Användning av kognitiva hjälpmedel i
aktiviteter för barn och ungdomar med
autismspektrumtillstånd
En litteraturstudie
Use of cognitive aids in activities for children
and adolescents with autism spectrum
disorders
A literature reviewFörfattare: Amanda Eliasson och Sandra Karlsson Termin 5, år 2018 Examensarbete: Grundnivå, 15 hp Huvudområde: Arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Helen Lindner, universitetslektor, Örebro universitet. Examinator: Marie Holmefur, universitetslektor, Örebro universitet.
Örebro Universitet
Institutionen för hälsovetenskaper
Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng, inom ämnet arbetsterapi
Svensk titel: Användning av kognitiva hjälpmedel i aktiviteter för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. En litteraturstudie.
Engelsk titel: Use of cognitive aids in activities for children and adolescents with autism spectrum disorders. A literature review.
Författare: Amanda Eliasson och Sandra Karlsson Datum: 181214 Antal ord: 8482 Sammanfattning:
Bakgrund Arbetsterapeuter kan bland annat arbeta med barn och ungdomar med
autismspektrumtillstånd som har kognitiva nedsättningar. Diagnosen grundar sig i kognitiva nedsättningar som kan leda till svårigheter inom tre övergripande områden: social interaktion, kommunikation och begränsande beteenden. Dessa nedsättningar kan kompenseras med hjälp av låg- och högteknologiska hjälpmedel och underlätta deras aktivitetsutförande i vardagen.
Syfte Syftet är att beskriva användning av kognitiva hjälpmedel i aktiviteter för barn och
ungdomar med autismspektrumtillstånd.
Metod För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Elva kvantitativa artiklar valdes från
databaserna CINAHL Plus with Full Text och PsycINFO. Samtliga artiklar genomgick kvalitetsgranskning innan dataanalys påbörjades. Dataanalysen mynnade ut i en analysmatris som lade grunden för litteraturstudiens resultat.
Resultat Låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel används för barn och ungdomar
med autismspektrumtillstånd i vardagliga aktiviteter. De kognitiva hjälpmedlen möjliggjorde social interaktion och kommunikation för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd. De förebyggde även förekomsten av begränsade beteenden för dem.
Slutsats Diagnosen autismspektrumtillstånd innefattar blandade kognitiva nedsättningar som
innebär att den ena individen inte är den andra lik, vilket gör att användningen av kognitiva hjälpmedel inte fungerar på samma sätt för alla med diagnosen. Som arbetsterapeut är det därför av stor vikt att arbeta klientcentrerat och vid val av kognitivt hjälpmedel utgå från aktivitet med denna målgrupp för att möjliggöra förbättring av aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter. Vidare forskning efterfrågas inom området för att möjliggöra generalisering av resultatet och stärka hjälpmedlens evidens.
Sökord Aktiviteter i dagliga livet, Autismspektrumstörning, Barn och ungdom, Hjälpmedel
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1
2. BAKGRUND ... 1
2.1. Aktivitet och aktivitetsutförande ... 1
2.1.1 Aktiviteter för barn och ungdomar ... 1
2.2. Kognition ... 2
2.3. Autismspektrumtillstånd ... 2
2.3.1. Nedsatt förmåga till social interaktion ... 2
2.3.2. Nedsatt förmåga till kommunikation ... 2
2.3.3. Begränsade beteenden ... 3
2.4. Kognitiva hjälpmedel ... 3
2.4.1. Kognitiva hjälpmedel och dess påverkan på aktivitetsförmåga hos barn och ... 3
ungdomar med AST... 3
2.5. Problemområde ... 4 3. SYFTE ... 5 4. METOD ... 5 4.1. Litteratursökning ... 5 4.2. Urval ... 10 4.3. Kvalitetsgranskning ... 10 4.4. Dataanalys ... 11 4.5. Forskningsetiska ställningstagande ... 11 5. RESULTAT ... 12
5.1. Kognitiva hjälpmedel och dess aktivitetskategorier för barn och ungdomar med . 12 AST ... 12
5.2. Kognitiva hjälpmedel som möjliggör social interaktion för barn och ungdomar med AST ... 13
5.2.1. Fri lek ... 13
5.2.2. Stillsamma fritidsaktiviteter ... 14
5.2.3. Skoluppgifter ... 14
5.2.4. Sport ... 14
5.3. Kognitiva hjälpmedel som möjliggör kommunikation för barn och ungdomar med AST ... 15
5.3.1. Fri lek ... 15
5.3.2. Stillsamma fritidsaktiviteter ... 15
5.4. Kognitiva hjälpmedel som förebygger förekomsten av begränsade beteenden för ... 15
barn och ungdomar med AST ... 15
5.4.1. Fri lek ... 16 5.4.2. Stillsamma fritidsaktiviteter ... 16 5.4.3. Skoluppgifter ... 16 5.4.4. Sport ... 17 5.4.5. ADL ... 17 6. DISKUSSION ... 18 6.1. Resultatdiskussion... 18
6.1.1. Kognitiva hjälpmedel och dess användningsområden för barn och ungdomar med AST ... 18
6.1.2. Kognitiva hjälpmedel som möjliggör social interaktion för barn och ungdomar
med AST ... 18
6.1.3. Kognitiva hjälpmedel som möjliggör kommunikation för barn och ungdomar med AST ... 19
6.1.4. Kognitiva hjälpmedel som förebygger förekomsten av begränsade beteenden för barn och ungdomar med AST ... 20
6.2. Metoddiskussion ... 20 6.3. Arbetsterapipraxis ... 22 6.4. Vidare forskning? ... 23 7. SLUTSATS ... 23 8. REFERENSER ... 24 BILAGA 1 – Artikelmatris BILAGA 2 – Analysmatris
1
1.
INLEDNING
Arbetsterapeuter kan bland annat arbeta med personer som på grund av olika
nedsättningar har behov av stöd i vardagen i form av kognitiva hjälpmedel. Dessa kan kompensera för personers kognitiva nedsättningar och har bland annat visat sig vara bra för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd genom ökad trygghet och självständighet. Författarna är intresserade av att se över kunskapsläget om hur kognitiva hjälpmedel används och möjliggör samt förebygger de kognitiva nedsättningarna för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd.
2. BAKGRUND
2.1. Aktivitet och aktivitetsutförande
Aktivitet är ett centralt begrepp inom arbetsterapi (1) då det är grundläggande att ha möjlighet att kunna utföra sina dagliga aktiviteter på ett tillfredsställande sätt. Dagliga aktiviteter innefattar allt vad en person gör, från självvalda meningsfulla aktiviteter till nödvändiga basala aktiviteter exempelvis aktiviteter i dagliga livet (ADL), fri lek och fritid (2). För att uppnå ett tillfredsställande aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter är det av vikt att personen upplever sig ha en god aktivitetsbalans mellan aktivitet och återhämtning (3). Aktivitetsutförandet i dagliga aktiviteter påverkas av och samverkar med personens förmåga, miljöns utformning samt aktivitetens krav (4). Vid
svårigheter med aktivitetsutförandet är det till fördel om arbetsterapeuten använder sig av ett klientcentrerat förhållningssätt (1). Detta innebär att arbetsterapeuten ser
klienten som en enskild individ med dess styrkor och svagheter. Det är viktigt att arbetsterapeuten tar hänsyn och använder sig av klientens kunskap och insikt om sig själv, som då leder till att klienten i så stor utsträckning som möjligt kan vara delaktig i arbetsterapibehandlingen (1). När utförandet av dagliga aktiviteter utförs på ett tillfredsställande sätt, inger det också en känsla av delaktighet (5). Det är en subjektiv känsla som är individuell och föränderlig. Det innebär att känslan av delaktighet kan fås i både aktivitet och sociala sammanhang, beroende på individens förmågor och egenskaper (5). Att känna delaktighet är viktigt, då det bland annat leder till en känsla av att tillhöra och att vara behövd av andra, som i sin tur bidrar till meningsfullhet i aktivitetsutförandet (4, 6).
2.1.1 Aktiviteter för barn och ungdomar
I takt med barns utveckling handlar deras dagliga aktiviteter främst om basala ADLaktiviteter, utbildning, fri lek, sport och stillsamma fritidsaktiviteter (7–10). Barnen förväntas exempelvis kunna klä på sig och sköta den personliga hygienen någorlunda självständigt. I skolan (11) förväntas barnen vara delaktiga i
skolaktiviteter, bland annat genom att fokusera på skoluppgifter, vara organiserad som att ha med sig rätt material till lektionerna och att delta i rastaktiviteter.
