Lärande och samhälle
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Jag är lite överallt hela tiden
En studie om specialpedagogens roll i arbetet med plan mot diskriminering
och kränkande behandling
I am Everywhere All the Time
A study about the role of the special educator in the work on plans against
discrimination and offensive treatment
Matilda Andersson
Petra Christensson
2
Förord
Vi har genom hela denna arbetsprocess ständigt fått till oss nya saker som fyllt på vårt pedagogiska kapital. Våra insikter kring värdegrundsarbete och arbetet med plan för diskriminering och kränkande behandling, har ökat och givit oss ett stort värde av vad detta arbete bidrar med ute i verksamheterna, men även dess komplexitet. Vi har under denna resa suttit sida vid sida, alltså under hela arbetsprocessen fysiskt suttit bredvid varandra och arbetat. Vi har inte en enda gång blivit irriterade på varandra utan istället har vi lyft varandra. Denna insikt om att vi båda är personer som kan få någon annan person att lyfta, bådar gott inför vår kommande yrkesroll. Så vi vill tacka varandra för detta goda samarbete men även våra fantastiska familjer som varit stöttande och pushande genom hela processen. Några som också ska få ett stort tack och en kram är hela basgrupp sex som genom denna utbildning systerligt lotsat och stöttat varandra till att vara våra bästa jag. Vi vill tacka respondenterna för att vi fick ta del av deras tankar och erfarenheter kring planen. Sist men inte minst vill vi tacka Kristian Lutz som hjälpt oss att komma vidare då vi kört fast och för att komma framåt i vårt arbete.
3
Sammanfattning/Abstract
Matilda Andersson och Petra Christensson (2020). “Jag är lite överallt hela tiden”. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.
Förväntat kunskapsbidrag
Resultatet av studien kan bidra till en insikt om hur några förskolor skriver fram sitt värdegrundsarbete i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Studien kan tänkas framhålla konkreta förslag för att göra planen levande i verksamheten samt belysa vilka aktörer som deltar. Om olika framgångsfaktorer och farhågor upptäcks och lyfts fram i studien, kan det tänkas finnas med i beräkningen i framtiden när nya planer arbetas fram.
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att med särskilt fokus på specialpedagogens roll och aktivitet granska tio olika förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling.
De tre frågeställningarna behandlar likheter och skillnader men även vilka olika aktörer som skrivs fram i arbetsprocessen med planerna. Ett extra fokus på specialpedagogens roll i arbetet med planerna lades för att se hur vår blivande roll som specialpedagoger kan tänkas se ut i värdegrundsarbetet.
• Vilka likheter och skillnader finns mellan några olika förskolors planer mot
diskriminering och kränkande behandling?
• Vilka roller har olika aktörer när planerna arbetas fram?
• Hur avspeglas specialpedagogiskt arbete och specialpedagogers yrkesroll i planerna?
Teori
Vi har valt att använda oss av diskursanalys som metod och eftersom diskursanalys som teori och metod inte går att helt särskilja, lyfts socialkonstruktionism i teoridelen då en viktig del i diskursanalysens framväxt är den socialkonstruktionistiska ansatsen.
Organisationsteori och Bolman, Deals (2019) HR- perspektiv är ett annat teoretiskt perspektiv vi valt att anlägga på studien.
Metod
En diskursanalys gjordes på tio planer mot diskriminering och kränkande behandling. De flesta hämtades via förskolornas hemsidor. På de hemsidor där planerna saknades fick vi till oss planerna via mail. Planerna studerades utifrån fyra olika huvudteman Abstrakt/Konkret,
4
Avsändare/ Mottagare, Aktörer och Specialpedagogens roll. Därefter valdes fem planer ut för kompletterande intervjuer eftersom de stack ut extra i våra granskningar. Rektorer till dessa fem planer kontaktades och kompletterande intervjuer gjordes med för studien viktiga aktörer. Alla tio planer granskades och ingick i studien.
Resultat
Resultatet visar på att specialpedagogens arbete är sällsynt i planerna. I några planer omnämns yrkesrollen men specialpedagogiska aktiviteter skrivs sällan fram. Planens funktion och verkan i det dagliga arbetet hos merparten av förskolornas planer verkar enligt studien inte självklar. Vi tolkar det som att om konkreta arbetsmetoder och systematik i värdegrundsarbetet skrivs fram i planerna, så kan sannolikheten vara större att planerna är levande i verksamheterna. Om planerna inte är kända för olika aktörer i verksamheten kan det tänkas vara svårare att vara delaktig i det dagliga arbetet. Utan delaktighet blir det inget levande arbete utan bara något som måste bockas av för ansvariga.
Implikationer
I och med att specialpedagogens examina förändrats genom åren kan detta ha skapat en otydlighet för rektorer och huvudmän hur tolkningen av yrkesrollen ska göras. Därför ligger det på oss specialpedagoger att känna till vårt uppdrag och motivera varför vi behövs och vilka aktiviteter vi kan bistå med. Detta för att kunna ta barns perspektiv i värdegrundsarbetet.
Konkreta arbetsmetoder i planen kan tänkas främja delaktigheten på alla nivåer. För att öka barnens inflytande och delaktighet i värdegrundsarbetet är en tanke att en barnversion borde finnas för att lättare göra barnen till både aktörer, mottagare och avsändare av planen.
Slutsats
Planen mot diskriminering och kränkande behandling tycks utifrån resultaten vara en komplex del i verksamheterna, vilket kan tänkas bero på lagändringar och att två olika lagar ofta behandlas i en och samma plan. Dessutom lever titeln ”Likabehandlingsplan” kvar i några av planerna. En implikation är att det kan tänkas bli tydligare om planerna hålls isär. Alltså att det istället ska finnas en plan mot diskriminering, som behandlar lagkravet från diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling som behandlar lagkravet från Skollagen.
Nyckelord: diskursanalys, förskola, likabehandling, plan mot diskriminering och kränkande behandling
6
Innehållsförteckning
INLEDNING ... 8
PROBLEMFORMULERING ... 8
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 10
PRECISERADE FRÅGESTÄLLNINGAR... 10
CENTRALA BEGREPP ... 10
Likabehandling ... 10
Trakasserier och kränkande behandling ... 10
Diskriminering ... 10 TIDIGARE FORSKNING ... 12 VÄRDEGRUNDSARBETE ... 12 AKTÖRER I VÄRDEGRUNDSARBETE ... 13 POLICYTEXTER ... 15 SPECIALPEDAGOGEN ... 16 TEORETISK FÖRANKRING ... 17 SOCIALKONSTRUKTIONISTISKT PERSPEKTIV ... 17 DISKURS ... 18 ORGANISATIONSTEORI ... 19 HR- perspektivet ... 19 METOD ... 21 URVALSGRUPP ... 22 DISKURSANALYS ... 23 INTERVJU ... 23 GENOMFÖRANDE ... 24
ANALYS OCH BEARBETNING ... 25
ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 26
RESULTAT OCH ANALYS ... 28
ABSTRAKT/ KONKRET ... 28 Abstrakt ... 28 Konkret ... 29 AVSÄNDARE/ MOTTAGARE ... 31 Avsändare ... 31 Mottagare ... 32
7
AKTÖRER ... 33
Vårdnadshavare ... 34
Grupper som arbetar fram planerna ... 35
Pedagog ... 36
Barn ... 37
SPECIALPEDAGOGENS ROLL I ARBETET MED PLANERNA ... 38
DISKUSSION ... 40
RESULTATDISKUSSION ... 40
SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 43
METODDISKUSSION ... 44
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 45
REFERENSER ... 46
BILAGOR ... 49
8
Inledning
Genom vår utbildning på specialpedagogprogrammet fick vi i kurs tre erfara en spridd kunskapsnivå angående arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling hos både oss själva och ute på fältet.
