SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
En lång väg fram
En studie om studie- och yrkesvägledning av nyanlända
elever
A long way ahead
A study about career
guidance for newly arrived students
Sanija Bajric
Sara Larsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Uppsatsseminarium: 2019-06-03
Examinator: Anders Hallqvist Handledare: Jonas Olofsson
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att beskriva studie- och yrkesvägledares arbete med
nyanlända elever och med hjälp av karriärteori försöka förstå studie- och yrkesvägledares utmaningar. Frågeställningarna för att undersöka uppsatsens syfte är följande: (1)Vilka förutsättningar och resurser finner studie- och yrkesvägledare att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever? (2) Vilka särskilda anpassningar finner studie- och yrkesvägledare att de behöver göra vid vägledning av nyanlända elever? (3) Vilka teman anser studie- och yrkesvägledare är viktiga att behandla i samband med vägledning av nyanlända elever? Undersökningen som ligger till grund
för studien bygger på en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomförts med studie- och yrkesvägledare.
Den teorin och styrdokument som ligger till grund för uppsatsens analys är Social Cognitive Career Theory och Skolverkets allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning.
I studien framkommer det att de förutsättningar och resurser studie- och yrkesvägledare finner att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever är bristfälliga. Det framgår även att studie- och yrkesvägledarna i vägledningssamtal med nyanlända elever anpassar både sitt språk, sättet de ger ut information och sin samtalsmetodik. Slutligen beskriver studie- och yrkesvägledarna att de teman som är viktiga att behandla vid vägledning av nyanlända elever är självkännedom, omvärldskunskap samt målsättning och motivation.
Nyckelord: anpassningar, målsättning, nyanländ, studie- och yrkesvägledning, utveckling.
Förord
Vi vill tacka de studie- och yrkesvägledare som valde att vara med i denna studie, utan er hade utformningen av studien inte varit möjlig. Vi vill också tacka vår handledare Jonas Olofsson för den tid och energi han har lagt ner på att handleda oss genom uppsatsens gång.
Sanija har har haft ansvar för kapitlen teoriförankring och inledning och Sara har ansvarat för kapitlen tidigare forskning och metod. Resterande kapitel har utformats tillsammans.
Innehållsförteckning
1.Inledning……….7
1.1 Syfte och frågeställningar………..8
1.2 Uppsatsens disposition………...9
1.3 Bakgrund och centrala begrepp………. 9
1.3.1 Nyanländ elev………... 9
1.3.2 De allmänna råden för studie- och yrkesvägledning……….. 10
2. Tidigare forskning……….... 11 2.1 Nyanlända ungdomars förutsättningar i Sverige………. 11
2.2 Förutsättningar för studie- och yrkesvägledning av nyanlända elever……….... 13
2.3 Studie- och yrkesvägledning av nyanlända elever………...14
2.4 Tidigare forsknings relevans för studien………. 17
3. Teoriförankring………....18
3.1 Social Cognitive Career Theory……….. 18
3.1.1 Valmodellen………....19 3.1.2 Prestationsmodellen………....20 3.2 Sammanfattning………..……….21 4. Metod………...22 4.1 Kvalitativ metod……….. 22 4.2 Semistrukturerade intervjuer………... 22 4.3 Urval……….... 23 4.4 Datainsamling………..24 4.5 Meningskoncentrering………. 24 4.6 Etiska ställningstaganden……….25 5. Resultat……….... 27
5.1 Förutsättningar och resurser……….... 27
5.1.1 Utgångsläget för arbetet med nyanlända elever………. 27
5.1.2 Samarbete i vägledningen av nyanlända……….28
5.1.3 Tid för elevgruppen……….... 29
5.2 Anpassningar i vägledning av nyanlända elever………. 29
5.2.1 Språkanpassning………. 30
5.2.2 Information………. 30
5.2.3 Anpassad samtalsmetodik………...31
5.2.4 Vägledningsmodeller för nyanlända………...32
5.3.1 Självkännedom………... 33
5.3.2 Omvärldskunskap………... 33
5.3.3 Målsättning och motivation……….... 34
5.4 Sammanfattning………...34
6. Analys………..36
6.1 Resurser och förutsättningar………....36
6.2 Anpassning i vägledning av nyanlända elever……….38
6.3 Teman……….. 40
6.4 Sammanfattning………...42
7. Diskussion………... 43
7.1 Resultatdiskussion………... 43
7.1.1 Sammanfattning av studiens resultat……….. 43
7.1.2 Studiens resultat i förhållande till tidigare forskning………. 44
7.2 Metoddiskussion………..45
7.5 Förslag på fortsatt forskning………....47
Referenslista……….... 48
Bilaga 1………....53
1. Inledning
Bland de största utmaningarna som har identifierats i Sveriges skolsystem är den ökade resultatklyftan mellan inrikes- och utrikesfödda elever samt hur Sverige ska integrera det stora antal nyanlända elever in i det svenska skolsystemet (SOU 2017:54 ,75).
Den genomsnittliga invandringsåldern ökade i genomsnitt två år under perioden 2007 - 2010. Det innebär att de utlandsfödda elever som påbörjat sin skolgång i Sverige efter 2007 har två år färre på sig att uppnå den svenska skolans kunskapskrav jämfört med elever som gick i svensk skola i mitten av 2000-talet. Andelen elever på språkintroduktion utgjorde år 2018 6,5 procent av alla elever på gymnasieskolan i hela riket (Skolverkets databas Jämförelsetal).
Mängden elever med kort eller ingen utbildningsbakgrund har ökat markant de senaste åren och endast var tredje elev i gymnasieskolan som gått språkintroduktion har påbörjat ett nationellt program, varav var femte av dessa elever har lyckats slutföra ett nationellt gymnasieprogram. För ungefär var femte elev som påbörjade språkintroduktion 2011 fanns ingen registeruppgift om studier eller arbete hösten 2015 (Skolverket 2016a, 16-17; Skolverket 2017, 6).
Tiden nyanlända elever hinner gå i svensk skola medan de väntar på ett besked om uppehållstillstånd kan variera, vilket innebär att många av de nyanlända eleverna får vänta länge på att bli folkbokförda. Detta leder till att dessa elever inte kan följas i statistiken (SOU 2017:54).
I Skolverkets skrift (2019a) Starta utvecklingsarbete för att förebygga avhopp från
gymnasieskolanbeskrivs att en gymnasieexamen är en av de viktigaste faktorerna för att kunna komma in på arbetsmarknaden och i samhället. I skolan är det mötet mellan eleven och skolpersonalen som är viktigast för att hjälpa eleven att fullfölja en gymnasieutbildning. Det är av vikt att skolpersonal som träffar utsatta elever hittar ett sätt att arbeta utifrån elevernas förutsättningar för att kunna stötta dem.
Vidare föreskriver förordningen för gymnasieskolan att skolan ska ansvara för att elever på introduktionsprogram har en ”plan för, och tillräckliga kunskaper för fortsatt
utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden” (SKOLFS 2011:144, 9). Studie- och yrkesvägledning beskrivs i utbildningsdepartementets betänkande Framtidsval: Karriärvägledning för individ och samhälle som särskilt viktig i detta arbete med nyanlända elever och trycker på att dessa elevers behov av stöd och vägledning måste betraktas som särskilt stort (SOU 2019:4 169).
I utbildningsutskottets rapport Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan – en uppföljning menar man att många barn och unga som invandrat på senare år behöver löpande och regelbundet återkommande vägledning. Studie- och yrkesvägledare behöver agera kompensatoriskt i vägledningsarbetet med nyanlända elever, eftersom nästan alla nyanlända elever inledningsvis har bristfälliga kunskaper i det svenska språket och en avsaknad av svenska erfarenheter när det gäller utbildning och arbetsliv (Riksdagen 2018).
