4
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 0 6
Vidgad forskning
Utvecklingen av de former av FA som studerats karakteriseras av en bredd-ning från primärt objekt inom ett kroppsövningsfält med konstruerade rörelsekulturer, t.ex. idrotter, till ett bredare fält av FA med inte minst olika former av vardagsmotion såsom att gå och cykla. Detta har också medfört att studierna har breddats vad gäller de sammanhang som FA förekommer i. För barn, ungdomar och vuxna kan dessa uppfattas vara:
• under fritid som fritidsaktiviteter för rekreation, motion och tävling • under fritid som vardagssysslor,
t.ex. trädgårdsarbete och städning • under fritid vid transportbehov för
t.ex. ärenden och arbetspendling • i ämnet idrott & hälsa eller som
motion/träning under betald arbets-tid
• inom förskolans, skolans i övrigt (ej inom idrott & hälsa) och arbetets ramar
Breddningen av studieobjekt och -sammanhang är en mycket viktig utveckling. Först när vi studerar fältet FA i hela sin bredd av former och sam-manhang kan vi veta vilka nivåer av FA som verkligen finns inom befolkningen. Därutöver kan vi få en helt annan kun-skap om vilka faktorer det är som styr
Rörelse, hälsa och miljö
–utmaningar i en ny tid
Frågor om fysisk aktivitet och folkhälsa är idag i fokus i samhället på ett sätt som
ingen kunde förutse för 15 år sedan. Det kan nog delvis förklaras av att kunskapen om
hälsoeffekter av fysisk aktivitet har expanderat kraftigt och numera även inkluderar
sjuk-domar såsom bröstcancer, demens och Alzheimer (se 7, 8). Men det viktigaste skälet är
sannolikt fetmaepidemien, som efter sin start i USA på 1980-talet har spritt sig till flera
kontinenter. Allvaret i den utvecklingen har stimulerat till ett nytänkande i synen på vilka
former av fysisk aktivitet (FA) som är relevanta att beforska. Likaså belyses
förutsätt-ningar för FA på ett betydligt bredare sätt än vad som tidigare varit fallet. Denna artikel
syftar till att ge perspektiv på dessa förändringar samt ange behov av vidare utveckling.
FA, allt av vikt för att skapa strategier för folkhälsan.
Vidgningen av forskningen inklu-derar bland annat yttre miljöfaktorer, och då särskilt hur den fysiska miljön kan påverka FA inom befolkningen (se 18). Inte helt oväntat är det USA och Australien som har tagit ledningen i denna kunskapsbildning. För att belysa den kan modellen i figur 1 vara till hjälp. En individs fysiska aktivitet är i princip beroende av inre faktorer, som är knutna till individen själv, och yttre faktorer som påverkar individen i hans/hennes val. Exempel på inre fak-torer som kan ha betydelse för nivån av FA är intressen, motivation, kun-skap, kön, ålder och fysisk kapacitet. Exempel på motsvarande yttre faktorer är närhet till ”arenor”/fysiska miljöer (mark/plats/rum) för FA, förekomst av idrotts- och friluftsföreningar, tids-åtgång, disponibel tid, tillgänglighet vad gäller tider samt kostnader för individen. Yttre faktorer kan över tid påverka inre faktorer. Så är t.ex. en individs könsroll betingad av både en biologisk funktion (kön) och en påver-kan av omgivningen. Vid en viss given tid är dock individens syn på könsrol-len att betrakta som en inre faktor.
Såväl inre som yttre faktorer kan stimulera, vara neutrala eller motverka ett beslut att vara fysiskt aktiv. Exem-pelvis kan motionsspår och cykelbanor PETER SCHANTZ
DOCENT OCH FORSKNINGSLEDARE FÖR
FOU-GRUPPEN FÖR RÖRELSE, HÄLSA OCH
MILJÖ VID GIH I STOCKHOLM (WWW.GIH.SE/RHM)
5 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 0 6
tänkas stimulera till FA medan buller och luftföroreningar kan motverka densamma. Integrering av ett stort komplex av med- respektive motver-kande faktorer sker inom individen och leder till hans/hennes beslut avseende FA.
Exempel på inre faktorer som man vet korrelerar med FA är ålder (-), kön (män +) och upplevd tidspress (-)(se 18). Yttre faktorer som korrelerar positivt med FA är bland annat socialt stöd, tillfredställelse med anläggningar och trygghet i grannskapet.
