Malmö högskola
Studie- och
yrkesvägledarutbildningen
Individ och samhälleUppsats
15 högskolepoängMer än bara fotboll
Att välja fotbollsgymnasium -en studie om elever på fotbollens fält
More than just soccer
To choose soccer in an upper secondary school program -a study of students on the field of soccer
Ingela Angelin
&
Charlotte Reic
Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Datum för slutseminarium 2009-12-08
Examinator: Jan Anders Andersson
Sammanfattning
…”fotboll är världens största lagsport” (elev på fotbollsgymnasium).
Ungdomars val till gymnasiet baseras på många saker bl.a deras bakgrund och olika påverkansfaktorer. Syftet med vår studie är att ta reda på elevernas påverkansfaktorer inför sitt gymnasieval. Vi vill veta vilket kapital eleverna har när de börjar sin
utbildning och om de förvärvar nytt kapital under utbildningens gång. Vi vill undersöka likheter och skillnader som kan förstås ur ett kön, etnicitet och klassperspektiv.
Vår studie har vi utfört på en kommunal gymnasieskola med fotbollsinriktning. Vi har använt en kvalitativ metod baserad på enkäter, intervjuer och observationer. I vår studie har vi funnit att det finns många likheter i både kön, klass och etnicitet och dessa elever har alla ett fotbollskapital och de förvaltar detta kapital på liknande sätt.
Den franske sociologen Pierre Bourdieu menar att verkligheten är rationell, allt förhåller sig till varandra. Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus använder vi oss av i vår studie. Dessa begrepp förklaras i teoridelen.
Vi anser slutligen att studie- och yrkesvägledare har ett viktigt ansvar att informera ungdomar som väljer att satsa på sin idrott i kombination med utbildning hur detta fungerar och vilka möjligheter till utbildning det finns.
Förord
Vi har nu avslutat vår studie om ungdomars val till gymnasiet och hur det baseras på många olika saker, deras bakgrund, deras påverkansfaktorer och det kapital de innehar samt förvärvar under sin utbildning. Vi tror att vi kommer ha stor nytta av de kunskaper vi erhållit genom vårt arbete i vårt kommande yrke som studie – och yrkesvägledare då vi kommer träffa människor som står inför olika vägval i livet.
Vi riktar vårt tack till Borgarskolan i Malmö som vi har haft som utgångspunkt för vår studie och ett extra stort tack till samordnaren för all hjälp. Vårt största tack riktar vi till de elever som delade med sig av sig själv och sina erfarenheter.
Vi vill tacka vår handledare Frida Wikstrand för ovärderlig hjälp och handledning.
Vi vill tacka varandra för ett perfekt samarbete, det har varit tufft många gånger men vi har rott det iland. Heja oss!
Ingela; Ett stort tack till min käre make och mina fina busbollar för att ni med stort tålamod stöttat och uppmuntrat mig under denna tid. Vill även rikta ett tack till vänner och bekanta som genom glada tillrop och söta kommentarer gjort arbetet lite lättare.
Charlotte; Stort tack till min käre make för att du tror på mig och tack till mina älskade ungar för att ni hjälpt mig under denna tid, ni är det bästa jag gjort. Tack till mina underbara föräldrar och bästa lillebror för stöd och hjälp under arbetets gång. Mormor, tack för allt du lärt mig. Tack till vänner och människor i min närhet som peppat mig under skrivarprocessen.
Innehållsförteckning
1 Inledning ……… 6
1.1 Bakgrund ……….……… 71.2
Tidigare forskning ……… 7 1.3 Syfte ………. 9 1.4 Begreppsdefinitioner ……… 9 1.4.1 Kön ……… 9 1.4.2 Etnicitet ………. 9 1.4.3 Klass ………. 10
2 Metod ……….. 11
2.1 Val av metod ……… 11 2.2 Urval ……….. 11 2.3 Genomförande ……… 122.4 Validitet och reliabilitet ………. 13
2.5 Forskningsetik ……… 14
3 Teori ………. 15
3.1 Pierre Bourdieu ……… 15 3.1.1 Habitus ……… 15 3.1.2 Kapital ……… 16 3.1.3 Fält ………. 164 Resultat & Analys ……… 17
4.1 Resultat familj/bakgrund ……….. 17
4.1.1 Analys familj/bakgrund ……… 17
4.2 Resultat valet till gymnasiet ... 18
4.2.1 Analys valet till gymnasiet ……… 19
4.3 Resultat skolan ……….. 21
4.4 Resultat idrotten ……… 23 4.4.1 Analys Idrotten ………. 27 4.5 Resultat identitet ………. 30 4.5.1 Analys identitet ………. 31 4.6 Resultat framtiden ……….. 33 4.6.1 Analys framtiden……… 34
5 Avslutande diskussion ………. 37
Referenslista ……… 41
Bilaga 1 Observationer ………... 43
Bilaga 2 Enkätundersökning ………... 47
1 Inledning
”VÄLKOMMEN TILL MALMÖ FOTBOLLSGYMNASIUM
Är fotboll nästan allt för dig? Vill du träna tillsammans med de bästa och få chansen att bli ännu bättre? Då skall du välja att gå på Malmö Fotbollsgymnasium. Du får den bästa tänkbara fotbollsutbildning av duktiga instruktörer. De guidar dig genom tre år fyllda av dribblingar, skott, nick, försvar och anfall blandat med en del teori. Satsar du dessutom på en bra gymnasieutbildning så tveka inte!
Gör som Zlatan Ibrahimovic, Markus Rosenberg, Agon Mehmeti, Guillermo Molins, Jasmin Sudic, Rasmus Bengtsson, Daniel Andersson:
TAG CHANSEN – KOMBINERA FOTBOLL MED STUDIER” (Malmö Borgarskolas hemsida 2009.11.14).
Ovanstående ett utdrag från Borgarskolans hemsida där de marknadsför sin fotbollsutbildning.
Fotbollen berör idag många, både aktiva fotbollsspelare, tränare och alla som arbetar ideellt på olika sätt i klubbar runt om i landet. Fotbollen berör även sponsorer, arenor och de som inte är aktiva som spelare men har ett stort fotbollsintresse.
Det finns många gymnasieskolor som idag erbjuder elever en utbildning i kombination med en möjlighet att utöva sin idrott. Dessa skolor bedriver ofta sin inriktning på en idrottsanläggning.
Under vår utbildning har vi blivit intresserade av hur påverkansfaktorer styr ungas val till gymnasiet. Vi har fått ett intresse för att ta reda på hur elitidrottande elever bär med sitt kapital och hur de förvaltar detta kapitalet.
1.1
Bakgrund
Fotboll är idag en viktig del i livet för många ungdomar. Runt om i landet drömmer tjejer och killar om att kunna livnära sig på sin idrott. Stora fotbollsstjärnor är ständigt påpassade av media och har hög status i samhället. Det är genom t. ex media enkelt för ungdomarna att hitta ett lag eller en spelare att relatera till. Ett sätt för dessa ungdomar att utveckla sig inom sin idrott är att söka sig till ett idrottsgymnasium. Här studerar elever som anses vara talangfulla inom sin idrott.
Genom vår utbildning till studie- och yrkesvägledare på Malmö högskola har vi fått en bredare kunskap om vad som påverkar elever inför deras val till gymnasiet. Känt är att betyg, social bakgrund och kön är starka påverkansfaktorer. (Loven 2000). Även boendemiljö, intresse och möjlighet till profilering spelar en stor roll. (Sandell 2007). För dessa ungdomar är även det symboliska kapitalet viktigt. Resurser i form av egenskaper som kan bidra till en makt och statusposition (Broady 1990). Dessa kapital är knutna till elevernas sociala fält där de även får sitt värde.
Vi har valt att i vårt arbete fokusera på de elever som går på en kommunal
gymnasieskola med möjlighet till en gymnasial utbildning med fotbollsinriktning, ett så kallat fotbollsgymnasium. För de eleverna som går på denna skola är fotbollen både deras hobby och deras möjliga framtida yrkesroll. Det kan vara som fotbollsspelare, tränare, domare eller inom andra område som rör fotboll. Bland dessa elever finns ett brinnande fotbollsintresse. De elitsatsar på sin idrott och anses av många väldigt lovande. De spenderar mycket tid med sina klasskamrater i skolan och på träningarna och ser fotbollen som en stor del av sitt liv. Vi avser att möta några av dessa elever i syfte att på ett så bra sätt som möjligt i vår profession kunna förstå de elever som funderar på att söka till en gymnasial utbildning med fotbollsinriktning eller liknande utbildning.
1.2
Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi beskriva tidigare gjord forskning kring ungas val som har relevans för vår studie. Vi har tittat på intressant forskning som lagts fram när det gäller just ungas val och påverkansfaktorer.
