Sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk
sjukdom i somatisk vård.
The nurse's experience of caring for patients with mental illness in
somatic care.
Författare: Samira Englund och Nina Wallin
VT 2021
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Ulrika Hylén, Doktorand, institutionen för medicinska hälsovetenskaper Examinator: Annica Kihlgren, professor, institutionen för hälsovetenskaper
Sammanfattning
Bakgrund: Var fjärde person i världen kommer att uppleva psykisk sjukdom under livet.
Psykisk sjukdom innefattar olika psykiska tillstånd bland annat ångest, depression och schizofreni. Sjuksköterskor kan träffa patienter med psykiska sjukdomar i olika
vårdsammanhang och då är det viktig att kunna identifiera och bemöta dessa personers behov.
Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom i
somatisk vård.
Metod: Litteraturstudie där sju kvalitativa och en kvantitativ studie analyserades och
kategoriserades med hjälp av integrerad innehållsanalys. Artiklarna hämtades från databaserna PsycInfo, Cinahl, och Medline.
Resultat: Resultatet består av tre huvudteman, miljö, kunskap och mötet med patienten.
Resultatet visade att sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom påverkades av miljö, sjuksköterskans egen kunskap och färdighet om patienten och
sjuksköterskans uppfattningar och attityder om patienten i bemötandet. Alla dessa faktorer bidrog till negativa upplevelser att vårda patienter med psykisk sjukdom.
Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk
sjukdom inom somatisk vård påverkades av en del faktorer. Tidsbrist, miljö samt otillräcklig kunskap om patienter med psykisk sjukdom bidrog till sämre vård till patienter och osäkerhet bland sjuksköterskor. Vidare forskning där sjuksköterskan har fått vidare utbildning inom psykiatrin behövs.
Nyckelord: Allmänna sjukhus, mental hälsa, psykiatriska patienter, psykisk sjukdom,
Innehållsförteckning
Bakgrund ... 4
Exempel på psykisk sjukdom ... 4
Samsjuklighet och somatisk vård ... 5
Sjuksköterskans roll och patientens upplevelse ... 5
Sjuksköterskans förhållande till evidensbaserad vård och etiskt handlande ... 6
Teorianknytning ... 6 Problemformulering ... 6 Syfte ... 6 Metod ... 7 Design ... 7 Datainsamling ... 7 Urval ... 7 Kvalitetsgranskning ... 7 Dataanalys ... 8 Forskningsetiska överväganden ... 8 Resultat ... 9 Miljö ... 9
Brist på tid och resurser ... 9
Fel avdelning för placering av patienter med psykisk sjukdom ... 9
Kunskap ... 10
Sjuksköterskans upplevelse av kommunikation ... 10
Mötet med patienten ... 11
Stigmatisering och negativa tankar hos sjuksköterskan ... 11
Sjuksköterskans upplevda känslor ... 11
Empati och positiva attityder ... 12
Resultatsammanfattning... 12
Diskussion ... 12
Metoddiskussion ... 12
Resultatdiskussion ... 13
Slutsatser och klinisk nytta ... 15
Bakgrund
Psykisk sjukdom innefattar olika psykiska tillstånd bland annat ångest, depression och schizofreni (Edberg & Wijk, 2015). Ungefär fem procent av befolkningen är akut
deprimerade. Det finns 22,5 procent risk hos män och 30,7 procent hos kvinnor att drabbas av depression någon gång under livet. Psykisk sjukdom innebär både positiva och negativa dimensioner och beskrivs som ett paraplybegrepp. Begreppet används för alla fenomen inom psykiska tillstånd, som psykiskt välbefinnande, psykiatriska tillstånd och psykiatriska besvär (Folkhälsomyndigheten, 2021). Ångest kan förekomma med fler symtom samtidigt och kan påverka patientens dagliga liv. Ungefär 25 procent av befolkningen kommer att uppleva paniksyndrom med eller utan agorafobi (torgskräck) eller posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Torgskräck är situationsbundna panikattacker med kraftiga kroppsliga reaktioner såsom svettningar, hjärtklappning och skakningar. PTSD är en återupplevelse av ett tidigare trauma. Personen kan ha mardrömmar om nätterna och försöka undvika tankar och känslor som kan påminna om traumat (Edberg & Wijk, 2015).
Forskning visade att var fjärde person i världen kommer att uppleva psykisk sjukdom under livet. Globalt drabbas 264 miljoner människor av depression, 45 miljoner av bipolär sjukdom och mer än 20 miljoner av schizofreni (Tyerman, Patovirta & Celestini 2021). I USA upplever ungefär en fjärdedel av individerna en psykisk störning där ångest är vanligast. I Europa beräknas 11,5 procent av populationen drabbas av psykiska sjukdomar och 25,9 procent kommer uppleva ångeststörningar (Sansone & Sansone, 2010).
År 2020 medverkade 41 procent av befolkningen i Sverige mellan 16–84 år i en nationell folkhälsoenkät från folkhälsomyndigheten om upplevelse av ångest och oro under senaste året, där kvinnor upplevt mer besvär än män (Folkhälsomyndigheten, 2020). Samma mätning visar att 7 procent av befolkningen mellan 16–84 år har upplevt allvarliga psykiska
påfrestningar, andelen var 8 procent bland kvinnor och 7 procent bland män. Psykisk sjukdom var vanligare bland unga jämfört med äldre, där unga räknades mellan 16–29 år, 15 procent kvinnor och 11 procent män. Angående depression har 4 procent av deltagarna fått diagnosen under senaste året och 15 procent fått diagnosen någon gång under livet. Sammanlagt har var femte person fått diagnosen depression någon gång under livet och andelen är dubbelt så stor hos kvinnor än hos män (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Exempel på psykisk sjukdom
Depression kännetecknas bland annat av nedstämdhet, aggressivitet, aptitlöshet, hopplöshet, minskat intresse och minskad glädje (Edberg & Wijk, 2015). Risken att insjukna i depression är högre hos personer som har haft en familjemedlem med sjukdomen. Bipolärt syndrom beskrivs som djup depression och mani och finns beskrivet i två typer, typ 1 och typ 2. Typ 1 har någon gång i livet upplevt en lätt manisk period men också en eller flera depressioner. Personen kan uppleva första depressionen som psykisk eller fysisk stress, men vid varje ny depressionsperiod ökar sårbarheten. Typ 2 beskrivs som djup depression och hypnomani. Vid hypomani upplever personen ökad självkänsla, minskat sömnbehov, ökad sexualitet och kan agera utan att tänka på konsekvenser (Edberg & Wijk, 2015).
Folkhälsomyndigheten (2021) tar upp två dimensioner av psykiskt mående i form av psykisk ohälsa och psykisk hälsa. Psykisk ohälsa kan vara oro, nedstämdhet samt psykiatriska
diagnoser, som kan göra vardagen svårare att fungera. Psykisk hälsa handlar om att personen kan uppleva tillvaron som meningsfull och klara livets med och motgångar genom goda sociala relationer och känna sig delaktig i samhället. Psykisk hälsa kan påverkas av biologiska faktorer och olika upplevelser tidigare i livet. Psykisk hälsa påverkas av skyddsfaktorer och
riskfaktorer. Skyddsfaktorer kan vara en god arbetsmiljö, en god självkänsla, en god vän, men även att äta hälsosamt, motionera och sova tillräckligt. Motsatsen till skyddsfaktorer är
riskfaktorer, som kan vara negativa upplevelser under barndomen med föräldrar som har haft missbruksproblem, mycket konflikter eller ekonomiska problem. Följaktligen kan skyddsfaktorer och psykisk hälsa kompensera för riskfaktorer så att personen kan hantera utmaningar i livet (Folkhälsomyndigheten, 2021).
Samsjuklighet och somatisk vård
Psykiatrisk samsjuklighet hos unga patienter med till exempel bipolär sjukdom kan vara svår att identifiera och behandla då samsjukligheten kan vara omfattande (Edberg & Wijk, 2015). Äldre patienter söker ofta för fysiska symtom som kronisk astma, luftvägsinfektioner, hjärtinfarkt eller stroke vilka i sin grund har en psykisk orsak och kan därför vara svår att identifiera och adekvat behandling ej sätts in. Dalcin et al. (2019) beskrev att patienter med psykiska sjukdomar kan lida av samsjuklighet i form av fetma, högt blodtryck och diabetes. Detta kan bidra till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar vilket kan leda till en dödlig utgång. Edberg & Wijk (2015) beskriver hur psykisk ohälsa kan öka risken för psykiska sjukdomar, som depression och psykiska sjukdomar kan leda till fysiska sjukdomar och kroppsliga symptom. Psykiska sjukdomar kan leda till en ökad dödlighet hos män med schizofreni jämfört med resten av befolkningen som helhet. Depression kan leda till en kortare livslängd hos kvinnor med cirka 20 år och hos män med cirka 17 år (Edberg & Wijk, 2015).
