Parodontal behandling – hur påverkar det patienters livskvalitet? En systematisk litteraturöversikt

Parodontal behandling

– hur påverkar det

patienters livskvalitet?

En systematisk litteraturöversikt

Carolina Andersson Werneman

Andrea Dragičević

Handledare: Henrik Jansson

Examensarbete (30 hp)

Malmö högskola

Tandläkarprogrammet

Odontologiska fakulteten

1

ABSTRAKT

Syftet: Syftet med denna studie var att få en överblick över vilket vetenskapligt underlag som finns för huruvida den patientupplevda livskvalitén hos patienter med parodontit påverkas av den parodontala behandlingen.

Material och metod: Sökning av studier gjordes i två databaser, PubMed och Cochrane. Dessa artiklar screenades sedan enligt förutbestämda kriterier först utifrån titel, sedan abstract och sist i sin helhet. Kvarvarande artiklar efter det ingick i analysen.

Resultat: Sökningen i databaserna resulterade i 452 artiklar. Efter screening kvarstod 15 artiklar som lästes i sin helhet och 9 av dem ansågs passa in enligt de kriterier som fanns. Alla studier utom 2 hade endast använt sig av en generell metod för att mäta livskvalité, en studie hade använt sig av både en generell och en sjukdomsspecifik mätmetod och en studie hade använt sig av frågor som de själva hade utvecklat. 8 av de 9 artiklarna som ingick i analysen hade fått en statistiskt signifikant förbättring i livskvalitén hos patienterna efter behandling, dock var det endast 5 av artiklarna som redovisade det kliniska resultatet av den parodontala behandlingen.

Konklusion: Denna systematiska litteraturöversikt visar att parodontal behandling förbättrar patienters livskvalité. Dock var det ingen av studierna som ingick i analysen som hade högt bevisvärde. Det gör att det inte helt säkert kan fastställas

2

hur patienters livskvalité påverkas av parodontal behandling och det finns fortfarande utrymme för vidare studier inom området.

Nyckelord: Oral health, periodontal diseases, periodontal treatment, periodontics, periodontitis, quality of life.

ABSTRACT

Objectives: The aim of this systematic review is to study the available scientific evidence that investigates the affects of periodontal treatment on the oral health related quality of life (OHRQoL) in patients with periodontitis.

Methods: A search was made in two databases, PubMed and Cochrane, using "periodontal diseases", "periodontics" and "quality of life" as MeSH-terms and as free text. The obtained articles were screened by title, abstract and finally full text. The remaining articles after screening were thereafter included in the analysis.

Results: The search made in the databases resulted in 452 articles. The screening by title and abstract resulted in 15 articles. All of them were fully read, and 9 of them were found to be suited for this study. All of the included studies, except for 2, used only generic measurements for evaluating OHRQoL. One study used both a generic and a specific measurement and one study used questions they had developed themselves. Out of the 9 studies that were analyzed, 8 showed a statistically significant improvement in OHRQoL in the patients after periodontal

3

treatment, although only 5 of the studies presented the results of the periodontal treatment.

Conclusions: This systematic review shows that periodontal treatment improves the patient's OHRQoL. Since none of the studies in the analysis had the quality of high evidence value there is no certain way to know that these results are correct, and there is still room for more research within this area.

4

BAKGRUND

Parodontit är en inflammatorisk sjukdom som drabbar tändernas

upphängningsapparat och på sikt kan leda till att tänder går förlorade på grund av förlorad stödjevävnad (1). Sjukdomen kan innebära symptom för patienten i form av bland annat blödande tandkött, mobila tänder och smärta.

Parodontit är en är en relativt vanlig sjukdom och enligt en svensk studie kunde man se att år 2003 hade 39 % av den svenska befolkningen någon form av parodontit och 11 % hade en mer allvarligt form (2). Nyligen publicerades en studie från USA som visade att 47 % av dess befolkning hade parodontit i någon grad. 8,7 % hade en mild form, 30,0 % en moderat form och 8,5 % en mer allvarlig form (3). Trots att stora förbättringar har skett inom andra områden gällande oral hälsa så fortsätter parodontala sjukdomar att ha en hög prevalens bland befolkningen (4).

Den professionella behandling som vi som behandlare ger patienten kan ske antingen i form av icke kirurgisk behandling som t.ex. scaling, rotplaning, professionell tandrengöring och extraktion av tänder med dålig prognos. Eller i form av kirurgisk behandling som t.ex. lambåkirurgi eller gingivektomi.

Sjukdomens allvarlighetsgrad samt eventuella behandlingsresultat utvärderas ofta i form av blödningsindex, förändring i fickdjup och klinisk- och röntgenologisk fästenivå (5).

Idag arbetas det mycket utifrån ett patientcentrerat förhållningssätt som innebär att patienten ska känna sig delaktig i sin egen behandling och känna att denne kan vara med och påverka resultatet. Genom att ge patienten information om den

5

parodontala sjukdomens uppkomst och etiologi, samt att visa och berätta för patienten hur denne ska sköta sin munhygien, ger vi patienten redskap för att själv kunna förbättra sitt parodontala status. Meningen med det är att vi, genom vår professionella behandling, ska ge patienten ett så bra utgångsläge som möjligt samt kunskap som ska ge denne en möjlighet att själv kunna arbeta för att bibehålla en mer hälsofrämjande oral miljö.

Oral hälsa är ett begrepp som ofta används i odontologiska sammanhang och enligt tandvårdslagen är det någonting som skall eftersträvas för hela

befolkningen (6). Med det menas att fokus också ska ligga på att främja hälsa och inte enbart på att bota sjukdom. Att vi som behandlare ska ha ett hälsoinriktat tankesätt är någonting som inte är en nyhet, men vad innebär egentligen begreppet hälsa?

Redan 1948 definierade world health organization (WHO) hälsa som: ”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.” (7)

Att ha en god oral hälsa är grundläggande när det gäller många olika aspekter. Det finns den rent funktionella, som innebär att individen kan bita av och tugga

obehindrat utan smärta (7). Sen finns även de psykiska och sociala aspekterna som gör att vi kan kommunicera med andra människor i form av att prata, le, skratta, och uttrycka oss som individer, vilka för de flesta människor är minst lika viktiga som de funktionella aspekterna (7, 8).

6

När man applicerar detta på parodontitsjukdomen och dess behandling kan man fråga sig om patienten som får behandling kanske egentligen inte lägger så stor vikt vid förändringen i fickdjupsmillimeter eller den marginala benförlusten i sig. Det som är viktigast för patienterna är kanske saker som påverkar, inte enbart den fysiska hälsan i form av smärta och blödande tandkött, utan även den psykiska och sociala hälsan som en förbättrad andedräkt, tänder som känns mindre lösa och att man inte känner samma behov av att dölja sina tänder när man ler eller pratar (5). Detta visar att även om det är viktigt att utvärdera de kliniska parametrarna efter en behandling, är det också minst lika viktigt att utvärdera de övriga fokusområdena som är viktiga för patienten och för att denne ska uppleva att behandlingen bidrar till en kvalitativ förbättring av hälsan.