Trots att ett antal rapporter trycker på vikten av studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever visar skolinspektionens granskning av språkintroduktion att elever som går på språkintroduktion inte får det stöd eller vägledning de är i behov av. Det beskrivs hur skolpersonal har låga förväntningar på nyanlända ungdomar och att de i vissa fall vägleds till att sänka sin ambitionsnivå vad gäller studie- och yrkesliv (Skolinspektionen 2017, 5). Utbildningsutskottets uppföljning av studie- och yrkesvägledningen visar även att många studie- och yrkesvägledare som arbetar med nyanlända elever efterfrågar ett bättre nationellt stöd för arbetet med denna generellt sett resurskrävande grupp (Riksdagen 2018).
Sammanfattningsvis blir det samlade intrycket att nyanlända elever utgör en stor elevgrupp och att det inom denna elevgrupp finns en genomströmningproblematik kopplat till studier och yrkesliv. Det framgår också att studie- och yrkesvägledning är väsentlig vid stöttningen av dessa elever i att nå deras målsättningar inom studie- och yrkesliv. Studie- och yrkesvägledningen för dessa elever är i realiteten bristfällig och studie- och yrkesvägledare önskar mer stöd vid arbetet med nyanlända elever.
Utifrån denna problemformulering är uppsatsens syfte: att beskriva studie- och
yrkesvägledares arbete med nyanlända elever och med hjälp av karriärteori försöka förstå studie- och yrkesvägledares utmaningar.
Frågeställningarna för att undersöka uppsatsens syfte är följande:
1. Vilka förutsättningar och resurser finner studie- och yrkesvägledare att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever?
2. Vilka särskilda anpassningar finner studie- och yrkesvägledare att de behöver göra vid vägledning av nyanlända elever?
3. Vilka teman anser studie- och yrkesvägledare är viktiga att behandla i samband med vägledning av nyanlända elever?
1.2 Uppsatsens disposition
Studien inleds i kapitel 1 med en beskrivning av problemområdet och ett redogörande av studiens syfte och frågeställningar samt en genomgång av centrala begrepp och bakgrund. I kapitel 2 framförs den tidigare forskning som studien bygger vidare på. I kapitel 3 presenteras studiens teoretiska förankring, följt av studiens metod i kapitel 4. I kapitel 5 redogörs för resultatet, vilket följs av analys av resultat i kapitel 6. Diskussion om studiens resultat kopplat till tidigare forskning och förslag på vidare forskning presenteras i kapitel 7. Slutligen följs diskussionen av en referenslista och därefter bilagor som presenterar den intervjuguide (se bilaga 2) som använts i utförandet av studien samt den mejlförfrågning som skickades ut till informanterna (se bilaga 1).
1.3 Bakgrund och centrala begrepp
1.3.1 Nyanländ elev
kommentarer: Utbildning för nyanlända elever (2016b, 8), där en nyanländ elev beskrivs som ”En person som har varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet (Sverige) eller ska anses bosatt här”. Vidare definieras begreppet ”En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet (Sverige)” .
1.3.2 De allmänna råden för studie- och yrkesvägledning
Skolverkets Allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning i skola och vuxenutbildning (2013) vänder sig till huvudmän, rektorer och övrig skolpersonal.
Nedan presenteras de allmänna råd för skolor och studie- och yrkesvägledare som är av relevans för denna uppsats.
Rektorn bör se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen för att elevers behov av vägledning tillgodoses. Rektorn ska också tydliggöra vägledningens ansvarsfördelning och samarbetet kring vägledning mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal. Rektorn bör även se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden samt se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal.
Studie- och yrkesvägledaren bör bidra med kunskaper som kan ha betydelse för elevernas studie- och yrkesval och se till att information kring utbildningar och yrken är aktuell, opartisk, pålitlig och tillgänglig för eleverna när de behöver den. Inom skolans studie- och yrkesvägledning ska man också se till att eleverna får information om vidare studier och om vilka val som kan ha betydelse för dessa. Samtalen ska utgå ifrån att vidga elevers perspektiv om sina egna förutsättningar och om olika utbildningar och yrken samt utmana föreställningarna elever har kring utbildningar och yrken, både utifrån kön samt social och kulturell bakgrund.
2. Tidigare forskning
I detta kapitel redogörs för den tidigare forskning och de utredningar som studien bygger vidare på. Den forskning och de utredningar som framläggs fokuserar på nyanländas förutsättningar i Sverige, förutsättningar för studie- och yrkesvägledning av nyanlända elever samt studie- och yrkesvägledning av nyanlända.
2.1 Nyanlända ungdomars förutsättningar i Sverige
Generellt sett är nyanlända elevers gymnasietid längre än inrikes födda elevers, då drygt var tredje språkitroduktionselev som har påbörjat ett nationellt program först har studerat på ett annat introduktionsprogram efter språkintroduktion. Efter fem år har var femte elev som gått på språkintroduktion slutfört ett nationellt program på gymnasieskolan (Skolinspektionen 2017, 28-30).
Aonghas har i studien The Social Adaptation of Children of Mexican Immigrants: Educational Aspirations Beyond Junior High School(2002, 1039 - 1040) undersökt hur mexikanska ungdomar integreras in i samhället i USA. Studien påvisar hur utrikes födda ungdomar oberoende av socioekonomisk status generellt har en hög tro på utbildning och att det är ett redskap för en lyckad framtida karriär. De belyser även att ungdomar med föräldrar som innehar högre socioekonomisk status har större framgång inom utbildning och eftergymnasiala studier. Ungdomar som kommer från familjer med högre socioekonomisk status är mer benägna att identifiera sig med föräldrarnas nationalitet än de med lägre, något som påverkar dessa elevers akademiska resultat positivt. Slutligen indikerar studien på att ungdomens aspirationer för utbildning och karriär tenderar att blir lägre ju längre denna befunnit sig i landet. Detta för att ungdomen formar sina normer och värderingar efter sina inrikes födda skolkamrater och
kan därmed distansera sig från sina föräldrars nationalitet.
Det finns ett antal grundläggande förutsättningar som påverkar nyanlända elevers möjligheter att fullfölja en gymnasieutbildning. En av dessa förutsättningar är hur tidigt i ålder eleven har invandrat till Sverige. Detta eftersom eleven har färre år på sig att klara målen inom det svenska skolsystemet ju senare i ålder eleven kommit till landet. En annan grundläggande förutsättning är vilket land eleven invandrat ifrån och vilket modersmål eleven talar, ju närmare besläktat modersmålet är svenska, desto enklare blir det för eleven att lära sig det nya språket och i sin tur resterande utbildning. En tredje faktor som är av stor betydelse för hur den nyanlända elevens skolresultat ser ut beror på vilken kvalité det har varit på den utbildning eleven har befunnit sig i innan invandringen till Sverige (Skolverket 2017,16-17; Skolinspektionen 2017, 18).
Slutligen spelar förutsättningar som kön, socioekonomisk status och föräldrars utbildningsbakgrund roll i elevers betygsresultat och ambitionsnivå inom skolan (Skolverket 2018a, 6, 7, 16).
Enligt skolinspektionens rapport Fortsatta utbildningsvägar efter språkintroduktion (2019, 9) finns det svårigheter för nyanlända elever att ta sig vidare från språkintroduktion, och elevernas kännedom om fortsatta utbildningsvägar varierar. För de elever som har en sämre kunskap om fortsatta utbildningsvägar kan negativa konsekvenser i form av problem vid övergångar och minskad studiemotivation förekomma.
En stor andel av de nyanlända elever som påbörjar språkintroduktion idag fullföljer sedan sin gymnasieexamen på vuxenutbildningen (Skolverket 2018b, 6).
Vidare har ungdomar som är utrikes födda, och särskilt de som saknar slutbetyg från gymnasiet, svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Vissa utrikes födda ungdomar har det svårare med etableringen än andra, specifikt utomeuropeiska ungdomar. Även samhällelig diskriminering är ett betydande hinder för ungdomarna i deras försök att inträda den svenska arbetsmarknaden (Lundquist 2010, 21-23; Engdahl & Forslund 2015).