Barn samspelar med andra vid fri lek, sport- och stillsamma fritidsaktiviteter (8–10, 12). Fri lek innebär ostrukturerade lekaktiviteter som exempelvis fantasilek eller rollspel som kan kräva turtagning och initiativtagande (9, 13). Stillsamma
fritidsaktiviteter innefattar lugnare och ostrukturerade aktiviteter som att läsa en bok, interagera socialt eller kommunicera med andra öga-mot-öga eller via sociala medier.
2
Sportaktiviteter är mer strukturerade aktiviteter, där samtliga deltagare följer gemensamma regler, till exempel vid fotboll (9, 13). Ju äldre barnen blir, desto fler aktiviteter förväntas dem kunna utföra och mer självständigt (9,14) För ungdomar handlar aktiviteterna förutom de tidigare nämnda, dessutom om instrumentell ADL (2) som att sköta om hem och pengahantering samt att högre krav ställs i skolan. Den fria leken har i regel utbytts mot fler sport- eller stillsamma fritidsaktiviteter vartefter barnen blir äldre (7, 9). Aktiviteter är olika komplexa och kräver därför olika kognitiva förmågor för att de ska kunna utföras (7).
2.2. Kognition
Kognition är något alla människor har och ständigt använder sig av i vardagen. Enligt Lidz (15) definieras kognition “som en persons förmåga att förvärva eller ta in och använda information för att anpassa sig till omgivningens krav.” De kognitiva funktionerna är många och innefattar uppmärksamhet, visuell bearbetning, minne, informationsbearbetning samt exekutiva funktioner. Det är en komplicerad samverkan mellan olika delar i hjärnan (16). Personer med diagnosen autismspektrumtillstånd (AST) (17) har vanligtvis en eller flera kognitiva nedsättningar.
2.3. Autismspektrumtillstånd
AST är numera en samlingsdiagnos som blir allt mer vanlig i dagens samhälle (18– 20). Inom diagnosen AST tillhör autism, atypisk autism, asperger syndrom samt andra mer ovanliga autismliknande tillstånd (17, 18). Diagnosen är till stor del genetisk och de patologiska förändringarna hos personer med AST innebär störningar i centrala nervsystemet (18, 21, 22). Vanligtvis diagnostiseras personerna med AST under barnaåren och diagnosen kvarstår resten av livet, men i varierande utsträckning på grund av hur väl personerna lär sig hantera konsekvenserna av sin diagnos (21–23).
AST grundar sig i tre övergripande kognitiva nedsättningar som kan leda till
svårigheter inom social interaktion, kommunikation samt begränsade beteenden (24). De kognitiva nedsättningarna ter sig olika och i olika grad mellan individer (17).
2.3.1 Nedsatt förmåga till social interaktion
Personer med AST kan exempelvis ha svårigheter med att samspela med andra, vilket kan innebära att ha svårt att använda kroppsspråk, ansiktsuttryck samt att upprätthålla ögonkontakt (21, 23, 24). I vardagen kan detta bli tydligt i många olika situationer, då samhället ständigt kräver ett socialt samspel (23). Förmågan att se saker ur någon annans perspektiv och att förstå att andra människor kan tänka och känna på ett annat sätt är också en nedsättning som kan ställa till med problem i vardagen för barn och ungdomar med AST (21, 23, 24). Detta kan exempelvis bli tydligt genom att barn och ungdomar ofta har några få jämnåriga kamrater och kan ha svårigheter att upprätthålla dessa relationer, då det kräver ömsesidigt intresse och engagemang (17, 24).
2.3.2 Nedsatt förmåga till kommunikation
För personer med AST kan det vara påfrestande att kommunicera med andra, dels för att talutvecklingen kan vara fördröjd, inte utvecklas alls eller för att de kan ha svårt att kompensera bristen av verbal kommunikation med gester och mimik (24). Det är
3
också vanligt att dem har ett så kallat ekotal, vilket innebär en upprepning av ord flera gånger samt att deras samtalsröst har en enformig ton (17, 21). En annan begränsning för barn och ungdomar med AST kan också vara att förstå språket bokstavligt, då de gärna tolkar ordagrant. Med dessa begränsningar kan det vara jobbigt för dem att kommunicera och upprätthålla en dialog med andra människor som inte känner till deras begränsningar (17). Vidare har barn med AST ofta svårt att kommunicera i lek som kräver fantasi, vilket kan bli ett hinder när barnen försöker delta i lek med andra barn (17, 24).
2.3.3 Begränsade beteenden
Personer diagnostiserade med AST kan också uppvisa ett begränsat beteende (24). Detta kan exempelvis bestå av utåtagerande beteenden som raseriutbrott och gråt (23) eller i stereotypiska och repetitiva beteenden som att gunga sin kroppsvikt från sida till sida eller att upprepat klappa sina händer (17, 24). Det begränsade beteendet kan också innebära att barn och ungdomar med AST föredrar att göra en sak i taget och att alla saker har sin rätta plats. De kan ha en bristande simultankapacitet och ha svårt att dela sin uppmärksamhet mellan olika saker och situationer (23, 25). I och med detta är rutin och struktur mycket viktigt för barn och ungdomar med AST för att de ska veta vad som ska hända (24). En annan svårighet för barn och ungdomar med AST som påverkar deras begränsade beteenden är att de kan ha bristande central coherence (23). Det innebär att ha svårt att se helheten av saker och ting och att dem hakar upp sig på små och ibland oväsentliga detaljer utan att ha förmågan att se helheten.
Sammanfattningsvis kan barn och ungdomar med AST ha varierande nedsättningar och i olika utsträckning. Genom att använda låg- och/eller högteknologiska kognitiva hjälpmedel kan barn och ungdomar med AST kompensera sina svårigheter i de tre övergripande kognitiva nedsättningarna (17, 24) för att klara av dagliga aktiviteter i vardagen.
2.4. Kognitiva hjälpmedel
Kognitiva hjälpmedel innebär olika former av hjälpmedel som på något sätt stöttar personens kognitiva funktioner i dagliga aktiviteter (26–28). Det finns en uppsjö av kognitiva hjälpmedel som är olika avancerade (26, 27). Dessa hjälpmedel brukar delas in i låg- och högteknologiska. Lågteknologiska kognitiva hjälpmedel innefattar
hjälpmedel som inte är teknikbaserade exempelvis papperskalender, bildstöd och social berättelse (26, 29–31). Högteknologiska kognitiva hjälpmedel är teknikbaserade och innefattar exempelvis smarta telefoner, iPad och elektroniska tidshjälpmedel som timstock (26, 30, 31).
2.4.1 Kognitiva hjälpmedel och dess påverkan på aktivitetsförmåga hos barn och ungdomar med AST
Kognitiva hjälpmedel kan underlätta vardagen exempelvis genom att ge en ökad trygghet och självständighet med bland annat struktur, planering, påminnelse och ökad tidsuppfattning (26, 27)för personer med AST. Ett kognitivt hjälpmedel har i syfte att kompensera för personens funktionsnedsättning och på så vis öka personens
aktivitetsförmåga i vardagen (7, 26). I sin tur ger detta en känsla av att tillhöra, självständighet samt delaktighet, vilket är viktigt för alla människor (7).
4
I studier har evidens påvisat att mobil och surfplattor var ett effektivt stöd för ökad självständighet och aktivitetsutförande (32, 33). Weaver (32) menade att mobil och surfplattor kunde med fördel användas i skolmiljö för barn och ungdomar med AST för att underlätta under lektionstid med ökad självständighet. En annan studie (33) har påvisat liknande resultat och menade att högteknologiska kognitiva hjälpmedel kunde ge stöd vid inlärning och vid kognitiva svårigheter som bristande tidsperception för personer med AST. Vidare visade båda studierna (32, 33) att det var vanligt och effektivt att använda bilder/videor i dator eller andra bärbara enheter som stöd vid inlärning av exempelvis dagliga aktiviteter, i arbetsuppgifter och när fokus ska bytas i eller mellan uppgifter för personer med AST. Annan forskning (30, 34) har påvisat att video på dator också kunde påverka personer med AST:s sociala förmåga. Dessutom visade forskning (30, 31) att användande av bildstöd gav goda resultat på socialt beteende och i lek med andra för barn med AST. Vidare menade Tanner et al. (30) och Gordon et al. (35) att användande av bildstöd också gav goda resultat på
kommunikationsförmåga hos barn med AST. Samtliga studier (30–35) påvisade att kognitiva hjälpmedel kunde öka aktivitetsutförandet i vardagen för personer med AST.
2.5. Problemområde
Enligt litteratur och tidigare forskning (18–20, 22, 25)är AST en diagnos som ökar, framförallt bland barn och ungdomar. I och med diagnosen kan ett flertal
nedsättningar och svårigheter begränsa personernas aktivitetsutföranden i dagliga aktiviteter. Idag arbetar många arbetsterapeuter med att försöka underlätta för denna målgrupp i deras dagliga aktiviteter med bland annat kognitiva hjälpmedel (36). Arbetsterapeuter behöver öka sin kunskap kring kognitiva hjälpmedel för målgruppen då antalet som diagnostiseras ökar (37).
