senare tids forskning har funnit att det inte finns någon egentlig skillnad mellan kvinnligt och manligt ledarskap. Ingenting tyder på att man skulle vara bättre chefer än kvinnor och tvärtom. Många hävdar dock att kvinnliga chefer har en mjukare ledarstil och att kvinnligt ledarskap är mer sensitivt än manligt. Andra anser däremot att kvinnliga chefer snabbt anpassar sig till manligt chefsbeteende. För närvarande är antalet manliga chefer dominerande, men allt tyder på att andelen kvinnliga chefer kommer att öka markant i framtiden.” (Jäverberg & Taravosh, 1997, sid. 21)

Texten börjar med att det inte finns några egentliga skillnader, sedan att kvinnor skulle vara mjukare och mer sensitiva; alternativt att de anpassar sig till ett manligt chefsbeteende. Texten har således både ett likhets- och ett särartsperspektiv på en och samma gång. Då inget sägs om hur de liknar varandra utan att fokus ligger på hur det skiljer sig framstår ändå skillnaderna som viktigare än likheterna. Att kvinnor presenteras som känsloorienterade medan männen presenteras som förnuftsorienterade är en vanlig föreställning menar Alvesson och Billing (1999). Denna tudelning får effekter för hur män och kvinnor ses som ledare då ledarrollen sammankopplas med fakta och förnuft, menar Wahl et al. (2001). Det finns en underliggande ton om att det manliga chefsbeteendet är normen i formuleringen att kvinnliga chefer snabbt anpassar sig till manligt chefsbeteende. Dock problematiseras inte vilken effekt detta har på kvinnligt ledarskap. Att kvinnor tvingas att anpassa sig till ett manligt chefsbeteende för att accepteras som ledare är en vanlig strategi för kvinnliga ledare att hantera ledarrollens manliga könsmärkning, menar Kanter (1977). Denna anpassning till en manlig norm uttrycker också könsordningen där mannen överordnas kvinnan (jfr Hirdman (1996) genussystem och Wahl et al. (2001) könsordning).

Gällande hur män och kvinnor framställs i övrig text och i bilder innehåller läroboken få referenser till verkliga människor; istället får läsarna följa människorna i två olika organisationer damfotbollslaget Grimstanäs och dataföretaget Data Konsult. Det är samma personer som figurerar i båda organisationerna. I boken framkommer att det fiktiva fotbollslaget leds av den framgångsrike tränaren Bosse Bergfast som framställs som en auktoritär ledare som spelarna har förtroende för. Bosse är resultatinriktad, målmedveten och har bestämda åsikter om hur fotboll skall spelas; han

(23)

lyssnar på andra men gör sedan som han bestämt från början. Han gillar inte när tjejerna svävar ut och pratar annat än fotboll.

Till hjälp har Bosse lagledaren Kajsa som tillsammans med Bosse ansvarar för laguttagningen och kringaktiviteter som tvätt, resor och bokningar. Kajsa beskrivs som sympatisk och trevlig, hon är mån om att alla skall trivas och hon finns tillgänglig dygnet runt för hjälp och tröst - en socialt inriktad ledare. Samtidigt står det i läroboken att hennes problem är att hon saknar ”egentliga ledaregenskaper” (Jäverberg och Taravosh, 1997, sid. 26). Hon har svårt att ta ställning och få gehör för sina åsikter. Spelarna i laget tycker att hon saknar kunskap om fotboll.

Vidare presenteras Emilie som har lätt att motivera sina lagkamrater genom sin positiva inställning, hon tar reda på Kajsas slarv. Läsaren presenteras också för ordföranden Nils som beskrivs som en duglig och uppskattad person. Han har lärt sig idrottens villkor från grunden, står det. Han framställs som en demokratisk ledare som lyssnar till andra och skapar lösningar som alla finner tillfredsställande. Han är duktig på förhandlingar och strategisk planering.

Det är sedan samma personer som återfinns i företaget Data Konsult. Då Nils som VD, Bosse som försäljningschef, Kajsa som personalchef och Emelie jobbar med ekonomi. Deras egenskaper är desamma som i fotbollslaget.