Sjuksköterskans roll och patientens upplevelse
Tidigare forskning från Van der Kluit & Goossens (2011) beskrev hur sjuksköterskor som jobbar inom hälso - och sjukvård kan ha positiva eller negativa attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom. Attityder som kan visa sig kognitivt, affektivt eller beteendemässigt och kan påverka vårdrelationen mellan sjuksköterskor och patienter negativt. Sjuksköterskor kan känna sig otillräckliga och oroliga vilket kan leda till frustration som felaktigt uttrycks bland kollegor, medan konsekvenser för patienten kan vara en känsla av obekvämhet och särbehandling (van der Kluit & Goossens, 2011).
Sjuksköterskor kan träffa patienter med psykiska sjukdomar i olika vårdsammanhang och då är det viktig att kunna identifiera och bemöta dessa personers behov (Edberg & Wijk, 2015). Viktigt för sjuksköterskan att möta patientens psykiska smärta genom samtal och att visa omsorg genom dialog för att få patientens förtroende. Sjuksköterskans relation till patienter med psykisk sjukdom kan kännetecknas av delade upplevelser och tankar, där ett
professionellt samspel mellan patienten och sjuksköterskan uppstår (Edberg & Wijk, 2015). Diskriminering och stigma mot personer med psykisk sjukdom är ett problem som leder till rädsla bland patienter vilket kan vara mer besvärlig än sjukdomen i sig, vilket sjuksköterskan behöver vara medveten om (Vilhelmsson, 2016b).
Patienter med psykisk sjukdom som själva sökte somatisk vård upplevde en
själstigmatisering, enligt Björk Brämberg, Torgelson, Norman, Welin och Rusner (2018). Detta på grund av tidigare erfarenheter om att inte bli tagen på allvar samt egna tankar om sin psykiska sjukdom. Patienten upplevde sig inte vara lika mycket värd i det sociala samhället. Tillsammans med bristande kognitiva funktioner, som att inte förstå medicinska termer, samt att inte kunna ta till sig information från sjuksköterskan, bidrog till att patienter undvek kontakt. Tillhörde patienten dessutom flera vårdformer och blev behandlad av olika läkare på grund av samsjuklighet, upplevdes detta som extra svårt för patienten (Björk Brämberg et al., 2018).
Sjuksköterskans förhållande till evidensbaserad vård och etiskt handlande
Enligt Socialstyrelsen (2019) ska sjuksköterskan jobba evidensbaserat vilket innebär att söka bästa tillgängliga kunskap på området och väva samman det med expertis. All information och beslutsfattande ska ske i samråd med patienten, där patientens önskemål och erfarenhet ska väga tyngst. Förhållningssättet är att alltid söka bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap som underlag för vårdandet (Socialstyrelsen, 2019). Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver i ICN:s etiska koder hur sjuksköterskan bör förhålla sig till sin profession. Utveckla god omvårdnad och vara en förebild. Varje sjuksköterska har ett ansvar i sina beslut och bedömningar och blir en utmaning när det kommer till etiska frågor, som att bevara integritet samt ge förutsättningar för delaktighet i omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Van der Kluit & Goossens (2011) beskrev att omvårdnad av patienter med psykiska
sjukdomar inte bara sker i psykiatriska miljöer utan även i andra kontexter såsom sjukhus, rehabiliteringscenter och hemvård. Sjuksköterskor kan således förväntas möta patienter med psykiska sjukdomar i sitt dagliga jobb (van der Kluit & Goossens, 2011).
Teorianknytning
Författarna har använt Phil Barkers teori ”tidsvattenmodellen” som teoretisk utgångspunkt (Wiklund Gustin & Lindwall, 2016). Modellen utgår från tio förpliktelser som kan tydliggöra sjuksköterskans roll i omvårdnad. Dessa punkter beskrivs som att sjuksköterskan bör värdera patientens perspektiv, visa medkänsla och omsorg, bilda en vårdrelation med patienten, vara genuin och nyfiken samt se befintliga resurser. Barker menar att omvårdnaden ska ske med patienten och att sjuksköterskan ska vara till stöd och hjälp för människor som går igenom svåra situationer. Sjuksköterskan ska arbeta personcentrerat genom en god vårdrelation där patientens berättelser visar vem sjuksköterskan har framför sig. Sjuksköterskan bör ha ett holistiskt synsätt, det vill säga se människan i sin helhet. Sjuksköterskan bör vägleda och hjälpa patienten för återhämtning (Wiklund Gustin & Lindwall, 2016). Barkers teori används i denna studie till att diskutera resultaten av sjuksköterskans upplevelse i att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård.
Problemformulering
Psykisk sjukdom är ett globalt problem som växer. Det finns en ökad risk hos patienter med psykiska problem att utveckla samsjuklighet vilket leder till kortare livslängd än hos andra människor. Sjuksköterskor kan träffa på patienter med psykisk sjukdom i olika
vårdsammanhang, och som sjuksköterska är det viktig att bemöta patienter med respekt, tänka på integritet och ge en god omvårdnad. Diskriminering och stigma i vården mot patienter med psykisk sjukdom kan kännas värre än sjukdomen i sig vilket sjuksköterskan behöver vara medveten om. Denna studie syftar till att synliggöra sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. ICN:s etiska koder för sjuksköterskor beskriver förhållningssättet en sjuksköterska bör förhålla sig till i sin profession. Att kunna följa och tillämpa koderna i omvårdanden och bemötandet av personer med psykisk sjukdom i somatisk vård är något sjuksköterskan bör ha med sig i sitt vardagliga arbete.
Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom i somatisk vård.
Metod
Design
Undersökningen genomfördes genom deskriptiv litteraturstudie av systematisk sammanställda studier i databaserna Cinahl Plus, PsycInfo och Medline.
Datainsamling
Artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo och Pubmed. Författarna sökte fram artiklar genom meningsbärande ord från syftet: sjuksköterska, upplevelse, psykisk sjukdom, psykiska patienter och allmänna sjukhus. Meningsbärande ord översattes till
engelska via svensk MeSH och gav följande ord: nurse, experience, mental disorders, general hospitals. Psychiatric patients som betyder psykiska patienter söktes via Google translate då MeSH ej gav alternativ. Trunkering på nurs* för att ge alla böjelser av nurse. Följande sökord med dess synonymer: nurse, nurs*, experience, perception, attitude, mental disorders, mental illness, mental health, psychiatric patients, general hospitals och hospitals.
Ämnesorden söktes var och en för sig och sedan söktes fritextord. Sökorden kombinerades med OR, därefter söktes blocken med AND. Begränsningar peer-review, engelsk text, årtal 2005–2021. Fördelningen av hittade artiklar i respektive databas redovisas i bilaga (Bilaga 1). Sökorden kombinerades i olika databaser för att inte missa relevanta artiklar. Först lästes artikeltitlar för att få en övergripande uppfattning om syftet med studien och om den var relevant för denna studie. Vidare lästes abstract för valda artiklar. Svarade artiklarnas abstract på syftet söktes artikeln upp för att läsa resultatet.
Urval
Inklusions och exklusionskriterier valdes för att artiklarna skulle besvara syftet och ge relevant information till studien (Kristensson, 2014). Inklusionskriterierna innefattade att sjuksköterskan jobbade inom somatisk vård eller på akutmottagningar samt att de omfattade både män och kvinnor. Exklusionskriterierna uteslöt sjuksköterskor som jobbade i psykiatrisk vård, primärvård, kommunala boenden eller hemtjänst. Artikelns intervjuade deltagare fick inte vara färre än tio för att få en så trovärdig syn på ämnet som möjligt. Resultatet av sökningarna i databaserna resulterade i ett första urval av total 498 artiklar. Efter att ha läst samtliga titlar gick 91 artiklar vidare till urval två där abstract lästes. Vidare till grundligare analys gick 20 artiklar. Efter genomläsning sorterades sju artiklar bort som ej uppfyllde inklusionskriterier, exklusionskriterier eller inte gav tillräckligt med information.
