Jag spelar inte fotboll, det gör mina kvinnliga kollegor!

MALMÖ HÖGSKOLA LÄRANDE OCH SAMHÄLLE

Barn-Unga &Samhälle

Examensarbete i fördjupningsämne,Jämställdhet

15 högskolepoäng,grundnivå

Jag spelar inte fotboll, det gör mina

kvinnliga kollegor!

I do not play football, my female colleagues does!

Ann Lundvall

Martina Barunovic

Förskollärarexamen, 210 hp Examinator: Jonas Qvarsebo Slutseminarium 2016-08-17 Handledare: Despina Tzimoula

2

Förord

Vi vill tacka de manliga förskollärarna som har medverkat i vår studie. Vi vill tacka för att ni tog er tid och bjöd in oss i verksamheten. Vi tackar även de tre förskolecheferna som tog sig tid att svara på våra frågor via mail. Utan er alla skulle denna studie varit omöjlig att genomföra.

Vi tackar även varandra för all tålamod och förståelse. Tack till våra familjer för allt stöd. Vi har valt att arbeta på detta examensarbete tillsammans och har ansvarat för alla delar lika mycket.

Till sist vill vi tacka vår handledare Despina Tzimoula, tack för all utmaning och för att du gång på gång fick oss att reflektera över våra egna fördomar om jämställdhet.

3

Sammanfattning

Vår studies syfte var att undersöka hur män påverkar jämställdheten mellan

förskollärare inom verksamheten, utifrån manliga förskollärare och förskolechefers perspektiv. Vi valde att intervjua fyra manliga förskollärare och tre förskolechefer, alla verksamma inom Malmö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått ta del av åsikter, föreställningar och upplevelser av personer som alla är verksamma inom förskolan. I vår teoretiska del har vi utgått från Yvonne Hirdmans genusteori. Tillsammans med avhandlingar som har berört vår studies syfte har också Hirdman varit en del av tidigare forskning. Slutsatsen av vår studie visade att jämställdhet kan delas upp i kvalitativ och kvantitativ jämställdhet. Bidraget från vår studie visar att båda måste uppnås för att uppnå jämställdhet. För vidare forskning hade det varit intressant att jämföra kvalitativ och kvantitativ jämställdhet i Sveriges förskolor gentemot ett annat land inom Norden, Europa eller en annan världsdel.

4 Innehåll

Prolog ... 5

Inledning ... 5

2.Teori ... 7

Jämställdhet förklarat utifrån Eva- Karin Wedin ... 7

2.1 Hirdmans genusteori ... 8 3. Tidigare forskning ... 9 4. Metod ... 13 4.1 Metodval ... 13 4.2 Urval ... 14 4.3 Bearbetning av empirin ... 14 4.3 Genomförande ... 14 4.4 Etiska övervägande ... 15 5. Resultat /(Analys) ... 17

5.1 Fördomar, förväntningar och föreställningar om genus ... 17

5.2 Yrkets status ... 20

6. Sammanfattning och Slutdiskussion ... 25

6.2 Vidare forskning ... 27

5

Prolog

Jämställdhet är en vision, ett mål som innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att kunna skapa och forma det liv de lever. Jämställdhet handlar om genus, det vill säga flickor/pojkar, kvinnor/män och om deras lika villkor i samhället. När män och kvinnor delar inflytande och makt i alla delar av samhällslivet, då har vi uppnått demokrati och ett rättvist samhälle (Wedin, 2014).

”Jämställdhet är målet, genus visar vägen att nå målet”. Wedin skriver att jämställdhet är en kunskapsfråga och att de deltagande inom verksamheten måste arbeta aktivt med jämställdhet.

Inledning

Vi bor i Skåne och har därför valt att titta på Malmö Stads jämställdhetsmål som innebär att öka antalet män från åtta procent till tio procent år 2020. I ett av målen vill Malmö Stad fokusera på att få in fler män till förskolan, så att män och kvinnor blir jämställda mellan könen.

Kommer det bli mer jämställt inom förskolan om antalet män ökar inom verksamheten från åtta till tio procent? Enligt Marie Nordberg (2005) som har forskat om manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och

heteronormativitet går det inte att räkna antalet män och bedöma jämställdheten utifrån det. Författaren menar att man måste studera verksamheten och vad som händer i den. (Nordberg, 2005).

Vi har valt att undersöka hur män påverkar jämställdheten mellan förskollärare inom verksamheten. Eftersom Malmö Stad har som mål att få in fler män till verksamheten valde vi att intervjua fyra manliga förskollärare och tre förskolechefer, alla verksamma inom Malmö. Vi ville undersöka deras upplevelser, fördomar, förväntningar och föreställningar på jämställdhet mellan förskollärarna inom verksamheten. I prologen förklaras jämställdhet utifrån Ewa-Karin Wedin (2014).

6

I läroplanen tas jämställdhet upp som en utmaning för pedagogerna och verksamheten att uppnå. Läroplanen skriver att ”förskolan ska motverka stereotyper”, men vad stereotyper innebär lämnar man åt verksamhetens egna fria tolkning. Vi blev

involverade i jämställdhetsfrågorna och vi såg att inom förskolans verksamhet fanns det en otydlig diskussion om vad jämställdhet är och står för. Vårt intresse väcktes och vi ville ta reda på hur män påverkar jämställdheten mellan förskollärare inom

verksamheten. Studien utgår från manliga förskollärare och förskolechefers perspektiv.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att undersöka hur män påverkar jämställdheten mellan förskollärare inom verksamheten, utifrån manliga förskollärare/förskolechefers perspektiv

Våra frågeställningar är:

Hur påverkas verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv om fler män blir anställda inom förskolan?

Vilka egenskaper och kompetenser anses vara attraktiva hos den manliga respektive den kvinnliga förskolläraren?

1.2 Disposition

Examensarbetet består av sex kapitel. Det första kapitlet innehåller inledning, syfte och frågeställningar. Kapitel två innehåller teoridelen där fokusen ligger på Yvonne

Hirdmans genusteori. I kapitel tre tas tidigare forskning upp som relaterar till studien. Metod kommer på kapitel fyra, där framkommer även etiska övervägande, samt hur studien gått tillväga för att få in empirin. I kapitel fem redovisas intervjuerna samt analys av empiri. I kapitel sex presenteras sammanfattning och diskussion, samt idéer till vidare forskning som berör studiens fokus.

