Legitimitet och frivillig revision : En kvalitativ studie om tankemönster bakom argumenten för valet gällande frivillig revision

74  Download (0)

Full text

(1)

Legitimitet och frivillig revision

En kvalitativ studie om tankemönster bakom argumenten för valet gällande frivillig revision

Författare: Mathilda Björklund (950706) och Linda Lövgren

(970917)

HT 2020

Företagsekonomi, Uppsats, Kandidatkurs 15 hp Ämne: Redovisning

Handelshögskolan vid Örebro universitet Handledare: Niklas Bomark

(2)

Abstract

This study aims to understand the arguments that companies have for and against the use of voluntary audit. Furthermore, this study seeks to examine whether the choice of voluntary audit makes the companies feel legitimate or not. By interviewing six different companies and one authorized auditor, we explore why companies feel or do not feel the need of having an auditor. With institutional logics as a tool, the arguments for and against voluntary audit are being analyzed to understand the companies thinking patterns. The thought pattern in itself reveals how the companies thinks that an auditor affects their legitimacy, and why they have chosen to have an auditor or not. By comparing the arguments for and against voluntary audit, our study finds three aggregated themes within the arguments: need for control, need for reliability and need for effective resource utilization. These three aggregated themes are being presented in the results and are then compared to earlier research. Our study contributes to an extent of the understanding how companies are reasoning about their decision to have an auditor or not, which we claim is based on how their needs for legitimacy is fulfilled.

Keywords: legitimacy, voluntary audit, institutional logics, auditor, arguments, thinking

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Problemdiskussion 3 1.3 Syfte 6 1.4 Avgränsningar 6 1.5 Disposition 6 2. Teoretisk referensram 8 2.1 Legitimitet 8 2.1.1 Kognitiva synsättet 9 2.1.2 Perceptionsperspektivet 10

2.1.3 Sammanfattning av begreppet legitimitet 12

2.2 Institutionella logiker 13

2.2.1 Definitioner 13

2.2.2 Olika institutionella logiker 14

3. Metod och metodologiska överväganden 16

3.1 Undersökningsmetod och undersökningsdesign 16

3.2 Intervjupersonerna 17 3.3 Genomförande 18 3.4 Datainsamling 19 3.4.1 Primärdata 19 3.4.2 Tidigare forskning 19 3.5 Dataanalys 20

3.6 Studiens trovärdighet och äkthet 23

3.6.1 Trovärdighet 23

3.6.2 Äkthet 24

4. Empiri och analys 25

4.1 Argument för revisor 25

4.1.1 Argument 1: Garant för att företaget agerar korrekt enligt regler 26

4.1.2 Argument 2: Trygghet 29

4.1.3 Argument 3: Företagets framställande försämras om redovisningskonsulten gör fel 31

(4)

4.1.4 Argument 4: Smidighet 34 4.1.5 Argument 5: Minska risken för revision av Skatteverket 37 4.1.6 Teman inom argumenten för en tillämpning av frivillig revision 39

4.2 Argument emot revisor 40

4.2.1 Motargument 1: Stor kostnad 40

4.2.2 Motargument 2: Inget behov av revisor om företaget får annan hjälp med ekonomin 42 4.2.3 Motargument 3: Kunderna lägger ingen värdering i valet om frivillig revision 44 4.2.4 Motargument 4: Inget behov av revisor för att ägaren själv har ekonomisk kunskap

47

4.2.5 Teman inom motargumenten 49

4.3 Samma logiker inom argumenten för och emot 49

5. Tre aggregerade teman - det nya behovskonceptet 52

5.1 Tema 1: Kontrollbehov 54

5.2 Tema 2: Behov av pålitlighet 56

5.3 Tema 3: Behovet av effektivt resursutnyttjande 57

6. Slutsatser 59

6.1 Slutsatser 59

6.2 Studiens bidrag 61

6.3 Vidare forskning 63

Referenslista 65

Bilaga 1: Intervjuguide till auktoriserad revisor 67 Bilaga 2: Intervjuguide till företagen 68 Bilaga 3: Sammanfattning av intervjuföretagen 69 Bilaga 4: Sammanfattning av institutionella logiker 70

(5)

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

I nyhetsrapporteringar blir konsekvenser av lagändringar inte sällan ett debatterat ämne. En återkommande debatt gäller huruvida revisionspliktens avskaffande uppfyllt sin funktion och bidragit till fler positiva effekter än negativa. Exempelvis skriver Föreningen

Auktoriserade Revisorer (FAR) debattartiklar om vilka konsekvenser en avskaffad

revisionsplikt medför nu när revisionen blivit frivillig för majoriteten av Sveriges aktiebolag (se Neij 2017). Revisionens primära uppgift i aktiebolag är att kontrollera att riktlinjerna som finns efterföljs samt att aktiebolagets ställning och resultat redovisas på ett tillförlitligt sätt (RIR 2017:35). Vidare syftar revision till att generera trovärdighet gentemot det granskade aktiebolagets intressenter samt att skapa en trygghet gällande de finansiella rapporterna inom aktiebolaget (Sevenius 2020). Redovisning används som ett informationsunderlag och presenterar ett företags ekonomiska ställning, vilket ger intressenterna en överblick över hur ett företags verksamhet ser ut. Det är den presenterade informationen som är intressenternas grundpelare vid en bedömning av företaget (Carrington 2014). Med begreppet intressenter menas i vår studie: kunder och andra organisationer såsom företag och myndigheter.

Att vara ett revisionspliktigt aktiebolag innebär att företaget har en skyldighet enligt lag att låta en revisor granska dess finansiella rapporter. Redan år 1970 kom det rekommendationer gällande revision för aktiebolag och år 1983 beslutade riksdagen att samtliga nybildade aktiebolag skulle ha en auktoriserad revisor, vilket också gav revisorerna en mer betydande roll i arbetet mot skattefusk och skatteflykt (RIR 2017:35).

Det tog dock inte lång tid innan diskussioner uppstod kring huruvida revisionsplikten bör gälla även för de små aktiebolagen eller inte. Under 1990-talet debatterades det huruvida revisionsplikten skulle avskaffas för små aktiebolag, men regeringen opponerade sig mot det då den ansåg att det skulle öka risken för ekonomisk brottslighet. Vidare motiverade

regeringen sina argument med att den kostnad som uppstår för en revisor inte var ett tillräckligt skäl för att avskaffa revisionsplikten för de små aktiebolagen (RIR 2017:35). I 9 kap. 1 och 3 §§ aktiebolagslagen (SFS 2005:551) framgår det vilka aktiebolag som

(6)

2

omfattas av revisionsplikten. De revisionspliktiga aktiebolagen är de som uppfyller mer än ett av följande villkor under två räkenskapsår i rad: fler än 3 anställda, 1,5 miljoner i

balansomslutning och 3 miljoner i nettoomsättning.

Revisionsplikten avskaffades år 2010 för små aktiebolag, vilket ledde till att många företag valde bort den typen av granskning. Syftet med lagändringen var att minska de kostnader en revisor medför och därmed den administrativa bördan för aktiebolaget, men även att stärka företagens konkurrenskraft samt att öka tillväxten (RIR 2017:35). Fördelarna med en frivillig revision i små aktiebolag har ansetts vara många. Bland annat att det genererar lägre

kostnader för företagen om de får välja fritt att inte ha revisor, ifall det inte anses vara motiverbart enligt ägarna. Bedömningen var även att revisionspliktens avskaffande i små aktiebolag skulle leda till att revisionen som funktion skulle utvecklas i en fri konkurrens på marknaden (Thorell & Norberg 2005).

Trots avskaffandet av revisionsplikten år 2010 finns det fortfarande små aktiebolag som föredrar den trygghet och kvalitetsstämpel som en revisor kan bidra med (BDO 2017). En anledning till det anses vara att aktiebolagen utan revisionsplikt likaså som aktiebolag med revisionsplikt måste uppfylla alla de skyldigheter som framgår i Aktiebolagslagen

(SFS 2005:551). Bland annat är det skyldigheter om att redovisa på ett korrekt sätt och att upprätta en fullständig årsredovisning. Sedan den avskaffade revisionsplikten har dock drygt 50 % av företagen valt att fortsätta sin verksamhet utan revisor (Neij 2017).

Om den finansiella informationen är tillförlitlig ökar värdet mellan både aktiebolaget och dess intressenter, och även till alla typer av organisationer där en relation förutsätter att den finansiella informationen går att förlita sig på. Huruvida de finansiella rapporterna är tillförlitliga kan avgöra om rapporterna och företaget anses legitima. Legitimitet handlar i mångt och mycket om att vara i enlighet med de normer och etiska koder som finns i samhället. Detta leder i sin tur till att fler intressenter kommer att acceptera företagets redovisning om företaget framstår som legitimt (Carrington 2014).