2.2 Förutsättningar för studie- och yrkesvägledning av
nyanlända elever
Nyanlända ungdomar har större behov av stöd, information, studie- och yrkesvägledning samt individanpassad studiegång jämfört med inrikes födda ungdomar (Socialstyrelsen 2015; SOU 2019:4, 169; Riksdagen 2018, 7, 13).
Trots detta beskriver skolinspektionen (2017, 5) att elever som går på språkintroduktion inte får det stöd eller den vägledning de är i behov av. Skolpersonal har låga förväntningar på nyanlända ungdomar, och elever vägleds i vissa fall till att sänka sin ambitionsnivå när det kommer till studie- och yrkesliv.
En granskningsrapport gjord av Skolinspektionen (2019, 5-6) visar att det finns problem kring synliggörandet av arbetet med studie- och yrkesvägledning i svenska gymnasieskolor. De påpekar också att vägledningen är något som huvudmän på gymnasieskolor bör lyfta fram i deras styrning och kvalitetsarbete. Liknande resultat framkommer i riksdagens granskning av studie- och yrkesvägledning på grund- och gymnasieskolor (2018, 9). Riksdagens undersökning visar att det finns svårigheter i arbetet med att erbjuda elever vägledning i tillräcklig omfattning och av god kvalitet. Det finns även problem vid upprätthållandet av likvärdigheten i vägledningen samt kring att göra vägledning till en angelägenhet för alla som arbetar i skolan. Detta förekommer även hos de skolhuvudmän som har höga ambitioner för arbetet med studie- och yrkesvägledningen. I riksdagens undersökning konstateras det också att skolor med mycket nyanlända elever kräver mer resurser till vägledningen, då extra vägledningssamtal och tolk kan behövas.
I en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund (2017, 3) framkommer det på liknande vis att det finns stora skillnader i olika kommuners resursfördelning till studie- och yrkesvägledningen på olika skolor, och att elevantalet som studie- och yrkesvägledare ansvarar för kan se väldigt olika ut. Undersökningen trycker på att den stora ökningen av antalet nyanlända elever efter år 2015 inte har lett till att verksamheter har fått utökade resurser.
Skolinspektionen (2019) ser även en brist på exempel där huvudmän särskilt lyft behovet av kontinuerlig vägledning för nyanlända elever, som ofta kan ha en lång väg till att nå en gymnasieexamen, eftersom de kan behöva göra många byten mellan
program och skolformer. Det finns också en avsaknad av aktiv uppföljning eller utveckling av studie- och yrkesvägledningen för eleverna på språkintroduktion inom huvudmännens systematiska kvalitetsarbete. Granskningen indikerar att elever som sannolikt ska gå vidare till vuxenutbildningen ofta behöver mer kontinuerlig information och motiverande insatser, och att denna information behöver komma tidigare i elevens skolgång. Detta för att alla elever ska ha information kring de likvärdiga möjligheterna att få en gymnasieexamen inom vuxenutbildningen.
Även om Skolverket i samarbete med lärosäten anordnar utbildningar om vägledningen av nyanlända elever har huvudmän och enskilda studie- och yrkesvägledare ett stort ansvar att själva ta fram vägledningsmaterial som är anpassade efter nyanlända elevers behov (Riksdagen 2018, 13).
2.3 Studie- och yrkesvägledning av nyanlända elever
Sawyer (2006) undersöker i studien Utbildningens dilemma: Demokratiska ideal och
andrafierande praxis hur studie- och yrkesvägledare förhåller sig till etnicitet i elevernas övergång till gymnasiet samt vilken påverkan detta förhållningssätt kan ha på elevernas övergång. I studien framkommer det att studie- och yrkesvägledare kopplade
etnicitet till kultur på i huvudsak två sätt: att familjer med utländsk bakgrund hade en negativ påverkan på sina barn i form av frånvaro eller fel delaktighet samt att elever med utländsk bakgrund hade ”orealistiska mål”.
På liknande vis beskriver Lidström (2009, 108) hur mötet med karriärvägledning skiljer sig mellan svenskfödda individer och utlandsfödda individer, något som beskrivs genom begreppet “cooling down”. Begreppet cooling down blir tydligt när tjänstemän ger råd om utbildningar och yrken som leder till mindre kvalificerade jobb än individens egna ambitioner.
I artikeln Om konsten att stödja nyanlända undersöks hur vägledare agerar för att stödja nyanlända elevers lärande om karriärfrågor. Artikeln påvisar att studie- och yrkesvägledare hade både liknande och skilda strategier för att stödja nyanlända elever i
karriärfrågor, men att två huvudspår kunde urskiljas: en handledande och en informerande strategi (Sundelin 2017a).
Den informerande strategien tog sin form i att studie- och yrkesvägledarna i samtal med elev använde sig av informationsmaterial samt den egna erfarenheten och kunskapen kring arbetsliv och studier. Studie- och yrkesvägledarna visade även hur eleverna på egen hand kunde ta reda på mer information. Sundelin menar att denna strategi kan förstärka elevens möjligheter att styra sitt liv, då den ger rum för en kunskapsöverföring kring karriärfrågor i det svenska samhället som nyanlända elever behöver för att kunna påverka sin situation och göra väl underbyggda val. För att denna strategi ska vara gynnsam trycker Sundelin på vikten av att de informativa samtalen ska vara i dialog med eleven för att eleven kan lära utav samtalet.
Den handledande strategin tog istället sin form i att studie- och yrkesvägledaren satt bredvid eleven och gav anvisningar och stöd medan eleven sökte information på datorn. Den handledande strategien hade en mer vägledande struktur eftersom den gav upphov till fler karriärrelaterade frågor från elevens sida och eleven fick möjlighet att reflektera kring olika utbildningsalternativ i relation till sin egen situation. Strategin var också mer tidskrävande och ansträngande, då dessa samtal både var språkligt och kognitivt krävande för eleverna.
Sundelin (2017b) beskriver att vägledningssamtal generellt ställer höga krav på deltagarnas språkanvändning och att samtalen kan skapa en kommunikativ börda för eleverna. Vägledarens förmåga att hantera språkbarriären i samtalet kan också sättas på prov, eftersom samtalen kan kräva att studie- och yrkesvägledaren beskriver och förklarar ord och begrepp samtalet igenom.
I en artikel av Hertzberg och Sundelin (2014) presenteras en fallstudie där de undersöker de maktasymmetrier som kan förekomma i vägledningssamtal mellan studie- och yrkesvägledare och elever med migrationsbakgrund. I studien menar man att studie- och yrkesvägledares maktposition främst syns i mängden kunskap och information kring skola och arbetsliv de besitter. Detta leder i sin tur till att elever med migrationsbakgrund inte har lika stor påverkan på vägledningssamtalet som studie- och yrkesvägledaren. I fallstudien framkommer det att studie- och yrkesvägledarens förmåga att lyssna, bygga förtroende och skapa gemensamma villkor skapar jämlikhet i samtalet. För att än mer lyfta fram individen i samtalet är det av vikt att studie- och
yrkesvägledaren utforskar vad vägledningssamtalet betyder för individen och är uppmärksam på dennes känslor samtalet igenom. Studie- och yrkesvägledaren behöver även vara högst medveten om den makt hen besitter samt kring det starka inflytande hens värderingar har i samtalet med individen.
Abkhezr mfl. presenterar i artikeln Youth with refugee backgrounds in Australia: Contextual and practical considerations for career counsellors (2015) hur studie- och
yrkesvägledare kan vägleda ungdomar med migrationsbakgrund på ett sätt som är anpassat efter deras förutsättningar. Författarna menar att ledande teorier inom studie-och yrkesvägledning är skapade utifrån ett västerländskt perspektiv. Det beskrivs att det västerländska synsättet på karriärutveckling är starkt individbaserat och att många andra kulturers syn på karriärplanering baseras på en större anpassning till familj- och grupptillhörighet. Därigenom menar författarna att studie- och yrkesvägledare som befinner sig i västerländsk kultur behöver anpassa sitt förhållningssätt till sökande som inte har en västerländsk bakgrund. Det framförs tre perspektiv som studie- och yrkesvägledare kan utgå ifrån i sitt bemötande av ungdomar med migrationsbakgrund: “Culture-infused counselling model”, “Cultural preparedness approach” och “Narrative career counselling”.
