Sambandet mellan sömnbrist och negativa tankar : Regressionsanalys

14 

Full text

(1)

Sambandet mellan sömnbrist och negativa tankar

Regressionsanalys

Sammanfattning

Vår C-uppsats handlar om sambandet mellan sömnbesvär och negativa tankar. Vi har gjort en tvärsnitts-enkätundersökning för att illustrera hur de olika beroende variablerna påverkas av sömn. Vi har använt oss av ISI som instrument för att mäta sömnbesvär. Syftet med denna studie är att tydliggöra om sömnbesvär kan påverka våra självbiografiska minnen. Våra frågeställningar är: finns det ett samband mellan sömnsvårigheter och negativa minnen, och kan negativa minnen påverka sömnen? Tidigare studier är eniga om att dålig sömn leder till mer negativa tankar. Vi har använt oss av enkätundersökningar med urvalsgrupp psykologistudenter. Resultatet visar att personer med sömnbesvär tenderar att minnas fler minnen med negativt innehåll.

Nyckelord; sömn, självbiografiska minnen, insomnia

Amanda Jacobsson Jackie Mahawi Örebro Universitet Psykologi C, 30 hp HT Shane Macdonald

(2)

The relationship between sleep-deprivation and

negative thoughts

Regressionsanalysis

Abstract

Our essay is about the relationship between sleep-deprivation and negative thoughts. We have done a cross-sectional study to illustrate how the different independent variables effects on sleep. We have used ISI as an instrument to measure sleep-deprivation. The purpose with the study is to clarify if sleep-deprivation has an effect on our autobiographical memories. Our questions are: does sleep-problems have an effect on negative memories and can negative thoughts have an effect on our sleep? Recent studies have shown that bad sleep leads to more negative thinking. Our selection group has been psychology students, and we have used surveys to examine our questions. The result is that people that suffer from sleep-deprivation have a tendency to remember more negative content.

Keywords; sleep, autobiographical memories, insomnia

Amanda Jacobsson Jackie Mahawi Örebro University Psychology C, 30 hp autumn Shane Macdonald

(3)

Sambandet mellan negativa minnen och sömn

Nuförtiden är det vanligt att vi inte sover så mycket, men ändå känner sig vissa relativt utvilade. Vi kan klara oss med lite sömn under en kort period men sen kan det få väldiga konsekvenser. Detta leder till olika slags stressorer som påverkar vårt dagliga liv och psyket fungerar avsevärt mycket sämre. För lite sömn resulterar i trötthet, minskad

koncentrationsförmåga och negativa tankar (Leissner, 2004).

Ämnet sömn har länge förbryllat forskare och än idag är det ett centralt ämne som ofta skrivs om inom den kognitiva psykologin. Förr pekade fakta på att hjärnan under sömn ”stängdes av”. Men med hjälp av avancerad teknologi (fMRI som mäter hjärnaktiviteten) är forskare nu enig om att hjärnan även är verksam under sömn (Rubin, 1996) För en stor grupp av kognitiva och neuropsykologer har forskningen kring REM-sömn (rapid eye movement) lett till bevis om att det finns relaterade mekanismer mellan minne, sömn och återhämtningsprocess. Återhämtningsprocessen är i sin tur viktig för att kunna inkoda information och för att kunna minnas korrekta händelser (Atienza & Cantero, 2008; Drosopoulos, Wagner, & Born, 2005; Drosopoulos, Shulze, Fischer, & Born, 2007; Hu, Stylos-Allen, & Walker, 2006; Pain, Stickgold, Swenberg, & Kensinger, 2008; Wagner, Gaiss, & Born, 2001; Wagner, Kashyap, Diekelmann, & Born, 2007; Walker, 2009; Yoo, Hu, Gujar, Jolesz, & Walker 2007; refererat i Chambers, 2008).