Den 1 januari 2017 ändrades bestämmelserna i diskrimineringslagen. Förändringarna innebar att arbete med aktiva åtgärder ska ske löpande i fyra steg, Undersök, Analysera, Åtgärda och Följa upp/Utvärdera. Det ska finnas riktlinjer och rutiner mot sexuella trakasserier och andra trakasserier (2016:828). I och med denna ändring blev kravet om en likabehandlingsplan ersatt med ett allmänt krav om att hela arbetet med aktiva åtgärder ska dokumenteras och att arbetet med de aktiva åtgärderna ska omfatta alla sju diskrimineringsgrunderna.
Lagändringen gäller trakasserier och diskriminering och bestämmelserna om kränkande behandling är oförändrade. Verksamheterna ska därför fortfarande enligt skollagen (2010:800) ha en plan mot kränkande behandling.
Verksamheterna kan fortsätta att samordna arbetet och dokumentationen av arbetet med främjande och förebyggande åtgärder gällande både kränkande behandling enligt skollagen (2010:800), och trakasserier och diskriminering, enligt diskrimineringslagen (2008:567). Inget hindrar att planen fortfarande kallas likabehandlingsplan, så länge hänsyn tas till de förändrade reglerna om trakasserier och diskriminering.
Huvudmannen, vilket är kommunen på en kommunal förskola och styrelsen på en fristående förskola, har ansvar att se till att varenda verksamhet målinriktat arbetar mot kränkande behandling av barn och elever (Skollagen 2010:800). Huvudmannen kan utgöra ett stöd i likabehandlingsarbetet i och med att hen ska försäkra sig om att förskolorna har nödvändiga resurser för att kunna bedriva likabehandlingsarbetet. Resurserna kan till exempel vara tillräckligt med tid och kompetensförsörjning (DO, 2015).
Eftersom en lagändring trätt i kraft och begrepp framkommit som till viss del kan vara luddiga och gå in i varandra, kommer längre ner en förklaring av centrala begrepp som vi lyft ut för att tydliggöra vidare läsning.
Problemformulering
Det har under åren skett förändringar kring utbildningen av specialpedagoger och speciallärare (Högskoleverket, 2012). I och med detta finns det idag två examina som leder till specialpedagogiska uppgifter. En förenklad beskrivning kan vara att specialpedagogen arbetar
9
finns inga förtydliganden av innebörden i specialpedagogers eller speciallärares uppdrag. Läroplan och skollag påvisar inte specifika yrkesgrupper som ska ansvara för de konkreta specialpedagogiska stödinsatserna. I och med detta har vi valt att fokusera extra på specialpedagogens roll, i relation till planerna. Eftersom vår tanke om specialpedagogernas, alltså vår egen framtida roll träder fram i verksamheternas värdegrundsarbete och i arbetet med alla barn och elevers förutsättningar för samma möjligheter och rättigheter.
Då ändringen i diskrimineringslagen och namnen på planerna har bytts ut samt komplexiteten i att varje förskola har möjlighet att utforma sin egen mall, är ambitionen att granska några förskolors planer.
10
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att granska några förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling. Extra fokus ligger på specialpedagogens roll i relation till planerna.
Preciserade frågeställningar
• Vilka likheter och skillnader finns mellan några olika förskolors planer mot diskriminering och kränkande behandling?
• Vilka roller har olika aktörer när planerna arbetas fram?
• Hur avspeglas specialpedagogiskt arbete och specialpedagogers yrkesroll i planerna?
Centrala begrepp
Likabehandling
Förskolans och skolans värdegrundsarbete innebär bland annat att alla barn och elever ska behandlas utifrån sina förutsättningar. Detta för att alla barn och elever ska få samma möjligheter och rättigheter. Detta innebär i praktiken inte att alla ska behandlas lika utan det innebär att alla ska behandlas utifrån sina förutsättningar (Skolverket, 2018). Det är denna definition av likabehandling vi kommer att använda oss av framöver.
Trakasserier och kränkande behandling
Enligt skollagen (2010:800) kan kränkande behandling definieras som ett uppträdande som kränker ett barn eller en elevs värdighet. Detta kan vara genom nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjligande eller fysisk handling. Kränkande behandling kan vara en enstaka
händelse eller systematiskt återkommande. Sker det systematiskt brukar det kallas för mobbing.
Varje verksamhet ska enligt skollagen (2010:800) bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever och att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
Diskriminering
11
av lagens definition av diskriminering att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna:
● kön
● könsöverskridande identitet eller uttryck ● etnisk tillhörighet
● religion eller annan trosuppfattning ● funktionsnedsättning
● sexuell läggning ● ålder.
12
Tidigare forskning
Eftersom det finns begränsat med forskning om planer mot diskriminering och kränkande behandling i en förskolekontext, så breddades sökfältet till även andra skolformer. Tidigare forskning är inte heller utbredd inom arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling i andra skolformer. Därför söktes också forskning kring andra policydokument i verksamheterna.
Denna kunskapslucka legitimerar vår studies existens då tidigare forskning på detta område är glest. Den tidigare forskningen utgår bland annat ifrån Skolinspektionens rapport (2018).
Värdegrundsarbete
I tidigare granskningar som Skolinspektionen (2017) gjort framkommer det att personalens förhållningssätt inte alla gånger stämmer överens med läroplanens mål, vilket kan ses som en riskfaktor för värdegrundsarbetet.
I de flesta intervjuer med förskolechefer och personal som Skolinspektionen (2018) genomförde framkommer upplevelser om att begrepp inom värdegrundsuppdraget såsom demokrati, barns rättigheter och skyldigheter samt normer och värden var begrepp som var svåra att konkretisera i ord. Det tycks vara lättare att prata om hur det avspeglas i arbetet med barnen än själva begreppens innebörd.
Linnér (2005) skriver också att det i läroplanen och skollagen finns formaliserade skrivningar kring värdegrunden som ska garantera lärarnas etiska och moraliska handlande samt utvecklandet av elevernas demokratiska och moraliska kompetens. De är dock formulerade i så formella termer att en problematisering av dem är nödvändig och då i relation till den praktik där pedagogisk personal, föräldrar och elever möts.
Skolinspektionen (2018) lyfter i sin bedömning fram att det finns utvecklingsarbete för de granskade förskolorna att arbeta med då det saknas dokumentation och systematik i kvalitetsarbetet gällande värdegrundsuppdraget, vilket kan tänkas underlätta för ett mer konkret arbete.
Arneback (2013) såg i sin studie att det vanligaste förhållningssättet vid bemötande av främlingsfientlighet i de olika Likabehandlingsplanerna som studerats, var handlings-inriktningar inom det förebyggande arbetet. I Likabehandlingsplanerna som studerats framträdde fem handlingsinriktningar för det förebyggande arbetet:
13
samtal.
● Prövande kommunikation, att genom reflektion och samtal tillsammans med elever och pedagoger öka medvetenheten om sina egna värderingar.
● Kunskap minskar osäkerheten och risken för att främlingsfientlighet ska uppstå.
● Gemenskapskänsla, utföra sociala aktiviteter, minska kränkningar och arbeta för att ingen ska känna utanförskap genom pedagogiska strategier.
● Förespråkar tydlig information på skolan så att innehållet i Likabehandlingsplanen kan bli känt hos alla berörda.
I Likabehandlingsplanerna som granskats av Arneback (2013) var det mer vanligt förekommande att fokus låg på hur bemötandet av individer skulle ske än på hur strukturer som motverkar förtryck av individen.
Enligt Skolinspektionen (2018) diskuterades inte värdegrundsuppdraget kontinuerligt i drygt hälften av de granskade förskolorna. Förskolecheferna behöver se till att all personal har kunskap om värdegrundsuppdraget och dess olika delar samt att arbeta för att det skapas en gemensam syn på hur detta uppdrag ska omsättas i praktiken. I flera av de granskade verksamheterna skedde arbetet med normer och värden oreflekterat och en gemensam grundsyn saknades. Personalen behöver ges förutsättningar för att kritiskt granska sina egna normer och värderingar i syfte att skapa ett gemensamt förhållningssätt som grundar sig i de värderingar som anges i styrdokumenten.
Både Linnér (2005) och Arneback (2013) belyser vikten av en tydlig information kring värdegrundsarbetet så att det kan mottas av alla berörda.
