Dualitet inom ekonomistyrforskning : Utveckling av ett analysverktyg i syfte att öka förståelsen för perspektivets användning

Örebro universitet Handelshögskolan

Självständigt arbete, 30 hp Handledare: Gabriella Wennblom Bisittare: Hans Englund

Examinator: Jonas Gerdin HT 2013, 2014-01-13

Dualitet inom

ekonomistyrforskning

- Utveckling av ett analysverktyg i syfte

att öka förståelsen för perspektivets

användning

Handelshögskolan, Örebro

Universitet

Jonas Halleby, 820428 Malin Härström, 900827

Abstract

Problem: How is management accounting change understood via the duality perspective in

the field of alternative management accounting research?

Purpose: The purpose of this essay is to develop a tool for analysis aspiring to provide

understanding for how differences and similarities with regards to the duality perspective may have different consequences for understanding management accounting change.

Contribution: This paper aspires towards a theoretical contribution through an in-depth

review of existing conceptual literature. This is done to gain clarity in definitions and uses of concepts, with related terms, referring or relating to duality. Through clarifying different meanings of duality, consequences for how to understand management accounting change, and the different approaches to using a duality perspective, the tool for analysis which is developed in this essay aims to contribute to a movement of alternative management accounting research towards increased comparability as well as increased insight into how management accounting change is currently understood through this type of research.

Method: Literature reviews based on Booth et al.s SALSA-framework. Creation of a tool for

analysis for usage when reviewing material based on a duality perspective.

Conclusions: The duality perspective differs, and affects understanding of management

accounting change, in accordance with the following five themes:

Theme 1: The duality perspective is affected by differences in the use of definitions/descrptions.

Theme 2: The duality perspective is affected by different purposes of the agent and different credit given to the agents power/ability to alter change.

Theme 3: The content of the duality perspective is affected by the existence and purpose off being inspired by different theoretical approaches.

Theme 4: The duality perspective affects the idea and understanding of the form and expression/process of management accounting.

Theme 5: Different duality perspectives have the ability to lead science against increased pluralism and/or synthesis

In order to increase understanding for and comparability between scientific contributions through a duality perspective there is to some extent a need for more and better definitions and a more problematizing when combining theoretical approaches. This is something the tool for analysis which is developed in this essay can contribute to by shedding light on aspects that are similar/different between duality perspectives as well as those aspects that are sufficiently/less sufficiently described/explained. Thereby it provides a basis for further discussion and analysis.

Sammanfattning

Problem: Hur förstås ekonomistyrförändring via dualitetsperspektivet i studier på

ekonomistyrområdet?

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla ett analysverktyg för att förstå hur skillnader och

likheter i dualitetsperspektiv kan se ut och få olika konsekvenser för förståelse för ekonomistyrförändring och forskning.

Bidrag: Denna uppsats eftersträvar ett teoretiskt bidrag genom en djupgående genomgång av

existerande konceptuell litteratur för att skapa klarhet i definitioner kring koncept, med tillhörande begrepp, och antaganden gällande dualitet. Genom att tydliggöra innebörder i dualitetsperspektivet, konsekvenser för förståelse för ekonomistyrförändring, och hur olika sätt att använda dualitetsperspektivet ser ut kan det analysverktyg som utvecklas i uppsatsen bidra till att föra alternativ ekonomistyrforskning mot ökad jämförbarhet mellan forskningsbidrag såväl som ökade insikter kring hur ekonomistyrförändring förstås via den här typen av forskning i nuläget.

Metod: Litteraturstudie baserad på Booth et al.s SALSA-ramverk. Utformning av ett

analysverktyg för användning vid genomgång av material baserat på ett dualitetsperspektiv.

Slutsatser: Dualitetsperspektiv skiljer sig åt, och påverkar förståelsen för ekonomistyrning, i enlighet med följande fem teman:

Tema 1: Dualitetsperspektivet påverkas av skillnader i hur man använder definitioner/beskrivningar. Tema 2: Dualitetsperspektivet påverkas av olika syften med agenten och olika tilltro till agentens kraft/förmåga att förändra.

Tema 3: Innehållet i dualitetsperspektivet påverkas av förekomsten av och syftet med att inspireras av flera teoretiska utgångspunkter.

Tema 4: Dualitetsperspektivet påverkar synen på och förståelsen för ekonomistyrförändringens form och uttryck/process.

Tema 5: Olika dualitetsperspektiv har förmågan att föra forskningen mot ökad pluralism och/eller syntes.

För att öka förståelsen för och jämförbarheten mellan forskares bidrag via dualitetsperspektiv krävs i viss utsträckning mer och bättre definitioner och problematiseringar vid kombination av olika teoretiska utgångspunkter. Detta kan analysverktyget som utvecklats i uppsatsen bidra till genom att lyfta upp de aspekter som är lika/olika såväl som väl/mindre väl förklarade till ljuset och därigenom utgöra underlag för diskussion och analys.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1 Bakgrund/problematisering ... 1 1.2 Forskningsfråga ... 2 1.2.1 Undersökningfrågor ... 2 1.2.2 Avgränsning ... 3 1.3 Syfte ... 3 1.4 Bidrag ... 3 1.5 Uppsatsens disposition ... 4 2. Metod... 5 2.1 Inledande metoddiskussion ... 5

2.2 Hur förstås dualitet i litteraturen? ... 5

2.3 En uppdelning mellan konceptuellt och empiriskt ... 7

2.4 Hur genomför man en bra litteraturstudie?... 7

2.4.1 Typer av litteraturgenomgångar ... 7

2.4.2 Sökning ... 9

2.4.3 Utvärdering ... 13

2.4.4 Syntes och tolkning (analys) ... 13

2.5 Etiska utmaningar ... 16

2.6 Analysverktyg ... 17

3 Teoretisk referensram ... 18

3.1 Referensramens ansats (beskriva och problematisera) ... 18

3.2 En teoriintroduktion ... 18

3.2.1 Practice theory ... 18

3.2.2 Struktureringsteori ... 20

3.2.2 Institutionell teori/Neoinstitutionell teori ... 21

3.3 En konceptuell genomgång ... 23

3.3.1 Seo & Creed, 2002 ... 23

3.3.2 Dillard et al., 2004 ... 25

3.3.3 Ahrens & Chapman, 2007b ... 26

3.3.4 Englund & Gerdin, 2008a ... 27

3.3.5 Lounsbury, 2008 ... 28

3.3.6 Kilfoyle & Richardson, 2011 ... 29

3.3.7 Englund & Gerdin, 2011 ... 30

4. Skapande av analysverktyget – analys 1 ... 33

4.2 Agendan med agenten ... 37

4.3 Att söka sig mot annan teori ... 39

4.4 Konsekvenser för ekonomistyrförändring ... 40

4.5 Att föra förståelsen framåt ... 44

4.6 Analysverktyget ... 45

5. Användning och utveckling av analysverktyget – analys 2... 46

5.1 Ansats ... 46

5.2 Användning av analysverktyget – analys och klassificering ... 46

5.2.1 Två användningsområden ... 47 5.3 Djupgående användning ... 48 5.3.1 Tema 1 ... 48 5.3.2 Tema 2 ... 49 5.3.3 Tema 3 ... 50 5.3.4 Tema 4 ... 51 5.3.5 Tema 5 ... 52 5.4 Kartläggning/övergripande användning ... 53 5.4.1 Implicit/explicit dualitetsperspektiv ... 53 5.4.2 Teoretiska utgångspunkter ... 54

5.4.3 Den institutionella entreprenören ... 55

5.5 Utveckling av analysverktyget ... 55

5.5.1 Anpassningen till det empiriska underlaget ... 56

5.5.2 Konsekvenser för påståendenas innebörder ... 56

5.5.3 Konsekvenser för förståelsen av analysverktygets funktion ... 57

5.6 Sammanfattande diskussion ... 57

6. Slutdiskussion ... 58

6.1 Slutdiskussionens ansats ... 58

6.2 Hur kan man förstå ekonomistyrförändring via dualitetsperspektiv i studier på ekonomistyrområdet? ... 58

6.3 Framtida forskning ... 59

Referenser

Referenser – det empiriska underlaget Bilagor

- Modell för litteraturstudiens genomförande, stegen

- Citaten från de empiriska artiklarna – till den djupare analysen - Kartläggningscitat