Med ovanstående bakgrund är revisionspliktens avskaffande och dess konsekvenser aktuella även i nutid (2020) trots att lagändringen skedde för tio år sedan.

(7)

3

1.2 Problemdiskussion

Tidigare forskning har i stora drag undersökt vilka faktorer hos företagen som påverkar valet att tillämpa frivillig revision (Collis, Jarvis & Skerratt 2004; Dedman, Kausar & Clive 2014; Ojala, Collis, Kinnunen, Niemi & Troberg 2016). Samtidigt har Collis (2008) i sin forskning etablerat vilka företag som normalt inte känner behovet av frivillig revision, medan Collis et al. (2004) framhävt att revisionsberättelsen kan påverka långivares beslut. Ha och Nguyen (2020) poängterar slutligen att valet gällande frivillig revision påverkas av huruvida revisorn uppfattas som pålitlig eller inte.

Eftersom många företag väljer bort den frivilliga revisionen sedan revisionspliktens

avskaffande, har forskare i olika länder undersökt anledningarna till varför företag väljer att tillämpa eller att inte tillämpa frivillig revision med bakgrund mot detta. Inte bara är det nödvändigt med denna forskning för att undersöka konsekvenserna av revisionspliktens avskaffande ur en ekonomisk aspekt, utan även för att förstå hur lagändringen kan förändra företagens tankar kring revisionen som funktion. Det finns anledning att fråga sig om frivillig revision är något som enligt företagen ger legitimitet eller inte.

Ha och Nguyen (2020) konstaterar i sin forskning att om en kompetent och pålitlig revisor används i små företag för rådgivning och granskning av deras finansiella rapporter, blir både den finansiella rapporteringen samt revisionsarbetet till större nytta för ägaren än en kostnad. Därmed är studien i enlighet med att revisorn har en nyckelroll i att ge rådgivning och säkerhet i form av andra tjänster än själva revisionen, då revisorn skapar en kunskap om företaget i fråga och bättre kan ge specialiserad kunskap om företagets interna

beslutsfattande. Studien visar även att ägarens uppfattning om kompetens och pålitlighet hos tjänsterna som en revisor genomför och de upplevda fördelarna har en positiv relation till varandra. De upplevda fördelarna är bland andra internt beslutsfattande, generella fördelar med en revisors granskning, trovärdighet för intressenterna, intern kontroll och rådgivning inom redovisning och lagar (Ha & Nguyen 2020). Eftersom att revisorns pålitlighet är viktigt för företag vid valet gällande frivillig revision så uppstår frågan i allmänhet om hur

uppfattningen om vad som är pålitligt skapas hos företagen. Möjligen uppfattar företagen vad som är pålitligt på olika sätt.

Vidare visar studien av Ojala, Collis, Kinnunen, Niemi och Troberg (2016) att de drivande faktorerna för en tillämpning av frivillig revision är att ledningen behöver försäkra sina

(8)

4

leverantörer att de kan leverera, att företaget inte är ekonomiskt utsatt, att företaget är i en pågående expansion, att företaget har ett behov av att uppvisa pålitlighet gällande skatter och avgifter, och att företaget har spridda ägare. Collis, Jarvis och Skerratt (2004) visar dessutom att även om avsikten med revisionspliktens avskaffande i Storbritannien var att reducera kostnader för små aktiebolag, så skulle ändå 63 % välja en frivillig revision. Studien nämner fem faktorer som påverkar behovet av att tillämpa en frivillig revision: upplevda fördelar, att företaget upplever att revisorn förbättrar kvaliteten på informationen eller förser det med en kontroll av dess interna arkivhandlingar, om det finns utbildning inom ekonomi hos ägaren och i så fall på vilken högsta nivå, företagets storlek i omsättning, maktrelationer mellan ägare samt maktrelationer mellan företaget och långivare, som menas att revisionsberättelsen används av långivaren vid olika beslut (Collis et al. 2004).

Studien av Dedman, Kausar och Lennox (2014) visar dessutom att vissa egenskaper företag besitter påverkar valet av att tillämpa en frivillig revision. Dessa egenskaper är grad av företagets komplexitet, företagets storlek i omsättning, spridning av ägandet på olika intressentnivåer, antal år som företaget varit verksamma och företagets risknivå gällande osäkerhet i tillgångar. Ju högre värden som kan mätas på dessa egenskaper hos ett företag, desto mer benägna är företaget att tillämpa frivillig revision. Vidare visar studien av Dedman et al. (2014) att valet gällande frivillig revision påverkas av om företaget använt

redovisningstjänster hos en revisionsbyrå tidigare, där det är mer sannolikt att ett företag väljer att ha revisor om så är fallet. Det skulle i så fall kunna hjälpa oss förstå varför de ej revisionspliktiga små aktiebolagen inte ser nytta i att ha en revisor, enbart baserat på

företagets egenskaper. Om svaret på varför företag väljer att tillämpa frivillig revision enbart är baserat på företagets egenskaper, skulle tidigare forskning i ämnet troligen inte vara lika spridd i resultaten. Det finns därmed indikationer på att frågan huruvida företagen ser nytta med en tillämpning av frivillig revision eller inte påverkas av många fler omständigheter.

Enligt Collis (2008) är det företagen som anser att nyttan med frivillig revision överstiger revisionsarvodet som väljer att behålla sin revisor, och de aktiebolagen som anser tvärtom som väljer bort den frivilliga revisionen. Mousa och Hassan (2015) visar att årsrapporterna används som kommunikationsmedel från företagens sida i bemärkelsen att företagen får möjlighet att påverka människors uppfattning om dem och uppnå legitimitet genom att visa att de agerar på ett sätt som är socialt legitimt. I de finansiella årsrapporterna kan företagen ta med information som kan visa intressenterna vilka värderingar företagen står för, eller genom

(9)

5

informationen visa att de inte ägnar sig åt aktiviteter som anses moraliskt fel utifrån

samhällets tycke. Det kan exempelvis vara gällande företagens ståndpunkter i en viktig fråga. Således kan företagen genom årsrapporterna utbilda och informera dess intressenter gällande sina värderingar och tillförskaffa sig legitimitet (Mousa & Hassan 2015).

Med detta som underlag är revisionsplikten och framförallt frivillig revision både ett

välstuderat fenomen och dessutom ett forskningsområde med möjlighet till vidareutveckling. Utifrån vår bästa förståelse verkar tidigare forskning på området ha fokuserat på hur

omständigheter i företagens omvärld ser ut, vilka egenskaper företagen besitter och hur revision kan påverka företagens verksamhet. Vi anser således att det finns ett forskningsgap som är värt att undersöka, vilket är att det verkar finnas mindre forskning kring huruvida företagens värderingar och förhållningssätt till dessa också kan ha en påverkan på valet gällande frivillig revision. Det finns en möjlighet att valet gällande frivillig revision kan förstås av hur företagen argumenterar för och emot användandet av en revisor. Vi utgår från att företagens huvudsakliga tankemönster bör kunna förstås av argumenten, eftersom argumenten kan fungera som en indikator på ifall företagen anser att en revisor kan hjälpa dem att framställas på ett legitimt sätt. Argumenten blir därför viktiga att undersöka för att de kan skapa förståelse för bakomliggande tankemönster kring valet gällande frivillig revision. Ett sätt att studera de bakomliggande tankemönster som finns hos företagens beslutsfattare, är att analysera argumenten med hjälp av teoretiska koncept inom institutionell teori – mer specifikt konceptet med institutionella logiker som behandlar socialt konstruerade

antaganden, vilka företagens beslutsfattare resonerar inom ramarna för (Thornton & Ocasio 1999). Med detta som arbetssätt kan vi förstå hur företagarna resonerar kring frivillig revision genom att förstå deras tankemönster. Det är viktigt att förstå hur företagarnas tankemönster är utformade för att vi då kan få bättre förståelse för valet gällande frivillig revision. För att få förståelse för hur tankemönster är utformade finns ett behov att bryta ned tankemönstren i olika kategorier, som hjälper oss att förstå varför behovet av revisor upplevs eller inte. Det är viktigt att förstå varför behovet av revisor upplevs eller inte för att sedan försöka förstå vad som leder till att företagarna anser valet gällande frivillig revision som legitimt. Vi vill därför studera hur ej revisionspliktiga små aktiebolag argumenterar för sina val gällande frivillig revision. Utifrån det identifierade forskningsgapet har följande frågeställning formulerats:

(10)

6

● Hur kan företagens argument för och emot en tillämpning av frivillig revision förstås genom tankemönster kring om en revisor gör dem legitima?