Bilderna som illustrerar den löpande texten samstämmer med hur personerna framställs i texten. Läsaren får se en glad Nils sitta vid skrivbordet där det står en skylt med texten ordförande eller Nils stå med armen kring en medarbetare; Bosse som står och ropar "kämpa hårdare" eller irriterat stå och peka på ett papper med rubriken regler, Kajsa som står och kollar på en klocka med ett frågetecken över sitt huvud eller en tjej som sitter bakom ett skrivbord. På skrivbordet finns en skylt med texten sekreterare.

Hur männen och kvinnorna framställs i boken står inte i kontrast mot befästa könsroller, snarare reproduceras de befintliga könsrollerna. Både Nils och Bosse är självsäkra och prestationsinriktade. De är aktiva och de har koll på sina ”fakta” och fokuserar på arbetsuppgifterna, vilket stämmer överens med den manliga könsrollen (Eagly, 1987; Alvesson och Billing, 1999). Männen är de som innehar ledarrollerna, med undantag från Kajsa som är lagledare/personalchef. Kajsa har en typisk kvinnlig roll med ansvar för serviceaktiviteter såsom städning; hon är också den som bryr sig om spelarna och deras privatliv på ett omvårdande sätt. Hon tröstar dem. Samtidigt får läsaren veta att detta inte är några ledaregenskaper som är viktiga i och med att det står

(24)

att Kajsas problem är hennes avsaknad av egentliga ledaregenskaper såsom att ta ställning, få med sig folk och kunna mycket om fotboll. Hon brister därför som ledare för att hon saknar typiska manliga egenskaper som självsäkerhet, makt och rationell uppgiftsrelaterad kunskap (Jmf Eagly, 1987; Alveson och Billing, 1999). Wahl et al. (2001) menar att det finns en inneboende spänning mellan att vara kvinna och ledare vilket också är fallet i denna lärobok. Kajsa är formellt en ledare men sägs sakna ledaregenskaper, vilka samtliga har manliga företecken. Samtidigt ifrågasätts exempelvis inte Bosses inställning mot att själv fatta beslut utan att beakta andras åsikter; eller att han inte låter Kajsa vara med och ta ut laguppställningen, något som de egentligen skall göra tillsammans. Bosses ledarroll bär stora likheter med Collinsons och Hearns (1994) maskulina ledaridealtyp Auktoritarism och Nils ledarroll med idealtypen Paternalism, samtidigt bär Kajsas roll inte några likheter med någon idealtyp – hon framställs ju inte som ledare.

De kvinnor som förekommer i texten har med undantag av Kajsa andra positioner än ledarpositioner. Spelarna i damfotbollslaget jobbar nämligen i Data Konsult där Nils är VD och Bosse försäljningschef; de jobbar då som säljare, inom ekonomi och receptionist. Boken visar en uppdelning i att män är ledare; kvinnor jobbar under männen i organisationer. Detta befästs ytterligare i och med att samtliga fem icke-fiktiva ledare som omnämns i läroboken är män.

Könsroller är inte statiska och de är föränderliga över tid. Även om de flesta män och kvinnor i läroboken framställs enligt befästa könsroller förekommer också en utmaning av könsroller. Ett exempel som tas upp i boken är när en kvinnlig spelare i Grimstanäs startar ett slagsmål på en klubb därför hon nekats att köpa sprit. Då fysiskt våld är knutet till en maskulin könsroll så utmanas den kvinnliga könsrollen, tyvärr har denna utmaning av könsroller negativa våldsamma undertoner.

Ann-Sofi Aru – Organisation och ledarskap (2003)

I läroboken skriven av Aru problematiseras inte heller kön fortlöpande; istället finns ett avsnitt som heter Kvinnliga och manliga egenskaper som ledare där Aru skriver om männens majoritet på chefsposter i svenska bolag. Läroboken introducerar därmed könsaspekter i boken och visar att det finns skillnader mellan könen vad det gäller fördelningen av ledarpositioner. Detta liknar den stance som Holgersson (2003) menade var den första vågen gällande kvinnor och ledarskap där ledarskap tolkades ur ett

(25)

genusperspektiv och synliggjorde kvinnan. Läroboken menar sedan att det är viktigt att förstå och ta hänsyn till skillnaderna och att i grupper ha en blandning mellan könen för att dra nytta av varandras olikheter. Att det finns viktiga skillnader mellan könen står klart, dock vad dessa skillnader består i är mindre klart, vilket stämmer överens med Berges och Widdings (2006) studier där de menar att denna definition är vanlig i läroböcker.