Andreasson (2007) skriver om synen på barn och elever vilket kan tänkas påverkas av kulturen som finns på olika förskolor och skolor. Hur lärare ser på barn och elever kan i sin tur ha inverkan på hur andra ser barnet/eleven. Men även hur den egna självbilden påverkas av miljön runt omkring. Detta styrker Andreasson (2007) genom en diskursanalytisk studie av upprättade åtgärdsprogram från grundskolor på olika platser i Sverige som visade att vad som skrivs och sägs om eleven blir en del av elevens identitetsskapande. Därför blir det viktigt hur man i skolan ser på elever och uttrycker sig om elever.
Aktörer i värdegrundsarbete
En aktör i denna studie är någon som är delaktig i arbetet med värdegrunden eller de som blir synliggjorda via planerna.
Förskolechefens och förskollärares olika roller vad gäller värdegrundsarbetet var inte tydliggjort menar Skolinspektionen (2018). Förskollärare och personal visste sällan hur ansvarsfördelningen såg ut och vilka förutsättningar de hade för att omsätta
14
värdegrundsuppdraget i verksamheten. Detta ligger väl i linje med Skolinspektionens (2016) granskning avseende förskolechefens ledning som handlade om att samtliga inom förskolan ska veta vem som har ansvar, vem som ska göra vad, hur och varför. Förutom att förskolechefen behöver följa upp värdegrundsarbetet specifikt behövs också en uppföljning av hur förskolläraren tar sitt särskilda ansvar för värdegrundsarbetet utifrån förskolans läroplan. Det förutsätter att förskolechefen också tydliggör detta ansvar och skapar förutsättningar för förskollärarna att kunna ta detsamma.
Löfquist (1999) diskuterar olika aktörer, som staten och kommunen, och vilken påverkan de förvaltningspolitiska reformerna och den ekonomiska krisen i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet hade genom ett antal fallstudier. Författaren menar att systemskiftet, alltså att skolan gick från statlig till kommunal styrning, inte haft någon effekt på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Utan att det först och främst är skolans kultur som påverkar hur resurserna fördelas och hur arbetet bedrivs - inte den statliga eller kommunala styrningen.
En aktör som också kan tänkas ha en stor roll i värdegrundsarbetet är barnen vilket förutsätter att deras röster blir hörda. Enligt Skolinspektionen (2018) finns det goda möjligheter till delaktighet för barnen och de har stort inflytande över innehållet i verksamheten. Detta är en kontrast till det Paananen och Lipponen (2018) såg när de analyserade den pedagogiska dokumentationens roll som ett sätt att säkerställa att barns perspektiv framkom i vardagen på förskolan. Resultatet visar på att det är vanligare att barnens intressen står med i dokumentationerna men det gör sällan avtryck i verksamheten. Även om barns perspektiv inte blir synlig i den enskilda portfolion vilket inte heller leder till planering av verksamheten, finns det stunder där barn och vuxna tillsammans genom dokumentationerna skapade en social interaktion. Den pedagogiska dokumentationen används för att bygga relationer mellan förskolan och föräldrarna.
Enligt Skolinspektionen (2018) introduceras sällan vikarier i värdegrundsarbetet. Det är först när de stannar en längre tid på förskolan som de deltar i personalmöten och därigenom tar del av hur förskolan arbetar med värdegrunden, under förutsättning att frågorna tas upp. Vikarier sätts ofta in med kort varsel och personalen tycker att det är svårt att ge dem bra introduktion avseende värdegrundsarbetet då de inte vet hur länge de stannar. Förskolechefer och personal är generellt överens om att det oftast saknas förutsättningar för att se till att vikarier omfattas av förskolans värdegrundsarbete. Det handlar främst om att vikarierna ofta kommer
15
med kort varsel och att det inte finns tid att förmedla förskolans värdegrundsarbete.
Policytexter
Lunneblad, Hammarén, Johansson och Odenbring (2016) har undersökt i vilka sammanhang och på vilka sätt kränkande behandling formuleras i policytexter. Sammanfattningsvis visade denna studie att den rådande tillfälliga diskursiva förskjutningen i betydelsebildningen av kränkande behandling har resulterat i att eleven numera framställs som ett brottsoffer, jämfört med den tidigare positionen som mobbad elev.
Utanför Sveriges gränser har studier med policydokument inom förskolan gjorts. Synodi (2014) har genom sin studie granskat implementeringen av FN:s barnkonvention (1989) i Grekland, som antogs 1992. Bortsett från att undersöka barns rättigheter genom dokument skriver författaren att man även kan undersöka lärares och föräldrars syn för att uppfylla barns rättigheter. Detta är av betydelse eftersom analysen visade att föräldrar i Grekland inte har samma rättigheter i barnens utbildning som föräldrar i andra länder. Föräldrar, alltså i detta fall mottagarna, behandlas som icke-experter och de får inte delta i beslut om läroplanen och ha inflytande på miljöerna om inte deras barn har ett allvarligt mentalt eller emotionellt problem. När information ges om föräldraskap och uppfostran baseras den inte på barns rättigheter eller uppmuntran att tillämpa dem. Synodis (2014) slutsats blev att förutom att ändra lagstiftning och vuxnas attityder är den viktigaste rösten som vi behöver lära oss att lyssna på är barnens egna.
För att barnen ska bli lyssnade på menar Skolinspektionen (2018) att förskolecheferna behöver se till att förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas. Om en tydlighet för personalen framträder i detta arbete så de vet vad och hur de ska gå tillväga, kan detta tänkas främja värdegrundsarbete även för barnen.
Andreasson, Ohlsson och Assarson (2015) har genom sin studie observerat att arbetet med värdegrunden i skolor och förskolor är en komplex situation. Enligt författarna framträder en stor variation i hur skolpersonal på olika skolor arbetar och tolkar arbetet med likabehandlingsplaner i värdegrundsarbetet. De lyfter även fram att en lagstadgad likabehandlingsplan som Sverige har är ganska unikt. Men när grundläggande värden tas förgivet och inte problematiseras kan det riskera att de blir en klar sanning. Då detta sker och ingen medveten tolkning görs kan det leda till att alla har olika sanningar. Andreasson m.fl. (2015) anser att det är skolans arbete att konfrontera eleverna i sina åsikter och attityder genom att tillsammans problematisera värdegrundens olika begrepp. Likaså lärarna behöver arbeta på samma sätt för att få syn på sina tolkningar, menar författarna. Även om alla skolor hade det
16
formella skoldokument som arbetet med planen ska utgå ifrån, var det inte en garanti för att detta arbete togs fram i den dagliga verksamheten. Enligt författarna kan detta bero på att policydokumenten som skolan har är gjorda av andra och att det används komplexa begrepp som sedan tolkas utifrån varje skolas kultur, sociala situation och personal.
Specialpedagogen
Möllås, Gustafson, Klang och Göransson (2017) visar i sin studie att det saknas en tydlighet i den specialpedagogiska yrkesrollens funktioner. Likt Skolinspektionens (2018) granskning är olika roller vad gäller värdegrundsarbetet inte tydliggjorda. Kontexten har enligt författarna en stor inverkan på utformandet av rollen som specialpedagog och rollen påverkas av vilka ansvarsområde och vilka uppgifter som tilldelas specialpedagogen. Den fysiska placeringen av specialpedagogen är av stor vikt. Författarna anser dock att storleken på själva arbetsplatsen inte är av så stor vikt men det signalerar att det kan finnas en komplexitet i arbetsfördelningen inom organisationen. Möllås m.fl. (2017) lyfter resurser som en påverkansfaktor. Med resurser menas antalet anställda, befintliga kompetenser av olika slag, gruppens storlek och organisering av verksamheten.
På motsvarande sätt som Andreasson (2007) anser Möllås m.fl. (2017) att när det kommer till uppfattningen av elevers svårigheter och den bakomliggande anledningen har de professionella ett stort ansvar. Då speglar deras inställning, attityder och åsikter av sig på hur de bemöter och ser på elevernas lärandeprocess. Författarna tycks se att specialpedagogens styrkor lyfts fram på ett positivt sätt. Begrepp som kompetens och särskilda egenskaper lyfts fram genom lärarkollegiet och rektorerna i studien. Lyhördhet är den egenskap som kommer fram i flera uttalanden.