“Culture-infused counselling model” fokuserar på kulturella, kontextuella och personliga faktorer hos en sökande och modellen är anpassad för studie- och yrkesvägledare som arbetar med individer med olika kulturell bakgrund. I arbetet med sökande läggs det tyngd på social rättvisa och studie- och yrkesvägledare uppmanas att förstå och agera för att förändra de förhållanden som hindrar individer med migrationsbakgrund i deras karriärval.
Även “Cultural preparedness approach” lägger fokus på kultur kopplat till karriärplanering och man menar att den kultur som individen har exponerats för under sitt liv också leder till skillnader på sättet individen ser på arbetsliv och på vad som exempelvis är ett prestigefyllt jobb. Studie- och yrkesvägledare behöver också ha inblick i skillnaderna på ett individperspektiv på karriärplanering och på grupperspektivet på karriärplanering samt hur detta kan forma individers sätt att resonera kring arbete. Genom att ha förståelse för detta kan studie- och yrkesvägledare på ett bättre sätt anpassa sig till individen och känna in individens perspektiv utifrån dess kultur när det kommer till yrken och arbete.
Slutligen innebär ”Narrative career counselling” att studie- och yrkesvägledare tar tid för samtal och ger individen möjlighet att berätta sin egen historia, där individen får utforska tidigare livssituationer som kan leda till olika karriärval. Denna utgångspunkt medför att studie- och yrkesvägledare kan få en fördjupad förståelse av den sökandes kulturella identitet och vilka sociokulturella situationer som lett till att den sökande kan ha ett annat perspektiv på karriärplanering än studie- och yrkesvägledare själva.
2.4 Tidigare forsknings relevans för studien
Den forskning och de utredningar som har presenterats i detta kapitel är relevanta för att kunna förstå studie- och yrkesvägledares förutsättningar för vägledningsarbetet med nyanlända elever samt vägledningen av nyanlända elever. Under rubriken Nyanlända
elevers förutsättningar i Sverige presenteras forskning och utredningar som ger en
inblick i det utgångsläge nyanlända elever har när studie- och yrkesvägledare möter dem. Under rubriken Förutsättningar för studie- och yrkesvägledning av nyanlända
elever presenteras istället forskning och utredningar som belyser vilket utgångsläge
studie- och yrkesvägledare har i vägledningen av nyanlända elever och hur detta kan begränsa vägledningen. Utifrån den forskning och de utredningar som presenteras under rubrikenStudie- och yrkesvägledning av nyanlända elever ges slutligen en inblick i hur studie- och yrkesvägledare vägleder nyanlända elever i praktiken samt vilka sätt som är mest anpassade för att göra detta.
3. Teoriförankring
I följande kapitel redogörs för studiens teoretiska förankring, vilket utgörs av Social Cognitive Career Theory (SCCT). I denna studie används denna teori för att analysera resultatet i analyskapitlet. De begrepp som används i studien är förväntningar, mål,
målsättning, motivation och utveckling. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
3.1 Social Cognitive Career Theory
Social Cognitive Career Theory (Brown 2002, 257-258) menar att individens val och handlingar påverkas till största del av vad individen tror om sig själv och vad ett val kan ge i utbyte. Enligt Social Cognitive Career Theory bör ett val alltid förstås i relation till kontexten och en specifik situation. SCCT har kategoriserat tre faktorer som spelar in vid en persons karriärutveckling och som genom interaktionsprocesser formar individen.
1. Tron på sin egna förmåga.
2. Förväntningar på vad som kommer att ske. 3. Personliga mål.
Tron på sin egna förmåga innebär att de tankar individen har om sig själv och sin förmåga att åstadkomma sinamål också kommer att påverka sättet individen presterar. Enligt SCCT är subjektiva antaganden det som får individer att välja olika aktiviteter och miljöer. Dessa antaganden ska också ses som föränderliga då de interagerar med andra kontextuella faktorer, exempelvis individens handlingar och intresseområden. SCCT ser individens förmågor som flexibla och därför kan dessa aldrig heller förstås eller värderas utan att även förstå den kontext som de utvecklas i. De positiva resultaten
av sina egna prestationer är det som har allra störst effekt på individens motivationsförmåga.
Individens förväntningar på sig själv och huruvida den lyckas lösa ett problem eller inte påverkar självuppfattningen kring vad som är möjligt att klara av även i framtiden. Detta i sig är ett uttryck för de föreställningar individen har om vilken konsekvens det blir av en viss handling. Omgivningens respons av individens prestationer är också en påverkande faktor för självuppfattningen som skapas kring vad som är möjligt och omöjligt. Även förväntan på resultatet är ett uttryck för vad ett beteende eller handling ger i utbyte.
Ett personligt mål är ett beslut om att påbörja en viss aktivitet eller uppnå ett visst resultat. När individen sätter uppmål får den också riktlinjer för att styra sitt beteende trots påverkan av yttre faktorer. Målsättning är en form av motivation för att utveckla förmågor långsiktigt som behövs för att genomföra handlingar. Genom att ha en
målsättning får individen också ett syfte med målet och således blir motivationen en bärande faktor. Beteende hos individen kan alltså påverkas genom att sätta upp personliga mål och motivationen skapas genom individens egna intresse.
Den socialkognitiva teorin är ett komplext samband mellan två sidor. Den ena sidan består av individens beteende och de antaganden individen har om sig själv och sina förmågor och den andra sidan består av individens förväntningar på resultatet. Exempelvis kanmålsättning få betydelse för individens utveckling av dennes kompetens och förväntningarna individen har kan påverka hur den väljer att formulera sina mål (Brown 2002, 260-267).
3.1.1 Valmodellen
Valmodellen är en modell inom Social Cognitive Career Theory som utgår från tre olika delar: ett uttryckt mål, handlingar och utfall av utförande. Val anses vara dynamiska och uppdelningen av valmodellen belyser stegvis hur ett val bör göras för att nå ett förväntat resultat.
Individers intressen är speciellt knutna till de val och gärningar de gör för att förverkliga sina val. Modellen påvisar också därför att de flesta individer kommer att göra val utifrån sina intresseområden. Enligt modellen påverkas dock även individer av
samhällets influenser och av andra människors åsikter. Därför är det också mer troligt att individer gör kompromisser kring exempelvis sina karriärval om de upplever att omgivningen inte stöttar deras val.
Enligt Social Cognitive Career Theory är förutsättningar i en individs omgivning avgörande i valprocessen då hinder i individens karriärval kopplat till exempelvis diskriminering av kön eller etnicitet försvårar individens situation att bibehålla en aktiv roll i sitt karriärval. Vid behovet av att kompromissa på grund av begränsade förutsättningar, hinder eller en omgivning som inte stöttar tenderar individens val att huvudsakligen grunda sig i självförmåga, förväntat resultat och möjligheter till arbete.
Det vill säga att utifrån begränsningen av att kunna implementera sina intressen kommer individen att välja en mindre intressant yrkesväg som är tillgänglig för dem, där de även kommer kunna prestera efter förväntad nivå och få ett förväntat resultat (Brown 2002, 272-277).
3.1.2 Prestationsmodellen
Ytterligare en modell inom Social Cognitive Career Theory är prestationsmodellen som förklarar samspelet mellan individers förutsättningar, självförmåga, förväntat resultat och personliga mål kopplat till prestationer inom utbildning och yrke.