Oral health related quality of life eller oral livskvalité, är ett begrepp som

diskuteras alltmer och det är någonting som blir mer och mer viktigt att ta hänsyn till i olika hälsoundersökningar, kliniska undersökningar och när det gäller utvärdering av olika program för profylax eller behandling, och intresset för oral livskvalité växer (5, 9). Att definiera begreppet livskvalité är dock relativt svårt. Det enda man egentligen kan säga med säkerhet är att det är ett abstrakt fenomen av multifaktoriell karaktär som kan betyda olika saker för olika människor (7). I försök att ge någon definition till begreppet oral livskvalité har det fastställts som: den del av en individs livskvalité som påverkas av personens orala hälsostatus, där både smärta och obehag, funktionella-, psykologiska- och sociala aspekter är viktiga (8, 10-14).

7

I takt med att intresset för oral livskvalité ökar har det utvecklats flera metoder för att mäta den. Gemensamt för dessa är att de ger patientens egen rapport av den upplevda livskvalitén (9). Exempel på några av dem är; oral health impact profile (OHIP), the United Kingdom OHQoL measure (OHQoL-UK) och oral impacts of daily performances (OIDP) (7). De områden som dessa metoder riktar in sig på är funktion, smärta, psykisk-, social-/beteenderelaterad påverkan (7, 9).

Den engelska originalversionen av OHIP utvecklades och validerades från början av Slade och Spencer som ett frågeformulär som innehöll 49 frågor (15), men 1997 utvecklade Slade en nerkortad version av metoden som endast innehåller 14 frågor, OHIP-14 (16). OHIP är en väl använd metod när det gäller att mäta livskvalité och den finns översatt och validerad till många olika språk, däribland svenskan (15). OHIP är baserad på Locker´s modell av oral hälsa och utvärderar fem olika psykosociala dimensioner; funktionell begränsning, obehag (både fysiskt och psykiskt), försvagning eller förlust av normala strukturer, begränsning av normala funktioner (ofta till följd av förlust av vävnad) och defekter som påverkar patientens förmåga att anpassa sig till samhället i stort. OHIP-14 består av 14 frågor där patienten får gradera sitt svar på en femgradig skala. Detta gör att resultatet kan variera mellan 0-56 poäng, där en lägre poäng indikerar en bättre livskvalité (17).

OIDP, mäter hur patienten påverkas i vardagen genom 9 frågor angående fysiska, psykologiska och sociala aspekter. Patienterna får även gradera, på en skala mellan 1-5, hur ofta och hur mycket de olika aspekterna i vardagen påverkas av deras orala hälsa, där 5 är högst och 1 är lägst (17).

8

OHQoL-UK, är en metod att mäta livskvalité som är utformad efter invånarna i Storbritanniens generella syn på vad livskvalité innebär och består av 16 frågor (18). Metoden fokuserar på fyra olika fokusområden: smärta samt fysiska-, psykiska- och sociala aspekter där patienterna får värdera sin uppfattning på en femgradig skala. Poängen sträcker sig mellan 16-80 där 16 poäng är sämsta möjliga livskvalité medan 80 är den bästa (19).

I strävan efter att få fler frågeformulär som är specifikt inriktade på en viss sjukdom har flera så kallade ”condition specific measurements”, det vill säga sjukdomsspecifika mätmetoder, utvecklats. Materialet i dessa mätinstrument innefattar ofta frågor mer specifika för den sjukdom man vill undersöka och inte den orala hälsan generellt (20).

Förhoppningen är att denna systematiska litteraturöversikt ska kunna ge en sammanfattning av området gällande patienters subjektiva upplevelse av

parodontit och dess behandling samt vilka eventuella kunskapsluckor som finns.

HYPOTES

Patienter med parodontit upplever en förbättrad livskvalité efter parodontal behandling.

9

SYFTE

Syftet med den här systematiska litteraturöversikt är att få ett vetenskapligt stöd huruvida parodontal behandling resulterar i en förbättrad patientupplevd

livskvalité.

MATERIAL OCH METOD

Artikelsökning gjordes i två databaser, PubMed och Cochrane. Studier som var publicerade fram till och med 4 oktober 2012 togs med. Sökningen utformades för att hitta studier som berörde sambandet mellan behandling av parodontal sjukdom och livskvalitet. Den detaljerade sökningen visas i figur 1.

Urval

Två oberoende läsare (AD och CAW) läste titeln på de studier som sökningen resulterade i och studier inkluderades/exkluderades enligt följande kriterier:

Inklusionskriterier

 Patienterna som ingick i studien måste vara >18 år.

 Studien måste vara gjord på patienter med parodontit.

 Artiklar skulle vara skrivna på engelska, svenska, kroatiska, serbiska eller

bosniska.

 Studien skulle handla om patientens subjektiva upplevelse före och efter

10 Exklusionskriteier

 Studier som diskuterade den parodontala livskvalitén i samband med

och/eller relaterat till en allmänsjukdom eller dess behandling. Studier som endast diskuterade den parodontala hälsan hos gravida eller kvinnor i menopausen.

 Studier som endast diskuterade validiteten av översättningar av olika

metoder att mäta livskvalité.

Om en studie stämde överens med både ett inklusionkriterium och ett

exklusionskriterium så har studien gått vidare till nästa urval. Om det inte kunde avgöras huruvida studien skulle ingå enbart genom att titeln lästes så har studien gått vidare till nästa urval. Abstrakt lästes på alla studier som enligt titelläsningen skulle inkluderas och studier exkluderades och inkluderades sedan även här enligt samma kriterier som efter titelläsning. De studier som detta resulterade i från båda databaserna lästes i fulltext. Efter läsning av studier i fulltext av samma läsare som tidigare (AD och CAW), sattes de studier, som uppfyllde alla kriterierna, i en tabell. Eventuella meningsskiljaktigheter angående vilka studier som skulle gå vidare till tabellen löstes i en diskussion. Om det fortfarande rådde osäkerhet kring en studie togs beslutet av en tredje part (HJ) huruvida studien ska gå med i analysen (tabell 1). Referenslistan från alla de studier som inkluderades i analysen lästes av samma två läsare som tidigare (AD och CAW). Om en referens enligt titeln passade in enligt inklusions- och exklusionskriterierna gick den direkt vidare på fulltextläsning och analyserades om de var relevanta.

11

Bevisvärde

De inkluderade studiernas bevisvärde bedömdes med hjälp av ett protokoll som utformats på basis av en rapport om parodontit från Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. (21) (bilaga 1).

Högt bevisvärde

- Prospektivt insamlade data.

- Redovisar den parodontala behandlingens resultat. - Uppföljningstid på minst 3 månader för behandlingen.

- Antalet ingående patienter var beräknat för god statistisk säkerhet när resultatet bedömdes (powerberäkningar).

- Redogör för de kliniska kriterier som ligger till grund för diagnosen. - Förklarat/analyserat eventuellt bortfall.

- Diskuterat eventuella condfounders.

Medelhögt bevisvärde

En studie bedömdes ha medelhögt bevisvärde om den inte uppfyllde alla krav för en studie med högt bevisvärde men inte heller hade de brister som kännetecknade en studie med lågt bevisvärde.

