• No results found

"Med bara två cm kvar finns ingen återvändo" – Attityder och tankar kring sex, relationer och strategier i sexuella möten hos högskolestuderande män

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share ""Med bara två cm kvar finns ingen återvändo" – Attityder och tankar kring sex, relationer och strategier i sexuella möten hos högskolestuderande män"

Copied!
55
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Examensarbete Malmö högskola Folkhälsovetenskap 61-80 p Hälsa och samhälle

FHV hk 02 205 06 Malmö

September 2006 e-post: info@hs.mah.se 1

Hälsa och samhälle

”MED BARA TVÅ CM KVAR

FINNS INGEN ÅTERVÄNDO”

Attityder och tankar kring sex, relationer och strategier i

sexuella möten bland högskolestuderande män

ÅSE WERNER

Handledare: Charlotta Holmström

Anne-Marie Wangel

(2)

2

”MED BARA TVÅ CM KVAR

FINNS INGEN ÅTERVÄNDO”

Attityder och tankar kring sex, relationer och strategier i

sexuella möten hos högskolestuderande män

Åse Werner

Werner Å. ”’Med bara två cm kvar finns ingen återvändo’ – Attityder och tankar kring sex, relationer och strategier i sexuella möten hos högskolestuderande män” Examensarbete i

Folkhälsovetenskap, 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för

Folkhälsovetenskap, 2006.

Sammanfattning:

Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gäller preventivt

HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner når detta i högre grad ut till unga kvinnor än män.

Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att

belysa unga mäns syn på sex, relationer och handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestående av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande män, 20-29 år, rekryterade på en högskola i södra Sverige. Frågor kring platser och tillfällen att träffa nya kontakter, olika former av relationer samt säkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna.

Resultat: I resultatet framgår att kön/sexualitet, säkrare sex och förhållningssätt till relationer

är teman som hör ihop i de unga männens resonemang. Det finns olika former av sexuella relationer och syftet med nya kontakter är inte alltid bestämt i förväg, utan utformas ofta i det sexuella mötet. Syftet med relationen avgör när sexuell aktivitet ska ske. Kommunikationen i det sexuella mötet är o fta bristfällig. Vid oskyddat sex är graviditet ofta den största oron, men männen talar även om oro för STI. Resonemanget kring kondomanvändning säger däremot att varken graviditet, HIV eller klamydia är något att oroa sig över egentligen.

Analys och slutsats: I analysen framgår att plats, syfte och kontakt med personen

tillsammans avgör utgången i ett sexuellt möte. Sexuellt risktagande kan vara en följd av bristande kommunikation eller outtalade script och förväntningar i sexuella möten. Vidare betonas vikten av att arbeta vidare med frågor kring hur allvaret av att drabbas av en STI kan förmedlas till ungdomar och unga vuxna samt i detta hur frågan kring kondomanvändning kan göras mer avslappnad.

(3)

3

Werner, Å. “’With just two cm’s to go there is no going back’ - Attitudes and thoughts about sex, relationships and strategies in sexual encounters among male university students” Master

thesis in Public Health, 10 credits. Malmö University: Faculty of health and society,

Department of public health, 2006.

Abstract:

Background: Chlamydia is increasing among youths and young adults in Sweden. The

HIV/STI-prevention done by Swedish county councils and municipalities towards adolescents reach more young women than men.

Aim and method: An interview-based study, aiming to explore young men's view of sex,

relationships and strategies of action, was conducted during January til June 2006. Three focus group interviews were conducted comprising a total of 14 heterosexual men, 20-29 years old, studying at the university, and recruited at a university in the south of Sweden. Questions of places and opportunities to meet new contacts, different forms of relationships and safer sex were asked during the interviews.

Results: The results revealed that the themes gender/sexuality, safer sex and the attitudes to

relationships were intertwined in the young men's discussion. There are different forms of sexual relationships and the purpose with new contacts is not always decided in advance, but is often established during the sexual encounter. In a sexual situation the decision of having sex or not is based on the aim of the coming relationship. The communication in sexual encounters is often insufficient. After unprotected sex pregnancy is often the biggest worry, but the participants also speak of concerns about getting STIs. The discussion regarding condom use, on the other hand, suggests that neither pregnancy, HIV nor chlamydia is something to really worry about.

Analysis and conclusion: The analysis reveales that place, aim and contact with the person

together decides the outcome of a sexual encounter. Sexual risk-taking behaviour can be a result of a lack in communication or unspoken scripts and expectations in sexual encounters. Further the analysis stress the importance of working towards and reaching youths and young adults with questions about the seriousness of getting an STI and how to make the question of condom use more rela xed.

Key words: Preventive work, risk-taking behaviour, safer sex, sexual encounter, strategies of

(4)

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ORDFÖRKLARINGAR 6

INLEDNING 7

BAKGRUND 8

Ungdomar och sexvanor 8

Sexuellt överförbara infektioner 8

Preventivmedel 10

Sexuellt risktagande 10

Graviditet och abort 11

Tidigare forskning kring ungdomar och sexualitet 11

Sexuellt risktagande 13 Prevention 13 Nationell nivå 14 Regional nivå 14 Teoretiska perspektiv 15 Sexualitet 15 Maskulinitet 16 Sexuella relationer 18 Sociala möten 18

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 20

Frågeställningar 20 METOD 20 Design 21 Förberedelser 22 Urval 22 Avgränsning 22

Rekrytering och urval 23

Gruppen 23 Moderatorn 24 Utförande 24 Plats för intervju 24 Intervjuguide 25 Intervjuer 26 Etiska aspekter 27 Konfidentialitet 27 Analys 28 Behandling av material 29 RESULTAT 29

Det sexuella mötet 29

Arenor för möten 29

Kontaktskapande 30

Kommunikation i sexuella möten 31

Säkrare sex och preventivmedel 32

Då och nu, de där andra 34

Den sexuella situationen 35

Former av relationer 35

Syfte med nya kontakter 36

(5)

5

RESULTATDISKUSSION/ANALYS 40

Kön/sexualitet 40

Säkrare sex 41

Förhållningssätt till relationer 41

METODDISKUSSION 43 Urval 43 Informanterna 44 Datainsamling 44 Analys 45 Trovärdighet 46 SAMMANFATTNING/DISKUSSION 46 Sexuella relationer 47

Kommunikation i sexuella möten 48

Handlingsstrategier 49

Vidare frågor och forskning 50

REFERENSER 52

Litteratur 52

Internetkällor 53

Bilaga 1: Intervjuguide med kommentarer 54

(6)

6

ORDFÖRKLARINGAR

aids Acquired Immune Deficiency Syndrome – förvärvat

immunbristsyndrom

APP Akut p-piller

HIV Human Immuno deficiency Virus – humant immunbristvirus

KK Knullkompis; i studien avses form av relation som baseras på sexuella möten med låg grad av inbördes ansvar

Kärleksrelation I studien avses form av sexuell relation mellan två personer som innehar högre grad av inbördes ansvar och avses vara tills vidare

One-night-stand Sex för bara en kväll

Sexuellt risktagande I studien avses sex utan kondom med nya kontakter alternativt med personer vars STI-status är okänd

STD Sexually transmitted diseases – sexuellt överförbara sjukdomar

STI Sexually transmitted infections – sexuellt överförbara infektioner

Säkrare sex I studien avses sex med kondom

Ungdomar Åldersgruppen 15-19 år

(7)

7

INLEDNING

Ibland finns det ingen återvändo – då är det bra att ha en kondom till hands! Kanske kan meningar som denna hjälpa oss att förstå hur unga män ser på sexuell hälsa. Något som är viktigt om vi ska kunna förebygga klamydia som sedan slutet av 1990-talet ökat explosionsartat bland ungdomar och unga vuxna i Sverige (Smittskyddsinstitutet 2005). Att initiera och bygga upp ett sexuellt möte är en komplicerad process innehållande en kombination av kommunikation, tolkning och handling där kondom kanske inte alltid är högsta prioritet.

För att inom folkhälsovetenskapen kunna arbeta preventivt är det viktigt att förstå och kartlägga de problem som ska förebyggas. Determinanter för sexuellt risktagande kan endast förstås om en inblick i den riskutsatta gruppen finns. Även för att kunna utveckla preventionsstrategier behöver målgruppen mötas på ett medvetet sätt och med förankring i kunskap om den aktuella gruppens livssituation. Studier gällande ungdomars kunskap om sexuellt överförbara infektioner visar att denna är stor, men att den inte alltid omsätts i handling (Forsberg 2006). Bilden av kvinnlig sexualitet som passiv och som objekt för den aktiva, initierande manliga sexualiteten ligger i mångt och mycket kvar, vilket påverkar ansvarstagande och kontroll i ett sexuellt möte. Merparten av dagens forskning inom området fokuserar på kvinnor, gemensamt med att även hälso- och sjukvården når ut till en högre andel kvinnor än män (SOU 2004:13). Samtidigt är det en högre andel män som drabbas av STI som följd av tillfälliga sexuella kontakter och för infektioner vidare till sin stadigvarande partner (Socialstyrelsen 2005). Sexualiteten är något som unga män är med och konstruerar; vi har alla ansvar för hur säker och hälsosam den ska vara. Svårigheten och utmaningen finns dock i hur man ska nå ut till gruppen unga män.