Det har tidigare gjorts litteraturstudier kring interventioner och hjälpmedel för barn och ungdomar med AST (30–33, 35). Författarna har inte funnit studier som enbart fokuserat på låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel och hur de kompenserar för diagnosens tre övergripande kognitiva nedsättningar. Detta motiverar varför denna studie kan genomföras och fylla ett behov inom arbetsterapipraxis för målgruppen. Den kunskap som avses att skapas kan hjälpa arbetsterapeuter att kunna precisera sina insatser med kognitiva hjälpmedel för barn och ungdomar med AST för att hjälpa dem på bästa möjliga sätt utifrån deras svårigheter. Det är därför relevant att beskriva och sammanställa kunskapsläget idag om hur kognitiva hjälpmedel används hos barn och ungdomar med AST samt hur de möjliggör och förebygger de kognitiva
nedsättningarna, för att stärka den befintliga kunskapen.
5
3.
SYFTE
Syftet är att beskriva användning av kognitiva hjälpmedel i aktiviteter för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd.
Frågeställningar:
- Vilka låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel används för barn och ungdomar med AST och till vilka aktiviteter används de?
- Hur möjliggör kognitiva hjälpmedel social interaktion för barn och ungdomar med AST?
- Hur möjliggör kognitiva hjälpmedel kommunikation för barn och ungdomar med AST?
- Hur förebygger kognitiva hjälpmedel förekomsten av begränsade beteenden för barn och ungdomar med AST?
4.
METOD
Litteraturstudie (38, 39) valdes som metod för att beskriva den befintliga kunskapen om hur kognitiva hjälpmedel används och möjliggör samt förebygger de kognitiva nedsättningarna för barn och ungdomar med AST. Litteraturstudien genomfördes med ett givet syfte och frågeställningar och de inkluderade artiklarna analyserades och sammanställdestill litteraturstudiens resultat.
4.1. Litteratursökning
Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes 181017 i databaserna Cinahl Plus with full text och PsycINFO. Cinahl (39) är en databas som innehåller
omvårdnadsforskning, där arbetsterapi innefattas. I PsycINFO (39) finns det forskning kring psykologi och omvårdnad, som lämpar sig bra utifrån vårt syfte och
problemområde med barn och ungdomar med AST.
I litteratursökningen var inklusionskriterierna (40) barn och ungdomar med AST, att artiklarna berörde låg- och/eller högteknologiska kognitiva hjälpmedel samt
aktiviteter. För att förfina sökresultatet användes avgränsningar (41) som att artiklarna skulle vara skrivna på engelska, publicerade inom en tioårsperiod samt vara peer reviewed. Vetenskapliga studier som innefattade barn och ungdomar med AST och som även hade andra diagnoser exkluderades. Litteraturstudier exkluderades också.
Innan den systematiska sökningen påbörjades, gjordes ett antal provsökningar (42) i ovanstående databaser med fritext för att hitta relevanta sökord och
sökordskombinationer utifrån studiens syfte. Sökorden identifierades genom att bryta ner syftet i dess nyckelbegrepp samt genom att undersöka andra artiklars keywords och ämnesord. Exempel på fritextsökord som användes i provsökningarna var autism spectrum disorder, child, cognitive aid och occupational therapy. Sökorden och dess synonymer delades in i sökblock och kombinerades med booleska operatorer (41). Genom en snabb granskning av sökresultatets titlar, framkom det att sökorden gav relevanta träffar.
6
I den riktiga sökningen användes trunkering (39, 41) och frassökning (43) på vissa sökord exempelvis child* och “handheld devices”. Trunkering och frassökning användes för att fånga upp samtliga böjningar av sökordet samt för att precisera sökningen. De sökord som valdes var: autistic spectrum disorder, child*, adolescence, adolescents, elementary school students, middle school students, high school students, “handheld devices”, assistive technology, “personal digital assistant”, “cognitive aid”, “self-help devices”, “social stories”, activity schedules, PECS, “daily living skills”, independence, activit* och occupational therapy. För fullständig redovisning av sökning, se tabell I.
Ämnesord (41) användes i båda databaserna för att ytterligare precisera sökträffarna. De ämnesord som hade relevant innebörd för problemområdet valdes att användas, övriga sökord söktes med fritext (42). Sökorden som söktes med ämnesord var olika i respektive databas och beror på att databaserna har olika ämnesordlistor, där
synonymerna skiljer sig åt. Till exempel i Cinahl ingick inte asperger syndrom i ämnesordet autistic disorder, utan var ett eget ämnesord. Detta resulterade i att två sökningar med dessa ämnesord gjordes för att sedan kombineras med booelska operatorn OR (41), då endast ett av sökorden behövde finnas med i artikeln. I PsycINFO ingick asperger syndrom i ämnesordet autistic spectrum disorder och därmed räckte det med en sökning.
Sökorden delades upp i fyra block där sökorden grupperades utifrån syftet för att omfatta problemområdet enligt Fribergs rekommendationer (41). Block ett, diagnosblocket, innefattade AST. Block två, målgrupps-blocket, innefattade barn, ungdom samt olika åldrar på skolelever för att bredda sökningen och inkludera barn och ungdomar i olika miljöer. Block tre, låg- och högteknologiska kognitiva
hjälpmedelsblocket, bestod av låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedelssökord. Block fyra, aktivitet och arbetsterapi-blocket, innehöll sökord inom aktivitet och arbetsterapi. Booelska operatorn OR (41) användes sinsemellan sökorden i samtliga block då endast ett av sökorden i vardera block behövde beröras i sökträffarna. Slutligen kombinerades samtliga block med booelska operatorn AND och gav litteraturstudiens sökträffar.
Tabell I, Sökmatris för artiklar. Nr Sökord Cinahl (Ämnesord = Ä, Fritext=F) Antal träffar, 181017 PsycINFO (Ämnesord = Ä, Fritext=F) Antal träffar, 181017 Urval 1
Titel Urval 2 Abstract Urval 3 Dubbletter Urval 4 Full text
S1 Autistic Spectrum Disorder 18,561 “Autistic Disorder”
(Ä) 39,029,“Autistic Spectrum Disorder”(Ä)
S2 Asperger Syndrome 1,353, "Asperger
Syndrome"(Ä)
S3 S1 OR S2 19,285
S4 Child* 643,085 (F) 822,604 (F)
S5 Adolescence 433,291 (F) 79,228 (F)
S6 Adolescents 107,438 (F) 433,278 (F)
S7 Elementary School Students 4,560 "Students,
Elementary" (Ä) 39,272 “Elementary School Students”(Ä)
S8 Middle School Students 3,169 "Students, Middle
School"(Ä) 7,986 “Middle School Students” (Ä)
S9 High School Students 7,970 "Students, High
School"(Ä) 30,389 “High School Students” (Ä)
S11 “Handheld Devices” 129 (F) 149 (F)
S12 Assistive Technology 2,995"Assistive
Technology"(Ä) 1,830 “Assistive Technology” (Ä)
S13 “Personal Digital Assistant” 293 (F) 220 (F)
7 S14 “Cognitive Aid” 37 (F) 21 (F) S15 “Self-help Devices” 8 (F) 782 (F) S16 S11 OR S12 OR S13 OR S14 OR S15 3,415 2,714 S17 “Social Stories” 72 (F) 243 (F) S18 “Activity Schedules” 29 (F) 127 (F) S19 PECS 316 (F) 1,300 (F) S20 S17 OR S18 OR S19 415 1,665 S21 S16 OR S20 5,648 4,375
S22 “Daily Living Skills” 217 (F) 634 (F)
S24 Activit* 286,813 (F) 456,869 (F)
S25 Occupational Therapy 18,361 “Occupational
Therapy” (Ä) 7,546 “Occupational Therapy” (Ä)
S26 S22 OR S23 OR S24 OR S25 311,861 488,633
S27 S3 AND S10 AND S21 AND S26 32
S28 S1 AND S10 AND S21 AND S26 103
S29 Peer reviewed, english language och published date: 2008-2018
25 19 8 4
S30 Peer reviewed, english language och
published date: 2008-2018
52 28 22 16 8
10
4.2. Urval
Sökningarna gav 25 respektive 52 sökträffar i databaserna Cinahl och PsycINFO. Samtliga sökträffar granskades utifrån titel och 19 respektive 28 artiklar var av
intresse utifrån studiens syfte. Dessa artiklars abstract lästes och en ytterligare gallring gjordes. Detta resulterade i åtta respektive 22 artiklar från Cinahl och PsycINFO som var relevanta utifrån studiens inklusionskriterier. En kontroll av dubbletter gjordes och sex artiklar återfanns i båda databasernas sökresultat och valdes därför bort från PsycINFO. Därefter lästes återstående 24 artiklar i sin helhet. Efter läsning i fulltext exkluderades tolv artiklar som inte svarade mot litteraturstudiens syfte. Återstående fyra respektive åtta artiklar bedömdes vara relevanta utifrån studiens
inklusionskriterier och inkluderades i litteraturstudien. En manuell litteratursökning (39, 41) gjordes i utvalda artiklars referenslistor för att kontrollera om andra artiklar som inte återfunnits vid databassökningarna kunde vara av intresse för att täcka in litteraturstudiens problemområde. Detta gav ytterligare två artiklar som var relevanta för litteraturstudien och valdes att inkluderas. Ett fåtal artiklar återfanns ej att läsa i fulltext via Örebro Universitetbiblioteks databaser men hittades i fulltext via Google’s sökmotor. Efter läsning i fulltext genomgick 14 relevanta artiklar en
kvalitetsgranskning.