7

2.Teori

Undersökningen har analyserats med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori. Hirdman är professor i historia. Hirdman har även bedrivit genusinriktad forskning och är särskilt känd för att i Sverige ha lanserat begreppet ”genus”. Empirin har vi valt att analysera med hjälp av Hirdmans genussystem (2010). För att se jämställdheten utifrån

verksamheten valdes Eva-Karin Wedin (2014) som med hjälp av sin bok

Jämställdhetsarbete i förskola och skola utgått från sina egna upplevelser och lärdomar.

Wedin är ingen teoretiker utan tjänstgör som genuspedagog .

Jämställdhet förklarat utifrån Eva- Karin Wedin

Wedin är genuspedagog och har skrivit mycket om jämställdhet inom förskolan. Wedin (2014) vill ta reda på hur jämställt det är i praktiken och hon säger att ”Jämställdhet är målet, genus visar vägen att nå målet”. Wedin skriver att jämställdhet är en

kunskapsfråga och att de deltagande inom verksamheten, i detta fall förskolan måste vara medvetna om relevansen av att jobba med jämställdhet. Wedin skriver att

jämställdhet är ett mål, en vision och det som eftersträvas är att män och kvinnor ska ha samma makt att forma sina egna liv. Hon menar att det handlar om kön, flicka/pojke, kvinna/man och om lika villkor i samhällets alla strukturer.

Jämställdhet har sitt ursprung i de mänskliga rättigheterna och är något som alla inom förskolan måste arbeta aktivt med. I förskolans styrdokument finns det tydliga mål att uppnå, som exempelvis att ” flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (Lpfö, 98 rev.2010). Wedin skriver om rekryteringsarbete, det betyder en jämn fördelning bland kvinnor och män i verksamheten. Enligt Wedin innebär en jämställd rekrytering att andelen män måste öka. Hon skriver att det vanligaste argumentet som används när man vill få in fler män, är att barn behöver manliga

förebilder. Att verksamheten är i behov av manliga kunskaper som att spela fotboll eller konflikthantering. Dessa argument tyder på att de kvinnliga pedagogerna brister i särskilda kompetenser och egenskaper. Wedin menar att med dessa argument skapas

8

ojämställdhet, då det som anses vara kvinnligt och manligt blir tydligt. Wedin diskuterar stereotyper som innebär fördomar, förväntningar på vad som anses vara manligt eller kvinnligt.

2.1

Hirdmans genusteori

Yvonne Hirdman (2010) skriver om genussystemet, vilket hon förklarar är en

ordningsstruktur av könet. Hirdman menar att genussystemet vilar på två ben, det ena benet är dikotomi som innebär att en isärhåller kvinnor och män. Det andra benet är hierarki och det betyder att mannen är normen för det mänskliga. Mannen anses vara det normala, det generella och att mannen är överordnad kvinnan. Enligt Hirdman skiljs det på män och kvinnor som två olika arter, i och med det har man gjort en genusstruktur. Hirdman skriver att genus betyder det sociala könet, där kön står för det biologiska. Hirdman (2010) skriver om ett genuskontrakt och det kännetecknas av tre

grundläggande principer.

 Kvinnor och män hålls isär, där kvinnor och män är varandras motsatser.





En genusordning som människor ofta är omedvetna om. Hirdmans teori beskriver hur genuskontraktet skapas på gruppnivåer på strukturer i samhället.

9

3. Tidigare

forskning

Avhandlingarna och artikeln som presenteras i tidigare forskning har valts till studien då de berör jämställdhet och genus.I studien framkom det att fördomar, förväntningar, föreställningar vad som är manligt eller kvinnligt är något människor har fördomar och åsikter om. Efter att ha läst tidigare forskning och den amerikanska artikeln har studien kommit fram till att jämställdhet kan delas upp i kvalitativ och kvantitativ jämställdhet. I avhandlingen Fler män i förskolan av Christin N. Granberg & Hanna Sällemark, (2015) beskriver författarna om hur verksamheten ska gå tillväga för att rekrytera in fler män till förskolan. Yrket ska höjas med högre löner och rekrytera in fler ungdomar att välja att studera till förskollärare. Yrket ska anpassas till både män och kvinnor, ingen ska behöva bli dömd utifrån stereotypiska påfund om hur män och kvinnor bör vara. Forskarna skriver i sin avhandling om Mia Heikkilä som är genusforskare. Heikkilä menar att argumentet med att ha manliga förebilder i förskolan, är mer komplicerat och motsägelsefullt. Heikkilä skriver att manliga förebilder inte går ihop med den svenska förskolans uppdrag eftersom uppdraget handlar om att motverka stereotyper och inte att stödja de. Enligt Granberg & Sällemark ska kön inte dömas utifrån biologin, utan kön är socialt konstruerat av samhället. De skriver att män i förskolan inte ska vara en

könsfråga utan ska istället handla om kompetens och mångfald. Forskarna är inte helt överens om hur jämställdheten inom förskolans verksamhet ska uppnås. Att höja statusen med högre löner och karriärs möjligheter, påverkar jämställdheten mellan manliga och kvinnliga pedagoger men enligt forskarna kan detta argument ifrågasättas. Forskarna skriver att verksamheten behöver fler män men samtidigt påstår forskarna att männen inte ska bli dömda utifrån deras kön. Sedan vänder forskarna på argumentet och hävdar att manliga förebilder är problematiskt, eftersom läroplanen har som mål att motverka stereotyper.

10

Marie Nordberg skriver i sin doktorsavhandling ”Jämställdhetens spjutspets?- Manliga

arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och

heteronormativitet” (2005) att hon studerat män och deras situation i förskolan. Hur

bemöts män på en kvinnodominerad arbetsplats? Hon skriver att jämställdhetsdiskursen är svår att greppa och har därför delat upp begreppet jämställdhet i tre delar.