Kvalitetsgranskning
Tretton artiklar granskades systematiskt enligt Kristenssons (2014) beskrivning om artiklarnas kvalité med hjälp av granskningsmallar. Granskning av kvalitativa artiklar gjordes med hjälp av SBU granskningsmall medan den kvantitativa artikelns innehåll bedömdes med hjälp av en granskningsmall från boken (Billhult, 2017, s. 130). Granskning av artiklarna gjordes för att säkerställa kvalité, tillförlitlighet och validitet genom SBU - Statens beredning för medicinska och social utvärdering (2021) granskningsmall. Samtliga artiklarnas syfte, metod, resultat och diskussion bedömdes för att bedöma dess kvalité (Kristensson 2014). Granskningen av metod och resultat i artiklarna värderades högt, tydligt redovisat resultat och väl redovisad
datainsamlingsmetod. Artiklar med högst kvalitet gick vidare till litteraturstudien, totalt åtta, sju kvalitativa och en kvantitativ. Fem artiklar valdes bort då resultatet var svårtolkat och inte uppfyllde granskningsmallens värdering. (Bilaga 2)
Dataanalys
Sammanställda data från åtta artiklars resultat lästes upp mellan författarna för att identifiera likheter, skillnader och samband i texten. Tillämpning av integrerad innehållsanalys användes för att få en bild av innehållet och sammanställt resultat (Kristensson, 2014).
Överstrykningspennor i olika färger användes för att se likheter i texten i artiklarna. Likheter i texten skapade teman och vidare underteman. Tre huvudteman utarbetades ur texterna som svarade på studiens syfte. Dessa blev miljö, kunskap och mötet med patienten.
Forskningsetiska överväganden
Val av forskningsfråga tog form efter att författarna diskuterat VFU placeringen inom psykiatrin under vårterminen 2021. Diskussionen ledde fram till att författarna ville ha mer kunskap och djupare förståelse för hur sjuksköterskan upplevde mötet med patienten med psykisk sjukdom.
Författarna har tagit hänsyn till tre villkor som beskrivs av Sandman & Kjellström (2014) om etik vid studier. Dessa villkor och tankesätt har funnits med genom hela uppsatsens val av artiklar. Värdefull kunskap som på sikt har betydelse och nytta för författarna i sitt kommande yrke som sjuksköterskor och för alla sjuksköterskor i sin profession. God vetenskaplig design där författarna gjort överväganden om metod, design och analyser som ledde till svar på forskningsfrågan. Riskanalys angående om deltagarna i studierna skyddats, informerats och deltog frivilligt, studien blivit granskat av en etisk kommitté samt att det inte fanns
intressekonflikt mellan forskarna och resultatet (Sandman & Kjellström, 2014). Under arbetet harförfattarna redovisat resultaten med egna ord för att undvika plagiering (Kjellström, 2017). Översättning av texten har varit en viktig aspekt i författarnas arbete eftersom
artiklarna beskrevs på engelska och engelska är inte författarnas modersmål. Författarna har varit noggranna vid översättning av texten så att innehållet inte feltolkats, förfalskats eller vinklats för att passa studiens syfte. På det sättet har författarna haft hänsyn till etiska aspekter i egna arbetssättet (Kjellström, 2017).
Resultat
Tre huvudteman arbetades fram efter analys av artiklarna som kommer redovisas i resultatet under rubrikerna: Miljö, kunskap och mötet med patienten. Redovisningen sker med
tillhörande subteman enligt tabell nedan.
Huvudteman Subteman
Miljö Brist på tid och resurser
Fel avdelning för placering av patienter med psykiska sjukdomar
Kunskap Sjuksköterskans upplevelse av kommunikation
Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad av patienter med psykisk sjukdom
Sjuksköterskans upplevelse av kunskap
Mötet med patienten Stigmatisering och negativa tankar hos sjuksköterskan
Sjuksköterskans upplevda känslor
Empati och attityder
Miljö
Brist på tid och resurser
Tidsbrist ledde till en dålig terapeutisk relation med otillräckliga bedömningar om patientens helhetsbild och tillstånd (Holmberg, Hammarbäck & Andersson, 2020 och Marynowski -Traczyk & Broadbent, 2011). Högt tempo och snabba bedömningar ingick i sjuksköterskans arbete och passade inte patienter med psykisk sjukdom där mer tid för bedömning krävdes (Marynowski -Traczyk & Broadbent, 2011). Patienter med psykisk sjukdom behövde en lugn omgivning för att bedömningar och vårdandet av dessa patienter skulle göra det lättare för sjuksköterskan. Bristen på tid och resurser bidrog till stress hos båda parter. Att bedöma patienter med psykisk sjukdoms behov, psykiskt och fysiskt, ansågs som viktigt för sjuksköterskan (Holmberg et al., 2020). Tid fanns inte till att sitta ner med patienten och lyssna på känslor och tankar. Att inte kunna nå patienten bidrog till att viktiga aspekter för bedömningen försummades. Sjuksköterskan fick då söka information om patientens
sjukdomsbild på andra sätt, till exempel hos anhöriga (Holmberg et al., 2020). Bristen på tid och resurser var ett problem i omvårdnaden (Poggenpoel, Myburgh & Morare, 2011och Reed & Fitzgerald, 2005). Omvårdnaden av dessa patienter krävde mer tid och personal och
sjuksköterskan upplevde att dagliga rutiner inte hann utföras. Det fanns inget stöd när det gällde våldsamma patienter, speciellt när det var personalbrist vilket oroade sjuksköterskorna. (Reed och Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskan upplevde att övriga patienter blev lidande
eftersom alla resurser fokuserades på patienter med psykisk sjukdom. Problemen resulterade i en dålig interaktion mellan sjuksköterskan och andra patienter på avdelningen (Poggenpoel et al., 2011).
Fel avdelning för placering av patienter med psykisk sjukdom
Somatiska avdelningar var en dålig miljö för patienter med psykisk sjukdom (Brunero, Buus & West, 2017; Chou & Tseng 2020; Marynowski-Traczyk & Broadbent 2011; Poggenpoel et al., 2011 och Reed & Fitzgerald 2005). Sjuksköterskan tyckte att patienternas integritet riskerades eftersom en akutavdelning var en öppen plats (Chou & Tseng, 2020).
Sjuksköterskan tyckte att samtal med patienter med psykisk sjukdom borde ske i en bättre och lugnare miljö än akutmottagningen, där många patienter låg nära varandra och kunde höra varandra väl. Sjuksköterskan upplevde att en interaktion med dessa patienter var svår och att deras behov borde uppfyllas på en psykiatrisk vårdavdelning där det fanns personal som hade tid, kunskap och möjlighet att hantera känslomässiga patienter (Brunero at al., 2017).
Säkerheten kring patienter med psykisk sjukdom som hade självmordstankar var utmanande på somatiska avdelningar. På en psykiatrisk vårdavdelning fanns säkerhetsdörrar och andra resurser som var anpassade till dessa patienter. Säkerheten fanns inte på en somatisk
vårdavdelning. Olåsta dörrar resulterade i tillgång till redskap, som knivar och andra föremål. Detta ökade risken för skada för patienterna på avdelningen (Reed & Fitzgerald 2005). Sjuksköterskorna upplevde att vårdandet av patienter med psykisk sjukdom på somatisk avdelning inte var optimalt och passade inte deras unika situation (Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011). Några av sjuksköterskorna i studien trodde inte att patienten fick det stöd som behövdes på grund av oförståelse om patientens situation, speciellt vid situationer där patienten hade skadat sig själv. Patienter med psykisk sjukdom som fick behandling inom somatisk vård blev botade från fysisk sjukdom men de psykiska problemen kvarstod.
Sjuksköterskorna upplevde detta som frustrerande och kände inget hopp för dessa patienter då de ständigt återkom med problem som uppkom av till exempel självskadebeteende
(Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011).