Lågt bevisvärde

- Diagnos ej definierad. - Stort och oförklarat bortfall.

12 - Redovisar ej behandlingsresultat.

RESULTAT

Sökningen i databaserna PubMed och Cochrane resulterade i 422 respektive 30 studier. Läsning av titel resulterade i 191 studier där abstract lästes. Detta resulterade i 14 studier. På dessa 14 studier gjordes referenskontroll som gav ytterligare en studie. Dessa 15 studier lästes i fulltext och 9 studier gick vidare till analys. Anledningen till exklusion var att: en av studierna inte handlade om patienternas livskvalitet i samband med behandling; två var tvärsnittsstudier; två undersökte ej livskvalitet på patienterna; en utvärderade enbart livskvalité under behandlingsperioden och inte hur livskvalitén skiljde sig före och efter behandling och en av studierna var en dubblett. För detaljerad exklusionsprocess av studier se figur 2.

Studiedesign

Alla studier var prospektiva med olika uppföljningstider. Tre studier var dessutom RCT-studier (22-24).

Ställda diagnoser

Två studier hade mild till måttlig parodontit som ställd diagnos på patienterna (12, 23). En av studierna definierade det som minst 4 ytor med ≥4 mm fickdjup (FD) i olika kvadranter med radiologiskt bevis på benförlust; ≥16 tänder varav minst fyra molarer; ingen omfattande parodontal behandling under de senaste 6 månaderna och god allmän hälsa (12). Den andra studien definierade diagnosen som minst 4

13

ytor med ≥5 mm FD med 2 mm fästeförlust i olika kvadranter; ≥16 tänder varav minst fyra molarer och god allmän hälsa (23).

Tre studier hade diagnosen parodontit (19, 24, 25). Två av dessa studier hade ingen närmare definition på diagnosen (19, 25) dock hade en av dem delat upp patienterna i låg-, måttlig- och hög allvarlighetsgrad av parodontit (19). Den tredje av dessa studier hade definierat diagnosen som minst 20 tänder och minst 8 ytor med FD på >5 mm men inte djupare än 10 mm (24).

En studie hade diagnosen svår generell parodontit med kriterierna: FD >6 mm och marginal benförlust (MB) >30% samt minst 50% av tänderna drabbade (26).

Tre studier hade diagnosen måttlig till svår parodontit (7, 22, 27). En av dessa definierade diagnosen som minst två approximala ytor med klinisk fästenivå (KFN) på ≥4mm (inte på samma tand), minst 2 approximala ytor på ≥5 mm FD (inte på samma tand) och ≥16 tänder varav minst fyra molarer; ingen omfattande parodontal behandling de senaste 6 månaderna och god allmän hälsa (27). Den andra studien hade diagnoskriterierna: FD >4mm i minst 1 sextant (22), och den tredje studien hade definitionen: minst 15 tänder (inte tredje molarer och tänder planerade för extraktion inräknade) och minst 2 ytor med ≥5mm FD i varje kvadrant (7).

Behandling

Alla studier gav uttryckligen patienterna munhygieninstruktioner (MHI) förutom en studie som hade initial parodontal terapi men ingen definition på vad det

14

innebar (19). I alla studier fick patienterna icke kirurgisk behandling (IKB) vilket innebar: scaling, root debridement, rotplaning och/eller professionell

tandrengöring (PTR). En studie hade förutom IKB och MHI till alla patienter, även farmakologisk behandling (FB) till vissa grupper samt PTR varje vecka under tre månader till vissa grupper (24). Två studier hade kirurgisk behandling (KB) och FB vid behov (19, 27). En studie hade delat upp patienterna i två grupper där den ena fick MHI, IKB och extraktion vid behov, ”intensive care group” (ICG) och den andra endast fick MHI och lättare IKB i form av

supragingival scaling och PTR, ”conservative care group” (CCG) (26). Tre studier hade extraktion av tänder vid behov varav en av dem (25) även hade

rekommendationer om att sluta röka (12, 25, 26).

Behandlingsresultat

Fyra studier nämner inte behandlingsresultat (19, 22, 25, 26). Tre studier visade statistisk signifikant förbättring (P=≤0,05) i parodontal status efter behandling (12, 23, 24). En studie visade statistisk signifikant förbättring i alla parodontala kliniska parametrar förutom att blödningsindex (BOP) som inte förbättrades efter IKB (27). Dock fick patienterna KB vid behov efter IKB och man kunde då se en statistisk signifikant förbättring i alla parametrar hos dessa patienter. En studie visade statistiskt signifikant förbättring i BOP och PL efter behandling samt ett reducerat fickdjup (7).

Livskvalité

Tre studier använde sig av OHIP-14 för att mäta livskvaliteten (7, 22, 25). Alla tre studier påvisade en förbättring i livskvalité efter behandling gentemot före. En av

15

dessa studier hade en kontrollgrupp och en undersökningsgrupp. Undersöknings-gruppen hade statistiskt signifikant sämre livskvalité än kontrollUndersöknings-gruppen även efter behandling (22). En studie hade ingen statistisk signifikans på förbättringen (25). En studie delar upp livskvalitén i undergrupper där man fastslog en

statistiskt signifikant förbättring när det gällde; fysisk smärta, psykiska besvär och psykisk nedsättning men inte för; begränsad funktion, social nedsättning och handikapp (7). För dessa tre studier var uppföljningstiden: sex månader (25); direkt efter behandling, 1, 3, 6, 9 och 12 månader efteråt, där förbättringen var störst upp till sex månader efteråt sedan planade den ut (7); varje dag de sju första dagarna efter behandling samt mellan två till tio månader efter de sju dagarna (22).

Två studier använde sig av ”16 item OHQoL-UK” för att se om de kunde påvisa någon skillnad i livskvalité (19, 23). I båda studierna blev det en statistisk

signifikant förbättring efter parodontal behandling till skillnad från före. En studie hade delat in patienterna i låg-, måttlig- och hög allvarlighetsgrad av sjukdomen. De patienter som ingick i gruppen med hög allvarlighetsgrad hade sämre oral livskvalité vid baseline än de andra grupperna och det var endast statistiskt signifikant förbättring i livskvalité i grupperna med måttlig och hög

allvarlighetsgrad (19). Uppföljningstiden på utvärderingen av livskvalitet var 6 månader (19) respektive 8 veckor efter baseline (23).

Två studier använde sig av ett instrument för att utvärdera livskvaliten, bestående av 20 frågor där patienterna fick värdera olika fysiska, psykiska och sociala funktioner på en femgradig skala, samt två frågor där patienten fick värdera sin

16

egna orala livskvalité i jämförelse med andra i samma ålder (12, 27).

Uppföljningstiden var 3-4 veckor för den ena studien (12), och för den andra studien var uppföljningstiden 3-4 veckor samt igen efter 12-14 veckor (27). Båda påvisade en förbättring i livskvaliten med en statistisk signifikant skillnad efter behandling, gentemot före. En studie visade att patienterna hade bättre värden på livskvalité efter IKB i jämförelse mot baseline. De patienter som hade behov av det fick sedan KB och visade då på ytterligare en liten förbättring på värden på livskvalité totalt inom gruppen (27).