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund/problematisering

Litteratur inom ekonomistyrområdet är idag späckad med uttalanden om hur man kan förstå ekonomistyrning och varför ekonomistyrning förändras, samt hur olika teorier kan förklara detta (bla. Burns & Vaivio, 2001, Ahrenfeldt, 2001, s.9; Brunsson, 2010, s.131). I det som kallas alternativ ekonomistyrforskning (tolkande och kritisk forskning, Baxter & Chua, 2003) finns en forskningsgren som speciellt intresserat sig för hur organisationer, och framför allt ekonomistyrning, kan förstås utifrån ett så kallat dualitetsperspektiv (bl.a. Macintosh & Scapens, 1990; Burns & Scapens, 2000; Seo & Creed, 2002; Dillard et al., 2004; Englund & Gerdin, 2008a; Lounsbury, 2008; Kilfoyle & Richardson 2011; Englund & Gerdin, 2011). Innebörden av dualitetsperspektivet är att ekonomistyrning förstås som en pågående social praktik där människors handlingar vägleds och begränsas av sociala strukturer (såsom sociala regler, normer, värderingar) samtidigt som de handlingar människor utför i sig också reproducerar strukturerna. Det finns således ett oundvikligt samverkansförhållande mellan struktur och handling då de samtidigt omformar och omformas av varandra i tid och rum. Utifrån detta synsätt har man i sin tur kommit att intressera sig för förändring av såväl de strukturer som påverkar hur ekonomistyrning utförs, vilken handling som försigkommer vid ekonomistyrning i organisationer samt kopplingen mellan de båda i enlighet med dualitetsperspektivet.

Inom denna forskningsgren diskuterar man hur förändring kan modelleras och förstås samt hur långt man kommit i detta avseende (t.ex. Baxter & Chua, 2003; Battilana, 2009; Englund et. al, 2011). Det finns även tankar om hur bidraget från ett alternativt perspektiv på ekonomistyrning kan vara att sätta fingret på vad ekonomistyrförändring inte är: ”... we are

left with a sense of what accounting change is not. Accounting change is not linear, predictable, controllable, exclusively technical or well-behaved. (Baxter & Chua, 2003, s.

106f.)” Idag efterfrågas ändå fler kunskapsbidrag som kan visa/förklara påverkan mellan handling och struktur och kopplingen till ekonomistyrförändring (bl.a. Dillard et al., 2004; Kilfoyle & Richardson, 2011). Många av ovan nämnda artiklar slutar också med liknande frågor, man har från 2002 (Seo & Creed) till 2013 (Englund & Gerdin – Call for papers) frågat sig hur man kan förstå kopplingen mellan struktur och agency i tid och rum och konsekvenserna för förändring. Vad beror detta på? En del av svaret finns i att frågorna alla kan anses relatera till den paradox som anses vara hjärtat i den gamla (Scott, 2001, s.211) sociala debatten om handling och struktur. Paradoxen lyder; ”Om aktörer är inbäddade i en

strukturell kontext som i stort avgör deras interaktioner, intentioner och rationalitet – hur kommer det sig att de klarar att se möjligheter till ny praxis och åstadkomma strukturell förändring? (Call for papers – Englund & Gerdin, 2013, egen översättning)”.

En annan del av svaret kan man få om man uppmärksammar Kilfoyle & Richardssons (2011) bidrag. De för en diskussion kring värdet av dualitetsperspektivet i forskningen och menar att det är utifrån detta perspektiv som man förmår föra forskningen framåt;

2

Attempting to combine agency and structure, while maintaining their dualism, creates an ontological paradox that does not lead to effective theorizing. … Such empirical models cannot answer questions such as how the social structures affecting budgeting evolve and to what extent is agency activated, constrained and/or sustained by social structures? It may be more productive for budgeting research to find a true theoretical synthesis of agency and structure. This requires an ontological shift from dualism to duality. (Kilfoyle & Richardson, 2011, s. 195)

Det tycks även vara så att denna indelning är lika användbar för övrig forskning inom ekonomistyrområdet, vilket andra forskare hävdat (Englund & Gerdin, 2011, i sin diskussion om Kilfoyle & Richardsons (2011) bidrag). Liknande tankar uttrycktes av Baxter & Chua redan 2003:”Correspondingly, it is time for alternative management accounting researchers

to reformulate their contextual assumptions and to carefully characterize new hybrid forms, both theoretically and empirically, by outlining how accounting is enrolled in processes of transition. (Baxter & Chua, 2003, s. 110)”. Det Baxter & Chua eftersträvar är vad man kan

kalla pluralism, det vill säga åsiktsmässig mångfald (Nationalencyklopedin, 2013). Att det finns ett värde i viljan av att anlägga ett dualitetsperspektiv tycks alltså delas av ett antal forskare och man verkar också vilja relatera denna åsiktsmässiga mångfald sinsemellan - jämförbarhet.

En intressant aspekt av denna litteratur är dock att dualitet, som avser förhållandet mellan handling och struktur som i sig själva är relativa begrepp (Dar, 2009), också tycks ha olika innebörder i olika delar av litteraturen. Detta framkommer exempelvis i Englund & Gerdins (2011, s.581) artikel som är en reaktion på Kilfoyle & Richardsons (2011) diskussion om dualitet; ”some of their writings open up for multiple interpretations, of which some may be

problematic if we want to dissolve the separation of agency and structure … we propose … a duality perspective which is grounded in a ‘flat and local’ ontology”. Det finns alltså olika

dualitetsperspektiv vilka borde bidra till paradoxen, som presenterades i slutet på inledningens första sida, på olika sätt. Dessutom;“… perspectives that combine agency and structure,

without relaxing some of the underlying theoretical assumptions that are fundamentally opposite, are not able to address the paradox of embedded agency (= paradoxen, eget tillägg). (Kilfoyle & Richardson, 2011, s. 191)” Här visas återigen att det tycks finnas olika

perspektiv och användningsområden relaterade till dualitet. Således finns ett värde i att problematisera och diskutera de definitioner och relationer som kan tänkas återfinnas i de olika sätten att använda dualitet för att bättre förstå hur dualitetsperspektiv påverkar förståelsen för ekonomistyrförändring samt vilka likheter och skillnader som finns mellan dualitetsperspektiv.

1.2 Forskningsfråga

- Hur förstås ekonomistyrförändring via dualitetsperspektivet i studier på ekonomistyrområdet?

1.2.1 Undersökningfrågor

- Hur förstås dualitetsperspektivet via tillhörande begrepp (såsom agency, struktur, institutioner, modalities, sammanblandning)?

3

- Hur förstås ekonomistyrförändring via dualitetsperspektivet?

1.2.2 Avgränsning

Fokus ligger i denna uppsats på det som Baxter & Chua (2003) kallar alternativ forskning, som förklarats i inledningen. Dessutom diskuteras nyare forskning som faller under beskrivningen av alternativ forskning men som utvecklats senare än 2003 – Practice theory så som den tolkas av Ahrens & Chapman (2007). Förståelsen för koncepten baseras alltså på den typ av tolkning som görs inom ’alternativa’ teorier och förklaringsmodeller. Således är vi intresserade av ekonomistyrförändring genom teori som söker ta hänsyn till den komplexitet som verkligheten utgör och samtidigt förmår förklara fenomenet och dess ursprung, dess påverkan på och av organisationens anställda samt dess skeende i tid och rum.

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att utveckla ett analysverktyg för att förstå hur skillnader och likheter i dualitetsperspektiv kan se ut och få olika konsekvenser för förståelse för ekonomistyrförändring och forskning.

1.4 Bidrag

Denna uppsats eftersträvar ett teoretiskt bidrag genom en djupgående genomgång av existerande konceptuell litteratur för att skapa klarhet i definitioner kring koncept, med tillhörande begrepp, och antaganden gällande dualitet.