17
Teoretisk förankring
Vi har valt att använda oss av diskursanalys som metod. Eftersom diskursanalys som teori och metod inte går att helt särskilja kommer nedan en presentation av studiens teoretiska utgångspunkter.
Ett annat teoretiskt perspektiv vi valt att anlägga på studien är organisationsteori. Detta för att organisationen kan tänkas ha en stor betydelse för vilka förutsättningar det finns för värdegrundsarbetet i verksamheter.
Socialkonstruktionistiskt perspektiv
Eftersom vi valt att granska offentliga texter – Plan mot diskriminering och kränkande
behandling så är språket relevant att studera därför att språket kan tänkas vara ett spår som
lämnas efter människors tänkande.
En viktig del i diskursanalysens framväxt är den socialkonstruktionistiska grundsynen som också till stor del syns i de diskursanalytiska inriktningarna. Ett socialkonstruktionistiskt perspektiv handlar om att det som uppfattas som verklighet får betydelse i den sociala interaktionen. Interaktion sker till stor del genom språket och teckensystem (Winther Jörgensen och Phillips, 2000).
Att utgå från en socialkonstruktionistisk ansats innebär alltså att det kan finnas ett flertal möjliga versioner eller berättelser som på flera sätt kan förklara till exempel politiska händelser och samhällets utveckling.
Börjesson (2003) skriver att det finns motstånd mot konstruktionistiska förhållningssätt eftersom de ofta beskylls för att vara relativistiska, ”om verkligheten är konstruerad – blir den
då precis vad vi vill?” (s. 53).
Enligt socialkonstruktionister har språk och makt en relation. Detta innebär att språkliga konstruktioner även avspeglar maktrelationer, vilket kan ha politiska effekter (Burr, 1995). Diskursanalys tycks därmed kunna vara en möjlig väg för att granska planerna mot diskriminering och kränkande behandling då texter som dessa mer eller mindre inriktas på att förändra samhället i en speciell riktning.
18
Diskurs
Diskursbegreppet i sig är inte enkelt eller uppenbart, definitionerna skiljer sig åt angående vad begreppet avser och vad diskurser har för betydelse. Enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000) kan begreppet diskurs beskrivas som ”ett bestämt sätt att tala om och förstå omvärlden”. Enligt Bergström och Boreus (2018) är det inte möjligt att skriva eller tala om omvärlden utan att förenkla eller tolka. Författarna skriver med referens till Gadamer att läsaren av en text alltid har med sig en förförståelse och att en tolkning inte går att utföra utan denna. Många saker påverkar vår förförståelse, exempelvis vårt språk, vår utbildning och vår kunskap. Gadamer skriver även att det viktigaste när det kommer till vår förståelse är att forskaren reflekterar om sina fördomar och hur de inverkar på studien. Författaren skriver även att det är betydelselöst att söka efter en bakomliggande, hittills osagd sanning om konstruktionen av verkligheten, eftersom en sådan sanning helt enkelt inte finns och konsumeras.
Winther Jørgensen och Phillips (2000) anser att då inget av det vi yttrar eller skriver kan tas för givet, hjälper diskurser forskaren att inte behöva återkommande förklara vad vi menar med det vi säger eller skriver. Med hjälp av språket är det inte möjligt att beskriva världen neutralt, utan all användning av språket skapar eller återskapar diskurser.
Varför är vi i behov av diskurser, kan vi inte bara tala om saker och ting som de är? Enligt Burr (1995) skulle ett svar från en diskursanalytiker tänkas vara att så fort vi nyttjar språket så tolkar vi även vår omvärld, alltså saker och ting kan inte ”bara vara”. Diskursen kan hjälpa oss att kategorisera den kunskap vi får till oss och det blir nödvändigt för att vi ska få ordning på vår tillvaro (Burr, 1995).
Börjesson (2003) menar att det är omöjligt att på ett uppenbart sätt beskriva diskursteorins tillhörighet då denna används på en mängd olika sätt och inom en mängd olika discipliner och har en brokig bakgrund som grundas på olika idéhistoriska utgångspunkter.
En förutsättning för att ha språket som utgångspunkt i vetenskapliga arbeten är ”The linguistic turn” (den språkliga vändningen) som anses ha ägt rum under 1960-talet. Språket har ansetts vara betydelsefullt för maktrelationer i samhället redan tidigare i historien. Enligt den moderna ”språkliga vändningen” gjordes användningen av språk och texter som studieobjekt i vetenskapliga sammanhang aktuell (Börjesson, 2003; Neumann 2003). Denna ”vändning” ställer frågor i centrum som handlar om hur mening skapas genom språket och hur detta
19
sammankopplas med det sociala. Begreppet ”diskurs” har nära koppling till studiet av språk.
Organisationsteori
Bolman och Deal (2019) anser att eftersom organisationer är komplexa och mångtydiga är de också svåra att förstå och leda. Det som blir avgörande för vad ledaren ser och gör är beroende av de perspektiv och organisationsteorier ledaren utgår från när hen tittar på organisationen.
Bolman och Deal (2019) skriver fram att när ett fåtal försök genomförts för att försöka ge en sammanfattande och mångsidig översikt över organisationsteorier och perspektiv så är ofta dessa så abstrakta att relevansen för praktiker är mycket liten. Varje enskilt perspektiv belyser en mycket liten del av vad som sker i en organisation men att de ändå används oberoende av varandra av både praktiker och teoretiker. Detta kan begränsa ledarens sätt att förstå och leda organisationer. I den komplexa verklighet vi lever i kan kraven öka på ett flerdimensionellt synsätt inom ledning och organisering av organisationer.
Författarna tillämpar fyra grundläggande teoretiska perspektiv på organisation och ledarskap.
● Det strukturella perspektivet - Hur man organiserar och strukturerar grupper och arbetslag för att uppnå bästa resultat.
● Human Resource-perspektivet (HR- perspektivet) - Hur man anpassar en organisation efter mänskliga behov och på så vis kan påverka gruppdynamiken på ett positivt sätt.
● Det politiska perspektivet - Hur man hanterar makt och konflikter i organisationen.
● Det symboliska perspektivet - Hur man skapar en kultur som ger mening åt arbetet genom ritualer, ceremonier och berättelser.
Denna studies teoretiska utgångspunkt är företrädesvis Human resource perspektivet (HR- perspektivet) eftersom rektorns syn på organisationen och aktörerna kring arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling, kan tänkas synliggöras genom denna teori.
HR- perspektivet
Bolman och Deal (2019) menar att HR perspektivet innebär att organisationer lägger stor vikt vid att genom utbildning och coachning förändra människorna inom organisationen. Författarna lyfter även fram att organisationer och människor behöver varandra. Ledarna inom HR- perspektivet behöver färdigheter som att lyssna och vara lyhörd, dessa är viktiga för att driva en organisation inom detta perspektiv. Även att ge de anställda mer inflytande genom att uppmuntra delaktighet och öppenhet genom att ge de anställda de resurser som behövs för att de ska kunna sköta sina arbeten självständigt. Synen som kommer fram på den anställde är att personen är en investering mer än en kostnad. Men att se till balansen är väl så viktigt,
20
människorna inom organisationen är dess medelpunkt och ledarens uppgift är att tjäna bådas intressen. Inom perspektivet försöker man enlig författarna arbeta utifrån att hålla kvar de anställda genom att premiera dem eller erbjuda trygga anställningsvillkor, fortbildning och frikostiga belöningar. Detta görs med tanken att stärka banden mellan den anställde och organisationen. Perspektivväxling alltså att växla mellan de fyra olika perspektiven (Strukturella, Human resource, Politiska, Symboliska) kräver övning vilket ledaren i början behöver tid till att få göra. Författarna talar om hur ledarna på ett bra sätt kan använda sig av denna växling av perspektiv i svåra situationer. De olika perspektiven har både styrkor och svagheter som kan användas på både goda och mindre goda sätt. Förmågan att stimulera fantasin och skapa nya valmöjligheter och insikter, är de olika perspektivens stora kraft. Det finns dock en del fallgropar inom de olika perspektiven och inom just HR perspektivet som vi lyfter i detta arbete anser Bolman och Deal (2019). Det är lätt att anta att alla strävar efter samverkan och utveckling. Det är lätt för ledaren som bara ser HR perspektivet ur ett skimmer att bortse från strukturfrågor och den verklighet som råder där även konflikter och känsla av otillräcklighet råder.