Anders Lovén har i sin avhandling ”Kvalet inför valet” (2000) tittat på Skolverkets nationella utvärdering från 1997 där det konstateras att betyg, social bakgrund och kön var faktorer som påverkade elevers val till gymnasiet. Eleverna själva upplever en stor osäkerhet inför valen och söker främst stöd hos föräldrar och hos studie- och
yrkesvägledare (Loven 2000). Sandell (2007) menar i likhet med Loven (2000) att elevers val påverkas av närstående personer men också av boendemiljö, intresse och möjlighet till profilering. Sandell (2007) hänvisar till Bourdieu och fastställer att ”elevernas intresse, som uttrycks i gymnasievalen är relaterade till de livssammanhang eleverna befunnit och befinner sig i”.(Sandell, 2007 s.75).
Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (1997) visar i sin sociologiska teori Careership: a sociological theory of career decision making att en individs karriärbeslut inte förstås utan att hänsyn tas till individens livshistoria. De tar utgångspunkt i Pierre Bourdieus teori och beskriver i sin modell tre samverkande dimensioner. Första dimensionen är ett praktiskt rationellt beslutsfattande, utifrån individens habitus d.v.s. det en individ bär med sig från tidigare erfarrenheter. Den andra dimensionen är interaktionen med andra människor på arbetsmarknads- och utbildningsfältet. Den tredje dimensionen är
brytpunkterna som föregås och följs av rutinperioder. I denna modell blandas individens personliga val, kulturella och sociala faktorer, deras personliga intressen, strukturella möjligheter och tillfälligheter. Samtidigt menar Hodkinson & Sparkes att individen är medveten om sina begränsningar. Hodkinson & Sparkes har genom intervjuer, funnit att ungdomar till viss del är rationella i sina karriärbeslut. Ungdomar baserar till stor del sina yrkesval på egna erfarenheter av praktik, tips från kompisar, släktingar och föräldrar som har en erfarenhet av yrket ungdomen är intresserad av. Denna forskning visar på att ungdomar gör rationella val utifrån sin erfarenhet.
Vi anser att denna forskning stödjer de tankar vi har med vår studie och hur de elever vi valt att studera och intervjua har tänkt inför sitt val till ett fotbollsgymnasium och även vilket kapital de tar med sig in i fotbollsfältet.
1.3 Syfte
I vår studie avser vi ta reda på vilka påverkansfaktorer elever uppger att de haft inför sitt fotbollsinriktade gymnasieval. Vilken betydelse har fotbollsgymnasiet för förvaltningen av elevernas resurser och kapital på fotbollens fält och hur kan detta förstås ur ett köns-, etnicitets- och klassperspektiv?
1.4 Begreppsdefinitioner
I detta kapitel kommer vi förklara begreppen kön, etnicitet och klass som vi använder i vår studie.
1.4.1 Kön
”Vad som ses som den adekvata terminologin när det gäller kön varierar. Här spelar olika teoretiska övervägande in och det pågår en livaktig forskningsdiskussion om vad kön egentligen är”. (Soidre, 2002, s. 368). I vår studie har vi valt att använda ordet kön och avser då undersöka skillnaderna och likheterna mellan pojkar och flickor. Ett annat sätt att se på kön är att det är socialt konstruerat. ”Begreppet genus används för att beteckna att kön är socialt konstruerat, något vi lärt oss in i våra kroppar genom att leva i ett visst samhälle och som har med könens värde och normer att göra”. (Sandell, 2007 s.23). I vår studie kommer vi inte använda ordet kön som socialt konstruerat utan använda termen kön ur ett biologiskt perspektiv, alltså pojke & flicka då detta är intressant för vår studie. Vi kommer använda ordet kön som en kategori.
1.4.2 Etnicitet
Med etnisk grupp menar man ofta en grupp vars medlemmar anses ha ett antal
egenskaper gemensamma. Det kan röra sig om egenskaper som gemensamt ursprung, gemensam kultur, religion eller tro, språk och kanske gemensamma normer för
sammanhållning, lojalitet och normer för familjebildning. En etnisk grupp behöver inte ha samtliga kännetecken, men har ofta ett flertal av dem. I Arbetslivet (Höglund, 2002) står att alla grupper , majoriteter såväl som minoriteter, är etniska grupper. I vår studie
avser vi se om det finns skillnader och likheter mellan de ungdomar som är födda i Sverige och har föräldrar som är födda i Sverige kontra de ungdomar som är födda i Sverige och har föräldrar som är födda i annat land/ungdomar som är födda i annat land. Vi vill undersöka dessa skillnader och likheter då vi har ett stort intresse av att se om ungdomarna väljer olika utifrån den etniska grupp de tillhör. Vi inser att en etnisk grupps förhållande ändras över tid, miljö och erfarenheter. Det finns t.ex. olika
möjligheter för etniska grupper på arbetsmarknaden. Vi avser inte generalisera utan vill genuint undersöka om det finns skillnader eller likheter mellan etniska grupper och varför det är så. Om det exempelvis är statushöjande när ungdomar spelar fotboll oavsett vilken bakgrund de har. Vi avser använda ordet etnicitet som en kategori.
1.4.3 Klass
Inom modern samhällsforskning är klass ett av de äldsta och mest använda begreppen. Termen social klass refererar ofta till skillnader mellan människor, i levnadsstandard, makt och inflytande.( Berglund, Thomas & Stefan Schedin, 2002). Vår uppfattning är att begreppet klass är ett begrepp som nästan har fallit i glömska. Begreppet klass i vår studie ska ses som en skillnad i utbildningskapital. Vi avser i vår studie använda termerna högre och lägre utbildningskapital då vi talar om klass. Eleverna i studien har uppgett sina föräldrars utbildning och vi har genom de svaren delat in eleverna i två grupper, de med föräldrar med högre utbildningskapital d.v.s högskoleutbildade och de med föräldrar med lägre utbildningskapital d.v.s de med högst gymnasial utbildning. Detta för att se skillnader och likheter mellan elever som kommer från hem där föräldrarna studerat på eftergymnasial nivå eller inte. Vi kommer använda begreppet utbildningskapital som en kategori.
2.
Metod
I detta kapitel kommer vi argumentera för och motivera våra val av metoder.
2.1 Val av metod
I en kvantitativ metod redovisas resultatet med siffror och tabeller då den handlar om sådant som är mätbart. Metoden går på bredden och ger lite information om många undersökningsenheter vilket gör generalisering möjligt. I en kvalitativ metod redovisas inte resultatet med tabeller och siffror utan med ord. Denna metod berör upplevelser och förväntningar och kännetecknas av att varje studie är unik. Metoden går på djupet och ger information om helhet och sammanhang. ”Ett överordnat mål för kvalitativ
forskning är att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet”. (Dalen 2007 sid 11)
Vi har valt att använda en kvalitativ metod eftersom den fokuserar på
upplevelsedimensionen och inte bara på en beskrivning av de förhållanden under vilka personer lever. (Dalen 2007). Vi fann den kvalitativa metoden som mest lämpad då denna präglas av en flexibilitet som ger oss en möjlighet att gå på djupet med en mindre undersökningsgrupp. Vi kan på detta sätt bäst fånga elevernas upplevelser av sin
skolgång och sitt gymnasieval. Vi har gjort en enkätundersökning (bilaga 2) med syfte att kartlägga gruppen. För att få en ökad förståelse för elevernas situation har vi intervjuat tre stycken personer ur undersökningsgruppen. Vi har använt oss av en semistrukturerad intervjumall där vi har haft möjlighet att ställa följdfrågor. För att lägga till ett vuxenperspektiv till ungdomarnas svar har vi intervjuat samordnaren på skolan. För att få en ytterligare djupare förståelse för gruppen som helhet valde vi att vid olika tillfällen observera eleverna. Observation handlar om att finnas i en situation som är relevant för studien och registrera iakttagelser som utgår från sinnesintryck. (Larsen 2009). Vi anser att observationerna gett ytterligare en dimension till vår studie.
2.2 Urval
Vi har valt en grupp elever som går sitt första år på ett kommunalt idrottsgymnasium i Malmö med fotbollsinriktning. Vi ville att respondenterna skulle ha ett
backspegelperspektiv samtidigt som valet till gymnasiet inte skulle vara för avlägset. På skolan går det totalt 32 stycken elever i årskurs ett. Dessa elever är uppdelade i två klasser. Alla elever blev tillfrågade att delta i undersökningen. Vid insamlingen av vårt material fann vi att undersökningsgruppen kom att bestå av åtta killar och sju tjejer. De tre intervjupersonerna ingick inte i enkätundersökningsgruppen men ingår i klasserna. Vidare valde vi att intervjua samordnaren på skolan. Vid observationerna deltog de elever som för dagen fanns på skolan.