4.3. Kvalitetsgranskning
En kvalitetsgranskning gjordes som en del av urvalsprocessen för att kritiskt granska artiklarna och värdera dess pålitlighet (39). Kvalitetsgranskningen av artiklarna gjordes enligt Forsberg och Wengströms (39) granskningsmall för
kvasiexperimentella studier. Detta gjordes genom att granska artikelns syfte utifrån hur tydligt frågeställningarna var beskrivna samt om studiedesign var relevant i förhållande till studiens syfte (39). Urvalet kontrollerades utifrån inklusions- och exklusionskriterier och urvalsmetod. Vidare granskades urvalet genom att kontrollera om undersökningsgruppen var representativ med antal deltagare samt vart studien genomförts. Kvalitetsgranskning fortsatte med att undersöka studiens mätmetoder samt om dessa var kontrollerade med validitet och reliabilitet. Vidare granskades artiklarnas analys bland annat genom att kontrollera hur stort bortfall studierna hade, om den statistiska analysen var lämplig samt vilka huvudresultat artiklarna erhöll. Därefter värderades huruvida artiklarnas resultat kunde generaliseras till annan population och studiernas kliniska betydelse. Sedan gjordes en helhetsbedömning av kvalitetsgranskningen och artiklarna graderades med hög, medel eller låg kvalitet utifrån Forsberg och Wengströms kvalitetsvärderingstabell (39). För att uppnå hög kvalitet krävdes tydligt beskrivna frågeställningar, stort antal deltagare, relevanta statistiska metoder samt reliabilitets- och validitetstestade instrument. Författarna gjorde bedömningen att om artiklarna inte uppfyllde alla kriterierna men en majoritet av dem på hög kvalitet, innebar det medelkvalitet. För att en artikel skulle inkluderas i denna litteraturstudie önskades en kvalitetsbedömning med minst medelkvalitet utifrån Forsberg och Wengströms kvalitetsvärderingstabell (39). Av de 14 relevanta artiklarna bedömdes tre vara av låg kvalitet på grund av litet patientmaterial samt ej reliabilitets- och validitetstestade instrument och valdes därför att exkluderas från litteraturstudien. Återstående elva artiklar bedömdes vara av medelkvalitet och valdes att inkluderas i litteraturstudien. Tio av artiklarna var publicerade mellan år 20082018. Den elfte artikeln valdes utifrån manuell litteratursökning och var publicerad år 2006.
11
4.4. Dataanalys
Vid dataanalys har Fribergs tre analyssteg (38) tillämpats. I första steget lästes samtliga utvalda artiklar i sin helhet ett flertal gånger för att få djupare insikt kring respektive artikels innehåll (38). Författarna diskuterade artiklarnas resultat med varandra, vilket gav en tydligare bild av vad artiklarna innefattade och hur de besvarade litteraturstudiens frågeställningar.
Vid andra steget (38) sammanställdes artiklarnas bakgrundsinformation med bland annat titel och författare därefter syfte, metod, deltagare, hjälpmedel samt artikelns bedömda kvalitet i en artikelmatris. Hjälpmedel valdes att sammanställas i
artikelmatrisen, då det var relevant information för litteraturstudiens syfte och frågeställningar. Artikelmatrisen gjordes för att skapa en god struktur och gav en översikt av artiklarna. För fullständig redovisning av utvalda artiklar, se artikelmatris, bilaga 1.
Steg tre (38) innebar att identifiera likheter och skillnader i artiklarna samt att
sammanställa informationen som framkom genom analysen. Först färgmarkerades och antecknades informationen som var viktig i artiklarna utifrån litteraturstudiens syfte. Författarna fokuserade på litteraturstudiens frågeställningar och det som
färgmarkerades var: vilka kognitiva hjälpmedel som användes och till vilka aktiviteter som de användes i som stöd samt hur de kognitiva hjälpmedlen möjliggjorde barnen och ungdomarnas förmåga till social interaktion, kommunikation och förebyggde förekomsten av begränsade beteenden. Varje färg symboliserade litteraturstudiens respektive frågeställning i artiklarna för att se likheter och skillnader (38) sinsemellan. Dessutom jämfördes artiklarnas resultat gällande hur de kognitiva hjälpmedlen
möjliggjorde i vardagen för barn och ungdomar med AST. Vid färgmarkering uppmärksammades det att aktivitet var framträdande i samtliga artiklar. Därför antecknades artiklarnas samtliga aktiviteter, för att skapa aktivitetskategorier och gruppera in aktiviteterna i dessa. Varje aktivitetskategori innehöll liknande aktiviteter eller delaktiviteter. Till exempel att leka med bil eller docka kategoriserades in i aktiviteten fri lek. För fullständig redovisning, se resultat tabell II. Vid övriga
frågeställningar antecknades de kognitiva hjälpmedel artiklarna berörde och delades in i låg- respektive högteknologiska kognitiva hjälpmedel utifrån Bomans indelning (26). Därefter markerades vilka kognitiva hjälpmedel som möjliggjorde för respektive kognitiv nedsättning (social interaktion, kommunikation och/eller begränsade beteenden). Sedan sammanställdes den analyserade informationen i en analysmatris utifrån respektive frågeställning. Vid detta moment undersöktes även mer detaljerat hur det kognitiva hjälpmedlet möjliggjorde i respektive kognitiv nedsättning och fördes in i analysmatrisen. Analysmatrisen gav en tydlig överblick över vilken artikel som besvarade respektive frågeställning i litteraturstudien. För fullständig redovisning av analysmatrisen, se bilaga 2. Litteraturstudiens frågeställningar omformulerades till rubriker respektive underrubriker utifrån de tidigare identifierade
aktivitetskategorierna, som resultatet presenteras utifrån.
4.5. Forskningsetiska ställningstagande
Forskningsetiska ställningstagande kontrollerades på samtliga artiklar som
12
eller innefattade ett etiskt resonemang (44). Fem av artiklarna (45–49) var etiskt godkända av etikprövningsnämnder. Fyra artiklar (50–53) innehöll ett etiskt
resonemang med exempelvis informationsbrev och/eller godkännande från föräldrar. Återstående två artiklar (54,55) nämnde inga forskningsetiska ställningstagande eller etiska resonemang.
5.
RESULTAT
Resultatet baseras på elva kvantitativa artiklar (45–55) som genomförts i Australien, Kanada, Nederländerna, Turkiet samt USA. Deltagare i samtliga studier var barn och ungdomar med AST (46–48, 51, 53, 55) eller med de äldre benämningarna autism (45, 49, 50, 54) och asperger syndrom (52). Fem studier handlade om lågteknologiska kognitiva hjälpmedel (47, 48, 50, 52, 54) och sex studier handlade om
högteknologiska kognitiva hjälpmedel (45, 46, 49, 51, 53, 55). För fullständig redovisning av artiklarna, se artikelmatris bilaga 1.
5.1. Kognitiva hjälpmedel och dess aktivitetskategorier för barn och ungdomar med AST
De lågteknologiska kognitiva hjälpmedlen som var vanliga att använda var sociala berättelser (48, 52) och bildbaserade aktivitetsscheman (47, 50, 54). De
högteknologiska kognitiva hjälpmedlen som var vanliga att använda var personliga digitala hjälpmedel (PDA) (45, 51), smarta telefoner, dator och surfplattor enskilt (46) eller i kombination med social berättelse (49, 55) eller bildbaserade
aktivitetsscheman (53). Aktivitetskategorierna som identifierades vid dataanalysen var ADL, fri lek, skoluppgifter, sport- och stillsamma fritidsaktiviteter. För fullständig redovisning och översikt av kognitiva hjälpmedel och dess aktivitetskategorier, se tabell II.
