Föräldrasamverkan (en jämförelse mellan två skolor)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Föräldrasamverkan

En jämförelse mellan två skolor

Parent Cooperation

A comparison between two schools

Fazilla Azizi-Sarwari

2

Abstrakt

Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur föräldrasamverkan fungerar i praktiken. I Läroplanen står det att alla som jobbar på skolan ska samarbeta med elevers vårdnadshavare och att läraren fortlöpande ska informera föräldrarna om elevens skolsituation. Mina frågor kretsar kring samarbetet med föräldrarna på två olika skolor i olika stadsdelar i Malmö. Vilka strategier används på skolor för att samverkan ska fungera och den målstyrda skolan samt föräldrarnas attityd. Jag har använt mig av kvalitativ metod i min undersökning för att lyfta upp den här kunskapen då jag intervjuade tre lärare på varje skola.

Föräldrasamverkan är viktigt på skolan för att eleverna ska uppnå de mål som står i kursplanerna och läroplanen. Kontakten med hemmet ska inte knytas när man upptäcker ett problem utan innan det uppstår ett. Formella möten ska hållas en gång per termin då man har ett tre parter samtal, elev, lärare och vårdnadshavaren. Intervjuerna handlar mest om de formella och informella mötena. Slutsatserna kring intervjuerna presenteras i slutdiskussionen; t.ex. Decentraliseringen av skolsystemet … och min gamla undersökning 2008.

4

Innehållsförteckning

1. Abstrakt………3

2. Innehållsförtäckning………4

3. Inledning………..………6

4. Syfte………...………..……....8

2.1 Mina huvudfrågor, följdfrågor och problematisering…………...8

3. Litteraturgenomgång……….……..10

3.1 Forskning kring föräldrasamverkan på skolan………10

3.2 Dialog med föräldrar ………. ...11

3.3 Lokala styrelser på skolor……….….……. ...12

3.4 Den formella och informella samverkan på skolan………...14

3.5 Utvecklingssamtalet……….………....14

3.6 Föräldramöte………..…..15

3.7 Min tidigare undersökning om ”föräldrasamverka………...16

4. Metod och genomförande………...18

4.1 Metodval………..………….18

4.2 Urval……….………18

4.3 Genomförande………...…19

5. Analysbeskrivning………..……...20

5.1 Resultat……….……20

5.2 Föräldrakontakt i formell och informellt syfte………....21

5.2.1 Skolråd………...….21

5.2.2 Föräldramöten………...22

5.2.3 Utvecklingssamtal………...23

5.2.4 Om föräldrarna inte kommer till de formella mötena………...23

5

5.2.6 Informella mötena………...25

5.2.7 Föräldrarnas utbildning……….26

5.2.8 Samverkan mellan föräldrarna……… ………...26

5.2.9 Rektorsansvar……… ………...27

5.2.10 Den målstyrda skolan………..………...27

6.

Slutsats och diskussion………...29

6

1.Inledning

Skolan och vårdnadshavarens gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningar för barns utveckling och lärande

Detta citat är hämtat från mål och riktlinjer för skola och hem i Läroplanen för

det obligatoriska skolväsendet.1 _{Jag har valt det här citatet för att mitt}

examensarbete handlar om hur skolorna och vårdnadshavarnas samarbete fungerar och varför fungerar det olika från skola till skola? På vilket sätt tar skolan och hem sitt ansvar?

Alla som jobbar på skolan ska samarbeta med elevers vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med, fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation,

trivsel och kunskapsutveckling.2 Detta är de gemensamma riktlinjerna för

samverkan i Läroplanen.

Vi lärare och föräldrar måste samarbeta för att våra elever och deras barn ska uppnå det bästa skolresultatet. Den svenska skolans uppdrag är att vi lärare ska ge eleverna utbildning så att de blir goda samhällsmedborgare.

Min erfarenhet är att samverkan i de kommunala skolorna i Malmö ser väldigt olika ut från skola till skola. Jag har jobbat i många år på olika skolor i Malmö och upplevt att föräldrasamverkan fungerar olika. Samtidigt hör jag ofta om den svenska skolans likvärdighet, aspekterna kan vara många.

Mitt engagemang började tidigt som modersmålslärare på skolor i Malmö i en ständig kontakt med föräldrar och lärarna. Jag är även mamma till tre barn och såg tidigt att samverkan mellan skolorna skiljde sig från varandra. Jag har tidigare också gjort en undersökning med en annan student och kollega på lärarutbildningen om föräldrasamverkan. Den undersökningen vill jag också belysa i min uppsats eftersom denna uppsats öppnade nya frågor för mig och då ville jag skriva om det, att samverkan fungerar bra på vissa skolor men inte på andra. Varför?

1

Läroplan, 2011, s.16.

7

I mitt examensarbete har jag undersökt två kommunala skolor i Malmö som ligger i olika statsdelar men som jag upplevde fungerade olika. Min undersökning gjorde jag genom att intervjua lärare från grundskolans tidigare år. Genom undersökningar ville jag ta reda på, vad det är som skiljer sig i samverkan på skolor med hemmen? Vilka medel använder man på Safariskolan som man inte använder på Sotjiskolan? Vad står i skolans uppdrag? Vad kan skolan och föräldrar göra tillsammans för att förbättra och förändra så att samverkan börjar fungera bättre?

8

2. Syfte

Syftet med min uppsats är att synliggöra hur föräldrasamverkan fungerar i praktiken. Det jag vill synliggöra är varför fungerar samverkan olika från skola till skola. Samverkan fungerar olika på alla skolor oavsett om det är kommunala eller privata. Lärare och rektorer önskar att samverkan mellan lärarna och vårdnadshavare fungerat bättre. Men samtidigt fungerar den bättre på vissa skolor i samma stad men inte andra. Vad är orsaken till detta? Därmed ska jag förhoppningsvis bidra till förändring och det gör man genom att utnyttja den

kunskap som redan finns.3 Därför använder jag mig av kunskaper på skolan

genom att intervjua lärare som i en stor utsträckning är ansvariga för samarbetet med hemmet. Det jag vill undersöka är vilka strategier används på den ena skolan som inte används på den andra skolan för att utveckla samarbetet med föräldrar som i sin tur kan gynna barnens lärande.

9

2.1 Mina huvudfrågor, följdfrågor och

problematisering

– I skolans värdegrund står det att föräldrar har rätt till inflytande och påverkan på skolan. Hur fungerar samverkan i praktiken i skolan?

– Om vårdnadshavaren inte tar sitt ansvar och inte deltar i samverkan, vad kan man då göra som ansvarig på skolan för att informera vårdnadshavaren?

– Hur informerar man i den målstyrda svenska skolan föräldrar som kommer från skolor där skolan är regelstyrd? T.ex. Syrien, Irak och Afghanistan?

– På vilket sätt samverkar föräldrarna på skolan?

– Vilka strategier används om inte samverkan fungerar? – Vilka strategier används för att locka föräldrar till skolan?

– Väger kunskapen mer hos de eleverna för välutbildade föräldrar? – Den målstyrda skolans och föräldrarnas attityd.