2.3 Genomförande
För att få svar på våra frågor utarbetade vi ett enkätformulär (bilaga 2). Enkätfrågorna delades in i sex temaområden; familj/bakgrund, valet till gymnasiet, skolan, idrotten, identitet och framtiden. De sex temaområdena ger oss en ökad förståelse för elevernas påverkansfaktorer inför valet till gymnasiet samt vilka kapital de bär med sig och eventuellt tillfogar sig under utbildningen. ”I en kvalitativ intervjustudie måste man alltid göra en eller flera provintervjuer för att testa intervjuguiden, men också för att testa sig själv som intervjuare”. (Dalen, 2007 s.36). Vi testade våra enkätfrågor innan vi lämnade ut dem på varandra för att samtidigt träna som intervjuare samt testade vi frågorna på några ungdomar i vår närhet. För att nå eleverna på valt fotbollsgymnasium tog vi kontakt med samordnaren på den kommunala gymnasieskolan med
fotbollsinriktning. Vi lämnade enkäterna till ansvarig lärare och berättade om vårt syfte och hon delade ut enkäterna i klasserna. Vi fick ingen möjlighet att träffa eleverna och själv dela ut enkäterna vilket hade varit önskvärt från vår sida, detta på grund av elevernas pressade schema. I samråd med ansvarig lärare beslutade vi att eleverna fick en vecka på sig att svara på enkäten på valfri plats. Efter att läraren samlat in enkäterna kom vi till skolan för inhämtning av materialet. Därefter gick vi författare gemensamt igenom resultatet och kategoriserade svaren utifrån ett kön, klass och
etnicitetsperspektiv. Vi avtalade en ny tid för intervju med skolans samordnare. För att få en fördjupad förståelse ville vi intervjua minst två elever ur undersökningsgruppen. Väl på skolan frågade vi om någon ur de två klasserna skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju. Tre elever anmälde sitt intresse och ingen av dem hade lämnat in en enkät. Vi utförde intervjuerna med en elev i taget. Vi använde enkätunderlaget som intervjumall och använde oss av följdfrågor för att få djupare och mer fylliga svar. En av oss intervjuade medan den andra skrev och kontrollerade att alla frågeområdena
tagits med. Iakttagelser som kroppsspråk och gester noterades också. Varje intervju tog ungefär 20 minuter. När samtliga intervjuer var avklarade gick vi gemensamt igenom materialet och strök under det som vi ansåg relevant för vårt syfte. Vid intervjun med samordnaren på skolan använde vi även här oss av de sex temaområdena som mall för intervjufrågorna. En av oss intervjuade och den andra skrev. Mötet skedde på skolan och intervjun tog ca en timme. Valet att utgå från de sex temaområdena var medvetet då vi önskade en röd tråd att förhålla oss till för analysarbetet. Efteråt gick vi även här gemensamt igenom materialet och strök under det som vi ansåg relevant för vårt syfte. För att öka vår förståelse för eleverna och fotbollsfältet valde vi även att göra
observationer, en i klassrumsmiljö, en på rasten och en under ett av elevernas träningspass. Genom observationerna ville vi undersöka hur eleverna förvaltade sitt fältspecifika fotbollskapital och omsatte det på fältet.Vi kom överens med samordnaren om vilka dagar som passade att vi utförde observationerna. Under observationerna såg vi oss som åskådare till det som observerades och interagerade väldigt lite med eleverna för att inte låta vår närvaro påverka beteendet i undersökningsgruppen. Vi tittade på klädkoder, på vilket sätt eleverna interagerade med varandra och med sin lärare/tränare, vad de gjorde under lektionen/träningen och vad de pratade om vid lektionen/träningens början och slut. Individuellt antecknade vi allt vi såg för att sedan gemensamt gå
igenom våra iakttagelser. Vi sammanställde sedan våra observationer i ett dokument.
2.4 Validitet och reliabilitet
Validitet beskriver vad som mäts i en undersökning, den kan beskrivas som ett mått på om man i sin undersökning mäter eller undersöker vad man avser att
undersöka.(Bjereld,U.Demkler,M.Hinnfors, 2002). Vi anser att vi uppnått en god validitet i vår studie då vi använt oss av tre metoder, enkäter, intervjuer och
observationer. Reliabiliteten beskriver genomförandet av undersökningen. Det är en mycket viktig del, för trovärdigheten, i en uppsats. Värdet på undersökningen minskar om den utförs bristfälligt. En god reliabilitet anser vi har uppnåtts för vårt arbete genom en god kontakt med de elever vi intervjuat, vi har utfört intervjuerna i en, för eleverna, trygg miljö samt har vi mycket noggrant arbetat med de resultat vi fått. Vidare har vi låtit eleverna få tid på sig att svara på enkäterna på valfri plats där de känner sig trygga.
Vi har noga arbetat med enkätresultaten samt skrivit ner vad vi upplevt vid våra observationer.
2.5 Forskningsetik
Samtliga respondenter blev före intervjuerna och utlämnandet av enkäterna informerade att deras medverkan är anonym samt att deras svar endast kommer att användas i vår studie. Alla namn i studien är fingerade.
3 Teori
Vi har valt att använda oss av Pierre Bourdieus sociologiska begrepp då han i dessa beskriver betydelsen av den sociala bakgrunden för individens handlingar. I detta kapitel kommer vi beskriva Pierre Bourdieu och hans begrepp vilka vi använder i vår studie.
3.1 Pierre Bourdieu (1930-2002)
Den franske sociologen Pierre Bourdieus teorier och begrepp habitus, kapital och fält ger oss stöd för vår förförståelse om hur ungdomar väljer och vad de har med sig i sitt bagage. Individuell habitus betyder att varje människas livsprojekt/bana är unikt, vi bär med oss våra historier hela livet. Då Bourdieus teorier växte fram i det franska
samhället under mitten av 1900-talet inser vi att vi måste reflektera över att det finns skillnader mellan det franska utbildningssystemet och det svenska utbildningssystemet. Detta har vi i åtanke under vårt arbete. Hans teorier går dock att applicera på
skolväsendet som helhet.
3.1.1 Habitus
Enligt Pierre Bourdieu föds alla människor in i en social miljö som påverkar dem på olika sätt. Bourdieu betonar betydelsen av social klass. I begreppet habitus finns individens värderingar, intressen och idéer, vad vi tycker om och hur vi formas av våra sociala erfarenheter. Andra påverkansfaktorer är det sociala kapital som omger
individen och de kulturella kapital som han/hon möter i sin miljö. Barn samlar sina erfarenheter från sin barndom och delar in dem i strukturer, sk schemata, ett begrepp som ingår i habitus. Om individen får nya upplevelser så förändras världsbilden samt individens eget schemata. Varje handling en individ utför sker utifrån den personens eget schemata. En människa kan inte kliva ur sitt habitus vilket innebär att individen kan inte fatta ett beslut utanför sitt eget sammanhang (Hodkinson och Sparkes 1997). Habitus är mentala dispositioner som styr oss mer eller mindre omedvetet och
klasshabitus är struktuella likheter i människors livsbanor påverkat av t.ex. klass, kön och etnicitet. (Månsson, 2006).
3.1.2 Kapital
”Mycket ungefärliga översättningar av Bourdieus term kapital är värden, tillgångar eller resurser. Dessa kan vara av antingen symboliskt eller i gängse mening ”ekonomisk” art”. (Broady,1990, s. 171). Bourdieu talar om olika sorters kapital, det symboliska kapitalet, det kulturella kapitalet, det ekonomiska kapitalet och det sociala kapitalet. Det symboliska kapitalet ”är det som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde” (Broady, 1990, s 171). Symboliskt värde kan vara
utbildningskapital, tex betyg, utbildningsbevis och titlar. I vår studie har vi valt att titta på kapital ur ett utbildningssyfte samt hur eleverna kapital ser ut när de börjar skolan och hur detta kapital kan öka under skoltiden. Kulturellt kapital är en bred
underavdelning till symboliskt kapital. Ett annat namn för kulturellt kapital är informationskapital. ”Examina från respekterade läroanstalter, förtrogenhet med klassisk musik eller litteratur, förmåga att uttrycka sig kultiverat i tal och skrift –allt sådant är tillgångar som Bourdieu sorterar in under rubriken kulturellt kapital” (Broady, 1990 s.171). Det ekonomiska kapitalet innebär en individs ekonomiska tillgångar och materiella rikedomar. Detta är ett kapital som går snabbast att förvärva , de övriga kapitalen tar längre tid. Det sociala kapitalet förklaras av Broady (1990) som tillgångar i form av släktrelationer, personkontakter, vänner, kort sagt ”förbindelser”. Kroppen kan även ses som ett kapital i form av styrka, snabbhet och smidighet. Kroppen som kapital inom fotbollsfältet ses som ett fältspecifikt kapital. Kroppen som kapital kan i andra fält ha lägre värde.