13
Tabell II, Översikt av kognitiva hjälpmedel och dess aktivitetskategorier.
Hjälpmedel Deltagares
ålder Aktivitetskategorier Aktiviteter
Högteknologisk kognitivt hjälpmedel som PDA och lågteknologisk social berättelse
3-5, 14-20
år ADL (45, 48, 51)
Diska, duka, förbereda måltider, medicinhantering, städa och äta.
Låg- och högteknologiska bildbaserade aktivitetsscheman och sociala berättelser 4-11 år Fri lek (50, 52, 53, 55)
Bilar, dockor, lego, minibowling, potatoman och sångstund.
Högteknologiska kognitiva hjälpmedel som PDA, smarta telefoner, surfplattor, dator, lågteknologiska bildbaserade
aktivitetsscheman och social berättelse samt högteknologisk social berättelse 3-5, 14-20 år Skoluppgifter (45, 46, 48, 49, 51, 54) Anteckna/spela in med ljud/video, göra presentationer, ha fokus på uppgift/lärare, göra/lämna in uppgifter, passa avtalade tider, samarbeta med andra, sitta ordentligt på stolen vid skoluppgifter och gruppsamlingar, söka information på internet, taktillek
och vara organiserad. Lågteknologiska bildbaserade aktivitetsscheman och sociala berättelser 9-16 år Sport (47, 52)
Fotboll och simning
Högteknologiska kognitiva hjälpmedel som smarta telefoner, surfplattor, dator och låg- och högteknologiska sociala berättelser 6-16 år Stillsamma fritidsaktiviteter (46, 52, 55)
Använda sociala medier och Youtube, lyssna på musik, läsa, onlinespel, rastaktiviteter som kräver social interaktion och/eller kommunikation och skriva.
5.2. Kognitiva hjälpmedel som möjliggör social interaktion för barn och ungdomar med AST
Sex studier har undersökt hur lågteknologiska (47, 48, 50, 52) och högteknologiska (46, 55) kognitiva hjälpmedel kan möjliggöra förbättrad social interaktion för barn och ungdomar med AST i fyra aktivitetskategorier: fri lek (50, 52, 55), stillsamma
fritidsaktiviteter (46, 52), skoluppgifter (46, 48) och sport (47, 52).
5.2.1 Fri lek
I tre studier har lågteknologisk social berättelse (52), högteknologisk social berättelse (55) respektive lågteknologisk bildbaserat aktivitetsschema (50) använts.
14
områden påvisade förbättring i social interaktion hos barn med AST i lekaktiviteter. Exempelvis genom att ta initiativ till att delta i lek samt att förstå turtagning av leksaker med kamrater. Sansosti et al. (55) undersökte huruvida högteknologiska sociala berättelser på dator kunde förbättra barnens sociala interaktion vid
lekaktiviteter. Studien (55) visade också resultat på förbättrad social interaktion hos barnen genom initiativtagande till att leka med andra med det högteknologiska kognitiva hjälpmedlet som stöd. I Cuhadar et al. (50) studie sågs även förbättring i social interaktion hos barnen vid ostrukturerade sångstunder tillsammans med andra, där gemensamma rörelser till sången utfördes med hjälp av lågteknologiskt bildbaserat aktivitetsschema. Deltagarna i två studier (50, 55) kvarhöll sina förbättrade förmågor vid uppföljningsmätningarna. Dessutom kunde deltagarna (50, 55)även generalisera sina nyförvärvade förmågor till andra miljöer, i hög och låg grad.
5.2.2 Stillsamma fritidsaktiviteter
Två studier belyste att lågteknologiska sociala berättelser (52) och högteknologiska kognitiva hjälpmedel (46) som smarta telefoner och surfplattor, ökade barnens förmåga att socialt interagera vid aktiviteter på raster. Enligt Sansosti et al. (52) gjordes det exempelvis genom att vara närvarande och visa ömsesidigt intresse till andra med hjälp av den lågteknologiska sociala berättelsen. Efter studien (52) var de flesta deltagares förmåga till social interaktion mer lik jämnåriga barn utan AST. Hedges et al. (46) menade att högteknologiska kognitiva hjälpmedel underlättade för ungdomar med AST att socialt interagera genom onlinespel. Detta kunde deltagarna göra både på raster och i hemmet.
5.2.3 Skoluppgifter
I två studier har högteknologiska kognitiva hjälpmedel som smarta telefoner,
surfplattor och dator (46) och lågteknologiska sociala berättelser (48) använts för barn och ungdomar med AST för att socialt interagera med andra vid skolaktiviteter. Vid skoluppgifter där samarbete med andra krävdes underlättade ungdomarnas sociala interaktion med hjälp av de högteknologiska kognitiva hjälpmedlets funktion som Google docs (46). Dessutom påvisade användningen av lågteknologiska sociala berättelser (48) förbättring i social interaktion genom ökat deltagande i taktillek med klasskamrater.
5.2.4 Sport
Två studier har framhävt att lågteknologiska sociala berättelser (52) och lågteknologiska bildbaserade aktivitetsscheman (47) kunde förbättra barn och
ungdomar med AST:s förmåga att socialt interagera vid sportaktiviteter. Ett barn med AST förbättrade sin sociala interaktion genom att förhålla sig till gemensamma regler och samspela med lagkamrater, motståndare och tränare på fotbollsplan med hjälp av lågteknologisk social berättelse (52). Efter studien var barnets förmåga till social interaktion mer lik jämnåriga barn utan AST. Vid simning (47) visades liknande effekt med hjälp av lågteknologiska bildbaserade aktivitetsscheman. Barnen och
ungdomarnas förståelse för social interaktion förbättrades och därmed ökade möjligheten till en bättre social interaktion med klasskamrater vid slutet av simlektionen i badbassängen.
15
5.3. Kognitiva hjälpmedel som möjliggör kommunikation för barn och ungdomar med AST
Fem studier har undersökt hur lågteknologiska (48, 50, 52) och högteknologiska (46, 55) kognitiva hjälpmedel kan möjliggöra kommunikation för barn och ungdomar med AST i två aktivitetskategorier: fri lek (50, 55) och stillsamma fritidsaktiviteter (46, 52, 55).
5.3.1 Fri lek
Tre studier har använt lågteknologisk bildbaserad aktivitetsschema (50),
lågteknologisk social berättelse (48) samt högteknologisk social berättelse (55) för att möjliggöra kommunikation på olika sätt. Cuhadar et al. (50) menade att barn med AST fick en ökad förmåga att kunna kompensera bristen på verbal kommunikation genom att initiera vad de ville leka, med hjälp av lågteknologiska bildbaserade aktivitetsscheman. I Thompson et al. (48) studie tränades barnens
kommunikationsförmåga genom att de fick den lågteknologiska sociala berättelsen uppläst av en annan person och diskuterade tillvägagångssättet i utförandet av den individuella aktiviteten tillsammans med uppläsaren. I Sansosti et al. (55) studie användes högteknologiska sociala berättelser för barn med AST för att ge förståelse för kommunikation och tillvägagångssätt för att exempelvis kunna initiera till konversationer vid lekaktiviteter.
5.3.2 Stillsamma fritidsaktiviteter
Tre studier belyste att högteknologiska kognitiva hjälpmedel (46) som smarta telefoner, surfplattor och dator samt lågteknologiska sociala berättelser (52) och högteknologiska sociala berättelser (55) använts för att möjliggöra kommunikation för barn och ungdomar med AST i stillsamma fritidsaktiviteter. Hedge et al. (46) angav att ungdomar med AST vanligtvis undvek öga-mot-öga konversationer med andra och hellre kommunicerade med hjälp av högteknologiska kognitiva hjälpmedel genom sms, email och sociala medier. Detta gjordes både i hem och på raster i skolan.
Individanpassade lågteknologiska sociala berättelser (52) och högteknologiska sociala berättelser (55) förbättrade barn med AST:s förmåga att konversera och upprätthålla konversationer. Detta gjordes genom att ge förståelse för kommunikation och tillvägagångssätt för att verbalt kommunicera och upprätthålla konversationer med andra som att initiera till kommunikation, småprata och svara på tilltal/frågor. Båda studierna (52, 55) påvisade att kommunikationsförmågan blev mer lik med jämnåriga kamrater utan diagnosen och detta bibehölls vid uppföljningsmätningarna. Vidare belyste Sansosti et al. (55) att med hjälp av högteknologisk social berättelse kunde en deltagare generalisera sin nyförvärvade förmåga kring kommunikation till andra miljöer, vilket inte kunde ses i studien med lågteknologisk social berättelse (52).