Alla måste förhålla sig till sexualiteten och ha egna utgångspunkter och tankar kring hur världen fungerar. Med grund i ovanstående resonemang har jag i mitt intresse för sexuell hälsa utvecklat en vilja och ambition att belysa problematiken från ett annat håll; hur ser unga män på sex och relationer? Vilka beslut och strategier är viktiga för just dem i ett sexuellt möte? Inom ramen för det Folkhälsovetenskapliga programmet på Malmö Högskola utfördes en tio poängs magisteruppsats för att utveckla kunskapen inom området. Begreppet i fokus och tillika grunden för mitt personliga engagemang gav studien en riktning; sexuell hälsa.

(8)

8

Den sexuella hälsan kan förstås i ett individuellt perspektiv med individens sätt att agera utifrån och förhålla sig till sin sexualitet. Sexuell hälsa kan även ses i ett vidare perspektiv där individernas sexuella samspel i ett samhälle avses innefattande ramar, regler och förväntningar på sexualiteten. Ansvar i sexuella situationer är något som ligger på varje individ, hur vi handlar för att skydda oss själva och andra mot oönskade konsekvenser. Kommunikation i ett sexuellt möte, vilken kan vara både med och utan ord, är det verktyg som används för att visa och förmedla vår sexualitet till andra samt hur vi vill ta ansvar i situationen. Det finns alltid många sätt att se, vända och vrida på begreppen; så fundera själv: vad innebär sexuell hälsa, ansvar och kommunikation för Dig, för Mig, för Oss?

BAKGRUND

Avsnittet ger en sammanfattning av statistik kring ungdomar och sexvanor i Sverige och Skåne/Malmö, en inblick i tidigare forskning om ungdomar och sexualitet samt teoretiska perspektiv på sex, maskulinitet, sexuella relationer och sexuella möten. Även ett avsnitt om nationell och regional prevention presenteras .

Ungdomar och sexvanor Sexuellt överförbara infektioner

Av de sexuellt överförbara infektioner (STI) som ökar i Sverige redovisas i denna studie enbart klamydia. Detta för att sjukdomen enligt Socialstyrelsen (2005) är den vanligast förekommande bland ungdomar, smittvägen oftast är genom heterosexuella kontakter och att ungdomar är den åldersgrupp som bidragit mest till ökningen de senaste åren. Klamydia används därtill som indikator på sexuellt risktagande i gruppen ungdomar, vilket anses ha ökat. Sjukdomen ger inte alltid symptom och kan få allvarliga konsekvenser såsom risk för sterilitet, för kvinnor genom inflammation i äggledare och för män inflammation i bitestiklarna. Sjukdomen behandlas med antibiotika (a.a.).

Hos ungdomar och unga vuxna1 har klamydia ökat till det dubbla antalet anmälda fall år 2004 sedan mitten på 1990-talet. Även gonorré ökade bland unga heterosexuella under samma tid (Smittskyddsinstitutet 2005). Spridningsmönstret för STI i Sverige ser enligt Socialstyrelsen (2005) olika ut för kvinnor och män; då kvinnor främst smittas av en stadigvarande partner

1 Ungdomar = gruppen 15-19 år

(9)

9

och män främst genom tillfälliga sexuella kontakter. Unga män är mindre testningsbenägna och nås i större utsträckning (45 procent) genom partnerspårning än kvinnor (25 procent). Gruppen unga män verkar ej heller nås av preventiva insatser inom området sexuell och reproduktiv hälsa (Socialstyrelsen 2005). Sedan 1996 har antalet tester för klamydia ökat. Då en ökande andel av testerna ger positivt utslag för sjukdomen kan ökningen av klamydia emellertid inte bero på den ökade provtagningen. Ej heller förbättrade laboratoriemetoder är en förklaring till ökningen (a.a.).

Enligt Smittskydd Skåne (2006) ökar klamydia i Skåne. Figur 1 visar att det är bland män i åldersgrupperna 20-24* år och 25-29** år som sjukdomen ökar mest under tidsperioden 1994-2005. Tabell 1 visar att antalet rapporterade fall av klamydia bland män 20-29 år i Malmö har mer än fördubblats sedan år 1999.

Figur 1: Klamydia i Skåne 1995 -2005, antal fall bland män uppdelat på åldersgrupp. Källa: http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Smittskydd/Bilder/klams06m.gif * * * * * * * * * * * ** ** ** ** ** ** ** ** ** ** **

(10)

10

Tabell 1: Klamydia i Malmö 1999-2004, antal fall uppdelat på kön.

Ålder <15 15-19 20-24 25-29 >30 Kön M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv 1999 2 1 28 58 104 144 73 66 54 41 2000 0 2 23 84 95 135 67 81 65 55 2001 0 1 29 87 103 133 81 80 88 61 2002 0 2 28 99 149 183 109 102 81 62 2003 0 0 37 111 168 221 105 92 94 83 2004 1 0 63 192 238 280 162 126 112 89 Källa: http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=59755 Preventivmedel

Användningen av preventivmedel och att hitta former som fungerar för att skydda sig blir viktiga under den sexuellt experimentella ungdomsperioden (Forsberg 2006). Ungdomar använder sig främst av p-piller och kondom för att förhindra oönskade graviditeter. Kondom är vanligast vid samlagsdebuten och p-piller dominerar vid det senaste samlaget. Användningen av preventivmedel är mellan 71 och 76,2 procent vid samlagsdebuten och mellan 68 och 82 procent vid det senaste samlaget. Kondomanvändningen är högst i åldersgruppen ungdomar upp till 19 år, medan p-pilleranvändningen är störst i gruppen 20-24 år. Trots detta är andelen som använt kondom vid det senaste samlaget långt under hälften (a.a.).

Akut p-piller (APP) är enligt Forsberg (2006) ett hormonpreparat som tas inom 72 timmar efter oskyddat samlag för att förhindra graviditet. Den genomsnittliga användaren var år 1998 en ung, studerande kvinna som hade en stabil relation. Studier har visat att unga kvinnor är positiva till att preparatet kan köpas receptfritt och generellt sett positiva till preparatet i sig, även om viss oro för biverkningar finns.

Sexuellt risktagande

Vad gäller sexuellt risktagande bland ungdomar och unga vuxna i Sverige menar Herlitz (2004) att det har ökat under perioden 1986-2003. Enkätundersökningar som gjorts inom forskningsprojeketet ”Allmänheten och HIV/aids” (Herlitz 2004) visar att andelen som haft fler än tre sexualpartners under de senaste 12 månaderna har ökat under perioden, samt antalet tillfälliga sexuella kontakter med samlag första kvällen. Angående kondomanvändning tyder studiens resultat ej på att denna har ökat sedan aidsepidemins början och den ökade medvetenheten om HIV/aids (a.a.). Forsberg (2006) menar att studier pekar på att antalet

(11)

11

tillfälliga sexuella kontakter ökat sedan slutet på 1980-talet; år 2003 hade 27 procent av kvinnorna och 32 procent av männen mellan 20-24 år haft samlag första kvällen under de senaste tolv månaderna.

Vad gäller berusningserfarenheter och sex är kopplingen starkare för kvinnor, men även män rapporterar att alkohol både används relativt ofta i samband med sexualdebut och att alkoholanvändande kan leda till oönskat eller oskyddat sex (Forsberg 2006).

Graviditet och abort

En hög grad av tonårsgraviditeterna leder enligt Forsberg (2006) till abort, mellan 70-95 procent beroende på ålder. I åldersgruppen 15-19 år ökar antalet aborter sedan 1995 medan det i gruppen 20-24 år ligger på en relativt oförändrad nivå under samma tidsperiod. En eventuell abort diskuteras oftast med partner. Forsberg (2006) redogör för forskning som pekar på att unga män som varit involverade i en oönskad graviditet har generellt sett haft fler sexpartners, använder preventivmedel i lägre grad och har betydligt oftare erfarenhet av en sexuellt överförbar infektion jämfört med en referensgrupp utan erfarenhet av oönskad graviditet.