Kunskap
Sjuksköterskans upplevelse av kommunikation
Alla deltagarna uppgav svårigheter i kommunikationen med patienter med psykisk sjukdom. Detta blev en bidragande orsak till bristande omvårdnad (Brunero et al., 2017; Chou & Tseng 2020; Holmberg et al., 2020 och Weare, Green, Olasoji & Plummer 2019). Bristen på
kunskap om vad som var lämpligt att säga i mötet bidrog till en negativ inverkan på samtalet (Holmberg et al., 2020). Oro fanns kring hur patienten skulle reagera om sjuksköterskan skulle säga fel saker, samt kring reaktioner utifrån patientens hallucinationer eller paranoida tankar (Weare et al., 2019). Bristen på terapeutisk kommunikationsförmåga bidrog till att sjuksköterskor uppfattade en del av patienterna som oförutsägbara (Brunero et al., 2017).
Sjuksköterskans upplevelse vid omvårdnad av patienter med psykisk sjukdom
Att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård innebar en upplevelse av osäkerhet (Chou & Tseng, 2020; Holmberg et al., 2020; Marynowski -Traczyk & Broadbent, 2011 och Weare et al., 2019). Sjuksköterskorna beskrev att ensam behandla patienten med psykisk sjukdom upplevdes som riskfyllt. Patienten kunde vara opålitlig och situationen kunde snabbt förändras till att bli hotfull eller våldsam. Trots förklaringar och försök till förståelse för patientens situation, blev denne mindre intressant att vårda av sjuksköterskan. Osäkerheten låg i en begränsad utbildning och kunskap av patientens subjektiva situation (Holmberg et al., 2020). Större delen av deltagarna, 27 av 40, trodde sig ha en bra förståelse av orsakande faktorerna till psykisk sjukdom. 7 av 40 deltagare hade utbildning inom psykiatriska sjukdomar och bara 4 av 39 som svarade kände att utbildningen gav tillräckligt med färdigheter att ta hand om dessa patienter (Weare et al., 2019). Behoven för denna patientgrupp krävde olika färdigheter som ej kunde uppfyllas och bidrog till känsla av osäkerhet hos sjuksköterskan (Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011).
Sjuksköterskans upplevelse av kunskap
Sjuksköterskorna upplevde brist på kunskap om patienter med psykisk sjukdom och psykiatrisk vård (Chou & Tseng, 2020; Holmberg et al., 2020; Marynowski-Traczyk &
Broadbent, 2011; Poggenpoel et al., 2011 och Reed & Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskorna upplevde en brist på kompetens att bedöma patienter med psykisk sjukdom, men en stor vilja att försöka förstå dem. Bristande kompetens bidrog till en känsla att vara på sin vakt gentemot patienten, som i sin tur bidrog till svårigheter i omvårdnaden och en negativ inverkan på sjuksköterskans empati. Sjuksköterskan kunde inte skapa en tydlig bild om patienten var där av psykisk eller somatisk orsak (Holmberg et al., 2020). Endast en minoritet av
sjuksköterskorna kände en betryggande kunskap från utbildningen om psykisk sjukdom. Alla deltagare trodde sig kunna vara bättre förberedda inför situationer som rörde patienter med psykisk sjukdom om de hade kunskapen om psykiatrisk vård. Diskussion rörande medicinska termer och kring somatisk sjukdom upplevdes som tryggare område att diskutera för
sjuksköterskan (Weare et al., 2019).
Sjuksköterskan på akutmottagningen var mer fokuserad på fysiologiska problem hos patienten då kunskap om psykiatriska sjukdomar saknades (Chou & Tseng 2020). Bristande kunskap kring patienter med psykisk sjukdom sågs som en bidragande orsak till minskad förståelse, samt upplevelse av ett komplex vårdmöte (Reed & Fitzgerald, 2005). Rädsla och oro uppstod hos sjuksköterskan att missa signaler om till exempel självskada (Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011). Sjuksköterskan upplevde frustration och ilska kopplat till brist på kunskap och färdighet om psykisk sjukdom (Poggenpoel et al., 2011). Sjuksköterskorna upplevde en brist på kunskap om psykiska sjukdomar, men trots detta visades en vilja att vårda patienter med psykisk sjukdom (Reed & Fitzgerald, 2005 och Weare et al., 2019). Sjuksköterskorna trodde att kunskap om psykisk sjukdom kunde öka förståelsen för dessa patientens behov (Marynowski-Traczyk & Broadbent, 2011).
Mötet med patienten
Stigmatisering och negativa tankar hos sjuksköterskan
Sjuksköterskorna visade stigmatisering, negativt tankesätt och fördomar gentemot patienter med psykisk sjukdom (Chou & Tseng, 2020; MacNeela et al., 2012; Poggenpoel et al., 2011 och Reed & Fitzgerald, 2005). Rädsla för våld påverkade sjuksköterskans förmåga och vilja att ta hand om dessa patienter. Oro för våld ledde till negativa tankar hos sjuksköterskan samt en negativ inverkan på arbetsmotivationen (Chou & Tseng, 2020 och Reed & Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskorna hade negativa attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom utifrån deras tidigare vårdhistoria. Hade patienten tidigare haft svårighet med att hantera sin psykiska sjukdom på avdelningen sågs denne som en fara för sig själv och andra patienter. En del av sjuksköterskorna beskrev patienten som en fara då denne blivit våldsam och krävande (MacNeela et al., 2012).
Sjuksköterskans möte med en patient med psykisk sjukdom upplevdes som svårt då patienten inte uppskattade vården och var inte samarbetsvillig i sin behandling (Poggenpoel et al., 2011 och Reed & Fitzgerald, 2005). Patienten var svår att tolka i beteendet, kunde vara upprörd, aggressiv och inte uppskatta sjuksköterskans hjälp. Patienten upplevdes som fysiskt och verbalt kränkande, oförutsägbar, störande och svår att hantera. Vidare resulterade dessa upplevelser i ångest och frustation hos sjuksköterskan (Chou & Tseng, 2020; Poggenpoel et al., 2011 och Reed & Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskor från medicinska kirurgiska
avdelningen kategoriserade patienter med psykiska sjukdomar som ohanterbara, oförutsägbara, emotionella och farliga (Brunero et al., 2017).
Sjuksköterskans upplevda känslor
Rädsla för våld och hjälplöshet i vårdsituationen bidrog till en negativ känsla och vidare till svårare hantering och utvärdering av vårdmötet (Chou & Tseng, 2020). Våldsamma patienter
kunde äventyra personalens och andra patienters säkerhet vilket ledde till en upplevelse av sårbarhet och hjälplöshet, både mentalt och fysiskt hos sjuksköterskan (Brunero et al., 2017). Patientens beteende orsakade oro hos sjuksköterskan vilket ledde till tvekan att vara den som utför behandling. Sjuksköterskan var bara inte rädd om sig själv utan även om andra patienter på avdelningen. Den upplevda situationen bidrog till att sjuksköterskan inte kunde utföra sitt arbete som planerat, vilket ledde till ångestkänslor (Brunero et al., 2017 och Reed &
Fitzgerald, 2005). Sjuksköterskorna tappade empati när patienten var otrevlig i
omvårdnadsmomenten. Sjuksköterskan tappade tålamodet och det påverkade förmågan att bedöma patienten. Konsekvensen av detta blev ifrågasättande av sin yrkesroll hos
sjuksköterskan (Holmberg et al., 2020).
Empati och positiva attityder
Vissa sjuksköterskor i studien hade lite kunskap om mentalvård sedan tidigare och beskrev en positiv vilja att vårda patienter med psykisk sjukdom (Reed & Fitzgerald, 2005). Att försöka flera gånger med terapeutisk vård och att lägga ner mer tid för att prata ledde till god vård. Minskad diskriminering tillsammans med kunskap om psykiatrisk vård förbättrade
sjuksköterskans förmåga att förstå och att minska stigma. Beteenden som aggressivitet och hotfullhet skrämde inte dessa sjuksköterskor utan blev i stället en motivation till
vidareutbildning inom mentalvård (Reed & Fitzgerald, 2005).
Resultatsammanfattning
Resultatet visade att brist på resurser bidrog till ett otillräckligt patientmöte. Patienter med psykisk sjukdom krävde mer tid som sjuksköterskan inte kunde ge och således ej få sig en helhetsbild. Sjuksköterskan upplevde tidsbristen som utmanande. Somatisk vårdmiljö passade inte patienter med psykisk sjukdom som behövde mer tillsyn och övervakning.