Bolman och Deal (2019) resonerar om Douglas McGregors teori om arbetsmotivation,
vilken utgår från Maslows behovstrappa. Maslow urskiljer ett antal trappsteg vilka representerar behov som måste tillfredsställas i rätt ordning för att människan skall må så bra som möjligt. Mest grundläggande är de fysiologiska behoven som sömn eller mat, och sedan avancerar trappan till att innefatta säkerhet, tillhörighet, kärlek, tacksamhet och självkänsla. Överst i behovstrappan finner vi människans självförverkligande. McGregor lägger till ytterligare ett steg i denna trappa (illustrerad som pyramid), det vill säga hur vi uppfattas av andra. McGregor menar att en ledares fördom om sina underställda kan vara upprinnelsen till att de blir självuppfyllande profetior. Många ledare förutsätter att de underställda bland annat är lata och inte har någon ansvarskänsla. Detta kallas Teori X. Graden av denna uppfattning ger upphov till hårda eller mjuka versioner av Teori X, och denna grad ligger till grund för chefens ledarstil. McGregor talade även för en annan uppfattning, kallad Teori Y, som grundas på behovstrappan som Maslow skapade. Teorin är en typ av självstyrningsprincip som kan tolkas som att människor ska arbeta för belöningar men samtidigt tillfredsställa sina egna behov – förverkliga sig själva - genom sitt arbete. Chefens roll blir att rätta organisationens mål efter de underställdas intressen.
21
Metod
För att granska några förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling valdes textanalys som är en del av diskursanalys, ut som metod. Ut ifrån denna metod skapade vi ett eget analysschema för vår textnära granskning av planerna. De fyra huvudteman som valdes ut, valdes för att tjäna vårt syfte och våra frågeställningar i studien. Dessa teman är Abstrakt/konkret, Avsändare/mottagare, Aktörer och Specialpedagogen. Utöver dessa fyra teman har vi ställt frågor till materialet angående systematik, pronomen, metaforer, samman/särskrivna och mail/hemsida? Därefter gjordes kompletterande intervjuer med fem av aktörerna utifrån ett strategiskt urval.
Figur 2, Studiens design.
22
Urvalsgrupp
Studien utgår ifrån tio planer mot diskriminering och kränkande behandling från olika angränsande kommuner. Den geografiska närheten till kommunerna valdes för att några kompletterande intervjuer tänkte göras efter en första analys av planerna.
Empirin samlades in genom förskolornas hemsidor och även via mail då tillgängligheten till planerna i vissa fall inte fanns offentligt. Planerna kallades olika i olika verksamheter vilket medförde en osäkerhet om den empirin som samlats in verkligen var den vi tänkt granska. Efter en första genomläsning kunde det fastslås att även om namnen skiljde sig åt, var det rätt dokument som granskades.
Fem planer av tio valdes ut för kompletterande intervjuer eftersom de utmärkte sig. Alla tio planer ingick i studien. Enligt analysschemat som användes innehöll två av planerna många konkreta arbetsmetoder och precis som rekommendationerna i från Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen, visade
de på systematik.
De andra två planerna valdes ut eftersom de saknade många av kriterierna utifrån de kategorier som analysschemat innehöll. Den femte planen valdes ut eftersom den drog åt båda hållen, samt att verksamheten hade en Likabehandlingsgrupp.
I merparten av planerna som granskats skrevs rektorn fram som ansvarig för planen. Enligt Skollagen (2010:800) 8§ är det huvudmannen som ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Vidare enligt diskrimineringslagen 2§ ska arbetet med aktiva åtgärder dokumenteras och ske löpande i fyra steg (undersöka, analysera åtgärda, följ upp).
Rektorn kan tänkas vara en länk mellan huvudmannen och de anställda och kan på så vis tänkas besitta en del svar. Svar på hur planerna arbetats fram och vilka roller olika aktörer haft i framarbetningen av planerna. Det kan även tänkas att genom intervjuer få rektorernas syn på specialpedagogens roll och arbete i planerna. Vi tänkte från början intervjua rektorerna från de fem utvalda planerna. När vi kontaktade rektorerna till de fem planer vi valt ut för kompletterande intervjuer hänvisade två av rektorerna oss till personer som ingick i Likabehandlingsgrupp/ Värdegrundsgrupp. En rektor hänvisade oss till specialpedagogen som varit med att framarbetat planen och två av rektorerna ansåg sig själv ha en god insyn och därför
23 valdes dessa ut för intervju.
De kan tänkas att professionerna i urvalsgruppen för intervjuerna var spridd, men det styrdes av rektorerna via frågan om vem som varit med att arbetat fram planen.
När kontakt upprättades med pedagogerna i de två olika grupperna märktes ett visst motstånd att delta i en intervju. Detta motstånd tolkade vi då de tillfrågade förhalade sitt svar till oss. Efter mailkontakt med alla deltagare i grupperna valde till slut ingen i de två grupperna att delta på en fysisk intervju. Då urvalet inte var slumpmässigt utan baserat på rektorernas syn på vem som har en god insyn i planerna, väcktes frågor om detta bortfall. Kan deras nekande bero på en osäkerhet kring planen eller kan det finnas en osäkerhet kring om deras svar blir tillräckliga. I en av grupperna kunde en av pedagogerna tänka sig svara på frågorna via mail och då nappade vi på det eftersom vi ville ha någon representant från en grupp som rektorn uttalat arbetar med planen. I den andra verksamheten med liknande grupp intervjuades rektorn.
Diskursanalys
Målet med diskursanalys är enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000) att försöka förstå hur vi som människor använder oss av språket i vardagen och hur användningen av språket utgör en viktig del av konstruktionen av samhället. Författarna anser att det enda som går att studera är hur olika diskurser och begrepp är konstruerade. Diskursanalys handlar alltså om att försöka förstå hur människor använder sig av språk i sin vardag och hur språkanvändning utgör en viktig del av konstruktionen av samhället och dess beståndsdelar. En tänkbar skillnad mellan diskursanalys och andra kvalitativa metoder som exempelvis intervjun, är att intervjun ser på tankar och erfarenheter hos individen och diskursanalysen oftast bearbetar det offentliga samtalet. Diskursanalysen används vanligen till att analysera offentliga och publika texter. Winther Jørgensen och Phillips (2000) skriver att den socialkonstruktionistiska synen som diskursanalysen bygger på beskriver att det enda som finns är språket och dess representation av världen. Men språket är en konstruktion och det är det vi kan studera, just hur olika begrepp eller diskurser är konstruerade. I detta arbete hjälper analysschemat, pronomen och metaforer som verktyg oss att studera språket och dess konstruktion i granskningen av planerna som är en del av det offentliga samtalet i samhället.
Intervju
24
respondentens levda värld. Forskningsintervjun ses som ett professionellt samtal där kunskapen skapas i interaktionen mellan respondenten och intervjuaren. I likhet med den socialkonstruktionistiska ansatsen menar Winther Jörgensen och Phillips (2000) att interaktionen till stor del sker genom språket. Med tanke på detta kan forskarens roll tänkas vara svår att bortse från. Kvale och Brinkmann (2014) skriver vidare att intervju är ett samtal som har ett syfte och en struktur.
Bryman (2018) betonar att när fokus ligger på språket, som det gör i en diskursanalys, så är inspelning och transkribering av intervjuer obligatoriskt. Förutom att forskaren kan spela upp respondentens svar gång på gång så underlättar detta även en noggrann analys av vad respondenten sagt. Transparensen i studien blir även klarare med inspelning då andra forskare kan granska materialet.