5.4. Kognitiva hjälpmedel som förebygger förekomsten av begränsade beteenden för barn och ungdomar med AST
Samtliga elva studier har undersökt hur lågteknologiska (47, 48, 50, 52, 54) och högteknologiska (45, 46, 49, 51, 53, 55) kognitiva hjälpmedel kan förebygga förekomsten av begränsade beteenden för barn och ungdomar med AST i fem
16
aktivitetskategorier: fri lek (50,53), stillsamma fritidsaktiviteter (46, 52, 55), skoluppgifter (45, 46, 48, 49, 51, 54), sport (47, 52) och ADL (45, 48, 51).
5.4.1 Fri lek
Två studier påvisade att användande av lågteknologiska bildbaserade
aktivitetsscheman (50) och högteknologiska bildbaserade aktivitetsscheman (53) i fri lek hjälpte barnen att tydliggöra lekens struktur och hur den skulle genomföras på ett lämpligt sätt. Detta ledde till att barnens begränsade beteenden som stereotypiska- och utåtagerande beteenden minskades. Dessutom har studierna (50, 53) också observerat att samtliga barn som deltog vidhöll sina förmågor och kunde generalisera sin nya förmåga till andra miljöer och andra människor efter studierna.
5.4.2 Stillsamma fritidsaktiviteter
I tre studier har högteknologiska kognitiva hjälpmedel som smarta telefoner,
surfplattor och dator enskilt (46) eller i kombination med sociala berättelser (55) samt lågteknologiska sociala berättelser (52) använts i stillsamma fritidsaktiviteter. Detta kunde förebygga förekomsten av begränsade beteenden som bristande
simultankapacitet och utåtagerande beteenden för barn och ungdomar med AST. Hedge et al. (46) menade att högteknologiska kognitiva hjälpmedel som smarta telefoner, surfplattor och dator hjälpte ungdomarna med den bristande
simultankapaciteten som kunde leda till stress och ångest i hemmet och på raster i skolan. De högteknologiska kognitiva hjälpmedlens funktioner användes för att distrahera ungdomarna vid känsla av stress och ångest genom att lyssna på musik, använda Youtube eller titta på bilder. Funktionerna kunde även ha inverkan för att upprätthålla ungdomarnas koncentration. Två studier belyste att vid användning av lågteknologiska sociala berättelser (52) eller högteknologiska sociala berättelser (55) minskade barnens utåtagerande beteende som skrik, att knuffa och förolämpa andra i sociala sammanhang genom att tydliggöra ett socialt accepterat beteende i stillsamma fritidsaktiviteter. Vid uppföljningsmätningarna av studierna (52, 55) kvarstod barnens förbättrade beteende.
5.4.3 Skoluppgifter
Sex studier har påvisat att vid skoluppgifter har högteknologiska kognitiva hjälpmedel som PDA (45, 51), smarta telefoner, surfplattor och dator enskilt (46) eller i
kombination med social berättelse (49), lågteknologiska bildbaserade
aktivitetsscheman (54) samt lågteknologiska sociala berättelser (48) använts för att förebygga förekomsten av begränsade beteenden hos barn och ungdomar med AST. När barn och ungdomar ska förflytta sig mellan lektionssalar/platser eller olika uppgifter i skolan har Palmen et al. (51) och Pierce et al. (54) konstaterat att lågteknologiska bildbaserade aktivitetsscheman och PDA kunde hjälpa till. Detta möjliggjorde att upprätthålla skoldagens rutiner och struktur och på så vis minska den bristande simultankapaciteten för barn och ungdomar med AST.
Lågteknologiska sociala berättelser (48) och högteknologiska sociala berättelser (49) har påvisat ha varierad påverkan för barn med AST som har svårt att sitta still, koncentrera sig och fokusera på skoluppgift eller lärare under skolaktiviteter. I
17
Vandermeer et al. studie (49) visade en deltagare en liten förbättring av
simultankapacitet efter användningen av sociala berättelse på iPad. Thompson et al. (48) påvisade ett motsatt resultat, där samtliga deltagare med bristande
simultankapacitet visade en tydlig förbättring med att kunna sitta ordentligt på stolen och fokusera på uppgift/lärare med hjälp av lågteknologisk social berättelse.
Deltagarna bibehöll dessutom förbättringen av det begränsade beteendet vid uppföljningsmätningarna.
Högteknologiska kognitiva hjälpmedel som PDA (45), smarta telefoner och surfplattor (46) kunde underlätta för ungdomarnas bristande simultankapacitet genom att hjälpa till att organisera skoluppgifter och därmed upprätthålla struktur och ordning. Detta gjordes med hjälp av de olika funktioner som kalender, anteckningar,
ljud/videoinspelningar och alarm. Vidare belyste Hedges et al. (46) att kamera och timer också kunde vara användbara vid lektioner och hemuppgifter för ungdomar med AST. De flesta deltagarna i Gentry et al. studie (45) självskattade sitt
aktivitetsutförande högre vid användning av PDA och var mer tillfreds med sitt aktivitetsutförande. Majoriteten av deltagarna i tre studier (45, 51,54) uppgav en önskan om att fortsätta använda de låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedlen efter studiernas slut. Trots detta, påvisade två studier (45, 46) att ett visst motstånd bland lärare fanns mot användande av högteknologiska kognitiva hjälpmedel under lektionstid. I en studie (45) försökte föräldrarna kringgå regeln, på grund av att hjälpmedlet underlättade att upprätthålla skoldagens rutiner och struktur för ungdomarna, men utan resultat.
5.4.4 Sport
I två studier har lågteknologiska bildbaserade aktivitetsscheman (47) och
lågteknologiska sociala berättelser (52) visats vara användbara och effektiva för att minska begränsade beteenden som repetitiva rörelser, stereotypiska eller utåtagerande beteenden vid sportaktiviteter. Detta gjordes genom att hjälpmedlen tydliggjorde för ett socialt accepterat beteende. Efter studierna (47, 52) kvarstod deltagarnas
förbättrade beteenden exempelvis på fotbollsplanen eller i simbassängen gentemot kamrater.
5.4.5 ADL
I tre studier har det konstaterats att PDA (45, 51) och lågteknologisk social berättelse (48) kan användas vid ADL-aktiviteter för barn och ungdomar med AST för att förbättra deras simultankapacitet. Den individanpassade lågteknologiska sociala berättelsen (48) uppmanade barnet att sitta ordentligt på stolen vid måltider, vilket bidrog till att upprätthålla rutiner och struktur vid matsituationer och förbättringen upprätthölls efter studien. PDA hjälpte (45, 51) ungdomar att upprätthålla rutiner och struktur i hushållsaktiviteter som att förbereda måltider, diska och städa. Vidare belyste Gentry et al. (45) att PDA också underlättade för ungdomarnas
18
6.
DISKUSSION
6.1. Resultatdiskussion
Lågteknologiska (47, 48, 50, 52, 54) och högteknologiska (45, 46, 49, 51, 53, 55) kognitiva hjälpmedel användes i olika aktivitetskategorier för barn och ungdomar med AST. Genom användning av låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel har barn och ungdomar med AST:s förmåga till social interaktion och kommunikation
möjliggjorts. Förekomsten av deras begränsade beteende kunde också förebyggas i och med användningen av låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel.
6.1.1 Kognitiva hjälpmedel och dess användningsområden för barn och ungdomar med AST
Resultatet stärker det som tidigare forskning visar att det finns många olika kognitiva hjälpmedel (26, 27, 29–35) som kan användas i dagliga aktiviteters samtliga områden (2, 7–9, 56) för att möjliggöra och förbättra barn och ungdomar med AST:s kognitiva nedsättningar. Litteraturstudiens resultat (45–55) belyste endast ett antal kognitiva hjälpmedel jämfört med vad litteraturgenomgången (26,27) nämner. Detta innebär att valmöjligheterna att hitta ett kognitivt hjälpmedel som underlättar vardagen för barn och ungdomar med AST är fler än vad denna litteraturstudie belyser. Författarna tror att detta kan bero på att kognitiva hjälpmedel har beforskats i olika utsträckning och denna litteraturstudies artiklar berör möjligtvis de mest undersökta kognitiva
hjälpmedlen i dagsläget.
Litteraturstudiens resultat visar att det inte går att dra slutsatser om lågteknologiska (47, 48, 50, 52, 54) eller högteknologiska (45, 46, 49, 51, 53, 55) kognitiva hjälpmedel är bäst lämpade för barn och ungdomar med AST:s svårigheter. Författarna har noterat att kognitiva hjälpmedel (45–55) har ett brett användningsområde och påvisat
förbättringar på fler än en av de övergripande kognitiva nedsättningarna, på olika sätt och i olika aktiviteter för individerna. Därför anser författarna att det kan vara till fördel att som arbetsterapeut utgå från klientens behov och den aktivitet som ska utföras vid val av kognitivt hjälpmedel. Detta stärker vikten att arbeta klientcentrerat (1, 4) och se varje enskild individ med dess individuella intressen, värderingar och uppfattning om den egna förmågan för att möjliggöra förbättring av
aktivitetsutförande i vald aktivitet.