En studie använde sig av OIDP och OIDP (condition specific OIDP) (26). CS-OIDP påvisade en statistisk signifikant förbättring hos båda behandlingsgrupperna medan OIDP påvisade en statistisk signifikant förbättring hos CCG-gruppen men inte hos ICG-gruppen. Utvärdering av livskvalitén skedde efter en månad.

En studie hade 19 frågor som de utvecklat själva gällande gingival blödning, halitosis, känslighet mot värme/kyla, estetik, tuggförmåga samt social påverkan (24). Utvärderingen av livskvalitet skedde 90 dagar efter avslutad behandling och den påvisade en generell statistisk signifikant förbättring i livskvalitet. Det fanns även en statistiskt signifikant skillnad mellan de patienter som fick PTR och de patienter som inte fick det, där man kunde se en större förbättring hos de patienter som fick PTR veckovis. Studien visade ingen statistiskt signifikant skillnad hos de patienter som fick FB.

17

Bevisvärde

Fyra studier (19, 22, 25, 26) hade lågt bevisvärde och fem studier hade medelhögt bevisvärde (7, 12, 23, 24, 27).

Poweranalys

18

DISKUSSION

Sammantaget visar denna systematiska litteraturöversikt att patienterna upplevde en förbättrad livskvalité efter parodontal behandling. Dock har flera av studierna brister som påverkar dess bevisvärde. Fyra av studierna nämner ej behandlingsresultatet utan endast att livskvaliteten vid uppföljningstillfället var bättre än vid baseline (19, 22, 25, 26). Det gör att den förbättrade livskvalitén inte kan relateras till ett förbättrat

parodontalt status eftersom studierna inte redovisar huruvida det skett en

statusförbättring eller ej. I de studier som redovisar behandlingsresultaten kan det inte heller utläsas säkert att det är just en förbättring av det parodontala statuset som har lett till förbättrad livskvalité. Detta skulle kunna bero på det faktum att, förutom Tsakos et al. som har använt sig av en generell metod (OIDP) tillsammans med en som är sjukdomsspecifik (CS-OIDP), och D’Avila et al. där frågorna hade utformats för just den studien, så har alla studier som ingått i analysen använt sig av generella mätmetoder (24, 26). De generella mätmetodernas utvärderar den orala hälsan i sin helhet och deras styrkor är att de ofta är väl använda, validerade och har översatts till flera språk (26). Det gör att när dessa metoder används är det lättare att jämföra mellan flera studier. De har dock svagheter i det faktum att deras utvecklare inte alltid varit helt tydliga med i vilket syfte metoden var menad att användas, och inte heller om den utgör en bra metod att mäta skillnader mellan olika kliniska grupper (9) eller om den kan användas till att utvärdera skillnader under tid inom en och samma population (26). Vad är det som fastställer att en patients upplevda smärta från munhålan, trots en diagnostiserad parodontit, måste komma från just det parodontala tillståndet?

Att använda sig av en mätmetod som är mer inriktad på ett viss oralt tillstånd, i det här fallet parodontit, skulle kunna ge en mer sanningsenlig bild av hur just

19

parodontitsjukdomen och dess behandling påverkar livskvalitén. Detta med tanke på att de resultaten förhoppningsvis inte skulle påverkas lika mycket av eventuella andra orala sjukdomar. De mätmetoder som är mer inriktade på specifika tillstånd skulle även kunna vara mer känsliga för att upptäcka förändring (20, 28). Därför är det av stor vikt att de mätinstrument som används är så specifika som möjligt för sitt ändamål.

Ett problem som inte går att undvika, varken med de generella mätinstrumenten eller med de som är mer sjukdomsspecifika, är att det inte går att utesluta yttre faktorer som skulle kunna påverka patientens livskvalité antingen negativt eller positivt. Även med en studie som påvisar ett lyckat behandlingsresultat, tillsammans med förbättrad livskvalité, kan man inte säkert säga att resultatet inte påverkats av annat. Det händer hela tiden saker i människors liv och ett negativt resultat gällande livskvalité på en behandling kan antingen bero på att patienten helt enkelt inte upplever en förbättring men det kan också komma av påverkan av ett oändligt antal yttre faktorer. En patient som precis har blivit av med sitt arbete, genomgått en skilsmässa eller annan personlig kris har kanske inte samma motivation till all den egenvård som krävs för ett lyckat behandlingsresultat. På samma sätt kan en förbättring i livskvalité efter behandling bero på positiva yttre faktorer som har gett patienten motivation att bry sig mer om sin orala hälsa.

Förutom att valet mellan generell- och sjukdomsspecifik form av mätmetod kan spela roll för det resultat man får, kan även valet av själva metoden man använder spela in. Detta med tanke på att de lägger olika mycket vikt på olika fokusområden, t.ex. OHIP-14 som lägger mycket fokus på psykologiska och sociala faktorer genom att 10 av dess 14 frågor fokuserar på det (9). D’Avila et al. har istället för att välja en redan utvecklad metod valt att använda sig av egna frågor (24). Genom att göra det kan man få svar på

20

precis de frågor som man tycker är mest relevanta för sin frågeställning men denna metod är inte lika beprövad som de mer välanvända mätmetoderna. Utifrån den här studien kan vi inte säkert säga huruvida det spelar någon roll om en generell eller mer specifik mätmetod används, inte heller vilken som i så fall skulle vara den bästa. Det kan dock spekuleras i om det inte borde läggas mer vikt vid valet av mätmetod. Det med tanke på att resultatet, även på de mest välutförda studier, skulle kunna påverkas mycket av valet av mätmetod.

Studierna som ingått i analysen har väldigt olika uppföljningstider och generellt är de relativt korta. En sanningsenlig utvärdering av en parodontal behandling kräver en läkningstid på minst 3 månader (29). Därför sjunker trovärdigheten hos de studierna med kortare uppföljningstid. En utvärdering av livskvalité som görs under den närmaste tiden efter en parodontal behandling skulle kunna ses mer som ett mått på postoperativa besvär än på utvärdering av behandlingsresultatet. Vidare kan den förbättring i

livskvalité som då eventuellt kan ses kanske inte relateras till behandlingsresultatet eftersom det då kan vara för tidigt att utvärdera. I denna analys var det endast 6 av studierna som hade en uppföljningstid på 3 månader eller längre (7, 19, 22, 24, 25, 27). Tre av dessa studier redovisar inte det kliniska behandlingsresultatet (19, 22, 25). Därmed är det svårt att koppla den förbättrade livskvalitén till ett positivt

behandlingsresultat i dessa studier.

Antalet patienter som ingår i studierna varierar mycket och en studie med större antal deltagare och ju fler deltagare som ingått desto större är chansen att patientgruppen representerar befolkningen i stort.