Individers tidigare prestationer och förutsättningar anses vara en starkt påverkande faktor på individens syn av självförmåga och förväntat resultat. Självförmåga och förväntning på resultatet påverkar i sin tur vilka prestationsmål individen sätter ut för sig själv.
Självförmåga är speciellt viktig för hur individer använder sin förmågor inom olika områden. En stark självförmåga med positiva resultat främjar högre ambitionsnivåer, vilket också resulterar i att individen upprätthåller sina prestationsmål. Skulle självförmågan svikta hos individen kan denne istället över- eller undervärdera vad som är möjligt. Detta gör även att individen riskerar att misslyckas inom yrke och utbildning (Brown 2002, 277-279).
3.2 Sammanfattning
Studien är baserad på teorin Social Cognitive Career Theory(Brown, 2002). Begreppen som används i denna studie är följande: förväntningar, mål, motivation, målsättning och
utveckling. Begreppen beskrivs som drivkraften i individers utveckling. SCCT utgår från ett utvecklingsperspektiv med fokus på målsättning och beskrivs som ett komplext samband mellan två sidor. Den ena sidan består av individens beteende och de antaganden individen har om sig själv och sina förmågor och den andra sidan består av individens förväntningar på resultatet.
Inom SCCT finns det olika modeller, bland annat valmodellen och prestationsmodellen. Dessa modeller förklarar individens målsättning, handling och utförande samt individens syn på den egna självförmågan och dess förutsättningar.
Utifrån Social Cognitive Career Theory och dess olika modeller, valmodellen och prestationsmodellen, vill vi försöka förstå de utmaningar studie- och yrkesvägledare möter i vägledningen av nyanlända elever. Teorin kan förklara komplexiteten av detta arbete då den kan synliggöra elevernas situation och vilket utfall studie- och yrkesvägledarnas sätt att vägleda dessa elever har på både elevernas karriärplanering och på studie- och yrkesvägledarnas arbete.
4. Metod
4.1 Kvalitativ metod
Studien byggde på en empirisk undersökning med syftet att beskriva studie- och
yrkesvägledares arbete med nyanlända elever och med hjälp av karriärteori försöka förstå studie- och yrkesvägledares utmaningar. Metoden för att samla in empirin var kvalitativ och skedde i form av sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar på gymnasieskolor i västra Sverige. Metodvalet är lämpligt då studien syftade till att få en djupare förståelse av studie- och yrkesvägledares uppfattningar kring vägledningen av nyanlända elever.
4.2 Semistrukturerade intervjuer
Studien utgick ifrån semistrukturerade intervjuer och det fanns därmed rum för följdfrågor och omformuleringar vid intervjutillfällena. I en undersökning som denna hade risken av missförstånd ökat om den utförts med hjälp av en kvantitativ metod, där exempelvis en frågeenkät hade använts, eftersom att det inte hade funnits samma utrymme för förklaringar eller omformuleringar.
Larsson skrev i Metoder i kommunikationsvetenskap (2010, 54) att en kvalitativ
undersökning ger bäst resultat när syftet är att få en djupare förståelse, något Larsson beskriver som “fenomenets kvaliteter”.
Även Larsen (2009, 26-27) menar att en kvalitativ undersökning kan ge hög validitet och djupare förståelse av det informanten förmedlar eftersom följdfrågor och inkännande av informantens svar också kan tas i beaktning, detta gör att validiteten av denna studie upplevs som god.
En nackdel som bör belysas med den kvalitativa metod som används för denna studie är något som kallas ”intervjueffekten”. Det innebär att det i en intervjusituation finns risk för att den som håller i intervjun påverkar informantens svar. Detta sker då informanten ändrar beteende och svar utifrån att denna är observerad eller har en föreställning om vad denna ”bör” svara och därmed gör detta på ett sätt som den annars inte skulle ha gjort (Larsen 2009, 27-28).
4.3 Urval
Urvalet bestod av sex studie- och yrkesvägledare med studie- och yrkesvägledarexamen som arbetar på gymnasieskolor. Studie- och yrkesvägledarnas anställningar varierar då en del av informanternas anställningar kombinerar nationella gymnasieprogram och IM program och en del är anställda på endast nationellt- eller IM program.
För att komma i kontakt med urvalet kommunicerade vi via studie- och yrkesvägledarnas mejl som hittades på kommunala hemsidor. I korrespondensen presenterade vi först vår uppsats med dess syfte och frågeställningar samt en förfrågan om medverkan av intervju (se bilaga 1). Vägledarna fick möjlighet att visa intresse eller avböja, för att sedan i ett andra skede boka in datum och tid för intervjutillfället. Intervjuerna ägde rum på intervjupersonernas arbetsplatser i fyra olika kommuner.
Vi har valt att benämna våra informanter med fiktiva namn för att behålla deras anonymitet. Informanterna kallas därför: Anna, Bella, Cecilia, Daniella, Emma och Frida.
Anna och Cecilia är anställda på nationella program, Bella och Daniella är anställda på IM språk samt på nationella program och Emma och Frida är anställda på IM programmen. Samtliga av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna har gemensamt att de i sin yrkesroll möter nyanlända elever, om än i olika utsträckning. Fördelningen av nyanlända elever på skolorna varierar mellan 15 till 130 stycken.
4.4 Datainsamling
Sex semistrukturerade intervjuer spelades in och vi höll i tre intervjuer vardera. Intervjuerna spelades in med hjälp av ljudupptagningsprogram på mobiltelefon och dator. Den person som inte medverkade vid den andres intervju fick sedan transkribera den för att båda skulle ta del av de intervjuer som den andra personen inte medverkat i. Under intervjuerna användes ljudinspelning istället för anteckning då detta var mer passande till en kvalitativ intervju. Larsen (2009, 85) menar att ljudupptagning ger utrymme för ett bättre flyt till samtalet och att båda samtalsparter kan vara lika närvarande under samtalets gång.
Inför intervjuerna utformades en intervjuguide (se bilaga 2) för att intervjuerna inte skulle flyta ut från studiens frågeställning och istället vara nära knutet till studiens syfte. Intervjuguiden utformades för att vi skulle få riktlinjer i samtalen och säkerställa att relevant information blev insamlat. Intervjuguiden grundades utifrån uppsatsens frågeställningar.
4.5 Meningskoncentrering
Innehållsanalysen utfördes med hjälp av meningskoncentrering för att på ett strukturerat sätt kunna genomarbeta resultaten som framkom genom intervjuerna. Användandet av meningskoncentrering innebär att vi som utfört studien i ett första steg har bearbetat resultaten där vi har sökt efter liknande meningsenheter i informanternas svar. I ett andra skede har vi särskilt olika nyckelord som förekommer ofta i de meningsenheter som selekterats. Slutligen har dessa nyckelord bildat olika mindre teman som sedan har presenterats i resultatkapitlet som avsnittsrubriker i tre separata övergripande temarubriker. Kvale och Brinkmann (2014, 245 - 246) menar att meninskoncentering skapar möjlighet att undersöka om svaren är typiska för alla informanter eller om de bara är en personlig uppfattning hos en enskild individ.
Meningsenhet Nyckelord Tema “Vi plockar bort några
kurser så att eleven kan fokusera på det viktigaste, erbjuder förlängd studietid och har studiehandledning på sitt hemspråk och extralärare som agerar stöd.”
Vi plockar bort några kurser.
Anpassat stöd.
“Skolan jobbar inte gemensamt specifikt för denna elevgrupp för vi arbetar likadant för alla utsatta elever på skolan, de elever ur denna grupp som går på nationellt program kan komma i kläm.”
Likadant för alla utsatta elever på skolan.
Oanpassat stöd.
“De kan inte ansvara över sin egna skolgång så vi måste hjälpa dem och lotsa dem jätte mycket, vi måste visa vilka styrkor de har.”
Kan inte ansvara över sin egna skolgång.
Svagt ansvarstagande.