6.1.2 Kognitiva hjälpmedel som möjliggör social interaktion för barn och ungdomar med AST
Litteraturstudiens resultat visar att inom fri lek har lågteknologiska sociala berättelser (48, 52), högteknologiska sociala berättelser (55) och lågteknologiska
aktivitetsscheman (50) liknande förbättringar för barn med AST:s förmåga till social interaktion. Dessutom kunde samtliga deltagare i flertalet studier (50, 55) generalisera sina nyförvärvade förmågor till andra miljöer. Författarna har också noterat att när studiernas deltagare var barn i åldern 3-11 år (48, 50, 52, 55) syftade hjälpmedlen i större utsträckning till att lära barnen om social interaktion som att samspela med andra, exempelvis med turtagning vid fri lek eller strukturerade skolaktiviteter. I jämförelse, när deltagarna var ungdomar (46, 47) och hjälpmedlen syftade till att upprätthålla social interaktion, exempelvis att upprätthålla relationer med ömsesidigt intresse och engagemang (17, 24). Författarna tror att skillnaderna på hjälpmedlens
19
fokus beror på att det är viktigt att barn med AST lär sig i tidig ålder vad social interaktion innebär och hur det går tillväga för deras framtida utveckling. Förhoppningsvis hade ungdomarna i studierna redan lärt sig detta och därför fokuserade hjälpmedlen mer på att hjälpa till att upprätthålla relationer med andra. Kjellberg et al. (14) och Miller-Kuhaneck (57) menar att i denna ålder kan det vara en större utmaning att kunna upprätthålla relationer, men att det är något som de flesta eftersträvar att klara av. Därav menar författarna i denna studie att det är av stor vikt att barn med AST får möjlighet i tidig ålder till användande av kognitiva hjälpmedel i vardagen, om nedsättningar i social interaktion finns. För att detta leder, i och med barnens förbättringar samt generaliseringsförmåga kring social interaktion i fri lek, till att barnen i andra situationer kan ha förmåga att socialt interagera med andra som därmed kan leda till bättre förutsättningar för att skapa och upprätthålla relationer (17, 24).
6.1.3 Kognitiva hjälpmedel som möjliggör kommunikation för barn och ungdomar med AST
I litteraturstudiens resultat framkom det att kommunikation kunde möjliggöras för barn och ungdomar med AST med hjälp av olika lågteknologiska (49, 51, 53) och högteknologiska (47, 56) kognitiva hjälpmedel genom olika tillvägagångssätt och i flera aktivitetskategorier med dess innefattande aktiviteter. Kommunikationen möjliggjordes exempelvis genom användning av högteknologiska kognitiva hjälpmedel (47) som smarta telefoner och surfplattors olika funktioner som sociala medier, sms och email. På så vis kunde barn och ungdomar med AST som hade svårigheter med att kommunicera öga-mot-öga med andra (24) med hjälp av det kognitiva hjälpmedlet bli mer social och ta kontakt samt upprätthålla konversationer på andra sätt. Tidigare forskning belyser att kommunikation är en stor del i det sociala livet och är grundläggande för att känna delaktighet (58, 59). När kommunikativa nedsättningar finns, är risken för ensamhet och exkludering (58) större för barn och ungdomar med AST. Detta kan enligt författarna också innebära att barn och ungdomar med AST begränsas i sitt aktivitetsutförande på grund av sina
kommunikativa nedsättningar. I och med detta är arbetsterapeutens kunskap och val av åtgärder (58) en viktig del för att möjliggöra kommunikation och därmed främja delaktighet och aktivitet för barn och ungdomar med AST. Annan forskning (60) har dessutom påvisat att användande av högteknologiska kognitiva hjälpmedel för att kommunicera med andra ger förutom en ökad kommunikationsförmåga också följder för barn med AST att de kan bli mer stillasittande under långa stunder framför skärmen. Författarna tolkar detta, att ur en allmän hälsoaspekt kan användandet av högteknologiska kognitiva hjälpmedel påverka barns fysiska hälsa. På grund av det tidigare forskning (3, 58, 59) påvisat anser författarna att det är av stor vikt att arbetsterapeuter har ett helhetsperspektiv och väger för- och nackdelar med användandet av det kognitiva hjälpmedlet. Detta för att uppnå en hälsosam
aktivitetsbalans (3) för barnen, där arbetsterapeuten eftersträvar att de har möjlighet att kommunicera med andra för att exempelvis undvika ensamhet och exkludering men också informera om betydelsen av att vara fysiskt aktiv.
20
6.1.4 Kognitiva hjälpmedel som förebygger förekomsten av begränsade beteenden för barn och ungdomar med AST
I litteraturstudiens artiklar (46–56) har begränsade beteenden som exempelvis
utåtagerande och stereotypiska beteenden identifieras i samtliga artiklar och i samtliga aktivitetskategorier. Författarna har diskuterat sinsemellan om detta kan bero på att begränsade beteenden kan vara den mest framträdande kognitiva nedsättningen som begränsar barn och ungdomar med AST i dagliga aktiviteter och därför är mest beforskad. Litteraturstudiens resultat visar att deltagarnas begränsade beteenden kan förebyggas genom användning av lågteknologiska (48, 49, 51, 53, 55) och
högteknologiska (46, 47, 50, 52, 54, 56) kognitiva hjälpmedel i vardagens dagliga aktiviteter. De kognitiva hjälpmedlens funktioner kan handla om att tydliggöra tillvägagångssätt (48, 51, 53, 54, 56) samt genom att upprätthålla rutiner och struktur (46, 47, 49, 50, 52, 55) i aktiviteter.
Många barn och ungdomar har en högfungerande AST, vilket innebär att de har normalbegåvning med svårigheter inom vissa specifika områden (23, 57). Forskning (61, 62)visar att barn med AST som har begränsade beteenden har större risk att bli uteslutna och mobbade i skolmiljö. Författarna har reflekterat över att om inte raster eller liknande aktiviteter med kamrater i skolan fungerar påverkar det skoluppgifterna också. Litteraturstudiens resultat (46, 47, 49, 50, 52, 55) har påvisat att kognitiva hjälpmedel kan underlätta barn och ungdomars skolgång genom att förebygga förekomsten av deras begränsade beteenden som bristande simultankapacitet och att upprätthålla rutiner och struktur. På så sätt ger det dem möjlighet att lyckas med skola och utbildning. Trots minskning av begränsade beteenden för ungdomarna framkom det i litteraturstudiens resultat (46, 47) att högteknologiska kognitiva hjälpmedel inte alltid var accepterade att använda på lektionstid i skolan. Detta förstår författarna inte anledningen till, för när ett kognitivt hjälpmedel oavsett om det är låg- eller
högteknologiskt förebygger förekomsten av barn och ungdomar med AST:s
begränsade beteenden i skolan, borde det ses som en fördel för alla parter. Författarna tror att motståndet till att använda högteknologiska kognitiva hjälpmedel i skolan kan bero på bristande kunskap hos lärarna. Okunskapen kan dels handla om diagnosen och dess nedsättningar samt hur högteknologiska kognitiva hjälpmedel kan integreras i barnen och ungdomarnas utbildning. Detta menar författarna kan förebyggas genom att utbilda lärare om AST och nedsättningarnas påverkan i skolan samt hur lärarna kan nyttja högteknologiska kognitiva hjälpmedel i undervisningen med denna målgrupp för att underlätta barnen och ungdomarnas skolgång. Dessutom tror författarna att inställningen till högteknologiska kognitiva hjälpmedel i skolan kommer att förändras inom en snar framtid då generationsskifte av personal ständigt sker och att en yngre generation är mindre främmande till användning av högteknologi.