3.1.3 Fält
Bourdieu menar att alla sammanhang är sociala fält. Fältet existerar när en avgränsad grupp människor och instutitioner strider om något som är gemensamt för dem.
(Broady, 1990). I vår studie handlar det om fotboll. Habitus ger en praktisk förmåga att
anpassa oss till fältet och dess ”spelregler”. Inom fotbollens fält finns de personer som har fotbollen som gemensamt intresse. Det är spelare, domare, åskådare, tränare etc. I vår studie vill vi undersöka hur eleverna integrerar i sitt gemensamma fält och hur de omsätter sitt kapital på detta fält, fotbollsfältet.
4 Resultat och Analys
Härmed följer redovisningen av vår studie inom våra sex områden; familj & bakgrund, valet till gymnasiet, skolan, idrotten, identitet och framtid. Vi kommer i detta kapitel göra en analys av våra resultat direkt efter varje resultatdel inom varje område. I
analysdelen kommer vi ta med intervjun med samordnaren, de tre elevintervjuerna samt observationerna för att ge tyngd åt analysresultatet. Vi kommer först att kort beskriva vad de sex områdena berör för att sedan redovisa och analysera våra resultat.
Området familj/bakgrund berör elevens familjesituation. Detta område är avsett för att få svar på kön, etnicitet och klasstillhörigheten d.v.s elever med föräldrar med högre eller lägre utbildningskapital. Området valet till gymnasiet handlar om varför eleverna valt som de gjort och vem eller vad som påverkat dem i deras val. Området skolan berör elevernas uppfattning om sin skola och hur de tror att andra upplever deras skola. Området idrotten belyser elevernas tankar kring sin idrott, varför de valt som de gjort och deras mål med sin idrott. Området identitet handlar om deras upplevelse om sig själv och sin skola samt hur de upplever gemenskapen mellan dem som går på skolan. Området framtiden belyser elevernas tankar kring sin framtid med eller utan fotbollen.
4.1 Resultat familj/bakgrund
Vi har fått in femton enkätsvar. Kön: det är sju flickor och åtta pojkar som lämnat in enkäter. Etnicitet: åtta elever har svensk bakgrund och sju elever har utländsk bakgrund. Klass: det är nio elever som har föräldrar med högre utbildningskapital och sex elever som har föräldrar med lägre utbildningskapital. Kategorisering finns på sidan 9-10.
4.1.2 Analys familj / bakgrund
Vi har valt att inte göra en analys inom detta område då det endast är avsett för att kartlägga elevernas bakgrund för att få en ökad förståelse om begreppen kön, klass och etnicitet.
4.2 Resultat valet till gymnasiet
Varför valde du den utbildning du gjorde?
Kön: Fem av flickorna valde utbildningen för att det gick att kombinera skolarbetet med att spela fotboll. En flicka valde utbildningen för att hon tyckte skolan verkade bra och en för sitt brinnande intresse för fotboll. När det gäller pojkarna svarade sju att det var kombinationen skola och fotboll som gjorde att de valde utbildningen och en att det var för att skolan var bra.
Klass: Bland de elever med föräldrar som har högre utbildningskapital var det sju stycken som valde utbildningen för möjligheten att kombinera fotbollen med skolan, en valde på grund av skolan och en valde på grund av fotbollen. När det gäller de med lägre utbildningskapital var det fem stycken som valde för kombinationen fotboll och skola och en valde för att skolan var bra.
Etnicitet: Bland de med svensk bakgrund valde fem stycken på grund av
kombinationen fotboll och skola och två valde för skolan var bra och en valde för fotbollen. De elever med utländsk bakgrund valde alla utbildningen för att kunna kombinera fotboll och skola.
Vilka personer var viktigast för dig i ditt val?
Kön: Fyra av flickorna svarade att det var de själva, resten att det var kompisar och familj. Fyra av pojkarna svarade att de var de själva som beslutat om sitt val och de övriga kände att de blivit påverkade av föräldrar, kompisar och tränare.
Klass: Sex elever med föräldrar med högre utbildningskapital svarade att de beslutat själva och de övriga att de personer som varit viktigast i valet var kompisar, föräldrar och tränare. Två elever med föräldrar med lägre utbildningskapital svarade att de själva fattat beslutet medan de övriga ansåg familj, tränare och kompisar som viktiga i valet.
Etnicitet: Elever med svensk bakgrund svarade alla utom två att de beslutat själv och de övriga att det var kompisar, familj och tränare som påverkat dem i deras val. Bland de elever med utländsk bakgrund fann vi att två stycken svarade eget beslut medan de övriga svarade kompisar, familj och tränare.
4.2.1 Analys valet till gymnasiet
Samordnaren tror att många elever ser skolan som en väg in till spel i elitklubben Malmö FF. Tillgång till material, sjukgymnast, läkare och närhet till träning tror hon gör att eleverna väljer denna skolan. Som hon uttrycker det ”en möjlighet att få träna med de bästa”. Vi upplever att i skolans marknadsföring lyfts manliga kända
fotbollsnamn fram som en anledning att välja skolan. Samordnaren tror även att skolan har ett gott rykte eftersom många elever härifrån har lyckats.
… ”Det är ett bra sätt att kombinera fotboll och skolan”. (Viktor)
… ”För att kombinera fotbollen med skolan, inte ofta man kan det”.(Neda)
Lovén (2000) menar att en individs karriärval bestäms både av individuella och
struktuella faktorer. De individuella strukturer som vi ser i vår studie är att många elever säger att de valt själva utan påverkan från andra. De struktuella faktorerna är färre enligt elevernas svar. Vi ser att eleverna i vår studie avväger sina möjligheter och gör sedan en kompromiss mellan möjliga respektive önskvärda mål. De utgick i första hand från sitt intresse, fotbollen, och lade till studier som en kombination. Sandell (2007) menar att de unga gör egna bedömningar var de passar bäst utifrån sina livsbetingelser. Sandell menar vidare att de unga är påtagligt segregerade genom sina bostadsområde när de väljer skola särskilt gäller det unga med olika etniska bakgrunder. Vi håller inte med om detta, eleverna i vår studie kommer från olika bostadsområden och kranskommuner. Vi ser, liksom Bourdieu, att elevernas intressen som uttrycks i gymnasievalen är relaterade till de livssammanhang eleverna befunnit och befinner sig i. De bär ett kapital med sig in i valet, de befinner sig redan i fotbollsfältet där de har sitt intresse. De har genom sin uppväxt, där de spelat fotboll i olika klubbar, fått ett starkt fotbollskapital i form av fotbollskunskap och de har tränat sina kroppar och därigenom ökat sina fysiska förutsättningar för att spela fotboll. Giddens (1999) menar att ungdomar längtar efter
stabilitet, de väljer det som de känner igen och är säkra på. Detta instämmer vi i, eleverna i vår studie väljer utifrån det intresse där de har sin stabilitet, fotbollen.
Samordnaren tror att viktiga personer inför gymnasievalet är kompisarna, hon tror inte på idolpåverkan. Fast vi noterar att skolans marknadsföring lyfter fram motsatsen eftersom de poängterar tidigare elever som gått på skolan vilka idag är proffs. Samordnaren anser att föräldrarna spelar stor roll i påverkan, mammorna är mer ihärdiga i valet medan papporna mer närvarande på träningar. Tränarna i de olika klubbarna påverkar nog också tror hon. Samtliga intervjupersoner säger att kompisar och tränare har påverkat dem i valet.
…”Många bra tränare har föreslagit det”. (Håkan) …”Viktigaste personerna var kompisarna”. (Patrik)
Intressant är att övervägande elever svarar i enkäterna att det var ett eget val och att ingen annan påverkade dem.
…”Det är mitt liv, min framtid”. (Emma)
”Flera studier visar att eleverna hävdar att deras val till gymnasieskolan gjorts utan påverkan från andra” (Sandell, 2007 s.66). Detta ser vi stämmer med enkätsvaren men inte med det som samordnaren eller intervjupersonerna säger. De menar att
påverkansfaktorerna förutom de själva är familj, kompisar och tränare. De kompisar eleverna menar är fotbollskompisarna de har spelat med tidigare och de tränare som de mött genom åren. Detta är också ett förvärvat fotbollskapital. Vi upplever att tiden innan elevernas gymnasieval är då de bygger upp sitt fotbollskapital. De gör ett
investeringsarbete genom att spela i olika fotbollsklubbar, detta för att få tillträde till fotbollsfältet för att där förvärva ytterligare kapital.