10

3. Litteraturgenomgång

Jag vill i detta kapitel redogöra för teorier som kringgår min undersökning. Jag vill även undersöka om det finns andra publikationer som tar upp samma ämne. Vilka strategier är viktiga att uppmärksamma där samverkan mellan föräldrar och lärarna stärks? Vilka orsaker kan det finnas för föräldrar/lärare som har svårt att samverka? Jag vill även hitta annan forskning som också ser det här problemet ur en större synvinkel.

Jag kommer även gå in på min tidigare undersökning i par som handlade om föräldrasamverkan på skolan i en bok som har publicerats som rapport och heter (Modersmålslärarna berättar, 2008). Jag ska också titta på den nya Lgr11, skolans värdegrund och uppdrag och även använda mig av tidigare relevant forskning som är betydelsefull för min undersökning.

3.1 Forskning kring föräldrasamverkan på skolan

Jag har undersökt en del forskning som handlar om föräldrasamverkan och lite olika publikationer kring det här ämnet. Detta för att få en bredare insyn på mitt ämne väljer jag ett större urval för att få en bättre insyn i min forskning.

Crister Ferm skriver i sin bok Demokrati i praktiken (1993)”När skolan och hemmet drar åt samma håll kan vi flytta berg”. Han tycker att alla lärare måste hitta sin egen väg för att uppnå målet för en god samverkan. Ett gott samarbete med föräldrar underlättar alltid för att lära känna barnen bättre och de får en bild av varför de barn är som de är. Lärarna och föräldrarna får en helhetsyn på eleven, vilket ökar förståelsen för individen. Genom bra kommunikation kan missförstånd m.m. som kan bli infekterade frågor kluras ut snabbt. Inflytande genererar automatiskt ansvarstagande och

engagemang. 4

3.2 Dialog med föräldrar

Alfakir skriver i sin bok, ”Skapa dialog med föräldrarna” att föräldrar saknar insikter i och kunskaper om vilken viktig roll de har för sina barns skolgång. Föräldrarnas

11

föreställningar och förväntningar sammanfaller inte alltid med den svenska skolans mål och inriktning. Hemmet och skolan har olika uppfattningar om varandras uppgifter och ansvarsområden. Alfakir uppmärksammar också möten med föräldrar, genom att betrakta föräldrarna som kompetenta och jämlika vilket gör att de blir synliga och lika viktiga som lärarna, för barnens skolgång. Föräldrarnas förtroende för läraren och hennes arbete ökar. Likaså ökar respekten för skolans insatser och barnen. Mötet med föräldrar präglas av intresse, nyfikenhet och förståelse. Den förståelsen gör att alla

dörrar öppnas till den andra människan.5

Alfakir skriver även i sin bok att hon har träffat många föräldrar som är ganska nyinkomna och säger att det viktigaste när de flyttade hit till Sverige var att skydda sina barn. Människor som kommer hit och har sina barn i skolan kommer från olika samhällsklasser. I mötet med varje individ ser man skillnaden av samhällsklasser som är präglade på hur de ser på mig som lärare, men det viktigaste är att behandla alla föräldrar likvärdigt för att skapa förtroende och förstärka samarbetsviljan. Alfakir menar att det svåraste för lärarna på skolor är att de flesta saknar kunskap och medvetenhet om vad föräldrarna kan om den svenska skolan.

Alfakir uppmärksammar vidare att lärare ofta är oroliga och spända inför föräldramöten. Mötet upplevs ofta som en extra belastning där lärarna sällan får ut något utav det. För det första, att föräldrar yttrar sig är viktigt tycker hon och för det andra ska läraren vara en samtalsledare, en som fördelar ord. Om en vårdnadshavare är i behov av tolk ska det finnas möjlighet till det för att föräldrarna ska ha möjlighet att vara med i diskussioner om det finns ett diskussionsforum annars har de föräldrarna svårt att yttra sig och då känner de sig inte likvärdiga. Diskussionen leder till att föräldrarna förstår skolans insats i de olika frågorna. Föräldrarna ska inte bara lyssna på läraren utan vara delaktiga i föräldramöten. Lärarna ska visa respekt för de förslag som kommer från föräldrar

även om dem är omöjliga att genomföra.6

Det första mötet med föräldrar från andra länder för första gången är extra viktiga att börja med för att informera om den svenska skolans läroplan och uppdrag. Ställa frågor i grupper, t.ex. Hur var er egen skolgång? Läraren kommer att upptäcka, så småningom

5

Alfakir, s. 24-27.

12

om hen går runt och lyssnar på, hur föräldrarna ser på lärarrollen, elevrollen, skolansmål

och inte minst föräldrarollen.7

Skoldebatten har länge varit aktuell och Juul som är både lärare själv, familjeterapeut och författare skriver i Pedagogiska magasinet att misstaget som många pedagoger gör är att de inte inser sin egen betydelse. Barn tillbringar 26 000 timmar i som han menar i tvångpedagogiska institutioner. Det går inte att hävda att det är föräldrarna som ska uppfostra barnen och att skolan ska hålla sig till lärandet. Att stat och kommun har lika stort ansvar som föräldrarna och att fungerande relationer är viktiga på skolan och i

samhället.8

3.3 Lokala styrelser på skolan

Det avgörande på skolan är inte styrelse eller föräldraråd utan hur man kommunicerar med föräldrar så att de blir involverade och intresserade av skolans arbete. Att nå alla föräldrar är något av inflytandets akilleshäl enligt Nilsson. I boken som heter Vi lämnar till skolan det käraste vi har som är ett stödmaterial, kom ut 2008 på regeringens uppdrag från myndigheten för skolutveckling. Det är en antologi som vill stimulera föräldrasamarbete till diskussioner på skolan bland personal, ledare inom förskola och skola och även blivande lärare samt föräldrar.

Jag valde det här materialet eftersom man har en ganska färsk bild av några skolors arbete med just styrelser och dess resultat. Där man har kontrollerat är nio skolor hur dem arbetar, vilka frågor som tas upp på styrelsemöten, vilken inflytande har föräldrarna och hur övriga föräldrar involveras även de som inte deltar i styrelsearbetet. Här hittade jag vissa samverkans processer som gör mina intervjuer intressant. En av dem är de lokala styrelser på skolor som finns på en av de skolor och inte på den andra som jag undersöker.

Undersökningen i boken om de lokala styrelserna visade att alla nio styrelser upplever ett stort problem att nå alla föräldrar. Men att det är nödvändigt att nå alla föräldrar. Några orsaker till varför ska det finnas lokala styrelser och möjligheter är intressanta att titta närmare på i det här materialet:

7

Alfakir , s. 58-59.

