Hur går det till? : En studie kring verksamma pedagogers uppfattningar kring att arbeta med pedagogisk dokumentation

Full text

(1)Examensarbete Avancerad nivå. Hur går det till? EN STUDIE KRING VERKSAMMA PEDAGOGERS UPPFATTNINGAR KRING ATT ARBETA MED PEDAGOGISK DOKUMENTATION. Författare: Annsofi Karsberger. Handledare: Joyce Kemuma. Examinator: Lottie Lofors- Nyblom Termin: VT -2012. Program: Lärarprogrammet. Ämne/huvudområde: Pedagogiskt arbete III. Poäng: 15 hp.. Högskolan Dalarna 791 88, Falun Sweden Tel. 023-77 80 00.

(2) Abstract Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. Målet var även att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svårigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som användes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer på två förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen. Undersökningen resulterade i, genom läst litteratur samt intervjuerna som genomfördes, att samtliga pedagoger ansåg att pedagogisk dokumentation, är ett verktyg som synliggör barnens och pedagogernas läroprocesser. Vi kan även se att pedagoger i studien menar att det är deras uppgift att arbeta och ta ansvar för att det dokumenteras på ett sytematiskt sätt som är bra för den pedagogiska verksamheten. Vilket också skildras i förskolans läroplan. Hur det arbetas med det i verksamheten skiljer sig en del mellan de två förskolorna. En del jobbar mer konkret med det, medan andra precis har börjat. En annan aspekt som har framkommit i studien är att pedagogerna tänker lite olika kring hur viktigt det är att jobba med pedagogisk dokumentation. Det framkom i undersökningen att barns delaktighet i arbetet med dokumentationerna var viktigt, men svårt att genomföras.. Nyckelord: Pedagogisk dokumentation, dokumentation, historiskt perspektiv, Reggio Emilia och dokumentationens förekomst, Barnsyn och barns delaktighet..

(3) Innehållsförteckning Abstract. 2. Innehållsförteckning. 3. Förord. 5. 1. Inledning 1.2 Disposition. 1 1. 2. Syfte 2.1 Frågeställningar. 1 1. 3. Bakgrund och litteraturgenomgång 3.1 Bakgrund 3.1.1 Historiskt perspektiv 3.1.2 Reggio Emilia filosofin och dokumentationens förekomst 3.1.3 Styrdokument om pedagogisk dokumentation 3.2 Litteraturgenomgång 3.2.1 Barnsyn och barns delaktighet i samband med dokumentationen 3.2.2 Att dokumentera 3.2.3 Pedagogisk dokumentation 3.2.4 Metoder som används i pedagogisk dokumentation och vad som dokumenteras. 2 2 2 3 4 5 5 6 7 8. 4. Metod 4.1 Kvalitativa studier och Intervju som datainsamlingsmetod 4.2 Urval och deltagande 4.3 Genomförande av intervjuer 4.4 Etiska aspekter 4.5 Studiens tillförlitlighet 4.6 Databearbetning. 9 10 10 10 11 11 12. 5. Resultat 5.1 Pedagogers definition 5.1.1 Definition av dokumentation 5.1.2 Definition av pedagogisk dokumentation 5.2 Skillnader mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation 5.2.1 Skillnader 5.2.2 Likheter 5.3 Att arbeta med dokumentation och pedagogisk dokumentation 5.3.1 Att arbeta med dokumentation och varför 5.3.2 Att arbeta med pedagogisk dokumentation 5.4 Avslutande resultat. 12 12 12 12 13 13 13 14 14 15 16. 6. Diskussion 6.1 Diskussion av framtaget resultat. 16 16 20. 6.2 Metoddiskussion 7. Slutsats. 7.1 Förslag till vidare forskning Litteraturlista. 20 21 22.

(4) Styrdokument Internet. 23 23. Bilaga 1 - Brev till pedagogerna. 24. Bilaga 2 – Intervjufrågor. 24.

(5) Förord Jag skulle vilja tacka alla pedagoger som har medverkat i min studie, utan er hade det inte blivit någon undersökning. Ett stort tack till min handledare Joyce Kemuma för din goda handledning, och all respons på mitt arbete. Sarah Karsberger tack för ditt stöd och uppmuntran under min studies gång, och för att du har korrekturläst mina texter, all kärlek till dig. Slutligen till min kära familj för all kärlek, värme och uppmuntran under hela min utbildningstid, och ett stort tack för er tålmodighet under tiden som jag har skrivit mitt examensarbete. Jag älskar er! Annsofi Karsberger Högskolan Dalarna, Falun Juni 2012.

(6) 1. Inledning Under min utbildningstid har det alltid funnits ett intresse för pedagogisk dokumentation som har ökat genom åren. Detta ledde till en önskan om att erhålla fördjupade kunskaper kring den pedagogiska dokumentationen och skriva detta examensarbete om ämnet. Många tankar har funnits kring ämnet och genom denna studie, kan det bli ett underlag till det framtida arbetslivet där kunskaperna även kan utnyttjas som snart färdigutbildad förskollärare. Förhoppningen med studien är även att den kan bidra till en ny kännedom om hur man jobbar med pedagogisk dokumentation. Studien bidrar med att få uppslag och idéer samt hur man på olika sätt kan använda sig av pedagogisk dokumentation som ett hjälpmedel verksamheten. ”När en pedagogisk dokumentation fungerar som bäst blir den navet i hjulet som sätter snurr på pedagogiska och didaktiska tankar i den ena barngruppen. Det kan även användas som underlag för föräldrar samtal och bedömning av kvalitén i förskolan”. (Wehner-Godeé 2012, s. 13) ”Förskollärare har ansvar att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner”. (Lpfö98, rev 2010, s. 14). Av denna anledning valdes fokus på förskollärare för att få fram deras tankar samt uppfattningar kring arbetet med pedagogisk dokumentation. När begreppet pedagoger benämns i studien syftar det till verksamma förskollärare.. 1.2 Disposition Studien är uppdelad i sex delar. I det första avsnittet presenteras en inledning. Där klarläggs ämnesvalet. I avsnitt två skildras syftet med undersökningen, vilka frågeställningar som ska besvaras i studien. Avsnitt tre består av själva bakgrunden som är indelat i olika rubriker; Historiskt perspektiv, Reggio Emilia filosofin och dokumentationens förekomst, Styrdokument om pedagogisk dokumentation, Barnsyn och barns delaktighet i samband med dokumentationen, Att dokumentera, Pedagogisk dokumentation, och slutligen Metoder som används i pedagogisk dokumentation och vad som dokumenteras. Avsnitt fyra beskriver metoden; varför just den valts som grund till studien, pilotstudie, genomförande samt etiska aspekter. I avsnitt fem presenteras studiens resultat utifrån frågeställningarna. Diskussionen beskrivs i det avslutande avsnittet. Där belyses även metoddiskussion och resultatdiskussion. Avsnittet avslutas med förslag på fortsatt forskning kring ämnet.. 2. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas uppfattning kring pedagogisk dokumentation samt att se hur de arbetar med det i verksamheten.. 2.1 Frågeställningar  Hur definierar pedagoger dokumentation samt pedagogisk dokumentation?  Uppfattar de några skillnader mellan dokumentation samt pedagogisk dokumentation?  Hur arbetar de med dokumentation samt pedagogisk dokumentation och varför?. 1.