Vid problematiseringen av kön framhävs i läroboken föreställningar om manligt och kvinnligt. Fokus ligger på könsrollerna och att betona skillnaderna mellan män och kvinnor. Aru tar sedan i läroboken upp att de finns olika förväntningar på könen; kvinnan förväntas vara förstående, lyhörd och omsorgsfull; mannen förväntas vara pådrivande och förmögen att ta för sig. Slutligen avslutas texten med en lista hämtad från tidningen Chef (nr 11, 2001) som listar egenskaper som uppfattas typiskt manliga och kvinnliga. Enligt listan är kvinnligt: omsorg, relationer, närhet, duktighet, ansvarstagande, lojalitet, visa känslor och lydnad. Manligt är: prestation, konkurrens, handling, dominans, aktivitet, dölja känslor, självständighet.

Fokus i läroboken ligger på förväntningar på mäns och kvinnors olika könsroller. Lärobokens kategorisering av könsrollerna stämmer väl överens med vilka förväntningar Eagly (1987) och Alvesson och Billing (1999) menar tillskrivs könen. Dock framkommer det inte heller i denna bok någon analys av hur detta, eller det faktum att kvinnliga ledare ofta agerar i en minoritetsposition, påverkar deras ledarskap och att kvinnor tvingas att hantera detta genom olika strategier, ofta att försöka passa in i den rådande normen, vilket har stor betydelse på deras agerande menar Holgersson (2003) och Kanter (1977). Då många av de ord som tillskrivs det maskulina är sådant som återkommer i lärobokens olika teorier om ledarskap; såsom vikten av prestation, handlingskraftighet, faktabaserade beslut etc. medan det som framställs i listan från tidningen Chef som kvinnligt; såsom lydnad, visa känslor etc. inte är lika nära förknippat med ledarskap menar Wahl et al. (1998), Holgersson (2003), Collinson och Hearn (1994).

Den löpande texten i läroboken illustreras rikligt. De som befolkar dessa bilder är i huvudsak män, vid genomgången av olika ledarstilar (auktoritär, demokratisk och låt-gå) illustreras samtliga med män i vit skjorta och slips, detsamma gäller genomgången av de olika personligheter (ordning och reda; bra på att ta folk och få saker gjorda; nytänkaren) som författaren menar måste representeras i en effektiv grupp - samtliga

(26)

illustreras med män. Även dessa i strikt kontorsklädsel som kostym och/eller skjorta och slips. Att dessa exempel illustreras med män ger en underton av att det är männen som är ledare och att det är de som är strukturerade, kan hantera människor, få saker gjorda och tänka nytt; de har dessutom kläder som uttrycker viktighet och professionalism.

Kvinnornas framställning i denna ledarskapskontext är relativt annorlunda; en kvinna blir tilldelad, av en man, en dödskalle till hennes roll i Hamlet, kvinnor jobbar vid löpande band som monterare av elektronik i Mexiko, kvinnor står i kö och väntar på att IKEA i Moskva skall öppna. Kvinnor framhävs som ledare två gånger; då Annika Sörenstam spelar golf samt Ebba Lindsö (då VD för Svenskt Näringsliv) som sitter vid en presskonferens tillsammans med Sören Gyll. Män får dock symbolisera ledare åtskilliga gånger, när exempel på föredömliga ledare ges är det Martin Luther King, John F. Kennedy, Henry Ford, Jan Carlzon och Ingvar Kamprad som nämns.