13 Möjligheter med lokala styrelser beskrivs så här:

 Insyn i skolans verksamhet

 Ökat engagemang

 Stolthet över skolan

 Skolledare känner stöd

 Stöd även för lärare i det de vill utveckla

 Nya idéer öppnar dörrar

Svårigheter med lokal styrelse beskrivs så här:

 Styrelsesamarbete

 Svag feedback från kommunerna

 Ibland svårt att rekrytera föräldrar

 Tar tid att sätta sig in i styrelsearbetet

 Svårt att engagera alla föräldrar

 Nödvändigt med rektors engagemang

I samma artikel skriver Nilsson om OECD-rapporten Demand- Sensitive Schooling (en studie där man jämför olika länders system för att involvera föräldrar). De involverade länderna är Österike, Tjeckien, Danmark, England, Finland, Ungern, Japan och Polen. I ett kapitel som heter ”Voice in Schools” beskrivs hur decentralisering av skolsystem lett till att beslutfattandet har kommit ner till skolnivå och att föräldrar upplever och klagar över att deras synpunkter och åsikter endast efterfrågas vid praktiska frågor. I samtliga länder ses de här tendenserna:

 Föräldrar är inte alltid medvetna om de möjligheter som finns till inflytande i

skolan och en del är helt enkelt inte intresserade.

 Föräldrar kan känna om de höjer sin röst så kommer det att få negativa

konsekvenser för barnet.

 När trenden går mot konsumtion kommer en del föräldrar att välja eller byta skola hellre

än att investera och arbeta i en enda skola.9

14

3.4 Den formella och informella samverkan på skolan

De formella och informella samverkansformerna är viktiga för hur och när man planerar. I boken Föräldrakontakt (1996) står att kontakten med hemmet inte ska knytas

när man upptäcker problem utan man ska skapa kontakt innan det uppstår ett problem.10

I boken Samarbete med föräldrar i förskola och skola har Nilsson en figur som visar de formella och informella samarbetsformer som finns på förskolan och skolan med

föräldrar. De formella mötena kan vara individuella utvecklinsplaner,

utvecklingssamtal, föräldraråd, informationsbrev, lokala styrelser och IT-baserad info osv. Den formella samverkans form är baserad på en envägskommunikation från lärare och på gruppnivå. Den informella samverkansformen är utflykter, studiecirklar med föräldrar, dialog, föräldrar som stöd i barns lärande och tillitsfulla relationer på individ nivå. De här kan också vara på gruppnivå och individ nivå.

En av den viktigaste formella samverkans former som står i skollagen är utvecklingssamtal. Det måste hållas en gång per termin och då man har ett trepartssamtal, läraren, vårdnadshavaren och eleven. Det här samtalet sker i två olika

delar. En del som utvecklingssamtal och en som individuella utvecklingsplanen.11

3.5 Utvecklingssamtalet

Enligt Skolverkets allmänna råd för utvecklingssamtal står det att i utvecklingssamtal:

 Bör rektor skapa förutsättningar för att tillsammans med lärarna utveckla arbetet

med utvecklingssamtal.

 Läraren bör ge förutsättning för ett trepartsamtal mellan eleven,

vårdnadshavaren och läraren som präglas av respekt och förtroende mellan parterna.

 Lärarna bör ge möjlighet till ömsesidig information mellan eleven,

vårdnadshavaren och läraren så att samtalet bidrar utgångspunkten för hur skolan ska främja elevens fortsatta utveckling.

10

Flising, Fresriksson och Lund, 1996, s. 73.

15



att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt

inom ramen för läroplanen12

3.6 Föräldramöte

Föräldramöte är ett av de formella mötena där många skolor upplevs ha problem med att få föräldrarna till skolan. På föräldramöten ger lärarna information om skolan och verksamheten. Historisk har Sverige hållit föräldrarna på avstånd från skolan men de senaste åren har man talat om föräldrar som ”partners” därför att föräldrar fått ökad makt genom att vara med i lokala styrelser och att välja skola för sina barn. Föräldrar har inte bara fått inflytande utan även ansvar för sina barns skolverksamhet och utbildning. Föräldramöte är ett formellt möte som planeras en gång per termin där lärarna informerar om skolarbetet och situationen i klassen. Syftet med föräldramöte är att motivera föräldrarna till att hjälpa sina barn med skolarbetet. Två av tre lärare brukar ha föräldramöte genom en kartläggning som skolverket har gjort. De sociala

aktiviteterna beskrivs i artikeln avta nästan helt och hållet för 7-9 lärarna.13

I boken ”Vi lämnar till skolan det käraste vi har…” har man uppmärksammat föräldrasamverkan med förhinder i Malmös skolor. Laid Bouakaz var språklärare på en grundskola i Malmö som insåg att föräldrarna var utanför och att skolan hade svårt att engagera föräldrarna. Han startade ett projekt som skulle ingå i hans doktorsavhandling. Man startade med både formella och informella nätverk mellan föräldrar. Målet skulle vara att få föräldrar att engagera sig i sina barns skolgång och att relationen skulle bli bättre mellan föräldrar och lärare på skolan. I artikeln beskriver Laid att i Sverige har inte skolan gjort vad som är skolans ansvar eller visat föräldrarna vad som är deras ansvar. Han beskriver att enligt hans intervjuer med föräldrar har de alltid känt sig välkommen i den svenska skolan.

De hinder som artikeln tar upp kring projektet är att föräldrarna har upplevt att utvecklinssamtalen på skolan har varit som en monolog från lärare och inte som en dialog. Språkbarriärer har föräldrar upplevt i kontakt med skolan, missnöje med att föräldrar saknar skol information som gör att dem hamnar i underläge och att barnen

12

Skolverket, 2013, s. 10-11.

16

börjar ljuga om läxor, provresultat och betyg för sina föräldrar. Laid beskriver att föräldrar inte saknar engagemang för skolan utan att de inte har tillgång till det kulturella kapitalet i samhället. Skolans pedagogiska arbete gör att föräldrarna känner sig okunniga och därför tar man distans från skolan.

I projektet som artikeln tar upp i boken Vi lämnar till skolan det käraste vi har ingick fyra lärare från samma skola inklusive Laid. De stora språken var arabiska, bosniska, pashto och svenska. Alla fyra jobbade som hem och skola medlare. I projektet mötte man svårigheter som att föräldrarna drog sig till sina egna språkgrupper även när man höll ett stort möte eller utflykter. Den arabiska gruppen som var från många olika länder kunde inte heller komma överens. Barnen däremot hade inga problem att umgås och tala det gemensamma språket svenska med varandra. Konsekvenserna blev att det växte samtidigt fram kritiska röster på skolan Många av dessa kretsade kring föräldrarnas vistelse i skolan och speciellt i lärarrummet. Lärarna upplevde att gränsen mellan skola och hem upphörde.