(7) 3. Bakgrund och litteraturgenomgång Följande kapitel är indelat i sex avsnitt. Avsikten är att presentera det material som tagits del av och studerats gällande pedagogisk dokumentation. Vad tidigare författare och forskning säger kring ämnet kommer lyftas fram. Materialet har haft en stor betydelse, och har utgjort grunden för denna studie.. 3.1 Bakgrund Bakgrunden består av: Historiskt perspektiv, Reggio Emilia filosofin samt styrdokument om pedagogisk dokumentation. 3.1.1 Historiskt perspektiv Friedrich Fröbel bedöms som förskolans grundare på grund av sin förskolepedagogik som han utvecklade för förskolebarn i början på 1800-talet. Man skulle ta tillvara på barnens spontana och naturliga behov av att vara aktiva. (Pramling Samuelsson & Mårdsjö, 2007). Användningen av iakttagelser och dokumentationer kan spåras ända till 1900-talets början (Lenz Taguchi, 2000). Iakttagelser och dokumentationsarbete hade syftet fram till 1970-talet att frigöra barn i förhållande till en utvecklingspsykologisk vetskap. En vanlig form av dokumentationsteknik, infördes av en majoritet av förskolor under 80-talet. Det var en pärm till varje barn som var tänkt att fungera, som ett minne av barnets utveckling på förskolan. I den uttrycktes det olika fakta om barnet, som till exempel allergier, syskon, olika vanor, men även vad barnen redan kunde och hade lärt sig. Där fanns avbildningar av barnets händer och fötter, teckningar och mycket annat. (Lenz Taguchi, 2000). Under slutet av 1990-talet inträffade ett skifte beträffande fokus av användandet av observation och dokumentation. Från att vara ett redskap för att i första hand korrektion och normalisering, till ett redskap för inspektion och utvärdering, samt för att följa barnens lärande och dess läroprocesser (Lenz Taguchi, 2000). Inom aktivitetspedagogiken bestod dokumentation och värdering av den pedagogiska processen som centrala teman.(SOU 1997:157,s 20). Den nya eller progressiva pedagogiken handlade om att man utgick från barnen och deras intressen, inte från en indelning inom skilda kunskapsområden (SOU 1997:157). Genom att använda psykologin som vetande samt genom observationer och dokumentation kunde lärdom tillämpas och utvinnas ur praktiken. Dessa huvudsakliga drag har varit framträdande för den svenska förskolepedagogiken (SOU 1997:157). Nuförtiden utgörs förmodligen det största antalet observationer och dokumentationer i ett värderande syfte. Frågan är emellertid, ur ett maktperspektiv, om inte effekten bitvis är sammaledes (Lenz Taguchi, 2000, s102). Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) talar om att synen på barnens lärande och framsteg har växlat genom tiderna och att det rådande synsättet har influerat såväl förskolepedagogikens innehåll som dess utformning. Svenning (2011) beskriver att dokumentation är något som många förskolor de senaste åren har satsat mycket på. Enligt skolverket (2004) är det läroplanen och dess genomförande, samt pedagogisk dokumentation som har prioriterats i kommunerna de senaste åren. ”Arbetslaget ska använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden.” (Lpfö98, rev 2010, s15).. 2.

(8) ”På senare år har pedagogisk handledning av arbetslag blivit ett viktigt inslag i förskolans utvecklingsarbete. Denna form av handledning innebär att en utomstående person, tex en kollega, försöker få medlemmarna i arbetslaget att tillsammans reflektera över det pedagogiska arbetet genom att tillföra nya perspektiv och ställa frågor. I detta sammanhang, liksom i andra former av utvecklingsarbete, kan personalens observationer och dokumentation av det pedagogiska arbetet och barnens läroprocesser användas som utgångspunkt för gemensam reflektion. Pedagogisk dokumentation är inte bara ett värdefullt arbetsverktyg i det dagliga arbetet i förskolan, utan kan också användas som underlag för fortbildning, föräldrasamarbete och utvärdering”.(SOU 1997:157, s. 58). 3.1.2 Reggio Emilia filosofin och dokumentationens förekomst Enligt Lenz Taguchi (1997) kommer pedagogisk dokumentation från Reggio Emilia filosofin och av den anledningen valdes att lyfta fram deras syn på pedagogisk dokumentation. ”Pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg har använts i den norditalienska staden Reggio Emilias kommunala barnomsorg under de senaste 30 åren, och där lyckas fungera både som ett underlag för fortbildning, arbetsutveckling, föräldrasamarbetet och utvärdering. I Reggio Emilia är dokumentationens viktigaste uppgift att synliggöra barnen som rika, kompetenta och aktivt kunskapssökande. Barnens kunskapsskapande läroprocesser har stått i första rummet, men i intim interaktion med pedagogens och övriga vuxnas läroprocesser. Den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia har grundats på en övertygelse om att den kunskap som vuxna kan få om och av barn är lika viktig som den kunskap som vuxna kan ge barnen”.(Lenz Taguchi, 1997, s. 7). Lenz Taguchi (1997) uttrycker att när pedagogisk dokumentation används som ett arbetsverktyg, handlar det inte om att förändra sitt arbetssätt till ett annat. Det handlar inte om en utveckling enligt ett pedagogiskt program, som på ett angivet sätt gör att man efter en tids arbete med dokumentation, några ändringar i miljön samt några dokumenterade teamarbeten kan säga att man jobbar efter ”Reggio Emilia pedagogiken” är det inte frågan om. Det handlar om att börja använda ett arbetsverktyg som har utvecklats i Reggio Emilia och vars riktning den påtagliga dokumentationen kan ligga till grund för ett ständigt förändringsarbete på förskolan. Dokumentationsarbetet består av en ständig information om; var står jag/vi just nu? Vilket förhållningssätt till barnen, till lärdom, till lärande, till medarbetare och så vidare formuleras i dokumentationen? Hur fungerar jag som pedagog i arbetet med barnen? Dokumentationen ger oss även svar på vad barnen kan och deras läroprocesser (Lenz Taguchi, 1997). ”Vid de kommunala förskolorna i Reggio Emilia ingår observationer och dokumentationer som en del i den pedagogiska filosofin. Där har man 40 års erfarenhet av att använda pedagogisk dokumentation som en hjälp att läsa, lyssna och känna av vad barnen kommunicerar. Att producera dokumentationer betraktas som ett viktigt pedagogiskt verktyg”. (Wehner-Godeé, 2011, s. 19). Wallin (2003) berättar om att när Reggio Emiliapedagogiken framkom kände pedagogerna, att de var i behov av att lära sig av barnen för att begripa hur de tänkte. Därför behövde pedagogerna dokumentationer för att kunna reflektera över det skedda och för att kunna se framåt. Utifrån barnens intressen kunde pedagogerna planera sitt arbete samt se det egna arbetet och hur det kunde utvecklas. Wehner-Godeé (2011) skriver att vid de kommunala förskolorna i Reggio Emilia utgör iakttagelser och dokumentationer som en del i den pedagogiska grundidén. Att skapa dokumentationer bedöms som ett viktigt pedagogiskt verktyg. Wehner-Godeé (2011) beskriver även att en pedagogisk dokumentation med inspiration från Reggio Emilia rymmer många fördjupningsmoment. Den har sin begynnelse i ett pedagogiskt tänkande och en värdegrund. Dokumentationen rymmer renskrivna eller sammanställda observationer med tankar över det insamlade underlaget. Syftet är att synliggöra barns kunskapsskapande och varierande kompetenser samt att göra en utveckling i den pedagogiska praktiken. Reggio Emilias arbetsform 3.