Tidigare forskning kring ungdomar och sexualitet

En kunskapsöversikt om ungdomar och sexualitet (Forsberg 2000) visar att ungdomars attityder till sex utanför kärleksrelationer är negativa. Enligt undersökningar och utsagor anser de att sex hör hemma i en relation enligt en ”kärleksideologi”2. Exempelvis finns uttalanden om att man bör vara kär i den man har sex med; kärleken legitimerar sexuella handlingar. Dessa normer verkar gälla mer för tjejer än killar, varav de senare har större möjligheter till sexuellt spelrum. Däremot kan ungdomars tidsperspektiv gällande förhållanden vara kortare än den vuxna befolkningen och synsättet blir på så vis mer liberalt till så kallat friare sex. Forsberg (2006) menar att det på kvinnor finns högre krav på ”respektabilitet” när det gäller sex; att de måste kontrollera och hålla sin sexualitet inom ramarna för en kärleksrelation i högre utsträckning än män. Vad gäller re lationer så menar Forsberg (2006) att ”knullkompis” (KK) är ett nytt begrepp för en gammal företeelse; en relation där det sexuella utbytet är centralt. Trenden är att acceptansen för och frekvensen av denna relationsform ökar.

2 Gi ddens (1995) definierar kärleksideologin som synsättet att sexuella relationer hör hemma i etablerade

(12)

12

Byusse och Van Oost (1997) finner i en studie gjord på strukturerade intervjuer att traditionella könsrollsförväntningar har en stor inverkan på konstruktionen av sexualiteten. Kvinnor få r ansvara för preventivmedel och männen står för makt och status, samt som initiativtagare i sexuella situationer. Vad gäller kommunikation i ett sexuellt möte så hamnar män och kvinnor i en ojämlik maktsituation, där kvinnan vill och behöver förhandla för säkrare sex medan mannen har kontroll över kondomanvändningen. Även Birgerson och Norestig (2005) finner att kommunikation i sexuella möten bygger på föreställningar om manlig sexualitet som aktiv och kvinnlig som passiv.

Iredahl (2005) har genom fokusgruppintervjuer funnit att ungdomar anser att kondom är ett bra preventivmedel, men att det kan vara pinsamt att ta upp frågan samt att de kan vara krångliga att använda. Även priset ses som ett hinder för kondomanvändning. Att ta upp frågan om kondom mitt i akten anses vara svårt och om tjejen äter p-piller är det lätt att strunta i kondom. Preventivmedel används främst för att skydda mot graviditet och i andra hand mot STI, varav HIV ses som ett avlägset hot. Ungdomarna menar även att klamydia är lätt att bota och ser därför inte sjukdomen som ett allvarligt hot. Även Forsberg (2000) finner att frågan om preventivmedel anses vara känslig att ta upp, särskilt i början av en relation.

Darj och Bondestam (2003) menar i en enkät- och fokusgruppstudie kring ungdomars syn på kondomanvändning att svenska ungdomar har goda kunskaper gällande skydd mot könssjukdomar och oönskade graviditeter, men att den skolundervisning som ges inte verkar ändra deras attityder och sexualvanor. Författarna visar även på studier som säger att kondomanvändning bland ungdomar har samband med färdigheter i kommunikation och motivation till användning i det sexuella mötet. Ungdomarna menar själva enligt studien att attityderna kring kondomanvändande kan ändras genom en avdramatisering av begreppet kondom genom mer samtal och kunskap, samt om priset sänktes. Studien visar att ungdomar efter oskyddat sex med ny partner ofta känner oro och ångest samt skam över sitt beteende. Detta gör att författarna anser att de bör få möjlighet att koppla sina faktakunskaper till praktik genom ett salutogent3 sätt att prata om sexualitet, och inte som idag med fokus på risker och skuldbeläggning (Darj och Bondestam 2003).

3

(13)

13

Sexuellt risktagande

Begreppet ”riskbeteende” definieras som ”Socialt, ekonomiskt eller biologiskt betingat beteende som förknippas med ökad risk för en specifik sjukdom, ohälsa eller skada” (Janlert 2000)

Vad gäller sexuellt risktagande finner Iredahl (2005) att detta kopplas till alkohol och att allvaret inses först efteråt. Som lösningar efter oskyddat sex nämns APP och abort. Även Forsberg (2000) menar att det enligt forskningen finns en koppling mellan berusning och sexuellt risktagande och att alkoholen efteråt kan användas i ansvarsbefriande syfte.

Birgerson och Norestig (2005) finner i en intervjustudie att den första oron efter oskyddat sex är graviditet och därefter STI. I studien framkommer också här att kondom anses vara svårt att fråga om samt att den är ’oskön’ och jobbig. Sexuellt risktagande förklaras i efterhand med alkoholanvändande och passion, och informanterna menar att oskyddat sex kan ’legitimeras’ i efterhand genom testning för STI (a.a.).Forsberg (2006) menar att ungdomars uppfattning om risken att drabbas av STI stämmer väl överens med verkligheten. Däremot förefaller unga män ha en bekymmersfri inställning till att drabbas av en STI i jämförelse med unga kvinnor.

Prevention

Enligt HIV/aids-utredningen Samhällets insatser mot HIV/STI – att möta förändring (SOU 2004:13) är svenskt förebyggande arbete mot HIV/ST I en kombination av grundläggande sex- och samlevnadsundervisning och sjukdomsförebyggande arbete. Primärpreventivt arbete är exempelvis samlade informationskampanjer och utbildning mot beteendeförändring och riskundvikande. De sekundärpreventiva insatserna är relaterade till Smittskydd; alltifrån behandling av smittade individer till beteendeförändring i riskgrupper. De tre huvudsakliga arenorna som arbetet utgår från är skolans sex- och samlevnadsundervisning, skolhälsovården samt hälso- och sjukvården inklusive ungdomsmottagningar. Unga vuxna är en särskild målgrupp i det preventiva arbetet eftersom utvecklingen mot en utsträckt ungdomstid ger att de har i genomsnitt fler partners än tidigare samt byter partner oftare och har oskyddat sex i stor utsträckning. I utredningen (SOU 2004:13) konkluderas att det saknas naturliga arenor för att möta unga vuxna i det preventiva arbetet. Vidare nämns att institutioner som arbetar preventivt, såsom ungdomsmottagningar, når ut till fler tjejer än killar (a.a.).

(14)

14

Nationell nivå

För styrning och uppföljning av det preventiva arbetet upprättas handlingsplaner på först nationell och därefter regional nivå. År 2005 antogs en proposition kallad Nationell strategi

mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (2005/06:60) som anger att huvudmålet

för Sveriges preventiva arbete inom området är att ”begränsa spridningen av hivinfektion och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar samt konsekvenserna av dessa infektioner för samhället och för den enskilde”. I handlingsplanen nämns ungdomar, varav särskilt pojkar och unga vuxna som viktiga målgruppe r i det preventiva arbetet, eftersom beteenden grundläggs tidigt i livet och sedan kan vara svåra att förändra. Vad gäller gruppen unga vuxna poängteras att dagens prevent ionsstrategier bör kopplas till prevention av oönskade aborter samt att väntetiderna för klamydiatestning i storstäderna bör förkortas (a.a.). Exempelvis har flera år i rad kampanjer för att få fler ungdomar att testa sig för klamydia genomförts.

Regional nivå

En strategi för området sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne för tiden 2005-2010 antogs den 24 oktober 2005. I dokumentet anges att de förebyggande insatserna inom området sexuell och reproduktiv hälsa ska vara adekvata och jämlika oavsett kön och ålder. Ungdomar och unga vuxna är prioriterade målgrupper i strategin, vilket betyder att insatser riktade mot dessa grupper skall stärkas och utvecklas utifrån målgruppens behov (Region Skåne 2005).

Män drabbas i hög grad av STI genom tillfälliga kontakter, men hittas genom partnerspårning; medan kvinnor i större utsträckning har kontakt med vården och därigenom HIV/STI-preventivt arbete (Socialstyrelsen 2005). Sammantaget skulle de preventiva insatserna kunna inriktas mer på unga män som särskild grupp. De strategier som används i det förebyggande arbetet kanske kan behovsanpassas ytterligare om mer kunskap finns kring manlig sexualitet. I denna studie kommer därför unga mäns syn på sex och relationer att undersökas genom fokusgruppintervjuer. Frågor kring sex och relationer kommer att ställas för att belysa attityder och handlingsstrategier i unga mäns vardag. Resultaten kommer att relateras till teorier på området samt aktuellt HIV/STI-preventivt arbete.

(15)

15

Teoretiska perspektiv

Nedan sammanfattas teoriområden som i denna studie kan vara användbara för tolkning av intervjuresultaten. Teorier om sexualitet för att belysa och nyansera bilden av ungas attityder till sin sexualitet , teorier kring konstruktionen av maskulinitet och genus för att förstå gruppen unga män samt den symboliska interaktionismen för att finna sätt att förklara beteenden och kommunikation i sociala möten.