Laid själv lägger större ansvar på att kommunen som lägger integrations ansvar på de vuxna i skolan. Han tycker att de nyanlända föräldrarna ska parallellt med barnen mötas i skolan och lära sig det svenska skolsystemet och se hur en svensk skola fungerar och

att hela lokalsamhället ska ta sitt ansvar och hjälpa till 14

3.7 Min tidigare undersökning om ”föräldrasamverkan”

I en rapport som heter ”Modersmålslärarna berättar”, skrev jag och en kollega tillsammans om föräldrasamverkan (2008). Vi upplevde att samverkan mellan hemmet och skola inte fungerade på många skolor. Vi ville undersöka orsakerna till varför samverkan inte fungerade och förståelsen för samarbeten mellan hem och skola. I vårt arbete använde vi oss av en enkätundersökning som besvarades av rektorer, lärare och föräldrar. Vårt mål var att kartlägga problemen för att få bättre förståelse av de problem som fanns i samverkan. Vi ville också att vårt arbete skulle öka föräldrarnas delaktighet i föräldramöte och läxläsning. Vår undersökning var på sju olika skolor i Malmö. I undersökningen ingick 13 rektorer, 30 lärare och 21 föräldrar. Föräldrar var från tre

olika språkgrupper och tillhörde sju olika skolor. Enkäten innehöll ca sju olika frågor.15

14

Nilsson (red) 2008, s 50-61

17

I sammanfattningen kom vi fram till att alla skolledare håller med om att ju mer föräldrarna är delaktiga desto bättre presterar eleverna. 90 % av alla skolledarna trodde att föräldrarna inte är medvetna om den målstyda skolan. Enligt skolledarna ingår även svenska föräldrar. De talade även om att föräldrar är intresserade av det egna barnet

men saknar insyn i skolan som organisation. 16

De flesta av lärarna svarade att många av föräldrarna är osäkra på skolan och sin egen roll. En lärare besvarade på en fråga; Om sammarbetena har förändrats i ens liv som lärare, om ja, på vilket sätt? Läraren svarade;

Alla föräldrar vill sina barns bästa men alla har inte alltid kapacitet att hjälpa sina barn. Sämre språkkunskaper hos föräldrar, mindre stöd till barnen hemifrån beroende på nya invandranas inflytande, mindre välutbildade familjer17

På frågan om sammarbeten med läraren på skolan, svarade de flesta föräldrar att samarbeten fungerar bra. På frågan om den målstyrda skolan, svarar många att den fråga var svår att svara på. Många hade inte svarat på den frågan.

Våra slutord blev i arbetet att det inte brister i goda idéer utan det brast i kommunikationen och sättet att kommunicera med föräldrar och tvärtom. Det räcker inte att man vet utan man måste gå vidare och förändra så att eleverna får en bättre skolgång, bättre resultat och att samverkan med föräldrar blir bättre.

16

Ekberg, Hessel, 2008, s. 65-67.

18

4. Metod och genomförande

I det här kapitlet vill jag strukturera upp metodbeskrivning i underrubriker. Kapitlet ska handla om undersökning och genomförandet. Metodbeskrivnings avsnittet kommer att handla om syften och hur jag har genomfört undersökningen. Jag kommer att presentera urval där teorin och genomförandet kopplas ihop. I urvalsgruppen ska jag presentera hur många som deltog i undersökningen, vilka var det som deltog, ålder och kön.

4.1 Metodval

Jag valde att använda mig av kvalitativ metod i min undersökning utifrån att den lyfter fram de tydliga dragen i ett fenomen. Syftet med kvalitativa undersökningar är att i undersökningar där en intervjumetod valts ut så kräver det att personer har valts ut på grund av att den kunskapen behövs lyftas upp. I en uppsats krävs det att undersökningen

baseras på svar utifrån personer som har kunskap kring det området.18 Mitt syfte är att

med intervjuer och undersökningar få reda på Safariskolans och Sotjiskolans föräldrasamverkans strategier.

Med tanke på undersöknings metoder valde jag att intervjuerna skulle spelas in då man kan höra dem om och om igen, och registrera. Författarna Patel och Davidsson menar att intervjuaren gör egna bedömningar när de skriver ner svar och därför kan

tillförlitligheten öka om man använder sig av ljudinspelning.19

4.2 Urval

Till min undersökning intervjuade jag tre lärare på två skolor. Jag valde att göra ett subjektivt urval på respondenterna. Det innebär att jag utser personerna som en relevant

kunskapskälla inom mitt undersökningsområde.20 Jag valde tre lärare på

Safariskolanskolan med olika klasser i årskurserna 1-6. Lärarna valde jag eftersom jag såg och trodde att de skulle ställa upp på en intervju och såg även att de hade jobbat ganska lång tid. Jag valde även lärarna på den skolan med tanke på genusperspektivet, en manlig lärare och två kvinnor. Den kvinnliga dominansen är stor på skolan. På

18

Patel och Davidsson, 2003.

19

Patel och Davidsson, 2003.

19

Sotjiskolan gjorde jag min praktik och därför valde jag den lärare jag gjorde min praktik hos. Jag kontaktade henne per telefon, först frågade jag om hon kunde ställe upp på en intervju. Sedan berättade jag lite om min undersökning. Jag frågade henne om hon kunde hjälpa mig att hitta två andra lärare som kunde ställa upp på en intervju. Hon ville gärna göra det och tog kontakt med mig per sms under en veckas tid och ordnade två till intervjuer. På Sotjiskolan fanns inte många klasslärare som var män med tanke på genusperspektivet och därför blev det tre kvinnor. På varje skola blev det tre lärare i årskurserna ett, tre och fem. Jag valde de här årskurderna eftersom min lärarinriktning är för grundskolans tidiga år 1-6. En annan anledning är att samverkan med föräldrar enligt statistisk minskar ju högre upp man kommer i skolåldern. Lärarna är mellan 35-55 års ålder. Så jag använde mig av de kontakter jag hade på skolan för att få de

respondenter som kunde delta i undersökning.21

4.3 Genomförande

När jag var på skolorna och intervjuade en lärare hade jag med mig frågorna som jag hade förberett, (Bilaga 1). Samtidigt spelade jag in varje intervjun med en diktafon. Detta gjorde jag för att intervjuerna skulle få en god tillförlitlighet. Jag frågade också varje gång om deras godkännande inför inspelningen. Vi satt alltid ostörda och jag berättade även att intervjun skulle ta 30-40 minuter.

Jag talade även om att jag skulle vid presentationen av resultatet värna om deras integritet. Namn på personerna och även skolans namn kommer att vara konfidentiella.

20

5. Analysbeskrivning

När intervjuerna var klara skrev jag alla intervjuerna på min dator. Jag skrev ut alla intervjuerna, läste de samtidigt som jag lyssnade på diktafonen. Kavle (1997) skriver; om man skriver ut intervjun kan man organisera och ta bort det som upprepas flera gånger. Han menar det som är av betydelse i materialet, är det som styrs av syfte och

teorierna. 22 Med tanke på mitt analysarbete och mitt syfte ville jag gå in i intervjuerna

på djupet för att hitta de kopplingar som är viktiga för min undersökning. Mitt syfte är föräldrasamverkan på två olika skolor där samverkan upplevs fungera och där det inte fungerar. Jag vill skriva om skillnaderna, likheter, göra jämförelser och föra fram ett teoretiskt sammanhang samt föra fram en diskussion.

5.1 Resultat

I det här kapitlet kommer jag att presentera resultat från de intervjuer som jag har genomfört med tre lärare på två olika skolor och deras syn på föräldrasamverkan samt hur lärarna jobbar med de här frågorna. Vilka strategier man använder på de två olika skolor för att få föräldrasamverkan att fungera. Jag kommer att avsluta resultaten med de slutsatserna som kopplas till mina frågor.