6.2. Metoddiskussion
När studiens syfte och frågeställningar var identifierade valdes litteraturstudie som metod. Vidare skapades litteraturstudiens inklusions- och exklusionskriterier utifrån syfte och frågeställningar. En avgränsning till det senaste decenniet gjordes för att fånga in aktuell forskning och på grund av att högteknologiska kognitiva hjälpmedel har utvecklats snabbt. Litteratursökningen påbörjades genom att nyckelbegrepp plockades ut utifrån syftet och provsökningar gjordes i relevanta databaser för att
21
säkerställa att tillräckligt med forskningsmaterial fanns samt att valda sökord gav relevanta sökträffar (42). Författarna hade till en början svårt att finna sökord som gav en önskad bredd av sökträffarna gällande både låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel. Passande sökord för lågteknologiska kognitiva hjälpmedel krävde utforskning i större utsträckning i artiklars ämnesord och keywords samt i
engelskspråkig litteratur för att kunna identifieras. En möjlig faktor enligt författarna varför betydligt mer forskning gjorts kring högteknologiska kognitiva hjälpmedel tros handla om ekonomiska aspekter, då dessa hjälpmedel är dyrare än lågteknologiska. På grund av detta är inköpare mer angelägna om att veta hjälpmedlets evidens och effekt på problemområdet, innan det inhandlas. Provsökningar gjordes i noggrannhet och flertal sökord samt kombinationer testades innan sökresultatet täckte in
litteraturstudiens problemområde (38), vilket stärker litteraturstudiens sökstrategi (39). Det krävdes många sökord och sökordskombinationer för att fånga in bredden av låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel, detta kan enligt författarna bero på att det är ett relativt nytt område utan vedertagna begrepp.
När författarna var nöjda med provsökningarnas sökresultat kontrollerades sökorden om de kunde trunkeras eller sökas med frassökning samt med databasernas
ämnesordlistor. Författarna valde att använda dessa funktioner och har insett i efterhand att trunkering även hade kunnat gjorts på sökorden adolescence och
adolescents. När ämnesordens beskrivning innefattade det som söktes, valdes sökordet att sökas som ämnesord istället för fritext. I efterhand har författarna reflekterat över att samtliga ord som valdes att sökas som ämnesord också hade kunnats sökas som fritext, för att göra sökningen mer systematisk och fånga in ännu fler sökträffar. Detta noterades då en av de valda artiklarna (46) kom med i sökresultatet när “assistive technology” användes som fritext, men inte när ordet söktes som ämnesord. Artikeln återfanns i andra valda artiklars (47, 52) referenslistor, vilket gjorde att författarna valde att inkludera den efter manuell litteratursökning (39, 41). Ytterligare en artikel (53) inkluderades efter manuell sökning från en vald artikels referenslista (56). Denna artikel var äldre än litteraturstudiens tidsavgränsning men valdes att inkluderas ändå, då den berörde lågteknologiska kognitiva hjälpmedel som författarna hade vissa svårigheter att finna artiklar om. Ytterligare en anledning till varför artikeln (53) valdes att inkluderas var att artikeln berörde lågteknologiska kognitiva hjälpmedel som inte har utvecklats i samma takt såsom högteknologiska och bedömdes fortfarande vara relevant. I efterhand har författarna reflekterat över att det kan ha varit en felbedömning att inkludera artikeln, då det blir en bristfällighet i systematiken i sökningen eftersom inte alla artiklars referenslistor granskades noggrant. Varför detta inte gjordes var på grund av att författarna kände att de hade tillräckligt med material och i efterhand har författarna insett att det inte är en anledning till att sluta med den manuella litteratursökningen.
Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning (39). Tre artiklar bedömdes vara av låg kvalitet och valdes därför att exkluderas. Resterande elva artiklar (46–56) var av medelkvalitet (39). Varför ingen av artiklarna uppnådde hög kvalitet berodde i de flesta fall att de saknade ett stort patientmaterial, men uppfyllde övriga krav. På grund av det lilla patientmaterialet har det i artiklarna noterats att resultatet inte kunde generaliseras till hela populationen, trots att förbättringar har visats för många av deltagarna. Samtliga artiklar (46–56) menar ändå att deras studier bidrar och stärker
22
den befintliga kunskapen kring respektive kognitiva hjälpmedel. Författarna av denna litteraturstudie är medvetna om att de inte heller kan generalisera studiens resultat, dels på grund av att de inkluderade artiklarna har få antal deltagare samt att
systematiken i sökningen är något bristfällig. Författarna har diskuterat varför de flesta artiklarna har få deltagare och tror att en bidragande orsak till detta kan bero på att delta i en studie kräver mycket engagemang och tid för barn och ungdomar med AST samt av deras omgivning med föräldrar eller lärare. Detta kan leda till att det är svårt att få ihop livspusslet och att ha ork att engagera sig i ytterligare en sak. Därav kan det vara en anledning till varför det var få antal deltagare i studierna.
Under dataanalysen kategoriserades samtliga aktiviteter som nämns i artiklarna in i kategorier tillsammans med andra liknande aktiviteter. Vid indelning av aktiviteterna i aktivitetskategorierna uppstod svårigheter, då vissa aktiviteter passade in i flera av kategorierna. Författarna funderade först enskilt hur aktiviteterna kunde indelas för att sedan diskutera och jämföra varandras indelningar. Detta för att stärka rimligheten (39) i aktiviteternas indelning i aktivitetskategorierna. Författarna hade gjort liknande indelningar och var enade om att se vilken aktivitet som var huvudaktiviteten och kategoriserade in dem därefter.
Fem av artiklarna (46–50) var etiskt godkända av etikprövningsnämnder och fyra artiklar (51–54) hade etiska resonemang med exempelvis informationsbrev och/eller godkännande från föräldrar. Resterande två artiklar (55, 56) saknade information om etiska ställningstaganden, däremot hade studierna beskrivit tillvägagångssättet tydligt. Som läsare kunde man förstå och dra slutsatser om att inga oetiska övertramp gjordes i studierna.
6.3. Arbetsterapipraxis
Litteraturstudiens resultat (46–56) bekräftar och stärker den befintliga kunskapen om att låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel (26, 27, 30–35) för barn och ungdomar med AST möjliggör och förbättrar de tre övergripande kognitiva nedsättningarna (24).
Författarna tror att studien kan bidra till att arbetsterapeuter kan precisera arbetsterapibehandlingar utifrån barn och ungdomar med AST:s individuella
svårigheter, eftersom att studiens resultat är uppdelat i de tre övergripande kognitiva nedsättningarna. Tabell II, översikt av kognitiva hjälpmedel och dess
användningsområden, ger dessutom en överblick över vilka kognitiva hjälpmedel, aktiviteter och i vilka åldrar som befintlig forskning har påvisats vara användbart för barn och ungdomar med AST. Detta innebär att kognitiva hjälpmedel har ett brett användningsområde som kräver ett klientcentrerat arbetssätt (1) som bör utgå från klienten, aktiviteten samt miljön där aktiviteten utförs (7) vid val av kognitivt hjälpmedel.
Författarna vill understryka att arbetsterapeuter bör ha i åtanke att litteraturstudiens resultat endast kan ses som riktlinjer för denna målgrupp och att arbetsterapibehandlingar måste individanpassas och testas efter varje enskild individ.
23
6.4. Vidare forskning?
I denna litteraturstudie belyser resultatet (46–56) användningen av låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel och dess påverkan på de tre övergripande kognitiva nedsättningarna för barn och ungdomar med AST. Litteraturstudien
inkluderar elva kvantitativa vetenskapliga artiklar (46–56), där de flesta har ett få antal deltagare. Detta påverkar artiklarnas generalisering till populationen och hjälpmedlens evidens. Därför tycker författarna att det vore intressant om vidare kvantitativ
forskning fortsätter att fokusera på låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel men inkluderar ett större antal deltagare, för att möjliggöra generalisering av resultatet och stärka hjälpmedlens evidens. Artiklarna i litteraturstudien belyser inte heller hur arbetsterapeuter arbetar klientcentrerat. Detta är en viktig del inom arbetsterapi (1) och därför vore det av intresse enligt författarna att undersöka med en kvalitativ ansats hur arbetsterapeuter arbetar klientcentrerat med klienter i denna målgrupp. Författarna anser också att det är av nytta att undersöka med en kvalitativ ansats hur barn och ungdomar med AST upplever användningen av låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel.
7.
SLUTSATS
Diagnosen AST innefattar blandade kognitiva nedsättningar som innebär att den ena individen inte är den andra lik (17), vilket gör att användningen av kognitiva
hjälpmedel inte fungerar på samma sätt för alla med diagnosen. Som arbetsterapeut är det därför av stor vikt att arbeta klientcentrerat (1)och vid val av kognitivt hjälpmedel utgå från aktivitet (7) med denna målgrupp för att möjliggöra förbättring av
aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter. Samtliga låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel (46–56) som litteraturstudien belyser har påvisat förbättringar och
möjliggörande av aktivitetsutförande då de kompenserar i en eller flera av de tre övergripande kognitiva nedsättningarna (24) för barn och ungdomar med AST, men i olika grad. Därav kan låg- och högteknologiska kognitiva hjälpmedel (46–56) ha inverkan på fler än en av de tre övergripande kognitiva nedsättningarna.