Saito et al. 2010 och Åslund et al. gjorde en poweranalys vilket stärker de två studiernas trovärdighet (12, 23). Tyvärr hade Saito et al. 2010, tillsammans med två andra studier

21

(25, 27), också ett bortfall på över en tredjedel. Det är svårt att veta varför bortfallet var så stort som det var eller om detta i så fall påverkade resultatet. En misstanke kan vara att de patienter som valde att inte fullfölja studien gjorde det på grund av att de inte hade upplevt en så stor förbättring, antingen beroende på att de inte varit speciellt påverkade av sin sjukdom från början eller att de inte hade engagerat sig i behandlingen för att de inte upplevde sig motiverade.

Alla studier i analysen har inkluderat patienter med generell parodontit. Dock har allvarlighetsgraden, och med den definitionen av diagnosen, varierat mellan de olika studierna samt att tre av studierna inte har definierat sina patientgrupper alls (16, 19, 25). Det innebär att patienterna kan ha haft olika allvarlighetsgrad av sjukdom initialt, vilket i sin tur kan leda till att patienterna har fått olika omfattande behandling. En patient som har fått mer krävande behandling, som exempelvis flertalet tänder

extraherade, eventuell kirurgiskt behandling osv, kan behöva längre läkningstid än en patient som endast har behövt genomgå enklare parodontal behandling som

professionell tandrengöring eller scaling. Detta kan leda till att en patient som har fått en mer omfattande behandling och utvärderas i ett för tidigt stadium inte hunnit få en förbättrad livskvalité än.

Nagarajan et al. valde att dela in sina patienter i låg-, måttlig- och hög allvarlighetsgrad på parodontit och endast de patienter som ingick i grupperna för måttlig och hög allvarlighetsgrad, visade på en statistiskt signifikant förbättring i livskvalité efter behandling (19). Detta kan eventuellt bero på att en patient som har mer allvarlig parodontit har en längre väg att gå till ett friskt tillstånd och därför kan få en större förbättring både gällande kliniska parametrar samt upplevd livskvalité, än en patient som endast har en mild form av sjukdomen. Med tanke på detta kan det spekuleras i att

22

den mätmetod som användes av Nagarajan et al. (OHRQoL-UK), som är en generell mätmetod, inte är tillräckligt känslig för att känna av dessa mindre förändringar (19).

Även om denna systematiska litteraturöversikt indikerar att patienter som genomgår en parodontal behandling upplever en förbättrad livskvalité så visar Jowett et al. att även om patienter som har parodontit fick en förbättrad livskvalité efter behandling, så var värdet på livskvalité i den gruppen fortfarande inte lika bra som för en frisk

kontrollgrupp (22). Eftersom Jowett et al. inte redovisar några resultat på den

parodontala behandlingen kan det inte säkert avgöras om en parodontal förbättring har skett (22).

D’Avila et al. har i sin studie delat upp patienterna i olika grupper där vissa har fått stödbehandling en gång i veckan och andra inte (24). Studien visar att patienter som får kontinuerlig stödbehandling veckovis upplever bättre livskvalité vid

behandlingsperiodens slut än patienter som inte får det. Anledningarna till detta kan vara många men en spekulation är att det kan ge patienterna en känsla av

omhändertagande och stöd och patienterna blir kontinuerligt påminda om vikten av god munhygien och får motivation. Det kan också vara så att vetskapen om att man går på frekventa, regelbundna ”kontroller” gör att viljan att ta hand om sin orala hälsa förstärks för att man inte vill visa sig ”misslyckad” på sina kontrolltillfällen.

De flesta av de studier som ingår i denna systematiska litteraturöversikt, är studier som utförts på patienter som är remitterade till specialistklinik. Att få behandling på en specialistklinik kan innebära: större engagemang, intresse och fokus från behandlare. För patienten kan eventuellt endast vetskapen om att man får behandling av en specialist påverka resultatet genom en större tilltro till sin behandlare och behandling. Detta gör

23

att resultaten i analysen, det vill säga att livskvalitén förbättras hos parodontalt sjuka patienter efter behandling, inte lika lätt kan appliceras på ”verkligheten”. Detta eftersom de flesta patienter med parodontit kanske endast behandlas på allmänna

tandvårdskliniker där tandhygienister gör den största delen av arbetet med patienterna och det kanske inte finns resurser att lägga lika mycket engagemang på patienterna där.

Med tanke på att studierna i analysen har använt sig av så olika uppföljningstider och metoder för att mäta livskvalité är det inte möjligt att sammanställa någon metaanalys, utan endast en systematisk litteraturöversikt på området kan göras. Det övergripande resultatet av denna litterära översikt är dock att livskvalitén hos parodontitpatienter blir bättre efter att de har genomgått en parodontal behandling. De studierna som ingått i analysen har dock brister i form av att de saknar en del viktiga faktorer för att få ett högt bevisvärde. Det gör att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt understöd för att säkert säga att parodontal behandling förbättrar patienternas livskvalité. Därför skulle fler studier med högt bevisvärde inom området vara önskvärt. För att fylla de

kunskapsluckor som finns inom detta område bör man utveckla en mer områdesspecifik mätmetod som kan användas för att göra väl utförda studier med tillräckliga

uppföljningstider.

Att ta mer hänsyn till livskvalité och patientens subjektiva upplevelser av parodontit och dess behandling är viktigt för att få en större inblick i hur patienten påverkas av sin sjukdom. Att i framtiden ha en större insikt i hur patienterna påverkas subjektivt av sin sjukdom och dess behandling kan bidra till att behandlingen kan fokuseras på patientens upplevda behov och huvudsakliga besvär och att detta resultat kan finnas med i

24

parodontala behandlingen och kan hjälpa till att dra uppmärksamhet till parodontala sjukdomar och vilket behov som finns av att behandla dessa (4).

För att jämföra resultaten i denna studie med andra områden inom odontologin gjordes en sökning i databasen PubMed där MeSH-termerna ”quality of life” och ”treatment outcome” kombinerades med ”prosthodontics”, ”temporomandubular disorders”, ”caries” och ”endodontics” var för sig. Detta resulterade inte i någon studie som diskuterade patienters upplevda livskvalité före i förhållande till efter behandling gällande karies eller endodonti. Inom områdena för protetik och bettfysiologi fanns dock studier med resultat liknande de som denna studie visar. Özhayat och Gotfredsen gjorde 2011 en undersökning på Köpenhamns universitet där de studerade livskvalité hos patienter som genomgått protetisk behandling antingen i form av fast- eller avtagbar protetik (30). De använde sig av OHIP för att mäta livskvalitén och kom då fram till att patienter som genomgått protetisk behandling upplevde en förbättrad oral livskvalité efteråt gentemot före. De jämförde sedan dessa resultat med en kontrollgrupp som inte var i behov av någon protetisk behandling. Även om de patienter som fick den

protetiska behandlingen upplevde en förbättrad livskvalité postoperativt så nådde inte deras värden, på OHIP efter behandling, till samma nivå som den friska

kontrollgruppens värden. Det, tillsammans med de resultat som Jowett et al visar, kan ge en indikation på att dagens tankesätt att arbeta mer hälsofrämjande och inte enbart lägga fokus på att bota sjukdom är korrekt, inte bara inom parodontologin utan inom odontologin i stort. Det kan också betona vikten av förebyggande parodontal behandling för att behålla de egna tänderna. För även om patienter idag kan få fina protetiska ersättningar, så kommer de inte att uppleva en lika god livskvalité med dessa som om de fortfarande har kvar sina egna tänder. Denna kunskap kan vara relevant när det gäller t.ex. fördelning av resurser. Även inom bettfysiologin har studier på behandlingens