(9) bygger inte på någon färdig metod utan åskådliggör istället ett synsätt av barns lärande (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Wehner-Godeé (2011) uttrycker om att i Reggio Emilia särar pedagogerna mellan begreppen se och iaktta. När man observerar har man en mening, ett ändamål och väljer ett perspektiv. Kennedy (1999) vittnar om sin egen erfarenhet kring skillnaden gällande dokumentation och pedagogisk dokumentation. Hon pekar på att skillnaden utgörs av hur man hanterar sin dokumentation. Det handlar om att dra nytta av den för att hjälpa barnen att se sitt eget lärande och att för att bli en bättre pedagog och inte låta den uteslutande vara något ”dött” att fästa på väggarna. Gedin och Sjöblom (1995) anser att när man talar om Reggio Emilia handlar det om ett synliggörande, där har dokumentationen en betydande uppgift. Målet är att synliggöra barnens och pedagogernas arbete för dem själva, för föräldrar, för myndigheter samt politiker. Även Lenz Taguchi (1997) uttrycker sina tankar kring detta. Skolverket (2004) skriver även de använder dokumentationen för att ge föräldrarna tillfälle att kunna följa barnen och deras framsteg, men också för att ge barnen möjlighet att gå bakåt och påminnas om vad de har gjort och upplevt under sin tid i förskolan. Grut (2005) formulerar att dokumentationen som tillvägagångssätt vilket Reggio Emilia pedagogiken anger som metod, används för att säkra reflektion över och lärande om hur den pedagogiska verksamheten i förskolorna ständigt kan förbättras. I den pedagogiska dokumentationen lär både barn och pedagoger sig att lära. Med det menar hon att lärprocesserna sammanställs med bild, text, video, för att sedan gemensamt med andra, fungera som underlag för reflektioner, diskussioner samt tolkningar. Hon åsyftar även på att pedagogens roll är att uppmärksamt höra på, märka samt sammanställa barnens och deras kunskapssökande, undersöka och tänka igenom detta. Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan man på ett bra och verksamt sätt arbeta med dessa delar, och samtidigt synliggöra barns läroprocesser och låta dem vara delaktiga i reflektionerna. Forsell (2005) citerar Barsotti som uttrycker sig efter Vea Vecchis ord att: ”om vårt syfte är att lära känna det moderna barnet, det barn som lever i dag och som vi egentligen vet så lite om och göra. dess röst hörd i ett samhälle som lyssnar ytterst lite på barnet, då är vår enda möjlighet att använda ett att dokumentera som hjälper oss att få större ögon och öron, så att vi kan beskriva vad barnen verkligen gör och säger” (s. 207).. 3.1.3 Styrdokument om pedagogisk dokumentation I förskolans läroplan (Lpfö98, rev 2010, s14) Skildras det att Förskolans kvalitet fortlöpande och regelmässigt ska sammanställas, följas upp, analyseras och utvecklas. För att kunna granska förskolans kvalitet och generera goda förutsättningar för lärande krävs det att barns framsteg, lärande följs, samt att det dokumenteras och undersöks. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. ”Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande”. ”Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderinges resultat som pekar på väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett klart barnperspektiv ”.(Lpfö98, rev 2010, s. 14).. 4.

(10) I Läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2010, s 15) står det att förskollärare ska ha ansvaret för resultaten av dokumentationer, vidareutvecklingar samt analyser i det sytematiska kvalitetsarbetet används för att klargöra förskolans kvalitet och därmed barns förmågor till framsteg och lärande. I förskolans läroplan(Lpfö98, reviderad 2010, s15) framställs det hur arbetslaget ska sammanställa, följa upp och klargöra barnens delaktighet och inflytande i dokumentationer och utvärderingar. Barnes idéer, deras undersökande frågor samt vilka möjligheter de har för att kunna påverka deras egna perspektiv, ska man ta tillvara på. I regeringens förord till förskolans läroplan (2010) beskrivs pedagogisk dokumentation ” Förskolans verksamhet skall, planeras, genomföras, utvärderas och utvecklas i förhållande till de uppställda målen i läroplanen. Det är angeläget att metoder för utvärdering utvecklas som är tydligt relaterade till de uppställda målen för verksamheten och som bidrar till en utveckling av det pedagogiska arbetet. Genom pedagogisk dokumentation kan verksamheten i förskolan synliggöras och bli ett viktigt underlag i diskussionen kring och bedömningen av verksamhetens kvalitet och utvecklingsbehov. För att läroplanens mål skall uppfyllas krävs en väl utbildad personal som får möjlighet till den kompetensutveckling och det stöd som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sitt arbete.” (s. 4).. 3.2 Litteraturgenomgång Litteraturgenomgång består av: Barnsyn och barns delaktighet i samband med dokumenterandet, pedagogisk dokumentation samt metoder som används i pedagogisk dokumentation och vad som dokumenteras.. 3.2.1 Barnsyn och barns delaktighet i samband med dokumentationen Johansson och Pramling(2003) ställer sig frågan; vad innebär det att förstå ett barns perspektiv? Kan vi lärare överhuvudtaget ta barns perspektiv? För att inse barns perspektiv är vi anvisade till att tyda det barn gör eller anger samtidigt som våra föreställningar om barns perspektiv styr vår tolkning. Johansson och Pramling (2003) skriver vidare att barnsyn enbart inte är något som uttrycks i ord. Barnsyn får alltid en konkret formulering mer eller mindre eftertänksamma handlingar från lärares sida. Just därför är det av stor vikt är att varje lärare medvetet reflekterar över sin barnsyn och dess uttryck. Svenning (2011) talar om begreppen barns perspektiv och barnperspektiv, och att de används när det samtalas att man vill få en insyn i barnens tillvaro. Åberg och Taguchi(2005,s59) skriver att beroende vilken bild man har av barnet påverkar den pedagogiska verksamhet vi skapar. Författarna(2005,s59) skriver vidare att vi alla har en barnsyn, men att den antingen är omedveten eller medveten, men beroende på om man är medveten om den eller inte kommer det att påverka vilket förhållningssätt man har till barnen. ”Som jag ser det är det två helt olika sätt att se på barn, som har att göra med vilken. kunskapssyn man har, men också vilken pedagog man väljer att vara. Om man väljer att i första hand se barns behov och brister, kräver det en pedagog som hela tiden finns till hands, berättar och förklarar, rättar till, skyddar och håller koll. Det innebär att man som vuxen vet allt, kan allt och måste förmedla detta till barnen. På det sättet ger man inte barnen möjlighet att tänka själva, ställa egna frågor och använda hela sin förmåga, fantasi och kompetens”.(Kennedy, 1999, s17) ”När man väljer ett bedömningsinstrument måste man reflektera över vilken barnsyn som präglas i förskolans arbete”. (Benckert, Håland & Wallin, 2008, s. 131). Lenz Taguchi (1997) hävdar att beroende på vad man har för barnsyn ger det följder för hur man förhåller sig till barn, medarbetare samt föräldrar. Kennedy (1999) vittnar om hur angeläget det är 5.

(11) att vi ständigt har våra ögon och öron öppna, för att inte gå miste om händelserna som kan lära oss att förstå hur barn tänker. ”Reflektionen förutsätter ett öppet nyfiket sinne och det vi vill ta reda på är vad barnen tänker och förstår, vilket intresse de har och hur kan vi utmana dessa tankar och deras lust för att ge dem inflytande”.(Nyman, 2010, s. 7). Svenning (2011) Uttrycker att om man har tagit bilder som man vill sätta upp på väggen på avdelningen, kan man placera dem på golvet och låta barnen välja vilka bilder som ska hängas upp. Sandberg (2008) anser att om barn ska göra sig hörda fordras en vaken och positiv omgivning där tid finns för att verkligen ta reda på barns egna tolkningar och erfarenheter av sin situation. Kennedy (1999) ger uttryck för att en viktig del i dokumentationen är att ge barnen chans att se och komma ihåg utvecklingen och kunna lära av den. Att de får tillfälle att berätta för dem som inte var med och att de i sin tur kan framföra frågor och att barnen kan förtydliga händelsen för sig själva och andra. ”Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer skall tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet”.(Lpfö98, rev 2010, s9). Wehner-Godeé (2012) uttrycker sig om när man skildrar för barnen vad du formulerat eller åskådliggör vad du har fotograferat eller videofilmat, ger du barnen tillfälle att få syn på sina egna lärandeprocesser samtidigt som du får syn på din egen. Kennedy (1999) hävdar att vårt åtagande som pedagoger är att lyssna på samtliga barn och se till att alla kan utveckla sina resurser. Den uppgiften får vi aldrig överge. Svenning (2011) undrar över om vi ger barnen tid och infallsvinklar för att främja sina egna betraktelser på sitt deltagande i dokumentationen, eller är vi för snabba att tro att vi vet förklaringen? I Lpfö98 står det ”Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation” (s. 11).. ”Det är en dokumentation som alltid är förälskad och står på barnens sida”.(Jonstoij & Tolgraven, 2001, s. 28).. Dahlberg skriver i förordet i Wehner-Godeés (2011) bok ”Att fånga lärandet att begreppet pedagogisk dokumentation och den reflekterande praktikern blivit modebegrepp och man undrar egentligen vad begreppen står för. Dewey och Köhlers har i sina arbeten ställt intressanta pedagogiska frågeställningar som än idag är aktuella för förskolan och skolans verksamhet. Tolkningen av det insamlade materialet kräver ett kvalificerat tolkningsarbete- att man som pedagog ständigt är på jakt efter kännetecknen och ledtrådar som kan ge utmaningar till nya sätt att arbeta på tillsammans med barnen. Om vi lyckas ”fånga lärandet” med hjälp av pedagogisk dokumentation ges dock stora möjligheter till en förändring av den pedagogiska praktiken”. 3.2.2 Att dokumentera Doverborg (2008) beskriver betydelsen av att barnen har dokumenterat det de varit delaktiga i. Det fungerar som en hjälp och får dem att minnas vad de gjort, vad de tänkt och talat om. Wallin (2003) uttalar sig om att vi ibland åsyftar till varierande saker med våra ord, och ställer frågan vad åsyftar vi med dokumentation? Vidare ser Wallin (2003) minst två skilda betydelser i det begreppet. Det ena återger till att samla ihop minnen i form av bild och ord. Det hon benämner för ”samlade minnen”. Minnena finns åtkomliga på väggen till glädje för alla, och fyller många funktioner. Som besökare eller förälder får vi, genom samlingen, veta vad som har gjorts på ett åskådligt plan (Wallin, 2003). Författaren skriver vidare och menar på att den karaktären av dokumentation inte tränger in under den verkliga ytan. I den här dokumentationen får man inte veta särskilt mycket av det barnen i själva verket har lärt sig, tänkt och uttalat sig om, utan det handlar mer vad som har gjorts och inte mycket mer därtill. I den andra typen av dokumentationen menar författaren på att det är en dokumentation som ser bortom ytan och går 6.