Dualitetsperspektiv uttrycks via koncept, det är begreppsliga konstruktioner forskare använder för att skapa mening kring verkligheten (Babbie, 2007, s.124f.). Att forskare formar sin egen mening och förståelse via koncept kan anses vara en förklaring till att det finns olika sätt att förstå dualitet – men denna insikt i sig själv är inte tillräcklig för att utröna vari dessa skillnader ligger och hur de kan hanteras. Dessutom kvarstår det faktum att det finns nämligen grundläggande antaganden som inte är kompatibla (Luft & Shields, 2003) och koncept kan tillskrivas olika innebörd av olika forskare. Detta gör dem svåra att se som likställda även om de tillskrivs samma begreppsliga epitet (Babbie, 2007, s.124f.). För att kunna identifiera och diskutera detta krävs således en genomgång av forskningen som eftersträvar klarhet i definitioner kring koncept och antaganden gällande dualitet och de begrepp som kan anses tillhöra koncepten. Dessa genomgångar sammanförs till ett analysverktyg som kan användas för att förstå och identifiera likheter och skillnader i dualitetsperspektiv även utanför det urval som diskuteras i uppsatsen.

Således, genom att tydliggöra innebörder i dualitetsperspektivet, konsekvenser för förståelsen för ekonomistyrförändring, och hur de olika sätten att använda dualitetsperspektivet ser ut kan det analysverktyg som utvecklas i uppsatsen bidra till att föra alternativ ekonomistyrforskning mot ökad jämförbarhet mellan forskningsbidrag såväl som ökade insikter kring hur ekonomistyrförändring förstås via den här typen av forskning i nuläget. I uppsatsen eftersträvas således främst ett teoretiskt bidrag (Booth et al., 2012, s. 5).

4 1.5 Uppsatsens disposition

Till höger förtydligas genomförandet och hur uppsatsens olika delar hänger ihop. Nedan följer en beskrivning av uppsatsens disposition mer ingående.

Efter ovanstående inledning och problemdiskussion följer ett metodkapitel vars syfte är att lyfta fram hur de litteraturgenomgångar som ansetts lämpliga för att besvara forskningsfrågan genomförts samt hur dualitetsperspektivet förstås i denna uppsats. Genomförandet av den konceptuella litteraturgenomgången kan kopplas till sex frågor (som formuleras under rubrik 2.4.4.1 Koncept

och Empiri) vilka legat till grund för den teoretiska referensramen

som därigenom legat till grund för analysverktygets framställan och de påståenden som skapas utifrån en analys av materialet.

Den teoretiska referensramen syftar till att presentera de olika perspektiv som framställts av forskare som genererat konceptuella bidrag inom den avgränsning som görs i uppsatsen. Detta leder fram till en analys (1) kring likheter och skillnader mellan de olika perspektiven samt hur de relaterar till varandra. Detta ligger till grund för analysverktyget som denna diskussion utmynnar i och som resulterat i en lista med ett antal påståenden som kan kopplas till olika teman av likheter/olikheter som identifierats i analysen (1).

I efterföljande kapitel används analysverktyget för att lyfta ut citat ur empiriskt kopplade artiklar som i sin tur visar de likheter och skillnader som identifierats i den teoretiska referensramen och inkorporerats i analysverktygets påståenden. Detta efterföljs av analys (2) och klassificeringar av det empiriska materialet.

Slutligen förs diskussioner kring analysverktygets förmåga att bidra till ökad förståelse för dualitet och ekonomistyrförändring och vad man kan förvänta sig att vidare användning av verktyget skulle kunna resultera i.

I den här uppsatsen kommer citat vara vanligt förekommande genom hela arbetet – det finns en anledning till det. På grund av den kritiska och tolkande ansats som anläggs i uppsatsen och komplexiteten hos det material som diskuteras har vi valt att låta citat tala för hur forskarna som omnämns ursprungligen uttryckt sig – det kan läsaren sedan relatera till den efterföljande tolkning och diskussion som avser citatets innehåll och som visar vår tolkning av citatet. Syftet är således att öka trovärdigheten i tolkningen såväl som skapa möjlighet för läsaren att göra egna tolkningar utifrån orginalunderlaget - citatet.

Figur 1.1 Disposition. Egen figur.

5

2. Metod

2.1 Inledande metoddiskussion

Av forskningsfrågans natur att döma var det inte lämpligt att genomföra en egen empirisk studie - det hade endast gett oss tillgång till en avgränsad kontext och del av tid och rum. För att förstå flera olika dualitetsperspektiv ansågs det mer värdefullt att studera flera kontexter och flera olika forskares argumentation och tolkning. Detta för att olika tankar skulle kunna lämnas utrymme och bidra med de svar som vi har för avsikt att rendera i denna uppsats. En litteraturstudie har därför ansetts lämplig.

I det följande har metodavsnittet disponerats som följer:

 Först diskuteras dualitetsbegreppet och hur det förstås metodologiskt i uppsatsen.

 Sedan diskuteras den uppdelning som gjorts i uppsatsen mellan konceptuell och empirisk forskning.

 Efter detta introduceras Booth et al. (2012) och deras SALSA-ramverk som stöd för att belysa de metodologiska val som fattats i vår strävan efter att genomföra en högkvalitativ litteraturstudie.

 I nästa skede diskuteras etiska utmaningar, då vi identifierat ett fåtal samtidigt som detta inte är något Booth et al. (2012) tar upp i sitt ramverk.

 Slutligen diskuteras det analysverktyg i form av en punktlista som tar form under uppsatsens gång och vilket dess syfte är.

2.2 Hur förstås dualitet i litteraturen?

Vi ansåg att det inte nödvändigtvis fanns ett värde i att uteslutande leta efter begreppet ”dualitet” som sådant i litteraturen. Inte heller begreppen struktur, agency etc som ofta används för att beskriva de innebörder som skall till för att man skall kunna förstå dualitetsrelationen. Snarare menade vi att man kan låta innebörden i begreppen styra vårt sökande efter dualitetsperspektiv. Här kan följande citat illustrera hur man kan se innebörden i agency och struktur utan att begreppen finns med i texten;

” ... några säljare kommer hit ofta och diskuterar order med oss. Själv försöker jag undvika dem och sköta mitt, men det är några här som verkar tycka det är kul ... Problemet är att de tar på sig extrauppgifter och lovar fixa lite specialanpassningar som vi egentligen inte har kapacitet eller tid till.(s. 6)” Här är man mitt uppe i en förändring i det sociala systemet som får till följd

att olika individer tolkar och värderar (=struktur, eget tillägg) olika. Något har hänt (nytt agerande från säljarna (= handling, eget tillägg)) som får konsekvenser för operatörernas agerande och interaktion med varandra och övriga aktörer i systemet ... (Halleby & Härström, 2013, s.1).

Dessutom hade vi inga krav på att dualitetsrelationen skulle innebära någon sorts 50/50-förhållande mellan struktur och handling. Således kom vår tolkning av dualitet att gå från en som menar att agenten i huvudsak styrs av normer och värderingar men ändå måste finna en oundviklig förklaring i ett omvänt påverkansförhållande - till det motsatta sättet att resonera. Detta motsatta sätt blir då att agenten i huvudsak agerar utifrån sin fria vilja. Vidare ansåg vi inte att man skall tolka de konceptuella diskussioner som förts inom forskningen som försök

6

att finna statiska förhållanden mellan handling och struktur varför det kan anses mindre viktigt att söka utröna vilka som tycker att den ena parten i dualitetsförhållandet har mer inverkan än den andra – detta bör kunna skifta

genom tid och rum. Dock kan man mena att det är värdefullt att söka utröna om det finns konceptuella artiklar som täcker in dessa skift. För att anse sig ha anlagt ett dualitetsperspektiv ansågs nyckeln vara att varken handling eller struktur kan ses som separata och ensamt stående utan generera(n)de av varandra varför relationen blir oundviklig – detta måste således alltid vara fallet för att man inte skall falla från dualitet in i dualism. Rose & Scheepers (2001) visualiserar dualitet enligt figuren till höger.