Brist på kunskap om psykiska sjukdomar bidrog till upplevelse av empatibrist, bristande tålamod samt upplevelse av rädsla att vårda patienten på egen hand. Osäkerheten kring att vårda patienter med psykisk sjukdom ledde till att sjuksköterskan undvek att ansvara för dem om de kunde. Sjuksköterskor som hade erfarenhet från psykiatrisk vård såg dem som sårbara och kände empati.
Diskussion
Metoddiskussion
Val att utesluta sjuksköterskor som jobbade i psykiatrisk vård gjordes för att få upplevelsen beskriven av sjuksköterskor som ej jobbar med denna kategori av patienter i sitt vardagliga jobb. Sjuksköterskor i primärvård gjordes eftersom där jobbar huvudsakligen
distriktssköterskor. Sjuksköterskor i kommunala boenden uteslöts då patienterna är permanent boende. Urvalet av deltagare i artiklarna till resultat bestod till största delen, eller endast av kvinnor.
I denna studie används sju kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Kvalitativa studier fokuserar på upplevelser och subjektiva erfarenheter (Billhult & Henricson, 2017, s. 111–119) medan kvantitativa studier fokuserar på objektiv och generell tolkning av samband mellan olika faktorer (Billhult, 2017, s. 99–110). Att använda kvantitativ artikel i denna studie ansågs som en svaghet eftersom syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse men eftersom artikelns resultat redovisades med beskrivande statistik och gav bra fakta togs artikeln till resultatet. En annan svaghet med studien bedömdes vara språket i artiklarna, utvalda artiklar är skrivna på engelska vilket inte är författarnas modersmål. För att undvika feltolkningar har båda författarna läst och granskat alla artiklar. Noggrannhet med översättning vid dataanalys
ansågs vara en styrka med studien. Överförbarhet i denna studie styrks genom en välbeskriven metod, detta anses vara en annan styrka med studien.
Författarna har använt fyra olika databaser, Cinahl, PubMed, Medline och PsycInfo för att inte missa relevanta artiklar till studien. Databaserna valdes eftersom hälsovetenskapliga artiklar bedömdes vara relevant till studien. PubMed gav inga nya relevanta artiklar vid sökningen, författarna fann samma artiklar som i Cinahl. Efter diskussion mellan författarna beslutades att en artikel med sex deltagare fick gå vidare, trots att exklusionskriterier
uppfylldes. Anledningen var att data i artikeln var så djupgående och beskrivningen av sjuksköterskornas upplevelse var detaljerat beskriven. En artikel från 2005 gick vidare till resultatet eftersom författarna inte fann tillräckligt med relevanta artiklar vid huvudsökningen. Valda artiklar begränsades med peer reviewed, vilket innebär att artiklarna
kvalitetsgranskades innan publicering. Detta bedömdes som en styrka i studien. Vidare har författarna valt artiklar från olika länder för att få ett bredare perspektiv på syftet och för att visa att problemet är globalt. Detta ansågs också som en styrka. Redovisning av etiska övervägande i artiklarna lästes noga samt att artiklarna var granskade av etisk kommitté i det land undersökningen gjordes. Deltagandet skulle vara frivilligt och ett informerat samtycke skulle vara beskrivet (Kristensson, 2014).
Tre villkor som författarna tog hänsyn till vid val av artiklar var värdefull kunskap, god vetenskaplig design och riskanalys (Sandman & Kjellström, 2014). Forskningsfrågan skulle generera ny kunskap till författarna där värdefull kunskap värderas i artiklarnas resultatdel. Fanns en utförlig beskrivning hur sjuksköterskorna upplevde att vårda psykiskt sjuka patienter valdes den artikeln in för vidare analys. Till hjälp att värdera god vetenskaplig design av artiklarna användes SBU:s granskningsmall för kvalitativa studierna och till den kvantitativa studien granskades med en mall från boken (Billhult, 2017, s. 130). Varje artikel metoddel lästes igenom och granskades med hjälp av mallarna. Fanns en brist på redovisad metod uteslöts den artikeln. Viktigt för författarna vid riskanalys var att resultatet var byggt på empiriska beskrivningar från deltagarna som stärktes i trovärdighet genom utskrivna citat. Empiriska beskrivningar minimerar risken av gissningar och spekulationer från forskaren. Vidare värderades information om deltagarna i studierna skyddats, informerats och deltog frivilligt, studien blivit granskats av en etisk kommitté samt att det inte fanns intressekonflikt mellan forskarna och resultatet. Data analyserades med hjälp av integrerad innehållsanalys (Kristiansson, 2017) för att hitta likheter och olikheter i artiklarnas resultat.
Resultatdiskussion
Phil Barkers teori, tidvattensmodell, har använts i diskussion av resultatet (Wiklund Gustin & Lindwall, 2016). Författarna använder även vetenskapliga litteraturstudier och egna
reflektioner som underlag i diskussionen.
I resultatet framkom att brist på tid och resurser bidrog till en dålig terapeutisk relation mellan sjuksköterskan och patienten samt en otillräcklig bedömning av omvårdnadsbehov då
sjuksköterskan inte fann tid att lyssna på patienten. Mavundia (2000) säger att många
sjuksköterskor upplever tidsbrist i sitt arbete och att brist på tid leder till att sjuksköterskorna inte hinner ta hand om patienter med psykisk sjukdom. Utmaning i patientbedömningen är bristen på tid tillsammans med patienten då snabba bedömningar och reflektioner ska ske (Andersson, Carlsson, Karlsson & Holmberg, 2020). I Barkers teori står det att relation mellan sjuksköterskan och patienten är avgörande för omvårdnaden där sjuksköterskan bör lyssna på
patientens berättelser för att kunna hjälpa patienten och förbättra livskvalité (Wiklund Gustin & Lindwall, 2016).
Författarna anser att tid har en stor betydelse i omvårdnaden och att tidsbrist påverkar interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten. Författarna diskuterar att tidsbrist bidrar till att vårdrelationen inte uppfylls i omvårdnaden och till följd av detta utformas inte en god omvårdnad. Barker menar att tiden inte är problemet utan hur sjuksköterskan förhåller sig till tiden (Wiklund Gustin & Lindwall, 2016). Utifrån teorin bör sjuksköterskan använda tiden på ett effektivt sätt så att en relation kan utformas mellan båda parter. Barker belyser i sin teori vikten av att göra en holistisk bedömning för hur omvårdnaden utformas. För att göra en holistisk bedömning behöver sjuksköterskan förstå patienten, vad som har hänt, vad patienten upplever och värderar. Detta görs genom att lägga ner tid på och lyssna till patienten
(Wiklund Gustin & Lindwall, 2016). Vidare bidrar situationen till svårigheter att utforma en god omvårdnad och med detta riskerar sjuksköterskan att inte uppfylla ICN:s riktlinjer angående omvårdnad (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
I resultatet framkom även att somatiska avdelningar inte var anpassade för vård av patienter med psykisk sjukdom. Douglas, Standard-Goldson, James & Abel (2018) menar att patienter med psykisk sjukdom inte bör befinna sig på somatiska avdelningar då dessa saknar resurser och möjlighet att ta hand om dem. Enligt Barkers teori behöver patienter med psykiska problem befinna sig i en trygg, säker och lugn miljö där patientens behov av skydd och säkerhet tillgodoses (Wiklund Gustin & Lindwall, 2016). Utifrån resultatet anser författarna att säkerheten och skydd av patienter inte tillgodoses utan snarare riskeras i somatiska avdelningar då risker för skada finns.
I resultatet framkom att brist på kompetens och färdighet bidrog till att sjuksköterskorna inte kunde bedöma patienter med psykiska sjukdomar. Brist på kommunikationsteknik är en viktig aspekt som lyftes fram i resultatet. Dessa två aspekter tillsammans ledde till oro, rädsla, frustration, osäkerhet, och en känsla av otillräcklighet bland sjuksköterskorna. Clucas, Champan och Lovell (2019) menar att en respektfull och bra kommunikation med patienter med psykisk sjukdom beror på hur patienten kommer att tolka mötet. Sjuksköterskorna anser att brist på kommunikation beror på otillräcklig kunskap om patientens perspektiv, även sjuksköterskans egen uppväxt, värderingar, tidigare erfarenheter och vårdmiljö spelar in och har betydelse i mötet (Clucas et al., 2019). Liknande studie från Plant och White (2013) visar på brist av kompetens och färdigheter hos sjuksköterskor inom psykiatrisk patientvård. Sjuksköterskor kände oro över sina färdigheter och sin kompetens inom psykiatrisk vård och strävade efter mer kunskap om detta. Begränsad kompetens och kunskap om kommunikation med patienter ledde till hopplöshet och frustration bland sjuksköterskor. Douglas et al., (2018) menar att högre utbildning om mentalvård gav mer positiva attityder gentemot patienter med psykiska sjukdomar.