(12) in på djupet. Avvikelsen på dessa två är att minnesdokumentationen inte synliggör hur barnen har tänkt, gjort eller lärt sig (Wallin, 2003). För att inse vad pedagogen ska dokumentera måste pedagogen själv bli intresserad av något som hon/han vill få svar på (Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Nyman (2010) uttrycker att dokumentationen kan ha fler avsikter: den kan användas som information, beskriva dagens aktiviteter, eller vara söta barnbilder på väggarna och den beskådas då som dekoration. WehnerGodée (2011) belyser att dokumentationen blir ett redskap för pedagogerna, att inse hur barnet lär och funderar. Kennedy (1999) uttrycker att dokumentationen kan lära oss att bli starkare pedagoger, få ett bättre förhållningssätt mot barnen, samt mer skickligare på att lyssna och förstå barnen bättre. 3.2.3 Pedagogisk dokumentation Enligt Lenz Taguchi (1997) innebär begreppet pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt och en förbindelse. Att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan hjälpa oss att få syn på dessa enskilda och förenade uttryck från barnen. Wallin (2003) menar att en pedagogisk dokumentation innebär att man dokumenterar för att försöka uppmärksamma den länk av handlande, tänkande och pedagogiska som man själv och barnen varit del av. Wallin (2003) hävdar att en dokumentation av denna typ är ett pedagogiskt instrument i både barns och vuxnas livslånga lärprocess. Åberg & Lenz Taguchi (2005) beskriver hur det är att arbeta med pedagogisk dokumentation: ”Arbetet med pedagogisk dokumentation öppnar för en ny och annorlunda förståelse av barn och barns väg till kunskap, en förståelse som förändrar såväl mitt sätt att förhålla mig som pedagog i mötet med barnen som min syn på förskolans roll” (s. 7).. Wehner-Godée (2011) skriver att den pedagogiska dokumentationen blir pedagogisk först när den har placerats in i och får verka i ett pedagogiskt sammanhang. Lenz Taguchi (1997) påtalar att vi genom dokumentationen lär oss både något om oss själva som pedagoger och framför allt lär vi oss något om barnen och hur de upplever, begriper och formulerar omvärlden. Benn refererar i Johansson och Pramling Samuelsson (2003) till Margaret Carr där hon beskriver att dokumentationen är som att skapa skildringar om lärandet och att sätta in redogörelser av barnen i ett sammanhang. Hon redogör för de fyra processer som ingår, beskriva, diskutera, dokumentera och besluta. Processerna sker inte nödvändigtvis i en särskild ordning, och de är sammanbundna i varandra. Beskriva handlar om att definiera lärandet och dess förutsättningar, att göra ett försök till att uppfatta vad barnen håller på med. Diskutera handlar om att resonera med medarbetare, barn och familjer för att utveckla, verifiera eller ifrågasätta en förklaring (Benn, 2003). Dokumentera innebär på något sätt bevara upptäckterna i text, bild eller via insamling av barnens arbeten. Besluta verkar genom att bestämma nästa steg, antingen en formell planering eller som en spontan reaktion. Samtliga processer fordrar att ingå i det vi talar om som dokumentation. Som en aspekt att förstå barnen och dess antaganden och att vi menar oss själva som lärare i förbindelserna tillsammans med barnen (Benn 2003). Att frambringa skildringar om barnen och deras lärandeprocess medför att tyda det som förekommer. Vilken tydning som görs har betydelse av vilka ”glasögon man tittar igenom”. Från en och samma händelse kan olika skildringar tydas, beroende på vilka perspektiv eller antaganden man utgår ifrån (Benn, 2003). Wallin (2003) framställer den pedagogiska dokumentationen med hjälp av en bild lånad av Loris Malaguzzi, att den som dokumenterar på detta sätt är som en ping pong spelare som kan välja nästa passning på ett målinriktat avseende med utgångspunkt från det barnen gjort eller sagt. Elfström (2008) skriver att i Reggio Emilia använder pedagoger i förskolan i synnerhet pedagogisk dokumentation som ett redskap för att kunna möjliggöra ett kooperativt lärande och för att lyfta fram kontinuerliga kunskapsprocesser. Den pedagogiska dokumentationen används som underlag för reflektion och tolkning i en ständig fortlöpande utvärdering under ett fortsatt 7.

(13) pedagogiskt arbete gemensamt med barn och föräldrar. ”Dokumentation på väggarna behöver överraska både oss själva, barnen och föräldrarna för att hålla lusten vid liv och för att väcka ny inspiration”(Åberg och Taguchi, s102). Kennedy (1999) ställer sig frågan; varför ska vi dokumentera? Vi måste ständigt lära oss vad vi avser att dokumentera. Det går inte att dokumentera allt. En risk finns då att vi försjunker i material som vi inte har användning av. Om vi inte vet vad vi har för användning av dokumentationen är det meningslöst att dokumentera det. Taguchi och Åberg(2005) Lyfter fram att hur nödvändigt det är att vi funderar på vad det är vi vill titta på? vad vill erhålla av det? Samt vad vill vi lära oss och kunna följa upp? Åberg och Lenz Taguchi (2005) belyser även hur svårt det kan vara att äga visshet om vad som ska dokumenteras, men även att det är en omöjligt att försöka dokumentera allt och det är inte det som är meningen heller. De skriver vidare att när vi väl har kommit till insikt i gällande vad det är vi vill förstå med våra dokumentationer då är det likaså inte svårt att se och bestämma sig för vad som ska dokumenteras. Wehner-Godeé (2012) formulerar att hon ideligen har erhållit frågan om vad man ska börja med att dokumentera i förskolan. Till svar har hon sagt att det är svår fråga, men att ett tips är att börja dokumentera det som man har ett intresse av och som man vill veta mer om. Lenz Taguchi (1997) klargör att pedagogisk dokumentation är ett gemensamt arbetsverktyg som bygger på ett förenat reflektionsarbete. Wallin (2003) betonar det som en dokumentation som hon kallar pedagogisk. Hon poängterar att man dokumenterar för att försöka fånga in den kedja av handlande, tänkande och lärande som man själv och barnen varit del av. Även för att försöka se under ytan av det inträffade och lyfta fram det som i annat fall vore bevarat och försvunnet. Man vill kunna se tillbaka till de konkreta händelserna åtskilliga gånger för att förstå och analysera processerna på många olika sätt och utifrån flera varierande aspekter. Pramling (2001) hävdar att vad lärarna ska dokumentera vilar på vad de har för avsikt med dokumentationen. Det hon ser som de två viktigaste syftena är dels arbetsprocessen, det läraren gör och menar, dels barns uppfattning för sin omvärld. Wallin (2003) bekräftar att pedagogisk dokumentation handlar om att lära sig lyssna mer än att tala. Hon menar att pedagogisk dokumentation krävs när man vill utgå från barnens glädje och nyfikenhet. Därigenom kan man diskutera det som hänt och hitta nya utgångspunkter och nya stadium att ta med hänsyn till det som barnen sagt och gjort. Hon beskriver denna pedagogroll som nutida och svårartad, men samtidigt mer spännande. ”Med andra glasögon och genom växla perspektiv och eller fokus är det med andra ord möjligt att göra en ny läsning och upptäcka något nytt. Men om upptäckterna ska kunna leda till ett förändrat tänkande och handlande behöver du synliggöra och identifiera den diskurs du själv är inskriven i”.(Wehner-Godeé, 2012, s. 25). 3.2.4 Metoder som används i pedagogisk dokumentation och vad som dokumenteras Det finns många olika sätt att dokumentera på och Wehner-Godée (2011) beskriver innebörden av att dokumentera med varierande medel så som penna, kamera, foto, video, ljud mm. Åberg och Lenz Taguchi (2005) vittnar även de om att dokumentationen kan se ut på flertalet sätt, och hur vi väljer att dokumentera detta vilar på vad vi har valt att arbeta med, samt att det angelägnaste är begrunda på vilken metod som behagar en själv bäst. De skriver vidare menar på, att ibland kan spaltdokumentationer vara ett bra redskap, men vid ett annat tillfälle kanske en videokamera är ett bättre val. Wallin (2003) hävdar att det självfallet har en relevans vilket vis vi väljer att dokumentera på. Pramling Samuelsson och Sheridan (2006) beskriver, för att lyfta fram skilda pedagogiska processer kan lärarna dokumentera såväl barnens läroprocesser med hjälp av kamera, videokamera, bandupptagningar, intervjuer, iakttagelser och anteckningar av olika slag. För att fånga helheten i den pedagogiska verksamheten krävs det att pedagogerna använder sig av olika metoder för dokumentation, självvärdering och utvändig utvärdering. Varje metod placerar tonvikten på skilda föremål och fängslar något som är unikt för denna. 8.

