• No results found

Vad påverkar politiskt förtroende? En statistisk studie om medborgarnas förtroende för politiska institutioner

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vad påverkar politiskt förtroende? En statistisk studie om medborgarnas förtroende för politiska institutioner"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vad påverkar politiskt förtroende?

En statistisk studie om medborgarnas förtroende för

politiska institutioner

What affects political trust?

A statistical study on citizens confidence in political institutions

Jonna Toresten 981022

Program: Statsvetenskap: Politik, Organisation och Ledning, Kandidatprogram.

Högskolepoäng: 15hp

Termin/År: Vårtermin (VT) 2020

Lärosäte: Malmö Universitet

Handledare: Tom Nilsson och Mia Orange

Examinator: Malin Mc Glinn

(2)

Abstract:

This study examines how two aspects, social trust, and Quality of Government, is affecting

citizens political trust in political institutions. The study also takes initiative and studies how

the connection between the aspects can be understood and how much of the effects are direct

and indirect. This is done by using two methods, multiple regression analyses and structural

equation modeling, and with data from the European Social Survey. The statistical results

showed that citizens political trust in the political institutions are to a varying degree affected

by their social trust and their perception of Quality of Government and a lack of corruption.

Furthermore, the results showed that the effects of Quality of Government on political trust

was mostly direct but also that some of its effects go through social trust, confirming it to be

a mediating aspect.

Keywords: Political trust, Social Trust, Quality of Government, Corruption, Statistical

analysis, Political Institutions

Nyckelord: Politiskt förtroende, Social Tillit, Quality of Government, Korruption, Statistisk

analys, Politiska Institutioner

Studiens titel: Vad påverkar politiskt förtroende? – En statistisk studie om medborgarnas

förtroende för politiska institutioner

Engelsk titel: What affects political trust? – A statistical study on citizens confidence in

political institutions

Författare: Jonna Toresten

Antal ord: 13 555

Program: Statsvetenskap: Politik, Organisation och Ledning, Kandidatprogram.

Institution: Globala politiska studier

Lärosäte: Malmö Universitet

Nivå: Kandidatnivå

Termin/år: Vårtermin (VT) 2020

Handledare: Tom Nilsson och Mia Orange

Examinator: Malin Mc Glinn

(3)

1. Inledning 1

1.1 Vem kan medborgaren lita på? 1

2. Syfte och forskningsfrågor 2

2.1. Syfte 2

2.2. Forskningsfrågor och hypoteser 2

2.3. Disposition 3

3. Forskningsöversikt och teoretiskt ramverk 4

3.1. Vad är politiskt förtroende? 4

3.2. Social tillit 8

3.3. Quality of Government och Korruption – ett motsatsförhållande 10 3.4. Direkta och indirekta effekter – en medierande aspekt? 12

3.5. Korruptionsnivå och rangordning i urvalet 14

4. Metod och material 15

4.1. Avgränsningar och Urval 15

4.2. Val av metod 16 4.3. Val av material 17 4.4 Operationalisering av variabler 19 4.4.1. Beroende variabler 19 4.4.2. Oberoende variabler 20 5. Resultat 22

5.1. Univariat analys: Politiskt förtroende 22

5.2. Regressionsanalys: Parlament 23

5.3 Regressionsanalys: Politiska partier 27

5.4 Resultatanalys regressionsanalyser 30

5.5 Stiganalyser 30

6. Analys utifrån teoretiskt ramverk 33

6.1. De oberoende variablernas påverkan 33

6.2. Direkta och indirekta effekter 34

7. Slutsatser och diskussion 35

7.1 Slutsatser 35 7.2 Avslutande diskussion 37 8. Källförteckning 39 8.1 Böcker 39 8.2 Vetenskapliga artiklar 40 8.3 Internetkällor 42 8.4 Databas/Statistiskt material 43

(4)

Tabell- och figurförteckning:

Modell 1 – Ylva Norén Bretzers modell över politiskt förtroende 5

Sambandsmodell 1 13

Sambandsmodell 2 14

Figur 1 – CPI poäng rangordnat 15

Stiganalys modell 17

Figur 2 – Förtroende för varje beroende variabel redovisat i medelvärde 23

Regressionsanalyser: beroende variabel ”parliament”:

- Tabell 1 – Parlament 24

- Tabell 2 – Parlament 25

- Tabell 3 – Parlament 26

Regressionsanalyser: beroende variabel ”political parties”

- Tabell 1 – Politiska partier 27

- Tabell 2 – Politiska partier 28

- Tabell 3 – Politiska partier 29

(5)

1

1. Inledning

1.1 Vem kan medborgaren lita på?

I det politiska samhället och det politiska systemet kan det sägas finnas flera grundstenar som både upprätthåller systemets legitimitet och gör att det fungerar effektivt. En av dessa grundstenar diskuteras ofta vara politiskt förtroende. Inom statsvetenskapen är politiskt förtroende och vad som påverkar det bland medborgarna en evig diskurs som blivit allt mer populär.1 Alla stater eftertraktar att ha en hög nivå av politiskt förtroende från sina medborgare och medborgarna i sin tur vill kunna lita på demokratin, de politiska institutionerna och sina politiker.2 Ett lågt politiskt förtroende bland

medborgarna kan nämligen resultera i ett antal negativa konsekvenser. Medborgare som inte har förtroende till det politiska systemet kommer att ifrågasätta dess legitimitet och de kan även välja att inte delta i det politiska samhället.3

Vad som gör att det politiska förtroendet stärks eller försvagas inom en stat är dock långt från givet. Medborgarnas förmåga för förtroende vilar nämligen delvis på de förväntningar och krav de har gentemot sin stat och delvis på andra sociala och kulturella aspekter. Från det politiska systemet förväntar sig medborgarna en viss nivå av politisk kvalité, det vill säga att staten ska upprätthålla vissa principer och standarder.4 Detta kan sägas ligga inom statens ramar av kontroll då en stat som kan

arbeta för och säkerställa låg korruption och högre Quality of Government också kan förväntas erhålla högre förtroende.5 Men det är inte alltid fallet. Andra aspekter som påverkar medborgares förmåga till förtroende kommer från samhället i helhet och de interaktioner och upplevelser medborgarna har med samhället och varandra. Det flera forskare argumenterar är att medborgare som har hög generell social tillit till andra människor också har högre politiskt förtroende.6

Forskningsområdet för politiskt förtroende är dock långt ifrån att nå en konsensus kring majoriteten av dess delar. Däribland vad politiskt förtroende är, hur det mäts, vad som påverkar det och hur det

1 Ola Listhaug och Tor Georg Jakobsen. Foundations of Political Trust. I The Oxford Handbook of Social and Political Trust. Eric M. Uslaner(red.), 559-577, Oxford: Oxford University Press, 2018. s. 559-560

2 Ylva Norén Bretzer. Att förklara POLITISKT FÖRTROENDE: Betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. Diss., Göteborgs Universitet, 2005. s. 2

3 Christina Eder och Alexia Katsanidou. When Citizens Lose Faith: Political Trust and Political Participation.

I Political Trust and Disenchantment with Politics: International Perspectives. Markus Quandt, Ingvill C. Mochmann och Christina Eder(red.), 83–108, Leiden: Koninklijke Brill, 2015. E-bok. s. 101-102

4 David Easton. A Re-Assessment of the Concept of Political Support. British Journal of Political Science. Vol.

5, nr. 4, 1975: 435–457 s. 447

5 David Easton. An Approach to the Analysis of Political Systems. World Politics. Vol. 9, nr. 3, 1975: 383-400.

s. 395-397

6 Kenneth Newton. Social and Political Trust in Established Democracies. I Critical Citizens: Global Support for Democratic Government. Pippa Norris(red.), 169-187, New York: Oxford University Press, 1999. E-bok. s.

(6)

2

påverkas. Det är ett forskningsområde där det samtidigt finns en hel del forskning men det är svårt att sammanställa och jämföra det med varandra då de flesta forskare operationaliserar politisk förtroende olika.7 Den spridda forskningen har vidare lett till varierande resultat. Det finns därför forskare som argumenterar att nivåerna av politiskt förtroende i världen sjunker samtidigt som det finns andra som menar att det är relativt stabilt eller går i vågor. Det är med andra ord ett forskningsområde som kan beskrivas som i behov av mer forskning och mer diskussion. Det är hit som denna studie ämnar bidra med mer generell förståelse på en aggregerad nivå.