Jag ska skriva en kort sammanfattning av varje fråga från båda skolor och även ta citat från intervjuerna som får mig att dra slutsatser. Jag kommer att dela på skolornas intervjuresultat för att få en struktur i arbetet. Som en allmän regel enligt boken Examensarbetet (2001) i lärarutbildningen gäller att resultatet ska presenteras så fullständigt och allsidigt för att läsaren kan dra egna slutsatser. På så sätt kan läsare dra

egna slutsatser än vad jag anser att resultatet visar.23

Jag kommer i resultatavsnittets frågeställning presenterat en underrubrik så att läsarna kan tydliggöra vad resultatet visar.

22

Kvale, 1997.

21

5.2 Föräldrakontakt i formellt och informellt syfte

Mitt syfte i detta här kapitel är att utgå från mina huvudfrågor och ledfrågor på formell nivå och informell nivå.

5.2.1 Skolråd

Min undersökning visade att på Safariskolan finns inte ett aktivt föräldraråd i dag men det har funnits för många år sedan och representerade då alla klasser. Anders på Safariskolan förklarade att föräldraråden försvann på grund av att det saknades representanter som skulle stå för en klass. Även Petra som jobbar på samma skola berättar att skolråd fanns innan men försvann med den nya ledningen. Ingrid tillägger kring föräldraråd:

”Det fanns ett föräldraråd på skolan i många år men den försvann med den nya ledningen. Detta har vi tagit upp på mötena, men den finns i mina barns skolor och på många andra skolor. Med den nya ledningen har det blivit många ändringar. Nya arbetssätt, nya planer.”

Ingrid berättade även att när man lade ner skolråd och lärarna skulle ordna föräldramöte började samverkan med föräldrarna att fungera mycket dåliga. Hon beskrev att föräldrarna kände sig ensamma i början och tyckte att man inte kände någon på mötena. Därför ville man inte heller gå till föräldramöten. Föräldramötena kändes obekväma och osäkra. Ingrid beskrev även att man på skolan bytte till ett system, med mentorsgrupper. Då var en lärare mentor för många olika grupper i olika klasser och när man fick tillbaka de homogena klasserna tappade man skolråd. Hon beskrev:

Jag var inte ensam lärare utan det var fem mentorer för min klass och jag var inkopplad i fem olika klasser.

På Sotjiskolan pågår däremot ett aktiv skolråd, det upplevs fungera bra och alla kommer på mötena. På skolan finns det nu även ett bloggsystem där föräldrarna dagligen går in och ser vad barnen har gjort. Susan är lärare i årskurs fem säger att bloggen är lite mer personligt, när eleverna kommer till de högre årskurserna och det upplevs vara stressigt för lärare att hinna med det. Skolan har även en hemsida med kalender där lärarna fyller

22

i vad som har hänt under veckan. På hemsidan finns även tillgång till alla lärares mejl.

Sofia har årskurs 1 och säger så här om skolans informativa möten:

I min klass är det bl.a. föräldramötena där de har en absolut insyn och inblick och där vi ses och kan samtala. Det finns också generellt ett föräldraråd där de träffas några gånger per termin där föräldrarna lyfter upp saker och då sitter ledningen med. Men då är det generella frågor. Alla klassrepresentanter då två representanter från varje klass ingår. Föräldrarna väljs varje termin, då föräldrarna får rösta fram eller välja nya vid föräldramöten. Innan föräldramöten så mejlar jag till föräldrar så de mejlar de nya representanter som de vill rösta upp. Vi bloggar också med föräldrar. Vi skriver vad vi gör på skolan och de komenterar. De får en inblick vad vi gör.

5.2.2 Föräldramöten

Föräldrarnas rätt till inflytande på skolan och en av de rättigheterna är att delta i föräldramötena. Anders som har en femma på Safariskolan och berättar om att det kommer många föräldrar om man har engagerat elever i olika aktiviteter på skolan. Samma lärare menar att det svåraste är att få föräldrarna enbart till informationsmöte.

Engagemanget med föräldrar är mycket olika från grupp till grupp. Hur man planerar sitt möte ex. när vi hade information om det nya betygsystemet kom det väldigt många föräldrar och då var barnen med. Med konceptet barn och föräldrar är det lättare.

Ingrid beskriver att det inte heller alltid stämmer när man har planerat att inkludera barnen i föräldramötena. Ibland hade man förberett barnen för att spela en pjäs för föräldrarna och det kommer bara två tredjedelar av barnen och detta beskrev hon som ”ett fiasko”. Hon tycker att det är jättesvårt och är glad om det kommer hälften och beskrev situationen så här:

Jag försökte att barn skrev brev till sina föräldrar. När de kom så skulle det finnas de här breven på deras plats men tyvärr när det inte kom några var de barnen jätte ledsna. Ibland har barnen skrivit inbjudningar till möten och de föräldrar som kommer läser sina barns brev, de andra blir bara besvikna. Det är en balans, men ändå är det viktigt att förklara för föräldrarna att jag ska vara ett stöd för dem. Men det är inte lätt, det är ett allmänt problem. På frågan om inbjudningsbladets utseende för föräldramöte svarar Ingrid och Petra, föräldramötens informations blad som skickas ut hem i Safariskolan har alltid en dagordning t.ex. den nya kursplanen och sociala medier som skulle presenteras. Man skriver om vad som på infomötena kommer att tas upp. När skolan hade de här mötena kom det jättemånga föräldrar på mötena. Då var även eleverna med på

23

informationsmötena, förklarar alla tre lärarna. Lärarna skriver i veckobrevet en månad innan möten. Efter två veckor skickas en inbjudan ut där man även skriver hur många som kan komma till mötet. Föräldrarna skriver att de kommer si, så många men det är ändå alltid barnen som påminner dem om möten sista minuten berättar Ingrid.

Om det inte kommer någon av lapparna så brukar jag mejla. Har du fått inbjudan, om svaret är ja då skriver jag in det. Men tyvärr alla som kryssar att de kommer, kommer inte.

5.2.3 Utvecklingssamtal

Anders på Safariskolan berättar att till utvecklingssamtalen som också är ett formellt möte kommer alla. Sällan upplever lärarna att de inte kommer. Planering av möten med föräldrar sker via mejl eller direkt samtal hem med ganska kort varsel. Ofta kommer lärarna överens med föräldrar vilket som är det bästa sättet att ta kontakt med. Ingrid berättar här att det är oerhört viktigt för henne att relationen med föräldrar fungerar och tillägger:

När jag börjar med en ny etta då skolar jag in föräldrarna också. Då berättar jag vad som är mitt ansvar och deras ansvar. Det tar ett år att man bygger den här relationen. Många säger när man får en etta då skulle föräldrarna vara på hugget att komma på mötena, men så är inte fallet. När jag har byggt den här relationen då är det lättare att sätta krav. Man har ett ansikte och då är det lättare att kräva. Jag tycker att sammarbetet har blivit bättre ju längre jag har haft dem. Många föräldrar förstå inte ansvaret men då måste jag förklara det. För mig är detta självklart att skolan är på ett visst sätt, men det är inte i alla kulturer. Man lämnar sitt barn sen har man ingenting med det att göra. För oss lärare är det viktigt att man förklarar att så här är det i Sverige. Man kan kräva att de kommer på utvecklinssamtal men man kan inte kräva att de ska hjälpa med läxor. Man ska förklara för dem hur otroligt viktiga dem är för sina barn. Hur det skulle underlätta om de läste för sina barn en kvart om dagen.