(14) Wehner-Godeé (2012) vittnar om att dokumentation kan i förskolan mena på både digitalt och analogt material som sparats och sammanställts. Tanken kommer från Reggio Emilias kommunala förskolor. Vinsten med denna metod likställt med löpande protokoll, är att pedagogen redan från begynnelsen har fördelat intrycken vid dokumentationstillfället. Hon formulerar även att vi är i behov av hitta dokumentationsmetoder och tekniker som gynnar och underlättar utforskandet och upptäckandet och skildrar om ett dokumentationsprotokoll som kallas för spaltdokumentation. Ett protokoll som är grupperat i tre spalter. I den ena ritar pedagogerna flyktigt ner vad barnet gör som till exempel motivet som barnet själv har ritat. I den andra antecknar de vad barnet säger, och i den tredje är det pedagogens egna reflektioner som skrivs ner. Hon formulerar vidare att i slutändan kan pedagogerna erhålla en hel del av dokumentationerna om vi tar för vana på att ständigt anteckna förutsättningar, anvisningar och hur det hela inleder. Hon menar även på att det tre spaltade dokumentationsverktyget är ett mycket bra arbetsverktyg, men att det är upp till var och en att dela in pappret på ett sådant sätt att det behjälper när man ska dokumentera (Wehner-Godeé, 2011). Pramling Samuelsson & Sheridan(2006) Lyfter fram att ett annat sätt att följa upp det pedagogiska arbetet kan vara att använda sig av portfolios. Där man på ett mer konsekvent sätt ger uppfattningar om varje barns lärande och framsteg på olika områden. Krok och Lindewald (2005) menar på att portfolion ska vara behjälplig till pedagogerna, och ska ses som ett hjälpmedel när de åskådliggör förskolans verksamhet samt visa barnens lärande för både föräldrar och barn. Krok och Lindewald(2005) skriver vidare och enas även om att portfolion kan frambringa sammanhang för barnet. Pramling Samuelsson & Sheridan(2006) Ger uttryck för genom att arbeta med portfolios tillsammans med barnen kan förskolan tydliggöra och medvetengöra det enskilda barnets lärande och läroprocess även för barnet. Att författa dagbok är ett vis för läraren att uttrycka sina funderingar och påträffa sitt eget lärande. Wehner-Godeé (2011) vittnar om att ljudinspelaren har många användningsområden och är ett redskap som barnen enklast tar till sig. Ljudinspelaren är värdefull i de händelserna då det är hopplöst att fånga in och formulera ner allt vad flertalet barn säger under en aktivitet. De skriver vidare att videokamera är även ett utmärkt verktyg till att påvisa pedagogens förhållningssätt till barnen och deras läroprocess. Man kan även visa på hur interaktionerna förs, både hur man själv som pedagog är tillsammans med barnen, och hur det fungerar i barngruppen överlag (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006). Videoobservationer har pekat på sig vara ett förträffligt tillvägagångssätt för att fånga upp små barns upplevelser och lärande i förskolan (Wehner-Godeé, 2011). De menar, genom att fotografera ett förlopp försöker vi att uppmärksamma de problem som uppkommer, det kan handla om en idé behandling eller förändringar i själva skeendet. Foton kan vara synnerligen bra illustrationer och som grund till observationsanteckningar. Dessa anteckningar kan lätt sättas ihop till en väggdokumentation som både barn, lärare och föräldrar kan ta del av när möjlighet föreligger. Med datorn som hjälp kan vi genomföra bildberättelser av det vi sammanställt. Därefter med hjälp av Power Point går det att genomföra olika slags bildspel eller att sätta ihop en videofilm. (Wehner-Godeé, 2011).. 4. Metod För att besvara syftet samt frågeställningarna har den kvalitativa forskningsmetoden valts med användandet av intervjuer. I avsnittet nedan presenteras det kort om intervju som datainsamlingsmetod, urvalet och val av informanter, samt hur genomförandet av metoden gick till. Därtill benämns vilka etiska aspekter som har tagits i beaktande samt hur trovärdig och tillförlitlig studien är.. 9.