1.3 Syfte

Syftet med vår studie är att generera en fördjupad förståelse för de små aktiebolagens

argument för och emot frivillig revision, vilka förstås med hjälp av företagens tankemönster. Vidare syftar studien till att frambringa förståelse för ifall företagen anser att en tillämpning av frivillig revision gör dem legitima eller inte. Studien kommer att utgå från ett

ägarperspektiv och genomföras på företagsnivå.

Centrala begrepp i vår studie är små aktiebolag, frivillig revision och legitimitet. Med små aktiebolag menas företag som inte uppnår de kriterier som krävs i omsättning eller antal anställda för att räknas som tvungna att ha revisor (se avsnitt 1.1). Begreppet frivillig revision definierar det faktum att företag väljer att ha revisor trots att det inte finns ett krav enligt lag för små aktiebolag att ha det. Legitimitet definieras i vår uppsats som uppfattningar om vad som är accepterat (se avsnitt 2.1).

1.4 Avgränsningar

Då tidsaspekten av studien begränsar sig till tio veckor har avgränsningar behövts göras. Det saknas möjlighet att undersöka hur legitimitet uppstår från ett intressentperspektiv och studien gör därför antaganden utifrån tidigare forskning om ämnet.

1.5 Disposition

Vår studie är indelad i sex olika avsnitt och inleder med en introducering av ämnet där bakgrund, problemdiskussion inklusive val av problem, frågeställning, syfte samt avgränsningar för undersökningen presenteras. I avsnitt 2 presenteras den teoretiska referensramen, vilken vi arbetar inom ramarna för i vår studies analys. Därefter följer avsnitt 3 där vi redogör för metod och metodologiska överväganden som har gjorts under studiens arbetsgång. Avsnittet innehåller val av undersökningsmetod, urval av respondenter, hur arbetsprocessen gått till, vilken analysmetod som tillämpats samt studiens trovärdighet och äkthet. I avsnitt 4 presenteras undersökningens empiriska datamaterial i relation till den teoretiska referensramen som första del av vår induktiva analys. Därefter följer avsnitt 5

(11)

7

bestående av vår andra dataanalys som redovisar våra tre aggregerade teman som identifierats med hjälp av den första dataanalysen. Där presenteras även det nya konceptet som vi

genererat utifrån empirin. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser i avsnitt 6 som även innehåller diskussion, studiens bidrag samt förslag till vidare forskning.

(12)

8

2. Teoretisk referensram

För att förstå argumenten för och emot en tillämpning av frivillig revision hos de ej revisionspliktiga små aktiebolagen kommer studien att utgå från ett tolkningsbaserat perspektiv och det kritiska paradigmet. Det tolkningsbaserade perspektivet har sitt grundantagande i att verkligheten är en social konstruktion som människan kan påverka (Jacobsen 2017). Jacobsen (2017) beskriver vidare att verkligheten är subjektiv och måste studeras genom människors uppfattningar av verkligheten. Verklighetsbilden är beroende av kontext och vem som berättar sin version av verkligheten. Exempelvis definieras en

organisation inte i huvudsak som något påtagligt utan snarare av antaganden såsom att människor arbetar mot samma mål. Inom det tolkningsbaserade perspektivet finns det olika paradigm med olika världsuppfattningar. Det kritiska paradigmet beskriver Frostenson (2015) utgår från att samhällsstrukturer påverkar redovisningen och att redovisningen därmed inte är neutral. Mänskliga faktorer såsom uppfattningar påverkar därmed redovisningen, och dessa är bland annat intressen och maktförhållanden. Det stora kännetecknet för det kritiska

paradigmet är att reflektera över redovisningsforskningen med hänsyn till redovisningens roll och sammanhang (Frostenson 2015). Frostenson (2015) uppger att legitimitetsteorin tillhör det kritiska paradigmet. Denna studie kommer att använda legitimitetsteorin för att få förståelse för hur företagens uppfattning om hur de blir legitima har påverkan på valet om frivillig revision. Däremot är begreppet legitimitet mycket omdiskuterat och öppet för tolkning, och nedan redogör vi således för vilken definition av legitimitet som används i vår studie.

2.1 Legitimitet

I vår studie definierar vi legitimitet som något som bildas av uppfattningar om vad som är acceptabelt och därmed blir legitimiteten i sig något objektivt. Legitimitet är godtyckligt av den som betraktar det som ska bedömas, exempelvis ett företag. Det kan uppstå på

individnivå för att sedan övergå till en kollektiv nivå om ett flertal anammar samma

uppfattningar om ett företag. Det är även väsentligt vem som utfärdar något som legitimt, där exempelvis en auktoritetsroll har övertaget. Det anses med andra ord ge mer legitimitet om en auktoritet bedömer något som legitimt, än om en grupp av vänner gör det (Suddaby, Bitektine & Haack 2017). Om ett företag blir accepterade av omvärlden som legitima, så kan de uppnå en så pass hög legitimitet att de anses som givna för den arbetsuppgiften som efterfrågas. De

(13)

9

blir då sällan ifrågasatta av omvärlden eftersom de ses som det självklara valet att utföra den efterfrågade uppgiften (Suchman 1995).

Definitionen av legitimitet utgår från två perspektiv: det kognitiva synsättet och perceptionsperspektivet, vilka preciseras närmare nedan.

2.1.1 Kognitiva synsättet

Det finns tre synsätt på legitimitet enligt Suchman (1995), vilka är: pragmatisk, moralisk och kognitiv legitimitet. Anledningen till varför det kognitiva synsättet på legitimitet har valts till vår studie är för att det pragmatiska synsättet baseras på självintresse i företagets omvärld, och det moraliska synsättet baseras på om företaget utför aktiviteter som anses som rätt sak att göra, medan det kognitiva synsättet behandlar förståelse och tankemönster (Suchman 1995). Således blir det kognitiva synsättet på legitimitet relevant som teoretisk referensram för att besvara vår frågeställning om hur argument för och emot frivillig revision kan förstås genom tankemönster.

Suchman (1995) beskriver världen som en kaotisk kognitiv miljö där människan måste anstränga sig för att strukturera sina erfarenheter för att förstå hur världen fungerar. För att ett företag ska anses vara legitimt måste verksamheten och dess aktiviteter stämma överens med omvärldens synsätt. Samtidigt krävs det att företaget har förståelse för intressenternas

verklighet och anpassar sig därefter, eftersom företaget ses som en sorts givare av mening och ordning i den kaotiska miljön. Således handlar kognitiv legitimitet om att företag utför handlingar på ett sätt som människor i samhället kan förstå. Kognitiv legitimitet uppnås därmed när företaget har institutionaliserats i samhället, med andra ord när det har blivit accepterat av samhällets individer. Detta gör i sin tur att företag som erhållit denna typ av legitimitet antas vara de enda som är lämpade att utföra en viss typ av uppgift och blir på så sätt sällan ifrågasatta. Om ett företag uppnår legitimitet utifrån det kognitiva synsättet ser intressenterna företaget som mer meningsfullt, förutsägbart och pålitligt (Suchman 1995). Enligt Suchman (1995) är kognitiv legitimitet den mest kraftfulla såväl som den svåraste legitimiteten för företag att erhålla samt manipulera.

(14)

10

Synsätt Kännetecken Tillämpning

Kognitivt Förståelse och tankemönster Anpassningsförmåga gentemot

samhället

Tabell 1. Sammanfattning av det kognitiva synsättet (Suchman 1995). Källa: Egenkonstruerad.

2.1.2 Perceptionsperspektivet

Enligt Suddaby, Bitektine och Haack (2017) kan legitimitet förstås utifrån tre olika

perspektiv där det antingen definieras som en egendom, en process eller en perception. I vår studie används perceptionsperspektivet som definition för att det behandlar uppfattningar hos individer. I de två andra perspektiven ses legitimitet som antingen en tillgång eller som en aktiv process mellan flera aktörer. Då vi besvarar frågeställningen genom att undersöka företagarnas argument blir legitimitet baserat på uppfattningar mest relevant.