Vikten av att beakta i vilket
sam-manhang och i vilken form FA uppträ-der handlar bland annat om att det kan påverka vår förståelse av vilka faktorer som styr FA, dvs. de yttre och inre faktorerna kan vara situations- och aktivitetsbundna (4, 6). Ett exempel på det är att den socioekonomiska nivån länge har ansetts påverka FA. Men dessa resultat kan bero av att man ej belyst den fysiska aktiviteten på arbe-tet. Åtminstone finns det en australien-sisk studie som talar för att det gäller för män (9). Och det ter sig rimligt att personer som är fysiskt aktiva i sitt dagliga arbete inte har samma behov
av att ägna sig åt fysisk aktivitet på fritiden som de med stillasittande arbeten.
Viktig kunskap för samhällsplane-ringen
Under senare år har det alltså kommit flera studier av den fysiska miljön som yttre faktor. Här några exem-pel, de flesta från USA. Upplevd och faktisk tillgänglighet till anläggningar har visat sig korrelera positivt med FA. Tillgång till större parker har visat sig ha ett samband med äldres FA i Australien, medan fysisk inakti-vitet korrelerar med ”lack of hills in one´s neighborhood” och ”absence of enjoyable scenery” hos medelålders och äldre kvinnor i USA (se 18). Att yttre faktorer kan påverka en och samma typ av FA olika beroende på i vilket sammanhang den äger rum visar Lee & Moudon (6). Backig-het (hilliness) motverkar gående för att uträtta ärenden men är positivt korrelerad till gående för rekreation. Även andra aspekter av stadsmiljöer har studerats. Gående och cykling för transportbehov korrelerar positivt med högre befolkningstäthet samt med en blandning av olika typer av målpunkter såsom affärer och arbets-platser i grannskapet. Detta talar mot den typ av stadsplanering som leder till funktionsseparering, t.ex. genom etablering av stora köpcentra inom eller utanför tätorter. Ny kunskap är också att färdvägars dragning påver-kar benägenheten att nyttja dem för fysiskt aktiva transporter. Ju längre den verkliga sträckan är i förhållande till fågelvägen, desto mindre nyttjas den (se 3, 10). Dessa exempel illustre-rar att kunskap av stor relevans för samhällsplaneringen har vuxit fram på kort tid. Men forskningsbehoven är stora och Trost och medarbetares mening är att “The influence of the physical environment upon participa-tion remains a high priority area for future research” (18).
Hållbar utveckling – ett centralt ramverk
I syfte att bidra till kunskapsbildning och undervisning om bland annat samband mellan FA och miljöfak-torer har FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö etablerats vid GIH i Stockholm (se www.gih.se/rhm). Denna form av kunskap är grundläg-gande för vår övergripande ambition att belysa hur folkhälsoinriktad FA ska kunna gestaltas inom det ramverk av sociala, ekonomiska och
miljömäs-Figur 1. Modell över faktorer som påverkar våra beslut om att vara fysiskt aktiva.
Tillgång till gröna miljöer verkar stimulera till högre nivåer av fysisk aktivitet. Foto: Suzanne Lundvall
�����
��������
���������
����
��������
������
���������
6
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 0 6
siga faktorer som tillsammans kan leda till en hållbar utveckling. Detta är en ny inriktning inom forskningsfältet om fysisk aktivitet.
Begreppet hållbar utveckling (eng. sustainable development) står för ”ett tillstånd då dagens människor kan leva och tillfredsställa sina behov utan att undergräva möjligheterna för framtida generationer att tillfredsställa sina behov”. Det lanserades av FN:s kom-mission för miljö och utveckling, den s.k. Brundtlandkommissionen, i slut-betänkandet ”Our Common Future” 1987 (19). Så gott som alla nationer har genom Riodeklarationen från 1992 ställt sig bakom målet att genom respektive lands politik verka för en hållbar utveckling.
Det räcker med att nämna frågor som växthuseffekten, övergödning och miljögifter för att vi ska påminnas om allvaret i den ekologiska krisen och det angelägna att söka verka för en hållbar utveckling. Ambitionen att forma ett samhälle utan att ekosystemen tar skada leder till att frågor om minskad resursförbrukning kommer i fokus. För att konkretisera behovet av omställ-ningar har ofta ”faktor 10” använts som en förenklad målbild. Den står för att användningen av resurser, såsom energi och råmaterial, ska minska med en faktor 10 inom en till två genera-tioner, dvs till 10 % av dagens nivåer (2). Behovet är olika stort för olika variabler. Faktor 10 ska därför ses som ett grovt medelvärde. Målet kan nås
genom en förändring i livsstilar och utveckling av teknik som medger ett effektivare nyttjande av resurser. Det kan handla om att låta bilen stå och istället gå eller cykla. Men om bilen ändå nyttjas ska den gå allt längre per nyttjad liter bränsle. För en hållbar utveckling behövs väsentligt högre förändringstakt än den som hittills noterats i samhället. Mycket omfat-tande omställningar inom ramen för en så kort tidsperiod som 25-50 år bedöms vara nödvändiga.