4.6 Etiska ställningstaganden
De etiska ställningstaganden som ligger till grund för denna studie baseras på
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002, 7-14). Därigenom har det under intervjuprocessen tagits hänsyn till informationskravet där vi har skyldighet att informera informanterna om vilken
institution vi tillhör samt vad syftet med studien och undersökningen är. Det har även innan intervjutillfället redovisas på vilket sätt informationen kommer att användas samt att intervjuerna när som helst kan avbrytas och att materialet inte används utan informatörens samtycke. Samtyckeskravet har nyttjats då vi har meddelat om informanternas rätt att välja om de vill eller inte vill medverka i intervjun, när som helst
innan eller under intervjun. Även konfidentialitetskravet har brukats då deltagarna har informerats om hur de är och förblir anonyma innan, under och efter studien publicerats. Det insamlade materialet har sedan förvarats på sådan plats där obehöriga inte kan tillträda det. Slutligen respekteradesnyttjandekravetsom innebär att materialet enbart får användas för forskningsändamål.
5. Resultat
I detta kapitel presenteras det empiriska material som samlats in och som är relevant för studiens frågeställningar. Resultatet delas in genom meningskoncentrering som i avsnittsrubriker tematiseras.
5.1 Förutsättningar och resurser
Under denna rubrik presenteras vilka förutsättningar och resurser studie- och yrkesvägledarna finner att de har för att vägleda nyanlända elever.
5.1.1 Utgångsläget för arbetet med nyanlända elever
Samtliga studie- och yrkesvägledare nämner att språket är ett hinder för nyanlända elevers förmåga att nå sina mål inom studie- och yrkesliv. Även om nyanlända elever får en anpassad studiegång där de deltar i vissa av de gymnasiala kurserna, finner samtliga studie- och yrkesvägledare att både svenskan och engelskan ofta inte håller måttet, i jämförelse med den nivå de svenskfödda eleverna i samma ålder befinner sig på. Detta gör även att större delen av informanterna finner att vägledningssamtal och gruppvägledning med nyanlända elever hamnar på en lägre nivå språkmässigt, vilket leder till att de upplever att det kan vara svårt att språkligt göra sig förstådd för eleverna.
Många har undermåliga kunskaper i svenska vilket försvårar flera ämnen för dem, speciellt på programmet jag ansvarar för. Vi förundras över hur de blivit godkända i svenskan på grundnivå och ser att väldigt många borde ha stannat på IM längre än vad de gjort. Språket är ett stort hinder. - Anna.
En del av studie- och yrkesvägledarna nämner att de elever som har mer skolbakgrund och arbetslivserfarenhet ifrån sitt hemland har bättre förutsättningar för att nå sina mål
inom studie- och yrkesliv. De ser att dessa ungdomar har en större valkompetens och uppfattning kring arbetsmarknad och skola, vilket också gör att dessa elever snabbare kommer fram i sina studier. Samtliga studie- och yrkesvägledare framför också att stödet från vuxna är en viktig faktor för de nyanlända elevernas måluppfyllelse. Daniella trycker särskilt på att politikerna behöver bli mer medvetna kring målgruppen och deras förutsättningar för att skapa en mer rättvis skolgång för eleverna.
Tyvärr styr politikerna i min kommun väldigt mycket gällande de nyanländas val av program. Skulle en nyanländ nå de betyg som behövs för att påbörja ett nationellt program vill politikerna att det ska vara något som leder till arbete. Vissa har påbörjat naturvetenskapligt program för att studera vidare sedan, men dessa är extremt ambitiösa elever som håller samma nivå som sina jämnåriga klasskamrater i allt utom svenska och engelska. - Daniella.
Åsikterna i frågan kring hur stort ansvar de nyanlända eleverna kan ta i sin studiegång är delade. Ungefär hälften av studie- och yrkesvägledarna ser att eleverna kan ta stort ansvar och är väldigt måna om sin studiegång. Resterande hälften av informanterna upplever att eleverna har svårt att ansvara för sina studier och att eleverna behöver mycket stöttning. De ser också variation på hur mycket motivation eleverna har för sin skolgång då många av eleverna är frustrerade och de ser att det beror på deras socioekonomiska situation samt hur mycket stöd de har från vuxna.
5.1.2 Samarbete i vägledningen av nyanlända
Större delen av informanterna nämner att de på sina skolor arbetar gemensamt för att stötta de nyanlända eleverna genom att anpassa studiegången. Detta innebär att studie- och yrkesvägledare, studiehandledare och lärare arbetar på olika sätt för att stötta eleverna i sin skolgång och mot sina mål. Samtliga studie- och yrkesvägledare beskriver också att de samarbetar med och har tillgång till tolk, men att användandet av tolk är en kostnadsfråga.
Bella och Emma är båda involverade i skilda projekt där lärare, studie- och yrkesvägledare och studiehandledare arbetar tätt ihop med vägledande frågor för de nyanlända eleverna. Båda projekten centreras kring självkännedom, valkompetens och studieplanering.
Anna, Cecilia, Daniella och Frida beskriver att skolan inte utför särskild vägledning eller anpassar sitt stöd för enbart nyanlända, utan att det är ett liknande stöd som erbjuds för alla elever som behöver det på skolan. Detta innebär att de har ett samarbete med elevhälsan och att skolan erbjuder en anpassad studieplan för eleverna, förlängd studietid och studiehandledning på elevrnas hemspråk samt extra lärare som agerar stöd.
Slutligen ser flertalet av studie- och yrkesvägledarna ett behov av en resurs som hade kunnat fungera som koordinator i frågor som faller mellan skolans kompetens, såsom handledning för eleverna när de kommer i kontakt med olika instanser.
5.1.3 Tid för elevgruppen
Bella, Daniella och Emma beskriver att de lägger mer tid på elevgruppen nyanlända än de andra elevgrupper de ansvarar för och att denna fördelning uppbringar en stress för att få ihop arbetet med samtliga elevgrupper. De beskriver även hur de önskar att de hade haft mer tid för elevgruppen än vad de har.
Jag skulle säga att jag lägger större delen av min tid på den här gruppen, men mycket mindre än vad jag skulle vilja. Man skulle kunna jobba hur mycket som helst med studie- och yrkesvägledning med denna målgruppen. Jag har ju egentligen en dag till mitt förfogande, i ren tid, i veckan på programmet, men i vissa perioder så lägger jag all tid jag har på gymnasiet där. - Bella.
Resterande studie- och yrkesvägledare framför att de lägger ungefär lika mycket tid på elevgruppen nyanlända som andra elevgrupper på skolan.
Större delen av studie- och yrkesvägledarna berättar att de ser att de nyanlända eleverna hade behövt mer stöd än vad eleverna har idag. Stödet som saknas eller önskas mer av innefattar modersmålsundervisning, mer studiehandledning, mer informationsgivning och fler vägledande insatser.
Under denna rubrik presenteras vilka särskilda anpassningar studie- och yrkesvägledarna finner att de behöver göra vid vägledning av nyanlända elever.
5.2.1 Språkanpassning
Samtliga studie- och yrkesvägledare nämner att nyanlända elever som elevgrupp behöver ett anpassat språk i vägledningssamtal. Anpassningarna beskrivs som att vägledarna behöver vara medvetna om hur de använder sitt språk genom att nyttja sig av enklare ord, hitta synonymer till ord samt tala långsamt och tydligt. Hälften av studie- och yrkesvägledarna upplever att de har större behov av tolk i samtal och då särskilt när vårdnadshavare är med i samtalen. De finner också att vårdnadshavare behöver mer information kring det svenska skolsystemet och vägarna som gymnasieelever kan ta under och efter sin skolgång.
Studie- och yrkesvägledarna upplever att de med nyanlända elever behöver upprepa information och få bekräftelse på att eleverna registrerat vad de har sagt i större utsträckning än med övriga elever på skolan. Därigenom finner de att det är större risk för missförstånd och att utvecklingen av samtalen går långsammare samt blir mer repetitiva än med andra elever.