Huvudsyftet med ovanstående sätt att resonera var en önskan att finna ”dualitet” även i artiklar som inte är uttalade dualitetsanhängare. Det var alltså inte att främja användandet av en viss begreppsapparat vi var intresserade av utan innebörden – och svaren på hur bidraget till paradoxen ser ut. Om man låter de mest dominanta teoriernas begreppsapparat ta över och endast söker efter deras ord blir det, i vår mening, en enkelriktad studie som inte kan visa en mångfald i förståelsen för det som av många benämns som dualitet. Mer om explicita definitioner och innebörd under kapitel 3. Teoretisk referensram.

Viljan att förstå hur man använder dualitetsperspektivet i den alternativa forskningen tycks inte kunna leda fram till upptäckter av några absoluta kausala relationer mellan variabler, inte heller några otvetydiga uttalanden om framtida ”best practice” inom ekonomistyrning: ”Alternative management accounting ... organisational participants are seen as continuously

ascribing meanings to sets of practices that become known as management accounting. Correspondingly, there are many possible constructions of practice over time and space; some similar, some quite different. (Baxter & Chua, 2003, s.103; se även Brunsson, 2010, s.

17)” Det finns således ingen objektiv verklighet som går att förutse. Den alternativa forskningens styrka ligger snarare i den retrospektiva (tillbakablickande) förklaringen och förståelsen av sociala kontexter. Även Giddens resonemang kring att universella förhållanden för social förändring inte går att specificera på grund av att till synes kausala länkar alltid involverar agenters motiv och egna agendor (Giddens, 1990, genom Englund et al., 2011) visar att kausala länkar och otvetydiga uttalanden om framtiden inte är att vänta. Dock kan man enligt Giddens säga något om skillnader mellan olika typer av social ordning och att vissa tycks förändras snabbare än andra vilket leder till att vi kan säga något om vad dessa skillnader kommer ifrån (Giddens, 1990, genom Englund et al., 2011). Att identifiera uttryck för och söka skapa ordning i vad vi vet i dagsläget är således möjligt och är också vad vi kommer söka åstadkomma i denna uppsats men det kräver enligt oss en syn även på koncept och innehåll i forskningen som tolkningar framför objektiva sanningar.

Figur 2.1 Illustration av dualitet. Rose & Scheepers (2001)

7

2.3 En uppdelning mellan konceptuellt och empiriskt

I den teoretiska referensramen och sedermera analysverktyget som utvecklas i uppsatsen används konceptuella papper och reviews. I tillämpningen av analysverktyget används endast empiriska studier. Förklaringen kommer nedan.

Det finns en skillnad mellan konceptuell och empirisk forskning som i uppsatsen definieras som: Konceptuell forskning baseras på idéer och diskussioner om hur det går till i

verkligheten utan att man studerar en verklig kontext. Empirisk forskning å andra sidan går ut

på att försöka studera en kontext för att därigenom förstå verkligheten - det som den konceptuella forskningen pratar om. Babbie (2007, s.4) beskriver att vetenskapliga kriterier för vad som är verkligt måste innefatta både logiska och empiriska argument – det måste vara meningsfullt såväl som stämma överens med vad man kan observera. Att observera något så abstrakt som handling eller struktur empiriskt är dock inte alldeles enkelt. Kaplan (1964) har identifierat tre klasser av mätbarheter. Den tredje är det som kallas för ”’constructs’ –

teoretiska skapelser som baseras på observationer men inte kan observeras varken direkt eller indirekt, ett bra exempel är intelligenskvot, eller IQ (Kaplan, 1964, genom Babbie, 2007,

s.124, egen översättning). Koncept tillhör denna klass. Att använda dessa på ett sätt som antar att de går att observera i någon fysisk bemärkelse, alternativt göra försök att använda dem på ett sätt som antar att de har inneboende sanna egenskaper är förenat med felaktigt agerande; ”In fact, concepts have no real, true or objective meanings – only those we agree are best for

a particular purpose (Babbie, 2007, s.124)” Detta är en risk som uppmärksammats även av

andra. Dar (2009) beskriver hur ett sorts fysiskt sökande efter det som inom institutionell teori benämns fält (en avgränsning i tid och rum som hjälper till att fånga in vad en forskare studerar (Scott, 2001, s. 83)) är ett allvarligt misstag som i vissa fall görs av forskare.

2.4 Hur genomför man en bra litteraturstudie?

När man skriver en uppsats är det naturligt att man strävar efter att den skall hålla god kvalitet. Vad är då god kvalitet i en litteraturstudie? Hart (1998, s. 9ff.;s.18) definierar det som tillräcklig bredd och djup, hög grad av noggrannhet och konsistens, klarhet och korrekt språkbehandling samt effektiv analys och syntes. Att uppfylla ovanstående krav har således varit utgångspunkten för litteraturstudiens genomförande och framställan i denna uppsats. Till vår hjälp har vi tagit Booth et al. (2012) och deras SALSA-ramverk och förhållit oss till deras typer av litteraturstudier och vilka metodologiska val som passar respektive typ. Under nästkommande rubriker kommer vi följa Booth et al. (2012) och deras ramverk på vägen mot en färdig litteraturstudie. Vi börjar med att diskutera vilka typer av litteraturgenomgång som genomförts i denna uppsats.

8

Det finns en uppsjö av olika typer av litteraturstudier anpassade till vad man vill att litteraturstudien skall generera för bidrag (Booth et al., 2012, s. 2.). Alla måste de vara systematiskt genomförda men vad som klassas som systematiskt varierar i grad och form mellan typer (Booth et al., 2012, s.2). För den här uppsatsen har distinktionen mellan konceptuellt och empiriskt inneburit i viss grad två olika genomgångar fördelade på de följande:

Då det konceptuella underlaget syftade till att bidra med inlärning om forskningen tillämpades vid den genomgången den typ som av Booth et al. (2012) kallas ”literature review”, se typ 1 i tabellen. Den utvärdering som gjordes syftade till att ge en inblick i vart kunskapsluckor inom den alternativa forskningen står att finna och hur man kan förstå den kunskapslucka som identifierades på ett konceptuellt plan. Hänsyn till kronologisk ordning var relevant för att få fram huruvida forskningen utvecklats över tid och på vilket sätt.

Den kartläggning som genomförts av det empiriska materialet kan istället ses som en kombination mellan det som av Booth et al. (2012) kallas ”critical review” och ”qualitative systematic review”, typ 2 och 3 i tabellen. Då forskningsfrågan är ställd på ett sådant sätt att uppsatsen skall kunna generera förståelse för användningen av koncept för att förstå andra koncept (att förstå dualitetsperspektivet för att förstå ekonomistyrförändring) och sedermera söker diskutera dessa typer ansåg vi att värdet av dessa båda varianter av litteraturstudie kunde integreras i uppsatsen. Hur detta hanterats vid sökning och utvärdering etc. kommer vi redogöra för under nästkommande rubriker.

Figur 2.2 Genomförande av litteraturstudien. – val av typer. Booth et al., 2012, s. 26-27. Egen översättning samt urval av endast de tre typer som används i uppsatsen.

9

2.4.2 Sökning

Vilka val har vi ställts inför i sökningen efter relevant material till litteraturgenomgångarna?