(15) 4.1 Kvalitativa studier och Intervju som datainsamlingsmetod En kvalitativ studie är ofta helhetsinriktad när det berör huruvida man ska gå tillväga för att undersöka den företeelse man intresserat sig för. I en kvalitativ undersökning försöker man uppfatta olika aspekter hos individer i normala förhållanden (Lökken & Söbstad, 1995). Valet för denna studie var den kvalitativa undersökningsmetoden var av den orsaken att jag ville få en bredare uppfattning kring vad pedagoger anser om vad som menas med pedagogisk dokumentation, samt vad det innebär att arbeta med det i verksamheten. Syftet med den kvalitativa intervju är att upptäcka och identifiera egenskaper hos något som till exempel respondentens uppfattningar om någon företeelse (Patel & Davidsson, 2011). I intervjuerna användes inte någon särskild mall för få fram pedagogernas tankar, utan det var istället bestämda frågor med öppna svar och goda möjligheter för informanten att själv välja hur lite eller mycket de ville säga kring frågan. Vilket även Patel och Davidsson (2011) formulerar sig om och menar på, att kvalitativa intervjuer nästan alltid har en låg grad av strukturering av frågorna som intervjuaren ställer, att respondenten har goda möjligheter att svara med egna ord. När intervjuer genomförs kommer inspirationen att beröras av den personliga relationen som uppstår mellan intervjuaren och respondenten under själva intervjun. Det är därför av stor vikt att man visar ett äkta intresse och insikt för intervjupersonen (Patel & Davidsson, 2011). Om intervjuaren visar att hon lyssnar skapar det förtroende hos den som talar, samtidigt som man får veta något om andra människor (Lökken & Söbstad, 1995). I den kvalitativa intervjun skapar intervjuaren samt intervjupersonen tillsammans en dialog. (Patel & Davidsson, 2011).. 4.2 Urval och deltagande Det första steget var att ta kontakt med förskolor som låg geografiskt i närheten av min bostad. Det samtalades med förskolecheferna och jag hörde mig för om det kunde finnas ett intresse av att få intervjua pedagoger om deras arbete med pedagogisk dokumentation. Sex stycken förskollärare valdes ut för att få ett bra resultat med tanke på att det fanns en begränsad tidsram. Urvalet utgjordes genom att välja förskolor som var väl insatta i arbetet kring pedagogisk dokumentation. Intervjuerna har genomförts på två olika förskolor med fem verksamma pedagoger som har besvarat på mina intervjufrågor. Den ena förskolan är kommunal och den andra är även den kommunal, men den är också inspirerad från Reggio Emilia. Pedagogernas namn är fingerade och omdöpta till Pedagog 1-5 för att deras anonymitet skall säkerställas. Det var tänkt att sex pedagoger skulle intervjuas i studien, men på grund av sjukdom blev det ett bortfall.. 4.3 Genomförande av intervjuer Innan påbörjan av intervjuerna genomfördes en pilotintervju med en verksam pedagog via telefon. Detta gjordes för att undersöka hur frågorna upplevdes av den intervjuade samt för att se om frågorna var tillräckligt bra för att få svar på mina frågeställningar. Svaren från pilotintervjun redovisas inte då det enbart var övning. Hartman (2003) belyser att när det handlar om att formulera frågor bör man tänka på, att det inte är lätt att direkt komma på frågor som är passande för intervjun, därför rekommenderas det att genomföra pilotintervjuer innan man påbörjar själva materialinsamlingen. Intervjuerna har genomförts under två dagar vid två olika förskolor i en kommun i sydöstra Sverige. Pedagogerna informerades först om syftet av studien och hur lång tid det kunde tänkas ta i anspråk av deras tid via telefon. Efter telefonkontakten och 10.

(16) muntligt medgivande skickades ytterligare information kring studien inklusive frågeställningar via e-mail. Efter detta steg togs det ytterligare kontakt med de aktuella pedagogerna för bokning av intervjutid. Alla intervjuer spelades in på band för att sedan transkriberas. I studien användes en mobiltelefon som hjälpmedel för att spela in intervjuerna. Det var en bra hjälp för att underlätta själva intervjuandet samt att slippa tänka på att hinna med att anteckna. Alla intervjuer varade i ungefär 30 minuter, och genomfördes i ett avskilt rum utan störmoment. Pedagogerna som valdes ut fick själva avgöra om de ville medverka. De meddelade i god tid och samtliga sex pedagoger som tillfrågades ville vara med. Det blev dock ett bortfall då en blev sjuk. Pedagogerna som intervjuades hade arbetat som förskollärare mellan 3-12 år. Frågorna iordningsställdes sedan och olika aspekter togs hänsyn till. Vid formuleringen av frågorna användes Patel och Davidson som ett underlag (2011).. 4.4 Etiska aspekter ”De forskningsetiska principerna i det följande har till syfte att ge normer för förhållandet mellan forskare och undersökningsdeltagare/uppgiftslämnare så att vid konflikt en god avvägning kan ske mellan forskningskravet och individskyddskravet”. (Vetenskapsrådet, 2002, s. 6). Informationskravet – Forskaren skall delge de som är berörda av forskningen om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. De skall där även informeras om att medverkan är frivillig och har närsomhelst rätt att avbryta sitt deltagande (Vetenskapsrådet, 2002, s7). Samtyckeskravet – Deltagare i en undersökning har själva rätten att bestämma över sitt deltagande. Forskaren skall erhålla uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares medgivande. I särskilda fall bör även samtycke inhämtas från förälder/vårdnadshavare, till exempel om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av etiskt känslig karaktär (Vetenskapsrådet, 2002, s9). Konfidentialitetskravet – Samtliga personer som deltar i en undersökning skall ges största möjliga konfidentialitet och dess personuppgifter skall bevaras på ett sådant sätt att oberättigade inte kan ta del av dem. Personal som deltar i ett forskningsprojekt som involverar användning av etiskt känslosamma upplysningar om särskilda, identifierbara personer bör underteckna en förpliktelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter (Vetenskapsrådet, 2002, s12). Nyttjandekravet – Uppgifter som är insamlade om enskilda personer får enbart användas i forskningssyfte. Uppgifter om särskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiell användning eller andra icke-vetenskapliga ändamål (Vetenskapsrådet, 2002, s14). Informanterna som var aktuella till intervjuerna informerades att intervjuerna skulle bandas, samt att informationen som skulle fås tillhanda var konfidentiellt och enbart skulle användas i forskningssyfte. Det informerades även om att intervjuerna var frivilliga och närsomhelst kunde avslutas.. 4.5 Studiens tillförlitlighet Kravet på validitet innebär att ett forskningsmaterial ska vara relevant för frågeställningen, både när det gäller avgränsning och djup. Forskningsmaterialet ska inte bara ha med saken att göra, det ska också finnas en samklang mellan material och problem. Kravet på reliabilitet innebär att man ska kunna förlita sig på sitt material, trots forskningsmaterialets art (Hartman, 2003). Att veta vad vi granskar handlar om likheten mellan vad vi säger att vi ska studera och vad vi faktiskt studerar (Patel & Davidsson, 2011). Patel och Davidsson (2011) formulerar att man måste tänka på 11.

(17) tillförligheten vid intervjuer genom att intervjuaren agerar på ett målinriktat sätt så informanterna förstår vad som fordras av dem. Ett sätt att fastställa reliabiliteten är enligt Patel och Davidsson (2011) att använda sig av inspelningar i form av ljud eller bild. Genom den processen kan vi påvisa att det som har sagts i intervjun är förenlig med inspelningen. För att uppnå en god reliabilitet samt god validitet i denna studie har alla intervjuer spelats in för att sedan transkriberas. Genom att spela in varje intervju, var det lättsamt för att gå tillbaka och granska materialet på nytt, samt att det då inte missades någon information från informanternas svar. Under intervjuernas gång var författaren noggrann med att inte influera informanternas svar med ledande frågor, utan syftet var att få fram pedagogernas tankar. Genom att ha arbetat på detta vis anses att en god validitet samt reliabilitet uppnåtts i denna studie.. 4.6 Databearbetning När intervjuerna var klara började materialet sammanställas. Ljudfiler fördes över till datorn och började transkriberas ord för ord, precis som Lökken (1995) skriver att efter intervjun är det viktigt att så snabbt som möjligt transkribera intervjusvaren. Efter att varje intervju var genomförd renskrevs svar omgående.. 5. Resultat Resultatet består av: pedagogers definition av dokumentation och pedagogisk dokumentation, skillnader mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation, att arbeta med dokumentation och pedagogisk dokumentation och varför.. 5.1 Pedagogers definition 5.1.1 Definition av dokumentation När dokumentation tas upp nämner flertalet informanter att man uttrycker olika händelser som har ägt rum, att man som pedagog tar bilder och på sätt bevarar aktiviteten barnen har varit med om. Det belyses att en dokumentation är något samlat, det kan vara både bilder, teckningar eller något informanten själv har skrivit ner det behöver inte ens vara en händelse men att det är dokumenterat. En pedagog uttrycker att en dokumentation handlar om en återblick av något eller en händelse. Att det handlar om att dokumentationen är ett slags redskap som visar på vad som skett, och att bilder sätts upp på väggarna för att visa föräldrarna vad som här hänt på förskolan och vad barnen har gjort. En informant uttrycker att det handlar just om ett dokument att man utgår från det ordet. Det är någonting som är nerskrivet, ritat eller en bild. Pedagog 3 poängterar att all dokumentation borde vara pedagogisk, det som sägs är att det som dokumenteras är det som görs och sägs. ”Man skriver ner vad som har hänt, att man dokumenterar på något sätt får ner det som har ägt rum”.(Pedagog 1). 5.1.2 Definition av pedagogisk dokumentation En informant beskriver att pedagogisk dokumentation handlar om när man vill komma åt någonting när man tittar på en bild, eller om en specifik sökfråga som handlar om vad är det vi ser. Att som pedagog använda sig av olika slags glasögon när man tillexempel undersöker barnens samspel, vad utforskar dem nu egentligen? Flertalet av pedagogerna beskriver att pedagogisk dokumentationen handlar om att man på något vis har gjort en dokumentation, men att det arbetas vidare, att man har en tanke med det hela samt att det finns en reflektion till dokumentationen. Pedagogerna belyser att läroplanen är en viktig utgångspunkt, och att man 12.