Ja, språket är den största anpassningen och då måste jag vara noggrann med att eleven har förstått. Det blir ju missförstånd och det kan vara att jag gett ett exempel till eleven, som missförstått mig och pratat med sin mentor om det, men inte uppfattat att det bara är ett exempel. När jag ska ge ut information till eleverna skickar jag hem det i brevform till föräldrarna där förklaringar finns och punkter med vad eleven behöver hjälp med. Det skulle jag ju aldrig göra på ett nationellt program till en förälder. - Frida.
För att komplettera språket i vägledningssamtalen beskriver alla studie- och yrkesvägledarna att de använder sig av att rita, skriva och att förklara genom bilder och film.
5.2.2 Information
Studie- och yrkesvägledarna framför att de nyanlända eleverna är i större behov av information och återkoppling av informationen. Sättet att ge ut information görs ofta
genom bild, text och film. De upplever att de behöver vara extra tydliga med information som ska gå till föräldrar, så att även de kan stötta eleven.
Samtliga studie- och yrkesvägledare tar även upp vuxenutbildningen och andra utbildningsvägar såsom folkhögskola i både enskilda samtal, informationstillfällen och i föräldrasamtal.
Studie- och yrkesvägledarna tar upp dessa fortsatta utbildningsvägar i olika skeden i elevernas skolgång. Anna och Bella tar upp det när de finner att eleverna är i behov av det, exempelvis när de ser att en övergång från gymnasieskolan ska ske. Resterande studie- och yrkesvägledare berättar att de alltid tar upp fortsatta utbildningsvägar kontinuerligt och tidigt i elevernas skolgång.
5.2.3 Anpassad samtalsmetodik
I vägledningssamtal med nyanlända elever ser de flesta av studie- och yrkesvägledarna att de i stor omfattning får använda sig av att ha ett tydligt syfte samt bekräfta och sammanfatta i samtal, för att veta att eleven har tagit in och förstått vad samtalet handlar om.
Studie- och yrkesvägledarna upplever att ambitionsnivåerna varierar hos de nyanlända eleverna, men för elever med höga ambitioner och låga betyg agerar samtliga studie- och yrkesvägledare på liknande sätt. Ett generellt arbetssätt som studie- och yrkesvägledarna utgår ifrån när de möter elever i denna situation är att de väljer att framföra de behörighetskrav som finns på den utbildningen som eleven har som mål. De jämför sedan målets behörighetskrav med vad eleven har i betygspoäng i nuläget, för att eleven ska få en rättvis bild över förutsättningarna som behövs för att eleven ska nå sitt mål.
Frida beskriver ett exempel där hon brottas med hur hon hanterade en situation med en elev som hade ambitiösa mål, men låga betyg:
De kämpar för att komma in och sen när de är där, då kan ju inte vila sig ur det, och man vill ju inte hindra någon heller. Jag hade en elev som ville gå ekonomiprogrammet och jag föreslog handel och administration, som är lite som ekonomi light, men nej det var inte aktuellt. Jag vet faktisk inte hur det gick med eleven sen, men jag har svårt att se att eleven nådde en gymnasieexamen. - Frida.
I dessa samtal målar studie- och yrkesvägledarna även ofta upp en tidslinje där de beskriver hur lång tid det kan ta för eleven att nå sitt mål, för att sedan diskutera olika vägar att gå för eleven. Större delen av studie- och yrkesvägledarna upplever att samtal som dessa kan resultera i en besvikelse hos eleverna, men att denna typen av samtal är ett nödvändigt ont för att eleverna ska förstå sin situation.
5.2.4 Vägledningsmodeller för nyanlända
Utav alla de intervjuade studie- och yrkesvägledarna är det endast Bella och Emma som nämner tydliga modeller och vägledningsverktyg som de arbetar utifrån med gruppen nyanlända.
Bella använder sig av fyrstegsmodellen, som hon förklarar som en modell för att främja självkännedom. Modellen agerar som en paraplymodell i ett projekt där både hon och hennes arbetslag arbetar för att vidga de nyanlända elevernas självkännedom i grupp och enskilda samtal. Hon arbetar också med visualisering av målbild och skalfrågor där hon utgår ifrån SMARTA mål. Bella beskriver SMARTA mål som specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsbundna mål. Hon beskriver att eleverna i dessa samtal får fundera kring vart de befinner sig, hur långt tid det är kvar och vad de behöver göra för att nå sina mål.
Emma förklarar hur hon och hennes arbetsgrupp deltar i ett projekt där de arbetar med motiverande insatser för nyanlända elever. I detta projekt arbetar de med fem olika block. De olika blocken berör bland annat drömmar och mål, vilket handlar mycket om värderingar och framtidsutsikter samt hälsa, mående och studieplanering och val och väljande. Emma har även gruppvägledning med eleverna där de berört bland annat estetiska vinklar såsom att använda alla sinnen i vägledningsövningar.
Under denna rubrik presenteras vilka teman studie- och yrkesvägledarna anser viktiga att behandla i samband med vägledning av nyanlända elever. Det framgår även hur de hade velat lägga upp arbetet med denna grupp om de hade haft mer tid och resurser.
5.3.1 Självkännedom
Större delen av studie- och yrkesvägledarna finner att nyanlända elever är i stort behov av vägledning och i särskilt behov av att utveckla självkännedom. En del av studie- och yrkesvägledarna resonerar kring varför eleverna är i större behov av självkännedom än resterande elever och beskriver att de nyanlända eleverna är helt nya i landet och behöver skapa sig en identitet i Sverige och hitta en ny roll i samhället. Större delen av studie- och yrkesvägledarna finner att det är viktigt att arbeta med elevernas tidigare erfarenheter för att sedan få dem att reflektera kring sina mål och frågor och hur de kan ta sig framåt.
Hälften av studie- och yrkesvägledarna nämner också att de hade velat jobba mer med självkännedom för nyanlända elever, om de hade haft mer tid och resurser. De beskriver att de hade velat arbeta med det i gruppvägledning, vägledningssamtal och i kartläggande samtal.
5.3.2 Omvärldskunskap
Majoriteten av studie- och yrkesvägledarna ser ett stort behov av ökad omvärldskunskap hos de nyanlända eleverna. De ser brister i elevernas förståelse av det svenska skolsystemet, hur man söker jobb i Sverige och möjligheten att utbilda sig under hela livet. Därigenom finner studie- och yrkesvägledarna att det är viktigt att arbeta med information, status kring yrken, praktik och studiebesök för dessa elever.
Med dessa elever behöver man arbeta mer med omvärldskunskap, för de förstår inte alltid hur utbildningar och yrken kan se annorlunda ut i Sverige jämfört med deras hemland. De behöver se olika yrken och utbildningar och arbeta mer med synen på yrken. Så ja att arbeta med allt mer utåt så att eleverna verkligen får insikt i hur allt ser ut. - Emma.
Hälften av studie- och yrkesvägledarna ser också ett behov av att elevernas vårdnadshavare får vägledning kring det svenska skolsystemet och vad det innebär samt att de får förklarat elevens skolgång på ett tydligt sätt.
Majoriteten av studie- och yrkesvägledarna finner att de hade velat arbeta mer med omvärldskunskap om de hade haft mer tid och resurser. Många av dem finner att saker som praktik och inspirationsföreläsningar är något som ligger utanför deras resursram, men att sådana initiativ hade varit givande för eleverna.
5.3.3 Målsättning och motivation
Samtliga studie- och yrkesvägledare ser att det är viktigt med långsiktiga och kortsiktiga mål, för att se både hur långt de kan nå fram under tiden eleverna är i deras nuvarande skolform och också för hur eleverna ska göra för att nå ett större mål längre in i framtiden. De långsiktiga och kortsiktiga målen är starkt kopplade till motivation och större delen av studie- och yrkesvägledarna ser att gruppen nyanlända ofta behöver mycket motivation för att orka igenom den långa sträckan av studier de har framför sig. Studie- och yrkesvägledarna beskriver hur viktigt det är att lyfta fram olika vägar för att eleverna ska kunna nå sina mål samt att eleverna ska ha en plan A, plan B och plan C. De betonar också vikten av att gå tillbaka till kärnan i elevernas studier för att sedan blicka framåt mot vilka mål eleverna har.