Lärarna på Safariskolan upplever föräldrarnas frånvaro i båda de formella och de informella mötena som ett allmänt problem.

5.2.4 Om föräldrar inte kommer till de formella mötena

Enligt alla tre lärare på Sotjiskolan kommer alla till utvecklingsamtalen, sällan är det någon som inte kommer och ofta är det så att de har glömt. Men det finns undantag, inte så många, ifall de inte kommer får de en ny chans, kommer de inte då heller, skickas

24

ärenden till rektor. Tredje gången till elevhälsovården direkt och sedan blir det en anmälan till socialtjänsten.

Enligt alla lärare på Safariskolan så sker det samma process som på Sotjiskolan, men det är ytterst sällan detta sker där föräldrarna inte kommer till utvecklingssamtalen och att ärenden hamnar hos socialtjänsten

5.2.5

Utformning av inbjudan till informativa möten

Anders berättar att skolan och föräldrar måste hitta gemensamma punkter för att mötas. Han tog exempel på de nya läroplaner och sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter. Då man informerade om påverkan på barnen av sociala medier som inte fanns för 10-15 år sedan. Även det nya läroplaner och nya betygsystemet, då diskussionerna upplevdes mycket intressanta för föräldrarna. Han beskrev också vikten med inbjudans utformning innan man skickar och beskriver att när han skickar inbjudan hem till föräldrarna så ska det finnas en dagordning i bladet om vad som kommer att tas upp på föräldramöten.

Alla lärare besvarade frågan om hur inbjudan till föräldramöte ser ut? Sara på Sotjiskolan besvarade frågan att jag gör lite olika från år till år. Jag skriver lite dagordning i kontaktboken eller via veckobrevet. Sofia beskrev att jag skriver i brevet varför det här mötet är viktigt att komma. Vad det är som tas upp på mötet. Och även skriver om de har något som ska tas upp på mötet så har de möjlighet att mejla. Båda säger att de påminner barnen om att påminna föräldrarna när det är aktuellt att komma den dag möten äger rum. Sofia berättar att det är många föräldrar som kommer till utvecklingssamtalet, nästan alla.

På mellanstadiet där Susan jobbar i årskurs fem och sex använder lärarna en färdigtryckt blankett. Den är lättläst och där står gemensam information. Hon berättar att föra året jobbade hon på högstadiet och där var inbjudan också färdig tryckt men mycket strukturerad och övertydlig. Hon berättar även att hon påminner elever flera gånger, skriver på tavlan och även berättar för barnen att ”Tänk på att det är föräldramöte idag!”.

25

5.2.6 Informella möten

På Safariskolans informella möten kommer föräldrar inte spontant. Föräldrarna följer gärna med på utflykter med de yngre barnen. Detta skriver alla lärare och det mattas av med åren.

På Sotjiskolan är däremot de informella mötena då föräldrarna enligt Sara mycket aktiva och följer med på utflykter, cafémöten, i dialog efter skolan osv. De är med och mejlar eller ringer om de inte är nöjda med t.ex. musikundervisning, idrottsundervisning etc. Föräldrarna ser till att de får information om olika mål som ska uppfyllas och är därför engagerade i barnens skolgång. De informativa mötena på Sotjiskolan beskriver Sofia att bloggen som hon sköter är tillfälligt eftersom elever är i årskurs ett. Föräldrarna kommenterar och målet för bloggen är att eleverna ska sköta den så småningom. Föräldrarna är medvetna om att de är alltid välkomna om de har funderingar eller frågor. Hon tillägger att hon brukar säga till föräldrar, ”Gå inte med funderingar utan ring eller mejla!”. Båda Sofia och Sara berättar om utvecklingssamtal och föräldramötena och att på föräldramötena är det föräldrarna som skriver protokoll och skickar till alla föräldrar även till de som inte kommer till mötena.

Susan i årskurs fem berättade om sitt första möte som en ny lärare på den här skolan: Vi är båda två nya lärare som har femmor och vi trodde att det skulle komma många föräldrar men det kom bara fem föräldrar. Jag tror att det finns ett mönster i detta att ju längre upp man kommer desto färre föräldrar kommer. Men när jag hade de lägre årskurserna så var det också få föräldrar som deltog.

De formella mötena på Sotjiskolan är föräldramöte, utvecklingssamtal, skolans hemsida och klassbloggar. På Sotjiskolan integreras inte eleverna i föräldramöten som en lockelse utan lärarna engagerar barnen till andra tillfällen t.ex. midsommar firanden, jul och avslutningar. Då barnen läser en dikt, sjunger eller är med och spelar pjäser under samverkans paraply.

26

På frågan om föräldrarnas utbildnings och påverkan i barnens kunskapsnivå, svarade Susan på Sotjiskolan så här:

Det finns föräldrar som är jätte engagerade men hjälper sina barn på ett fel sätt och det kan ställa till problem. Däremot har vi föräldrar som är lågutbildade och engagerade då det går fantastiskt för deras barn.

På samma fråga svarar Sara som har elever i årskurs 3 så här på Sotjiskolan och beskrev så här:

Jaa, lite både och. Föräldrar med lågutbildning där det går jättebra för deras barn. De flesta som är välutbildade, går ju väldigt bra för barnen. Men där finns det föräldrar med väldigt högutbildning utan att engagera sig i sina barn. Man har ingen tid, barnen hämtas mycket sent från fritids, gör inte sina läxor, man glömmer göra läxor eftersom de trötta, och så det och det. Så det är båda och.

Sofia jobbar på samma skola och beskriver situationen med tanke på föräldrarnas utbildning och påverkan på barnen. Hon säger att mönster i barnens utveckling syns om föräldrar är välutbildade, speciellt i läsning. Så framför allt i läsning syns det jätte tydligt. Hon beskriver att just nu har jag jätte engagerade föräldrar men det har varit mycket konflikter på skolan. Jag har pratat med föräldrar och det har get en utdelning direkt. När barnen kommer nästa dag ser man en tydlig skillnad och man kan ha en dialog med barnen.

5.2.8 Samverkan mellan föräldrarna

Till en ledfråga som kom mellan frågan om föräldrarnas samverkan med skolan blev, om det fanns en aktiv samverka mellan föräldrarna i klassen. Då beskrev Sara på Sotjiskolan att föräldrarna tillsammans drar ihop, åker skridskor, går till parker, grillar båda på hösten och på våren och de flesta föräldrar är med. Detta saknas på Safari skolan. Anders säger

Det som upplevs i området är att föräldrarna talar inte med klasskompisens föräldrar om aktuella händelser utan med sina vänner och det blir en fel bild av händelsen. Detta har varit skolans mål att få föräldrarna förstå och att prata om saker som gäller de gemensamma barnen.

27

5.2.9 Rektorsansvar

På frågan om rektorns roll i föräldrainflytanden, svarar alla lärare på Safari skolan att de sköter det själva. Rektorn har inga direkta direktiv hur vi ska göra säger Petra utan det sköter lärarna själva. Anders berättar att rektorn informerar om han har något specifikt att tilläga. Ingrid berättar att någon gång har man samlat alla ettor då talade rektorn inför alla föräldrar. Det finns inte heller några färdigtryckta inbjudningsblanketter på skolan som rektorn har sammanställt enligt Ingrid.