Skillnader mellan insomnia och sömnbesvär

En person som lider av sömnbrist har nedsatt kognitiv funktion, dessa problem härstammar främst kring hjärnans främre delar, såsom pannloben där den kognitiva funktionen är

placerad. Där associationskonstruktioner och problemlösning är lokaliserad. När kognitionen blir störd av sömnbesvär så kommer det resultera i en hel del följder som problem med att en

(4)

hålla en logisk linje i tankar, minnet försämras och likaså koncentrationen. En naturlig följd utav sömnbesvär är även depression och mycket negativa tankar (Leissner, 2004).

Insomnia är kronisk sjukdom som ter sig vara långvarig. Den är sammanlänkad med trötthet under dagen, utnyttjande av olika mediciner och andra självmedicineringar så som alkohol och droger (Harvey, 2002). Moment där det krävs att fokusera på uppgiftsmålet kan bli problematiska då man får det svårt att avlägsna yttre distraktioner (Martella & Plaza, Estévez & Castillo & Fuentes, 2012).

Den mest betonade skillnaden mellan sömnbesvär och insomnia är att sömnbesvär inte är lika långvarig. Men sömnbesvär visar sig ha negativa effekter hos den utsatte trots att den inte är lika utdragen som insomnia (Leissner, 2004). Sömnbesvär kan påverka oss oerhört mycket i vårt dagliga liv och kan ha förödande effekter i vissa fall, brist på sömn kan resultera i exempelvis trafikolyckor (Martella et al, 2012). Det finns även en stor koppling mellan insomnia och psykiska sjukdomar. Speciellt depression, missbruk av olika slag och insomnia kan vara ångestframkallande (Harvey, 2002). Sömn är en viktig del för minnesprocessen för att den förstärker minnets ursprung och dess sammanhang informationen kommit ifrån (Ashcraft & Radvansky, 2010).

Minnet

Minne och kognition är våra mentala handlingar och kunskap som innefattar att uppleva, känna igen, förstå, komma ihåg och fatta beslut kring specifika händelser. Minnet är en

mental process som hjälper oss att uppfatta, lagra och sedan kunna hämta information. Minnet delas in i tre olika delar; korttidsminnet, arbetsminnet och långtidsminnet. Arbetsminnet och korttidsminnet är tidsbegränsade och kan inte lagra informationen under en längre tid, därför

(5)

krävs det en aktiv mental prestation för att behålla informationen. Medan långtidsminnet lagrar informationen så att den kan återhämta den senare i framtiden. Långtidsminnet kan även delas upp i två delar; episodiska minnet som innefattar information som har tid och rum, och semantiska minnet som består av allmän information (Ashcraft & Radvansky, 2010). Det självbiografiska minnet ligger i det episodiska minnet. Det är den del som identifierar

händelser i livet och gör den viktig för psykisk hälsa (Ashcraft & Radvansky, 2010).

Självbiografiska minnet

Enligt Rubin (1996) så har man identifierat tre olika självbiografiska kunskaper. Den första är livstids perioder vilket är den mest generella och abstrakta kunskapen. Informationen på generell nivå innefattar övergripande händelser i livet, som relationer och arbete. Vissa livsperioder kan vara förankrade med speciella känslor som påverkar konstruktionen av ett minne. Exempelvis; ”under gymnasiet gick det jättedåligt för mig”. Generella händelser är mer specifik och informationen innefattar olika typer av minnen. Det kan antingen vara en händelse som skett enstaka gång eller som upprepats. Dessa händelser kan även minnas i kombination av varandra liknande en serie. Exempelvis; minnen som kopplas samman till när du lärde dig simma. Den sista kunskapen kallas för händelse-specifik kunskap, den är

sammankopplad med intensiva och specifika minnen. Denna nivå kan ses som en

kunskapsbas som innehåller en sammanslagning av en perceptuell och sensorisk process. Om informationen inte sammansätts med en kontext så kommer den försvinna (Rubin, 1996).