25

påverkan på patienternas upplevda livskvalité gjorts. Turp et al publicerade en sammanfattning av litteraturen gällande behandling av bettfysiologiska besvär och huruvida den påverkade patienternas orala livskvalité (31). Enligt författarna hade studien flera svagheter, exempelvis att det var få studier som fanns att tillgå samt att de inte hade använt sig av väl beprövade metoder för att mäta livskvalité. Dock indikerade studien ändå på att patienter som fick bettfysiologisk behandling fick en förbättrad livskvalité. Författarna medger i sin diskussion att underlaget för deras slutsatser är tämligen svagt och vidare studier inom området behövs. Sammanfattat skulle en slutsats kunna dras att patienter som genomgår olika typer av behandling för tillstånd i och i närheten av munhålan upplever en bättre livskvalité efter behandling men att det inom alla områden skulle vara önskvärt med fler studier, och det verkar som om

parodontologin är ett område som ligger i framkant när det gäller att diskutera patienternas upplevda livskvalité.

KONKLUSION

Enligt denna systematiska litteraturöversikt verkar det som att parodontal behandling förbättrar patienters livskvalité. Dock finns inte tillräckligt många studier med högt bevisvärde för att säkert säga att så är fallet och det finns fortfarande utrymme för vidare studier inom området.

ACKNOWLEDGEMENTS

Tack till vår handledare Henrik Jansson, övertandläkare och universitetslektor, Malmö högskola, Odontologiska fakultetet.

26

REFERENSER

References

1. Dentino A, Lee S, Mailhot J, Hefti AF. Principles of periodontology. Periodontol 2000. 2013; 61: 16-53.

2. Hugoson A, Sjodin B, Norderyd O. Trends over 30 years, 1973-2003, in the prevalence and severity of periodontal disease. J Clin Periodontol. 2008; 35: 405-414.

3. Eke PI, Dye BA, Wei L, Thornton-Evans GO, Genco RJ, CDC Periodontal Disease Surveillance workgroup: James Beck (University of North Carolina, Chapel Hill, USA), Gordon Douglass (Past President, American Academy of Periodontology), Roy Page (University of Washin. Prevalence of periodontitis in adults in the United States: 2009 and 2010. J Dent Res. 2012; 91: 914-920.

4. Needleman I, McGrath C, Floyd P, Biddle A. Impact of oral health on the life quality of periodontal patients. J Clin Periodontol. 2004; 31: 454-457.

5. Ng SK, Leung WK. Oral health-related quality of life and periodontal status. Community Dent Oral Epidemiol. 2006; 34: 114-122.

6. Tandvårdslagen. SFS 1985:125.

7. Wong RM, Ng SK, Corbet EF, Keung Leung W. Non-surgical periodontal therapy improves oral health-related quality of life. J Clin Periodontol. 2012; 39: 53-61.

8. Patel RR, Richards PS, Inglehart MR. Periodontal health, quality of life, and smiling patterns--an exploration. J Periodontol. 2008; 79: 224-231.

27

9. Locker D, Matear D, Stephens M, Lawrence H, Payne B. Comparison of the GOHAI and OHIP-14 as measures of the oral health-related quality of life of the elderly. Community Dent Oral Epidemiol. 2001; 29: 373-381.

10. Araujo AC, Gusmao ES, Batista JE, Cimoes R. Impact of periodontal disease on quality of life. Quintessence Int. 2010; 41: e111-8.

11. Ozcelik O, Haytac MC, Seydaoglu G. Immediate post-operative effects of different periodontal treatment modalities on oral health-related quality of life: a randomized clinical trial. J Clin Periodontol. 2007; 34: 788-796.

12. Saito A, Hosaka Y, Kikuchi M, Akamatsu M, Fukaya C, Matsumoto S et al. Effect of initial periodontal therapy on oral health-related quality of life in patients with periodontitis in Japan. J Periodontol. 2010; 81: 1001-1009.

13. Reisine ST, Fertig J, Weber J, Leder S. Impact of dental conditions on patients' quality of life. Community Dent Oral Epidemiol. 1989; 17: 7-10.

14. Karlsson E, Lymer UB, Hakeberg M. Periodontitis from the patient's perspective, a qualitative study. Int J Dent Hyg. 2009; 7: 23-30.

15. Larsson P, List T, Lundstrom I, Marcusson A, Ohrbach R. Reliability and validity of a Swedish version of the Oral Health Impact Profile (OHIP-S). Acta Odontol Scand. 2004; 62: 147-152.

16. Ohrn K, Jonsson B. A comparison of two questionnaires measuring oral health-related quality of life before and after dental hygiene treatment in patients with periodontal disease. Int J Dent Hyg. 2012; 10: 9-14.

28

17. Adulyanon S, Vourapukjaru J, Sheiham A. Oral impacts affecting daily performance in a low dental disease Thai population. Community Dent Oral Epidemiol. 1996; 24: 385-389.

18. McGrath C, Bedi R. An evaluation of a new measure of oral health related quality of life--OHQoL-UK(W). Community Dent Health. 2001; 18: 138-143.

19. Nagarajan S, Chandra RV. Perception of oral health related quality of life (OHQoL-UK) among periodontal risk patients before and after periodontal therapy. Community Dent Health. 2012; 29: 90-94.

20. Kind P. Measuring quality of life in evaluating clinical interventions: an overview. Ann Med. 2001; 33: 323-327.

21. Statens beredning för medicinsk utvärdering. ronisk parodontit prevention, diagnostik och behandling en systematisk litteraturöversikt oktober 004. tockholm tatens beredning för medicinsk utvärdering ( ); 004.

22. Jowett AK, Orr MT, Rawlinson A, Robinson PG. Psychosocial impact of periodontal disease and its treatment with 24-h root surface debridement. J Clin Periodontol. 2009; 36: 413-418.

23. Aslund M, Suvan J, Moles DR, D'Aiuto F, Tonetti MS. Effects of two different methods of non-surgical periodontal therapy on patient perception of pain and quality of life: a randomized controlled clinical trial. J Periodontol. 2008; 79: 1031-1040.

24. D'Avila GB, Carvalho LH, Feres-Filho EJ, Feres M, Leao A. Oral health impacts on daily living related to four different treatment protocols for chronic periodontitis. J Periodontol. 2005; 76: 1751-1757.

29

25. Bajwa A, Watts TL, Newton JT. Health control beliefs and quality of life considerations before and during periodontal treatment. Oral Health Prev Dent. 2007; 5: 101-104.

26. Tsakos G, Bernabe E, D'Aiuto F, Pikhart H, Tonetti M, Sheiham A et al. Assessing the minimally important difference in the oral impact on daily

performances index in patients treated for periodontitis. J Clin Periodontol. 2010; 37: 903-909.