De kompletterande intervjuerna i detta arbete med för studien viktiga aktörer kan bidra till att skapa ett mer varierat och rikt material. Aktörerna som intervjuades var utvalda ifrån fem olika planer och bestod av tre rektorer, en specialpedagog och en mailintervju av en förskollärare i en Likabehandlingsgrupp. Det gjordes semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide (se bilaga 2). Med semistrukturerad intervju menar Bryman (2018) att forskaren har specifika teman som hen berör men att respondentens frihet till att forma egna svar är stor. Frågor som inte står i guiden kan ställas för att koppla samman det som respondenten sagt dessutom behöver frågorna inte ställas i bestämd ordning.
Det är viktigt att vid en intervju sitta i en lugn miljö så respondenten kan tala ostört och känna sig trygg detta kan öka öppenheten hos respondenten (Bryman, 2018).
Genomförande
När vi gjorde analysen inledde vi vårt arbete med att läsa igenom alla tio planer mot diskriminering och kränkande behandling var för sig för att få översikt av materialet. Vi fortsatte sedan med att strukturera upp teman som delades upp i färre frågor. De teman och frågor som ställdes till materialet var operationaliserade utifrån frågeställningarna. För översikt av dessa teman och frågor, se bilaga 3. Dessa frågor och teman markerade vi sedan i planerna mot diskriminering och kränkande behandling och plockade ut områden av särskilt intresse. Antingen utsnitt som var anmärkningsvärda på grund av att de var avvikande, eller utsnitt som visade på samstämmighet planerna emellan.
Då vi utgått från ett analysschema kan det bidra till att validiteten i studien kan öka eftersom den hjälper oss att hålla oss inom de tema vi valt att utgå ifrån. Kvale och Brinkmann (2014)
25
menar att validitet är att se om studien undersöker det den avser att undersöka. Vi har använt
oss av olika teman och frågor (se bilaga 3) som färgkodats för att urskilja olika resonemang som planernas texter lyfter fram vad det gäller likheter och skillnader. När det gäller reliabiliteten av vårt arbete hjälper analysschemat oss som forskare att vara mer exakta och noggranna i våra studier då vi har en fast struktur i schemat att utgå ifrån.
Vid en senare gemensam genomläsning lyftes likheter och skillnader i markeringarna som gjorts. Detta diskuterades sedan för att komma fram till en gemensam tolkning av texten. Bergström och Boreus (2018) anser att reliabiliteten ska kunna testas genom att en annan forskare genomför en studie på samma sätt och då få fram lika resultat. Så att visa på stor genomskinlighet, genom att skriva fram utsnitt från planerna och citat från intervjuerna, kan vi öka trovärdigheten och påvisa hur vi kommit fram till vårt slutgiltiga resultat. Genom att samskriva resultatet och analysen samt lyfta fram utsnitt ur planerna menar vi att en transparens kan bli synlig. Tiden på intervjuerna varierade och fyra av fem utfördes på berörd förskola i ett konferensrum eller på rektorns kontor. Intervjuerna spelades in via diktafon och delades upp mellan oss. Vi intervjuade vars två aktörer och transkriberade materialet. Vi läste varandras transkriberingar först enskilt och sedan tillsammans. Bryman (2018) lyfter fram detta tillvägagångssätt som en hjälp för intervjuaren att komma ihåg vad som sagts men även för att de omedvetna tolkningar som görs under själva intervjun i efterhand kan kontrolleras. I en intervju samlades svaren in via mail av en gruppmedlem, då alla personer i gruppen tillfrågades men valde att avstå från ett fysiskt möte.
Analys och bearbetning
Slutsatsen efter en första genomläsning var att planerna var varierat upplagda och en del brister i formalia uppdagades. Sidantalet sträckte sig från 3 sidor upp till 26 sidor. Analysen fokuserades därefter till de utsagor som på något sätt nämndes som abstrakta och konkreta arbetsmetoder för likabehandlingsarbete. Detta gjordes genom att dessa färgkodades med grönt för konkret och orange för abstrakt på så sätt trädde en tydlighet fram.
Vidare användes ett analysschema för att finna mönster av likheter och skillnader. Vem avsändare och mottagare av planerna var, specialpedagogens omnämnande och dess aktiviteter, om planerna var sammanskrivna uppdelade eller, hur många sidor planerna bestod av, hur planerna erövrats, vilka aktörer som lyftes fram samt om det fanns en systematik (Bilaga 3).
26 beståndsdelarna av något.
För att tydliggöra resultatet och analysen så har vi gjort en uppdelning i fyra huvudteman, detta för att tjäna vårt syfte i studien. Abstrakt/ konkret, Avsändare/ mottagare, Aktörer och Specialpedagogen.
Vi har även valt att ibland gå mer textnära i vår analys och då använt oss av två verktyg, pronomenanvändning och metaforer (Lutz, 2009). Då vi valt att använda oss av diskursanalys som enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000) används för att titta på hur människor använder sig av språket i vardagen analyserar vi pronomen som är relevant då det synliggör vilka som innefattas och utestängs. De pronomen vi valt att titta efter är vi, man och de. Även Metaforer betraktas ofta som relevanta att analysera då de ofta döljer komplexitet och kan vara ett uttryck för att befästa enkla sanningar.
I vår analys har vi förutom pronomen och metaforer tolkat materialet genom organisationsteori. Detta för att organisationen kan tänkas ha en stor betydelse för vilka förutsättningar det finns för värdegrundsarbete i verksamheter. Genom att titta på hur språket används i planerna kan vi tänkas få en insikt om samhällets konstruktion. Därför ligger den socialkonstruktionisktiska ansatsen som en ständig följeslagare då vi som forskare integrerar med texterna i planerna.
Etiska överväganden
När det gäller de etiska överväganden kring policytexterna- planerna mot diskriminering och kränkande behandling, är dessa offentliga handlingar som antingen samlats in via förskolors hemsidor eller via mail till rektorn. För att ta hänsyn till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) om anonymisering så har vi valt att döpa planerna till nummer 1-10. Vi är öppna med ifall planerna kommer ifrån en privat eller kommunal förskola och att vi har valt närliggande kommuner i Skåne län, vilket vi anser inte undanröjer sekretessen då antalet förskolor per kommun är tillräckligt många för att behålla anonymitet.
Även vid intervjuerna har vi tagit hänsyn till Vetenskapsrådet forskningsetiska principer (2002). Denna information fick även respondenterna i det informationsbrev vi skickade ut tillsammans med kontaktuppgifter till oss. Detta innebär att deltagandet är frivilligt och om respondenten skulle vilja så kan hen när som helst avbryta intervjun och därmed sitt deltagande. Respondentens deltagande har behandlats konfidentiellt vilket innebär att de avidentifieras så att deltagarna inte går att identifiera av läsaren. Intervjuerna som spelades in på en diktafon
27
lades över på Malmö Universitets server och filerna raderades från diktafonen. Respondenten fick även information om att resultatet enbart kommer att användas i forskningsändamål och publiceras på MUEP- universitetets digitala arkiv.
28
Resultat och analys
Utsnitt från de tio granskade planerna samt citat från de fem intervjuerna ligger till grund för presentation av resultatet som tolkas och analyseras genom de teorier som lyfts fram samt den
tidigare forskningen som presenterats. Vi har valt att göra en integrerad analys då vi anser att
det är att föredra då analysen är textnära och kopplas direkt till det som står i planerna och det som framkommer i intervjuerna.
Abstrakt/ konkret
I analysen har planerna granskats utifrån dimensionen abstrakt respektive konkret då det fanns en variation av detta i de granskade planerna. Det är arbetsmetoderna i materialet som granskats utifrån de två dimensionerna då det kan tänkas att konkreta metoder främjar ett levande värdegrundsarbete. Alternativet är att planerna förs mer som ett policydokument och kan då tänkas bli en abstrakt styrning av verksamheten.