Forskning kring självbiografiskt minne visar att det finns en koppling mellan depression och det självbiografiska minnet. En studie för att undersöka denna koppling gick ut på att använda sig av deltagare med eller utan en historia av depression, där de fick återberätta ett tillfälle som varit positivt respektive negativt. Resultatet visade att de depressiva deltagarna hade en

(6)

tendens att ge svar på specifika händelser till skillnad från kategoriska svar. Ett icke-specifikt svar är utan specifikation av en händelse som exempelvis ”tillsammans med Peter” istället för ”dagen Peter friade” som är kategorisk (Williams, Teasdale, Segal, Soulsby, 2000).

Tidigare forskning

Enligt en studie av J.D. Payne, R. Stickgold, K. Swanberg och E.A Kensinger (2008) gällande det självbiografiska minnet, så minns personer mindre positiv eller neutral stimuli under sömnbrist. Dessvärre så leder det till att det uppkommer mer negativa minnen. För att undersöka om emotionellt innehåll påverkade inkodningen av information, så användes det bilder som innehöll antingen neutralt eller negativt innehåll (oskadad eller förstörd

bil). Bakgrunden till bilderna var neutral så den inte skulle vara påverkbar under inkodningstillfället. Vissa av deltagarna hade fått sova medan andra inte hade fått sova. Resultatet blev att majoriteten av de som inte fick sova mindes mer negativt innehåll (Payne et.al (2008), i Chambers, 2010).

Det här påvisades även i en studie gjord av Walker (2009) om det självbiografiska minnet och sömnsvårigheter. Han fann att självbiografiska minnet för negativ stimuli inte var signifikant olik mellan normal sömn och sömnproblematiska förhållanden. Medan minnet för positiv och neutral stimuli var signifikant hindrade under sömnsvårigheter. Walker föreslår att negativa minnen är mer resistenta under tider av sömnbesvär, vilket tillåter personer att minnas mer negativt innehåll bättre än positiv eller neutralt innehåll (Walkers, 2009, i Chambers, 2010).

Syfte

Vi har valt att använda oss av enkätundersökningar för att ta reda på vad deltagarna har för sömnvanor. Vi använder oss även av tidigare forskning och insamlad data.

(7)

Syftet med denna studie är att tydliggöra om sömnbesvär har ett samband med våra minnen. Vi tror teoretiskt att det kommer finnas ett samband mellan sömnbesvär och negativa minnen. Vår hypotes är; det finns ett samband mellan personer som får mindre sömn och de som minns mer negativa händelser.

Frågeställningar

• Finns det ett samband mellan sömnsvårigheter och negativa minnen? • Kan negativa självbiografiska minnen påverka sömnhälsan?

Metod Deltagare

Den studie vi använde oss av var bekvämlighetsurval. Urvalet blev psykologistudenter vid Örebro universitet. De 523 deltagarna var i åldrarna 18-44 år (medelåldern är 25 år), varav 147st var män, 346st var kvinnor och 3st av deltagarna har inte specificerat vilket kön de har. Vi fick ett bortfall på 27 deltagare. Deltagarna i undersökningen fick ingen belöning för sitt deltagande.

Material

Till studien använde vi oss av ett frågeformulär. Formuläret var på tre sidor och hade frågor angående sömnsvårigheter, sömnmönster, känslor och även påståenden gällande en själv. Sista sidan hade frågor om det självbiografiska minnet. Deltagarna skulle skriva ner antalet händelser som de kommer ihåg från de senaste tio åren av deras liv, de skulle även ange om de ansåg att det var en positiv, negativ eller neutral händelse. Inbördes ordning var inte

(8)

relevant. ISI-skalan är ett instrument som mäter individers upplevelser av sömnsvårigheter, deltagarna får själva skatta sig via ett frågeformulär. ISI-skalan har en god reliabilitet och validitet, detta resulterar i att skalan är ett pålitligt mätinstrument och relevant att användas i syfte att mäta sömnsvårigheter (Bastien, Vallières& Morin, 2001).