Den första delen är jämställdhet som könsöverskridande likhet, där på visas likheten mellan könen. Män och kvinnor gör ett aktivt arbete för att visa att deras kompetens inte har något att göra med deras kön. Diskurs två är jämställdhet som maktskillnad mellan könen. Nordberg skriver att det handlar om ”det manliga övertaget i samhället”, och att kvinnor är i en underordningsposition. Diskurs tre är jämställdhet som en komplementär skillnad mellan könen och innebär att män och kvinnor förväntas ha komplementära egenskaper. Enligt Nordbergs studie upplevde männen att rutinkontroller som städning och hålla i ordning blev mera påpassat av de kvinnliga kollegorna eftersom de ansågs mer kompetenta än sina manliga kollegor. Det reduceras till två motsatta kön där deras egenskaper är komplementära. I studien framkom det att kvinnorna inom förskolan hade gjort könsöverskridande sysslor. Det ändrade sig när en manlig förskollärare anställdes. Då förväntades han av sina kvinnliga kollegor ta över stereotypa manliga uppgifter. Författaren skriver att de kvinnliga kollegorna i studien ansåg att deras manliga kollegor var oansvariga, men ändå roliga och charmiga. Det framkom även att de upplevde att männen kunde kasta sig in i äventyrliga lekar medan de kvinnliga pedagogerna fick ansvara mer kring rutiner och säkerhet. De kvinnliga förskollärarna återgick att ägna sig åt kvinnliga traditionella sysslor, som rutinkontroller och städning. Enligt Nordberg blev det en ökad polarisering mellan könen. I Nordbergs avhandling har det forskats om att kvinnor och män hålls isär men att kvinnor och män kompletterar varandra. Eftersom manliga förskollärare är en bristvara menar Nordberg att jämställdheten blir

komplicerad mellan manliga och kvinnliga förskollärare, komplicerad på grund av att de manliga förskollärarna får en högre status för att de är sällsynta inom förskolans

verksamhet. Det ställs högre krav på de kvinnliga förskollärarna enligt Nordberg.

Förväntningarna på den manliga förskolläraren som arbetstagare bidrar till att skapa inte en arbetstagare utan en ”manlig” arbetstagare. Nordberg menar att den ”manliga” kroppen blir kategoriserad som en symbol som människor, samhället, omgivningen och verksamheten har åsikter om. Vilket i sin tur leder till att en missar de manliga

11

förskollärarna som individer, personligheter skriver författaren. Genom att vara en symbol får männen enligt Nordberg ta på sig en roll om att vara en manlig förebild för pojkar men även andra män inom verksamheten. I Nordbergs studie framkom det att trots motsättningar uppfattade författaren en lättsam stämning mellan de manliga och kvinnliga förskollärarna på arbetsplatsen. Nordberg skriver om begränsningar att göra karriär inom förskolan och att de manliga arbetstagarna därför rekryteras till chefer. Detta medförde att det blev färre manliga förskollärare inom barnomsorgen.

Margareta Havung (2000) skriver i sin avhandling Anpassning till rådande ordning, En

studie av manliga förskollärare i förskoleverksamhet, om de traditionella

föreställningarna om vad som anses vara manligt eller kvinnligt på den svenska

arbetsmarknaden. Det som gör studien relevant för denna undersökning är att forskaren tar upp hur stor plats stereotypa könsroller ges inom den svenska förskolans arena. Både män och kvinnor reproducerar föreställningar om de stereotypa könsrollerna. Havung skriver precis som Hirdman (2010) om genuskontraktet och menar att det handlar om konkreta föreställningar om män och kvinnors relation till varandra. Författaren menar att yrken blir könsmärkta på grund av egenskaper som tillförts. Forskaren skriver att kontraktet handlar om osynliga regler och förväntningar på könen. Havung skriver att genus kan vara en förväntning, det finns förväntningar på båda könen, alltså kvinnligt och manligt. Vidare skriver Havung att förskolan och skolan inte når upp till de jämställdhetsmålen som finns i läroplanerna. Förskolan behöver lära sig mer om jämställdhet och genus. Det är cheferna som bär ansvaret att jämställdhetsmålen blir genomförda. Havungs forskning har handlat om att studera manlig personal inom Kalmars och Kronobergs län. Studien har innefattat observation av män i arbetslag. Det som kunde kopplas till vår studie var att männen i intervjun medgav att de hade

traditionella uppfattningar vad män respektive kvinnor förväntades att göra inom verksamheten. Havung tolkade att männen i hennes studie uppfattade verksamheten som kvinnoorienterad och att den bedrevs på ett feminint sätt. Männen anpassade sig enligt Havung till en rådande ordning med att bli omsorgsanpassade på ett könsneutralt vis. Däremot visade det sig i avhandlingen att när de manliga förskollärarna höll aktiviteter var de aktiviteterna inte kopplade till genus. Havung skriver att hon ser en

12

liten positiv förändring inom förskolans värld om att motverka könsstereotyper, men att utvecklingen går sakta fram.

För att få en bredare syn på samhällets diskussion om män och kvinnor, speciellt fokus på män, barn och omsorg kan en läsa avhandlingen Göra pappa med barn. Den svenska

pappa politiken 1960- 95( 2002). Författaren som har skrivit avhandlingen heter Roger

Klinth och han beskriver en samhällsutveckling och en politisk skärpa kring den svenska papparollen. Klinth tar en igenom en historisk berättelse om politiskt arbete kring föräldraförsäkringen som började bearbetas under 1960- talet. I första hand handlade föräldraförsäkringen om kvinnors rätt att vara jämställda till männen.

I denna samtid var samhället precis som i dagsläget heteronormativt och debatten togs i fart på grund av kvinnors rättigheter. En fråga som var aktuell var kvinnors roll utanför hemmet. Kvinnorna var förvärvsarbetare och skulle vara ekonomiskt oberoende och klara sig utan att vara beroende av en man. Eftersom kvinnors roll började ifrågasättas började även mannens roll bli ifrågasatt. Enligt Klinth fick mannen en annan roll i hemmet, han blev en pappa som tog hand om omsorgsbiten som att bada barnen eller läsa läxor. Det blev alltmer ett krav på mannen att vara en aktiv fadersfigur kopplad till hem och barn. Enligt Klinth skapades en dubbel frigörelse för könen, det kallas med ett finare ord emancipation.

Barrie Thorne, en amerikansk etnograf har skrivit artikeln Gender Play (1993). Han har undersökt hur förskollärare lär ut genus till barnen. Thorne ville undersöka om man delade upp barnen utifrån deras kön, det vill säga pojkar och flickor. I undersökningen framkom det att förskollärarna ibland var medvetna om sitt eget genustänk och agerade utifrån detta. Precis som Klinth (2002) menar Thorne att genus förekommer och

existerar inom förskolan, men Thorne menar att det är något som är i ständig förändring. Förskolan speglar samhället och samhället förändras kontinuerligt. Människor skapar genus bara genom uppdelning av det biologiska könet. Men kön är även konstruerat av människor påverkade av det samhälle, kultur eller religion vi lever i. Precis som Klinth skriver, bara genom att ifrågasätta könsroller startas en förändring.

13

4. Metod

I metod delen beskrivs hur studien gått tillväga för att få in material. Senare förklaras hur studien har genomförts. De etiska överväganden beskrivs även.