Wahl et al. (2001) menar att könsordningen skapas av olika könsstrukturer där två av dessa könsstrukturer är den faktiska fördelningen mellan män och kvinnor, samt vilka uppgifter män och kvinnor får göra. Vad bilderna visar i denna lärobok är framförallt att män är överrepresenterade och får göra många fler saker. Kvinnans position som icke-ledare framhävs snarare i läroboken genom att visa dem i situationer som att köa till IKEA (vilket får anses vara en privat syssla snarare än en arbetsrelaterad uppgift), samt att visa dem som medarbetare, snarare än ledare, vid ett löpande band i ett låglöneland. Holgersson (2003) menar att ledarpositioner ofta är tidskrävande och att detta sker på en bekostnad av privat- och familjeliv; något som kvinnorna traditionellt haft ansvar för. Bilderna i boken reproducerar dessa föreställningar om hemmet som kvinnans ansvar och kvinnan som icke-ledare genom att de i de få bilder där kvinnor förekommer lyfta fram kvinnor utanför arbete och kvinnor som medarbetare, snarare än ledare. Att vara kvinna och chef framstår som något annat än det normala vilket är det som Wahl et al. (2001) menar ligger till grund för ledarskapets könsmärkning.

När de båda könen presenteras tillsammans uttrycks en manlig könsordning. En populär teori om gruppdynamik (FIRO-teorin) illustreras av två bilder där de båda könen förekommer. På den ena ligger en man och en kvinna, till synes nakna, i en säng (bilden skall illustrera samhörighetsfasen). Mannen ler, samtidigt som han röker en cigarett och håller sin vänsterarm om en kvinna som sitter med en drink. Den andra bilden (som skall illustrera konfliktfasen) visar en kostymklädd man som lutar sig med båda armarna över en skrivbord. Han ler jovialiskt. Framför honom står en kvinna i

(27)

dräkt och ett besvärat ansiktsuttryck, i höger hand håller hon en linjal medan den vänstra armen vilar på hennes bak. Mannens ögon är riktade mot kvinnans bak. Bakom mannen står en annan kvinna med en irriterad blick riktad mot kvinnan framför mannen. Hon ger intryck ut av vara förargad. En tredje bild är en kvinna som sitter på en gräsmatta med nedslagen blick, bakom henne står boxaren Jan Stenmark i boxningsposition (Aru, 2003, sid 124). En könsordning uttrycks också i en ranking mellan könen (Wahl et al., 2001). I samtliga fall framstår mannen som överordnad kvinnan. Förutom att dessa bilder utrycker en manlig överordning gränsar de också till att representera könsfördomar, framför allt att det skulle vara okay för en man att kasta lystna blickar på sina kvinnliga medarbetare eller att de är överordnad kvinnan i en sexuell relation, något som uttrycks genom att mannen håller om armen kring kvinnan och att mannen framställs som aktiv och kontrollerande.

I bokens marginaler visas ibland små korta citat, kloka ord och aforismer. Samtliga av dessa är män. Några exempel är Harry Truman - ”En ledare är en människa, som har förmågan att få andra att göra vad de inte vill - och tycka om det” (sid. 122), Gunde Svan - ”Vinnaren har alltid en plan, förloraren har alltid en ursäkt” (sid. 107) etc. Då samtliga citat är av män framställs det som om kvinnor inte hade något smart och tänkvärt att säga.

Otto Granberg – Organisation och ledarskap (2008)

Den lärobok som har vigt mest utrymme åt att diskutera och problematisera kön är Granberg (2008) som börjar sin diskussion om kön med begreppet ojämställdhet och visar på hur samhället blivit mer jämställt sedan 1850 med lika arvsrätt, allmän rösträtt, första kvinnan i regeringen. Inom ramen för detta beskriver Granberg (2008) det biologiska könet och det sociala könet (genus); sedan presenteras tre olika förklaringar till ojämställdhet: biologisk, könsroller och genussystem.

I den biologiska förklaringen lyfts det fram att det ligger i kvinnans natur att vara vårdande och omhändertagande och att deras plats är i hemmet på grund av detta. Ojämställdheten förklaras då genom att de manliga egenskaperna har ansetts viktigare. Vidare definieras begreppen särarts- och likhetsfeminism; och Ellen Key får agera ansikte för särartsfeminismen. Holgersson (2003) menar också att då hemmet har ansetts som kvinnans sfär och arbetet som mannens har detta lett till att arbetslivet har formats efter ett traditionellt manligt livsmönster.