Majoriteten av studie- och yrkesvägledarna nämner att målsättning är något de redan arbetar med, men att det hade varit bra om hela skolan arbetade mer med detta för dessa elever.
5.4 Sammanfattning
När studie- och yrkesvägledarna talar om vilka förutsättningar de finner att de har för att arbeta med att vägleda nyanlända elever framgår det att studie- och yrkesvägledarna har brist på tid i vägledningsarbetet med de nyanlända eleverna. Det framgår även att endast
Bella och Emma har både samarbete inom vägledningen med sin arbetsgrupp och särskild vägledningsmetodolgi för elevgruppen.
De särskilda anpassningar studie- och yrkesvägledarna finner att de behöver göra vid vägledning av nyanlända elever är att de anpassar sitt språk, sättet de ger ut information och sin samtalsmetodik. Den anpassade samtalsmetodiken tar sin form i att studie- och yrkesvägledarna arbetar med målsättning och planläggning, för att eleverna ska få en tydligare bild över sin framtid.
Slutligen framgår det att de teman studie- och yrkesvägledarna anser viktiga att behandla i samband med vägledning av nyanlända elever är självkännedom, omvärldskunskap samt målsättning och motivation. Samtliga av studie- och yrkesvägledarna hade velat arbeta mer med självkännedom och omvärldskunskap. Större delen av studie- och yrkesvägledarna arbetar redan med målsättning och motivation, men hade velat se att hela skolan arbetade med detta för de nyanlända eleverna.
6. Analys
I detta kapitel kommer analys av samlad empiri redovisas för med hjälp av De allmänna
råden för arbetet med studie- och yrkesvägledning (Skolverket 2013) och Social Cognitive Career Theory (Brown, 2002). De begrepp som används ifrån SCCT i analysen är: motivation, förväntningar, mål, målsättning och utveckling.
6.1 Resurser och förutsättningar
De centrala dragen som framkommer när studie- och yrkesvägledarna talar kring vilka förutsättningar och resurser de har för att arbeta med gruppen nyanlända elever, är att tid för vägledning av nyanlända elever är en bristvara och att nyanlända elever kräver mer resurser i vägledningssamtal i form av mer anpassningar och tid. Det framgår även att samarbete inom arbetsgruppen är väsentligt, men att det ser olika ut på skolorna.
I Skolverkets allmänna råd (2013) för arbetet med studie- och yrkesvägledning menar man att studie- och yrkesvägledare bör bidra med kunskaper som kan ha betydelse för elevernas studie- och yrkesval och att vägledning och information bör vara tillgänglig för eleverna när de behöver den.
Samtliga studie- och yrkesvägledare finner att vägledning med nyanlända elever kräver mer resurser och tid, som ett resultat av att studie- och yrkesvägledarna behöver göra anpassningar i vägledningssamtalen med nyanlända elever. Anpassningarna görs både genom hur studie- och yrkesvägledarna använder sitt språk, i deras samtalsmetodik och genom vilka hjälpmedel de använder sig av i vägledningssamtalen.
Bella, Emma och Daniella lägger även mer tid på nyanlända som elevgrupp än vad deras tjänst erbjuder, som i sin tur ger konsekvenser i form av stress i att få ihop arbetet för samtliga elevgrupper de ansvarar för.
Studie- och yrkesvägledarna ansvarar för en stor elevsammansättning och har för lite tid för att kunna bidra med att vägledningen är tillgänglig i den omfattning de nyanlända eleverna är i behov. Detta gör att större delen av studie- och yrkesvägledarna inte uppfyller de allmänna råden för studie- och yrkesvägledning som berör tillgängligheten av vägledning. Antalet vägledare på skolorna hade därmed behövt utökas för att samtliga elever skolorna ansvarar för skulle få den vägledning och information de är i behov av.
Enligt Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning bör rektorn tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig skolpersonal. Rektorn ska också tydliggöra formerna för samarbete i vägledningen mellan dessa yrkesroller. Rektorn bör även se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden.
Större delen av studie- och yrkesvägledarna nämner att de på sina skolor arbetar gemensamt för att stötta de nyanlända eleverna, men de gör detta på olika sätt. Samarbetet av vägledningen på skolorna ser därmed väldigt olika ut. Anna, Cecilia, Daniella och Frida har inget särskilt samarbete i sina arbetsgrupper för just vägledning, och inte heller något särskilt samarbete i vägledningen av nyanlända elever. Skolornas arbetsgrupper arbetar istället gemensamt för att stötta alla elever som behöver det i sin skolgång genom samarbete med elevhälsan och i dialog kring elever med mentorer.
Eftersom Anna, Cecilia, Daniella och Fridas skolor inte har något samarbete där hela arbetsgruppen arbetar gemensamt för att vägledningen ska vara hela skolans ansvar kan man se att dessa skolor inte uppfyller de allmänna råd som berör fördelning och samarbete av vägledning samt integrering av vägledning i utbildningen under studietiden.
Bella och Emma är de som utmärker sig i frågan kring samarbete med arbetsgruppen. De har ett närmre samarbete med sina arbetsgrupper än resterande studie- och yrkesvägledare i studien. De arbetar tillsammans med lärare och annan skolpersonal för att vägleda de nyanlända eleverna, och vägledningen integreras även på lektioner. Båda studie- och yrkesvägledarna deltar även i vägledningsprojekt med annan skolpersonal och har väl utformade modeller de använder sig av för de nyanlända eleverna.
Utifrån Bella och Emmas beskrivningar kan man se att de arbetar gemensamt med sina arbetsgrupper för att vägledningen ska vara hela skolans ansvar. De integrerar vägledningen med lärare och annan skolpersonal och därmed uppfyller de de allmänna råden som berör fördelning och samarbete av vägledning samt integrering av vägledning i utbildningen och studietiden.
6.2 Anpassning i vägledning av nyanlända elever
Samtliga av studie- och yrkesvägledarna anpassar vägledningen av nyanlända elever på liknande sätt. Studie- och yrkesvägledarna använder sig alla av språkanpassning, informationsgivning och anpassad samtalsmetodik.
Social Cognitive Career Theory handlar om ett komplext samband mellan två sidor. Den ena sidan består av individens beteende, som i detta fall kan tolkas som gruppen nyanlända, där gruppen nämns som heterogen, men ändå blir sammanslagen till en grupp. Den andra sidan består av antaganden som finns kring individens och gruppens förmågor. Studie- och yrkesvägledarna nämner att de får förhålla sig till en språkanpassning med de nyanlända eleverna som grupp, för att kunna ge ut en så förståelig information som möjligt. När studie- och yrkesvägledarna talar om informationsgivning nämner de att nyanlända elever är i större behov än andra elever, vilket kan tolkas som en förväntning på vilken förförståelse de nyanlända eleverna har av det svenska skolsystemet. Gruppens behov går framför individens och därav hamnar
förväntningarna mer generellt på gruppens prestation, och studie- och yrkesvägledarnas resurser i form av tid räcker inte till för att göra utförliga individuella kartläggningar.
Utifrån resultaten blir det tydligt att ambitionsnivåerna varierar hos de nyanlända eleverna, men att en del av de nyanlända eleverna har tydliga mål när det kommer till studie- och yrkesliv. När studie- och yrkesvägledarna möter elever med låga betyg och höga ambitioner beskrivs det hur de samtalar med eleven kring olika vägar att ta sig dit och olika planer för eleven att falla tillbaka på.
Enligt SCCT påverkar individens förväntningar på sig själv och huruvida den lyckas lösa ett problem eller inte den egna självuppfattningen och vad som är möjligt för