Däremot på Sotjiskolan är det rektor som är ansvarig på skolan och ger tydliga instruktioner när man planerar mötena enligt Sofia. Susan berättade däremot att rektor litar på oss att vi sköter och fixar det. Men Sara tycker att de inte har varit delaktiga i detta.

5. 2.10 Den målstyrda skolan

Enligt Anders är det svåraste bitarna att informera föräldrarna hur vi tänker kring en lektion.

Det finns en tanke bakom vartenda dugg vi gör här. Men för en förälder som kommer in och ser att det ligger 5 barn på golvet med en papper framför sig, där man är van att sitta på räta linjer, spik rak, räcka upp handen. De blir chock, men samtidigt finns det en lärsituation nere på golvet med de här barnen som är engagerade vad det nu kan vara som är lätt att koppla till kunskapskraven, målen på ett annat sätt än bara ha det på linjära rader i klassrummet. Vikten är att kunna förklara vad som är syftet med en uppgift, varför du gör detta om du får frågan. Har man den inställning att man måste kunna förklara båda för barnen och vuxna varför vi gör så här så tror jag, meningen avslutades.

Ingrid beskrev att ibland önskar man att alla föräldrar hade haft sina barn från årskurs ett med mig. Då hade det varit mycket enklare att förklara allt från grunden även för föräldrar. Skolsystem, regler, lagar, detta sköter skolan och detta sköter vi tillsammans. Jag förklarar för föräldrar ibland att detta gör vi tillsammans, detta gör jag och detta förväntar jag av dig. Jag försöker förklara att allt jag gör på skolan med barnen har ett syfte. ”Jag gör inget som är bara roligt”.

På Sotjiskolan förklarar man den målstyda skolan för föräldrar som har kommit från regelstyrd skola likadant till alla förklarar Sara och säger

28

Ibland kan de säga att ni inte är så hårda, det är därför han gör så och den gör så! Då säger jag att i den svenska skolan är så här och de ska lyssna på alla ändå. De flesta föräldrar är ändå förstående. De säger att det är klart.

Sara tillägger att en del föräldrar tycker att vi ska ha mera prov men tycker att det ändå fungerar bra och att barnen utvecklas.

På Sotjiskolan delar alla föräldrar LPP (lokala pedagogiska planeringen)till föräldrar. I LPP står tydliga mål och för att uppnå det så tittar eleverna på filmer, undersöker saker, har uteaktiviteter osv. Detta förklarar lärarna för föräldrar om den målstyrda skolan.

29

6. Slutsats och diskussion

I det här kapitlet vill jag sammanföra alla delar i min undersökning för att kunna dra slutsatser och föra fram en diskussion. Jag kommer att utgå ifrån mitt syfte som är samverkans olika strategier på två olika skolor där samverkan med föräldrar fungerar olika. Jag utgår från mina frågeställningar som är:

1. I skolans värdegrund står det att föräldrar har rätt till inflytande och påverkan på skolan. Hur fungerar samverkan i praktiken i skolan?

2. Om vårdnadshavaren inte tar sitt ansvar och inte deltar i samverkan, vad kan man då göra som ansvarig på skolan för att informera vårdnadshavaren?

3. Hur informerar man i den målstyrda svenska skolan för föräldrar som kommer från skolor där skolan är regelstyrd? T.ex. Syrien, Irak och Afghanistan.

Jag vill diskutera skillnader och likheter i samverkan mellan skolorna. Min intention är att få en fördjupad inblick i processen där samverkan sker i båda skolor och hur forskning och olika studier ställer sig till det.

Det jag utläste i min undersökning är att lärarna på båda skolorna vet att samverkan är viktigt och man måste anstränga sig för att den ska fungera. Jag såg olika aspekter som jag tycker gör att samverkan fungerar olika. Den formella kontakten på individnivå fungerar likadant på båda skolorna t.ex. utvecklingssamtal och vilka iakttagelser som tas om inte föräldrarna kommer till mötena.

Den informella kontakten på individ nivån och grupp nivå fungerar inte lika väl på Safariskolan som på Sotjiskolan t.ex. utflykter, blogg, spontana besök i klassen, samverkan mellan föräldrar och föräldrarnas egna initiativ till att vara aktiva i skolrådsfrågor. Men det allra viktigaste är dialogen med föräldrar som ett stöd i barns lärande på individnivå då förälder eller läraren behöver det. Tilliten och förtroenden till att föräldrar dyker upp eller läraren kan ställa upp för en dialog. Det visar sig också att ofta är föräldrar inte medvetna om möjligheterna till inflytande på skolan.

De formella kontakterna som föräldramöten där min och båda skolors önskan var/är att det kommer flera föräldrar till föräldramötena såg också annorlunda ut. På Sotjiskolan är det föräldrar som står för anteckningsföring, kontakt med de som inte kommer och detta ser helt annorlunda ut på Safariskolan. Lärarna gör sitt yttersta för att föräldrarna

30

kommer till mötena genom olika aktiviteter med barn osv. Men ändå önskar man att det kom fler.

Alla föräldrar som har sina barn i skolan önskar en bra skola till sina barn. Det jag hörde från nästan alla lärare är att föräldrarnas utbildning inte har så stor betydelse för hur elever klarar sig i skolan utan det som har betydelse är medvetenhet om skolan och ansvarsfördelning genom och förtroende för barnets lärare. Den målstyrda skolan upplevs inte heller som ett större problem. På Sotjiskolan tycker lärarna att alla får samma information oavsett föräldrarnas härkomst. Många inhemska föräldrar har också gått en regelstyrd skola och därför väljer de att vara tydliga med var barnet är och var målet är. Lärarna poängterade mycket om just vikten att vara tydlig, förklara .t.ex. ”Kom till oss och fråga, gå inte och fundera! ”Detta har även lärarna på Safariskolan berättat, tydligheten och att föräldrarna inte går och funderar över frågor eller går till varandra och diskuterar så att det blir en massa spekulationer. Detta har lärarna upplevt. Det som jag fick lära mig är att trenden om föräldrarnas omedvetenhet om dem möjligheter som finns på skolan till inflytande inte är ett problem i Sverige utan ett

problem i hela Europa enligt en OECD-rapport24. Detta skedde med decentraliseringen

av skolsystemet då olika beslut sker på skolnivå. I och med detta upplever många föräldrar att om de höjer sina röster får kanske deras barn ta konsekvenserna av det. Detta leder till att många byter skola istället för att bli aktiva i skolans samverkans processer. Slutsatsen i detta kan vara att kommunen och staten måste vara med och ta sitt ansvar för att skolan ska bli jämlik i hela Sverige.

På båda skolor har rektor haft en relativ liten roll i samverkansprocessen och det vekar vara en lärare ansvar att stå för samverkans process med föräldrar på skolan. Det upplevs att varje lärare måste hitta en egen väg för att lyckas. Men jag såg att på båda skolor saknar lärare stöd från rektorer i det stora hela. För de flesta föräldrar är rektor en väldigt auktoritär person på skolan även för barnen. Om rektor är med i dem formella mötena i grupp upplevs att samverkan får en annan skepnad.