4.1 Metodval

Vi vill undersöka hur män påverkar jämställdheten mellan förskollärare inom

verksamheten. Studien har utgått från fyra manliga förskollärare och tre förskolechefers perspektiv. För att få fram deras fördomar, förväntningar och föreställningar om

jämställdhet valde vi att intervjua var och en för sig

.

Kvalitativ metod innebär att man intresserar sig för människors mening, betydelse och innebörd eftersom syftet med studien är att undersöka hur män påverkar jämställdheten mellan förskollärare i verksamheten. För att studera detta valde vi att intervjua fyra manliga förskollärare, alla verksamma inom Malmö Stad. Vi valde även att intervjua tre förskolechefer från Malmö, för att ta reda på hur de förhåller sig till Malmö Stads mål om att få in fler män till förskolan. För att få bredare och djupare svar på frågor kan man använda sig av en kvalitativ metod. Alvehus (2013) skriver att en kvalitativ metod uppmärksammar innebörder och variationer vilket ansågs mest passande för studien. Kvantitav metod handlar däremot om statistisk och mer mätbar data enligt Alvehus som ej ansågs vara lika passande för att få fram tankar, känslor och berättelser. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervju när vi intervjuade de manliga förskollärarna. Enligt Alvehus följer intervjuaren då ett papper som består av ett fåtal öppna frågor, eller bredare teman som konversationen centreras kring. Det positiva med att välja den här metoden är att respondenten har större möjlighet att påverka innehållet av samtalet under intervjun. Den som intervjuar måste vara mer alert i sitt agerande mot respondenten och måste fokusera på följdfrågor. Vi valde även en strukturerad

intervjumetod när vi intervjuade de tre förskolecheferna. I denna metod använder man sig av förutbestämda frågor, resultatet av det kan bli förutbestämda resultat enligt Alvehus. Fördelen med det här valet av intervjumetod är att man får in svaren snabbare men det kan också leda till att svaren blir ytliga.

14

4.2 Urval

Vi valde fyra manliga förskollärare, två var verksamma inom förskolan och de två andra arbetade på skolan. Dessa fyra förskollärare blev rekommenderade av sina chefer att medverka i vår studie efter att vi hade skickat ut förfrågningar till olika förskolechefer inom olika områden i Malmö. Vi mailade ut frågor till förskolechefer inom Malmö och tre stycken svarade på våra frågor. I vår analys/resultat kommer vi benämna de fyra förskollärarna med figurerade namn, (Ola, Kalle, Hans och Nils). Förskolecheferna kommer vi benämna med nummer ett till tre.

4.3 Bearbetning av empirin

Vi intervjuade fyra manliga förskollärare och varje intervju tog cirka trettio minuter. Efter att alla intervjuer var genomförda transkriberade vi det inspelade materialet. Vi har lyssnat på de inspelade intervjuerna och valt att utesluta det som vi ansåg vara irrelevant för studie. Irrelevanta detaljer som suckar, stön och utsvävande samtal kring andra teman. De tre förskolechefer som intervjuades genom mail återkom med sina svar efter några dagar. Vi sökte efter skillnader och likheter i svaren vi fick. Vi valde att gruppera och kategorisera för att få en ordning och struktur på vårt material. Alvehus (2013) skriver om att begreppet diskurs ska innehålla en förståelse om hur språket är strukturerat i olika sammanhang beroende på vilken kontext vi agerar i. Efter att ha lyssnat och läst igenom alla svar fick vi fram två teman.

4.3 Genomförande

Vi valde att intervjua de fyra manliga förskollärarna på deras arbetsplatser i enskilda rum. Eftersom tiden var knapp valde de intervjuade att vara kvar på sina arbetsplatser. Vi informerade om att vi ville spela in samtalet. Vi informerade även om de fyra etiska kraven. Vi valde också att intervjua tre förskolechefer från Malmö Stad.

Malmö Stads mål är att få in fler män till förskolan, målet är tio procent år 2020. Utifrån detta mål ville vi undersöka hur tre förskolechefer förhåller sig till

15

jämställdhetsmålet. Eftersom de inte hade tid at träffa oss och bli intervjuade på plats, valde vi att skicka ut fyra slutna frågor. Fördelen med att skicka ut strukturerade frågor var att svaren kom snabbt tillbaka. Frågorna som ställdes var konkreta och likaså svaren. Nackdelen med att skicka ut frågor på mail var att det blev opersonligt och svaren kändes inte alltid genomtänkta. Det positiva för respondenten kan vara att man får mer tid på sig att tänka igenom sina svar men också mer tid att anpassa svaren. Alvehus skriver att metod främst handlar om hur en viss bild av verkligheten

produceras. Vi valde att ta reda på vad fyra manliga förskollärare hade för uppfattning på jämställdheten inom verksamheten. För att få en bredare aspekt på vår studie, hade vi kunnat välja ut fyra kvinnliga förskollärare och utfört samma intervjuer. Vi var dock tvungna att begränsa vår studie på grund av tidsbrist.

4.4 Etiska övervägande

Vi har under vårt examensarbete följt vetenskapsrådets förhållningsätt och

forskningsetiska principer. Vi informerade våra respondenter om att vi skulle spela in intervjun för att senare gå tillbaka och analysera materialet. Vi informerade våra respondenter som svarade via mail på slutna frågor att vi kommer att analysera deras svar. Alla medverkande accepterade kraven och tackade ja till intervjun.

Vetenskapsrådets fyra grundläggande principer är:

1. Informationskravet

Vi informerade alla som vi intervjuade om vårt syfte till vårt examensarbete. Vi berättade för informanterna om hur och varför vi valde det ämne att fokusera på.

2. Samtyckekravet

De deltagande i vår studie fick information om att de när som helst kunde avbryta sin delaktighet och att det var utifrån deras villkor vi valde att lägga nivån på.

16

3. Konfidentialitetskravet

Alla som vi intervjuade informerades att intervjun var anonym. Varken deras namn eller arbetsplats kommer inte nämnas under studien. All material till

examensarbetet är endast för vår undersökning. Ingen annan kommer att ta del av materialet. Efter studien kommer all material att raderas.

4. Nyttjandekravet

All material som samlades in kommer endast att användas till vår studie som forskningsändamål. Ingen annan kommer att få tillgång till materialet. (Vetenskapsrådet, 2002)

17

5. Resultat /(Analys)

I detta avsnitt redogörs resultatet med hjälp av teori och tidigare forskning. Resultat/ (analys) utifrån respondenternas spontana reaktioner under intervjun. Det som utmärktes under intervjuerna har delats upp i två teman.