(28)

I avsnittet om könsroller som förklaring är fokus på att män och kvinnor fostras in i manliga respektive kvinnliga roller. Granberg (2008) skriver då att förväntningarna på kvinnorollen är dess inriktning på relationer och att detta leder till att kvinnor föredrar att jobba med jobb där de får ta ansvar för andra människor och ha känslomässig frihet. Mansrollen har istället förväntningar om verksamhetsinriktad, inriktad på mål och prestationer och att skapa ett gott samarbetsklimat. (Granberg, 2008). Även om ledarrollen handlar om att ta ansvar för andra människor är detta underordnat verksamheten, målinriktning och prestation vilket uttrycks i ”Nu är det ledarens främsta uppgift att med hjälp av sina medarbetare utföra sitt uppdrag och nå uppställda mål. Att arbeta mot mål är bra på många sätt.” (Granberg, 2008, sid. 20). Det är denna uppdelning av män och kvinnor och de värden de signalerar i relation till ledarskap som Anna Wahl et al. (2001), Collinson och Hearn (1994) m.fl. ligger till grund för den manliga könsmärkningen av ledarskap – att vara man är att dela många värden som tillskrivs en ledare; men att vara kvinna är att sakna eller ha mindre av dessa värden.

Den sista förklaringen, genus, menar Granberg (2008) bygger på könsrollerna men kopplar det till en maktordning, ett genussystem kallat den patriarkaliska ordningen, där män och kvinnor konstrueras som varandras motsatser och att det är männen som har tolkningsföreträde: männen är normen. Det sista perspektivet som läroboken beskriver är även den syn som Hirdman (1996) och Wahl (2003) företräder. Berge och Widding (2006) menar att det ur en genusaspekt är fruktbart att i läroböcker introducera flera olika perspektiv på kön så att eleverna inte blir låsta vid en ”sanning” av kön utan kan diskutera det utifrån flera olika perspektiv. Detta lyckas Granberg (2008) bäst med att göra av de tre läroböckerna.

Granberg (2008) har till skillnad från de andra författare diskuterat implikationerna av männens dominans för kvinnor i deras ledarroll. Han skriver då: ”Att mannen uppfattas som den självklara normen får följder för kvinnor i chefspositioner. De bryter mönstret.” (Granberg, 2008, sid. 58). Sedan fortsätter Granberg med att kvinnan blir utstickare i den rådande kulturen och blir därför mer försiktiga och rädda för att göra fel vilket kan leda till att de betraktas som mindre kompetenta än män. Detta är också den uppfattning som Holgersson (2003) och Kanter (1977 ) har; de menar att det på så sätt finns könsdiskriminerande strukturer som håller tillbaka kvinnor som ledare.

(29)

Läroboken författad av Otto Granberg innehåller flest antal representationer av män och kvinnor och även flest representationer av ledare. Fördelningen mellan könen var balanserad förutom att ledare representerades till två tredjedelar av män. Gällande bilder finns det en stor konsensus gällande hur männen framställs; det är bilder på självsäkra män i kostym med skjorta och slips eller skjorta och finbyxor. I flera fall figurerar de manliga personerna på en scen; Handelsbankens tidigare VD Jan Wallander sitter på en scen och ser ut att allvarligt förklara något. Han gestikulerar med armarna och ser ut att vara van i situationen. Detsamma gäller Carl-Henric Svanberg som under sin tid som Ericssons VD också visas på en scen; iklädd kostym och slips. Han ser allvarlig ut och bilden signalerar en viktighet; att hans ord är viktiga. På en blå fond bakom Svanberg finns texten taking you forward. På en annan scen med en liknande blå fond sitter Bill Gates avslappnad och glad på en stol. Han gestikulerar också stort och pekar med hela handen. Kläderna är en blå skjorta och mörkblå finbyxor. Bildtexten lyder att utan visioner och karisma hade Bill Gates varit en vanlig knegare. Detta förstärker den upphöjda position som ges ledare, att det är bättre att vara ledare än knegare. Utifrån Collinson och Hearn (1994), Wahl (2003) m.fl. som anser att ledare och ledarskap är manligt könsmärkt hjälper således denna upphöjning av ledare till att reproducera en manlig könsordning.