2.4.2.1 Koncept

För att identifiera lämpliga konceptuella artiklar gjordes sökningar i databasen ABI Inform. De sökord som användes var de följande; ’the paradox of embedded agency’, ’duality’ & ’management accounting’, ’management accounting change’, ’alternative management accounting’. I första hand valde vi dock att söka oss vidare mot sådana verk som forskare återkommande refererade till och diskuterade kring i sina artiklar, detta ofta efter att ha fått tillgång till tips på lämpliga sådana av experter på området för denna uppsats (the paradox of embedded agency, dualitet och ekonomistyrförändring). Fink (2014, s. 27) argumenterar för att man utöver onlinebaserade sökvägar har andra alternativ som är naturliga att vända sig till istället. Att tala med kollegor eller andra experter är ett sådant alternativ (Ibid). Efter den inläsning som följde av det konceptuella materialet hade vi satt oss in så pass mycket i framstående och sentida alternativ ekonomistyrforskning att vi tyckte oss kunna urskilja ett antal konceptuella artiklar som tycktes ha skrivits av framstående forskare inom respektive inriktning, som hade en koppling till paradoxen och som var inriktade mot organisationer eller ekonomistyrning. Utan att hävda att de artiklar som valts ut representerar alla viktiga konceptuella artiklar inom hela den alternativa forskningen vill vi därigenom mena att de kan användas för att skapa förståelse för hur man ser på verkligheten när man samtidigt vill diskutera paradoxen, ekonomistyrning och dualitet.

Alternativa teoribildningar är inte framtagna för att uteslutande söka förstå och förklara kopplingen mellan ekonomistyrning och beteende. De har dock, som vi diskuterat i problematiseringen, använts av många för att dra denna parallell. Vissa av de konceptuella papper vi valt att diskutera i denna uppsats har stannat vid ett intresse för organisationer och beteende - exempelvis Seo & Creed (2002). Andra, såsom Dillard et al. (2004), Lounsbury (2008), Englund et al. (2011) med flera gör dock explicit denna koppling. Anledningen till att vi inte uteslutit artiklar som går utanför ekonomistyrområdet sett till den konceptuella forskningen är att vi sett att de refererats till i sådana artiklar som fokuserar på just

Figur 2.3 Genomförande av litteraturstudien. – sökning. Booth et al., 2012, s. 26-27. Egen översättning samt urval av endast de tre typer som används i uppsatsen.

10

ekonomistyrning och därmed har innehållet ansetts vara värdefullt för att förstå hur man kan förstå verkligheten även avgränsat till ett ekonomistyrfokus.

2.4.2.2 Empiri

Urvalet har inledningsvis varit avgränsat till de mest framstående tidskrifterna inom ekonomistyrning och därefter avgränsats till vissa delar av den alternativa forskningen. Det har därefter varit syftesbaserat (förstå dualitet och ekonomistyrförändring).

Sökning i framstående journals och sentida publikationer.

När vi reflekterat kring vilken forskning som är att anse som framstående valde vi att dra på existerande sätt att se på forskning och kvalitet genom att söka efter högt rankade tidsskrifter inom ekonomistyrning och utgå från att dessa är ”bäst” i termer av att de följer den konceptuella forskningen snabbast och med mest insiktsfulla bidrag. Vi var ofrånkomligen även intresserade av att dessa tidsskrifter skulle innefatta det som definierats som alternativ ekonomistyrforskning för att vår studie skulle rendera någon typ av intressant empiriskt material med avseende på uppsatsens syfte och avgränsning. På grund av det faktum att flera konceptuella insikter kring behovet av dualitet uttryckts nyligen (främst mellan 2008 och 2011) ansåg vi att den empiriska forskningen i denna studie med nödvändighet behövde vara så färsk som möjligt i termer av när den publicerats. Studier från 2013 var således mest värdefulla, följt av studier publicerade 2012 etc. Att som empiriskt kopplad forskare läsa en konceptuell artikel, inkorporera den i den egna studien samt få artikeln publicerad bör ta tid.

Då vi började söka efter ett rankingsystem som innefattade fokus på ekonomistyrning och ett uttryckt intresse av att innefatta ’alternativ forskning’ eller pluralism i termer av teoretiska perspektiv kom vi till korta. Fink (2014, s. 27) argumenterar, som omnämnts, för att man, då onlinebaserade sökvägar inte räcker till, har flera andra alternativ. Hon räknar upp tre; att söka i referenslistor i framstående verk, tala med kollegor eller andra experter, alternativt läsa igenom universitets hemsidor (Ibid). Vi valde att diskutera vilka som kunde vara att se som lämpliga tidsskrifter utifrån våra preferenser med två experter inom ämnet från Örebro universitet. De fick således utgöra vårt ’rankingsystem’, naturligtvis efter att ha blivit informerade om att deras svar skulle vara viktiga för, och omnämnas, i uppsatsen (i enlighet med hur man agerar etiskt korrekt, Booth et al., 2004, s.90f.).

Efter diskussionen valde vi dock att styrka mottagna rekommendationer genom att söka även i litteraturen. Då återfanns följande motiveringar till värdet av två journals, Accounting, Organizations and Society (AOS) samt Management Accounting Research (MAR):

… In the 25 years since its inception, Accounting, Organizations and Society (AOS) has forged a formidable reputation for disseminating management accounting research. In particular, this journal has developed a loyal readership because it has created a pluralistic discursive space—a space in which so-called ‘alternative’ management accounting research is encouraged… (Baxter & Chua 2003, s.97)

… in 2009 there were almost a quarter of a million downloads of papers from Management Accounting Research, it describes the range and diversity of the papers published in the Journal, their topics, research settings, and the theories and research methods used. It emphasizes that the editors strongly encourage the use of a broad range of theories and research methods, and they want such diversity to continue to be a defining feature of the

11

papers published in Management Accounting Research in the future. (Scapens & Bromwich, 2010, s.278)

Vid den genomgång som gjordes av tidskrifternas innehåll markerades inledningsvis de artiklar som inte var konceptuella med E för ’empiriskt material’ då det i den här litteraturgenomgången, som diskuterats, endast var empiriskt kopplat underlag som var av intresse.

Antydan till ett dualitetsperspektiv.

Att söka efter ett perspektiv är inte detsamma som att söka efter ett visst begrepp – då hade det varit möjligt att leta efter det begreppet som nyckelord. Att använda någon annan typ av tillvägagångssätt för att smalna av sökandet ansågs därför nödvändigt. En sökstrategi där vi valde att söka i förord och sammanfattningar (conclusions) efter ett antal någorlunda snabbt identifierbara kriterier utvecklades;

Att ha anlagt någon typ av alternativt perspektiv på forskningen var ett krav för att innehållet i studien skulle ta hänsyn till kontext, politik och historia i enlighet med avgränsningen till alternativ forskning. För att så skall vara fallet krävs en syn på ekonomistyrning och organisationens anställda som i stora drag stämmer överens med följande; ”Alternative

management accounting ... organisational participants are seen as continuously ascribing meanings to sets of practices that become known as management accounting. (Baxter &

Chua, 2003, s.103)”. Som framgår av citatet var studier som sökte identifiera kausala samband inte aktuella.

Oundvikligt för att kunna diskutera handling och varför denna sker är även att man anlagt ett intresse för beteende och orsak till detta beteende i någon form. Att söka förklara orsaken till ett visst beteende/handling med annat beteende/handling, alternativt att endast beskriva vilka logiker som genererar ett visst beteende utan att ta hänsyn till dynamiken i förhållandet var således inte intressant. Artiklar som gick emot ovanstående krav på ett dualitetsperspektiv sållades bort i detta skede – kvarvarande material markerades med M för ’möjlig dualitet’.

Fastslaget dualitetsperspektiv

Under rubrik 2.2 Hur förstås dualitet i litteraturen? argumenterade vi för hur vi i den här uppsatsen valt att förhålla oss till dualitet. Då hävdades att, för att det skall gå att anse att det anlagts ett dualitetsperspektiv, var nyckeln att varken handling eller struktur kan ses som separata och ensamt stående utan alltid generera(n)de av varandra. För att med säkerhet kunna utröna huruvda oundvikligheten i förhållandet antagits i en enskild artikel krävdes en mer noggrann genomgång av de artiklar som tidigare markerats med ett M. Efter gediget arbete hade urvalsprocessen slutligen renderat följande resultat:

12

Varför detta utfall? Man kan möjligen tänka sig att de teman som tidsskrifter är fokuserade kring de olika åren kan ha haft en påverkan på skillnaderna i antal dualitetsartiklar. Möjligen kan det vara så att vissa teman i större utsträckning har varit fokus för forskare som anlägger ett dualitetsperspektiv i sin forskning. Indikationer på detta framgår av modellen ovan som visar väldigt olika utfall på olika år/tidsskrifter. Förekomsten av teman kan även anses få konsekvenser för vilka ekonomistyrfenomen som diskuteras i de empiriska artiklarna – dock är det inte nödvändigtvis tekniker och specifika mått som är mest intressanta för uppsatsen utan hur man på ett mer filosofiskt plan ser på kopplingen mellan användandet av dessa tekniker och varför man beter sig som man gör i en organisation varför denna begränsning accepterats av oss som genomfört studien.