Samarbete med föräldrar i projektet som Laid Bouakaz i boken Vi lämnar till skolan det käraste vi har, var jag en av de fyra lärarna. Materialet delades ut av Laid för översättning till de olika språken till tema kvällarna. Projektets ide var god, att föräldrar

31

skulle lära sig hur skolan fungerar i Sverige i jämförelse med hemlandet. Föräldrar var positiva till kunskaperna. Många hade fått en förhoppning om att kunna få ett jobb på skolan efter temakvällar. Några föräldrar fick genom projektet anställning på skolan och även nycklar till skolan. Personalen på skolan reagerade starkt och samtidigt fördes stora diskussioner mellan språkgrupper, vilka som hade fått jobb och vilka inte. Föräldrar fanns på skolan utan att dem viste vad de skulle syssla med. Det saknades helt enkelt struktur, regler och ramar för dem. Jag håller med Laid att alla föräldrar som kommer till en svensk skola upplever skolan positivt och respekterar lärarna oerhört. Detta framgick även av mina intervjuer där lärarna upplever nyanlända föräldrar som oerhörd tacksamma när de kommer till den svenska skolan.

Det första citratet i mitt arbete syftar på att enligt skollagen har skolan och vårdnadshavare ett gemensamt ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningar för deras utveckling och lärande. För att eleverna ska nå målen är det viktigt att skolan samtalar, tillvägavisar hur viktiga föräldrarna är för sina barn. Att under de individuella samtalen ge föräldrarna ett moraliskt stöd för att höja deras föräldraroll i det nya landet. Att tala om att det språk du talar är lika viktigt som svenska för dina barn, det kulturarv du har med dig är en del av dig men att ni bor här och att lära sig ett nytt språk och känna till den nya kulturen är det allra viktigaste båda för dig och dina barn.

I min föra undersökning (2008) om föräldrasamverkan mellan skola och hem som inte fungerade kom vi då fram till att det brast i kommunikation med föräldrar. Att föräldrar saknade insyn i skolan som organisation. Detta upplever jag också nu när jag har gjort denna undersökning. Här skulle skolråd som finns på Sotjiskolan, kunna vara en positiv möjlighet till ökad kommunikation med föräldrar. Lärarnas auktorisation är också en viktig del i samverkans process. Läraren är en viktig person på skolan båda för eleverna och föräldrarna. En ledare med lärande i fokus.

Jag tycker att jag har uppnått det syfte jag hade med i den här undersökningen. Svaret på de frågor jag fick är jag ganska nöjd med, varför det fungerar så olika från skola till skola. Jag kommer ta med mig de kunskaper som jag har lär mig på individ nivå och som jag själv kan ha användning för. Att skapa förtroende för föräldrar och på det viset stärka samarbetsvilja. Skapa en dialog med föräldrar om att de har en viktig roll i sina barns skolgång. Att jag som lärare ska bära med mig alltid de här orden som ansvar,

32

förtroende, tydlighet, medvetenhet, dialog och tillit för att samverka i skolan med personalen, elever och föräldrarna. Jag tycker det är viktigt att vara båda lärare och ledare samtidigt båda för elever och för föräldrar.

Till sist vill jag tacka alla lärare som har ställ upp på en intervju. Önskar alla en lyckad föräldrasamverkan i framtiden!

33

Bilaga

Intervjufrågor:

1. I skolans värdegrund står det att föräldrar har rätt till inflytande och påverkan på skolan.

På vilket sätt påverkar vårdnadshavare på den här skolan?

2. Om vårdnadshavaren inte tar sitt ansvar och inte deltar i samverkan. Vad gör man då

som ansvarig på skolan att informera vårdnadshavaren?

3. Om inte vårdnadshavarna kommer till skolan, har man prövat andra sätt att locka dem?

4. Har ni provat att få barnen integrerade i möten med att visa sina arbeten, spela teater

eller… samtidigt ge vårdnadshavarna den information de ska ha?

5. Har ni tänkt på att inte använda för mycket termer och fackspråk på mötena?

6. Om föräldrar är medvetna och engagerade i elevernas skolarbeten, hur ser ni deras

framgångar?

7. Hur ser inbjudan till föräldramöten ut, finns det information om möten ex. vad som

kommer att tas upp? Varför är det här mötet viktigt att komma till?

8. Om möten närmar sig, hur går det till med informationen? Följer ni upp det med

eleverna då det är möten?

9. Får föräldrarna information om de inte kommer till möten? Hur gör man då eftersom i

riktlinjerna står det klart och tydligt att läraren ska informera fortlöpande föräldrarna elevens skolsituation?

10. Rektor är ansvarig för formerna att samarbeten ska utvecklas mellan skolan och hemmen. Hur ser det ut på den här skolan?

11. Begär ni hjälp från modersmålslärare för att underlätta för föräldrar med språksvårigheter?

12. Hur informerar ni den målstyrda skolan för föräldrar som kommer från skolor där skolan är regelstyrd?

34

13. I en målstyrd skola är det läraren och eleven själva som bestämmer utbildningens mål. Hur kan den förälder vara aktiv i sitt barns skolgång om de inte känner till detta?

14. För en del föräldrar som kallas till skolan för olika samtal som utveckling samtal eller föräldramöte, betyder det att barnet har gjort något fel. Har ni upplevt detta? Om ja, vad har ni gjort för att föräldrarna ska förstå syftet med mötet? Barnets integritet?

35

7. Referenslista

Litteratur

Alfakir, Nabila (2004): Skapa dialog med föräldrar-integration i praktiken. Malmö: Runa Förlag.

Denscombe, Martyn (1998): Forskningshandboken- för småskaliga samhällsprojekt

inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Ekeberg, Hessel (2008): Modersmålslärare berättar, Holmbergs, Malmö 2008.

Ferm, Crister (1993): Demokrati i praktiken – Handbok för lärare om samverkan med

elever och föräldrar. Stockholm: Runa förlag AB.

Flising, Lisbeth. Fredriksson, Gunilla. & Lund, Kjäll (1996): Föräldrakontakt- en bok

om att skapa, behålla och utveckla ett gott föräldrasamarbete. Stockholm:

Informationsförlaget.

Johansson, Svedner (2001): Examensarbetet i lärarutbildningen- undervisningsmetoder

och språklig utformning. Kunskapsförlaget i Uppsala AB.

Lärarförbundet (2012), Pedagogiska Magasinet, nr.4/11.

Nilsson, Agneta (red) (2008): Vi lämnar till skolan det käraste vi har… Om samarbete

med föräldrar – En relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Nilsson, Agneta (2007): Samarbete med föräldrar i förskola och skola. Stockholm: Axelsson och Häggström.

Skolverket (2013): Allmänna råd med kommentarer, Utvecklingssamtalet och den

skriftliga individuella utvecklingsplanen. Elanders Sverige AB, Stockholm.

Skolverket (2011): Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr 11. Edita ,Västerås 2011, Stockholm 2011.

36

Patel, Davidsson (2003): Forskningsmetodikensgrunder- Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Runa Patel, Bo Davidsson och studentlitteratur 1991,