4.3 Resultat skolan
Var det lätt att komma in på skolan?
Kön: Fem flickor ansåg att det var lätt att komma in på skolan och två att det var svårt. Hälften av pojkarna svarade att det var lätt och hälften att det var svårt.
Klass: Samtliga elever med föräldrar med lägre utbildningkapital ansåg att det var lätt att komma in på utbildningen medan sex elever med föräldrar med högre
utbildningkapital ansåg att det var svårt att komma in och tre ansåg det lätt.
Etnicitet: Bland de elever med svensk bakgrund ansåg majoriteten, sex stycken att det var lätt och resten att det var svårt att komma in. Bland eleverna med utländsk bakgrund ansåg tre elever att det var lätt och fyra att de upplevde det som svårt att komma in på skolan.
På vilket sätt upplever du din skola?
Kön: Fem av flickorna upplevde sin skola som en bra, en som lyxig och en som rolig. Sex av pojkarna upplevde sin skola som bra, en upplevde sin skola ”ny” och en att den var trygg.
Klass: Sex av eleverna med föräldrar med högre utbildningskapital upplevde att skolan var bra, en att den var lyxig, en att den var ”ny” och en att den var trygg. Fyra av eleverna med föräldrar med lägre utbildningskapital upplevde att skolan var bra, en att den var rolig och en att den var trygg.
Etnicitet: Sex elever med svensk bakgrund upplevde skolan som bra, en upplevde den ”ny” och en att den var lyxig. Fyra elever med utländsk bakgrund upplevde skolan som bra, en upplevde den rolig och två upplevde skolan som trygg.
Hur tror du elever på andra skolor upplever din skola?
Kön: Fem flickor säger att de tror andra upplever skolan som bra och två vet inte. Fyra pojkar tror andra upplever skolan som bra, två som fräsch/fin och två vet inte.
Klass: Fyra av eleverna med föräldrar med högre utbildningskapital svarade bra, tre visste inte och två svarade fräsch/fin. Fem av eleverna med föräldrar med lägre utbildningskapital svarade bra och två svarade vet inte.
Etnicitet: Sex elever med svensk bakgrund svarade bra, en svarade fräsch/fin och en svarade vet inte. Fyra elever med utländsk bakgrund svarade bra, tre svarade att de inte vet och en svarade fräsch/fin.
4.3.1 Analys skolan
Samordnaren tror det är svårt att komma in på skolan eftersom det är lika för alla.
… ”Man kan inte ta sig in på enbart talang utan måste ha rätt betyg”. (Samordnaren)
Svaren från intervjupersonerna är blandade:
… ”Kämpa man var det inte svårt att komma in”. (Peter) … ”Både och svårt att komma in”. (Alexander)
… ”Lätt att komma in”. (Cazra)
Intressant är att övervägande flickor anser att det var lätt att komma in på skolan och utbildningen. För killarna var det lika många som hade uppfattningen att det var lätt att komma in som att det var svårt. Vi funderar på om det är så att flickorna har bättre betyg än pojkarna och därför upplever det lättare att komma in. För att avgränsa vårt arbete har vi valt att inte undersöka om det är så att flickornas betyg är högre än pojkarnas. Samordnaren menar att tjejer har det tuffare att ta sig fram, de har inte samma elittänk som killarna. Är det så att tjejerna har bättre betyg än killarna, tänker vi att de i så fall kan växla in sitt kunskapskapital till fotbollskapital och på så sätt stärka sin position på fältet.
På frågan om hur upplever du din skola svarar en av intervjupersonerna:
…”Som vilken skola som helst”. (Marcus)
Samordnaren säger att det är en bra skola med närhet till alla idrottsanläggningar. Vår uppfattning, efter våra observationer (bilaga 1), är det inte är en skola som vilken som helst. Det är fina lokaler och allt känns nytt, det är ljusa klassrum och som vi uppfattar det, skåp till alla. Det är trendigt och påkostat enligt vår observation. Fotbollsgymnasiet kan ses som en väg vidare in på fotbollsfältet enligt det
bourdieuianska sättet att se det. De elever som går här har sitt fotbollskapital med sig som gör att de kan navigera på fältet. Vi menar att de talar samma språk och har samma intresse. Deras gemensamma intresse ger dem ett kulturellt och socialt kapital. Dessa kapital värderas högt inom fältet och även deras fysiska förmåga spelar stor roll. Habitus hos dessa elever orienterar dem mot samma mål, inom fotbollsfältet.
Eleverna föds in i en viss position men de är enligt Bourdieu sedan möjligt att förändra den positionen genom anskaffande av olika former av kapital. I fältet kan man skaffa sig mer makt och status genom att förvärva ytterligare kapital. Ett exempel på ytterligare kapital kan vara att spela för rätt klubb eller göra flest mål, ett annat är att gå på samma skola som t.ex Zlatan gick på. Elever på andra skolor tror en av intervjupersonerna upplever dem som coola. Detta kan även ge status och kapital till de elever som går på skolan. Här menar vi att eleverna på skolan kan förbättra sitt kapital på det egna fältet genom att skolan upplevs av andra som bra, cool. Detta kan även ge eleverna stärkt kapital gentemot andra elever på andra skolor.
4.4 Resultat idrotten
Varför valde du Borgarskolans fotbollsgymnasium?
Kön: Två av flickorna valde Borgarskolans fotbollsgymnasium helt enkelt för att de älskar fotboll och vill utvecklas inom sin idrott, två flickor tycker att det är en bra skola som kombinerar fotboll och skola på ett bra sätt, en flicka hade hört av någon annan att skolan var bra, en sa att det var närhet till träningarna och mer träning som gjorde att hon valde skolan och en flicka valde för hon tyckte det var bra tränare. Fem av pojkarna
valde fotbollsgymnasiet för att de tyckte det var en bra kombination skola och fotboll, en hörde av andra att den skulle vara bra, en tyckte att skolan verkade ha hög klass och en tyckte skolan hade bra tränare.
Klass: Fyra av eleverna med föräldrar med högre utbildningskapital valde
fotbollsgymnasiet för att den är en bra skola som kombinerar fotboll och studier. Två elever valde för att de älskar fotboll och vill utvecklas. En hörde av andra att skolan var bra, en valde skolan för de har bra tränare och en för att det är en närhet till träningarna samt mer träning. Tre av eleverna med föräldrar med lägre utbildningskapital valde för kombinationen skola och fotboll, en för att det är en skola med hög klass, en för att det är bra tränare och en hade hört av andra att den var bra.
Etnicitet: Tre av eleverna med svensk bakgrund valde skolan för kombinationen skola och fotboll, en valde för att kunna utvecklas inom sin idrott, Två tyckte tränarna var bra, en hörde av andra att skolan var bra och en tyckte närheten till träning och mer träning avgjorde valet. Tre elever med utländsk bakgrund valde skolan för kombinationen skola och fotboll, en tyckte det var för att det var en skola med hög klass, en älskar fotboll och vill utvecklas, en hörde av andra att skolan var bra och en valde för att helt enkelt träna mer fotboll.
Vad är målet med din idrott? Alla elever har svarat att målet med deras idrott är att spela på elitnivå, bli proffs.
Vad är det bästa med din idrott?
Kön: Fem flickor svarar att det bästa med fotbollen är att det är så roligt att spela fotboll. En tycker det bästa är gemenskapen och en att det är spännande. Fem av pojkarna svarar att det bästa med fotbollen är att det är roligt, en tycker det bästa är att det är världens största lagsport, en att det bästa är att skämma ut motståndare och en att det bästa faktiskt är att dribbla.
Klass: Fem av eleverna med föräldrar med högre utbildningkapital svarar att det bästa med idrotten är att det är roligt, en svarar gemenskapen, en att dribbla, en att det är världens största lagsport och en att det bästa är att skämma ut motståndarna. Fem av
eleverna med föräldrar med lägre utbildningskapital tycket det bästa är att det är roligt och en att det är spännande.
Etnicitet: Sex av eleverna med svensk bakgrund anser det bästa med fotbollen är att det är roligt, en att det är världens största lagsport som gör den till den bästa och en tycker det är bästa idrotten på grund av dribblingen. Fyra av eleverna med utländsk bakgrund tycker det bästa med fotbollen är att det är roligt, en för att det är bra gemenskap, en för fotbollen är spännande och en för att det bästa är att skämma ut motståndarna.
Vad är det sämsta med din idrott?