Sexualitet

Uppfattningar, värderingar och föreställningar kring sexualiteten utvecklas under uppväxten i relation till tidigare generationers värderingar och internaliseras genom socialisering och uppfostran. Lewin genom Lundberg (2002) menar att mycket av individens tankar kring sexualiteten också utvecklas med jämnåriga och i förhållande till de som anses vara jämlikar, snarare än utifrån faktiska statistiska medeltal och normalkurvor. Detta gör att normer skapas gemensamt och inom grupper, vilket kan illustreras av begreppet ”kompartmentalisering”. Det kompartmentaliserade sexuallivet refererar till att sexuellt utbyte oftast sker inom skilda sociala grupper. Inom dessa grupper är förståelsen av sex och normer inbyggda och samma för alla, vilket troligtvis sträcker sig även till synen på sexuellt riskbeteende. Förändringar och skillnader i sexualiteten för individen sker även ofta i övergången mellan olika livsskeden; unga vuxna exempelvis som ännu inte bildat familj har större spelrum sexuellt än gruppen vuxna mer ’stadgade’. Skillnaderna kan generellt delas och förklaras utifrån olika åldersklasser, eftersom exempelvis ungdomar som grupp generellt sett inte har hunnit finna och utveckla långvariga stabila kärleksrelationer (a.a.).

Lewin genom Lundberg (2002) menar att ”i ett givet samhälle finns vid en given tidpunkt en viss uppsättning sexuella spelregler”4 vilka har utvecklats i relation till övergripande samhällsutveckling. Dessa regler ses som den naturliga sexualiteten och eftersom människans utveckling sker i samspel med andra skapas följaktligen normer kring sexualiteten. Denna reglering och kontroll av sexualiteten sker i alla samhällen och är kulturspecifik. De sexuella normerna och värderingarna sätts in i fasta handlingsteorier; från engelskan ”script”, vilka internaliseras. Dessa script skiljer sig åt mellan kön, åldersgrupper och socialklasser och grundar sig på fem komponenter (Gagnon & Simon 1973):

1. Med vem får man ha sexuellt umgänge? 2. Vad är sexuellt acceptabelt/oacceptabelt?

4

(16)

16 3. När är det rätt att ha sexuellt umgänge?

4. Var är det tillåtet/otillåtet att ha sexuellt umgänge? 5. Varför har människan sexuellt umgänge?

Lewin genom Lundberg resonerar vidare att det sexualideologiska förhållningssättet i Sverige och således de sexuella scripten är baserade på heterosexism och en restriktiv sexualsyn. Erotik är tillåten på vissa grunder, exempelvis inom ett förhållande baserat på kärleksideologin (Lundberg 2002).

Forsberg (2006) menar att ungdomstiden präglas av sexuellt gränsöverskridande och experimenterande, vilket kan vara positivt. Att utmana de rådande normerna och således de sexuella scripten, kan tillhöra en normal utveckling av den sexuella identiteten. Burtney och Duffy (2004) menar att ungdomars sexuella risktagande är speciellt för att de inte har samma tidsperspektiv som vuxna när de överväger konsekvenser av sina handlingar. För ungdomar väger potentiella framtida faror mindre än de omedelbara och därför har prevention inriktad på dessa avlägsna hot liten inverkan på beteenden i nuet. Detta kan, menar författarna, förklara varför ungdomar snarare skyddar sig mot graviditet än STI (a.a.).

Angående sexualiteten menar Lewin genom Lundberg (2002) att det råder en uppfattning i samhället som säger att män alltid vill ha sex men ibland inte kan, medan kvinnor alltid kan ha sex men ibland inte vill. Alltså har män enligt denna uppfattning en genitalt inriktad sexualitet och kvinnor en relationsinriktad.

Maskulinitet

Connell (1996) menar att maskulinitet bör ses som en del av en större struktur; genus, vilket i sin tur är organiserandet av den sociala praktiken i samhället. Vardagslivet ordnas i relation till en reprodu ktiv arena, där genus är den sociala praktik som refererar till kroppar och vad kroppar gör. Enligt Connell kan genusstrukturen i det västerländska samhället förklaras med en tredelad modell för att kunna särskilja hur relationer är uppbyggda (I denna studie är endast punkt 1 och 3 relevanta att använda.):

1. Makt, förhållandet att män är överordnade kvinnor.

2. Produktionsförhållanden, fördelningen av produktionen och de ekonomiska

konsekvenserna är till männens fördel.

(17)

17

Hirdman (1990) menar att samhällets genusstrukturer kan systematiseras genom teorier kring termen ”genuskontrakt”. Begreppet bygger på två logiker; 1) könens isärhållande och 2) den manliga normens primat där män och kvinnor tillsammans skapar och upprätthåller ett genuskontrakt som ger män tolkningsföreträde i samhället.

Connell (1996) gör vidare en uppställning av konstruerade maskuliniteter och deras inbördes relationer:

Hegemoni: Maskulinitetstypen vilar enligt Connell (1996) på den kulturella dynamiken som

ger en grupp möjlighet att skapa och bibehålla en dominant position i samhället. I genusstrukturen är denna maskulinitet symbolen för patriarkatets legitimitet, alltså garanteras männens överordnande och kvinnors underordnande. De som bär upp idealet är inte alltid de med mest makt, det kan också handla om symboler som exempelvis filmhjältar. Maskuliniteten innehåller en ”allmänt accepterad strategi” för att upprätthålla gruppens ledande ställning. Konstruktionen är historiskt föränderlig och kännetecknas snarast av det framgångsrika hävdandet av auktoritet. Ekenstam m.fl. (1998) menar att denna maskulinitet är kärnan i den dominerande bilden av manlighet som sprids via olika medier i samhället, till vilken alla män måste förhålla sig.

Delaktighet: Få män kan leva upp till den hegemoniska idealbildens normativitet, men

majoriteten drar fördelar av den dominerande positionen som skapas. De delaktiga drar medvetet eller omedvetet nytta av mäns överordning över kvinnor och får på så vis patriarkal utdelning. Enligt Ekenstam m.fl. (1998) utvecklas denna maskulinitet i samspel med kvinnorna och är vardagens tillämpade manlighet.

Underordnade: Genusstrukturen är, menar Connell (1996), även uppbyggd på över- och

underordning mellan grupper av män. Denna maskulinitetstyp anger Ekenstam m.fl. innefattar de män som anses vara icke-manliga. Det enligt Connell (1996) tydligaste exemplet på maskulinitetens inbördes maktrelationer är mellan hetero- och homosexuella män, där homosexualitet får stå för allt som symboliskt uteslutits från den hegemoniska maskuliniteten. Den hegemoniska maskuliniteten har social auktoritet och formar även synen på homosexualiteten. Femininitet är ofta grund för det symboliska nedvärderandet av olika underordnade grupper. Ekenstam m.fl. (1998) pekar på att även sexualiteten används för att understryka skillnaden mellan kvinnor och män, exempelvis genom utpekandet av homosexuella män som feminina. Även obligatorisk heterosexualitet är på detta sätt ett led i

(18)

18

att upprätthålla hegemonins överordning i samhället. Rubin (1975) talar utifrån Lévi-Strauss kring begreppet obligatorisk heterosexualitet i termer av att den sociala organisationen av könen bygger på detta tillsammans med konstruktionen av genus och restriktionen av den kvinnliga sexualiteten. Paret man – kvinna skapas som motsatser och samtidigt som inbördes kompletterande och det socialt önskade förbundet (a.a.).

Marginalisering: Gäller enligt Connell (1996) relationer mellan maskuliniteter som är

överordnade och underordnade grupper på grund av klass eller etnisk tillhörighet. Detta hör ihop med hur den hegemoniska maskuliniteten hävdar sin dominans, men relationen kan även finnas mellan de olika underordnade grupperna.

Sexuella relationer

Giddens (1995) definierar kärleksideologin som en del av det romantiska kärlekskomplexet som växt fram i det moderna samhället och har varit ett dominerande incitament för äktenskapet sedan 1700-talet. Kärleksideologin innebär i detta att sexuella relationer hör hemma inom en etablerad kärleksrelation och på så vis är det kärleken som legitimerar sexualiteten. Under 1900-talet menar Forsberg (2006) däremot att det romantiska kärlekskomplexet har blivit försvagat och utmanats av ”den plastiska sexualiteten”, som inte sätter sexualiteten i direkt samband med kärlek och reproduktion. Även om kärleksideologin har en stark ställning menar Forsberg (2006) vidare att normsystemet i Sverige är under förändring mot en mer tillåtande inställning till sexualiteten.

Sociala möten

Den symboliska interaktionismen handlar om hur människor beter sig i sociala möten och kan enligt Charon (2004) sammanfattas i fem kärnpunkter:

1. Den sociala interaktionens roll: Det är inte individen och dess personlighet som

studeras, utan de dynamiska och sociala aktiviteterna mellan aktörer i samhället. På så vis skapas en bild av människan som aktiv. Under interaktionen mellan människor sker både en förändring inom individen, men det är även individerna som tillsammans genom interaktionen skapar samhället. Människorna agerar enligt teorin i relation till varandras handlingar och räknar även in dessa när de ska agera i en specifik situation.