Sjuksköterskan kan i sin yrkesroll förväntas möta personer med psykisk sjukdom i olika vårdsammanhang. Enligt Tyerman et al., (2021) kommer var fjärde person under livet uppleva psykisk sjukdom. I resultatet framkom att sjuksköterskorna hade fördomar och attityder mot patienter med psykisk sjukdom och upplevde dem som svåra, krävande, besvärliga, farliga, fysiskt och psykiskt kränkande samt ej samarbetsvilliga. Sjuksköterskans uppfattning av patienten blir påverkad av fördomar och till följd av detta riskerar patienten att inte få den omvårdnad som behövs. Negativt tankesätt och fördomar gentemot dessa patienter påverkade bland annat sjuksköterskornas arbetsmotivation. Upplevelser, kombinerat med
patiensäkerhetslagen (SFS 2010:650, 6 kap, 1 §), som beskriver en skyldighet att visa respekt och omtanke för patienten, bidrar till brister i vårdmötet.
Resultatet kom fram till att vissa sjuksköterskor medvetet undviker patienter med psykisk sjukdom. I en studie från Björkman, Angelman och Jönsson (2008) visar sjuksköterskorna negativa attityder gentemot patienter med psykiska problem. Sjuksköterskorna anser
patienterna som oförutsägbara, farliga och svåra att prata med. Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med psykisk sjukdom beskrivs i en samlad översikt från flera studier (Alexander, Ellis & Barrett, 2016), där brist på kunskap, färdigheter och otillräcklig
utbildning visas som svagheter hos sjuksköterskan. Den negativa uppfattningen patienter med psykisk sjukdom som sjuksköterskan upplevde bidrog till rädsla, obehag och brist på empati. Känslan bidrog till ett ointresse, förtvivlan och frustration till att behöva ta hand om dessa patienter. Barker förklarar i sin teori att sjuksköterskan bör se personen som en unik människa och inte som ett problem, att sjuksköterskan ska fokusera på lidandet hos personen och inte sjukdomen. Enligt Barkers teori ska sjuksköterskan vägleda patienten och se patienten i ett helhetsperspektiv (Wiklund Gustin & Lindwall, 2016). Författarna diskuterar att
sjuksköterskornas fördomar påverkar omvårdnaden av psykiatriska patienter på ett negativt sätt då kontakt undviks i tron att de är farliga och svåra. Författarna uppmärksammade att stigma och okunskap kring psykisk sjukdom och dess omvård hos sjuksköterskan fanns beskrivet i studier från tidigt 2000-tal. Utvecklig har ej skett inom området då studier från 2020 beskriver samma upplevelser hos sjuksköterskan.
Slutsatser och klinisk nytta
Resultatet visade att sjuksköterskans möte med patienter med psykisk sjukdom i somatisk vård bidrog till osäkerhet i yrkesrollen. Bristande erfarenhet att vårda patienter med psykisk sjukdom, tidsbrist och miljön bidrog till ytterligare svårigheter i bedömning av patientens omvårdnadsbehov. Konsekvenserna av detta blir ett otillräckligt patientmöte, där
omvårdnadsbehov kan missas och patientens hälsa äventyras. Sjuksköterskor behöver höja kompetensen kring psykisk sjukdom så patienten får sin vård de har rätt till samt att mötet blir respektfullt. Därför bör arbetsgivare och universitet se tillsammans vilken utbildningsnivå framtidens sjuksköterskestudenter bör få inom psykiatri. För att kunna möta framtidens patienter med psykisk sjukdom då de finns i alla vårdens kontexter, för att sjuksköterskan ska kunna känna sig trygg i sin yrkesroll, samt att de etiska koderna följs. Förslag till fortsatt forskning inom området vore att undersöka upplevelsen av att vårda patienter med psykiska sjukdomar då sjuksköterskan fått en vidareutbildning inom psykiatri.
Referenser
Alexander, V., Ellis, H., & Barrett, B. (2016). Medical–Surgical Nurses’ Perceptions of Psychiatric Patients: A Review of the Literature With Clinical and Practice Applications.
Archives of Psychiatric Nursing, 30(2), 262–270. https://doi.org/10.1016/j.apnu.2015.06.018
Andersson, H., Carlsson, J., Karlsson, L. & Holmberg, M. (2020). Competency requirements for the assessment of patients with mental illness in somatic emergency care: A modified delphi study from the nurses` perspective. Nordic Journal of Nursing Research, 40(3), 162– 170. https://doi.org/10.1177/2057158520946212
Billhult, A. (2017). Kvantitativ metod och stickprov. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 99–110). Lund: studentlitteratur.
Billhult, A. & Henricson, M. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 111–119). Lund:
studentlitteratur.
Billhult, A. (2017). Enkäter. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till
examination inom omvårdnad (s. 121–130). Lund: studentlitteratur.
Björk Brämberg, E., Torgelson, J., Norman Kjellström, A., Welin, P., & Rusner M. (2018). Access to primary and specialized somatic health care for persons with severe mental illness: a qualitative study of perceived barriers and facilitators in Swedish health care. BMC Family
Practice, volym (19:12). doi: 10.1186/s12875-017-0687-0
Björkman, T., Angelman, T., & Jönsson, M. (2008). Attitudes towards people with mental illness: A cross-sectional study among nursing staff in psychiatric and somatic care.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(2), 170–177.
https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2007.00509.x
Brunero, S., Buus, N., & West, S. (2017). Categorising Patients Mental Illness by Medical Surgical Nurses in the General Hospital Ward: A Focus Group Study. Archives of Psychiatric
Nursing, 31(6), 614–623. https://doi.org/10.1016/j.apnu.2017.09.003
Chou, H.-J., & Tseng, K-Y. (2020). The Experience of Emergency Nurses Caring for Patients with Mental Illness: A Qualitative Study. International Journal of Environmental Research
and Public Health, 17(22), 8540. https://doi.org/10.3390/ijerph17228540
Clucas, C., Chapman, H., & Lovell, A. (2019). Nurses’ experiences of communicating respect to patients: Influences and challenges. Nursing Ethics, 26(7/8), 2085–2097.
https://doi.org/10.1177/0969733019834974
Douglas, C., Standard-Goldson, A., James, K., & Abel, W. (2018). Nurses’ perception of preparedness for moving mental health care from psychiatric to general hospitals in Jamaica.
Revista Panamericana de Salud Pública, 42. https://doi.org/10.26633/RPSP.2018.158
Holmberg, M., Hammarbäck, S. & Andersson, H. (2020). Registered nurses’ experiences of assessing patients with mental illness in emergency care: A qualitative descriptive study.
Nordic journal of nursing research, volym 40(3), 151–161.
https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1177%2F2057158520941753
Folkhälsomyndigheten (2020). Nationella folkhälsoenkäten. Hälsa på lika villkor. Hämtad 18 april, 2021 från http://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/nationella-folkhalsoenkaten/
Folkhälsomyndigheten (2020). Psykiskt välbefinnande. Hämtad 31 mars, 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/psykiskt-valbefinnande/ Folkhälsomyndigheten (2020). Statistik psykisk hälsa. Hämtad 1 april, 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2020). Vad är psykisk hälsa? Hämtad 31 mars, 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I A. M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Lund: Studentlitteratur AB.
Kristensson, U. (2017). Handbok i uppsatsskrivande: För studenter inom hälso- och
vårdvetenskap. Lettland: Typ & Design AB.
MacNeela, P., Scott, P. A., Treacy, M., Hyde, A., & O’Mahony, R. (2012). A risk to himself: Attitudes toward psychiatric patients and choice of psychosocial strategies among nurses in medical-surgical units. Research in Nursing & Health, 35(2), 200–213.
https://doi.org/10.1002/nur.21466
Marynowski-Traczyk, D. & Broadbent, M. (2011). What are the experiences of Emergency Department nurses in caring for clients with a mental illness in the Emergency Department?