Legitimitet är något subjektivt som utgår från uppfattningar, så kallade perceptioner (Suddaby et al. 2017). Det klassas inte som en fysisk tillgång utan snarare som en form av bedömningar eller omdömen gällande hur väl individer uppskattar en organisations praxis eller karaktärsdrag. Perceptionsperspektivet har sina rötter i Berger och Luckmanns (1966 se Suddaby et al. 2017) studie där legitimitet utgår från teorier om sociala konstruktioner, med huvudsakligt fokus på individens roll som del i den sociala konstruktionen. Därav antar perceptionsperspektivet ett mikroperspektiv (Suddaby et al. 2017).

Individerna är de som upplever organisationen, bildar ett omdöme och agerar utifrån det omdömet, vilket i sin tur kan leda till förändringar sedda från ett makroperspektiv.

Perceptionsperspektivet fokuserar på både mikro- och makroperspektivet men med primär betoning på mikro, och hur individer påverkar organisatoriska processer och institutioner. Genom att inkludera båda perspektiven tar perceptionsperspektivet hänsyn till individen utan att bortse från effekterna individen har på den sociala konstruktionen, som genom dess agerande kan bilda kollektiv legitimitet. Med andra ord är legitimitet sett som perception, en blandning mellan den individuella processen där individer interagerar och hur deras

interagerande leder till en kollektiv process i en social konstruktion. Perceptionsperspektivet bygger på en kognitiv psykologi kallad mikrosociologi. Ett omdöme består alltid av en jämförelse mellan två eller flera stimulanser samt att omdömet av ett föremål som kan

(15)

11

kopplas till en inställning innehåller en jämförelse på lämplig referensskala, snarare än en enkel jämförelse mellan två föremål (Suddaby et al. 2017).

När en individ formar denna psykologiska skala av uppfattningar, blir påföljden att omdömen av en liknande uppfattning blir märkbart påverkade av den första placerade positionen på skalan för tidigare uppfattningar. Då det inte finns några standardiseringar gällande hur individer uppfattar saker eller organisationer blir placeringen godtycklig, och därmed mindre korrekt, och rollen som subjektiva faktorer samt externa sociala influenser spelar för en enskild individs omdöme ökar. Därmed blir den egna individuella ståndpunkten i en viss fråga lika med det korrekta. En individ är därför mer trolig att tolerera åsikter som är mer lika hens egna. Om åsikter går för långt utanför den acceptansvidd som individen omedvetet satt i sin psykologiska skala, avfärdas den åsikten av individen. Om individen har ett betydande självintresse i problemet, exempelvis är aktivist i frågan, finns därmed tendensen att minimera acceptansen för oliktänkande åsikter (Suddaby et al. 2017).

Zucker (1977 se Suddaby et al. 2017) bidrog med experimentella bevis att om man lade till något av de givna alternativen som en legitim auktoritet under ett experiment, så förstärktes normen att det var det legitima och gjorde det alternativet mer troligt att överföras till en ny generation av deltagare i samma experiment. Den legitima auktoriteten blev mer bestående över tid och mer motståndskraftig mot försök att förändra normen av andra deltagare som togs in vid en senare tidpunkt i studien. Studien av Zucker (1977 se Suddaby et al. 2017) förstärker det faktum att forskning visar att individer lär sig genom försiktig observation av omvärlden, för att sedan uppföra sig enligt den sociala kod som gäller. Därmed blir individen en aktiverad aktör, som ständigt blir påverkad av dess sociala omvärld, bortom avsiktlig kontroll.

Suddaby et al. (2017) redogör för att legitimitet är något som är godtyckligt av den som betraktar den, då den inom perceptionsperspektivet är tänkt som en uppfattning eller socialt fenomen. Däremot kan uppfattningen anses vara individuell eller generaliserad genom ett kollektivt godkännande. Därmed är legitimitet enligt perceptionsperspektivet något som anses finnas på både individuell och kollektiv nivå. På individnivå är legitimitet det som är givet som anständigt i det egna individuella omdömet, vilket sedan avgör en individs omdöme av lämplighet och acceptans av ett legitimt objekt. Ett legitimt objekt är förslagsvis ett företags

(16)

12

verksamhet. På en kollektiv nivå, exempelvis i en grupp, organisation, organisatoriskt fält eller samhället i sin helhet, är legitimitet en validitet av en åsikt som i stort delas av majoriteten. I vissa fall räcker det med att åsikten delas av en välkänd auktoritet. Det gör skillnad vem som utfärdar legitimiteten, vilket innebär att legitimiteten värderas olika

beroende på om det är en grupp vänner eller en auktoriserad myndighet som anser något som legitimt (Suddaby et al. 2017).

Eftersom Suddaby et al. (2017) framhåller att individer kan bekräfta och anamma omdömen som de anser vara korrekta, betyder det att omdömet av vad som är legitimt även det är påverkat av en institutionell press (även kallat isomorfism), företagens institutionalisering och social påverkan. En brett accepterad uppfattning är oftast ansedd vara socialt godkänd medan en motsatt uppfattning kan anses som fel och att det tankesättet bestraffas. Validitet är något objektivt, varav att uppfattningen om legitimitet också blir det. Om en individ uppfattar något som godkänt av andra i ett kollektiv handlar det om att individen finner en tro av validitet för ett givet objekt, exempelvis ett företag. Därmed kan företagen influera individers omdömen att tro att de är legitima genom att påverka deras uppfattningar om validitet

(Suddaby et al. 2017).

Perspektiv Synsätt Legitimitet

Perceptionsperspektivet Individens roll i den sociala konstruktionen (mikroperspektiv)

En uppfattning som bildar ett omdöme om företaget, går från individ till allmän uppfattning

Tabell 2. Sammanfattning av Suddaby, Bitektine och Haacks (2017) perceptionsperspektiv.

Källa: Egenkonstruerad.

2.1.3 Sammanfattning av begreppet legitimitet

Sammanfattningsvis definierar vi därmed att legitimitet bildas av uppfattningar och är något objektivt. Vidare är legitimitet något som är godtyckligt av den som betraktar företagen. Från att uppstå på en individnivå kan det sedan övergå till en kollektiv nivå om flera uppfattar ett företag på liknande sätt. Det anses ge mer legitimitet om en auktoritet, som exempelvis en myndighet, bedömer något som legitimt i jämförelse med ifall en grupp av vänner gör det. När ett företag anses ha blivit taget för givet inom sitt verksamhetsområde, uppnår de en så pass hög legitimitet att de sällan blir ifrågasatta (Suddaby et al. 2017; Suchman 1995).

(17)

13

2.2 Institutionella logiker

För att förstå företagens argument för och emot frivillig revision med hjälp av deras tankemönster, används institutionella logiker som verktyg. Genom att förstå vilka

institutionella logiker ett företag resonerar utifrån, kan vi förstå hur företagen anser att en revisor gör dem legitima eller inte.

2.2.1 Definitioner

Thornton och Ocasio (1999) drar slutsatsen att institutionella logiker är grundantaganden och värderingar som avgör hur ett företag ska agera lämpligt och hur de ska lyckas. Thornton och Ocasio (1999) definierar vidare institutionella logiker som socialt konstruerade historiska mönster av praxis, antaganden, värderingar, övertygelser och regler som leder till att företaget agerar på ett visst sätt som enligt dem är meningsfullt. Reglerna som finns kan vara både formella och informella. Beslutsfattare blir vägledda av dessa regler för att utföra företagets uppgifter och behålla en bra social status. Enligt Thornton, Ocasio och Lounsbury (2012) är logiker något som villkorar aktörers val av värdeskapande, språkbruket de använder när de motiverar sitt agerande och förklarar deras identitet. Det finns flera olika institutionella logiker i företagens omvärld som tävlar om uppmärksamhet hos företagarna. Thornton och Ocasio (1999) redogör för att de sex största logikerna är baserade på: marknaden, företaget, yrken, familjen, staten och religionen.

De institutionella logikerna skapar reglerna för hur företaget uppnår makt och behåller den (Thornton & Ocasio 1999). När det uppstår ett skifte kring vilken av de institutionella

logikerna som företagen befinner sig inom, innebär det därmed att det uppstår ett skifte bland företagens val av strategi samt organisationsstruktur (Thornton 2002). Därmed kan det förklara hur deras argument för och emot frivillig revision kan kategoriseras och varför det leder till att ett visst val anses legitimt.

Ett organisatoriskt fält definieras ofta av flera logiker som hamnar i konflikt med varandra, och genom att identifiera vilka logiker som finns i fältet och hur ett företag positionerar sig till de olika logikerna så kan skillnader förstås. Det argumenteras för om det möjligen finns en dominerande logik som framkallar en institutionell press (isomorfism) bland flera företag, men forskning har hävdat att de organisatoriska fälten alltid innefattar flera logiker. I sin forskning fastslår Thornton et al. (2012) att logikerna tävlar om uppmärksamhet över mål,

(18)

14

strategier och uppdrag, exempelvis konkurrerar yrkeslogiken med företagslogiken. Däremot drivs företag utan undantag av marknadslogiken eftersom att alla företag innehar

vinstdrivande intressen.