2. Syfte och forskningsfrågor

2.1. Syfte

Denna studie har som syfte att, med utgångspunkt från tidigare forskning, genomföra en

teoriprövande analys genom att utreda om Quality of Government och avsaknaden av korruption samt generell social tillit har en signifikant påverkan på medborgares politiska förtroende. Studien

använder kvantitativa statistiska metoder med fokus på attityder hos medborgarna. Samtliga aspekter mäts genom svar från medborgarna i ESS Round 9 från 2018.

Bidraget till forskningsområdet och statsvetenskapen i helhet är att studien tack vare det stora urvalet kan konstatera om tidigare teoretiska teser kan antas som generella och vanligt förekommande samband eller om sambandet inte kan sägas stämma. Studien undersöker även direkta och indirekta samband mellan variablerna utifrån den tidigare forskningen vilket ytterligare bidrar till att reda ut det komplicerade forskningsområdet. För att undersöka detta kommer två metoder att användas,

multivariat regressionsanalys och stiganalys. Studiens avgränsning till ett objekt för politiskt förtroende bidrar även med specifik förståelse för just den nivån av politiskt förtroende.

Förhoppningen med studien är kort sammanfattat att kunna förstå och förklara sambanden mellan aspekterna och politiskt förtroende samt bena ut deras effekter för att närmare förstå hur de påverkar det politiska förtroendet.

2.2. Forskningsfrågor och hypoteser

Utifrån den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket har tre frågeställningar utvecklats. Den första är beskrivande i dess karaktär och ämnar ge grunden för de kommande två mer nyanserade frågorna. Den andra frågeställningen ämnar besvara hur de direkta sambanden mellan aspekterna och politiskt förtroende ser ut och hur de kan tolkas. Den tredje frågeställningen är en påbyggnad på den andra frågeställningen och dess syfte då den åsyftar att bena ut effekterna och försöka förstå

sambanden. Detta görs genom att närmare undersöka hur aspekterna kan placeras i en längre

(7)

3

sambandskedja utifrån den tidigare forskningen där social tillit kan argumenteras vara en medierande aspekt.

Frågeställningarna är följande:

- Hur ser nivåerna av politiskt förtroende för politiska institutioner ut i urvalet?

- Hur ser effekterna av social tillit och Quality of Government (QoG) ut på politiskt förtroende för de politiska institutionerna?

- Hur kan sambandet: QoG → social tillit → politiskt förtroende och de direkta/indirekta

effekterna förstås?

Utifrån de ovan utvecklade forskningsfrågorna har flera hypoteser tagits fram. Hypoteserna bygger på resultat och teser inom den tidigare forskningen, vilket redovisas i följande kapitel, samt mina egna tolkningar och antaganden. Hypoteserna för studien är följande:

- Både social tillit och QoG har en påverkan på medborgarnas politiska förtroende.

- Högre nivåer av social tillit ger högre politiskt förtroende.

- Högre QoG och en avsaknad av korruption ger högre politiskt förtroende.

- QoG och avsaknaden av korruption har högre påverkan än social tillit.

- De direkta effekterna är större än de indirekta effekterna men social tillit kan antas vara en medierande aspekt.

2.3. Disposition

I följande kapitel tre redovisas den tidigare forskningen och de teoretiska ramverken som utgör grunden och inspirationen för studiens syfte, forskningsfrågor och tillvägagångssätt. Politiskt

förtroende, social tillit och QoG och dess relation till avsaknaden av korruption kommer att förklaras och de potentiella sambanden presenteras. I det sista avsnittet i det kapitlet redovisas urvalets

korruptionsnivåer utifrån tidigare mätningar av Transparency International.

I det fjärde kapitlet presenteras först studiens avgränsningar och urval med följande motiveringar. Efter att det klargjorts redovisas de valda metoderna för studien samt det valda materialet och deras lämplighet och tillförlitlighet diskuteras. Slutligen presenteras de variabler som valts från materialet för studien och dess operationaliseringar förklaras i detalj.

I kapitel fem presenteras det statistiska resultatet stegvis. Först de univariata resultaten, sedan

regressionsanalyserna i tabellform med förklaringar och slutligen stiganalyserna. Detta följs av en kort resultatanalys/sammanfattning för att tydliggöra för läsaren vad i resultatet som är intressant och viktigt för den kommande teoretiska analysen i följande kapitel sex. Den teoretiska analysen delas upp

(8)

4

i två delar, en som behandlar resultatet från regressionsanalyserna och en som behandlar resultatet från stiganalyserna. Detta eftersom de besvarar två olika, men sammanlänkade, frågor.

Slutligen i kapitel sju presenteras de konkreta slutsatserna och svaren på studiens frågeställningar sammanfattas. Studiens svar och bidrag diskuteras sedan i en slutdiskussion där idéer och förslag till följande framtida forskning ges.

3. Forskningsöversikt och teoretiskt ramverk

3.1. Vad är politiskt förtroende?

Politiskt förtroende är ett forskningsområde inom statsvetenskapen som präglas av olika definitioner, tolkningar och hypoteser om påverkan och samband. Det är med andra ord ett område där konsensus kring vad politiskt förtroende är och hur det påverkas av olika aspekter inte är vanligt förekommande. Denna studie har kommit fram till att definitionen av Ylva Norén Bretzer är mest passande för studiens syfte men för att förstå den definitionen måste den tidigare forskningen kring politiskt förtroende presenteras först.

I grund och botten är politiskt förtroende just ett förtroende. Det kan vara både en personlig och en större kollektiv egenskap.8 Förtroende kan vidare delas upp i två kategorier, horisontellt förtroende och vertikalt förtroende.9 Medan horisontellt förtroende omfattar människors tillit till varandra och

andra människor omfattar det vertikala förtroendet det politiska förtroendet och förtroende för övriga institutioner. Detta innebär att andra icke-politiska institutioner också ingår i det vertikala förtroendet men dessa kommer att bortses ifrån då studien är specifikt intresserad av de politiska institutionerna och det politiska förtroendet. Att politiskt förtroende är ett vertikalt förtroende är de flesta tidigare forskare överens om men därefter tar konsensusen slut och de olika

definitionerna/operationaliseringarna tar form.

David Easton och hans verk har kommit att bli en av de viktigaste teoretiska grundstenarna för området. Hans indelning av politiskt stöd är hans främsta bidrag till förståelsen för vad politiskt förtroende är.10 Easton delar nämligen in politiskt stöd i två delar, specifikt stöd och diffust stöd.11

Specifikt stöd riktas till direkta objekt och är tidsbegränsat, exempelvis stöd till en viss politiker. Diffust stöd däremot ges till de mer stadigare och långvarigare nivåerna i det politiska samhället, däribland institutioner. På detta vis påbörjade Easton indelningen av politiska objekt, det vill säga till

8 Norén Bretzer. Att förklara POLITISKT FÖRTROENDE: Betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. s. 16–17

9 Ibid s. 20–25

10 Easton. A Re-Assessment of the Concept of Political Support. s. 436-437 11Ibid s. 436-446

(9)

5

de objekt som medborgare riktade sitt politiska förtroende till. Hans indelning innehöll tre objekt: det

politiska samhället, regimens institutioner och politiska aktörer.12 Denna påbörjade indelning är det efterkommande forskare har fortsatt att arbeta efter, utveckla och förfina.

Forskaren Pippa Norris tog fram en uppdaterad version av Eastons indelning där hon inkluderade ännu fler politiska objekt. I boken Critical Citizens från år 1999 argumenterar Norris att politiskt förtroende måste ses som ett multidimensionellt fenomen och Eastons tredelning utvecklades till fem.13 Utöver detta klargjorde och kombinerade Norris de politiska objekten med Eastons modell och

teori kring politiskt stöd genom att omvandla det till en skala, de slogs med andra ord samman till en dimension istället för att behandlas teoretiskt isär. Till skillnad från Easton inkluderade Norris

regimprinciper och regimprestationer som objekt för politiskt förtroende. Det som utmärker dessa

objekt är att de har en konkret koppling till demokrati enligt Norris resonemang då principer refererar till demokratiska principer, exempelvis frihet och tolerans, och prestationer till medborgarnas nöjdhet med det demokratiska systemets prestationer.14 Inkluderingen av detta kom dock att kritiseras av

senare forskning, bland annat av Ylva Norén Bretzer.