Samtliga bilder som nämns ovan har ett gemensamt bildspråk, de fokuserar på ensamma män mot en neutral (i två av tre fall en mörkblå) bakgrund. Männen sätts i centrum, det är de som är de viktiga. Men männen får också visa på ledarskap utanför arbetet, exempelvis visas en glad Bengt-Åke Johansson på ishockeyrinken tillsammans med de spelare som han var coach för, eller en dirigent (som är en vanlig ledarmetafor) som dirigerar sin orkester. Den sista bilden som porträtterar en manlig ledare visar en asketiskt klädd Gandhi som vandrar på en gata i regnet. Det finns bara två bilder som visar på kvinnliga ledare. De bilderna utmanar den kvinnliga könsrollen och framställer kvinnorna som aktiva och som auktoriteter. Den ena visar Gudrun Schyman som sitter i en häftig diskussion med Göran Skytte i TV. Gudrun sitter i ett vitt linne och har ett bekymrat ansiktsuttryck. Hon slår ut med armarna samtidigt som Göran håller upp ett varnande finger. Den andra bilden visar bara ett par kvinnliga ben, i kjol och svarta finskor i förgrunden; i bakgrunden syns en samling människor som lyssnar vaksamt på kvinnan; de verkar vara fångade av hennes ord. Bildtexten säger: ”Chefen är oerhört viktig som förändringsledare.” (Granberg, 2008, sid. 203). Samtidigt är den sista bilden

(30)

intressant. Vart tog hennes huvud vägen? Hon förblir oidentifierbar – samtidigt är huvudet i fokus när män presenteras som ledare. Huvudet som är förnuftets hemvist, kroppen som är känslans. Alvesson och Billing (1999) menar att just förnuftet enligt etablerade könsroller tillskrivs mannen medan kvinnan får symbolisera känslan.

Övriga bilder i boken är varierade och visar män och kvinnor i olika situationer och arbeten. Även om kvinnor ofta får synas i sammanhang som handlar om omvårdnad och service såsom hårfrisörska, barnmorska, lokalvårdare och sekreterare finns också exempel på när den kvinnliga könsrollen utmanas. Exempel på detta är en bild med kvinna iförd bygghjälm och byggarbetskläder, eller kvinnor som jobbar med tungt lagerarbete. Männen syns också mest i manligt traditionella yrken såsom byggarbetare, chefer, svetsare, ishockeyspelare och dirigent; men även i situationer som utmanar den manliga könsrollen såsom Johan som arbetar inom hemtjänsten och lagar mat, städar och sköter brukarens hygien; som tycker att omvårdnaden av de äldre är det viktigaste i sitt yrke. Eller mannen som brister i gråt och visar sig känslig framför en arbetskamrat.

Hirdman (2006) menar att genussystem skapas genom en åtskillnad och hierarkisk ranking av könen. Att utmana könsroller och visa upp båda könen på platser eller yrken som traditionellt varit förknippade med ett specifikt kön blir således att utmana genussystemet och etablerade könsroller. Att visa upp starka kvinnliga ledare blir således också ett sätt att utmana rankingen av könen då ledare förknippas med en betydelsefull position i samhället.

När begreppet ledare används i den löpande texten och inte sammankopplas till någon specifik namngiven personer är det oftast neutralt, eller i sammankoppling med båda könen. Ett exempel på det är meningen: ”Ledare måste visa att hon eller han faktiskt litar på sina medarbetare och tror att de kan lösa sina arbetsuppgifter.” (Granberg, 2008, sid. 148) Dock förekommer det också några fall där ledaren sammankopplas med en bara män: ”När en ny chef tillträder, kollar medarbetarna var chefen står i frågor som synen på kunden/brukaren, kvalitet, kvinnor, etik och moral, företaget i relation till omvärlden och annat.” (Granberg, 2008, sid. 28) Att det är viktigt att veta chefens kvinnosyn, men inte hans syn på män tyder på att chefen är man, och att mannen är norm i och med chefen förutsätts ha en självklar syn på män. Ett annat exempel när mannen, enkom, uppvisas som ledare är i genomgången av Kurt Lewins teori om olika ledarstilar; auktoritär, demokratisk och låt-gå ledare. När exempel på hur dessa agerar ges är samtliga ledare män. ”Han frågade inte efter medarbetarnas

(31)

uppfattning.”, ”I sin kritik var han saklig och objektiv.” eller ”Han gav inga kommentarer eller kritik av arbetet.” (Granberg, 2008, sid 133-134) Återigen finns spår att ledaren, implicit, är en man och att begreppet ledare är manligt könsmärkt (Se Wahl, 2003; Collinson och Hearn 1994). Samtidigt finns stora likheter mellan de värden som tillskrivs ledaren såsom auktoritär, saklig och objektiv, är värden som Eagly (1987) och Alvesson och Billing (1999) menar är typiska för den manliga könsrollen.