2. Eftertankens roll: Interaktion sker även inom individen, vilken agerar utifrån hur

(19)

19

3. Definierandets roll: Människan känner ej direkt av miljön, utan definierar situationen i

stunden och agerar därefter. Objekt definieras utifrån situation innan handling utförs. Definitionen är ett resultat av den sociala interaktionen och individens eftertanke.

4. Nuets roll: Människors agerande beror på vad som händer i den nuvarande

situationen, hur den definieras i nuet. Det förflutna finns med i tanken och definieras även det i nuet.

5. Den aktiva människans roll: Den symboliska interaktionismen ser människan i en

aktiv roll där individen agerar, tänker, definierar och applicerar det förflutna i nuet.

En viktig grund för den symboliska interaktionismen lade George Herbert Mead, som hämtade influenser till teorin från främst pragmatismen, Darwins naturalistiska syn på världen och behaviorismen. Pragmatismen menar att människan är aktiv i att förstå världen, bedömer kunskap utifrån hur användbar den är för att definiera de situationer som uppstår, att objekt definieras utifrån aktörens mål och hur de kan användas i situationen samt att forskningen bör studera just orsaker till agerandet i givna situationer. Darwin influerade Mead till att anse att även människor bör ses ur naturalistiska termer; att den mänskliga utvecklingen är en evolutionär process och att språket samt förmågan att resonera gör individer till dynamiska föränderliga agenter. Behaviorismen förstår människor i termer av vad de gör, de faktiska handlingarna. Mead går här vidare och menar att även psyke, symboler och självet bör användas för att förklara mänskligt beteende. Enligt den symboliska interaktionismen är människan en aktiv varelse som definierar situationer enligt perspektiv som utvecklas och förändras i den sociala interaktionen. Individen svarar inte bara på sin omvärld; utan definierar, agerar mot och använder sig av den (Charon 2004).

Av bakgrunden framgår tydligt att ungdomar och unga vuxna är en viktig grupp att fokusera på i det HIV/STI-preventiva arbetet. Nationella och regionala handlingsplaner säger redan detta, men fler naturliga arenor för att möta denna grupp behövs fortfarande. Frågan om på vilka platser i ungdomars vardag risktagandet sker och var vi kan möta unga män som söker tillfälliga sexuella kontakter är viktig att reda ut. Forskningen pekar på att kärleksideologin är i upplösning och att attityderna bland ungdomar och unga vuxna går mot en liberalare syn på sex och kärlek, med ökad acceptans av exempelvis KK-relationer. Ser det även ut så i den faktiska interaktionen mellan unga män, vilka normer och värderingar angående sexuella relationer kan skönjas där? Vilka förväntningar har unga män på sig själva och på tjejer de träffar, vilka förhållanden råder mellan dessa och efterföljande handling? På handlingsnivå är

(20)

20

det även intressant att ta reda på hur det sexuella mötet ser ut. Hur bestäms det vad som ska hända före, under och efter en eventuell sexuell aktivitet ; hur ser unga män på den kommunikation som sker där? Den symboliska interaktionismen kan vara ett verktyg för att tolka den sexuella situationen, vilka val och beslut som är viktiga samt hur de kommuniceras, kan den återfinnas i unga mäns sätt att handla och kommunicera? Då sexualiteten utvecklas i relation till äldre generationer och jämnåriga så är det viktigt att ta reda på vilka attityder som finns till kondomanvändning vid nya sexuella kontakter och synen på STI i relation till detta, både på föreställnings- och handlingsnivå. Även vilka sexuella script som unga män lever med och resonerar utifrån bör ställas i relation till tillfälliga sexuella kontakter och utövandet av säkrare sex.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Mot bakgrund av ovanstående resonemang framträder vikten och behovet av mer kunskap kring män och sexualitet. Därför är syftet med studien att undersöka unga mäns syn på sex och relationer, med särskilt fokus på former av relationer, kommunikation och handlingsstrategier i sexuella möten.

Frågeställningar

- Hur förhåller sig unga studerande män till sexuella relationer? - Hur förhåller de sig till kommunikation i sexuella möten? - Vilka handlingsstrategier framträder i samtal kring dessa ämnen?

METOD

Avsnittet innehåller en sammanfattning av den valda metoden fokusgruppintervjuer, samt redogörelse för urvalsförfarande, utveckling av intervjuguide samt det praktiska utförandet. Ansatsen i studien är induktiv. Den valda metoden, fokusgruppintervjuer, är kvalitativ. Målet är att göra en innehållsanalys av det insamlade empiriska materialet för att kunna beskriva livssituationen för människorna i målgruppen.

I kvalitativa studier erhålls material som svarar på frågorna hur eller varför. En intervjustudie kan enligt Kvale (1997) studeras enligt hermeneutisk tradition, eftersom det empiriska materialet omvandlas till text som sedan tolkas. Den hermeneutiska tolkningsläran, menar

(21)

21

Janlert (2000), säger att delar av ett skeende ska förstås utifrån en helhet. Förståelsen skapas i en process mellan subjektet, den som tolkar, och objektet, den som tolkas.

Design

Tre stycken intervjuer i fokusgrupp utfördes. Morgan (1998:2) menar att en risk med att bara ha få grupper är att det blir svårt att skilja ut vad som är diskussion och vad som är unikt för gruppen.

Intervjuer i fokusgrupp valdes i denna studie för att interaktionen om ämnet skulle kunna iakttas och för att attityder kring frågeställningarna skulle kunna fångas upp (Krag Jacobsen 1993). Wibeck (2000) menar att fokusgrupper är en bra metod då syftet är att ta reda på hur deltagare i en grupp tänker tillsammans kring ett fenomen. Fokusgruppintervjuer fokuserar snarare på det kollektiva än det individuella, och på så vis eftersträvas att fritt uttrycka idéer och gruppmedlemmarna uppmuntras att tala ut (Madriz 2005). Dahlgren m. fl. (2004) menar att fokusgrupper är ideala för att fånga erfarenheter, åsikter och normsystem. Mindre grupper ger större djup i diskussionen samt attityder och uppfattningar kan jämföras mellan olika grupper.

Som både Wibeck (2000) och Madriz (2005) menar kan fokusgruppintervjuer vara en bra metod då känsliga ämnen ska undersökas. Detta är aktuellt i denna studie då tankar och attityder kring sexualitet och handingsstrategier i sexuella möten efterfrågas. Morgan (1998:1) menar angående känsliga ämnen att fokusgruppen ibland är en ovanlig sammansättning av personer som inte kommer möta varandra igen, vilket kan leda till att informanterna säger saker de annars skulle hålla privata.

Enligt Wibeck (2000) lämpar sig metoden intervju i fokusgrupp särskilt då handlande och motivation ska undersökas samt när olikheter skall förstås, vilket passar studiens syfte att belysa attityder och handlingsstrategier. Både om deltagarna motiverar sitt handlande för varandra i interaktionen och om gruppmedlemmarna frågar varandra om olika beteenden passar bra när ämnena sexualitet, sexuellt risktagande och handlingsstrategier skall behandlas (Wibeck 2000).

(22)

22

Förberedelser

I avsnittet presenteras de metodologiska överväganden och förberedelser som gjordes innan intervjuer kunde utföras.

Urval

Inför studien gjordes en etisk prövning på högskolan där studien utfördes för att garantera att etiska aspekter gällande informanterna tagits med i planeringen. Till studien rekryterades 14 heterosexuella män mellan 20 och 29 år som var ensamstående eller i kortare relation och studerande vid en högskola i södra Sverige. Etniskt ursprung efterfrågades inte vid rekrytering och de flesta deltagande var av västeuropeisk härkomst.

Enligt Morgan (1998:2) kan urval ske enligt projektets mål. Självurval, vilket användes i denna studie, kan skapa problem. Exempelvis vilken större grupp informanterna representerar bör beaktas i relation till eventuell bias. Till tre fokusgruppper om ca sex till åtta personer i varje söktes studenter vid föreläsningar på högskolan. Kurser som valdes var från tre sektioner med olika vetenskaplig inriktning. Morgan (1998:2) talar om begreppet ”intercepts” vid rekrytering. Det innebär att potentiella deltagare söks på platser där de redan befinner sig och där även fokusgruppintervjun kommer att hållas. Att finna naturliga samlingsplaster är enligt författaren en bra rekryteringsmetod. Wibeck (2000) menar att minst en person mer än önskat antal skall bjudas in, eftersom det finns risk för bortfall. Även vikten av att deltagarna ska lämna återbud i god tid bör poängteras vid rekryteringen (a.a.).