Norén Bretzer utvecklade, med både Norris och Easton som inspiration, en egen modell för politiskt förtroende i sin doktorsavhandling.15 Den modellen ser ut som följande:

Modell 1 – Ylva Norén Bretzers modell över politiskt förtroende

12 Easton. An Approach to the Analysis of Political Systems. s. 391-394

13 Pippa Norris. Introduction: The Growth of Critical Citizens? I Critical Citizens: Global Support for Democratic Government. Pippa Norris(red.), 1-27, New York: Oxford University Press, 1999. E-bok. s. 9–10 14Ibid s. 9–13

15 Norén Bretzer. Att förklara POLITISKT FÖRTROENDE: Betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. s. 39

(10)

6

Norén Bretzer har i sin objektindelning återgått till Eastons tre indelningar men tagit användning av den skala för politiskt stöd som Norris tagit fram. Regimprinciperna har i Norén Bretzers modell inkluderats i det bredare politiska samhället medan regimens prestationer har tagits bort helt då, som Norén Bretzer diskuterar, det snarare mäter ett förtroende till demokratin än ett specifikt objekt.16 Med ett fokus på demokratin kan antagandet lätt bli att västerländska länders politiska förtroende är högt när detta inte alls behöver vara fallet. Det ger även intrycket att diktaturer inte kan uppbåda politiskt förtroende, vilket inte är troligt.

Det översta analys objektet, det politiska samhället, är det mest grundläggande politiska förtroendet. Enligt Norris definition, som Norén Bretzer tar efter, bör det förstås som en medborgares vidare vilja att samarbeta politiskt och som dess stöd för nationen, det vill säga till exempel Sverige om man är svensk.17 I det politiska samhället inkluderar dock Norén Bretzer delvis Norris regimprinciper.18 Den

mellanliggande nivån kallad institutioner är också modifierad av Norén Bretzer. Medan Easton och Norris har refererat till den bredare definitionen av regimens institutioner och därmed inkluderat icke-politiska institutioner som polisväsendet och det legala systemet avgränsar Norén Bretzer modellen till att enbart innehålla politiska institutioner som regeringen, parlamentet och politiska partier.19 Detta

är en distinktion som kommit sent inom forskningsområdet men det är en viktig distinktion då tillit till en politisk institution kontra en relativt neutral institution, som exempelvis domstolar, kan fungera väldigt olika och påverkas väldigt olika.20 Det sista objektet, politiska aktörer, är det mest specifika och inkluderar förtroendet för både enskilda politiker och politiker som en grupp.

Det finns dock forskare som inte följer den grund som Easton lade överhuvudtaget och därmed även står i stark kontrast med de föregående nämnda forskarna. Festenstein är en som särskiljer sig på detta sätt då han argumenterar att politiskt förtroende är specifikt ett interpersonellt förtroende.21 Han menar

med andra ord att politiskt förtroende enbart berör det förtroende som finns mellan medborgare och politiker samt statstjänstemän. Andra forskare frågar sig därför om medborgare ens gör en distinktion

16 Norén Bretzer. Att förklara POLITISKT FÖRTROENDE: Betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. s. 38

17 Norris. Introduction: The Growth of Critical Citizens? s. 10-11

18 Norén Bretzer. Att förklara POLITISKT FÖRTROENDE: Betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. s. 40

19 Ibid s. 39–40

20 Kenneth Newton, Dietlind Stolle och Sonja Zmerli. Social and Political Trust. I The Oxford Handbook of Social and Political Trust. Eric M. Uslaner(red.), 37-56, Oxford: Oxford University Press, 2018. s. 46-47 21 Matthew Festenstein. Political Trust, Commitment and Responsiveness. Political Studies. Vol. 68, nr. 2,

(11)

7

mellan sin tillit till just politiker och till andra institutioner eller nationen i helhet.22 Det finns alltså

egentligen ingen en definition för vad politiskt förtroende är utan forskare gör ofta sin egen tolkning och definition.

Sammanfattningsvis är Norén Bretzers modell för politiskt förtroende, som nämnt tidigare, den som kommer att användas för denna studie. Dess fokus på just politiska objekt för analys och dess försök att särskilja politiskt förtroende från förtroende för demokratin gör den mest lämpad och välutvecklad för studier kring politiskt förtroende. Så nu när vi har vår modell, varför är politiskt förtroende viktigt och vad påverkar medborgarnas politiska förtroende?

Politiskt förtroende, trots dess många definitioner och operationaliseringar, argumenteras nästan alltid i den tidigare forskningen vara en grundläggande faktor för att det politiska samhället och demokratier ska fungera.23 Däribland forskaren Tom van der Meer beskriver det som en av de viktigaste

hörnstenarna i en demokrati, både som limmet som håller det samman och som oljan som får systemet att fungera effektivt.24 Ett sjunkande politiskt förtroende är därför alltid en orsak till oro för såväl forskare som stater. Medborgare som upplever att de inte kan lita på det politiska systemets

mekanismer, institutioner och/eller politiker kommer nämligen börja ifrågasätta dess legitimitet.25 En stat som förlorar medborgarnas förtroende och stöd kommer att få det svårare att styra effektivt vilket leder till att de är ännu mindre kapabla att uppfylla medborgarnas förväntningar. Detta kan leda till en nedåtgående spiral som, i värsta fall, kan få konsekvenser liknande de i en statkollaps.

Det är därmed inte särskilt otroligt att det finns massvis med hypoteser om vad som påverkar medborgares politiska förtroende, vad som får det att öka och vad som får det att sjunka. Allt från institutionella förklaringar såsom institutionell utformning till kulturella förklaringar som mediernas förändrade roll läggs fram av Norris med flera.26 Dess komplexitet sammanfattas dock som bäst av

författarna Suzanne L. Parker, Glenn R. Parker och Terri L. Towner i boken Political Trust and Disenchantment with Politics: International Perspectives:

22 Suzanne L. Parker, Glenn R. Parker och Terri L. Towner. Rethinking the Meaning and Measurement of

Political Trust. I Political Trust and Disenchantment with Politics: International Perspectives. Markus Quandt, Ingvill C. Mochmann och Christina Eder(red.), 59–82, Leiden: Koninklijke Brill, 2015. E-bok. s. 59-60

23 Eder och Katsanidou. When Citizens Lose Faith: Political Trust and Political Participation. s. 86

24 Tom van der Meer. In what we trust? A multi-level study into trust in parliament as an evaluation of state

characteristics. International Review of Administrative Sciences. Vol. 76, nr. 3, 2010: 517-536. s. 517-518

25 Eder och Katsanidou. When Citizens Lose Faith: Political Trust and Political Participation. s. 87-88 26 Pippa Norris(red.). Critical Citizens: Global Support for Democratic Government. New York: Oxford

(12)

8

“...the underlying assumption is that the public is more trusting when they are satisfied with policy

outcomes, the economy is booming, citizens are pleased with incumbents and institutions, political scandals are nonexistent, crime is low, a war is popular, the country is threatened, and social capital is high.”27

Citatet pekar till en rad möjliga aspekter som påverkar medborgarnas politiska förtroende. I denna studie kommer två aspekter som kan antas vara ha påverkan på politiskt förtroende att undersökas. Den första är social tillit, som är en del av teorin socialt kapital.28 Den andra är Quality of

Government och den följande avsaknaden av korruption.

3.2. Social tillit

Kenneth Newton är en av många forskare som lyfter social tillit som en aspekt med möjlig påverkan på medborgares politiska förtroende.29 Som en del av den större teorin om det sociala kapitalet har

diskursen kring social tillit fått allt mer uppmärksamhet inom flera forskningsfält.30 Detta eftersom allt fler forskare tror att specifikt en hög social tillit kan ge flera positiva effekter, däribland högre

politiskt förtroende.31

Social tillit grundar sig på antagandet mellan individer att de inte ska göra varandra illa eller utnyttja varandra.32 Det finns alltså alltid en viss personlig sårbarhet när en individ litar på en annan individ då man aldrig kan vara fullständigt säker på att den individen inte kommer göra en illa utan man kan bara tro. Det finns dock flera fördelar när individer har tillit till varandra. Om man kan lita på andra blir bland annat samarbeten både fler och lättare och även sociala transaktioner blir mer effektiva.33 Ett

antagande som kan göras är därmed att ju mer vi vet om individen/individerna desto enklare är det att lita på dem.34

Då social tillit refererar till tilliten människor har med varandra kan detta placeras i det horisontella

förtroendet, det motsatta mot det politiska förtroendet placering inom det vertikala förtroendet.35 Inom