Australasian emergency nursing journal, volym 14(3), 172–179.
https://doi.org/10.1016/j.aenj.2011.05.003
Mavundia, T. R. (2000). Professional nurses' perception of nursing mentally ill people in a general hospital setting. Journal of Advanced Nursing. 32(6), 1569–1578.
Plant, L. D., & White, J. H. (2013). Emergency Room Psychiatric Services: A Qualitative Study of Nurses’ Experiences. Issues in Mental Health Nursing, 34(4), 240–248.
https://doi.org/10.3109/01612840.2012.718045
Poggenpoel, M., Myburgh, C. P. H., & Morare, M. N. (2011). Registered nurses’ experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg: RN interaction with patients with mental health challenges. Journal of Nursing Management, 19(7), 950–958. https://doi.org/10.1111/j.1365-2834.2011.01300.x
Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing, 14(4), 249–257. https://doi.org/10.1111/j.1440-0979.2005.00389.x
Sandman, L. & Kjellström, S. (2014). Forskningsetik. Etikboken - etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur
Sansone, R. A., & Sansone, L. A. (2010). Psychiatric disorders: A Global Look at Facts and Figures. Psychiatry (1550–5952), 7(12), 16–19.
SBU-Statens beredning för medicinska och social utvärdering, (2020). SBU:s metodbok. Hämtad 20 april, 2021, från
https://www.sbu.se/contentassets/886fcb546f7f4b3b8ba3d1bdce9367d3/bilaga-2-granskningsmallar.pdf
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Skärsäter, I. (2015). Psykisk ohälsa. I A. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder:
Hälsa och ohälsa (2. uppl., s.611–638). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2019). Att arbeta evidensbaserat. Hämtad 15 april, 2021, från https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/arbeta-evidensbaserat/
Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 15 april 2021 från https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor van der Kluit, M. J., & Goossens, P. J. J. (2011). Factors Influencing Attitudes of Nurses in General Health Care Toward Patients with Comorbid Mental Illness: An Integrative Literature Review. Issues in Mental Health Nursing, 32(8), 519–527.
https://doi.org/10.3109/01612840.2011.571360
Vilhelmsson, A. (2016b). Globala folkhälsoproblem. I A. Vilhelmsson & P. Tengland (Red.),
Global folkhälsa: Om livsvillkor, sjukdomar och social rättvisa. (1. uppl., s. 47–84). Lund:
Studentlitteratur.
Tyerman, J., Patovirta, A.-L., & Celestini, A. (2021). How Stigma and Discrimination Influences Nursing Care of Persons Diagnosed with Mental Illness: A Systematic Review.
Issues in Mental Health Nursing, 42(2), 153–163.
https://doi.org/10.1080/01612840.2020.1789788
Wiklund Gustin, L. & Lindwall, L. (2016). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Team Media Sweden: Falkenberg
Weare, R., Green, C., Olasoji, M. & Plummer, V. (2019). ICU nurses feel unprepared to care for patients with mental illness: A survey of nurses’ attitudes, knowledge, and skills. Intensive
Bilaga 1 Sökmatris (1:2)
Databas Sökord Resultat av
sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2021-04-07 Kl.13:00 Begränsningar · engelska · 2011–2021 · peer review 1.Nurs* 2. “Mental illness” 3.Attitude 4. Experience 553917 22498 350918 376868 1 AND 2 AND 3 921 Efter bergr. 437 100 43 2* 1 AND 2 AND 4 849 Efter begr. 434 122 15 1 Cinahl 2021-04-15 Kl.12:00 Begränsningar · engelska · år 2011– 2021 · peer review 1.MH” mental health” 2.MH “mental disorders” 3.” mental illness” 4.S1 OR S2 OR S3 5.MH”nurses” 6.nurse* 7.S5 OR S6 8.MH”hospitals” 9.”general hospital” 10.S8 OR S9 41948 60935 22517 109572 68735 554268 554268 63001 9385 71056 11.S4 AND S7 AND S10 136 Efter begr. 53 53 5 1
Bilaga 1 Sökmatris (2:2) PsycInfo 2021-04-04 Kl 18:00 Begränsningar . språk eng . år 2006–2016 . references available . peer review 1.DE”nurses”
2.DE “mental disorders” 3.”psychiatric patients” 29297 133902 37469 4.S1 AND S2 AND S3. 104 Efter begr. 27 27 3 1 PsycInfo 2021-04-15 Kl 10:00 . språk eng . år 2010–2019 . references available . peer review 1.DE”mental health” 2.DE“mental disorders” 3.”mental illness” 4.S1 OR S2 OR S3 5.DE”nurses” 6.nurse* 7.S5 OR S6 8.DE”hospitals” 9.”general hospital” 10.S8 OR S9 77704 134029 48424 216063 29340 79353 79353 16447 33982 49003 11. S4 AND S7 AND S10 270 Efter begr. 92 92 10 1 Medline 2021-04-16 Kl. 10:00 Begränsningar · språk eng · år 2005–2021 · peer review 1.MH”mental health” 2.MH“mental disorders” 3.”mental illness” 4.S1 OR S2 OR S3 5.MH”nurses” 6.nurse* 7.S5 OR S6 8.MH”hospitals” 9.”general hospital” 10.S8 OR S9 42513 166112 34196 219398 40086 381208 381208 80788 373627 452808 11.S4 AND S7 AND S10 179
Bilaga 2 Artikelmatris (1:8) Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Andersson, H., Hammarbäc k, S., Holmberg, M. (2020). Registered nurses’ experiences of assessing patients with mental illness in emergency care: A qualitative descriptive study. Nordic Journal of Nursing research S:151–161 Sverige The aim of the study was to describe RNs’ experienc es of assessing patients with mental illness in EC. Inklusionskriterier: Sjuksköterskor med eller utan specialistutbildning. Exklusionskriterier: Ej uppgett. Urvalsförfarande: Målmedvetet prov för att få ut variation på ålder, kön och erfarenhet Urval 28 deltagare från regionens enhet. Beskrivning slutlig studiegrupp (antal, ålder, kön etc.): 28 deltagare, 18 kvinnor, 10 män. Åldersintervall 31-61år. Datainsamlingsmet od: Öppna enskilda intervjuer som spelades in. Transkription av data. Analysmetod: Kvalitativ beskrivande. Intervjuerna bearbetades och kodades.
Ange studiens styrkor och svagheter – betydelse för tillförlitlighet/trovärdigh et: Styrkor: Stor mängd kvalitativ interjudata som bidrog till stor variation.
Analysen av data gick i linje med målet att induktivt beskriva mönster.
Slutgiltiga analysen av data skedde på kritiska seminarier som
involverade författarna samt personer som ej varit inblandade i studien.
Svagheter: Ganska bred förståelse för begreppet ”psykisk sjukdom” hos deltagarna. Upplevelse av bristande kompetens för att bedöma olika typer av psykisk sjukdom. Känslan att mer kunde göras för patienten. Upplevd tidsbegränsni ng att ej hinna göra korrekta bedömningar om tillståndet berodde på psykisk eller somatisk sjukdom. Utmaning att förstå och lita på patienten skapade en osäkerhet. Osäkerheten upplevdes som en följd av begränsad utbildning.
Bilaga 2 Artikelmatris (2:8) Författare, år, titel,
tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Brunero, S., Buus, N., & West, S. (2017). Categorising Patients Mental Illness by Medical Surgical Nurses in the General Hospital Ward: A
Focus Group Study.
Archives of Psychiatric Nursing, 31(6), 614–623. https://doi.org/10.101 6/j.apnu. 2017.09.003. Australien To gain insight into medical surgical nurses' process(es) of categorising mental illness in general hospitals. Inklusionskriterie r: medicinska kirurgiska sjuksköterskor utan erfarenhet att vårda psykiatriska patienter. Urval: 16 sjuksköterskor från två olika avdelningar.10 kirurgiska och 6 från infektionsavdelni ng. 5 manliga och 11 kvinnliga sjuksköterskor. Datainsamlingsm etod: gruppdiskussion med öppna frågor. Dataanalys: kvalitativ analys, transkribering. Styrkor: välskriven metod och peer review. Svagheter: studiens gjordes i ett sjukhus med två avdelningar Resultatet: Patienter kategoriserad es som hanterade patienter, oförutsägbara patienter, emotionella patienter och farliga patienter.