Vid rekrytering till denna studie var tanken att de deltagande helst inte skulle känna varandra. Enligt Wibeck (2000) finns det risk för att ämnen inte tas upp eller inte förklaras tillräckligt om deltagarna känner varandra sen tidigare. Även Morgan (1998:1,2) menar att det är bra att inte använda sig av en redan etablerad grupp då deltagarna ska tänka på och förklara sina självklara antaganden. Även konfidentialiteten begränsas om intervjupersonerna känner varandra sen innan (a.a.). För att minska dessa risker underströks vikten av konfidentialitet och respekt inom gruppen vid intervjuernas början.

Avgränsning

Undersökningen inkluderar endast sexuellt aktiva heterosexuella ensamstående (eller i kortare relation) män, 20-29 år. Morgan (1998:2) menar att om någorlunda homogena grupper kan skapas genom urvalskriterierna kan samtalet om gemensamma erfarenheter stärkas.

(23)

23

Rekrytering och urval

Vid rekrytering besöktes de tre valda sektionerna på högskolan. Kurser på respektive sektion besöktes under föreläsningstid där studenterna inbjöds till intervjuer. De kriterier som gällde för att kunna delta utifrån studiens syfte och avgränsning angavs (förenklat muntligen och exakt skriftligen). Kort information om undersökningen och intervjun gavs samt information om att uppgifter skulle komma att behandlas konfidentiellt. Rekrytering skedde även och mestadels genom intercept, på naturliga samlingsplatser på respektive sektion såsom matsal och bibliotek.

Vid rekrytering till intervjuer betonades vikten av att deltagande är värdefullt för studien, samt fika utlovades. Morgan (1998:2) menar att personliga kontakter och motivering på detta sätt gör att informanterna får en känsla av att studien är intressant och värd besväret. Två olika datum för intervju föreslogs i fokusgrupp 1 och 2; de som var intresserade av att delta uppmanades att anmäla sig direkt eller via e-mail alternativt telefon. Det angavs även att intervjun skulle ta ca en timme.

Vid kallelse till intervju skickades individuella mail med förfrågan om bekräftelse, för att få deltagarna att känna vikten av att just de dök upp vid intervjutillfället.

Gruppen

Fokusgrupp 1 bestod av 5 män mellan 22-28 år, fokusgrupp 2 bestod av 4 män mellan 23-29 år och fokusgrupp 3 bestod av 5 män mellan 22-29 år.

Enligt Kjær Jensen (1995) är fördelarna med fokusgruppintervjun att ämnet skapas i interaktionen, som en process grundad på människan som social varelse. Även det att den enskilda deltagaren får input av de andra och på så vis blir stimulerad att prata vidare tas upp som fördel. En svaghet kan vara om intervjupersonen ej vågar öppna sig för de andra när det gäller känsliga frågor. Andra svagheter som nämns är att varje enskild intervjuperson får mindre tid, att metoden vidare ej är lämplig för att blottlägga kunskap, samt även risken att svårigheter uppstår om informanterna känner varandra finns; vid möjliga intressekonflikter (Kjær Jensen 1995).

(24)

24

Moderatorn

Vid intervjuerna satt moderatorn med bland informanterna, men förhöll sig neutral och så passiv som möjligt för att låta diskussionen få sin egen form. Generellt sett menar Wibeck (2000) att moderatorn på detta sätt ska hålla sig så passiv som möjligt under intervjun och låta interaktionen ske mellan gruppdeltagarna. För att motverka gruppkohesion menar Morgan (1998:1) att det är viktigt att moderatorn visar intresse för de olika deltagarnas erfarenheter.

Moderatorn skapar enligt Kreuger (1998:3) miljö för diskussionen, där målet är att uppnå tillit deltagarna emellan. I skapandet av en god miljö för diskussion är det bra av moderatorn att undvika frågan ”varför”, efter som den kan te sig negativt ifrågasättande (a.a.). Moderatorn bör även vara beredd på att kunna förklara frågor vidare eller ge exempel om deltagarna inte förstår. Följdfrågor ska skrivas i förväg för att svaren ska kunna nyanseras och utvecklas under intervjun.

Om moderatorn är kompatibel med deltagarna menar Morgan (1998:2) att det inger en säkerhet i gruppen, samtidigt som en främling kan få ur intervjupersonerna mer detaljerade förklaringar. I aktuell studie var moderatorn kompatibel på nivån att tillhöra både samma åldersgrupp som informanterna och att vara studerande. Samtidigt är densamme ej av samma kön och således främmande för könsspecifik jargong och förklaringar.

I aktuell studie användes en observatör som är erfaren i både metod och ämnesområde. Observatören kan enligt Wibeck (2000) vara bra att ha med under intervjun för att dokumentera den icke -verbala kommunikationen och som stöd för moderatorn.

Utförande

Nedan följer en redovisning av plats för intervjuer, utveckling av intervjuguide samt utförande av intervjuer.

Plats för intervju

Intervjuerna utfördes i mars, april och maj månad år 2006. För aktuell studie användes grupprum på respektive sektion under intervjuernas utförande. Stolar ställdes i en tät ring med endast inspelningsapparat i mitten, för att skapa en öppen känsla informanterna emellan. Moderatorn sattes i ringen med informanterna och observatören i närheten av utgången, vid

(25)

25

eventuella sena anländare, men med möjlighet till ögonkontakt med moderatorn. Det är enligt Wibeck (2000) viktigt att intervjun görs på en plats där deltagarna känner sig säkra. Interaktionen har också visat sig vara mer intensiv i mindre rum (a.a.).

Intervjuguide

För den aktuella studien valdes en måttligt strukturerad inriktning på teman och intervjufrågor, där ämnena går från ett bredare till snävare perspektiv under intervjuns gång. Fördelar respektive nackdelar finns enligt Morgan (1998:2) med både strukturerade och ostrukturerade ansatser i intervjufrågornas utformning, gällande fokus på erhållen information samt eventuella jämförelser. Då studien syftar till att vara explorativ menar Morgan (1998:2) att en mindre strukturerad ansats bör tas. Om informanternas nyfikenhet väcks kommer diskussionen betona deras intressen och bekymmer. Målen i en mindre strukturerad intervju är att hitta 3-5 frågor som kan intressera intervjupersonerna samtidigt som forskaren får den information som söks.

När första utkastet till intervjuguide utformats gjordes pilottestning på en person ur åldersgruppen samt vid ett annat tillfälle på två personer ur målgruppen, varpå vissa frågor omformulerades och några följdfrågor tillades. Kreuger (1998:3) menar att frågorna under utvecklingsfasen bör testas på målpopulationen på detta sätt för utveckling av intervjuguiden utifrån erhållen feedback.

Vid utveckling av intervjuguiden menar Kreuger (1998:3) att forskaren ur det definierade problemet väljer frågor som kan belysa detsamma. Planeringen bör ske för kortare tid än angiven vid information kring intervjuer, eftersom intervjun inte kommer igång på utsatt tid och att vissa frågor kan dra ut på tiden (a.a.).

Fem teman har formulerats som grund för intervjuguiden:

1. Föreställningar; om sex, om den andra och om den egna rollen

2. Handlingsnivå; egna erfarenheter, strategier och det sexuella mötet, kommunikation 3. Förväntningar; från omgivningen, samhälls - och individnivå

4. Farhågor och förhoppningar; ansvar, skydd, oro, förhandling och riskbedömningar 5. Relationer; sex första kvällen, syfte med relationer, kommunikation

(26)

26

Utifrån dessa teman utformades fem grundfrågor, vilka utvecklades enligt Morgan (1998:2), som anger en ”funnel design” vid implementering av frågor till en semistrukturerad fokusgruppintervju. Designen går ut på att en eller två breda öppningsfrågor ställs där intervjupersonerna kan ge sina egna perspektiv på ämnet för intervjun. Frågorna går sedan mot att bli mer strukturerade med tre eller fyra centrala ämnen med frågor som fokuserar deltagarna mot frågan som studien vill besvara. På slutet ställs några smala strukturerade frågor för att få svar på det mest centrala i studiens frågeställningar.

Frågeguiden som utvecklades är med funnel-designen som mall, med följdfrågor och stödord för att inte missa centrala begrepp i diskussionen5. De olika frågekategorierna som användes förklaras enligt Kreuger (1998:3) och ger att intervjuguiden börjar med en öppningsfråga (1) där informanterna blir introducerade för att känna sig samhöriga; i aktuell studie valdes förnamn och ålder som tillräcklig information. Vidare kommer en introduktionsfråga (2,3) som påbörjar ämnesdiskussionen; frågor kring var och hur informanterna träffar tjejer öppnar, sedan efterfrågas vilket syfte de generellt sett har med nya kontakter. Övergångsfrågan som följer (4) ska fungera som vägöppnare för nyckelfrågan och handlar i aktuell studie om när i en ny relation informanterna har sex första gången samt vad som leder till det. Den slutliga nyckelfrågan (5), vilken ska ge insikt på områden som är viktiga för studien, behandlar informanternas syn på den sexuella situationen, vilka beslut som kommuniceras kring och bör tas samt vilka handlingsstrategier de har då. Avslutningsfrågan (6) som i aktuell studie efterfrågar informanternas syn på vad av det diskuterade som är viktigt i relation till begreppet sexuell hälsa ska ge forskaren hjälp med vad som är viktigt att titta på i analysen samt avsluta diskussionen.