Det avgörande nya med Brundt-landkommisionen var att inte se lösningen av miljöproblemen som en fråga som kunde separeras från samhället i övrigt, utan som en utveck-lingsprocess som krävde utgångs-punkter i ekologiska, sociala och ekonomiska realiteter och involvering av alla samhällssektorer. Fysisk aktivi-tet är en sådan sektor. Den har hittills inte penetrerats utifrån dessa perspek-tiv. Att så sker ter sig både angeläget och nödvändigt.
I figur 2 illustreras ett antal fakto-rer som måste övervägas i relation till FA för folkhälsa inom ramen för en hållbar utveckling. Hur ska vi för-hålla oss till olika kön, ålder, etnicitet, geografi, klimat och fysiska miljöer/ ”arenor” för olika former av FA? Och samtidigt har vi ramfaktorerna för hållbar utveckling: ekologi, ekonomi och sociala faktorer. Vidare ger fysio-logi, medicin och psykologi bilder av vilka typer och nivåer av FA som kan uppfattas som minimala respektive optimala för hälsa och välbefinnande. Hur löser vi detta?
Figur 3 visar en utvecklad modell jämfört med figur 1. Den anger även några aspekter av betydelse för en analys av förutsättningar för FA inom befolkningen i relation till en hållbar utveckling. Den är inte komplett i detta avseende. Det finns exempelvis behov av att penetrera olika sociala aspekter av FA. Till det finns anledning att återkomma.
För yttre faktorer som fysiska miljöer för FA kan det finnas utgifter för samhället, t.ex. hyra, inköps-, anläggnings-, förvaltnings- och drifts-kostnader. Vidare kan de bidra till (t.ex. grönområden) eller motverka en god miljö. Förbrukning av energi och andra resurser är exempel på aspekter som härvid ska vägas in. Fysisk aktivi-tet har en potential till effekter såsom ökad produktivitet, positiva hälsoef-fekter samt välbefinnande. Samtidigt kan skador uppstå. FA kan dessutom vara förknippad med en negativ (t.ex.
Figur 2. Figuren visar faktorer som bör styra problematiseringen av hur nivåerna av fysisk aktivitet inom befolkningen ska kunna höjas inom ramen för en hållbar utveckling.
Figur 3. Modell över faktorer som påverkar vår fysiska aktivitet och exempel på möjliga aspekter knutna till dem (modell modifierad från 12). För vidare förklaring, se texten.
fysisk aktivitet inom hela befolkningen: kön ålder etnicitet geografi klimat fysisk miljö fysiologi medicin psykologi ekonomi sociala faktorer ekologi
�����
��������
���������
����
��������
������
���������
������������� ������������� ������ ��������� ��� ��������� ������������� �����7 S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 3 - 2 0 0 6
vid bilresor till/från träning) respektive positiv (t.ex. när cykling ersätter en bilresa) miljöpåverkan.
En sammanvägning av olika fak-torer i denna modell kan visa att även om en viss FA ger positiva effekter vad gäller hälsa och produktivitet, vilka i princip kan värderas i ekonomiska termer, kan samtidigt olika former av kostnader knutna till yttre faktorer och den fysiska aktiviteten, såsom en negativ miljöpåverkan, ge en motver-kande bild. Nettoeffekten kan faktiskt därigenom bli en samhällsekonomisk förlust. Risken för att ett sådant utfall ska uppstå är större om den fysiska aktiviteten är förknippad med en stor mängd miljöbelastande transporter. Att tillämpa en närhetsprincip vid lokalisering av olika former av fysiska miljöer för FA skulle minska sannolik-heten för ett sådant scenario. En annan faktor som kan bidra till en samhälls-ekonomisk vinst är att samhälleliga satsningar på yttre faktorer för FA är kostnadseffektiva i relation till effekter på FA inom befolkningen. En utveck-ling med integrerade ekonomiska analyser av denna typ av frågor har nyligen inletts (11).
Avslutningsvis, vi bedömer att sam-hället på ett helt annat sätt än vad det gör idag behöver skapa stödjande mil-jöer för fysisk aktivitet. Och vi behöver
formulera tydliga miljömål för fysisk aktivitet. En sådan utveckling gynnas av god forskning om dessa frågor. Den utvecklingen har inletts men området behöver många olika kompetenser och goda krafter. Välkomna att vara med i det arbetet, och välkomna att ta del av gruppens tidigare studier inom området (se t.ex. 5, 12-16) av vilka flera är ned-laddningsbara från www.gih.se/rhm. I de två efterföljande artiklarna (1, 17) beskriver vi den inriktning våra studier för närvarande har.