27. Saito A, Ota K, Hosaka Y, Akamatsu M, Hayakawa H, Fukaya C et al. Potential impact of surgical periodontal therapy on oral health-related quality of life in patients with periodontitis: a pilot study. J Clin Periodontol. 2011; 38: 1115-1121.

28. Bernabe E, de Oliveira CM, Sheiham A. Comparison of the discriminative ability of a generic and a condition-specific OHRQoL measure in adolescents with and without normative need for orthodontic treatment. Health Qual Life Outcomes. 2008; 6: 64-7525-6-64.

29. Badersten A, Nilveus R, Egelberg J. Effect of nonsurgical periodontal therapy. II. Severely advanced periodontitis. J Clin Periodontol. 1984; 11: 63-76.

30. Ozhayat EB, Gotfredsen K. Effect of treatment with fixed and removable dental prostheses. An oral health-related quality of life study. J Oral Rehabil. 2012; 39: 28-36.

31. Turp JC, Motschall E, Schindler HJ, Heydecke G. In patients with

health-30

related quality of life? A qualitative systematic review of the literature. Clin Oral Implants Res. 2007; 18 Suppl 3: 127-137.

31

TABELLER

Tabell 1 - Resultat Författare, årtal, referens, land Studietyp, Uppföljnings-tid

Antal individer, bortfall, kön, ålder, rökning, allmän hälsa, förklaring till bortfall

Diagnos, Definition av diagnos Power-analys Behandling, behandlingsmiljö, behandlings-resultat Verktyg för att mäta livskvalité Förändring i livskvalité, signifikansnivå Bevisvärde A. Bajwa et al. 2007. (25). England. Prospektiv (H), 6 månader (H). N=127. B=73 (L). T=54. Kön: 39 % män. Ålder: 20-60 år. Rökning: - Allmän hälsa: - Diskuterar bortfall: ja (H). Diagnos: parodontit. Definition: oklar (L).

Nej (L) Behandling: MHI, IKB, EX, sluta röka rekommendationer/ -hjälp. Behandlings-miljö: specialistklinik. Behandlings-resultat: nämns ej (L). OHIP-14 Förbättrad livskvalité. Ej statistiskt signifikant. Lågt

Tabell 1. Översiktstabell för de studier som analyserades. Behandlingar: MHI=Munhygieninstruktioner, IKB=Icke kirurgisk behandling (scaling, rotplaning, root-debridement, PTR=professionell tandrengöring), EX=extraktion, KB=kirurgisk behandling, FB=farmakologisk behandling. Parodontala parametrar FD=fickdjup, KFN=kliniskt fästenivå, MB=marginal benförlust. Rökning: Patienterna definierades som rökare eller icke rökare. I termen allmän hälsa ingår allmänsjukdomar som har en känd påverkan på parodontit och dess behandling. Med statistiskt signifikant skillnad menas p=<0,05 om inte annat anges. N= antal individer innan bortfall, B=bortfall, T= totalt efter bortfall. H= Kriterium som motsvarar högt bevisvärde. L= Kriterium som motsvarar lågt bevisvärde.

32 S. Nagarajan et al. 2012.(19). Indien. Prospektiv (H), 6 månader (H). N=220. B=37 (H). T=183. Kön: 61 % män. Ålder: 18-55 år.

Rökning: Större delen var icke-rökare.

Allmän hälsa: 2/3 hade diabetes.

Diskuterar bortfall: nej (L).

Diagnos: parodontit (patienterna delades in i låg-, måttlig- och hög allvarlighetsg rad på sjukdomen). Definition: oklar (L).

Nej (L) Behandling: IKB. KB och FB vid behov. Behandlings-miljö: specialistklinik. Behandlings-resultat: nämns ej (L) OHQoL-UK 16 item Förbättrad livskvalité. Statistiskt signifikant hög- och måttlig risk. (P=0,001). Ej signifikant för gruppen med låg allvarlighetsgrad på sjukdomen. Lågt A. Saito et al. 2010.(12). Japan. Prospektiv (H), 3-4 veckor (L). N=97. (Kontrollgrupp: 50) B=39 (L). T=58. Kön: 40 % män. (Kontrollgrupp 52 % män.) Ålder: 53,6 år (medel) (Kontrollgrupp: 36,4.) Kontrollgruppen är omatchad. Rökning: -

Allmän hälsa: god. Diskuterar bortfall: nej (L).

Diagnos: mild till måttlig parodontit. Definition: ja (H). Ja (H) Behandling: MHI, IKB, EX vid behov. Behandlings-miljö: specialistklinik. Behandlings-resultat: statistiskt signifikant förbättring (H). (P=0,0001). OHRQL-instrument Förbättrad livskvalité. Statistiskt signifikant (P:0,0027). Medel A. Saito et al. 2011. (27). Japan. Prospektiv (H), 3-4 veckor (första), 12-14 veckor efter det (andra) (H). N=45. B=24 (L). T=21. Kön: 23 % män. Ålder: 56 år (medel). Rökning: -

Allmän hälsa: god. Diskuterar bortfall: ja (H). Diagnos: måttlig till svår parodontit. Definition: ja (H).

Nej (L) Behandling: MHI, IKB. KB och FB vid behov. Behandlings-miljö: specialistklinik. Behandlings-resultat: Statistiskt signifikant förbättring (H). OHRQL-instrument Förbättrad livskvalité. Statistiskt signifikant (P:0,05). Medel

33 G. Tsakos et al. 2010.(26). Stor-britannien. Prospektiv (H), 1 månad (L). N=45 (ICG: N=18, CCG: N=27) B=4 (H). T=41. Kön: 49 % män (av ursprungsantal). Ålder: 30-63 år.

Rökning: 38 % rökare (av ursprungsantal).

Allmän hälsa: god. Diskuterar bortfall: ja (H). Diagnos: svår generell parodontit. Definition: ja (H). Nej (L) Behandling: Alla: MHI ICG: IKB, EX vid behov. CCG: Endast supragingival scaling och PTR. Behandlings-miljö: specialistklinik. Behandlings-resultat: nämns ej (L). OIDP, CS-OIDP CS-OIDP: Förbättrad livskvalité. Statistisk signifikant ICG (p=0,046) CCG (p=0,025). Generella OIDP: Statistiskt signifikant för CCG (p=0,031) Ej statistiskt signifikant för ICG. Lågt RMS. Wong et al. 2012. (7). Kina Prospektiv (H), 1, 3, 6, 9, 12 månader (H). N=65. B=0 (H). T=65. Kön: 38 % män. Ålder: 35-65 år. Rökning: icke-rökare. Allmän hälsa: god.

Diskuterar bortfall: nej (L).

Diagnos: måttlig till svår parodontit. Definition: ja (H). Nej (L) Behandling: MHI, IKB. Behandlings-miljö: oklart. Behandlings-resultat: Statistiskt signifikant förbättring (H). OHIP-14 12 månader: Förbättrad livskvalité. Statistiskt signifikant. (p=0,025). Medel M. Åslund et al. 2008. (23). England. RCT, Prospektiv (H), 8 veckor (L). N=61. B=2 (H). T=59. Kön: 20 % män. Ålder: 50,6 år (medel). Rökning: 23 % rökare (av ursprungsantal).