Intervjuer

De tre intervjuerna tog ca en timma vardera. Efter att informanterna fått information om och skrivit under blanketter o m informerat samtycke påbörjades intervjuerna med en introduktion till studien och metoden, samt en genomgång av frivillighet i deltagande samt konfidentialitet. Samtalet spelades in med hjälp av en MP3-spelare. Under intervjuerna följdes de övergripande frågorna ur intervjuguiden, med följdfrågor vid behov. Efter intervjuerna intogs utlovad fika samt ett fritt samtal fördes kring både intervjun och allmänna ämnen.

5

(27)

27

I grupperna märktes ganska tidigt under intervjuerna vilka åsikter som var rådande. Detta visade sig i gruppens interaktion och diskussion, eller då individer i vissa frågor uttryckte åsikter särskilt starkt. En risk som Wibeck (2000) menar finns vid intervjuer i fokusgrupp är att medlemmarna genom fenomenet gruppkohesion6 kan utveckla en alltför hög grad av grupptänkande vilket ger effekter på vad som är tillåtet att säga och inte. En risk finns också i att åsikter som bryter alltför mycket mot rådande kulturella normer inte uttrycks för att den enskilda deltagaren inte ska känna sig utpekad, detta särskilt vid känsliga eller tabubelagda ämnen (a.a.).

Etiska aspekter

Då ämnet för intervjuerna kan upplevas som känsligt bör moderatorn vara uppmärksam på om någon av de deltagande behöver en paus eller eventuellt byta ämne. Morgan (1998:1) menar att gränser i viss mån kan sättas i förväg för att undvika stress hos deltagarna. I början av intervjuerna nämndes att det känsliga ämnets natur gör att de deltagande ska vara noga med att inte avslöja saker de kan ångra i efterhand. Informanterna kommer enligt Morgan (1998:1) att lära sig saker om varandra, vilket gör att studiens utförare bör fundera på om inbördes relationer finns och hur intervjupersonerna ska sätta egna gränser för hur mycket de vill dela med sig till gruppen.

Möjliga effekter av intervjuerna för de enskilda deltagarna är ökad kunskap om sexuell hälsa, var unga män kan vända sig för testning och frågor. Även att få förståelse för och insikt i hur andra i samma åldersgrupp resonerar kring dessa frågor. Att i en mindre grupp få diskutera och ställas inför egna och andras attityder till sexualitet och sexuellt riskbeteende kan för de enskilda individerna skapa ett ökat kritiskt tänkande till det egna beteendet samt bidra till empowerment för bättre insikt och självkänsla i framtida relationer.

Konfidentialitet

Konfidentialiteten för de deltagande garanterades från studieledarens sida, men i en fokusgrupp har deltagarna inga forskningsetiska plikter mot varandra. På samtyckesblanketten7 som de deltagande skrev under finns en försäkran om att det som nämns under intervjun ej ska föras vidare utanför gruppen.

6 Gruppkohesion = Graden av den samhörighet eller tillhörighet individen känner med gruppen eller styrkan i

önskan att tillhöra den. (Svedberg genom Wibeck, 2000, s. 29)

7

(28)

28

För att garantera konfidentialitet för de enskilda deltagarna anger Morgan (1998:1) ett antal steg i utförandet av studien, vilka efterföljdes:

? Endast den som utför studien har tillgång till kontaktinformation för intervjupersonerna; och denna kommer att förstöras efter projektets slutförande.

? Under diskussionen efterfrågas endast informanternas förnamn.

? Inspelningar av intervjuer har endast den som utför studien tillgång till och de förvaras säkert under studiens gång. Även dessa förstörs efter projektets slutförande.

? I transkriptionen ändras eller borttages potentiellt identifierande information, såsom nämnda namn, platser eller händelser.

Analys

Malterud (1998) menar att analysens roll är att belysa förförståelsen och den teoretiska referensramen i förhållande till resultatet, samt att diskutera detta förhållande. För att stärka fynden bör forskaren enligt Dahlgren m. fl. (2004) i kvalitativa studier koncentrera sig på att hålla insamlad data neutral, samt föra anteckningar löpande. Forskarens förförståelse och tolkning kan på så vis behandlas på ett medvetet sätt.

För att få analysen systematiskt gjord refererar Malterud (1998) till Giorgis fenomenologiska innehållsanalys, vilken innehåller fyra steg:

1. Helhetsintryck ; representativa teman söks i genomläsningen av det empiriska materialet.

2. Meningsbärande enheter; de textavsnitt som har något gemensamt att säga om valda teman kodas till text som bär kunskap kring temana, vilka kan förändras i arbetet. Resultatet blir dekontextualiserat8 material.

3. Kondensering; kunskapen som kodgrupperingarna representerar lyfts ut och omformuleras till text med innebörd.

4. Sammanfattning; kunskapen från kodgrupper och teman sammanfattas och berikas med citat. Resultaten valideras genom rekontextualisering9.

8 Dekontextualisering = delar av stoffet lyfts ut och studeras närmare tillsammans med andra element i materialet

som berör samma företeelse (Malterud 1998).

9 Rekontextualisering = för att se till att resultaten stämmer med helheten valideras delarna i förhållan de till de

(29)

29

Behandling av material

Efter transkribering genomlästes materialet för att urskiljning och kodning av teman.

Två huvudteman framträdde; det sexuella mötet samt relationer. Inom dessa teman utskiljdes underrubriker; exempelvis kontaktytor, strategier, förväntningar, regler kring relationer, syfte

med relationer, kommunikation och förutsättningar för säkrare sex. Dessutom framträdde alkohol som ett nytt integrerat tema i diskussionerna. Resultaten av empirin sammanfattades

utifrån kodningen till kortare text i teman. De meningsbärande enheterna illustreras i sammanfattningen av citat.

RESULTAT

Genomgången av det empiriska materialet sammanfattas utifrån två huvudteman; först det

sexuella mötet som innefattar kontaktskapande och arenor för detta, kommunikation i sexuella

möten och resonemang kring preventivmedel och säkrare sex, samt förväntningar och tankar kring den sexuella situationen. Det andra temat är former av relationer som behandlar vilka syften som kan finnas med nya kontakter samt relationer som kan utvecklas därifrån. Citat från intervjuer anges kursiverade.

Det sexuella mötet

När en ny kontakt leder till sex kan allting hända, men vad leder fram till detta och hur?

Arenor för möten

Under intervjuerna presenteras olika platser och vägar till kontakt med intressanta tjejer. Olika platser erbjuder möjligheter att starta olika typer av relationer. De vanligaste platserna att möta tjejer sägs vara krogen och genom bekanta på fester och dylikt. Av alla de ställen där kontaktskapande sker så finns det bättre och sämre alternativ; man träffar oftast inte en flickvän på krogen eller plockar upp en tillfällig sexpartner i kompisgänget. Internet som mötesplats nämns men diskuteras ej. Andra ställen såsom skolan, stranden, mataffären och gymmet är snarare ställen där flirt och spaning sker, men där kontaktskapande anses vara svårt. Detta beror ofta på att dessa ställen kräver fokus på uppgiften som ska utföras där, exempelvis styrketräning. ”Egentligen alla ställen tycker jag är ok att ragga på, sen så är det

ju omständigheterna som antingen gör det svårare eller lättare” De professionella

relationerna på skolan och jobbet till exempel har gränser som inte kan överskridas på platsen. Ett forum för vidare kontakt med ett span eller en flirt anses vara på uteställen; då man direkt

(30)

30

får ett naturligt första samtalsämne. ”…jag känner och fattat tycke för den här personen så

måste man träffa dem i någon form av, någon annan social kontext för att…” I denna ’rätta’

sociala kontext för kontaktskapande är det helt ok att gå fram till vem som helst, vilket skulle kräva mycket mod i andra situationer och på andra platser. För att ta kontakt med en ny person på ’fel plats’ eller vid ’fel tid’ utan att vara rädd för att verka dum behövs en motivering, men samtidigt hävdar någon att sett från den andras synvinkel skulle det vara smickrande om någon bara kom fram och började prata. Kanske, menar informanterna, har alkoholen en roll i att man vågar gå fram till någon och börja prata. Någon tycker motsatt;

”Jag föredrar att träffa tjejer när de… När man inte är ute och dricker” Att mötas ute blir

även avdramatiserat och att bjuda med sin date ut en kväll med kompisarna är en strategi för att släppa lite på prestationsnivån. Men krogen är inte ett oproblematiskt ställe; förutom att ljudnivån är för hög för att inbjuda till samtal, så anses platsen vara ’sunkig’ att ragga på. Dessutom ses varje samtal med en tjej på krogen som en raggning; här går det inte att bara ’prata’ med någon som verkar trevlig. Men även att på exempelvis gymmet gå fram o prata med en tjej är sällan med enbart syftet att bli kompis, vilket det är med killar. De snabba krograggen blir sällan bra, kanske för att tjejens personlighet missas någonstans på vägen eller för att alkoholen grumlar bilden av kvällen. Bättre forum om man vill träffa någon bra tjej anses vara exempelvis på en middag med kompisgänget. ”…som bekantas bekanta /…/ där

kan man få lite större inkörsport och lära känna personen innan kanske, eller kanske få ett hum om vem personen är”

Kontaktskapande

Att bara gå ut en dag och leta upp nya vänner eller intressanta tjejer är enligt informanterna inte lätt. Det finns många tillfällen och många personer man skulle vilja prata med, men steget till att bryta isen med en ny kontakt kan vara lika läskigt som det är spännande.