5.1 Fördomar, förväntningar och föreställningar om genus

Vid den tredje intervjuade förskolläraren Hans, berättade han om en kränkande upplevelse. Barnen i förskoleklassen hade gympa. Han var tvungen att få tag på sin kvinnliga kollega som var i omklädningsrummet för flickor. Hans öppnade dörren och en av flickorna reagerade väldigt starkt på detta. Hon skrek, ”stäng dörren”! Efteråt blev han inkallad till chefen då flickans föräldrar hade klagat på hans agerande. I intervjun framkom det att Hans blev anklagad för att ha tittat på flickan, vilket han blev väldigt chockad över. Enligt honom var hans avsikt endast att få tag på sin kollega och inget annat. Han kände sig kränkt och påhoppad av flickan och hennes föräldrar. Han berättade för oss under intervjun att flickan var lite ”känslig”, men han trodde inte det skulle bli en sådan stor grej av situationen. Han undrade om det hade blivit likadant om en kvinnlig kollega hade gjort samma sak. Den (tredje) förskolechefen vill gärna ha en blandad personalgrupp i sin verksamhet. Han nämner att det är viktigt att förebygga, stötta och hantera fördomar och förväntningar inom arbetslaget. Han eftersträvar mångfald och jobbar aktivt med att ifrågasätta förväntningar, normer och värderingar i sin verksamhet. Hans undrade om en kvinnlig kollega hade blivit bemött på samma sätt och enligt den tredje förskolechefen hade dilemman som Hans nämnde i intervjun diskuterats i arbetslaget vilket Hans saknade på sin arbetsplats.

Enligt Hirdman (2010) kan fördomar om vad som anses manligt respektive kvinnligt se olika ut utifrån genusstrukturerna. I intervjun framkom det att den manliga

förskolläraren hade känt sig illa berörd av barnet, föräldrar och chefen. Hans uttalar sig bara om att flickan var lite ”känslig”. Det kan tolkas att förskolläraren gjorde skillnad på manligt och kvinnligt utifrån sina egna förväntningar, precis som Yvonne Hirdman (2010) tar upp utifrån genuskontraktet om att män och kvinnor hålls isär. Det kan

18

uppfattas att Hans delar upp manligt och kvinnligt utan att vara medveten om att han gör det eftersom han fördomsfullt anser att flickar var lite känslig. Samtidigt som han dömer flickans känslor blir han själv dömd på grund av omgivningens stereotypa föreställningar om hur män/kvinnor, flickor/ pojkar bör agera. Hade pojkarna reagerat annorlunda i samma situation undrade han?

Wedin (2014) skriver om jämställdhet utifrån ett genusperspektiv. Författaren delar upp genus utifrån biologiskt kön, socialt och kulturellt kön. Wedin skriver att genus är något som skapas mellan oss människor på samhällets olika nivåer. Allt eftersom människor växer upp i det samhälle de lever i, blir de också medvetna om var gränserna mellan kvinnligt och manligt går. Genus är inte statiskt utan synen vad som anses kvinnligt och manligt förändras i takt med samhällets förändring. Denna förändring kan ses utifrån tidsepoker, olika kulturer och i olika delar av världen (Wedin, 2014).

Förskolechef (två) svarade att jämställdhet för henne var rättvisa mellan män och kvinnor. Hon nämner också att det är viktigt med lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom samhällets alla områden. I intervjun framkom det att hon ansåg att statusen inom yrket måste höjas för att locka in fler män till verksamheten. Hon tyckte att det var positivt med manliga ungdomar som får praktik (sommarpraktik) och får testa på yrket för att de ska bli intresserade och söker in till utbildningen. Det

uppfattades som att förskolechef (två) inte var klar med vad jämställdhet innebar inom förskolans värld, eftersom hon svarar att jämställdhet är rättvisa mellan män och kvinnor. Men vad rättvisa innebär nämner hon inte i intervjun.

Under intervjun med förskolläraren Nils berättas några kränkande situationer han har varit med om. En händelse som utmärker sig är när han har vattenlek med barnen ute på förskolans gård. Han berättar att barnen leker och har roligt. Han tar fram en Ipad för att fotografera till barnens lärlogg när chefen plötsligt kommer och undrar vad som händer. Chefen påpekar genast att ”det passar sig inte” att han har vattenlek med barnen. Det kan misstolkas av föräldrarna, eftersom barnen bara var i badkläder. Nils blev väldigt förvånad och ledsen. Han kände sig kränkt av chefen på grund av sitt kön. Veckan därpå kom han och hans kollega överens om att hon skulle utföra samma vattenlek. De ville se hur deras chef reagerade när en kvinna utförde aktiviteten. I intervjun sa han att chefen nu var väldigt positiv och uppmuntrande mot den kvinnliga förskolläraren.

19

Thorne (1993) skriver i sin artikel om olika stereotyper och fördomar om de olika könen, där det framgick att förskollärarna ibland var genusmedvetna. Nils kände sig kränkt av chefen på grund av sitt kön, det vill säga för att han var man. Precis som Thorne (1993) menar kan det tolkas att chefen i detta fall inte var genusmedveten. Precis som Hirdman (2010) skriver om hade chefen förmodligen en strukturell bild av den stereotypa, manliga förskolläraren. Hirdman skriver att alla människor är med och skapar genuskontraktet. Det kan uppfattas att chefen hade en individuell syn men hennes strukturella syn krockade med hennes egna föreställningar. När chefen uttrycker ”Det passar sig inte!” kan en undra vem det inte passar för. Är det hennes egna

föreställningar eller är det samhällets förväntningar? Enligt Wedin (2014) är kategoriseringen en av människans viktigaste sorteringsmekanismer, exempelvis uppdelning mellan kvinnor och män. Wedin hävdar att människor inte behöver veta varandras etiska ursprung, klasstillhörighet, utbildning och så vidare för att kunna förhålla oss till varandra, men kön måste vetas, skriver Wedin (2014).