Referenslista
1. Dang, P., Lundvall, S., Engström, L.-M. & Schantz, P. 2006. Tiden talar för fysiskt aktiv skolpendling. Svensk Idrottsforskning 3:14-15. 2. Forskningsrådsnämnden & Kungl. Ingen-jörsvetenskapsakademien. 1998. Möjligheter
och hinder på väg mot faktor 10 i Sverige. Regeringsuppdrag. Forskning till stöd för hållbar utveckling. Bil. 4a. Rapport 1998:17.
Forskningsrådsnämnden & Kungl. Ingenjörs-vetenskapsakademien, Stockholm.
3. Frank, L.D., Andresen, M.A. & Schmid, T. 2004. Obesity relationships with community design, physical activity, and time spent in cars. Am. J. Prev. Med. 27 (2): 87-96. 4. Giles-Corti, B., Timperio, A., Bull, F. & Pikora, T. 2005. Understanding Physical Activity Environmental Correlates: Increased Specificity for Ecological Models. Exercise and
Sport Sciences Reviews 33:4:175-181.
5. Holm, L. & Schantz, P. (red.) 2002.
Natio-nalstadsparken – ett experiment i hållbar
utveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämp-ning och utvecklingslinjer. Forsklagtillämp-ningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Stockholm.
6. Lee, C. & Moudon, A.V. 2006. Correlates of walking for transportation or recreation purposes. J. Phys. Act. Health 3, Suppl S77-S98.
7. Pedersen, B.K. & Saltin, B. 2006. Evidence for prescribing exercise as therapy in chronic disease. Scand. J. Med. Sci. Sports 16 (Suppl. 1): 3-63.
8. Rovio, S., Kåreholt, I., Helkala, E.-L., Vii-tanen, M., Winblad, B., Tuomilehto, J., Soi-ninen, H. Nissinen, A. & Kivipelto, M. 2005. Leisure-time physical activity at midlife and the risk of dementia and Alzheimer’s disease.
Lancet Neurol. 4:705-711.
9. Salmon J., Owen, N., Bauman, A., Schmitz, M.K.H. & Booth, M. 2000. Leisure-Time, Occupational, and Household Physical Acti-vity among Professional, Skilled, and Less-Skilled Workers and Homemakers. Prev. Med. 30: 191-199.
10. Saelens, B.E., Sallis, J. F. & Frank, L.D. 2003. Environmental correlates of walking and cycling: Findings from the transportation, urban design and planning literatures. Ann.
Behav. Med. 2003, 25(2):80-91.
11. Saelensminde, K. 2004. Cost-benefit ana-lyses of walking and cycling track networks taking into account insecurity, health effects and external costs of motorized traffic.
Trans-portation Research Part A 38:593-606.
12. Schantz, P. 2002a. Landskap för rörelse och hälsa. Om hållbarhet och planeringsun-derlag. I: Nationalstadsparken - ett experiment
i hållbarutveckling. Studier av värdefrågor, lagtillämpning och utvecklingslinjer, red. L.
Holm & P. Schantz. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Stock-holm.
13. Schantz, P. 2002b. Environment, Sustain-ability and the Agenda for Physical Education.
International Council of Sport Science and Physical Education (ICSSPE) Bulletin,
Septem-ber, 36:8-9.
14. Schantz, P. 2004. Idrotten och miljön. I: Perspektiv på Sport Management. SISU Idrottsböcker, Stockholm.
15. Schantz, P. 2005. Physical Activity, Health and Sustainable Development – Perspectives on the Role of Green Areas. In: Forests, Trees,
and Human Health and Well-being. (ed.
Chris-tos Th. Gallis), SIOKIS Medical and Scientific Publishers, Tessaloniki.
16. Schantz, P. 2006. The Formation of Natio-nal Urban Parks: a Nordic Contribution to Sustainable Development? In: Green Space and
the European City, 1850-2000 (Ed. P. Clark),
Historical Urban Studies, Ashgate Publishing Company, Aldershot, UK.
17. Schantz, P., Stigell, E., Dang, P., Salier-Eriksson, J. & Rosdahl, H. 2006. Kan fysiskt aktiv arbetspendling bli en “folkrörelse“?
Svensk Idrottsforskning 3:8-13
18. Trost, S.G., Owen, N., Bauman, A.E., Sallis, J.F. & Brown, W. 2002. Correlates of adults´participation in physical activity: review and update. Med. Sci. Sports Exerc. 34:12:1996-2001.
19. World Commission on Environment and Development, 1987. Our Common Future, Oxford University Press, Oxford.
Det behövs fler stödjande miljöer för fysisk aktivitet, t.ex. att kunna ta med sig cykeln på tåget, bussen och tunnel-banan. I många länder går det. Här en bild från Schweiz. Varför är det självklart där men inte i Sverige? Foto: Peter Schantz