(32)

ÖVERGRIPANDE SLUTSATS OCH DISKUSSION

Presentationen och analysen av de två första forskningsfrågorna har skapat ett underlag för att analysera, från ett genusperspektiv, hur läroböckerna konstruerar ledare. Till en början kan konstateras att även om alla böcker är olika så representeras ledare till en majoritet av män i samtliga böcker. Även i förhållande till det totala antalet män och kvinnor i böckerna i stort är männen överrepresenterade som ledare. Att männen får mest utrymme stämmer överens med de resultat som Berge och Widding (2006) och Ohlander (2010a & 2010b) funnit i deras studier om genus i läroböcker. Detta examensarbete hade även som syfte att analysera konstruktionen av ledare från ett genusperspektiv. Utifrån detta kan konstateras – Han leder. Han leder antalet representationer av ledare. Den som leder visar också stora likheter med konstruktionen av manlighet - han leder. Detta kan inte anses vara förenligt med det jämställdhetsuppdrag som finns i styrdokumenten Lpf 94 och skollagen att läroböckerna i huvudsak framställer en så i västvärlden upphöjd position som ledare som något typiskt manligt.

Även om samtliga läroböcker visar en slagsida åt männens sida finns det skillnader i hur mycket de olika läromedlen diskuterar kön. Att kön diskuteras och problematiseras, snarare än bara nämns, tycker jag är en förutsättning för att göra läroboken genusmedveten och uppnå jämställdhetsambitioner. Det är endast i Granberg (2008) som det finns en diskussion om hur den manliga överrepresentationen påverkar kvinnorna i ledarpositioner. I de andra böckerna presenteras bara kön utan någon närmare problematisering av det. Helst skulle en könsmedveten diskussion föras löpande i texten, istället som för nu sättas som ett eget avsnitt - som en parantes till huvudstoffet.

Att samtliga studier av läroböcker ur ett genusperspektiv visat på liknande resultat, oavsett om ämnet är historia, religion, samhällskunskap eller nu företagsekonomi ter sig en smula ledsamt ur ett jämställdhetsperspektiv. Att många av de ämnen som eleven möter under skoldag visar samma sak - en manlig överordning. Det är knappast den vägen som skall följas för att göra exempelvis näringslivet mer jämställt och förbättra kvinnors lika möjlighet till ledarpositioner.

Figure

Figur 1: Grafisk presentation av analysverktyget som används i uppsatsen.
Tabell 2: Representation av män och kvinnor i bild och text.

References

Related documents

Detta sätt att se på barns agens är något som vi ansluter oss till, och utifrån de olika synsätten vilka Johansson fann i sin studie kan vi tydligt se att vissa sätt att

Jag tyckte att folkbiblioteket hade helt unika förutsättningar för att kunna se den vars erfarenheter marginaliserats – och därmed var folkbiblioteket något jag kunde sätta

Reichenberg (2008) ser efter en undersökning av läromedelstexter att en förändring är på gång. I de läroböcker som har utkommit på 2000 – talet kan man i större

De centrala iakttagelserna diskuteras och analyseras i förhållande till aktuell forskning inom området och de frågeställningar som låg till grund för studien: ”Hur

Respondenterna har ett dubbelt förhållningssätt när det gällde deras förtroende för svensk media; man kan lita på media gällande viss information, men inte

Mellan EPB med socioekonomiska risker och utan socioekonomiska risker fanns inga signifikanta skillnader vad gäller självskattning för självkänsla, medan det fanns signifikanta

När jag kom tillbaka till skolan efter min sjukskrivning förstod jag att jag behövde göra mitt projekt för min egen skull, för att få ur mig känslor som klamrat sig fast inom

Jag tror så här därför att…….. När jag lekte så såg