Nordberg (2005) skriver att det handlar om det manliga övertaget i samhället. Hon utgår från jämställdhet som en komplementär skillnad mellan könen. Det innebär att män och kvinnor förväntas ha komplementära egenskaper. Det reduceras till två motsatta kön där dessa egenskaper är kroppsligt förankrat i manligt och kvinnligt. Det kan verka som förskolechefen tre hade andra förväntningar på männen än kvinnor på grund av att männen skulle vara medvetna om sin funktion som skulle uppfyllas i verksamheten. Förskolläraren Kalle nämner under intervjun att hans kompetens som dramapedagog var det han var mest stolt över. Han berättar vidare om sitt drama projekt som han var ansvarig för. Det var något han brann för och kände stor glädje över. Under intervjun diskuterades det om den intervjuade var medveten om innebörden om den stereotypa manliga förskolläraren. Till svar blev ”Jag spelar inte fotboll. Det gör mina kvinnliga

kollegor”. Här syns tydligt det som Nordberg (2005) skriver om i sin avhandling, att

män och kvinnor kompletterar varandra. Samtidigt pratar Nordberg om att i hennes studie visade det sig att kvinnorna inom förskolan hade gjort könsöverskridande sysslor. Det kan kopplas till de kvinnliga kollegorna till Kalle, då de spelade fotboll. Dock var Kalle fortfarande den stereotypa, auktoritära manliga förskolläraren. Däremot hade Kalle åsikter om vad som var en manlig respektive kvinnlig syssla.

20

Vid frågan om en man och en kvinna skulle söka en tjänst, hur tänker du i valet mellan dessa två? Två av de kvinnliga förskolecheferna svarade att de söker främst efter kompetens och utbildning, könet har ingen betydelse. Den manliga förskolechefen svarade däremot annorlunda. Om båda könen uppfyller kriterierna på det som söks på ett likvärdigt sätt, då är det mer gynnsamt för verksamheten att välja den manliga förskolläraren eftersom Malmö Stad har som målsättning att öka antalet män till tio procent år 2020.

5.2 Yrkets status

En av de fyra intervjuade förskollärarna nämnde att skälet till att han valde att bli förskollärare, var för att vara en manlig förebild. Han fick ofta höra av sina kvinnliga kollegor om hur viktigt det var för barnen att ha en manlig förebild att se upp till. Hans kvinnliga kollegor påpekade ofta för honom, att det var tur att han var där eftersom de länge önskat sig en manlig kollega, som kunde spela fotboll med barnen. Enligt honom själv, upplevde han genom sin vistelse i förskolan att han var en förebild för barnen. Han berättar att eftersom han är en man och har valt att arbeta som förskollärare, visar han barnen att han är er en förebild inom yrket. Marie Nordberg (2005) skriver om jämställdhet som maktskillnad mellan könen. Hon menar att det handlar om det manliga övertaget i samhället där kvinnor är i en underordningsposition. Samtidigt skriver hon att det är svårt för männen i förskolan på grund av att de är i minoritet. Förskolläraren Ola säger att han är en manlig förebild. Han har själv valt sin utbildning och yrke. Det upplevdes under intervjun att han inte var så säker som han ville framstå, då han under samtalets gång upprepar att han själv har valt sin utbildning. Ola vill visa barnen att det räcker gott och väl med att bli lärare och genom sitt val och vistelse hävdar han att han är en förebild för dem. Yvonne Hirdman skriver om genuskontraktet som handlar om tre grundläggande principer. I en av de grundläggande principerna tar hon upp att mannen värderas högre än kvinnan, precis som Nordberg (2005) skriver i sin

avhandling. Det kan uppfattas att Olas kollegor värderade honom högre än dem själva eftersom de hela tiden höjde honom till skyarna genom hans vistelse i verksamheten. Enligt Hirdman (2010) är alla människor med och skapar genusordningen, något som

21

även framkommer i intervjun. Olas kollegor höjer honom för att han är man men istället borde han höjas för sina kompetenser.

Ewa-Karin Wedin (2014) skriver om jämställdhet i förskolan och om våra föreställningar om vad som anses vara kvinnligt eller manligt. Hon anser att

omgivningen kan höja individer på grund av dess kön, men det behöver inte alltid vara till fördel för individen. Det kunde tolkas att Ola både var positiv och negativ inför att bli upphöjd av sina kollegor. Wedin (2014) skriver att makt kan ge möjligheter för individen att utvecklas men det kan också hämma individens utveckling. Utifrån intervjun med Ola tolkades att han upplevdes splittrad av att vara ensam man i verksamheten på grund av omgivningens men också sina egna förväntningar och fördomar på respektive kön. I avhandlingen Fler män i förskolan (Granberg och Sällemark, 2015) skriver författarna att förskoleyrket måste anpassas till både män och kvinnor. Ingen ska behöva bli dömd utifrån stereotyper, hur män och kvinnor

fördomsfullt bör vara.

Förskolläraren Kalle, arbetar i en förskoleklass på en skola och nämnde ofta under intervjun om sin egen roll i verksamheten. Han jobbar i ett arbetslag som består av fyra förskollärare, varav resterande är kvinnor. Han berättar under intervjun, att han upplever sig inte vara en minoritet som ensam man, eftersom han blir otroligt uppskattad av omgivningen. Vid frågan om han själv var medveten om sin egen roll som manlig förskollärare svarade han att de kvinnliga kollegorna såg upp till honom. Det framkom under intervjun att status var viktigt för honom eftersom han påpekade flera gånger om sitt ”projekt” som han var ansvarig för. Under intervjun framkom det att hans

kompetens som dramapedagog var det han var mest stolt över. Han upplevde att han hade mer frihet. Inte lika mycket krav på sig som han hade haft om han hade jobbat på en förskola. Under intervjun frågade Kalle om han upplevde att han hade fått en annan roll under sina yrkesår. Kalle som hade varit verksam i ungefär tjugo år berättar att han hade blivit en auktoritär förebild för barnen.

Enligt Nordbergs avhandling (2005) framkom det i studien att kvinnorna inom förskolan hade gjort könsöverskridande sysslor. Detta ändrade sig när en manlig

22

förskollärare anställdes. Då förväntades han ta över stereotypa manliga uppgifter. De kvinnliga förskollärarna återgick att ägna sig åt de traditionella, kvinnliga sysslorna. Enligt Nordberg blev det en ökad polarisering mellan könen istället för att det skulle vara jämställt. Förskolläraren Kalle var väldigt tydlig med att säga att han hade lärt sig genom åren och det uttryckte han med att säga ”Learning by doing”. Vi undrade vad han menade med det. Han berättar att han genom att använda sig av olika redskap, som bland annat rösten kunde dra det till sin fördel. Han berättade att kollegorna bad honom om hjälp med att få barnen att lugna ner sig i olika situationer.

Hirdman (2010) skriver om genuskontraktet, där nämner hon att det manliga värderas högre än det kvinnliga. Under intervjun med Kalle framkom det att de kvinnliga kollegorna behövde hjälp av den manliga förskolläraren i olika situationer. Det kan tolkas att när Kalle sa att han även var dramapedagog försökte han höja sig själv och sin status. Det kunde uppfattas som han värderade dramapedagog högre än förskollärare eftersom han pratar mer om att han är dramapedagog än förskollärare. I likhet med Kalles resonemang ansåg förskolechef (två) att det är viktigt med fler manliga

förskollärare inom verksamheten. Hon säger att barnen behöver manliga förebilder som är stolta över sin yrkesroll.