Abstrakt
I plan åtta står det under Förebyggande arbete:
● Vi personal är viktiga förebilder
● Gemensamma regler gås igenom bland personalen ● Tydliga regler och normer för barnen
Och i plan ett kan vi läsa:
Vårt förebyggande arbete för att förhindra alla former av diskriminering och kränkande behandling har följande utseende:
● Vi ser olikheter som en tillgång och strävar efter att belysa likheter och skillnader bland både barn och vuxna på ett positivt sätt
● Vi ser värdegrundsbeskrivningen i Lpfö 98 (Rev-16) som en ständigt närvarande röd tråd
● Vi vill att barnen lyssnar på och respekterar varandra. Vi ger barnen redskap att hantera konflikter och finns som stöd, hjälp, trygghet och förebilder.
Både Linnér (2005) och Arneback (2013) belyser vikten av en tydlig information kring värdegrundsarbetet så att det kan mottas av alla berörda. Då plan åtta är på totalt tre sidor tydliggörs det inte hur, hur ofta, på vilket sätt dessa punkter ska genomföras vilket kan tänkas bli ett abstrakt arbetsmaterial för pedagogerna. Svaren på dessa frågor är bristfälliga även i plan
29
ett även om planen till antalet sidor är fler och att konkreta arbetsmetoder för just diskrimineringsgrunden ålder lyfts.
Konkret
Plan tre lyfter på ett konkret sätt fram utvärderingen av fjolårets plan genom ett schema där utvärderingen resulterade i om insatsen skulle avslutas eller fortsätta. Det står att schemat utvärderats av all personal och sammanställts av värdegrundsgruppen. Enligt HR- perspektivet (Bolman & Deal, 2019) kan detta tolkas som att chefens ledarskap lutar sig mot Teori Y som är en typ av självstyrningsprincip där människor ska arbeta för belöningar men samtidigt tillfredsställa sina egna behov och förverkliga sig själva genom sitt arbete. En självstyrningsprincip kan tänkas skapas om likt Skolinspektionens (2016) fynd, att samtliga inom förskolan ska veta vem som har ansvar, vem som ska göra vad, hur och varför. Ett fåtal av planerna använder sig av stegen i figuren nedan (DO, 2019) i arbetet med de aktiva åtgärderna mot diskriminering som ska omfatta de sju diskrimineringsgrunderna. Ett par planer har ett årshjul där olika aktiviteter för värdegrundsarbetet stod med men majoriteten av planerna saknade ett årshjul för värdegrundsarbete. Det kan
tänkas att figurer som scheman, DO´s hjul och årshjul kan göra arbetet med värdegrundsarbetet konkret för alla. Både för huvudmannen, rektorn, pedagogerna, vårdnadshavarna och barnen. Figurer kan användas för att öka systematiken i arbetet med planen vilket Skolinspektionen (2018) såg som en bristvara hos några granskade förskolor. Enligt citatet nedan från en intervju med en av rektorerna tycks en viss systematik ändå framträda:
Det har ju kommit lite nya riktlinjer hur vi ska jobba, men vi tillsammans har tagit fram en plan, och ett årshjul som vi jobbar med så varje månad så vet gruppen vad som ska göras och alla andra känner ju också till det här årshjulet. Så varje månad påminner gruppen vilka saker som ska göras, men det är inte de som gör det utan vi hjälps allihop att göra det. Eh så på det viset tar vi ju fram planen varje år. Att vi går igenom det här årshjulet och gör de delarna som ska och sen så sammanställer gruppen de svar de har fått från sina avdelningar- de är tre stycken med i gruppen så sammanställer de det, och sen går jag tillsammans med gruppen vid ett par tillfällen kikar vi på det och lyfter det på Aptna (arbetsplatsträffarna, vår notering) vad vi har sett och i maj reviderar vi hela planen, i maj eller juni, slutet på terminen så tittar vi över alltihop och då har vi alltid gjort som ett raster, ett rutsystem, det gör att vi plockar ut de delar som man ska jobba med under året- det är det här vi har sett vi behöver göra. Och då utvärderar vi detta,
30
vad har vi gjort klart och vad behöver vi jobba vidare med.
I plan ett beskrivs konkret hur pedagogerna arbetat med diskrimineringsgrunden ålder. Pedagogerna har reflekterat över åldersbegreppet utifrån flera frågeställningar som är tagna från boken Normkreativitet i Förskolan (Salmson & Ivarsson 2015). Utsnitt ur plan ett:
Som reflektionsövning har pedagogerna observerat varandra och fokuserat på kommunikationen mellan vuxen-barn och om samtalet var positivt eller negativt och därefter har pedagogerna genomfört övningar tillsammans med barnen, ”Livet är mer än storlek och ålder”. Dessa olika led, från kollegiala diskussioner där pedagogerna satt egna ord och reflektioner kopplade till verksamheten, till övningar och observationer av såväl varandra som barngruppen har ökat medvetenheten om diskrimineringsgrunden ålder. Detta visar sig i dokumentationer och i nya tankar om hur verksamheten kan organiseras och vikten av pedagogernas betydelse och påverkansmöjligheter har lyfts upp.
Utifrån beskrivningen tolkas detta exempel som ett konkret arbetsmaterial för pedagogerna. Genom ett arbetssätt som detta kan det tänkas att denna verksamhet skiljde sig från det Skolinspektionen (2018) såg, att arbetet med normer och värden ofta skedde oreflekterat och en gemensam grundsyn saknades. Det kan tänkas att pedagogerna får förutsättningar att kritiskt granska sina egna normer och värderingar i syfte att skapa ett gemensamt förhållningssätt som grundar sig i de värderingar som anges i styrdokumenten, i denna verksamhet. Detta bekräftar även Andreasson m.fl. (2015) i sin studie där även de kunde se att då skolorna inte problematiserade och reflekterade över de olika begreppen som värdegrunden lyfter så kunde olika sanningar träda fram vilket skapade oro och problem för både lärare och elever. Författarna menar att det är pedagogernas ansvar att konfrontera eleverna med deras attityder så att en mer lik sanning kan framträda. Så som Bergström och Boreus (2018) menar kan normerna styra vad som ”kan” eller ”inte kan” sägas eller skrivas inom vissa specifika sammanhang, därför har diskurserna en normskapande effekt.
I plan nio finns det en del i planen som kallas Stöd för kartläggning och analys där varje diskrimineringsgrund förklaras. Efter varje diskrimineringsgrund följer ett flertal frågeställningar för att undersöka eventuella risker för diskriminering:
Undersök eventuella risker för diskriminering utifrån kön eller hinder mot likabehandling kopplade till kön. Reflektera utifrån såväl fysisk, social som pedagogisk miljö. Ni kan till exempel utgå ifrån följande frågeställningar. Sakligt motiverade begränsningar utifrån ålder är tillåtet.
31
de bli illa behandlad? Tänk på både personal och barn.
b. Har ni i personalgruppen diskuterat hur ni ska garantera ett likvärdigt bemötande oavsett barns ålder?
Frågor likt dessa kan tänkas leda till reflektioner i arbetslagen och bidra till att ens egna normer och värderingar kritiskt granskas, vilket kan leda till ett gemensamt förhållningssätt likt arbetsmetoden i plan ett och deras arbetsmetod kring åldersbegreppet.
Avsändare/ mottagare
I analysen har vi undersökt vem som kan tänkas vara avsändare och vem planerna riktar sig till. Bland annat har vi tittat på hur pronomen och förkortningar används då vi ur en socialkonstruktionistisk ansats valt att granska om språk och makt har en relation i planerna.
Avsändare
I plan ett var variationen i kartläggningen stor gällande pronomen, vi eller man användes oregelbundet vilket kunde göra det svårt för mottagaren att veta vem avsändaren var. Liksom under utvärdering i plan sex står det:
Vi anser att pedagogerna ska vara goda förebilder, närvarande och intresserade av barnen och deras lek och samspel för att skapa en trygg och tillåtande miljö.
Genom detta utsnitt kan det tänkas att huvudmannen/ rektor är avsändare av skriften. I samma plan skrivs det även att:
Alla pedagoger förväntas läsa igenom och ta del av vår färdiga plan.