Allmän hälsa: god. Diskuterar bortfall: ja (H). Diagnos: mild till måttlig parodontit. Definition: ja (H). Ja (H) Behandling: MHI, IKB. Behandlings-miljö: specialistklinik. Behandlings-resultat: Statistiskt signifikant förbättring (H). (P=0,0001). 16-item OHQoL-UK Förbättrad livskvalité. Statistiskt signifikant. (P=<0,05). Medel

34 AK. Jowett et al. 2009. (22). Storbritannien. RCT, prospektiv (H), varje dag under sju dagar samt 2-10 månader efter dessa sju dagar (H). N=20. B=6 (H). T=13. (Kontrollgrupp: 14 parodontalt friska patienter.) Kön: 30 % män. (Kontrollgrupp: 50 % män.) Ålder: 26-53 år. (Kontrollgrupp: 27-61 år.) Rökning: -

Allmän hälsa: Patienter med diabetes, RA och polyfarmaci exkluderades. Diskuterar bortfall: ja (H). Diagnos: måttlig till svår parodontit. Definition: ja (H).

Nej (L) Behandling: MHI, IKB. Behandlings-miljö: specialistklinik. Behandlings-resultat: nämns ej (L). OHIP-14 Förbättrad livskvalité. Statistiskt signifikant (P=<0,05). (Dock hade patienterna i undersöknings-gruppen statistiskt signifikant sämre livskvalité än kontrollgruppen även efter behandling.) Låg G. D’Avila et al. 2005. (24). Brasilien. RCT, prospektiv (H), 90 dagar efter avslutad behandling (H). N=60. B=5 (H). T=55. Kön: Män: C: 15 %, 1: 7 %, 2: 28 %, 3: 23 %. Ålder: >34 år. Rökare: C: 30 %, 1:33 %, 2: 50 %, 3:15 %.

Allmän hälsa: god.

Diskuterar bortfall: nej (L).

Diagnos: parodontit. Definition: ja (H). Nej (L) Behandling: C: IKB, MHI, placebokapslar. 1: IKB, MHI, FB 2: IKB, MHI, PTR veckovis. 3: IKB, MHI, FB, PTR veckovis. Behandlings-miljö: specialistklinik. Behandlings-resultat: Statistiskt signifikant förbättring i alla grupper (H). 19 frågor angående gingival blödning, halitosis, känslighet mot värme/kyla, estetik, ätande, social påverkan. Förbättrad livskvalité. Statistiskt signifikant (P=<0,05). Större förbättring hos de grupper som fick PTR veckovis än de grupper som inte fick det. Statistisk signifikans. Ingen statistisk signifikant skillnad mellan de grupper som fick FB och de som inte fick det.

35

FIGURER

Figur 1 – Databassökning

Figur 1. Detaljerad sökning i

PubMed och Cochrane med MeSH-termer. 1. Först gjordes en sökning på MeSH-termen ”periodontal diseases” OR ”periodontal

diseases” som fritext. 2. Efter det gjordes en

sökning på MeSH-termen ”periodontics” OR ”periodontics” som fritext. 3. Sedan gjordes en sökning på MeSH-termen ”quality of life” OR ”quality of life” som fritext. 4. Efter detta kombinerades med sökningarna 1 och 2 med kombinationsordet OR.

5. Efter detta lades sökningarna 3 och 4 samman med kombinationsordet AND.

36 Figur 2 – Flödesschema 422 studier där titel lästes Cochrane PubMed 30 studier där titel lästes 191 studier där abstract lästes 14 studier där referenskontroll gjordes 6 studier exkluderades 261 studier exkluderades 1 studie exkluderades på grund av dubblett. 2 studier tillkom efter

referenskontroll

9 studier gick vidare till analys

15 studier där fulltext lästes 177 studier exkluderades

Sö

k

n

in

g

Screenin

g

Läm

p

lig

h

et

Ink

lu

d

erade

37

BILAGOR

Bilaga 1 – Granskningsmall

Protokoll för bedömning av inkludering/exkludering av artiklar om parodontal behandling och livskvalité.

Titel: _________________________________________________________________ Huvudförfattare: _______________________________________________________ Tidning: ______________________________ År: _____ Volym: ____ Sidor: ______

Studiedesign:

□

RCT

□

Kohort/Longitudinell

□

Metaanalys

□

Annan, vilken? ______________

Retrospektiv

□

Prospektiv

□

Behandlingstid _____________ Uppföljningstid______________ Inklusionskriterier: _____________________________________ _____________________________________ _____________________________________ Exklusionskriterier: _____________________________________ _____________________________________ _____________________________________

Patientkarakteristika Antal individer: __________ Ålder: _____________

Antal kvinnor: ___________ Ålder: _____________

Antal män: _____________ Ålder: _____________

Finns uppgift om: Etnisk tillhörighet Ja

□

Nej

□

Beskrivning: ______________________________________________

Socioekonomiska faktorer Ja

□

Nej

□

Beskrivning: ______________________________________________

Allmän hälsa Ja

□

Nej

□

Beskrivning: ______________________________________________

Tobaksbruk Ja

□

Nej

□

Beskrivning: ______________________________________________

Bortfall från ursprungspopulationen:

Storlek på bortfall av data under studien: __________________________________________ Utfall: ______________________________________________________________________ Eventuell förklaring till bortfall: _________________________________________________

38

Underliggande population och vårdmiljö

Vårdmiljö: __________________________________________________________________ Typ av vårdgivare: ____________________________________________________________ Land/Världsdel: ______________________________________________________________ Kommentarer: _______________________________________________________________

Klar definition av livskvalité? Ja

□

Nej

□

Definition: __________________________________________________________________

Metod att mäta livskvalité?

□

OHIP ____________________________________________________________________

□

GOHAI __________________________________________________________________

□

Annat, vilken? _____________________________________________________________

Information om patienternas diagnoser? Ja

□

Nej

□

I så fall vilken? _________________________

Metodfel/kalibrering: __________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________

Vilken behandling har patienterna fått:

□

Icke-kirurgisk: __________________ ________________________________ ________________________________ ________________________________

□

Kirurgisk: _____________________ ________________________________ ________________________________

□

Övrigt: ________________________ ________________________________ ________________________________ Utvärdering av behandlingsresultat:

□

Förändring i fickdjup _______________________________________________________

□

Förändring av blödningsindex ________________________________________________

□

Förändringar i mobilitet _____________________________________________________

□

Förändrat plackindex _______________________________________________________

□

Fästenivå, kliniskt: _________________________________________________________

□

Fästenivå, röntgenologiskt: ___________________________________________________

□

Annan metod, vilken: _______________________________________________________

39 Utfall/Resultat/signifikans: ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ Sammanfattande bevisvärde Högt

□

Medelhögt

□

Lågt

□

Relevans för projektet? Ja

□

Nej

□

Kan ej avgöras

□