Havung (2000) skriver i sin avhandling om de traditionella föreställningarna om vad som anses vara manligt eller kvinnligt. Hon skriver precis som Hirdman (2010) om genuskontraktet och hävdar att det handlar om konkreta föreställningar om män och kvinnors förhållande till varandra. Havung skriver att kontraktet handlar om osynliga regler och förväntningar på de olika könen. Det framkom även under intervjun med förskolechef (två) att det bör finnas fler män som förebilder för andra män. Med det menar förskolechefen att det måste finnas fler män ute i verksamheten. Hon nämner att hon är medveten om att det är ett kvinnodominerat yrke. Som ung man kan det verka skrämmande att komma till en förskola med bara kvinnor.

Under intervjun med Kalle upplevdes det att han var nöjd med sitt yrke och kände sig behövd av sina kollegor trots att han var i minoritet. I intervjun framgick det tydligt att inom verksamheten där Kalle arbetade fanns en tydlig arbetsuppdelning mellan manliga och kvinnliga förskollärare. Den manliga förskollärarens roll var att vara en aktiv auktoritär ledare. En som barnen såg upp till och hade respekt för.

23

Under intervjun med förskolläraren Hans visade det sig att efter sin utbildning testade han på olika yrken. Han nämner i intervjun att han var osäker inför sitt val att arbeta som förskollärare. Istället valde han att prova på olika yrken som inte hade någon anknytning till förskolan. Senare fick förskolläraren ett erbjudande om ett vikariat på en skola. Han berättade att han trivdes bra på sin arbetsplats. Däremot ville han utvecklas och läste vidare på universitet. På grund av sin kompetens blev han rekryterad till en annan skola. På sin nya arbetsplats blev han It ansvarig. Under intervjun framkom det att han var tillfredsställd med sin anställning på skolan. Vid frågan om förskolläraren saknade att arbeta på en förskola, svarade han bestämt nej. ”Jämställdhet för mig är ett socialt tillstånd där alla människor har samma status och respekt, alla är lika mycket värda sa en av förskolecheferna.” Hon nämner även att kommunen satsar på

karriärmöjligheter som bland annat, förste förskollärare eller biträdande förskolechef. Dessa två tjänster är nya på marknaden inom Malmö Stad. Enligt den intervjuade har hon länge önskat karriärmöjligheter för att locka in fler män till förskolan. Granberg och Sällemark (2015) skriver i sin avhandling hur förskolan ska gå tillväga för att höja yrkets status. Skribenterna skriver att det som borde höjas är kompetensen och mer fortbildning. Under intervjun kom det fram att mer kompetens och utbildning var aktuellt enligt förskolläraren Hans och förskolechef (ett).

Enligt Wedin (2014) handlar jämställdhet om jämlikhet mellan män och kvinnor. Det verkar alltså under intervjuerna att förskollärarutbildning på universitetsnivå inte är tillräcklig eftersom en strävar efter mer kompetens och mer utbildning. Wedin (2014) skriver att genusordningen uppstår i samhällets strukturer. Genusordningen utifrån en individ eller gruppnivå. Att förskolläraryrket anses ha låg status av en person behöver inte betyda att andra tycker likadant. Enligt Wedin handlar genusordningen om att synliggöra mönster på olika relationer mellan män och kvinnor.

Malmö Stads mål är att år 2020 öka andelen män i förskolan till tio procent. Vid frågan om hur förskolechef tre förhåller sig till Malmö Stads mål om att få in fler män till verksamheten. Förskolechefen berättar att jämställdhet är att arbeta för att skapa

jämlikhet och motverka traditionella könsmönster. Vid frågan om vilka egenskaper han eftersöker hos de anställda svarade han att den som ska anställas ska brinna för sitt arbete. Förskolechefen nämner även kriterier som uppskattas, som bland annat är en

24

attraktiv specialisering. Kompetens som musik, specialpedagogik, kunskap om språkstörning och gärna andra språk.

Havung (2000) skriver i sin avhandling hur förskolan ska nå jämställdhetsmålen som finns i läroplanen. Hon skriver att förskolan behöver lära sig mycket mer om

jämställdhet och genus, vilket hon anser ligger på chefernas ansvarsområde. Det kan tolkas att förskolechefen har högre krav på sina anställda än på sig själv eftersom han inte nämner sitt eget ansvar som chef. Det kan uppfattas motsägelsefullt när han diskuterar om den manliga förskollärarens viktiga funktion i ett kvinnodominerat yrke. Hirdman (2010) menar att män och kvinnor hålls isär, vilket fanns en tydlig koppling till förskolechefens uttalanden om den manliga förskollärarens funktion i ett

kvinnodominerat yrke. Hirdman menar att mannen är normen och överordnad. Det kan uppfattas som att förskolechef tre antar att den manliga förskolläraren ska veta sin kompetens och funktion i ett kvinnodominerat yrke.

25

6. Sammanfattning och Slutdiskussion

Malmö Stad har som mål att öka andelen män inom förskolan från åtta till tio procent år 2020. Detta kan relateras till vår studie eftersom männen som vi intervjuade var i minoritet inom verksamheten. För att nå upp till jämställdheten mellan könen måste verksamheten arbeta kontinuerligt med jämställdhetsfrågor och genus skrver Havung (2000). Forskaren menar att ansvaret främst ligger på chefernas ansvarsområden, att sträva efter en mer jämställd verksamhet. Under intervjuerna med förskolechefer visade det sig att kraven på sina anställda var väldigt höga och diffusa när det kommer till kunskap om jämställdhet.

Syftet med studien var att undersöka hur män påverkar jämställdheten mellan förskollärare inom verksamheten utifrån manliga förskollärare och förskolechefers perspektiv. I vår analys framkom det att jämställdheten kan delas upp i två delar, kvalitativ och kvantitativ jämställdhet, precis som Nordberg skriver om i sin avhandling. Enligt Nordberg går det inte att räkna antalet män och bedöma

jämställdheten utifrån det. Man måste studera verksamheten och vad som händer i den. Vårt bidrag utifrån vår studie är att jämställdhet är något som måste uppnås både kvantitativt och kvalitativt.

Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män i alla områden i samhället. Inom förskolan är det inte en jämn fördelning, eftersom

förskoleyrket är ett kvinnodominerat yrke. Om antalet hade varit lika mellan män och kvinnor hade vårt resultat troligtvis sett annorlunda ut eftersom vi då hade kunnat utgå från en verksamhet med kvantitativ jämställdhet. Kvalitativ jämställdhet handlar om lika villkor mellan män och kvinnor på samhällets alla nivåer. Kvalitativ jämställdhet handlar om att vara medveten om fördomar, förväntningar, och föreställningar som påverkar kvinnor och män i samhället, precis som Nordberg (2005) nämner i sin avhandling.

Om vi fokuserar på den kvalitativa jämställdheten som vi berör i frågan, vilka egenskaper och kompetenser anses vara attraktiva hos den manliga respektive den kvinnliga förskolläraren? En av förskolecheferna svarade att utöver

26

områden av cheferna. Resultatet av vår analys är att kvalitativ jämställdhet är baserad på en individnivå, alltså olika uppfattningar om jämställdhet.Hirdman (2010) skriver om genuskontraktet. Genus är något som är föränderligt och normen hur män och kvinnor, flickor och pojkar bör vara förändras hela tiden. Hirdman menar att vi alla är med och skapar genusordningen.

Utifrån studiens resultat om vilka egenskaper och kompetenser som anses vara attraktiva hos den manliga respektive den kvinnliga förskolläraren upplevs på en individnivå och tolkas individuellt beroende på vem man frågar. Fördomar,

förväntningar och föreställningar om genus tolkas utifrån individen och det samhälle en befinner sig i. Vi har kommit fram till att kvalitativ jämställdhet som handlar om lika villkor mellan män och kvinnor är svårt att uppnå på gruppnivå eftersom det tolkas utifrån en individnivå.

Vi undrade hur verksamheten påverkades ur ett jämställdhetsperspektiv om fler män blir anställda inom förskolan? I studien framkom det att det inte var kvantitativt jämställt eftersom männen var i minoritet inom verksamheten. Hade antalet män ökat hade verksamheten blivit jämnt könsfördelat, alltså kvantitativt jämställt.

Hirdman (2010) skriver att innehållet av ordet jämställdhet har förändrats men omfånget har blivit bredare. Hon menar att allt det vi ser i samhället som handlar om genus finns det risk att genus artikuleras och därmed finns även risk att genus extremiseras.

Hirdman (2010) skriver att en ständig diskussion om kvinnor och män innebär en risk att vi blir polariserade ännu mer. Det vi har fått fram av vår studie är att jämställdhet är ett brett ämne och människor tolkar det olika utifrån individuella förväntningar,

fördomar och föreställningar. För att uppnå jämställdhet inom förskolans verksamhet måste främst antalet män öka. Även om vi uppnår en jämn könsfördelning mellan manliga och kvinnliga förskollärare måste en könsbrytning äga rum. Vi tolkar precis som Klinth (2002) att detta är på väg att hända. Eftersom förskolan ska spegla samhället och samhället är i ständig förändring står förskolan inför en stor förändring.

27

6.2 Vidare forskning

För att forska vidare i studien hade det varit intressant att utveckla intervjuerna med fyra kvinnliga förskollärare, för att få en jämn könsfördelning av studien. För att studera vidare om kvantitativ jämställdhet hade en kunnat jämföra olika storstäder som Malmö, Göteborg och Stockholm. En skulle även kunna jämföra skillnad mellan storstad och landsbyggd.

Man skulle kunna jämföra kvantitativ och kvalitativ jämställdhet i Sverige kontra ett annat land i Norden, Europa eller med en annan världsdel.

Om vi skulle utgå från att en förskola är kvantitativt jämställd hade det varit mycket intressant att se hur den kvalitativa jämställdheten visar sig inom förskolans

28

Referenslista

Internet

www.Malmo.se/Förskola & Utbildning/Fler män i förskolan

www.vr.se (Etiska kraven, Vetenskapsrådet, 2002)

Thorne Barrie (1993) Gender play, Girls and boys in school, Great Britain: Marston Lindsay Ross International

Avhandlingar

Andersson, Anneli & Heikkilä, Mia (2008). Könskonstruktioner, föreställningar om kön

och riskupplevelse. En reflektion kring betydelsen av kön gällande attityder till ett

slutförsvar för använt kärnbränsle. Svensk kärnbränslehantering AB.

Granberg N, Christin och Sällemark, Hanna (2015). Fler män i förskolan- En antologi om Breddad rekrytering, Sveriges Kommuner och Landsting. ISBN: 978-91-7585-250-8 Produktion Kombinera AB, Tryck LTAB

Havung, Margareta (2000) Anpassning till rådande ordning En studie av manliga

förskollärare i förskoleverksamhet, Lärarhögskolan, Malmö.

Klinth, Roger (2002). Göra pappa med barn: den svenska pappapolitiken 1960-95. Diss Linköping: Univ., 2002

Nordberg, Marie (2005). Jämställdhetens spjutspets? Manliga arbetstagare i

kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet. Diss.

Göteborg Göteborgs universitet, 2005.

Litteratur

Alvehus Johan (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok, Stockholm: Liber AB

Berge Britt- Marie & Gaby Weiner (2001) Kön och kunskap, Lund: Studentlittratur Bryman Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm: Liber AB

29

Hartman Sven (2011) Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter, Falkenberg: Natur och Kultur

Harding, Sandra (2006) Science and Social Inequality Feminist and Postcolonial Issues, Oxford: Marston Book Services Ltd

Hirdman Yvonne (2010) Genus- om det stabilas föränderliga former, Malmö: Liber AB Olofsson Britta (2007) Modiga prinssessor & ömsinta killar, Malmö: Elanders Berlings Riddarsporre Bim (red) (2006) Utbildningsledarskap- Nu och i framtiden, Danmark: Författarna och Studentlitratur

Skolverket (1999) Olika på lika villkor, Uppsala: Trycksaksmäklaren Skolverket (2010) Läroplanen för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010

Wedin Eva-Karin (2014) Jämställdhetsarbete i förskola och skola, Stockholm: Nordstedts Juridik AB

Intervjuer

Intervjuer med fyra manliga förskollärare: Förskolläraren Ola - 20160323 Förskolläraren Kalle - 20160311 Förskolläraren Hans - 20160317 Förskolläraren Nils - 20160323 Förskolechef 1-mail Förskolechef 2-mail Förskolechef 3-mail

30

Bilaga 1

Frågor till förskolecheferna:

Vad innebär jämställdhet och jämlikhet för dig?

Vilka egenskaper söker du hos en manlig förskollärare?

Om två män söker en tjänst, vem väljer du? Vilka kriterier går du efter?