2.2.2 Olika institutionella logiker

Marknadslogiken utgår från ett ekonomiskt perspektiv där värderingar styrs efter lönsamhet hos företagen. Ambitionen att förbättra sin marknadsposition är drivkraften för

beslutsfattande och etablerandet av praxis. Detta innebär att beslut tas i riktning för att öka vinsten, bygga goda relationer med andra aktörer på marknaden samt för att uppnå en hög prestationsnivå. Denna logik tillämpas i första hand av publika företag som är beroende av sin marknadsposition i en större utsträckning (Thornton 2002).

Företagslogiken kännetecknas av att kontrollen i företaget uppstår via de centrala

administrativa uppgifterna. Inom denna logik är företaget strukturerat enligt ett hierarkiskt system med ledningen och cheferna högst upp i en maktposition (Thornton 2002). För att framstå som legitimt behöver företaget uppvisa en stark marknadsposition som ger företaget betydande inflytande inom det organisatoriska fältet. Thornton (2002) framhäver därmed att de företagen som identifierar sig inom företagslogiken, ökar sin legitimitet genom att förbättra sin marknadsposition för företaget.

För att få kontroll inom företaget och uppnå konkurrenskraft med dess produkter används en multidivisionell organisationsform. Den symboliseras av separata avdelningar och

geografiska divisionaliseringar. Ledningens uppmärksamhet riktas på en operationell nivå av beslutsfattanden, exempelvis hur produkter ska produceras och sedan säljas på marknaden. Däremot görs strategiska beslutsfattanden likväl, dock på en separat avdelning. Detta tillåter ledningen i företaget att fokusera på att rationalisera vinster genom att anställa personal som ser till att de olika avdelningarna drivs effektivt och i enlighet med företagets uppsatta mål. Därmed sker investeringar huvudsakligen i företaget självt och med avsikt att effektivisera företaget. Om någon avdelning inte visar sig hålla måttet som ledningen kräver, alternativt att avdelningen inte visar prognoser i enlighet med företagens mål, kan ledningen välja att stänga ned dessa avdelningar för att företaget ska fortlöpa så effektivt som möjligt (Thornton 2002).

(19)

15

Yrkeslogiken kännetecknas enligt Thornton (2002) av en syn på företaget som en

organisationsstruktur av individer som skapar kunskap och värdesystem. Dessa värdesystem avgränsar i sin tur vad företaget uppfattar som intressant. Thornton (2002) definierar sedan det personliga ryktet företaget har i branschen som det som ger företagen inom yrkeslogiken sin identitet. Inom denna logik blir kulturen av stor vikt för att skapa vinst i företaget, och ett företag blir framgångsrikt baserat på hur väl företaget lyckas balansera entreprenörskap med den individuella kunskapen i ämnet. Auktoriteten anses bestå i möjligheten som ett företag har att uppnå en hög expertnivå och säregen kunskap. Det bildar sedan en social legitimitet som uppstår via relationer i företagets nätverk snarare än hierarkiska eller andra formella system. Därmed blir de kontrollerande faktorerna för ett företag som befinner sig inom en yrkeslogik: professionell upplärning och lärande av varandra (Thornton 2002). Thornton (2002) sammanställer investeringslogiken inom yrkeslogiken som att företaget växer genom att stärka deras personliga relationer inom branschen.

Familjelogiken värderar företagens personliga rykten och personliga relationer. Företagen vill öka försäljningen men det huvudsakliga engagemanget är i största mån investerat i familjen och dess framgång vilket sedan skapar företagets framgång (Thornton 2002). Thornton, Jones och Kury (2005) redogör för att normer och värderingar betonas inom familjelogiken, vilka uppges vara: lojalitet, ömsesidighet, nära personliga relationer och förtroendebaserade

nätverk. Thornton et al. (2005) beskriver vidare att företag som önskar öka sin legitimitet bör uppvisa sin lojalitet. Vidare uppnås kontroll i företaget genom informella regler och

värderingar (Thornton et al. 2005).

Eftersom Thornton et al. (2005) beskriver religionslogiken som att den individuella relationen med övernaturliga krafter är av högst värde, och att samhällslogiken berör statens perspektiv sedd som ett företag, kommer dessa inte att vara relevanta för vår studie och därmed inte förklaras närmare.

I Bilaga 4 återfinns en sammanfattning av ovanstående beskrivningar av de olika

institutionella logikerna, där de gråmarkerade logikerna är de som anses relevanta för att besvara frågeställningen utifrån vår insamlade empiri. Dessa är: företagslogiken,

(20)

16

3. Metod och metodologiska överväganden

Nedan presenteras val av undersökningsmetod och dess konsekvenser, val av

intervjupersoner, hur denna studie har genomförts och hur vår empiri har analyserats. Vidare följer en diskussion om studiens trovärdighet och äkthet.

3.1 Undersökningsmetod och undersökningsdesign

För att empiriskt undersöka små aktiebolags argument för och emot en tillämpning av frivillig revision, vilka förstås med hjälp av företagens tankemönster gällande om en revisor gör bolagen legitima, har vi valt att använda en kvalitativ undersökningsmetod. Då vår studie syftar till att utveckla djupare förståelse för fenomenet snarare än en förklaring lämpar sig en sådan metod. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer kan vi erhålla respondenternas egna erfarenheter och perspektiv på det fenomen som denna studie avser att undersöka (Jacobsen 2017). Den kvalitativa metoden ger möjlighet att undersöka vårt explorativa syfte i och med den variationsgrad som den tillhandahåller, vilket är behövligt för vår studie (Bryman & Bell 2017).

Då studien utgår från den insamlade empirin och ämnar till att skapa nya koncept inom befintlig teori antas en induktiv ansats. Med en induktiv ansats samlas data in för att bygga på en teori snarare än att testa den (Bryman & Bell 2017). Genom att tillämpa en induktiv ansats ger det oss möjlighet att bygga nya koncept genom att analysera vår insamlade empiri med hjälp av kodningsprocessen (se avsnitt 3.5).

Eftersom vår studie ämnar till att utveckla en djupare förståelse för fenomenet frivillig revision är det lämpligt med en komparativ undersökningsdesign. Genom att jämföra sex olika företag utvecklas en bättre förståelse för det angivna fenomenet frivillig revision (Bryman & Bell 2017). Valet att undersöka företag som både tillämpar frivillig revision och inte ger oss möjligheten att göra sådana jämförelser. Då syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för de argument som ligger till grund för ej revisionspliktiga små aktiebolags val gällande frivillig revision, torde denna design ge oss möjlighet att besvara studiens frågeställning.

(21)

17

3.2 Intervjupersonerna

I denna studie tillämpar vi ett så kallat målstyrt urval för att besvara forskningsfrågan. Urvalet har därmed valts efterhand att undersökningens mål har formulerats (Bryman & Bell 2017). Urvalskriterierna har justerats under arbetets gång. I startskedet för denna studie var urvalet inriktat mot enbart ej revisionspliktiga små aktiebolag som tillämpar frivillig revision, men eftersom forskningsfrågan förändrades under den inledande processen av arbetet valde vi istället en jämförande studie. Rimligtvis behövde då urvalskriteriet också hitta minst en respondent som uppfyllde motsatskriterierna, det vill säga som befinner sig i målgruppen ej revisionspliktiga små aktiebolag som inte tillämpar frivillig revision.

Då vår studie ämnar till att få ökad kunskap för huruvida argumenten gällande frivillig revision kan förstås av företagens tankemönster om vad som gör dem legitima, har hänsyn tagits till om respondenternas bransch bör vara samma eller olika. Samma bransch kan vara till fördel för att förstå eventuella likheter mellan företagen, men till nackdel då risken finns att det inte existerar stora skillnader. För att få fler synvinklar på argumenten som undersökts har intervjupersonerna som valts ut opererat inom olika branscher. Denna jämförande studie tillämpas således på företagsnivå, eftersom det torde vara rimligt att ett tjänsteföretag

resonerar annorlunda än ett produktföretag. En sammanfattning av de utvalda företagen finns i Bilaga 3.