27 Parker, Parker och Towner. Rethinking the Meaning and Measurement of Political Trust. s. 61

28 Robert D. Putnam. Den ensamme bowlaren. 2. Uppl. Stockholm: SNS Förlag, 2000. s. 97–98, 144–145 29 Newton. Social and Political Trust in Established Democracies. s. 179–180

30 Olof Petersson och Bo Rothstein. Förord. I Den ensamme bowlaren. Robert D. Putnam. 7–11. Stockholm:

SNS Förlag, 2000. s. 7–11

31 Parker, Parker och Towner. Rethinking the Meaning and Measurement of Political Trust. s. 61-62 32 Newton. Social and Political Trust in Established Democracies. s. 170-172

33 Putnam. Den ensamme bowlaren. s. 141–144

34 Newton. “Social and Political Trust in Established Democracies”. s. 171

35 Norén Bretzer. Att förklara POLITISKT FÖRTROENDE: Betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. s. 20–25

(13)

9

detta kan tilliten konkretiseras ytterligare och delas in i två olika sorters social tillit: den generella tilliten och det partikulära.36 Den generaliserade tilliten länkar oss till människor som är olika oss själva och reflekterar sociala band som överskrider sociala gränser, som till exempel religion,

ekonomiska grupper och ras. Den partikulära tilliten är motsatsen, tilliten vi har till människor som är lika oss själva och/eller ingår i samma grupp. Partikulär tillit står därmed i stark kontrast med den generella tilliten, det som påverkar den ena sortens tillit kan antas påverka den andra positivt och tvärtom.37 Partikulär social tillit kan vidare visa samhällets sociala påfrestningar när individer och grupper enbart litar på “sina egna” och ser på “de andra” med misstro.38 En medborgare som deltar

aktivt i föreningsliv och sociala aktiviteter som bryggar mellan olika sociala grupper kommer att ha högre generell social tillit än en medborgare som inte deltar och enbart umgås i sina egna slutna sammanhang.39

Politiskt förtroende och social tillit skiljer sig väldigt mycket från varandra. Den sociala tilliten är byggd på mer faktiskt personlig vetskap om de man väljer att ge sitt förtroende till.40 Politiskt

förtroende har inte denna möjlighet och det förtroendet ses därför ofta som svagare. De beskriv ändå som två delar av samma “förtroende-kaka” och att de påverkar varandra. Newton menar att den sociala tilliten som skapas av föreningsliv och gränsöverskridande sociala aktiviteter i samhället skapar, eller åtminstone starkt uppmuntrar, till ett högre politiskt förtroende.41 Tesen är med andra ord

att en generell högre social tillit ger högre politiskt förtroende. Detta samband har kunnat konstaterats stämma i föregående studier, däribland i Ylva Norén Bretzers avhandling där social tillit visades vara den mest avgörande aspekten inom det sociala kapitalet.42

Det finns dock studier och forskare som motsäger denna tes. Forskaren Ji-Young Kim visade med sin studie av sambandet mellan socialt kapital och politiskt förtroende i Sydkorea att ett högre förtroende till andra människor inte givet också ger högre politiskt förtroende.43 Hans studie visade istället ett

negativt samband mellan social tillit och politiskt förtroende, det vill säga att högre social tillit gav mindre politiskt förtroende.44 Han argumenterar därför mot Putnams tidigare teori och hävdar att “...

36 Bo Rothstein och Eric M. Uslaner. ALL FOR ALL: Equality, Corruption, and Social Trust. World Politics.

Vol. 58, nr. 1, 2005: 41-72. s. 45-46

37 Eric M. Uslaner. The Study of Trust. I The Oxford Handbook of Social and Political Trust. Eric M.

Uslaner(red.), 3-13, Oxford: Oxford University Press, 2018. s. 4-5

38 Rothstein och Uslaner. ALL FOR ALL: Equality, Corruption, and Social Trust. s. 45 39 Putnam. Den ensamme bowlaren. s. 143–145

40 Newton. Social and Political Trust in Established Democracies. s. 178-179 41 Ibid s.179-180

42 Norén Bretzer Att förklara POLITISKT FÖRTROENDE: Betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. s. 195, 197, 199–200

43 Ji-Young Kim “Bowling Together” isn’t a Cure-All: The Relationship between Social Capital and Political

Trust in South Korea. International Political Science Review. Vol. 26, nr. 2, 2005: 193-213. s. 208-209

(14)

10

bowling together isn't a cure all”45. Forskaren Eric M. Uslaner hävdar också att högre social tillit inte

påverkar det politiska förtroendet i en större utsträckning.46 Han menar att den generella sociala tilliten är en stabil aspekt som inte kan påverkas till förändring av enskilda dåliga eller bra

upplevelser. Politiskt förtroende däremot påverkas av plötsliga händelser enligt Uslaner, vilket gör sambandet mellan generell social tillit och politiskt förtroende svagt. Högre generell social tillit är med andra ord kanske inte alltid positivt för nivåerna av politiskt förtroende, beroende på vilka definitioner som används och hur det studeras.

3.3. Quality of Government och Korruption – ett motsatsförhållande

Det kan kanske ses som en självklarhet att en stat som inte uppnår en högre Quality of Government och även kanske är korrupt också inte får högre politiskt förtroende från sina medborgare. Detta innebär dock inte att sambandet inte bör undersökas och fastställas i studier som denna.

Quality of Government (QoG) är ett otroligt brett begrepp som kan argumenteras omfatta flera

aspekter.47 Rothstein och Theorell definierar QoG som: “the impartiality of institutions that exercise

government authority”48

. Rothstein argumenterar vidare att det specifikt är opartiskhet på politikens

output-sida, det vill säga utövande av politisk auktoritet, som ska utgöra grunden för vad som är QoG.49 Att vara fullständigt opartisk i utövandet av auktoritet är att bortse från personliga preferenser samt andra incitament och agera rättvist. Rothstein och Theorell menar att opartiskhet är kärnan i QoG men att det självklart finns andra koncept som kan argumenteras vara stödjande för QoG. Demokrati kan sägas vara grundläggande för att QoG ens ska uppkomma, opartiskhet leder

automatiskt till rättsstatsprincipen och QoG kan diskuteras leda till högre effektivitet.50 På grund av

att begreppet Quality of Government är så omfattande och kan diskuteras ha koppling till flera andra koncept är det svårt att hitta en god svensk motsvarighet. Alternativ som rättssäkerhet, som enbart

45 Kim. “Bowling Together” isn’t a Cure-All: The Relationship between Social Capital and Political Trust in

South Korea. s. 193

46 Eric M. Uslaner. The Study of Trust. I The Oxford Handbook of Social and Political Trust. Eric M.

Uslaner(red.), 3-13, Oxford: Oxford University Press, 2018. s. 4-5

47 Bo Rothstein, The Quality of Government: Corruption, Social Trust, and Inequality in International Perspective. Chicago: University of Chicago Press, 2011. E-bok. s. 6-12

48 Bo Rothstein och Jan Teorell, What Is Quality of Government? A Theory of Impartial Government

Institutions. Governance: An International Journal of Policy, Administration, and Institutions. Vol. 21, nr. 2, 2008: 165-190. s. 165

49 Rothstein, The Quality of Government: Corruption, Social Trust, and Inequality in International Perspective.

s.13

50Rothstein och Teorell. What Is Quality of Government? A Theory of Impartial Government Institutions. s.

(15)

11

beskriver juridisk opartiskhet, är med andra ord inte tillräckligt breda eller omfattande.51 Därmed

kommer det engelska begreppet och förkortningen QoG att fortsätta användas.

Om QoG innebär opartiskhet är det därför inte konstigt att motsatsen till QoG oftast argumenteras vara korruption och en korrupt stat. Korruption är i grund och botten ett missbruk av anförtrodd makt för sin egen vinning.52 Detta kan förekomma i flera olika former och på flera olika nivåer i samhället.

Det vill säga att korruption som aspekt inte är begränsat till en sektor i samhället eller ett visst korrupt beteende. För denna studies syfte är det specifikt korruption inom den politiska sfären som är

intressant. Politisk korruption bör betraktas i termer av illegalt politiskt beteende.53 Det bör också ses som systematiskt där det är det större systemet som är korrupt. Det är alltså inte hjälpsamt att studera enskilda korrupta eller hederliga individer när man ämnar studera politisk korruption. Detta för att korrupta individer i hederliga system straffas och systemet förväntas “rätta” sig självt för att undvika att korruptionen upprepar sig. Politisk korruption är dock problematiskt då det ofta innehar samma aspekter som legitima politiska handlingar.54 Det är en viktig distinktion att korrupt beteende inte

alltid är ansett olagligt, vilket gör aspekten korruption ytterligare komplicerat.55 Inom forskningen kallas detta för “soft corruption” av bland andra forskaren William E. Schulter och det karaktäriseras av oetiskt beteende där individer använder utformningen av det politiska systemet och den politiska kulturen för att gynna dem själva. Mjuk korruption leder till dysfunktion inom systemet när de korrupta individerna använder systemet för egen vinning istället för samhällets bästa.