(18) ständigt återkopplar sina dokumentationer. Samt att man reflekterar tillsammans med barnen och kollegor, då blir det en pedagogisk dokumentation. ”Jag brukar dra länken till Vygotskijs proximala utvecklingszon, att man kan säga att pedagogisk dokumentation är att jag kan se; här har vi den proximala utvecklingszonen, här har det börjat glimra till någonting. Den (barnet) börjar upptäcka någonting. Vidare i pedagogisk dokumentation kan jag iscensätta samma sak många gånger fast på olika sätt. Och då kan det här glimrandet bli en aha-upplevelse, med stadigt sken att man har lärt sig någonting och lyft sin proximala utvecklingszon till ett steg vidare”.(Pedagog 2). 5.2 Skillnader mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation 5.2.1 Skillnader Majoriteten av pedagogerna upplever att det finns skillnader. En pedagog säger; ”Dokumentation visar på det som har varit, en pedagogisk dokumentation vill vi ska vara framåtskridande så att det bidrar till att vi ska veta hur vi kan jobba framåt”. En annan informant beskriver det på liknande sätt då hon uttrycker att. skillnaden är att dokumentationen ger en återblick och är framåtsträvande, samt att det visar på hur vi ska ta någonting vidare i verksamheten. En pedagog beskriver att skillnaden ligger i att man har en tanken nedskriven, man kopplar läroplanen samt en tydlig reflektion till det hela och då handlar det om en pedagogisk dokumentation. Hon poängterar att genom att man gör så mycket mer och har en tanke på varför man gör si och så, som man kan kanske inte gör vid en enbart dokumentation, så finns det skillnader. Pedagogerna uttrycker att skillnaden i att dokumentera på pedagogiskt vis är att kunna se hur de ska arbeta vidare, eller för att kunna gå tillbaka i sitt arbete och utvärdera genom vanlig dokumentation. Skillnaden blir alltså att dokumentationen är ett objektivt verktyg där syftet är att bevara historik för att sedan kunna gå tillbaka om så önskas, medan pedagogisk dokumentation strävar efter att uppnå ett konkret mål. ”Det är en stor skillnad tycker jag med en pedagogisk dokumentation”.(Pedagog 3). 5.2.2 Likheter En informant uttrycker att det inte finns några skillnader för henne, men att i vissa dokumentationer dokumenterar man kanske barnens utveckling och vad de kan och så vidare. Informanten uttrycker att det är inaktuellt att arbeta på det viset och jobbar därför enbart med pedagogisk dokumentation och därför ses ingen skillnad. ”En dokumentation kan vara precis vad som helst, det jag har försökt att få ner, det är ett dokument där någonting är samlat, om det så är bilder eller om det är teckningar från barnen eller om det är mina egna som jag har skrivit ner som har hänt eller, det behöver inte ens vara en händelse men att det är något som är dokumenterat”.(Pedagog 3). Informanten berättar vidare att det alltid finns en reflektion till vilken dokumentationen som helst som har gjorts, att man har en tanke med det hela nedskriven och som man sedan kopplar till förskolans läroplan där det tänks på vilket mål man har med det hela, vad ska uppnås i sammanhanget och avslutar med det hela med att dokumentera händelseförloppet med en reflektion om det blev som det var tänkt eller inte. Eller om man samtalar med barnen och kollegornas reflektioner om hur de upplevde det hela. ”Jag definierar dokumentation som en återblick, samma bild kan vara både dokumentation och pedagogisk dokumentation. Det är vad vi GÖR med bilden som utgör skillnaden”.(Pedagog 2). 13.

(19) 5.3 Att arbeta med dokumentation och pedagogisk dokumentation Majoriteten av pedagogerna använder sig ofta av kamera, videokamera, ljudinspelningar i det dagliga arbetet. Samtliga pedagoger uppger dock att det vanligaste redskapet som brukas är papper, penna och kamera. Pedagogerna använder även och om det är något som man vill bevara skrivs det i datorn för att sedan skriva ut det som sedan sätts i barnens pärmar. En pedagog uppger att hon använder sig av en diktafon som ett redskap som är ett smidigt redskap att fånga upp barnens tankar på. En informant berättar att för tillfället dokumenteras barnens framsteg, läroprocesserna, vilka intressen som finns samt hur de utvecklas. Hon benämner att det är barnens positiva sidor som lyfts fram, och hur dem blir bättre och bättre på en viss sak eller på någonting som de redan är bra på som de lär ut några andra barn, ja läroprocesserna helt enkelt. ”Vi dokumenterar ju, alltså dels så dokumenterar vi inte kanske varje gång, men ganska ofta dokumenterar vi planerade aktiviteter. Sådana som vi har en tanke med från början. Sen kan det mynna ut i något annat. Dom försöker vi ofta dokumentera för att visa på det var det här vi tänkte, och så här blev det och så kan man reflektera om det efteråt och se hur det blev. Men sen så dokumenterar vi även spontana händelser, att man ser att ett barn eller flera barn gör någonting, att dem lär sig någonting eller dem utvecklar någonting. Ibland händer det att man dokumenterar sådant som visar barnens personliga intressen”.(Pedagog 3). Flertalet pedagoger skulle vilja dokumentera mycket mer, men känner att tiden inte räcker till.. ”Jag försöker alltid se till att göra det ändå. Det får bli så för har jag gjort det här då känner jag då mår jag bra och då kan jag göra ett bra arbete”.(Pedagog 3). 5.3.1 Att arbeta med dokumentation och varför Pedagogerna berättar att beroende på vad dokumentationen ska användas till avgör vilket verktyg man tar hjälp till i dokumenterandet. En pedagog berättar att hon har börjat filma en del för att barnen har börjat med teater och de gärna vill se sig själva efteråt. Samtliga pedagoger uttrycker att de vanligaste verktygen som används i sammanhangen är papper och penna i samband med digitalkamera, och dator för att kunna skriva ihop och skriva ut dokumentationen efteråt. En del av pedagogerna upplever det jättesvårt att veta vad som ska dokumenteras och vad som är värt att skriva ner som ren fakta. Flertalet av pedagogerna uttryckte att det var lättare att dokumentera om man arbetade efter ett tema eller projekt då dokumenterade man enbart tankarna som förekom i det projektet. En pedagog tror att en orsak kan vara att man tar så mycket kort nuförtiden i samband med att man använder digitalkameran och att vi tar en mängd med bilder. Samma pedagog uttrycker att om man har en sökfråga och klart syfte då vet man vad som ska dokumenteras och då blir det meningsfullt. ”Vi måste prioritera. Vi kan inte dokumentera allt och. ha ett syfte med det hela tiden!”. ”Viktigt att man inte fastnar i det hela, att man samlar in en massa gulliga citat men vad gör vi med dem sen?”(Pedagog 2). En annan pedagog belyser och tror att det är väldigt olika men att det inte finns något som rätt eller fel, det kan vara meningsfullt för olika personer. Hon poängterar att dokumenterar man sådant som fångar barnens intressen blir det också meningsfullt för barnen oavsett om man har ett syfte med dokumentationen eller inte. Pedagog 5 uttrycker även om att man i början inte tycker det verkar vara meningsfullt det man dokumenterar, men att det blir meningsfullt i slutändan. ”Man får nog tänka att andra sorts dokumentationer kan leda till processer”.(Pedagog 5) 14.