Figur 2.5 Beskrivning/tidsskrift. Egen figur. Figur 2.4 Utfall vid genomgång. Egen figur.

13

2.4.3 Utvärdering

När Booth et al. (2012, s. 29) separerar sökning och utvärdering menar de att det går att göra ytterligare uppskattningar av det material som sökprocessen genererat genom att klassificera underlaget efter kvalitet. För de typer som arbetas med i uppsatsen ser det ut enligt följande:

När underlaget man intresserar sig för är av kvalitativ karaktär finns många åsikter kring huruvida kvalitetsutvärdering kan/bör genomföras (Booth et al., 2012, s. 113). Skaparna av SALSA-ramverket vänder sig till ’The Cochrane Qualitative Methods Group’ som menar att kvalitetsbedömning av kvalitativa studier bör göras i enlighet med fem frågor. Frågorna söker utröna huruvida syftet med forskningen framgår tydligt, om undersökningsdesignen är specificerad och lämplig, om forskarna berättar tillräckligt om hur det gått tillväga för att genomföra studien samt om analysmetoden är lämplig och tillräckligt trovärdigt förklarad. I den här uppsatsen har urvalet avgränsats till tidsskrifter inom ekonomistyrforskningen som, i enlighet med de citat som presenteras under 2.4.2.2 Empiri, bevisligen håller hög standard. För att få sitt material publicerat i en sådan tidsskrift krävs inlämnande av mycket väl genomarbetat material med ett tillräckligt stort bidrag för att man skall platsa i en tidsskrift av hög kaliber. Man kan hävda att kvalitetsuppskattningen redan genomförts i viss mån av det material som används i uppsatsen av de som har i uppdrag att acceptera eller rata de artiklar som skickas in. Dessutom är forskningsfrågan i uppsatsen inriktad mot att generera förståelse för hur man förklarar ekonomistyrförändring via dualitetsbegreppet – de frågor vi ställde till litteraturen för att besvara forskningsfrågan kan anses ha upptäckt brister enligt de fem frågorna på en mer forskningsspecifik nivå. Fanns inte de definitioner eller rättfärdiganden som behövts för att hävda något kring det vi intresserar oss för i forskningen som valts ut har det inte förbisetts.

2.4.4 Syntes och tolkning (analys)

Värdet i en litteraturstudie ligger inte enbart i dess identifierande och sammanförande egenskaper utan kanske främst i syntetiserandet (Booth et al., 2012, s. 125). ”Synthesis is the

stage of a review in which evidence extracted from different sources is juxtaposed to identify patterns and direction in the findings, or integrated to produce an overarching, new

Figur 2.6 Genomförande av litteraturstudien. – utvärdering. Booth et al., 2012, s. 26-27. Egen översättning samt urval av endast de tre typer som används i uppsatsen.

14

explanation or theory which attempts to account for the range of findings. (Mays et al., 2005,

genom Booth et al., 2012, s. 125, förtydligande i originalet)”. I en kvalitativt orienterad litteraturgenomgång är syntesframställan och analys/tolkning en iterativ process snarare än linjär vilket gör kronologisk separation mellan de två omöjlig (Booth et al., 2012, s. 126). Så har ansetts vara fallet i denna litteraturstudie, påståendet antas således stämma överens med en sammanslagning av båda de sista delarna av SALSA-ramverket. Anpassade till de tre typer som uppsatsen förhåller sig till ser det ut enligt följande:

Figur 2.7 Genomförande av litteraturstudien. – analys. Booth et al., 2012, s. 26-27. Egen översättning samt urval av endast de tre typer som används i uppsatsen.

2.4.4.1 Koncept och empiri

För att kunna jämföra och diskutera innehållet i det material som valts ut och för att kunna dra paralleller mellan koncept och empiri valde vi att utforma ett antal frågor som underlag för vidare diskussion och analys. Avseende den konceptuella forskningen utformades en strategi för narrativ syntes och analys (Booth et al., 2012, s.147) vilket illustreras av nedanstående figur:

Denna syntesmetod har dock kompletterats med kvalitéer från en annan metod - meta-etnografi - för att passa syntes/analys av det empiriska materialet och för att den narrativa framställan som gjorts av det konceptuella materialet resulterat i det analysverktyg som ansetts tillämpligt på den meta-etnografiska analysmetoden

15

Detta har främst influerat formuleringen och hanteringen av de frågor som formulerats för att rikta vårt intresse rätt vid genomgång av den konceptuella litteraturen – och sedermera den empiriska. Frågorna är formulerade enligt nedan:

 Vilket är syftet med denna artikel?

 Hur definierar/förklarar man agency, struktur/institutioner, ekonomistyrförändring?

 Hur förklarar man vad förändringar/nytt av ovanstående kommer ifrån? (tex varför sker annorlunda/ny handling, vad är det hos förändrad ekonomistyrning man intresserar sig för etc.)

 Hur relaterar man begreppen till varandra? (dualitet)

 Använder man annan teori/begreppsapparat? Hur definieras och relateras dessa insikter/begrepp till ovanstående definitioner/relationer?

 Vad får beskrivningarna för konsekvenser för dualitetsperspektivet i denna artikel och vad leder det till? (i termer av kunskap, frågor och implikationer för dessa)

Frågorna går även att relatera till de av Luft & Shields (2003) fyra formulerade frågorna - 'what is researched?', 'what are the directions and shapes of the relationships between

factors?', 'what is the level of analysis' samt 'what is the theory?'. Utifrån dessa kan man uttala

sig om vilka forskningsbidrag som överensstämmer (med samma eller olika antaganden och förklaringar vilka går att kombinera), vilka som står emot varandra (studier med för varandra uteslutande förklaringar för samma fenomen) och vilka som varken stämmer eller står emot varandra (som använder samma begrepp men inte avser samma fenomen) i enlighet med inledande diskussion under denna rubrik.

Vi var vid genomgången intresserade av såväl de svar vi fick som av de svar som uteblev – detta då definitioner/relationer som inte beskrivs skapar frågor kring hur man kan förstå bidrag och resultat (Booth et al., 2012, s. 128f.). Observera att vi inte antar att man, bara för

att man inte nämner ett visst begrepp eller en viss relation, med nödvändighet inte kan förstå/acceptera begreppets/relationens innebörd utifrån en enskild artikel, det innebär dock

att det är omöjligt att säga något om hur innebörden använts. Att en innebörd som är nödvändig för att förstå dualitetsperspektivet inte omnämns i klartext bör således även här

16

oundvikligen leda till att den som vill använda insikterna från underlaget kommer att tvingas göra egna tolkningar utöver det som står angivet i texten för att kunna fånga bidraget och dess relation till andra bidrag. I samma anda är det viktigt att poängtera graden av kritisk reflektion i denna uppsats och de konsekvenser detta fått för vår förmåga att vara systematiska i termer av generaliserbarhet etc – om kritisk reflektion kommenterar Booth et al. (2012) på följande sätt: ”As a consequence of this ... the voice of ’the author’ is explicit and reflexively accounted

for – this method views as untenable the pretence that another review team using similar methods would arrive at the same interpretation. (s. 176)” Vårt val har således fått

konsekvenser för hur vi uttrycker oss och vad man kan förvänta sig av detta sätt att uttrycka sig. Att ha lagt stor vikt vid tolkning och kontextbundenhet men ändå söka skapa ett analysverktyg som möjligen kan förstås och användas av andra kräver att vi klarat att argumentera väl och underbyggt för att skapa förtroende för analysverktyget. Att delge läsaren varför våra resonemang ser ut som de gör och var vi fått dem ifrån (genom att använda många citat och genom att vara tydliga med både tolkningarna och deras ursprung) menar vi att det möjliggör för andra att göra andra tolkningar och anpassa analysverktyget till sin tolkning vilket i sig självt bör vara förtroendeingivande för verktyget som sådant.