En avsaknad av opartiskhet eller QoG kan med andra ord indikera ett korrupt system och ett sådant system kan leda till flera konsekvenser för samhället och det är en klar fiende för alla sorters förtroende.56 Korruption leder, som forskaren Schulter påpekade, till dysfunktion i det politiska

systemet och aspekter som indikerar QoG blir påverkade.57 Partiskhet, som per definition är motsatsen till QoG, leder till att allas intressen inte tas i beaktning och att alla därmed inte heller har samma möjlighet att delta i det politiska samhället. Vidare, eftersom korruption sker i “det mörka”, i

51 Nationalencyklopedin. Rättssäkerhet.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/r%C3%A4ttss%C3%A4kerhet(Hämtad 26-05-2020)

52 Transparency International. What is corruption? transparencyinternational.org, https://www.transparency.org/what-is-corruption#define(Hämtad 2020-05-20)

53 Robert Harris. Political Corruption: In Beyond the Nation State. London: Routledge Taylor & Francis Group,

2003. E-bok. s. 20-23

54 Ibid s. 29-31

55 William E. Schluter. Soft Corruption: How Unethical Conduct Undermines Good Government and What To Do About It. New Jersey: Rutgers University Press, 2017. E-bok. s. 2-10

56 Newton, Stolle och Zmerli. Social and Political Trust. s. 48-49

57 Schluter. Soft Corruption: How Unethical Conduct Undermines Good Government and What To Do About It.

(16)

12

hemlighet, är det notoriskt svårt att upptäcka och mäta.58 Det underminerar med andra ord även

transparensen i det politiska systemet vilket leder till minskad nivå av ansvarsutkrävande då andra parter, som exempelvis medborgarna, inte kan se hur den politiska processen har gått tillväga.59

En medborgare som uppfattar sin stat som partisk och korrupt kan även antas ha ett lågt politiskt förtroende enligt den tidigare forskningen. Ji-Young Kim kunde i sin tidigare studie visa att politisk korruption var en betydande faktor som påverkade medborgarnas politiska förtroende negativt. 60 Andra forskare stödjer denna hypotes, däribland en annan studie utförd i Asien som återigen visade att en hög uppfattad korruption bland befolkningen ledde till ett minskat politiskt förtroende.61 Motsatt samband kunde kartläggas i samma studie där medborgarna som ansåg att staten upprätthöll bättre “government performance” också hade högre politiskt förtroende.

3.4. Direkta och indirekta effekter – en medierande aspekt?

Något som jag lagt märke till under arbetets gång är att det möjligtvis kan finnas ett längre samband mellan studiens tre aspekter. Det vill säga att en del av effekten från en av aspekterna på politiskt förtroende kan “gå igenom” den andra aspekten som då blir en medierande faktor. Detta är dock en del av området där en tidigare forskningen är begränsad.62

Som förklarat i föregående avsnitt är korruption tydligt länkad som motsats till QoG men det är inte det enda som den tidigare forskningen har kopplat det till. Rothstein argumenterar nämligen att en hög nivå av korruption även sänker medborgarnas generella sociala tillit.63 “The fish rots from the head

down64” som han uttrycker det. Rothstein menar att medborgares generella sociala tillit kommer från

en uppfattad moralisk standard som finns i samhället som från interaktioner med exempelvis statstjänstemän. Om en medborgare inte anser att de kan lita på dessa statstjänstemän och samhället

58 Nils Köbis. The role of data: How can indicators be useful for combatting corruption? I How to conceptualize corruption? Anna K. Schwickerath(red.) 4-8. Interdisciplinary Corruption Research Forum, 2017, Paris.

INTERDISCIPLINARY CORRUPTION RESEARCH NETWORK, 2018. s. 5–6

59 Transparency International. Transparency, transparencyinternational.org, https://www.transparency.org/en/corruptionary/transparency(Hämtad 2020-05-20)

60 Kim. “Bowling Together” isn’t a Cure-All: The Relationship between Social Capital and Political Trust in

South Korea. s. 11-13

61 Ching-Hsing Wang, Government Performance, Corruption, and Political Trust in East Asia∗. Social Science Quarterly. Vol. 97, nr. 2, 2016: 211-231. s. 226-229

62 Newton, Stolle och Zmerli. Social and Political Trust. s. 39-40

63 Bo Rothstein. Corruption and Social Trust: Why the Fish Rots from the Head Down. Social Research. Vol. 8,

nr. 4, 2013: 1009-1032. s. 1017-1021

(17)

13

som helhet så ställs den självklara frågan: vem kan jag lita på? Korruption och låga nivåer av QoG har med andra ord antagligen även negativa effekter på medborgarnas sociala tillit menar Rothstein.65

Tesen som Rothstein argumenterar för är därför följande: en medborgare som uppfattar sin stat som partisk och korrupt kommer även att ha en lägre generell social tillit.66 Detta samband kunde Rothstein och Eek bevisa stämma i en studie med deltagare från Rumänien, en stat med högre korruption, och Sverige, en stat med mindre korruption.67 Detta samband styrks vidare av forskaren Uslaners tidigare forskning där han argumenterar att medborgare ”tar efter” de som styr.68 Så om de

som styr uppvisar ett korrupt, icke-moraliskt beteende signalerar de till befolkningen att det är

acceptabelt. Rothstein diskuterar även att sambandet sker på det andra hållet också. Det vill säga att en stat som är välfungerande, har hög nivå av QoG och låg nivå av korruption leder till en ökad generell social tillit bland medborgarna.69 Detta stöds vidare av Mark E. Warren som argumenterar att bra

institutioner, som en fungerande demokrati, kan bygga högre generell social tillit.70. De samband som kan utläsas men aldrig, såvitt jag vet, konstaterats eller undersökts som denna studie vill

uppmärksamma kan kort kartläggas som följande:

Sambandsmodell 1:

Eller, om man antar positiva effekter:

Sambandsmodell 2:

65 Rothstein. Corruption and Social Trust: Why the Fish Rots from the Head Down. s. 1026 66 Ibid s. 1019-1021

67 Bo Rothstein och Daniel Eek. POLITICAL CORRUPTION AND SOCIAL TRUST: AN EXPERIMENTAL

APPROACH. Rationality and Society. Vol. 21, nr. 1, 2009: 81-112. s. 106-107

68 Eric M. Uslaner. Trust and Corruption*. I Corruption and the New Institutional Economics. Johann Graf

Lambsdorf, Markus Taube, och Matthias Schramm(red.) London: Routledge, 2004. s. 18-20

69 Rothstein. Corruption and Social Trust: Why the Fish Rots from the Head Down. s. 1021-1026 70 Uslaner. The Study of Trust. s. 6-7

(18)

14

Det denna studie därmed föreslår är att social tillit kan vara en medierande faktor, det vill säga en mellanliggande faktor, i denna sambandskedja då andra forskare argumenterat hur generell social tillit kan ha en påverkan på medborgarnas politiska förtroende. Detta stöds delvis från den tidigare

forskningen och dess teser men sambandet med dessa tre aspekter har inte tidigare prövats. Tidigare forskare Newton, Stolle och Zmerli har dock diskuterat hur ”good government” kan ha en så kallad effekt på medborgarnas olika sorters tillit, det vill säga som ett milt sommarregn som landar på alla medborgare kan ”good government” ha en mer eller mindre effekt på medborgarnas förtroenden.71

Då detta är en annars relativt outforskad del av forskningsområdet ämnar denna studie att undersöka om det finns större indirekta effekter enligt detta samband eller om de direkta effekterna är större.