Avvägningar har gjorts kring antalet intervjupersoner som lämpligen ska inkluderas i studien. Eftersom det inte finns möjlighet att tillämpa en fallstudiedesign i små aktiebolag i samma utsträckning som i större aktiebolag, har målet varit cirka tio företag för att få varierade perspektiv på fenomenet frivillig revision. Konsekvenserna av att välja fler än cirka tio företag till antalet skulle ha varit risken att empirin tagit för lång tid att samla in och sortera, vilket i sin tur hade resulterat i en mindre utförlig analys. Samtidigt hade valet av mindre än cirka tio företag resulterat i att det inte genererar en tillräckligt nyanserad bild av verkligheten för fenomenet frivillig revision. Däremot har svårigheter med access till företag som passar in i urvalskriterierna samt tidsbegränsningen, lett till att denna studie inkluderar intervjuer med sex företag och en auktoriserad revisor. Trots sex företag till antalet har intervjupersonernas olika erfarenheter och egenskaper kunnat belysa åsikter och uppfattningar på ett enligt oss tillräckligt nyanserat vis. Dessutom har minskningen av antal intervjupersoner varit behövlig då det resulterat i att tiden kunnat användas till en fördjupning av de empiriska resultaten

(22)

18

istället för en generell förståelse, vilket inte är meningen vid en kvalitativ undersökning (Bryman & Bell 2017).

3.3 Genomförande

Av totalt sju intervjuer, varav sex intervjuer består av företag och en intervju med en auktoriserad revisor, har sex utav dem genomförts över telefon. Dels på grund av

intervjupersonernas geografiska position men även med anledning av den rådande pandemi och restriktioner från myndigheter. Detta tillvägagångssätt anses vara fördelaktigt enligt Bryman och Bell (2017) eftersom det tar mindre tid att genomföra och är mindre kostsamt samt att intervjupersonen kan känna sig mer bekväma med denna intervjuform. Detta gör att svaren inte riskerar att i samma utsträckning bli påverkade av faktorer hos intervjuaren, som exempelvis etnicitet eller kön, vilket kan påverka intervjupersonen att svara på ett sätt som de tror uppskattas enligt deras förutfattade meningar (Bryman & Bell 2017). Vi kan inte påverka det faktum att intervjupersonerna uppfattar kön vid en telefonintervju, men kan istället

reducera intryck i form av utseende, ansiktsuttryck och gester som kan ha effekter på

intervjupersonens uppfattning och respons. Vid genomförandet uppfattade vi som intervjuare det enkelt att koppla bort faktorer som inte rörde själva samtalet. Samtidigt upplevde vi de nackdelar som förknippas med telefonintervjuer, vilket är möjligheten att tyda ansiktsuttryck och därmed intervjupersonernas reaktioner på vissa frågor (Bryman & Bell 2017). Den femte intervjun genomfördes på plats hos respondenten, där vi enklare kunde tyda reaktioner men också upplevde att intervjupersonen inte lyckades slappna av i samma utsträckning som vid telefonintervjuerna.

I denna studie kommer deltagarna att vara helt anonyma med både namn på företagen och namn på intervjupersonerna, då det är idealet i en kvalitativ undersökning och vi inte anser att det bidrar med relevant information att röja identiteten. Det kan snarare uppfattas som

överflödig information (Bryman & Bell 2017). För att säkerställa äktheten av vår empiriska data finns däremot möjligheten att få tillgång till den anonymiserade transkriberingen vid förfrågan.

(23)

19

3.4 Datainsamling

3.4.1 Primärdata

Inför våra semistrukturerade intervjuer har vi skapat en intervjuguide som användes som mall vid intervjuerna (se Bilaga 2), samtidigt utesluter inte det att intervjupersonerna har

möjligheten att utveckla sina svar åt den riktning hen önskar. Vi hade även möjlighet att ställa följdfrågor till något intervjupersonen sade, även om frågorna i stort sett följde det tema och den ordningsföljd som anges i intervjuguiden (Bryman & Bell 2017).

Efter vägande av för- och nackdelar har vi vid de tre första intervjuerna erbjudit

respondenterna tillgång till frågorna redan några arbetsdagar innan intervjun. Fördelar ansågs vara att intervjupersonerna skulle känna sig tryggare när de är medvetna om vad som

förväntas av dem i de fall respondenterna är ovana vid en intervjusituation. Att få tillgång till frågorna i förväg gör att intervjupersonerna hamnar i en mindre pressad situation och får svårt att svara på frågorna, vilket leder till mer nyanserade svar. Enligt Bryman och Bell (2017) är en nackdel med detta tillvägagångssätt att spontana svar reduceras eller elimineras helt från intervjun, vilket vi är medvetna om och därför har lämnat utrymme för följdfrågor som gav upphov till spontana svar ändå. Intervjuerna har genomförts efter ungefär halva

arbetsprocessen, för att säkerställa att intervjufrågorna är så väl utformade att de rymmer den flexibilitet och möjlighet till information som behövs för att besvara studiens frågeställning.

Intervjuerna har genomförts av oss båda i den mån det var möjligt, vilket Bryman och Bell (2017) beskriver som fördelaktigt. Vi har under intervjuerna växlat roller mellan att vara drivande eller passiva. Detta har inneburit att när är ena personen följer intervjuguiden och ser till att de frågorna besvaras utförligt genom förtydliganden, är den andra personen ansvarig för att ställa följdfrågor som kan bygga vidare på ämnet som diskuteras och som anses kunna utvecklas. Dessa roller har bytts efter vad som uppstått naturligt och intervjuerna kan beskrivas som öppna och flexibla.

3.4.2 Tidigare forskning

För att förse oss med tidigare forskning som anses vara relevant till uppsatsen och fenomenet frivillig revision har databasen Primo använts, vilken tillhandahålls av Örebro universitet. Sökord som har använts för att hitta relevanta forskningsartiklar är till exempel: audit, voluntary audit, audit obligation, institutional logics, legitimacy.

(24)

20

3.5 Dataanalys

Efter de genomförda intervjuerna har vår insamlade data transkriberats, vilket gör det möjligt att lättare kunna arbeta med materialet och möjliggöra ett kodningsarbete som sedan ska leda till en analys. Genom att transkribera, det vill säga skriva ned ordagrant vad som uttrycks i intervjuinspelningarna, sparades tid då vi inte behövde spola fram och tillbaka i

inspelningarna för att hitta till ett visst ämne. Transkriberingen gav oss en större helhetsbild samt reducerade utrymmet för misstolkningar. Ett sådant tillvägagångssätt gör det även möjligt för andra att kontrollera transkriberingen vid behov för att se om våra tolkningar är tillfredsställande (Jacobsen 2017). Transkriberingen i sig ledde till en stor mängd

datamaterial att behandla, vilket kan uppfattas som krävande men till detta användes kodning till hjälp. Den analysmetod vi använde oss av är således en textanalys, där vi utifrån de transkriberade telefonintervjuerna analyserade innehållet och såg till likheter och skillnader. Det möjliggjorde en analys av samband mellan vår empiri och tidigare forskning.

Efter transkriberingen av intervjuerna gick vi sedan igenom materialet ett antal gånger. Först ögnade vi igenom texten för att sedan gå igenom den mer grundligt. Efter det kodade vi materialet genom en så kallad öppen kodning. Tillvägagångssättet var att vi markerade alla ämnen som vi antingen tyckte var intressanta, som upprepades flera gånger eller som intervjupersonerna själva sade var viktiga. För att genomföra kodningen delades de

markerade ämnena in i olika kategorier: argument för, argument emot, allmänt intressant, syn på revision, skapande av legitimitet, reducering av legitimitet och personliga värderingar. Efter att vi kategoriserat in meningarna i de nyss nämnda kategorierna kodade vi om materialet för att se vilka argument som var mest återkommande, och eliminerade de upprepningar som kodats. Efter det steget sammanställde vi kategorierna i ett antal punkter, till exempel argument för. Detta utgjorde sedan grunden till avsnitt 4, där de sammanställda kategorierna har bildat de olika argumenten för och emot frivillig revision. Därmed var argumenten det första steget i vårt kodningsarbete. Dessa vävdes sedan in i en löpande

empirisk dataanalys. Genom kodningen blev den stora mängden datamaterial mer överskådlig och möjlig att använda för en analys (se avsnitt 4).

Ett exempel på vad som kodades var om intervjupersonen sade: ”varför skulle jag, jag litar så pass mycket på *namn*. Så jag har inte sett nån anledning”, då kodades den meningen till kategorin argument emot. Sedan sade samma person en liknande sak i ett annat sammanhang:

(25)

21

”Litar man på den som sköter papprena så finns det väl ingen anledning tänker jag”, och då kodades det till samma kategori. Efteråt sammanställdes alla kodade meningar i en lista, och de meningar som hade samma innebörd eliminerades till en sammanfattande mening med innebörden att företaget inte tycker att en revisor behövs för att hen litar på den som har hand om hens räkenskaper. Därmed är argumenten som tas upp i avsnitt 4 en sammanfattning av kategorierna som hittats i vår empiriska data under arbetet med kodningen.