Kön: Tre flickor svarar att det är skaderisken, en flicka att det är svårt att lyckas pga många utövare, en att grusträningar är sämst och två svarar att det finns inget dåligt med idrotten. Av pojkarna svarar tre att ingenting är dåligt, tre elever har svarat att
skaderisken är det sämsta med idrotten, en att det är svårt att lyckas pga stor konkurrens och en att det sämsta är begränsat tillslag.
Klass: Fyra av eleverna med föräldrar med högre utbildningskapital svarar att det sämsta med idrotten är skaderisken, två tycker ingenting är dåligt, en tycker
grusträningen är det sämsta, en ser att det är svårt att lyckas pga stor konkurrens och en tycker på grund av begränsat tillslag är detta det sämsta med fotbollen. Tre av eleverna med föräldrar med lägre utbildningskapital tycker att det finns inget dåligt med idrotten, två tycker skaderisken är det sämsta och tycker det är svårt att lyckas på grund av många utövare.
Etnicitet: Fyra av eleverna med svensk bakgrund svarar att det sämsta med idrotten är skaderisken, två svarar att det finns inget dåligt, en tycker det sämsta är att det är svårt att lyckas på grund av hög konkurrens och en säger begränsat tillslag. Tre av eleverna med utländsk bakgrund svarar att det finns inget negativt med idrotten, två tycker skaderisken är det sämsta, en tycker att det är svårt att lyckas på grund av många utövare och en tycker grusträning är det sämsta.
Vilka föreningar är du med i?
Kön: Flickor : 1 IFK Knislinge, 1 Åkarp, 1 Skurups AIF, 1 LdB FC Malmö, 2 LB07, 1 BK Olympic. Pojkar : 7 MFF, 1 Åkarp.
Klass: Elever med föräldrar med högre utbildningskapital:
4 MFF, 1 IFK Knislinge, 1 LdB FC Malmö, 2 LB07, 1 BK Olympic. Elever med föräldrar med lägre utbildningskapital: 3 MFF, 2 Åkarp och 1 Skurups AIF.
Etnicitet: Elever med svensk bakgrund: 4 MFF, 1 Skurup, 1 IFK Knislinge, 1 LdB FC Malmö och 1 LB07. Elever med utländsk bakgrund: 3 MFF, 2 Åkarp, 1 LB07 och 1 BK Olympic.
Engagerar sig dina föräldrar i din idrott?
Kön: Fem flickor svarar att det gjorde föräldrarna, en svarade att endast mamma engagerade sig och en att endast hennes pojkvän engagerade sig. Samtliga pojkar svarade ja på frågan.
Klass: Bland de elever med föräldrar med högre utbildningskapital svarade åtta ja och en endast mamma. Bland elever med föräldrar med lägre utbildningskapital svarade fem ja och en endast pojkvän.
Etnicitet: Sju elever med svensk bakgrund svarade ja och en endast pojkvän och sex elever med utländsk bakgrund svarade ja och en svarade endast mamma.
Har du några förebilder?
Kön: Fyra flickor i undersökningen svarade att de har förebilder och tre svarade nej medan samtliga pojkar svarade ja, de har förebilder inom sin idrott.
Klass: Bland de elever med föräldrar med högre utbildningskapital svarade sex att de hade förebilder medan tre svarade nej och samtliga elever med föräldrar med lägre utbildningskapital svarade ja.
Etnicitet: Bland eleverna med svensk bakgrund svarade fem att de har förebilder medan tre svarade nej. Samtliga elever med utländsk bakgrund svarade ja på frågan.
Vilken betydelse tror du fotbollsgymnasiet har för din idrott?
Kön: Två flickor svarade att den ger individuell utveckling, två svarade förbättrad teknik, en att den hjälper henne extra med idrotten, en att hon inte vet och en att hon blir en mer komplett spelare. Fyra pojkar svarade att de tränar mer och blir bättre, två att det har stor betydelse, en att han får träna på skoltid och en att han inte vet.
Klass: Två elever med föräldrar med högre utbildningskapital svarar mer individuell utveckling, en vet inte, en blir mer komplett spelare, en svarar träning på skoltid, en svarar tränar mer och blir bättre, en svarar bättre teknik, en svarar hjälper mig extra med idrotten och en svarar att fotbollsgymnasiet har stor betydelse. Bland elever med
föräldrar med lägre utbildningskapital svarar tre att de tränar mer och blir bättre, en vet inte och en svarar att fotbollsgymnasiet har stor betydelse och en svarar förbättrad teknik.
Etnicitet: Två elever med svensk bakgrund svarar på fotbollsgymnasiets betydelse att det ger individuell utveckling, två svarar att det ger förbättrad teknik, en tränar mer och blir bättre, en vet inte, en svarar att han/hon blir en mer komplett spelare, en svarar att det ger träning på skoltid. Bland eleverna med utländsk bakgrund svarar tre att de tränar mer och blir bättre, två svarar att fotbollsgymnasiet har stor betydelse, en svarar att det hjälper mig extra med idrotten och en vet inte.
4.4.1 Analys idrotten
Eleverna i enkätsvaren uppger olika skäl till varför de valt fotbollsgymnasiet:
… ”De bästa spelarna går här”. (Alan)
…”Det är den högst rankade skolan”. (Caspian)
Några har valt skolan för att fotbollskompisarna skulle gå här, några för att deras tränare sagt att det var en bra möjlighet för att utvecklas som spelare och många säger att det är för att på skolan finns de bästa tränarna. Det faktum att eleverna upplever att tränarna är kompetenta och att skolan har hög klass visar att de vill genom att gå på skolan förvärva mer fotbollskapital.
Samordnaren säger att killarna har ett tydligt elittänk, de vill kunna leva på sin idrott. Enligt det bourdieuianska sättet att se det innebär detta att killarna vill skaffa sig mer kapital och inflytande över fotbollsfältet. En av killarna svarar i enkäten att vill man
jobba som fotbollstränare får man gå på en annan skola och en annan säger att målet är att komma så långt som möjligt, utvecklas och bli proffs utomlands. Samordnaren säger vidare att tjejerna ser idrotten som en social del av livet, vill kanske ge fotbollen en chans och se vad det leder till. De ser det också som en väg in till andra yrken, t.ex idrottsledare. Tjejerna ser andra yrken som en möjlig sysselsättning i större grad än killarna. Killarna i studien uppger att de går på skolan för att bli fotbollsproffs och om de velat bli något annat hade de valt en annan utbildning. Vi ser i enkätsvaren och i svaren från de tre intervjupersonerna att oavsett om man är pojke eller flicka, har svensk eller utländsk bakgrund eller kommer från hem där föräldrarna har högre eller lägre utbildningskapital är målet att nå elitnivå, att bli proffs. Detta är intressant då samtliga elever säger att de vill bli proffs samtidigt som flickorna tydligare än pojkarna säger att de kan tänka sig andra yrken.
Ett led till att förverkliga sitt mål är att eleverna ska utvecklas som individer. De har ett kapital från den klubb de spelar i och ett högre kapital kan vara om de spelar i rätt klubb som vi kan se det. Detta höjer statusen på fältet tror vi. Alla killar utom en spelar i Malmö FF medan det bland flickorna är blandat vilken klubb man kommer ifrån, Malmö FF har inget damlag, det är LdB FC Malmö som är stadens damelitlag.
” Föräldrar från högre samhällsklasser är i regel mer engagerade och insatta i sina barns skolgång” .(Sandell, 2007, s.18). Vi ser ingen skillnad mellan grupperna elever med föräldrar med högre eller lägre utbildningskapital, det är samma engagemang från föräldrarna för alla elever. Skillnaden vi kan se är att bland pojkarna engagerar sig samtligas föräldrar medan flickorna visserligen övervägande har ett stöd hemifrån men i
något enstaka fall är det endast mamma eller pojkvännen som engagerar sig. Vi anser att föräldrarnas engagemang kan underlätta elevernas anskaffning av mer kapital på fältet. Engagerade föräldrar ökar elevernas kapital som vi ser det, då dessa elever får med sig ett socialt kapital i form av gemensamt intresse.
Många av eleverna säger att det sämsta med idrotten är skaderisken. Som vi ser det är detta ett stort hot mot förvärvat kapital då detta kan minska om du blir skadad. Kroppen är i det här fallet ett starkt kapital och blir du skadad så minskar ditt kapital och du kan få svårt att hämta in det du förlorat och härmed minskar din status på fältet.
Sandell menar att de finns en skillnad hur flickor och pojkar väljer utifrån förebilder. Pojkarna har fler förebilder än vad flickorna har. Det stämmer enligt vår undersökning, alla pojkar har förebilder medan bara hälften av flickorna har förebilder inom fobollen. De flickor som har förebilder har samma som killarna.