3.5. Korruptionsnivå och rangordning i urvalet

För att styrka studiens egna undersökningar kring QoG och korruption kommer tidigare mätningar om korruption i respektive stat att presenteras. Enligt dessa mätningar från Transparency International har Europaregionen mest stater med goda Corruption Perception Index poäng.72 I västra Europa ingår hela 14 av världens topp 20 stater med minst korruption. Detta innebär dock inte att regionen är helt fri från korruption. I följande figur redovisas Transparency International senaste mätningar av korruption i studiens urval av stater.73

71 Newton, Stolle och Zmerli. Social and Political Trust. s. 49-50

72Transparency International. CPI 2019: Western Europe and European Union, transparencyinternational.org,

2019, https://www.transparency.org/news/feature/cpi_western_europe_and_eu(Hämtad 2020-05-22)

73 Transparency International. Corruption Perception Index 2019, transparencyinternational.org, 2019, https://www.transparency.org/cpi2019?/news/feature/cpi-2019(Hämtad 2020-05-22)

(19)

15

Figur 1 – CPI poäng rangordnat:

Stat: CPI-poäng(x/100) Finland 86 Schweiz 85 Norge 84 Nederländerna 82 Tyskland 80 Österrike 77 Storbritannien 77 Belgien 75 Estland 74 Irland 74 Frankrike 69 Slovenien 60 Polen 58 Cypern 58 Tjeckien 56 Italien 53 Ungern 44 Bulgarien 43 Serbien 39

Staterna har fått en poängsumma av 100 totalt möjliga poäng vilket studien sedan rangordnat dem efter.74 Detta utgör en god grund och struktur för studiens fortsatta presentationer av resultat och indikerar redan nu vilka stater som kan ha lägre politiskt förtroende på grund av korruption och lägre QoG.

4. Metod och material

4.1. Avgränsningar och Urval

Innan val av metod och material presenteras bör studiens avgränsningar och urval kort redovisas. På grund av faktorer som tid måste studien ha avgränsningar. Den första avgränsningen som görs är utifrån Norén Bretzers modell över politiskt förtroende. Det mest optimala hade varit att undersöka samtliga nivåer men detta är inte möjligt. Därmed kommer studien begränsa sig till att undersöka nivån institutioner, den mellanliggande nivån.75 Just den nivån är vald på grund av att den är

74 Transparency International. Corruption Perception Index 2019, transparencyinternational.org, 2019, https://www.transparency.org/cpi2019?/news/feature/cpi-2019(Hämtad 2020-05-22)

75 Norén Bretzer. Att förklara POLITISKT FÖRTROENDE: Betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. s. 39

(20)

16

tillräckligt specifik så att det finns motsvarande variabler i databasen för studiens syfte men samtidigt tillräckligt bred för att både inte bli för snäv och kunna inkludera mer än ett analysobjekt.

Det studien förlorar i analysobjekt tar den däremot igen i urvalet. Urvalet för studien består av 19 europeiska länder av varierande art. Detta beror på ett antal anledningar. Den främsta anledningen är att de alla ingår i materialet och samma databas. Detta innebär att materialet för samtliga stater har samlats in på samma sätt och kan därmed argumenteras hålla samma standard.76 Vidare ingår urvalet i samma världsdel, Europa. Det innebär att de ingår i samma indelning enligt Transparencys

International data vilket gör att slutsatser från denna studie kanske kan generaliseras till andra stater inom världsdelen. Att urvalet består av europeiska stater av olika storlek, historia, kultur med mera är bra för en studie på aggregerad nivå som denna då det gör det lättare att urskilja om aspekternas påverkan är konstant i samtliga stater oberoende av alla andra faktorer.

4.2. Val av metod

Denna studie använder sig av två metoder, multivariat regressionsanalys och stiganalys. Det behövs två metoder för att kunna undersöka samtliga delar av studiens syfte. Metoderna kan därför sägas komplettera varandra för att uppnå syftet.

Regressionsanalys används för att undersöka de oberoende variablernas enskilda effekt på de

beroende variablerna och det kan även kartlägga styrkan och signifikansen denna effekt har.77 I denna studie är regressionsanalysen, som nämnt tidigare, multivariat. Det vill säga att det är flera oberoende variabler som kontrolleras samtidigt.78 Utöver detta kan en regressionsanalys också påvisa

variablernas samlade förklaringskraft på den beroende variabeln. Det finns dock viss problematik med appliceringen av denna metod. Den förutsätter nämligen att alla variabler som inkluderas i analysen är

kvantitativa intervallskala variabler.79 Detta är inte fallet med de variablerna denna studie ämnar

undersöka men det finns lösningar, vilket kommer att redovisas när det är relevant i respektive variabelavsnitt.

Det är dock hädanefter som regressionsanalys som metod inte räcker till och därmed behöver kompletteras med stiganalys. En regressionsanalys mäter nämligen direkta effekter variabel för

76 European Social Survey. Data collection, europeansocialsurvey.org,

https://www.europeansocialsurvey.org/methodology/ess_methodology/data_collection.html(Hämtad 2020-04-26)

77Anders Sundell. SPSS-akuten, Guide: regressionsanalys, 2009-12-21. https://spssakuten.com/2009/12/21/regressionsanalys-1/(Hämtad 2020-05-15)

78 Göran Djurfeldt, Rolf Larsson och Ola Stjärnhagen. Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Tredje upplagan, Lund Studentlitteratur, 2018. s. 314

(21)

17

variabel, det mäter enbart ett samband, från oberoende variabel till beroende variabel.80 Det kan inte

beräkna om effekten kanske går via en annan variabel/aspekt. Men det är exakt vad en stiganalys kan göra. Med resultat från regressionsanalyser kan en stiganalys genom matematiska beräkningar räkna ut hur mycket av en effekt som faktiskt är direkt och hur mycket som är indirekt, det vill säga går via en annan variabel.81 För denna studie är stiganalys en naturlig påbyggnad från regressionsanalyserna.

Stiganalys modell:

Stiganalys är dock inte fullständigt oproblematiskt heller. Som det redovisas i följande avsnitt

använder denna studie sig av flera variabler för att motsvara en aspekt. Detta är inte fullt passande för en stiganalys som passar bäst när det är en variabel som representerar en aspekt.82 För att stiganalysen ska genomföras så effektivt som möjligt behöver variablerna hanteras annorlunda från hur de hanteras i regressionsanalyserna. Detta kommer också att förklaras i detalj i följande variabelavsnitt.

4.3. Val av material

Det statistiska materialet för denna studien kommer från The European Social Survey, Round 9 som genomfördes år 2018.83 The European Social Survey, eller ESS, är en akademiskt driven organisation

som har genomfört undersökningar kring medborgares attityder i flertalet stater inom Europa sedan 2001.84 Dessa undersökningar ämnar att bland annat undersöka hur åsikter/attityder förändras eller

kvarstår inom Europa och skapa bra indikatorer och mätverktyg som ska bidra med att uppnå hög

80 Göran Djurfeldt, Rolf Larsson och Ola Stjärnhagen. Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. s. 157–159

81Anders Sundell. SPSS-akuten, Guide: Stiganalys, 2011-3-19. https://spssakuten.com/2011/03/19/guide-stiganalys/(Hämtad 2020-05-17)

82 Ibid

83 European Social Survey. ESS8 2018 Data Download, europeansocialsurvey.org, 2018 https://www.europeansocialsurvey.org/data/download.html?r=9 (Hämtad 2020-04-19)

84 European Social Survey. About ESS, europeansocialsurvey.org, https://www.europeansocialsurvey.org/about/(Hämtad 2020-04-26)

(22)

18

kvalité av datainsamling och dataset. ESS utförs med två års mellanrum med olika europeiska deltagande stater.85 I det dataset från 2018 som utgör grunden för denna studien har 19 stater deltagit: Österrike, Belgien, Bulgarien, Cypern, Tjeckien, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Polen, Serbien, Slovenien, Schweiz och Storbritannien.86 Metoden som används för att samla in data är ansikte-mot-ansikte intervjuer med enkäter som

material och intervjun sker alltid på det språk som talas i staten.87 Urvalet sker slumpmässigt där 3000

medborgare från varje stat tillfrågas.