Detta kan tänkas styrka tanken om att det planen är skapad uppifrån. På ett tredje ställe i planen står det ännu en gång exempel på vad ”vi” förväntar oss att pedagogerna gör, denna gång handlar det om konkreta medel för språkutveckling. Förutom pronomenanvändning kan vi i detta exempel även tolka chefens ledarskap utifrån Teori X som ser sina anställda som lata och oansvariga som behöver styras och kontrolleras (Bolman & Deal, 2019). Med ett dokument som detta kan det tänkas att chefen är avsändaren och pedagogerna mottagare av planen.
I arbetet med planerna kan problem med vem som skriver texterna framkomma. Enligt Andreasson m.fl. (2015) kan problematiken med att policytexter ofta är skrivna av någon annan på en högre position som även kan ha ett politiskt uppdrag skapa dilemma för de som ska läsa dem. Burr (1995) menar att språk och makt har en relation. Detta innebär att språkligakonstruktioner även avspeglar maktrelationer, vilket kan ha politiska effekter.
32
Eftersom värdegrundsarbetet tolkas av olika personer inom olika skolkontexter eller sociala sammanhang kan det innebära att även rektorerna har svårt att tolka textens innebörd, så redan på huvudmannanivå kan en problematisering vara av godo för att underlätta detta komplexa arbete som detta innebär i texter som skrivs av någon till någon.
Mottagare
Det fanns likheter i två av de granskade planerna. De var inte så stora i sin omfattning om vi ser till antal sidor och de var även abstrakta då de inte hade tydliga rubriker som innehöll arbete med aktiva åtgärder som ska ske löpande i fyra steg (undersöka, analysera åtgärda, följa upp). Någon referens till lagtext fanns heller inte i dessa planer. Plan åtta nämner diskrimineringsgrunderna men två grunder saknas och dessa är ålder och könsöverskridande
identitet. Här frågar vi oss vem mottagarna är. Tas det för givet av chefen att personal,
vårdnadshavare och barn känner till lagtexterna eller vänder sig planen till någon annan mottagare. Eller kan detta vara ett tecken på att rektorn inte är medveten om vad planen ska innefatta eller är anledningen såsom en av rektorerna lyfter i intervjun att planen inte är prioriterad:
Måste erkänna att jag tycker att det är så många arbeten och krav på saker nuförtiden så denna plan har vi inte högprioriterat hör jag.
Om rektorn inte känner till syftet med planen kan det tänkas att förutsättningar inte heller ges till pedagogerna för ett systematiskt värdegrundsarbete som blir levande i verksamheten. Kan det tänkas att bristen hos rektorn beror på bristande i information från huvudmannen? Huvudmannen kan utgöra ett stöd i likabehandlingsarbetet i och med att hen ska försäkra sig om att förskolorna har nödvändiga resurser för att kunna bedriva likabehandlingsarbetet. Resurserna kan till exempel vara tillräckligt med tid och kompetensförsörjning (DO, 2015), vilket tycks saknas i detta exempel.
Plan ett och sju lyfte fram den nyanställda som tänkt mottagare av planen. Plan tio lyfte förutom den nyanställda, fram vikarien och lärarstudenten som tänkta mottagare av planen. Detta är en motsats till det Skolinspektionen såg (2018), att vikarier sällan inkluderas i värdegrundsarbete. Detta kan ses som ett föredöme eftersom:
33
denna läroplan och klart ta avstånd från sådant som strider mot dessa värden (Skolverket Lpfö 2018, s.6).
I plan två står:
På PK (personalkonferens, vår notering) under början av höstterminen, uppdateras likabehandlingsplan detta gör biträdande rektor/förskolechef tillsammans med personalen.
Att använda sig av förkortningar kan tänkas begränsa mottagare av planen. Människor som inte är insatta i skolvärlden eller inte mött begreppet PK tidigare kanske utestängs från planen. Det kan tolkas som att planen är skriven för och eller av pedagogerna eftersom en självklarhet för
någon inom verksamheten kan vara att PK står för personalkonferens. I flera planer lyftes
definitioner av diskriminering och kränkande behandling fram. Att eftersträva tydliga förklaringar av begrepp vilket Andreasson m.fl. (2015) och Skolinspektionen (2018) styrker och därmed undvika förkortningar kan göra att planerna når ut till en bredare målgrupp.
I intervjun med specialpedagogen svarar hen på frågan om planen lyfts på föräldramöte:
Näee jag vet faktiskt inte om de har gjort det, men jag har inte gjort det i alla fall. Men den ligger ju uppe på hemsidan i alla fall.
I likhet med specialpedagogens uttalande verkar inte rektorn i denna verksamhet ha för rutin att lyfta planen på föräldramöte:
Vi gjorde det i början, när det här kom och det blev aktuellt, då hade vi ju föräldramöte kring det och så. Sen har vi ju då Föräldrarådsmöte en gång om året och ibland tar vi upp den där lite att den är uppdaterad och så men inte jättemycket. Vi har ju ganska god miljö här… Nä men det kan ju vara på vissa ställen man känner att man behöver jobba mer med den. Och involvera föräldrarna mer, vi har inte känt det behovet här, vi har, vi försöker lösa allting när det kommer upp med barnen, och vi har föräldrar som är ganska bra på det, alltså att de tar till sig och man kan ha samtal med de och de bryr sig så vi har engagerade föräldrar så det är väldigt skönt.
Arneback (2013) förespråkar tydlig information så att innehållet i Likabehandlingsplanen kan bli känt hos alla berörda och ifall planerna inte skrivs på ett sådan sätt så att vårdnadshavare kan motta innehållet kan det tänkas bli svårt för de att bli delaktiga i arbetet. Än mindre ifall planerna inte lyfts upp alls med vårdnadshavare.
Aktörer
I denna analys tittar vi närmre på de olika aktörerna som är delaktiga i planerna och på vilket sätt det kan påverka planens roll i värdegrundsarbetet. En aktör i denna kontext är någon som
34
är delaktig i att ta fram planerna eller de som blir synliggjorda via planerna.
Vårdnadshavare
Några av förskolorna skickar ut enkäter till vårdnadshavare och i plan tre belyser värdegrundsgruppen att hälften av vårdnadshavarna visste var de hittar planen. Men många av vårdnadshavarna kände inte till innehållet i planen, men de vet var de ska leta vid behov. Är enkäter till vårdnadshavare ett bra sätt att göra dem delaktiga i arbetet? En rektor berättar att de tittat över svaren på de enkäter som skickas ut till vårdnadshavarna och har sett ett återkommande mönster.
Annars kan vi fundera lite om jag tittar på resultatet av våra enkäter över alla år så är det ungefär lika många procent som svarar varje år och det är nästan identiska svar och nästan bara att man är jättenöjd och det är ju rolig läsning om du förstår mig, men det gör ju ingen skillnad.
Genom detta resultat verkar rektorn anse att enkäter till vårdnadshavarna inte alltid ger ett tillfredsställande och representativt material. Föräldramöte är en annan arbetsmetod som flera planer använder sig av. Som Arneback (2013) menar behövs tydlig information för att innehållet i Likabehandlingsplanen kan bli känt hos alla berörda. Det framkommer under en intervju med en rektor att:
Vi lyfter den alltid på höstens föräldramöte, absolut och då diskuterar vi ofta den också och pratar igenom den och säger också att den finns ju på hemsidan.
Här skulle diskussionsgrupper med vårdnadshavarna kunna tänkas vara ett arbetssätt för att tydligt öka medvetenheten och delaktigheten ytterligare. Gadamer genom Bergström och Boreus (2018) menar att vi måste ta hänsyn till vår förförståelse. Detta kan vara bra att ha i beaktan i diskussionsgrupper som behandlar texten i planer mot diskriminering och kränkande behandling med vårdnadshavare. Eftersom språk, utbildning och kunskap kan tänkas påverka vår förförståelse. I diskussionsforum som detta kan det tänkas att en av Arnebacks (2013) handlingsinriktningar tas till vara då en prövande kommunikation som genom reflektion och samtal tillsammans kan öka medvetenheten om sina egna värderingar även hos vårdnadshavarna. I motsats till det som Synodi (2014) skriver i sin studie om att föräldrar kan ses som inkompetenta och inte involveras i beslut som rör deras barn bjuds föräldrarna här in