Hur syntes och tolkning skett har som omnämnts i viss utsträckning sett olika ut avseende det konceptuella och det empiriska materialet. Jämförelse och kontrastering mellan hela studier har genomförts avseende de konceptuella underlagen (i enlighet med Booth et al., 2012, s. 127) utifrån ovanstående frågor. Detta har resulterat i ett antal påståenden som fått utgöra underlag för analys av det empiriska underlaget (se 2.6 Analysverktyg) – utifrån det empiriska underlaget har istället citat identifierats (i enlighet med genomförandet av meta-etnografisk syntes, Booth et al., 2012, s.139) för att styrka eller gå emot de påståenden som gjorts i punkterna. Av det empiriska materialet har således en kombination av att endast intressera sig för studiens bidrag och det innehåll i själva studien som varit intressant för att bättre förstå/identifiera information avseende punkterna i analysverktyget studerats. Även detta är i enlighet med Booth et al (2012, s. 127) som menar att denna typ av kombinationsansats är rimlig vid större underlag.

2.5 Etiska utmaningar

En utmaning i att arbeta med andra forskares resultat ansåg vi vara vikten av att såväl undvika plagiering som förvrängning av innehållet i andras forskning. Att oavsiktligt framföra innehåll från någon annan så att man kan tro att kunskaperna är nya för uppsatsen (plagiat) vore minst lika illa som att oavsiktligt föra fram information på ett sådant sätt om en forskares resultat att detta bjuder in till tolkning som den ursprunglige forskaren inte kunnat acceptera (förvrängning). Dessa båda skulle vara förödande för möjligheten att generera ett bidrag som erbjuder rimlig ny kunskap om ekonomistyrforskningen. Samtidigt är det svårt att skapa ordning i verkligheten utan subjektivitet;” … the categories used and the classifications given

to each paper are based on our readings of the papers, and are inevitably subjective. However, we believe that they provide a clear indication of the range and diversity of the research which has been published ... (Scapens & Bromwich, 2010, s.278)” Även våra

indelningar och tolkningar av dualitetsperspektivet, presenterade i kapitel 4 och 5, kan anses vara motiverade med samma typ av resonemang. Således – vi har själva ’funnit dessa

17

indelningar lämpliga’ och valt att arbeta vidare med dessa då vi är av övertygelsen att de kan bidra till nya relevanta sätt att betrakta dualitet inom forskningen. Allt i enlighet med Booth et al. (2004, s. 250) som framför att; ”När man kort sagt rapporterar om sin forskning på ett sätt

som uppfyller de krav som forskarkollektivet ställer, är detta detsamma som att man ger sig själv en inträdesbiljett till att delta i ett kollektivt sökande efter kunskap och i en strävan efter det allmänna goda.”

2.6 Analysverktyg

Den diskussion som förs under rubrik 4. Skapande av analysverktyget – analys 1 lyfter ett antal aspekter som kan fungera som nycklar för att komma åt hur dualitetsperspektiv kan skilja sig åt och vilka konsekvenser det får för förståelsen av ekonomistyrförändring. Att endast ha en aning om att definitioner kan skilja sig åt såsom vid formuleringen av frågorna till den konceptuella forskningen tidigare i metodavsnittet har visat sig kunna leda fram till ytterligare nyanser inom respektive fråga som bör vara intressanta att förhålla till när man vill förstå andra som diskuterar ekonomistyrförändring utifrån ett dualitetsperspektiv. För att kunna ha nytta av och förstå ett resultat som presenterats av en sådan forskare kan det djupgående analysverktyg som tagits fram vara ett värdefullt verktyg för att inte gå vilse i, eller missa viktiga uttalanden och tolkningar. Verktyget har, som omnämnts, utformats som en lista med teman till vilka påståenden hör. Till respektive påstående förväntas användaren av analysverktyget tillföra citat (eller tolkningar av citats storleksordning och innebörd som formulerats av läsaren av ett forskningsbidrag) från en artikel man är intresserad av för att styrka eller gå emot påståendet. När detta är gjort har man skapat en mer kortfattad uppställning av vad en forskare vill förmedla och hur denna har tolkat sådana aspekter av dualitet som visat sig kunna innehålla flera, ibland motsägelsefulla nyanser. Formulerade teman med tillhörande påståenden har i sin tur alltså tagits fram utifrån de inledande frågorna och visat hur man kan förstå såväl dualitetsperspektiven som kopplingen till ekonomistyrförändring. Detta genom att belysa hur en forskare väljer att argumentera vilket skapar grund för vidare analys och diskussion.

Citaten markeras med Ja om ett citat kan återfinnas som kan styrka påståendet, Nej för det motsatta A om citat som kan styrka eller ställas emot ett påstående inte alls går att finna. Vissa påståenden är huvudpåståenden som efterföljs av underliggande påståenden. Detta framgår av att underliggande påståenden markerats med exempelvis 8.1 om huvudpåståendet är markerat med nummer 8.

18

3 Teoretisk referensram

3.1 Referensramens ansats (beskriva och problematisera)

I uppsatsens inledande del påbörjades ett nystande i vad teori som beskriver förändring via dualitetsbegreppet med hjälp av relationen mellan handling och struktur går ut på. Det framkom också att forskningen på området inte är enhetlig utan konceptualiserar struktur/institutioner och handling samt förhållandet däremellan på olika sätt vilket får olika konsekvenser för förståelse av ekonomistyrförändring. Begreppen är alltså relativa (Dar, 2009), de kan ha i viss mån olika innebörd. Dessutom har bland annat struktureringsteori, från vilken flera av nedan nämnda forskare hämtat inspiration, kritiserats för att använda terminologi som är svår att förstå (Archer, 1982, genom Kilfoyle & Richardson, 2011). Till råga på allt finns ett antal övriga begrepp som kan kopplas till struktur och handling som i sig själva också är relativa begrepp (Dar, 2009). Hur ser idéerna om verkligheten ut i den konceptuella forskningen och hur skiljer de sig?

3.2 En teoriintroduktion

Inom ekonomistyrforskningen, liksom i annan forskning, råder som omnämnts skilda meningar kring hur verkligheten fungerar och vad som är viktigt att studera för att förstå ekonomistyrning. Baxter & Chua gjorde 2003 en sammanställning över sju större teoretiska strömmar som etablerats inom den alternativa ekonomistyrforskningen. Dessa är struktureringsteori, institutionell teori, radikal teori, naturalistisk teori, icke-rationell teori, Focauldsk approach, och Latoursk approach (Active-Network-Theory, ANT).. Dessa bidrar alla till beskrivningen av ekonomistyrförändring baserat på olika förutsättningar gällande exempelvis om man utgår från att det är någon form av strukturer som är drivkraften för förändring eller om det istället är agenterna (människorna) som driver detsamma. Inom ramarna för denna uppsats har diskussioner kring dualitetsperspektivets relevans för en viss teoretisk ström återfunnits endast i de två förstnämnda (strukturerings- och institutionell teori) vid den inledande litteraturgenomgång av den konceptuella forskningen som genomförts i uppsatsen. Därför är det dessa teorier som presenteras nedan. Detta kompletteras av en beskrivning av en teoretisk strömning som haft ett senare intåg i ekonomistyrlitteraturen (Englund et al., 2011) än vid det tillfälle då Baxter & Chua gjorde sin klassificering år 2003, den har kommit att kallas ’practice theory’. De tre teorierna presenteras under rubrikerna som följer.