Materialet som The European Social Survey tagit fram uppnår god reliabilitet främst då det samlas in genom fysiska intervjuer där misstag i insamlingen som till exempel missförstånd om vad som frågas kan klargöras på plats.88 Dock, eftersom det är en extern organisation som samlat in datan, kommer en viss tillit till att deras insamling skett korrekt att krävas. Men att ge den tillit kan inte sägas vara ett större bekymmer då organisationen är både välkänd och etablerad.89 Reliabiliteten är vidare god därför att det är en öppet tillgänglig databas som nästintill vem som helst kan använda sig av.90

Därmed kan andra följande studier upprepa tillvägagångssättet som använts i denna studie och resultaten kan därför kontrolleras.91

Ett stödjande material som används som grund för studien kommer från Transparency International. Transparency International (TI) beskriver sig som en global rörelse med ett mål, en värld fri från korruption.92 Organisationen skapades 1993 och har idag en närvaro i över 100 stater där de arbetar för förändring. Hittills har organisationen lyckats med att, bland annat, skapa internationella konventioner mot korruption och att korrupta ledare ställs inför rätta. Transparency International samarbetar med aktörer inom politiken, marknaden med mera i bekämpningen mot korruption. Det främsta verktyget som TI kan sägas ha tagit fram är deras Corruption Perception Index vilket mäter

85European Social Survey. Data and Documentation by Round/Year, europeansocialsurvey.org, https://www.europeansocialsurvey.org/data/round-index.html(Hämtad 2020-04-19)

86 European Social Survey. ESS8 2018 Data Download, europeansocialsurvey.org, 2018 https://www.europeansocialsurvey.org/data/download.html?r=9 (Hämtad 2020-04-19)

87 European Social Survey. Data collection, europeansocialsurvey.org,

https://www.europeansocialsurvey.org/methodology/ess_methodology/data_collection.html(Hämtad 2020-04-26)

88 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns och Lena Wängnerud. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5.e Uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017. s. 64 89 European Social Survey. About ESS, europeansocialsurvey.org,

https://www.europeansocialsurvey.org/about/(Hämtad 2020-04-26)

90 European Social Survey. ESS8 2018 Data Download, europeansocialsurvey.org, 2018 https://www.europeansocialsurvey.org/data/download.html?r=9 (Hämtad 2020-04-19)

91 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns och Lena Wängnerud. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. s. 65

92Transparency International. Our Organization, transparencyinternational.org, https://www.transparency.org/en/the-organisation (Hämtad 2020-05-23)

(23)

19

den uppfattade mängden korruption i varje stat utifrån ett par utvecklade indikatorer.93 De som

tillfrågas för detta index är experter från varje stat samt aktörer inom olika branscher. Utifrån detta index kan stater sedan rangordnas och ges poäng från 0–100. Det är denna rangordning som studien intresserar sig av och använder för att rangordna staterna inkluderade i denna studie.

Transparency International är på flera sätt en väldigt tillförlitlig materialkälla. Precis som med ESS är detta en välkänd organisation som flera tidigare forskare och andra aktörer bedömd som god, vilket bidrar till att den kan sägas uppnå hög reliabilitet.94 Dess tillgänglighet, det vill säga att deras

mätningar är tillgängliga till alla i allmänheten, bidrar också till att det kan bedömas hålla en hög reliabilitet, precis som argumenterat för ESS.95 Transparency International CPI-mätningar kan dock kritiseras då det enbart är ett antal experter och nyckelaktörer som tillfrågas. För denna studies syfte och för hur materialet används är detta dock inte ett större problem.

4.4 Operationalisering av variabler

4.4.1. Beroende variabler

Då studien har avgränsat sig till att undersöka politiskt förtroende till institutioner, enligt Norén Bretzers modell, kommer det finnas två beroende variabler från ESS Round 9. Dessa två variabler kan sägas perfekt spegla det som Norén Bretzer inkluderar i sin institutioner-nivå, parlament och politiska partier.96 Att undersöka båda ger därmed studien en bredare och mer nyanserad förståelse för politiskt förtroende för institutioner i helhet. De frågor som inkluderas från ESS Round 9 är följande97:

- Please tell me on a score of 0-10 how much you personally trust each of the institutions I read out. 0 means you do not trust an institution at all, and 10 means you have complete trust.

- B6: ...[country]’s parliament?

- B10: ... political parties?

93 Transparency International. Corruption Perception Index 2019, transparencyinternational.org, 2019, https://www.transparency.org/cpi2019?/news/feature/cpi-2019(Hämtad 2020-05-22)

94 Alexander Hamilton och Craig Hammer. Can We Measure the Power of the Grabbing Hand? - A Comparative

Analysis of Different Indicators of Corruption. Policy Research Working Paper 8299, World Bank Group, 2018. s. 9-13

95 Transparency International. Corruption Perception Index 2019, transparencyinternational.org, 2019, https://www.transparency.org/cpi2019?/news/feature/cpi-2019(Hämtad 2020-05-22)

96 Norén Bretzer. Att förklara POLITISKT FÖRTROENDE: Betydelsen av socialt kapital och rättvisa procedurer. s. 39–41

97 European Social Survey. Source Questionnaire Round 9, europeansocialsurvey.org, 2018

https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round9/fieldwork/source/ESS9_source_questionnaires.pdf(Hämtad 2020-04-19) s. 8

(24)

20

Båda frågor har samma antal svarsalternativ, 11 möjliga på en skala från 0–10.98 0 motsvarar inget

förtroende alls medan 10 motsvarar fullt förtroende. Hur dessa ska definieras som variabler kan dock diskuteras. Då det är en attityd som mäts är det inte möjligt att veta med 100% säkerhet att skalan är

ekvidistant, det vill säga att alla skalsteg är lika långa.99 Detta är ett argument för att variablerna ska ses som kvalitativa ordinalskala variabler men utöver detta saknar variablerna de kvalitativa

egenskaperna. ESS har nämligen inte kategoriserat skalans värden utan istället enbart presenterat till medborgaren svarsalternativ 0–10 vilket snarare skulle indikera en kvantitativ intervallskala

variabel.100

Denna studie kommer att behandla variablerna som kvantitativa med reservation för den ovan

diskuterade ekvidistans problematiken. Detta ses allmänt som tillåtet inom den samhällsvetenskapliga forskningen att hantera vad som kan argumenteras vara ordinalskala variabler som intervallskala variabler när de har ett större antal svarsalternativ.101 Variablerna kommer därför inte att behöva omkodas för att fungera som beroende variabler i regressionsanalyserna. För stiganalysen kommer variablerna att kombineras i ett index för att tillsammans motsvara politiskt förtroende för politiska institutioner.

4.4.2. Oberoende variabler

Då det är två aspekters påverkan som ämnas att studeras kommer två grupper av oberoende variabler användas för att representera respektive aspekt. Genom att inkludera flera variabler som kan

representera en aspekt kan studien presentera en mer nyanserad och detaljerad bild av sambanden mellan de oberoende variablerna och de beroende variablerna.

Den första aspekten social tillit kommer att mätas med hjälp av tre frågor från ESS Round 9.102 Samtliga frågor representerar medborgarnas generella sociala tillit. De tre frågorna är följande103:

98 European Social Survey. Source Questionnaire Round 9, europeansocialsurvey.org, 2018

https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round9/fieldwork/source/ESS9_source_questionnaires.pdf(Hämtad 2020-04-19) s. 8

99 Göran Djurfeldt, Rolf Larsson och Ola Stjärnhagen. Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. s. 42–43

100 Ibid s. 42–43

101 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns och Lena Wängnerud. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. s. 362

102 European Social Survey. ESS8 2018 Data Download, europeansocialsurvey.org, 2018 https://www.europeansocialsurvey.org/data/download.html?r=9 (Hämtad 2020-04-19)

103 European Social Survey. Source Questionnaire Round 9, europeansocialsurvey.org, 2018

https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round9/fieldwork/source/ESS9_source_questionnaires.pdf(Hämtad 2020-04-19) s. 5

(25)

21

- A4: Generally speaking, would you say that most people can be trusted, or that you can’t be

too careful in dealing with people? Please tell me on a score of 0 to 10, where 0 means you can’t be too careful and 10 means that most people can be trusted.

- A5: Do you think that most people would try to take advantage of you if they got the chance, or would they try to be fair?

- A6: Would you say that most of the time people try to be helpful or that they are mostly looking out for themselves?

Precis som för studiens beroende variabler har dessa 11 möjliga svarsalternativ, från 0–10.104 0 representerar för samtliga det mer “negativa” svaret, ingen tillit, människor utnyttjar en och

människor hjälper enbart sig själva. 10 motsvarar motsatsen. Därmed kan samma variabeldiskussion som för de beroende variablerna även appliceras här. Studien väljer dock, med referens till de beroende variablerna samt för kontinuerligt, hantera även dessa variabler som kvantitativa med reservation. Därför behöver inte variablerna att omkodas för regressionsanalyserna. För stiganalysen slås även dessa ihop till ett index som representerar generell social tillit i dess helhet.