Vid ett senare skede kodades alla argument med syfte att hitta gemensamma teman, en så kallad axial kodning. Detta gjordes genom att bryta ned varje argument för sig och hitta de bakomliggande teman till att de har uppstått. Till exempel bröts argument 2: trygghet, ned till teman innefattande kvalitetskontroll, följa regler, intern trygghet och företagets storlek. Detta gjordes för samtliga argument. Sedan kodades de nya identifierade teman inom argumentet igen till andra argument med samma teman, och bildade därav de nya aggregerade teman för alla argumenten (se avsnitt 5). En redogörelse för argumenten och deras aggregerade teman finns i nedanstående Tabell 3.

(26)

22

Argument för revisor (öppen kodning) Logiker kopplade till argumentet Aggregerade teman (axial kodning)

1. Garant för att företaget agerar korrekt enligt regler

Företagslogiken Yrkeslogiken Familjelogiken 2. Trygghet Företagslogiken Familjelogiken Kontrollbehov Pålitlighet

3. Företagets framställande försämras om redovisningskonsulten gör fel

Företagslogiken Yrkeslogiken

4. Smidighet

Företagslogiken

5. Minska risken för revision av Skatteverket

Företagslogiken Yrkeslogiken

Kontrollbehov Effektivt resursutnyttjande

Argument emot revisor (öppen kodning) Huvudsaklig logik kopplad till argumentet

Aggregerade teman (axial kodning)

1. Stor kostnad

Företagslogiken

Effektivt resursutnyttjande Kontrollbehov

2. Inget behov av revisor om företaget får annan hjälp med ekonomin

Familjelogiken Yrkeslogiken

3. Kunderna lägger ingen värdering i valet om frivillig revision Yrkeslogiken Företagslogiken Effektivt resursutnyttjande Kontrollbehov Pålitlighet 4. Inget behov av revisor för att ägaren själv har

ekonomisk kunskap

Företagslogiken Yrkeslogiken

Tabell 3. Sammanfattning av empirin: argumenten för och emot frivillig revision, vilka institutionella logiker

som argumenten befinner sig inom samt vilka aggregerade teman som återfinns bakom argumenten. Källa: Egenkonstruerad.

(27)

23

3.6 Studiens trovärdighet och äkthet

De två viktigaste huvudkriterierna att uppfylla i en företagsekonomisk forskning med kvalitativ metod är enligt Bryman och Bell (2017) trovärdighet och äkthet. Aspekter till trovärdighetskriteriet innefattar bland annat begreppen: tillförlitlighet, pålitlighet och konfirmering. Inom äkthetskriteriet är aspekterna mer omdiskuterade, men denna studie använder sig av Guba och Lincolns (1985 se Bryman & Bell 2017) fem aspekter för äkthet. Dessa är följande: rättvis bild, pedagogisk autenticitet, ontologisk autenticitet, katalytisk autenticitet och taktisk autenticitet. Eftersom autenticitetsaspekterna inte blir möjliga att bedöma i vår studie, kommer enbart rättvis bild diskuteras under avsnitt 3.6.2.

3.6.1 Trovärdighet

Tillförlitlighet innebär att forskaren säkerställer att undersökningen bedrivits enligt de givna reglerna som finns. Det innebär bland annat att denne stämmer av att intervjupersonerna uppfattats korrekt och lämnar en giltig bild av verkligheten med sin forskning, så kallat respondentvalidering. Vid intervjuerna har vi ställt följdfrågor om det råder osäkerhet över vad svaret innebär för stunden (Bryman & Bell 2017). Genom att spela in intervjuerna och transkribera dem ordagrant reducerades risken ytterligare att vi skulle ha missförstått vad respondenten menade. Därmed anses respondentvalidering ha tillämpats och vår studie kan anses som tillförlitlig ur den aspekten. Även inom den etiska aspekten kan tillförlitlighet garanteras då intervjupersonerna frågades om tillstånd att spelas in, vilket godkändes av samtliga. Dessutom informerades de om att deltagandet var frivilligt och gick att avbryta om så önskades.

Pålitlighet betonar vikten i att få ett granskande av forskarens beslut och tillämpning inom olika faser i forskningsprocessen. Detta innebär att skapa tillgänglighet för andra personer att få en inblick i studiens tillvägagångssätt, vilket kan vara bland annat att få en granskning av metodval, formulering av forskningsfråga, val av urval och tolkning i analysavsnittet (Bryman & Bell 2017). Vår forskningsfråga har bearbetats och förtydligats under arbetsgången och undersökningens alla olika avsnitt har granskats vid fyra olika

seminarietillfällen, där andra uppsatsskrivare har kommit med konstruktiv kritik. Utöver dessa granskningstillfällen har vi även säkerställt med handledaren att vi formulerar oss begripligt och att vi formulerar oss på ett sätt som kan generera ett tillfredsställande uppsatsarbete sett ur andras perspektiv.

(28)

24

Konfirmering innebär att forskaren kan bekräfta att hen agerat i god tro, därmed att inga uppenbara skäl föreligger som gör att personliga värderingar eller teoretisk inriktning har påverkat slutsatserna i studien (Bryman & Bell 2017). Detta knyts an till ovanstående

begrepp pålitlighet, för att granskaren även har som uppgift att uppge graden av trovärdighet i resultaten. Eftersom vi som uppsatsskrivare inte har bedrivit någon tidigare forskning och besatt en mindre kunskap om ämnet vid uppsatsens start kan vi intyga att vi bedrivit undersökningen i god tro. Vidare har vi ingen personlig koppling till ämnet som kan ha inverkan på slutresultatet. Det innebär att inget tidigare forskningsresultat kan ha intention att påverka utfallet i studien, att vi valt uppsatsämnet med anledning att få mer förståelse för ämnet snarare än att bevisa att det föreligger på ett visst sätt och därmed inte någon personlig vinning i att snedvrida resultatet åt något håll. Vidare har inga samarbeten ingåtts under uppsatsskrivandet som exempelvis via en uppdragsgivare som genom finansiell sponsring skulle kunna påverka oss som uppsatsskrivare att av den anledningen framställa resultatet på ett sätt som gynnar dem.

3.6.2 Äkthet

Rättvis bild används som kriterium för att bedöma huruvida forskaren lämnar en tillräckligt rättvis bild om de uppfattningar och åsikter som finns i den grupp som undersöks, när enbart några få från gruppen deltar i undersökningen. För att motverka att misslyckas med att lämna en rättvis bild kan forskaren inkludera exempelvis olika befattningsnivåer hos anställda och olika intressenter som berörs av frågan (Bryman & Bell 2017). Eftersom de företagen som är i fokus för denna studie är ej revisionspliktiga små aktiebolag så uppfyller få av dem kriteriet med mer än tre anställda och det blir därmed svårt att intervjua olika befattningsnivåer. Även intressenter blir svårt att fråga då undersökningen hanterar valet gällande revision hos

företagarna. För att kompensera för det faktum att detta inte tas hänsyn till i studien har vi istället inkluderat fler företag i undersökningen istället för ett fåtal fallföretag, som gör att en rättvisande bild av fenomenet frivillig revision antas uppnås när de intervjuade företagarna lämnar en likvärdig bild som varandra.

(29)

25

4. Empiri och analys

För att besvara vår frågeställning om hur argumenten gällande frivillig revision kan förstås av företagens tankemönster samt om valet gör företagen legitima eller inte, har vi sammanställt empirin från företag A till F som framfördes under intervjuerna. Huvudsakligen har vi identifierat fem argument för en tillämpning av frivillig revision och fyra motargument. Samtliga argument har skapats utifrån vår induktivt insamlade empiri genom ett första steg i kodningsprocessen, den öppna kodningen, som beskrivs mer utförligt under avsnitt 3.5. För att stärka argumenten redovisas även vår insamlade empiri från intervjun med den

auktoriserade revisorn i följande avsnitt. Argumenten kommer att redovisas separat för att sedan presenteras i de gemensamma teman som identifierats under kodningens andra process (se avsnitt 4.1.6 och 4.2.5).