3.2.1 Practice theory

Utövare av ’Practice theory’ intresserar sig för hur handling och system (politiska, ekonomiska, kulturella, teknologiska) formar varandra (Ahrens & Chapman, 2007a, s.99) och har utvecklats i takt med att man i allt högre utsträckning kommit att anse att planering och styrning är mer komplex än vad funktionella/rationella approacher förmått förklara (Makkonen et al., 2012). Teoretiker inom practice theory (benämns hädanefter som PT) vill förstå hur aktören tolkar, väljer ut och nyttjar ekonomistyrsystem och –lösningar, men också hur användning av nya system/lösningar kan leda till användningsmöjligheter för ekonomistyrning som kan nyttjas av andra (Ahrens & Chapman, 2007a, s. 99; Makkonen et al., 2012) Till de traditionella PT-teoretikerna inom samhällsvetenskapen, när man använder

19

begreppet för att benämna alla som intresserar sig för studiet av handling, räknas bland andra Giddens (1984, se struktureringsteori 3.2.2 nedan, genom Makkonen et al., 2012) och Bourdieu (1977, 1990, genom Makkonen et al., 2012). Det som utmärker alla försök att applicera PT är att man i någon utsträckning bygger vidare på Lindbloms (1959) kritik mot att människans beslutsfattande skulle kunna vara linjär, och istället tar upp inkrementell, dvs. stegvis ökande, förändring och en mer ”testa och se”-approach till mänsklig handling. (Makkonen et al., 2012)

Utifrån tidigare tankegångar har olika inriktningar och resonemang vuxit fram. I Ahrens och Chapman (2007a, s.100ff.) beskriver forskarna fyra typer av studieinriktningar inom den traditionella, mer ”allomfattande”, ’practice theory’-benämningen. Den första benämns som ’governmentality’ och syftar till de studier där man försöker se ekonomistyrning ur ett bredare perspektiv genom fokus på dess betydelse utanför organisationen. Det kan exempelvis komma till uttryck i nya sätt att skriva och sätta betyg i andra sfärer än organisationen. Man är mindre intresserad av människans agerande och ser hellre till vad man kallar ’structures of intentionality’ vilket exempelvis kan ses som hur innebörden i hur ovan skrivna dokument kan komma att påverka praxis (Ahrens & Chapman, 2007a, s. 101). Man har kommit ifrån ett detaljfokus på användande och funktioner av ekonomistyrning i specifika situationer;”… all

organizational practices were described as successive designs of policies, systems and architectures that ’sought to act upon’ organizational members who were mere users of systems and occupants of spaces and whose activities were never described (Ahrens &

Chapman, 2007a, s. 101).”. Vi tolkar citatet som att beskrivningen av hur dualitetsförhållanden i en viss kontext inverkar på och inverkas av densamma går förlorade i beskrivningen – därigenom utesluts intresse för denna typ av studier i uppsatsen.

En andra typ består av studier som ser praxis som en typ av nätverk av aktiviteter (Practice as networks of activity): ”(is, eget tillägg) Not so much a theory as a post-humanist ontology to

overcome puzzles of social theory – such as a duality of agency and structure, for example – ANT sought to replace notions of social structures, entities, levels, etc. with the concept of heterogeneous networks of humans and non-humans. (Ahrens & Chapman, 2007a, s. 102)”

Här gör man således distinktionen att man endast studerar de resurser som lämnar ett avtryck, d.v.s. på något sätt aktivt agerar. Av citatet framgår att dessa studier inte innefattar ett dualitetsperspektiv och exkluderas därmed från uppsatsens intresse.

Den tredje typ av inriktningar som intresserar sig för praxis inom ekonomistyrning fokuserar på kopplingen mellan ekonomisystem och ekonomiskt ansvar (Accounting systems and systems of accountability) som ser praxis som en ström av aktiviter som nyttjar ekonomisystem och andra sociala och organistoriska institutioner, vilka också kan återskapas genom dessa aktiviterer (Ahrens & Chapman, 2007a, s.106). Detta påstående anser vi visar att det inom denna typ av inriktning går att återfinna ett dualitetsperspektiv. Här menar forskarna att Giddens ingår, se beskrivningen av struktureringsteori under 3.2.2 nedan för utökade resonemang kring dualitet inom struktureringsteori.

Som sista typ omnämner Ahrens & Chapman (2007a, s.106ff.) studier som ser ekonomistyrpraxis som belägen funktionalitet (Management accounting practice as situated

20

functionality). ”Organisational members develop and judge the shared understandings of

accounting and organisational process, on which they base their managerial efforts, by organisational outcomes (Ahrens & Chapman, 2007a, s.106)”. Generellt ser dessa studier

ekonomipraxis som en mängd av aktiviteter som använder och återskapar ekonomisystem och andra organisatoriska och sociala institutioner, således menar vi att det även här går att återfinna dualitet som perspektiv. Det är också baserat på denna sista kategori samma forskare (Ahrens & Chapman, 2007b) utvecklat vad som kommit att bli ett inflytelserikt konceptuellt bidrag till ekonomistyrforskningen vilket kommer att ge benämningen PT en mer specifik, och i viss utsträckning, annorlunda innebörd än det stora paraplybegrepp som med ’practice theory’ avser all forskning som intresserar sig för hur handling och system formar varandra. I uppsatsen kommer det vara detta konceptuella bidrag som studeras närmare och som hädanefter avses i omnämnandet av PT eller Practice theory, mer om detta under 3.3.3 Ahrens

& Chapman, 2007b.

3.2.2 Struktureringsteori

Under åren 1976, 1979 och 1984 släpptes tre böcker av Anthony Giddens som kommit att utgöra struktureringsteorins (hädanefter ST) grundpelare (Englund et al., 2011). Med ST ville Giddens bidra med ett nytt ontologiskt ramverk för att studera mänsklig handling och därigenom bidra till nya tankar inom sociologin. (Giddens, 1984, s.2) Struktureringsteori är tänkt att fokusera varken på den individuella aktören eller social determinism utan social praxis över tid och rum (Englund et al., 2011). Giddens struktureringsteori har under de senaste decennierna använts i många studier (Englund & Gerdin, 2011) men saknar i viss utsträckning ett distinkt bidrag (Baxter & Chua, 2003). Ett som dock är väl uttalat, och kan anses vara det största bidraget från teorin (Englund et al., 2011) är det fokus på dualitet som anläggs genom benämningen ’duality of structure’ och som innebär att handling utförs av ett subjekt vid en bestämd plats i tid och rum medan struktur inte utförs av ett subjekt eller i en viss plats i tid och rum. Dessutom gör man antagandet att dessa driver och förändrar varandra över tid (Englund et al., 2011). Giddens hade för avsikt att ta itu med och förändra rådande dominans av tankar om människor och handling som vid teorins intåg låg djupt rotat inom samhällsvetenskapen och utgjordes av ett dualismtänkande. Dualismtänkande kan beskrivas som ett mellanting mellan objektivism (mänskliga varelser är medvetna om en oberoende verklighet genom sina sinnen) och subjektivism (för att något ska existera krävs att ett subjekt varseblir eller reagerar känslomässigt på det). (Giddens, 1984 s. xxff.)

Utifrån struktureringsteori kan strukturer mer ingående anses komma till uttryck i regler (såhär gör vi, signifikans), normer (såhär bör vi göra, legitimitet) samt rutiner (såhär brukar vi göra, dominans) (Englund et al., 2011). Sammantaget kan de anses bidra till reproduktion av rådande social ordning i enlighet med ’duality of structure’. Struktur kan dock anses bli ett relativt begrepp när man börjar fråga sig i vilken utsträckning och på vilket sätt social ordning kan återskapas med hjälp av strukturer. Sociala strukturer är inte determinerande och finns inte utanför människan (Giddens, 1984, s. 16). Struktur och strukturering är att förstå som de strukturerande egenskaper som möjliggör att tid och rum binds i sociala system vilket får till följd att skönjbart lika social praxis återupprepas över tid. Sociala system har således inte strukturer utan uttrycker strukturella egenskaper. Dessa strukturella egenskaper kan dock