Den andra aspekten, Quality of Government och den indikerade avsaknaden av korruption, kommer också att mätas med hjälp av tre frågor. De första två frågorna argumenteras i denna studie

representera om statens politiska system agerar opartiskt medan den tredje frågan representerar om det politiska systemet är transparent. Det är viktigt att ytterligare en gång poängtera att det som mäts är medborgarnas uppfattning av huruvida deras stat upprätthåller dessa QoG-egenskaperna. Frågorna är följande105:

- G1: How much would you say that the political system in [country] ensures that everyone has a fair chance to participate in politics?

- G2: How much would you say that the government in [country] takes into account the interests of all citizens?

- G3: How much would you say that decisions in [country] politics are transparent, meaning that everyone can see how they were made?

Dessa frågor skiljer sig något från de andra i studien då de enbart är fem svarsalternativ.

Svarsalternativen för samtliga frågor är följande: 1= “not at all”, 2= “very little”, 3= “some”, 4= “a

104 European Social Survey. Source Questionnaire Round 9, europeansocialsurvey.org, 2018

https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round9/fieldwork/source/ESS9_source_questionnaires.pdf(Hämtad 2020-04-19) s. 5

(26)

22

lot” och a 5= “great deal”.106 Det innebär att variablerna kan tydligt identifieras som kvalitativa

ordinalskala variabler då det finns tydliga rangordnade kategoriseringar av svarsalternativen.107 Det betyder att variablerna behöver omkodas för att kunna inkluderas i regressionsanalyserna då de inte kan användas som intervallskalavariabler som de föregående variablerna.108 De kommer istället att omkodas till så kallade dummy-variabler.109

Dummy-variabler brukar även kallas för egenskaps variabler då de endast har två svarsalternativ, en avsaknad av egenskapen eller att den har egenskapen.110 De tre variablerna kommer därmed att

omkodas så de enbart har två svarsalternativ. 1–3 omkodas till 0, som hädanefter kommer motsvara en avsaknad av QoG egenskapen, och 4–5 omkodas till 1, att QoG egenskapen finns. I

regressionsanalysen kommer därmed avsaknaden av egenskapen utelämnas och fungera som en referensgrupp för variablerna.111För stiganalysen där ett index ämnas att skapas och användas kommer

dock originalvariablerna att användas. Detta då variablerna när de kombineras i ett index kan

argumenteras bli intervallskala variabler.112 Det vill säga att när de tre originalvariablerna kombineras

i ett index får det fler skalsteg, vilket gör den passande för stiganalysen. 113

5. Resultat

I detta kapitel presenteras studien statiska resultat och de förklaras kort. Det analyseras med koppling till teorier i nästa kapitel. Alla resultat presenteras i ordning med den rangordning som staterna erhållit enligt Transparency Internationals CPI-mätningar som nämnt i kapitel tre.

5.1. Univariat analys: Politiskt förtroende

Det kan konstateras att nivåerna av politiskt förtroende varierar ganska kraftigt mellan staterna. Nordliga stater som exempelvis Norge och Finland har relativt högre politiskt förtroende för båda

106 European Social Survey. Source Questionnaire Round 9, europeansocialsurvey.org, 2018

https://www.europeansocialsurvey.org/docs/round9/fieldwork/source/ESS9_source_questionnaires.pdf(Hämtad 2020-04-19) s. 73

107 Göran Djurfeldt, Rolf Larsson och Ola Stjärnhagen. Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. s. 42–44

108 Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns och Lena Wängnerud. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. s. 362

109 Göran Djurfeldt. Multipel regressionsanalys (MRA). I Statistik verktygslåda – multivariat analys. Göran

Djurfeldt och Mimmi Barmark(red.) 105–124. Lund: Studentlitteratur AB, 2009. s. 110–111

110Anders Sundell. SPSS-akuten, Guide: Regressionsanalys med dummyvariabler, 2010-5-11.

https://spssakuten.com/2010/05/11/guide-regressionsanalys-med-dummyvariabler/ (Hämtad 2020-05-15)

111 Ibid

112 Anders Sundell. SPSS-akuten, Guide: Konstruera ett index från flera variabler, 2012-04-28.

https://spssakuten.com/2012/04/28/guide-konstruera-ett-index-fran-flera-variabler/(Hämtad 2020-05-15)

113Peter Esaiasson, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns och Lena Wängnerud. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. s. 362

(27)

23

undersökta institutioner medan östliga och/eller sydliga stater som Bulgarien och Slovenien uppvisar ett lågt politiskt förtroende. Ytterligare något som blivit synligt från den statistiska undersökningen är att parlamentem i samtliga fall har ett högre förtroende än de politiska partierna.

Figur 2 – Förtroende för varje beroende variabel redovisat i medelvärde:

STATER POL. FÖR. "parliament"

N POL. FÖR. "political parties"

N Finland 5,91(2,176) 1743 5,03(2,077) 1731 Schweiz 6,40(1,938) 1453 5,25(1,937) 1444 Norge 6,76(2,146) 1400 5,40(1,918) 1394 Nederländerna 5,93(1,867) 1637 5,38(1,804) 1646 Tyskland 5,10(2,476) 2327 3,99(2,148) 2336 Österrike 5,42(2,284) 2448 4,13(2,281) 2448 Storbritannien 4,21(2,510) 2182 3,50(2,236) 2176 Belgien 4,79(2,196) 1751 4,26(2,116) 1754 Estland 4,86(2,453) 1890 3,75(2,166) 1881 Irland 4,62(2,493) 2127 3,82(2,359) 2153 Frankrike 4,14(2,409) 1950 3,04(2,071) 1961 Slovenien 3,58(2,404) 1284 2,70(2,115) 1292 Polen 3,83(2,503) 1456 3,16(2,273) 1443 Cypern 3,71(2,310) 769 2,73(2,217) 765 Tjeckien 4,18(2,424) 2326 3,55(2,321) 2353 Italien 4,25(2,525) 2656 2,93(2,322) 2657 Ungern 4,57(2,648) 1656 3,82(2,460) 1658 Bulgarien 2,49(2,273) 2122 2,14(2,189) 2114 Serbien 3,93(3,162) 1970 2,63(2,841) 1978

Politiskt förtroende för respektive analysobjekt, redovisat i medelvärde. Inom parantes redovisas resultatets standardavvikelse.

Stater i ordning av ranking från Transparency International.

Utifrån figur 2 är det tydligt att nivån av mätt förtroende majoriteten av tiden stadigt sjunker ju längre ned i Transparency Internationals rangordning studien kommer. Ett möjligt samband mellan hög uppfattad korruption och politiskt förtroende kan därmed förnimmas. Det är även tydligt utifrån den statistiska mätningen att det politiska förtroendet överlag för majoriteten av staterna ligger på vad som kan beskrivas som en medel till låg nivå.

5.2. Regressionsanalys: Parlament

I detta avsnitt redovisas den första omgången regressionsanalyser med förtroende till parlamentet som beroende variabel. Resultaten fortsätter redovisas i ordning med Transparency Internationals

rangordning. Då det är ett flertal variabler som inkluderas rapporteras ”adjusted R2” istället för den icke justerade R2 koefficienten då den icke justerade kan överskatta variablernas samlade

Figure

Figur 1 – CPI poäng rangordnat:
Figur 2 – Förtroende för varje beroende variabel redovisat i medelvärde:
Tabell 1 – Parlament:
Tabell 2 – Parlament:
+5

References

Related documents

Det har här inte funnits möjlighet att pröva denna gentemot NPF, men på kommunal nivå visade det sig att denna faktor har en stor betydelse för det kommunala politiska

Det är inte svårt att föreställa sig att dagens tekniskt utvecklade samhälle, med i princip ständig uppkoppling och stor tillgång till telefon och internet, skulle göra medborgarna

Resultatet som vi presenterade ovan visar att det finns stora procentuella skillnader mellan länderna där de svenska studenterna i alla tabeller har högt eller

Officeren har som regel inte ett normalt sju till fyra-jobb, utan antas vara officer dygnet runt året runt. Detta medför att individernas olika intressesfärer kolliderar eller

Det ursprungliga syftet med basstudien SIH 2001 var att kartlägga villkoren för barns och ungdomars fysiska aktivitet, belysa omfattningen av denna, både i skolan och på

The paper presents six different solutions to the bench- mark problem, of minimizing the fuel consumption of a truck, given a maximum trip time and road profile. The participants

Thus, the earlier discussions of the special nature of genetics, identity formation, race and ascribed identity come together and show that the possible consequences of

Även om det finns en koppling mellan politiskt och interpersonellt förtroende har riktningen av detta förhållande ifrågasatts av nya bevis på att politiskt förtroende eller