… ” Killarna har tydliga förebilder oftast utländska manliga fotbollsspelare.”(Samordnaren).
Vad gäller skolans marknadsföring ser vi ingen direkt skillnad mellan hur de riktar sig till könen däremot har de endast manliga spelare som reklamnamn. Samordnaren berättar vidare att när de hade idrottsteori på schemat skulle alla beskriva sina
förebilder, ingen av tjejerna hade valt en kvinnlig fotbollsspelare utan de hade i stort sett samma spelare som killarna hade. En reflektion vi gör här är att kön är ett kapital i sig på fältet. Den traditionellt manliga kroppen har inom denna sport ett högre värde än den kvinnliga och då talar vi endast om de fysiska förutsättningarna, styrka och snabbhet, vilket är ett manligt ideal. Könet är ett fältspecifikt kapital då kvinnligt kön har lägre värde än mannens på detta fält. Vi ser att det manliga kapitalet är starkare då de manliga förebilderna styr och vi ser inga kvinnliga förebilder som kan göra det jämlikt.
Många elever svarar i undersökningen att de tror att fotbollsgymnasiet har stor
betydelse för deras idrott. Eleverna säger att skolans träning ger dem bättre teknik, mer individuell utveckling och gör dem till en mer komplett spelare. Detta anser vi ger eleverna ett stärkt kapital vidare in på fältet.
4.5 Resultat identitet
Vad innebär det att gå på din skola?
Kön: Tre flickor svarar bra utbildning och bra träning på frågan om vad det innebär att gå på skolan, två svarar vet inte, en svarar respekt och en svarar eget ansvar. Fyra pojkar svarar bra träning och bra utbildning, två vet inte, en svarar respekt och en att det är stans bästa skola.
Klass: Bland de elever med föräldrar med högre utbildningskapital svarade fyra att de inte vet vad det innebär att gå på skolan, fyra svarar att det är en bra utbildning och bra träning och en att det innebär eget ansvar. Bland elever med föräldrar med lägre
utbildningskapital svarar tre att det är bra utbildning och bra träning, två att det innebär respekt och en att det är stans bästa skola.
Etnicitet: Fyra elever med svensk bakgrund svarar vet inte , tre att det är bra utbildning och bra skola och en svarar att det innebär eget ansvar. Fyra elever med utländsk
bakgrund svarar att det innebär bra utbildning och bra träning, två svarar att det innebär respekt och en att det stans bästa skola.
Upplever du att det är en speciell klädstil på din skola?
Kön: Fem flickor upplever att det inte direkt är någon speciell klädstil på skolan men att mjukisbyxor använder en del ofta, två svarar direkt nej. Bland pojkarna svarar samtliga nej, det är ingen speciell klädstil på skolan.
Klass: Fem elever med föräldrar med högre utbildningskapital svarar nej, inte direkt men en del har mjukisbyxor och fyra svarar nej. De sex elever med föräldrar med lägre utbildningskapital svarar alla nej, det finns ingen speciell klädstil på skolan.
Etnicitet: Fem elever med svensk bakgrund svarar nej på frågan och tre svarar inte direkt, men mjukisbyxor använder en del och fem elever med utländsk bakgrund svarar nej och två inte direkt men mjukisbyxor har en del.
Vad förenar er som går på just fotbollsgymnasiet tror du?
Kön: Tre flickor svarar att alla är lika sportintresserade, två svarar fotbollen, en att alla är med i en förening och en vet inte. Fem pojkar svarar att det är att alla är
sportintresserade och tre vet inte.
Klass: Bland de elever med föräldrar med högre utbildningskapital svarar sex att det är för att alla är sportintresserade, två fotbollen och en vet inte. Tre elever med föräldrar med lägre utbildningskapital svarar att de vet inte, två att det är att alla är
sportintresserade och en att alla är med i en förening vilket gör att det förenar dem.
Etnicitet: Fyra elever med svensk bakgrund svarar att alla är lika sportintresserade, två vet inte och två svarar fotbollen. Fyra elever med utländsk bakgrund svarar att de tror att det är att alla är sportintresserade, två svarar vet inte och en svarar att alla är med i en förening.
Är du stolt över din skola/inriktning?
Kön: Sex flickor svarade ja och en nej. Sju pojkar svarade ja och en svarade vet inte.
Klass: Åtta elever med föräldrar med högre utbildningskapital svarade ja och en svarade vet inte och fem elever med föräldrar med lägre utbildningskapital svarade ja och en svarade nej.
Etnicitet: Samtliga elever med svensk bakgrund svarade ja och fem elever med utländsk bakgrund svarade ja, en svarade nej och en svarade vet inte.
4.5.1 Analys identitet
Samordnaren säger att hon upplever att eleverna känner sig stolta över att gå på skolan. De har blivit synliggjorda och hävdat sig i en tuff konkurrenssituation menar hon. Då de har hävdat sig i den tuffa konkurrensen med andra ungdomar anser vi att detta i sig stärker elevernas position på fältet. Samordnaren säger att det som förenar eleverna är ett gediget idrottsintresse och att alla känner alla.
…”Eleverna här har en klar idrottsidentitet”. (Samordnaren).
På frågan om vad det innebär att gå på skolan svarar eleverna i studien att det är respekt och att det är stans bästa skola. Majoriteten svarar ja på frågan om de är stolta över att gå på skolan. En elev säger att det är proffsigt att gå här. Han säger vidare att de får tvättade träningskläder och får träna på konstgräs vilket i hans tycke är väldigt positivt. ”Genom Bourdeus termonologi, sitt habitus, tolkar eleverna olika program som olika statusfyllda och därmed som olika eftersträvansvärda eller möjliga att välja”. (Sandell, 2007 s. 60). Vi kan se att denna skola och inriktning har hög status och genom att gå på skolan ökar detta elevernas kapital. Dessa kapital stärker deras positioner även på andra fält t.ex det sociala fältet och i relationer med andra ungdomar.
Samordnaren säger att eleverna här är väldigt måna om sitt utseende. Eleverna är aldrig träningsklädda på skolan upplever hon. Vi har under våra observationer (bilaga 1) sett att flertalet elever är mycket modemedvetna. Vi ser att trots detta intresse för mode hos båda könen verkar inte killarna vara hotade i sin maskulinitet. Flera av killarna har örhänge i ena örat eller båda öronen, de flesta i form av en diamant eller liknande sten. Vi upplever att fotbollskulturen som modemedveten är starkt präglad här.
Fotbollsspelare som David Beckham verkar ha influerat modestilen upplever vi. I enkäterna har eleverna svarat precis som intervjupersonerna att det inte finns en speciell klädstil på skolan. Vi såg dock genom våra observationer att de flesta eleverna hade märkesjeans, märkesjackor, märkesskor etc. Som vi uppfattar det var märkesjeans, märkeströja och sportskor klädstilen men intressant är att varken elever eller samordnare ser detta som en klädstil.
Samordnaren berättar att ”alla är elitidrottande elever som satsar stenhårt på sin idrott”. Detta intygar intervjupersonerna, de menar att alla är sportintresserade på skolan, alla vet vad man pratar om när man pratar idrott.
…” Vi har koll”. (Tage)
…” Vi har samma intresse. Alla vet hur det är med träningar, man måste träna mycket”. (Sara) …”Alla vill kunna få extra träningar och samtidigt läran inom skolan”. (Kevin)
Vi ser att majoriteten av eleverna anser att det som förenar dem är idrotten.
Detta intygas av samordnarens berättelse. På fotbollsfältet har alla samma intresse. Det förenar dessa elever och stärker deras kapital, de lär av varandra och sporrar varandra att öka sina kapital. Även kombinationen att spela fotboll och samtidigt studera ger ett ökat kapital för eleverna.
4.6
Resultat framtid
Vad vill du ha för sysselsättning i framtiden?
Kön: Tre flickor svarade fotbollsproffs på frågan om vilken sysselsättning de vill ha i framtiden, tre svarade att de inte visste och en svarade sjukgymnast. Sex pojkar svarade fotbollsproffs och två svarade ett välbetalt och roligt jobb.
Klass: Fem elever med föräldrar med högre utbildningskapital svarade fotbollsspelare, tre svarade vet inte och en svarade ett välbetalt och roligt jobb. Fyra elever med föräldrar med lägre utbildningskapital svarade fotbollsproffs, en svarade sjukgymnast och en ett välbetalt och roligt jobb.
Etnicitet: Fyra elever med svensk bakgrund svarade fotbollsproffs, två svarade ett välbetalt och roligt jobb och två svarade vet inte. Fem elever med utländsk bakgrund svarade fotbollspfoffs, en svarade sjukgymnast och en svarade vet inte.