Presentationen av argumenten kommer att följa en mall där det först beskrivs hur argumentet uppstått baserat på vår insamlade empiri, sedan vilka institutionella logiker det argumentet kan tolkas inom och varför. Slutligen kommer det redogöras för hur företagarna upplever att de blir legitima genom valet gällande frivillig revision. Samtliga intervjuade företag har argumenterat för och emot en tillämpning av frivillig revision, och argumenten är viktiga för att få djupare förståelse för företagens tankemönster och uppfattningar som dessa grundas i. Nedan presenteras den första analysen av vår insamlade empiri, baserat på de genomförda intervjuerna med företagen och den auktoriserade revisorn. Intervjuguiderna som använts vid intervjuerna återfinns i Bilaga 1 och 2, och en kortare sammanfattning om företagens

egenskaper finns i Bilaga 3.

4.1 Argument för revisor

Vid en första sortering av vår induktiva dataanalys har vi tagit fram fem olika kategorier som vi benämner som argument för en tillämpning av frivillig revision. Utifrån dessa argument kommer vi att identifiera teman som blir relevanta för nästa steg av analysen, vilket är axial kodning (se avsnitt 3.5). Tre aggregerade teman kommer att identifieras utifrån dessa teman för att hjälpa oss besvara forskningsfrågan. Nedan presenteras våra fem argument för en tillämpning av frivillig revision.

(30)

26

4.1.1 Argument 1: Garant för att företaget agerar korrekt enligt regler

Det första argumentet för att tillämpa frivillig revision är att det är en garant för att räkenskaperna sköts på ett korrekt och lämpligt sätt. Företag A berättar sin definition av revision enligt följande:

För mig är det att någon går igenom mina bokföringar […] Men ja, att jag har skött allt enligt konstens alla regler, det är väl revision för mig.

(Företag A, Intervju 2)

Därmed definierar företag A i allmänhet revision som att någon går igenom företagets

bokföring och ser till att redovisningen följer det gällande regelverket. Företag A anger vidare vilken roll som revision spelar i specifikt deras företag som:

[…] jag tycker att det är en garant för att jag sköter mig. Att jag har revisor som går igenom, ja, min bokföring helt enkelt, så att den är lämplig.

(Företag A, Intervju 2)

Citatet ovan anger att revisorn fungerar som en garant för att företaget agerar korrekt enligt regler. Att ha revisor av anledningen att det är en garanti för att räkenskaperna sköts på ett korrekt sätt kan kopplas till företagslogikens formella mekanismer av kontroll, där

auktoritetsrollen hos ledningen betonas som kontrollgivande (Thornton 2002). Eftersom ledningen hos små aktiebolag mestadels inte består av en ledning likt en hierarki där det finns en bestämd auktoritetsroll, kan auktoritetsrollen tolkas som bestående av högre uppsatta organisationer i form av myndigheter såsom Skatteverket. Anledningen till att det inte finns en naturlig ledning internt inom vissa företag härleds till att små aktiebolag ofta består av mindre än tre anställda, i vissa fall av enbart en anställd. Då myndigheterna därmed utgör auktoritetsrollen i de företagen, innebär det att företagen som tillämpar frivillig revision uppnår kontroll genom en extern bevakning och godkännande via revisorn. Det

bakomliggande antagandet för argumentet är därmed att företagen vill sköta sig korrekt gentemot de övervakningsorgan de är underordnade.

En konkurrerande logik till argumentet att räkenskaperna sköts korrekt enligt gällande regelverk vid valet av frivillig revision är yrkeslogiken, där formella mekanismer av kontroll består av både en intern och extern bevakning (Thornton 2002). Att företagen väljer att tillämpa frivillig revision kan innebära ett behov av en intern kontroll, där revisorn kan ses

(31)

27

som en form av en intern bevakning för företagaren själv eftersom revisorn garanterar att de finansiella rapporterna utformats på ett externt godkänt sätt. På frågan om företag C, som inte tillämpar frivillig revision, får någon hjälp med ekonomin utöver boksluten svarar hen:

Det är faktiskt bara jag. Jag fakturerar, och betalar inkommande fakturor. Sen har jag ju ett företag som sköter allt med momser, löner och skatter och sånt, så att jag får bara ett mejl hur mycket jag ska stoppa in på skattekontot […]

(Företag C, Intervju 4)

Citatet återspeglar det faktum att ingen ytterligare granskning av de finansiella rapporterna sker utöver redovisningsbyråns hjälp, därav att revisorn kan fungera som en intern bevakning. Utan revisor utförs den månatliga redovisningen i vissa företag utan kontroll mot gällande regelverk. En intern bevakning blir således viktigt för de små aktiebolagen då en del uppger att de ansvarar för den månatliga bokföringen själva. Detta bekräftas av företag A som berättar: “den månatliga bokföringen sköter jag själv.” (Företag A, Intervju 2).

Innebörden av ovanstående blir att företagen troligen eftersträvar både en intern och en extern kontroll. Visserligen kan valet av frivillig revision ur denna aspekt tolkas som ett behov av extern kontroll, eftersom det enligt företagen eftersträvas att kunna garantera att de gör rätt för sig. Däremot kan det även innebära att företagen värdesätter att ha en god relation med andra överordnade organisationer såsom Skatteverket. Anledningen till denna tolkning är att företagen i sådana fall väljer att granskas frivilligt av en revisor som i sin tur har

rapporteringsskyldighet till myndigheterna. Därmed verkar företagen ha en vilja att uppvisa förtroende gentemot dem. Om företagen inte sköter sig enligt reglerna torde det inte finnas något intresse att frivilligt bli inblandade hos myndigheterna, och riskera att bli rapporterad dit av sin revisor. Enligt Suddaby et al. (2017) får företagen ökad legitimitet av att bli

godkända av en auktoriserad myndighet, vilket kan innebära att företagen upplever att de blir legitima när de beblandar sig med myndigheter som således fungerar som en auktoritetsroll.

För att få förståelse för vilken nytta som revisionen har enligt revisorer själva intervjuades en auktoriserad revisor, som uppgav följande som svar på den interna nyttan för företagen:

(32)

28 Den interna nyttan, det är ju att jag får bolaget [att] kanske resonera kring frågor kring

lagen eller värderingar, eller kanske ekonomisk uppföljning […] Och då går de in och kollar på de delarna. Så de aspekterna är ju den interna delen, så det är ju vad nyttan [med] vad en revision gör för bolagen […]

(Auktoriserad revisor, Intervju 1)

Det ovanstående tillägget från den auktoriserade revisorn berättar att en revisor kan få företagarna att bli uppmärksamma på brister i deras ekonomiska uppföljning eller finansiella rapporter. Hen berättar att det kan få företagen att undersöka vidare dessa brister. Det

bekräftas även från företag D, där hen svarar följande på vad revision innebär:

Revision för mig, det är att man har ordning på sin ekonomi, revisionen är ett samarbete hur man planerar verksamheten, den ekonomiska verksamheten, faktiskt. Och slippa problem med att långsiktigt få balans på bolaget.

(Företag D, Intervju 5)

Citatet bekräftar därmed att revisorn kan vara till långsiktig hjälp med planering av företagens verksamhet. Det kan förstås av en investeringslogik som återfinns inom

företagslogiken, där engagemanget i huvudsak definieras av att bygga upp förutsättningar för att företaget ska klara sig så bra som möjligt (Thornton 2002). I detta fall rör det sig om valet av ekonomiska beslut som egentligen inte är nödvändiga men som blir en långsiktig

investering för företagen. Argumentet att en revisor garanterar att företag redovisar korrekt enligt gällande regelverk kan också återspegla en vilja att göra rätt för sig. Detta för att företag som följer regler kan antas finnas kvar långsiktigt med en större sannolikhet. Vidare kan argumentet även förstås av investeringslogiken inom familjelogiken som har sitt

huvudsakliga engagemang i hemmet och familjen (Thornton 2002). Det skulle då kunna handla om en försörjningsaspekt som gör företagaren mindre riskbenägen att missköta sig, eftersom det i sin tur riskerar att påverka företagets lönsamhet. Om lönsamheten riskeras så riskerar företagaren att andra viktiga saker blir drabbade, eftersom företaget agerar som inkomstkälla. Med andra ord blir det viktigt att företaget sköter sig enligt reglerna för att exempelvis familjen är det som egentligen är värdefullt att skydda för företagaren. Rädslan för att inte göra rätt för sig torde grunda sig i konsekvenserna av att agera felaktigt, vilket i värsta fall skulle leda till att företaget fick träda i likvidation. Det är svårt för företagare att på egen hand garantera att de finansiella rapporterna följer gällande regelverk, då reglerna dels revideras årligen och dels för att de undersökta företagen inte nödvändigtvis själva besitter

Figure

Updating...

References

Related subjects :