(20) En informant uttrycker att det är så mycket lättare och så mycket roligare att arbeta i olika teman, och ser då den tydliga utvecklingen i temat. ”Där ser man en tydlig utveckling ett tydligt händelseförlopp. Man ser en tydlig lärprocess hela tiden. Det är det vi ska fokusera på i förskolan, på lärprocesserna och det barnen är bra på. Det som utvecklas till det positiva”.(Pedagog 4). 5.3.2 Att arbeta med pedagogisk dokumentation ”Jag använder kamera och diktafon. När jag skriver ihop dokumentationerna så använder jag datorn, och tillsammans med barnen går vi igenom bilderna. Låt dem prata om bilderna berätta om dem och vad vi har gjort. I andra fall sitter jag själv och väljer ut bilder och lyssnar på vad barnen har sagt, skriver ner och gör en dokumentation. Som jag sedan går igenom tillsammans med barnen, så att de är involverade. Jag vill ha deras reflektion. Ibland är de inte med överhuvudtaget det hänger lite på vad jag vill få ut av dokumentationen”.(Pedagog 3). Flertalet av pedagogerna anser att av syftet med att jobba med pedagogisk dokumentation är att kvalitetssäkra förskolan. Att man som pedagog visar hur man arbetar på förskolan. En pedagog menar att genom att arbeta med pedagogisk dokumentation så är halva arbetet gjort med kvalitetssäkringen som man ska redovisa varje år. Man vill genom det här arbetet nå ut till resten av världen och visa hur man arbetar. Samtliga pedagoger uttrycker att ett av syftena är att barnen ska kunna se sitt lärande men även att pedagogen ser sitt egna. ”Som pedagog utvecklas man väldigt mycket när man arbetar med pedagogisk dokumentation. Man ser en röd tråd på ett annat sätt, man ser sitt eget arbete och hur tänkte jag då, kan jag tänka på ett annat sätt och man ser helheten. För kollegorna att dem ser hur man jobbar. Ett stort spektrum tycker jag. För att höja statusen lite när man jobbar med pedagogisk dokumentation”.(Pedagog 3) ”Vi använder också pedagogisk dokumentation mot oss själva för vi anser för att få kompetenta barn måste vi ha kompetent personal så vi filmar oss själva och gör samma pedagogiska dokumentation på oss själva. Vad händer med mig? Hur ställer jag mina frågor? Har jag öppna frågor? Hur mycket taltid tar jag? Och vad händer när jag gjorde såhär? Och så jobbar vi med det tillsammans i arbetslaget för att lyfta varandra och utvecklas på eget sätt”.(Pedagog 2). Två av pedagogerna använder sig en hel del av observationsmallar som har olika frågeställningar som de utgår ifrån i deras arbete. Diskussioner tillsammans med barnen arbetas det med på en förskola, och de anser att det är ett slags verktyg som en del i arbetet med pedagogisk dokumentation. På samma förskola används det flitigt en surfplatta som ett redskap. På den kan man filma, titta på bilder och diskutera tillsammans med barnen. Det upplevs som ett väldigt uppskattat verktyg av både barn och personal. En pedagog berättar att de har börjat filma väldigt mycket på sista tiden och upplever det som ett bra verktyg till den senare pedagogiska utvecklingsplanen och läroplanen. ”Just då ser man på ett annat sätt än när man kanske är i situationen. För är jag är själv med fem barn, då kan jag omöjligt höra vad alla fem säger och hur de verkligen gör. Men sätter jag mig sen efteråt och tittar kanske jag ser helt andra grejer än vad jag upplevde i situationen”.(Pedagog 1). En pedagog menar på att syftet med hela arbetet är att det är ett verktyg för pedagogerna för att kunna se vad barnen egentligen gör. På så sätt kan pedagogen senare dokumentera och avgöra vad som skall göras med den information hon fått utefter läroplanen. Arbeta mot ett konkret mål. ”Projektet är förskolans kärna och den pedagogiska dokumentationen är skinnet är förskolans skinn. Det är det som håller ihop, utan det håller vi inte ihop projektet. Det är det som är ytan på hela. Man får genom den beskrivningen känslan att det är så enormt viktigt med den. Därför är det också viktigt att man behandlar den på rätt sätt.”(Pedagog 2) ”Jag tycker det är viktigt att man vet vad pedagogisk dokumentation är, många tror att det är att sätta upp lite på väggen här skriver lisa och målar. Så då tror många att nu har vi gjort en pedagogisk dokumentation, att förskolan måste bli bra på att visa det handlar inte om det, det är mer teoretiskt än så ju mycket tankar bakom.”(Pedagog 3). 15.

(21) 5.4 Avslutande resultat Vad som dokumenteras och hur det genomförs är olika. Det beror på vem dokumentationen är till för; om den är till för pedagogen själv, för barnen, för föräldrarna eller någon annan, och om den ska användas för ett konkret syfte eller arkiveras som historia att kunna gå tillbaka till i framtiden. En pedagog berättar att de genomför dokumentationer i syftet att lära varandra på avdelningen, i det sammanhanget visas bara dokumentationerna för berörda pedagoger och det blir en mer teoretisk dokumentation av att man lär av varandra i arbetslaget. Det kan även handla om att vi dokumenterar en styrd eller spontan aktivitet, som är till för barnens skull att de ska få vara med och se deras eget lärande. I de sammanhangen brukar pedagoger dokumentera hur barnen reagerar i aktiviteterna, vad som sägs och hur de tänker. Eller att det ställs en fråga till barnen, men det kan även handla om att vi dokumenterar en lek. ”Den kan dokumenteras pedagogisk beroende på hur vi ser på det hela och hur vi väljer att se på det, och vad man har för tankar med det”.(Pedagog 5). Pedagogerna använder dokumentationerna till föräldramöten, eller till utvecklingssamtal där de fungerar som underlag. Eller för att reflektera tillsammans med barnen för att de ska kunna reflektera tillbaka och för pedagogerna själva. Ibland blir dock tiden för reflektion även en svårighet, det blir ett hinder och som gör att en del känner att det inte riktigt blir en helhet ett slutet system av det hela. Tanken på många förskolor är att det ska diskuteras i grupp och att man ska hjälpas åt att jobba framåt för barnets utveckling, men då tiden kanske inte räcker till reflektion kan detta bli svårt. En informant uttrycker att man ibland kan fastna, man fyller i sina mallar men att man inte riktigt kommer hela vägen att man inte vet hur man ska ta nästa steg. Hon menar dock på att det handlar om att ta sig tid, och att det ofta handlar om hur insatt man är i det hela och vilket intresse som finns att verkligen jobba med de olika dokumentationerna på riktigt. En annan synpunkt som benämns av en del pedagoger är att få in själva tankesättet, att börja tänka på rätt sätt att det sätter sig i ryggmärgen. Att man får in tydliga rutiner så att det fungerar i vardagen. En pedagog berättar att det kan finnas tekniska svårigheter i det pedagogiska arbetet, som att man inte har någon fungerande dator eller skrivare och därför finns det ingen möjlighet att reflektera tillsammans med barnen. ”I början är det viktigt att ha en militärisk ordning, nu gör vi de här mallarna vare sig vi tycker det är svårt och slitigt. För när man väl värdesätter värdet inser man varför det är så värdefullt”.(Pedagog 2). En pedagog upplever att yrkeskategorierna/yrkesroller man har, gör det svårt att arbeta med pedagogisk dokumentation på grund av att alla inte tänker på samma sätt. Det är svårt att få med alla och att de ska tänka på liknande sätt om man har olika utbildningar samt jobbat olika länge. ”Arbetslaget ska ju vara med och göra allting och förskollärarna är de som ska ha mest ansvar det är svårt att få ihop det tycker jag. Just med pedagogisk dokumentation för att det är ju lite avancerat ändå och få ihop det och få in de didaktiska frågorna. Det är inte så lätt att få med alla på det tåget”.(Pedagog 3). 6. Diskussion 6.1 Diskussion av framtaget resultat Resultatet kring definitionerna av dokumentation och pedagogisk dokumentation påvisade att alla pedagoger uppfattar begreppen olika. Min tolkning av detta är att pedagogisk dokumentation är ett så pass stort spektrum att det kan tydas väldigt varierande. Samtliga informanter ansåg att det fanns skillnader och likheter mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation. Det berättades i sammanhanget att när man enbart dokumenterade var det bara för att visa en 16.

No results found