Är det viktigt med utbildning? Samtliga elever svarade ja på frågan.
Ser du fotbollen som en del av din framtid?
Kön: Sex flickor svarade ja och en kanske. Sju pojkar svarade ja och en svarade kanske.
Klass: Åtta elever med föräldrar med högre utbildningskapital svarade ja och en svarade kanske. Fem elever med föräldrar med lägre utbildningskapital svarade ja och en svarade kanske.
Etnicitet: Sex elever med svensk bakgrund svarade ja och två svarade kanske och samtliga elever med utländsk bakgrund svarade ja på frågan om de ser fotbollen som en del av sin framtid.
Hur skulle din framtid se ut utan fotbollen?
Kön: Fyra flickor svarar jobb och utbildning på frågan om hur framtiden skulle se ut utan fotbollen, en svarar tråkig, en svarar okej och en vet inte. Tre pojkar svarar vet inte, två svarar tråkig, en svarar eget företag, en ”som en vanlig Svensson” och en jobb och utbildning.
Klass: Tre elever med föräldrar med högre utbildningskapital svarar utbildning och jobb, tre vet inte, en svarar okej, en svarar tråkig och en ”som en vanlig Svensson”. Två elever med föräldrar med lägre utbildningskapital svarar tråkig, två utbildning och jobb, en svarar eget företag och en vet inte.
Etnicitet: Fem elever med svensk bakgrund svarar utbildning och jobb, två svarar vet inte och en ”som en vanlig Svensson”. Tre elever med utländsk bakgrund svarar tråkig, två svarar vet inte, en svarar okej och en svarar starta eget företag.
4.6.1 Analys framtiden
Samordnaren menar att en del elever vet att de behöver en plan B. Några ångrar efteråt att de inte satsade mer på skolarbetet under tiden de gick här säger hon. Men hon tror att ungdomarna på ett eller annat sätt ser fotbollen som en del av sin framtid. Hon säger att det är ju trots allt bara 10% av våra elever som lyckats livnära sig på fotbollen efter de slutat här men menar också att fotbollen kan vara en ingång till andra yrken. Vår tolkning är att fotbollen är ett osäkert fält för eleverna. Eleverna kan inte i förväg vara säkra på sin position inom fotbollsfältet när det gäller deras framtid.
De flesta av eleverna i enkätgruppen och samtliga elever vi intervjuade säger att de ser fotbollen som en del av sin framtid. På frågan om hur framtiden skulle se ut utan fotbollen svarar några så här;
…”Inget vidare”. (Anton)
... ”Lite tråkig, drömmen och glädjen skulle ta väldigt hårt. Men då får man jobba med något som gör en lycklig”. (Johan)
Även om eleverna ser sin framtid som tråkig utan fotbollen så ser vi att de ändå har framtidsmål som t.ex att bli sjukgymnast, starta eget företag och arbeta på olika sätt för att försörja sig. Vi upplever att eleverna inser att det kan gå att leva utan fotbollen och att de kan syssla med något annat för att försörja sig. Fotbollskapitalet kan på ett tillfredsställande sätt omvandlas till annat kapital på andra fält. Det kan vara en ingång till arbetslivet inom andra fält då många människor har ett intresse för fotboll även om de inte är aktiva. Ett starkt fotbollskapital kan ge status och respekt även på andra fält förutom fotbollsfältet som vi ser det.
Samtliga elever svarar att de tycker det är viktigt med utbildning.
…”Viktigt med utbildning om man blir skadad” (Tindra)
Vi finner det intressant att endast nio av femton elever på frågan om sin sysselsättning i framtiden svarar att de vill bli fotbollsproffs. Trots att samtliga har svarat att målet med idrotten var att bli fotbollsproffs. Sandell (2007) menar att de flesta killar gör val utifrån sin framtidsbild medan tjejerna inte väljer så. Vi instämmer i detta resonemang,
övervägande killar i studien ser sig som fotbollsproffs i framtiden medan endast hälften av tjejerna gör det. Vad är det då som driver tjejerna i vår studie? Samordnaren menar att tjejerna i regel från början har ett annat syfte än killarna med att söka till
fotbollsgymnasiet. Hon upplever att killarna har mer elittänk än tjejerna. Vi menar att killarna långt innan har satt sin ribba, de ska bli proffs. Tjejerna däremot ser
fotbollgymnasiet som en social bit av livet. Deras syfte är i högre grad än killarnas att öka sitt sociala kapital samtidigt som de ger fotbollen en chans. Vi tror att de tjejer som under utbildningens gång känner att de helhjärtat vill satsa på fotbollen växlar in sitt sociala kapital och omvandlar en del av det till fotbollskapital. Vi menar att om tjejerna
tex ska satsa mer på fotbollen så måste de träna mer och då minskar deras möjlighet till socialt umgänge. Deras tid för gemenskap minskar då mer tid måste läggas till
fotbollen.Vi upplever att inte alla tjejer vill göra denna omvandling utan de är nöjda med att se fotbollen som en del av livet istället för på elitnivå.
”Bourdieus habitusbegrepp kan uttrycka den inbyggda kompass som gör att eleverna anpassar sina val efter sina möjligheter och utifrån förställningar om vad som passar dem. Dessa förställningar har formats av faktorer som genus och social bakgrund” (Lovén, 2000, s 240). Detta stämmer överens med de svar vi fått in. Dessa elever har ett starkt fotbollskapital med sig in i gymnasieskolan där gör de sina ansträngningar för att få nytt kapital för att få status och makt på fältet. De elever som tappar kapital där får det svårt att gå kvar, t.ex om intresset vacklar eller om de får skador eller inte blir uttagna till matcher. En lärare på skolan säger att han ser ingen större skillnad mellan kön, klass och etnicitet, eleverna är ganska lika. Vi såg under våra observationer (bilaga 1) att det inte var någon större skillnad mellan elevernas sätt att klä sig och uttrycka sig. Läraren säger att det råder en viss hierarki, speciellt i de högre klasserna. Är du bland de bästa i din idrott har du hög status och blir du inte uttagen så hamnar du långt ner. Om det är så att eleverna tar med sitt fotbollskapital in i klassrummet undrar vi om de får ökad status även där. Detta kunde vi inte tydligt se under vår observation. Däremot är det vår föreställning att om en elev har starkt fotbollskapital och hög status på
fotbollsfältet så har denne elev en högre status även i klassrummet. Vi upplever att högre fotbollskapital är viktigare är högre kunskapskapital.
5. Avslutande diskussion
Syftet med vår studie är att ta reda på vilka påverkansfaktorer elever uppger att de haft inför sitt fotbollsinriktade gymnasieval. Vilken betydelse har fotbollsgymnasiet för förvaltningen av elevernas resurser och kapital på fotbollens fält och hur kan detta förstås ur ett köns-, etnicitets- och klassperspektiv?
För att få svar på våra frågor och funderingar har vi utfört en kvalitativ studie. Vi har lämnat enkäter till elever på en gymnasieskola med fotbollsinriktning. Vi har gjort tre intervjuer med elever på skolan samt en intervju med skolans samordnare. För att få ytterligare djup i vår studie har vi utfört observationer på skolan för att se hur eleverna integrerar med varandra och med skolans vuxna, på rasten, på träningen och i
klassrummet. Vad har vi då kommit fram till? Vi menar att dessa elevers bakgrund har påverkat dem i deras gymnasieval. Vi ser att dessa elevers kapital gett dem ett företräde in på detta fält, fotbollsfältet. Deras habitus, d.v.s deras uppväxtmiljö har inte styrt deras val utan de kapital de förvärvat i sina respektive fotbollsklubbar samt för vissa de kapital de fått på högstadiet (fotbollsakademin) har gjort att de valt
gymnasieprogrammet. En viktig anledning att dessa elever valt denna utbildning anser vi är deras brinnande fotbollsintresse och deras talang.
Ahmadi (2007) menar att det finns en nivå som ligger djupt hos människor, den syns inte utanpå. Nivån fastställer hur vi tolkar världen omkring oss. Det viktiga är inte om man är svensk, turk eller finne. Eller om man är syrier, skåning eller norrlänning. Det viktiga är inte heller om man kommer från låg-eller medelklass eller är låg-eller
högutbildad. Det är en nivå där man har varit uppfostrad i en miljö som prioriterar vissa värden framför andra. Den drivkraften är oerhört stark hos alla elever, de har samma mål, att bli fotbollsproffs. Intressant är att trots samma mål ser inte alla fobollsproffs som framtida sysselsättning. Fördelningen mellan kön, klass och etnicitet skiljer inte så mycket men flickor tenderar övervägande att inte se fotbollsproffs som sin