När det gäller nya kontakter är det oftast om inte alltid killarna som tar det första initiativet, enligt de själva, och därefter kan det bero på situation och person. Tjejer som tar initiativet kan vara en trevlig tanke, men upplevs ofta som lite skrämmande i verkligheten. ”Oftast så

känns det som att det ligger på killen att söka kontakt, medan tjejerna mest står i baren eller står på dansgolvet och försöker se snygga ut” Även om informanterna inte direkt uttalar att

det ligger på mannen att ta initiativ alltid, så uttrycks det flera gånger indirekt. Det är både ovanligt och även lite konstigt med tjejer som går ut och ’raggar’, även om tanken ibland tilltalar. De som är lite blyga hoppas på att träffa mer ”självgående” tjejer och på krogen kan uppdelningen med killar som aktiva och tjejer som passiva vara lite beklaglig. Några uttrycker

(31)

31

till och med en önskan om att tjejer skulle bli mycket mer framåt på att ta kontakt. På krogen är det absolut upp till killarna att ta kontakt med tjejer de vill prata med och om en tjej skulle komma fram kan det vara svårt att ta henne på allvar; det kan till och med verka skrämmande;

”…hur kan man reagera så; det är ju för bra för att vara sant”

Bilden utifrån av den manliga sexualiteten är enligt informanterna att killar alltid vill ha sex, vilket är förväntningar som skapas både från tjejers och från killars håll. Samtidigt som den bilden anses vara onyanserad och att sexlusten snarast borde vara individuell, poängterar informanterna att man inte tar varje tillfälle till sex och ibland vill visa upp en bättre sida än mannen som ”kåtbock”.

Vid intresse är det upp till båda att höra av sig igen efter en viss tid. Tre-dagars-regeln innebär att man ska vänta några dagar med att höra av sig, vilket kan efterföljas eller trotsas. Om att höra av sig enligt tre-dagars-regeln: ”det tycker jag är fegt, skickar en och samma kväll”. SMS10 är ett bra och enkelt sätt att ta vidare kontakt med någon man är intresserad av särskilt om man är blyg, men vidare in i eventuell relation är det viktigt att inte konversera genom SMS menar någon.

Oavsett vilken relation två personer går in i menar informanterna generellt att det är viktigt att definiera den på ett tidigt stadium. ”Istället för att bara ta det som det kommer, så försöker

man ta reda på, reda ut, hurpass seriöst ska vi göra av det här?” Detta är inte helt

oproblematiskt och särskilt vid knullkompis -förhållanden (KK) kan det vara svårt att undvika missförstånd. Någon menar att det inte behöver bli missuppfattningar om båda kontinuerligt uppdaterar varandra om läget i relationen. I fall där kommunikation ej sker direkt kan man ’känna på sig’ vilken sorts relation det är fråga om, det kan exempelvis finnas en tyst överenskommelse om ett one-night-stand redan på utestället. Att få diskutera saken är bättre än att behöva undra. ”… känns som om man inte pratar med henne överhuvudtaget nu

liksom”

Kommunikation i sexuella möten

I det sexuella mötet sker inte alltid så mycket kommunikation och den som sker ska helst vara ordlös och underförstådd. Informanterna menar att de inte vill prata alltför mycket i själva

10

(32)

32

situationen, men att lite nervöst snack kan förekomma. Att ta upp frågan om preventivmedel kan vara svårt; det ska vara vid rätt tillfälle. Tas frågan upp för tidigt finns risken att tjejen inte alls hade tänkt ha sex och en pinsam situation uppstår. Om ingen säger något kan allt antas vara ok, men då uppstår problem efteråt om tjejen inte var skyddad mot graviditet.

”…om ingen tar upp det så låter man… då borde det vara ok liksom”

Vid tillfällen då frågan skjuts upp in i det sista kan det vara för sent att avsluta den sexuella aktiviteten bara för att kondom inte finns. ”’kej, nu är det två cm kvar och nu finns det ingen

återvändo”. Att kunna ta upp frågan på ett avslappnat sätt vore enligt några det bästa. Det kan

bli uppskattat från tjejens sida, ingen behöver tänka på det och ingen dålig spänning behöver skapas för att båda tänker på det men inte vågar fråga. Att tjejen tar upp frågan kan uppfattas som pinsamt – att inte komma på det först. Kommunikationsbristen är ibland svår att förstå. Samtidigt som kommunikation kan öppna för säkrare sex medför den inte alltid att kondom används, vilket eventuellt beror på ovana eller rädsla för att vara alltför ’rakt på’. ”Pratar

man inte om det så existerar det inte, usch, vi låter det vara, liksom”

Någon annan menar att preventivmedel är en av de viktigaste sakerna att prata med tjejen om:

”det ska vara väldokumenterat, annars är det kondom”

Säkrare sex och preventivmedel

I den sexuella situationen är skydd något som kanske glimtar förbi i medvetandet men inte alltid har högsta prioritet. Sex utan kondom anses vara skönare, bra för att man slipper det onaturliga avbrottet i akten. Men i nästa handlingssteg går åsikterna isär; antingen finns det inget sex utan kondom, eller så är just detta skydd förhandlingsbart. Åsikterna kan delas upp i två läger; å ena sidan de som verkligen inte kan tänka sig sex med en ny kontakt utan kondom

”Jag har ju tackat nej och sagt liksom, ’ingen kondom, nä då skiter vi i detta’” Å andra sidan

finns de som säger att det givetvis vore bra att använda kondom, men kanske helst skulle vara utan ”Det är ju mycket skönare att köra utan, än med kondom, så att man kanske kollar lite

om, tja, hon tar p-spruta eller p-piller eller något sånt” Det senare synsättet kan präglas av att

man väntar lite och ser om hon tar upp frågan om kondom, annars hoppas man att hon är skyddad mot graviditet. Ibland kan tron eller förhoppningen om att tjejen är skyddad eller en kommunikation kring p-piller eller andra preventivmedel räcka. I andra fall missas skydden helt, vilket kan bero på ”hjärnsläpp”, ”stridens hetta”, under alkoholens inverkan, för att man inte planerat att ha sex innan eller att man bara inte bryr sig.

Figure

Figur 1: Klamydia i Skåne 1995 -2005,  antal fall bland män uppdelat på åldersgrupp.   Källa:  http://www.skane.se/upload/Webbplatser/Smittskydd/Bilder/klams06m.gif   *  *  * * * * * * * * * ** **  ** ** ** ** ** ** ** ** **
Tabell 1: Klamydia i Malmö 1999-2004, antal fall uppdelat på kön.

References

Related documents

Domstolen menade också att den franska regeringens rädsla för att utländska bolag genom viss omstrukturering skulle kunna genomföra omfattande skatteflykt var överdriven. 168 Den

While this study has not analyzed the healthcare habits of domestic Swedish students, the results gleaned in this study suggests that while international students may suffer

De kunde inte med säkerhet säga om de själva hade tagit reda på eller visste om informationen innan, om de fått veta det av sjukgymnasten vid första behandlingstillfället eller om

För att äldre människor ska kunna uttrycka sina sexuella önskemål och känslor krävs det respekt till äldre människors värdighet och integritet samt att vårdpersonalen bör

Levi menar att gruppen riskerar att bli konform med vilket menas att trots att det finns individer inom gruppen som tycker, tänker eller känner annorlunda mot sina kollegor så

Lagringen av trafikdata kan leda till minskad yttrandefrihet eftersom en en analys av denna data kan få fram känslig information kring individens åsikter och

I denna underkategori tillföll därför de artiklar som undersökte om de tankar och känslor eleverna innehar, eller kan skapa genom undervisning, ger förutsättningar till ökad

Ramadi Barrage built on Euphrates River, upstream the city of Ramadi; the structure primary function is to raise water levels that required for operation of Warrar