Bilaga 2 Artikelmatris (3:8)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värderin g Resultat Chou, H.-J., & Tseng, K.-Y. (2020). The Experience of Emergency Nurses Caring for Patients with Mental Illness: A Qualitative Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(22), 8540. https://doi.org/10.3 390/ijerph1722854 0 Taiwan
The aim of this study was to explore the experience of emergency department nurses in caring for patients with mental illness Inklusionskriteri er: taiwanesiska sjuksköterskor 20 år och äldre med giltig legitimation. arbetserfarenhet i minst ett år. Urval: 17 sjuksköterskor från akutmottagning. 4 män och 13 kvinnor mellan 26 och 50 år. medelåldern 33. Datainsamlings metod: intervjuer. Dataanalys: tematisk innehållsanalys. Styrkor: välskriven metod och peer review. Svagheter: från en avdelning och ett sjukhus.
Fyra teman och sex underteman framkom som beskrev erfarenheterna av akutsjuksköterska som vårdade patienter med psykisk sjukdom: (1) Tankesätt, (2) Problemet med psykiatrisk vård (Våld och isolering och hjälplöshet och brist på terapeutisk kommunikationsför måga), (3) Påverkan av öppet utrymme (otillräcklig säkerhet och integritet) och (4) Psykiatrisk omvårdnadens utbildningsbehov (förbättring av kognition hos patienter med psykiska sjukdomar och förändring av negativt tänkande till positivt tänkande.)
Bilaga 2 Artikelmatris (4:8) Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Green, C., Olasoji, M., Plummer, V., Weare, R. (2019). ICU nurses feel unprepared to care for patients with mental illness: A survey of nurses’ attitudes, knowledge, and skills. Intensive & Critical Care Nurcing, s: 37 – 42. Australien. To examine the knowledge, skills, and attitudes of a cohort of Australian nurses towards caring for patients with mental illness in the intensive care unit. Population d.v.s. inklusionskriterier respektive exklusionskriterier: Alla sjuksköterskor som arbetade på en intensivvårdsenhet blev inbjudna att delta i studien. Urvalsförfarande: Första urval: 124 st. Bortfall: 12 st. Andra urval: 112 st. Bortfall: 70 st. Uteslöts: 2 st. Slutlig studiegrupp: 40 st. Beskrivning slutlig studiegrupp: 40 deltagare (33st kvinnor). Varierande ålder och erfarenhet. 8st hade erfarenhet från psykiatrisk vård. Datainsamlingsmet od: Frågeformulär med anonyma svar via webben. Analysmetod: Kvalitativ beskrivande statistik. Kategoriskt data presenterades som procentandel av svar. Frågeformuläret utvecklades i samarbete mellan kliniker och forskare. Frågorna testades först i en lite grupp om 12 deltagare för att sedan utvärderas. Endast mindre omformuleringar gjordes efter utvärderingen. Relativt litet antal deltagare för att kunna representera en hel yrkesgrupp.
Upplevelsen att dessa patienter var mer benägna att självskada eller bli våldsamma var övervägande. Deltagarna upplevde sig kunna vara bättre förberedda för att hantera omvårdnad som rör patienter med psykisk sjukdom. Majoriteten av deltagarna upplevde sig ha god förståelse för orsakande faktorer till psykisk ohälsa. Trotts detta kände endast 7 deltagare sig redo att ta hand om patienter med psykisk sjukdom. Deltagarna kände empati för patienterna men menade att bristen på utbildning och tid hindrade patientmötet att bli
Bilaga 2 Artikelmatris (5:8)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
MacNeela, P., Scott, P. A., Treacy, M., Hyde, A., & O’Mahony, R. (2012). A risk to himself: Attitudes toward psychiatric patients and choice of psychosocial strategies among nurses in medical-surgical units.
Research in Nursing & Health, 35(2), 200–213. https://doi.org/10.1002/nur .21466 Irland The aim of this study was to assess whether nurses working in general hospitals have access to stereotyp ed perceptio ns or specializ ed insights on psychiatr ic patients. Urval: 13 kvinnliga sjuksköterskor som jobbade på två irländska akutvårds sjukvård. Datainsamlingsm etod: intervju med deltagarna som pratade om åsikter och tankar om ett patientfall. Dataanalys: tematisk och innehållsanalys. Svagheter: studiens resultat är baserat på patientfall vilket minskar överförbarhe ten. Det finns inga relationer och interaktion mellan sjukskötersk an och patienten. Sjukskötersko rnas upplevelse av fallen var olika: vissa beskrev patienten som sårbar, utsatt och en fara till sig själv och andra upplevde patienten som krävande, aggressiv och farlig.
Bilaga 2 Artikelmatris (6:8) Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Marynowsk i-Traczyk, D. & Broadbent, M (2011). Australasia n Emergency Nursing Journal. Sid: 172– 179 Australien The aim of the study was to articulate the experienc es of ED nurses caring for clients with a mental illness in the ED. Population d.v.s. inklusionskriterier respektive exklusionskriterier Sjuksköterskor som arbetat i 18–65 år. Urvalsförfarande: Målmedveten sökning efter deltagare som hade kunskap om
fenomenet som skulle undersökas. Urval: Ej redovisat. Ev. bortfall: Inget Beskrivning slutlig studiegrupp: 6 st. Datainsamlingsmet od: Semistrukturerade intervjuer.
Ange studiens styrkor och svagheter – betydelse för
tillförlitlighet/trovärdig het
Styrkor: Genom att använda en
hermeneutisk
fenomenologisk metod behandlades varje deltagare i studien som unik och individuell. Varje deltagares unika sätt och därigenom underlättar upplevelsen som redovisades. Tydlig redovisning av tillvägagångsätt på dataanalysen. Tydlig förklaring varför bara 6 deltagare behövdes till studien. Svagheter: Ej redovisat Sjuksköterskor na identifierade tre huvudteman r/t upplevelsen att vårda patienter med psykisk sjukdom i somatiska vård:
Tid och dess
inverkan på patienten och sjuksköterskan. Miljöns inverkan på optimal vård och den fysiska miljöns påverkan för personcentrera d vård.
Bilaga 2 Artikelmatris (7:8) Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Poggenpoel, M., Myburgh, C. P. H., & Morare, M. N. (2011). Registered nurses’ experiences of interaction with patients with mental health challenges in medical wards in Johannesburg : RN interaction with patients with mental health Sydafrika The aims of this research were to explore and describe registered nurses' experiences of interacting with patients with mental health challenges in the medical wards of a public hospital in Johannesburg . Inklusionskriterier: sjuksköterskor från medicinska avdelningar med minst ett års erfarenhet samt engelsktalande. Urval: 8 kvinnliga sjuksköterskor mellan 30 och 50 år. Datainsamlingsmeto d: individuella fenomenologiska intervjuer spelades in och transkriberades. Dataanalys: Tematiska analys med underkategorier. Styrkor: trovärdighet i den kvalitativa forskningen användes i studien, peer review gjordes. En välskriven forskningsmeto d samt beskrivning av deltagarnas demografi. Svagheter: studiens gjordes bara i medicinska avdelning. Resultatet visar sjuksköterskorna s upplevelser av rädsla, frustration, fara och olycklighet. Brist på kunskap inom psykisk ohälsa.
Bilaga 2 Artikelmatris (8:8)
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Reed, F., & Fitzgerald, L. (2005). The mixed attitudes of nurse’s to caring for people with mental illness in a rural general hospital. International Journal of Mental Health Nursing, 14(4), 249–257. https://doi.org/10.11 11/j.1440-0979.2005.00389.x The purpose of this study was to explore rural nurses’
attitudes and how they affect care, the problems they associate with providing care, and the impact of education, support, and experience. Inklusionskriteri er: urval: 10 sjuksköterskor från två avdelningar på ett sjukhus. Datainsamlings metod: halvstrukturerad e intervjuer spelades in. Dataanalys: kvalitativa innehållsanalys. Styrkor: tydligt och noggrant spår av arbetet och peer review. Resultatet visar att sjuksköterskorn as upplevelse berodde på deras förmåga att vårda dessa patienter. vissa av deltagarna gav negativa attityder medan andra hoppades på att kunna ge en bra vård till patienter med psykisk sjukdom. Det visade att sjuksköterskorn a behövde utbildning inom psykiatriska sjukdomar och en begränsad förmåga att ge vård till dessa patientgrupper.