Procedur

Formulären gavs ut vid ett flertal tillfällen i samband med att studenterna skulle ha eller hade haft föreläsning. Deltagarna upplystes om att det var helt frivilligt att delta och att de

uppgifter som de lämnade skulle behandlas konfidentiellt. Processen var lika vid alla tillfällen och tog aldrig mer än 15 minuter, trots att det inte fanns någon tidsbegränsning.

Statistisk tillvägagångsätt

Vi konstruerade en linjär regressionsmodell med sömnbesvär som beroende variabel. Våra beroende variabler lades in i steg tre så att vi kunde se vilka variabler som bidrog mest till att förklara variationen i den oberoende variabeln.

Resultat

Tabell 1.

Correlations

ISI PA NA Ålder Positiva

händelser (antal ihågkomna) Negativa händelser (antal ihågkomna) Neutrala händelser (antal ihågkomna) ISI Pearson Correlation 1 -,257 ** ,319** ,059 -,106* ,076 -,073 Sig. (2-tailed) ,000 ,000 ,181 ,016 ,088 ,108 N 519 518 518 517 512 500 483

(9)

PA Pearson Correlation -,257 ** 1 -,002 ,054 ,181** ,013 ,023 Sig. (2-tailed) ,000 ,971 ,219 ,000 ,778 ,612 N 518 521 521 519 515 503 486 NA Pearson Correlation ,319 ** -,002 1 ,047 ,070 ,146** ,079 Sig. (2-tailed) ,000 ,971 ,289 ,113 ,001 ,080 N 518 521 521 519 515 503 486 Ålder Pearson Correlation ,059 ,054 ,047 1 -,075 -,059 -,063 Sig. (2-tailed) ,181 ,219 ,289 ,088 ,187 ,168 N 517 519 519 521 515 503 486 Positiva händelser (antal ihågkomna) Pearson Correlation -,106 * ,181** ,070 -,075 1 ,507** ,261** Sig. (2-tailed) ,016 ,000 ,113 ,088 ,000 ,000 N 512 515 515 515 516 503 486 Negativa händelser (antal ihågkomna) Pearson Correlation ,076 ,013 ,146 ** -,059 ,507** 1 ,220** Sig. (2-tailed) ,088 ,778 ,001 ,187 ,000 ,000 N 500 503 503 503 503 504 480 Neutrala händelser (antal ihågkomna) Pearson Correlation -,073 ,023 ,079 -,063 ,261 ** ,220** 1 Sig. (2-tailed) ,108 ,612 ,080 ,168 ,000 ,000 N 483 486 486 486 486 480 487

**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed). *. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).

PA (positiva affekter) har en negativ korrelation med ISI och är signifikant vilket innebär att när ISI är högt är PA också högt och vice versa. Medan NA (negativa affekter) har ett positivt samband med ISI och signifikant så innebär det att om ISI är högt så NA lågt och om ISI är lågt är NA högt. Vi kan även se att positiva händelser är signifikant med ISI och visar på ett negativt samband. Medan åldern visar sig inte vara signifikant med ISI men uppvisar ett positivt samband. Negativa händelser visar ett positivt samband med ISI men är inte heller signifikant. Sist har vi neutrala händelser som har ett negativt samband med ISI men är inte heller signifikant.

(10)

Tabell 2.

Variansanalys

Model Summary

Model R R Square Adjusted R

Square Std. Error of the Estimate 1 ,106a ,011 ,009 5,14886 2 ,428b ,183 ,178 4,69028 3 ,451c ,204 ,194 4,64500

a. Predictors: (Constant), Ålder

b. Predictors: (Constant), Ålder, PA, NA

c. Predictors: (Constant), Ålder, PA, NA, Neutrala händelser (antal ihågkomna), Negativa händelser (antal ihågkomna), Positiva händelser (antal ihågkomna)

Ovan i tabell 2 ser vi att våra demografiska variabler förklarade minst i Steg 1 (R2=,011). I Steg 2 togs affekterna med i beräkningarna i avvariasen för sömnbesvär, då fick modellen en starkare förklaringskraft (R2=,183). Sist ser vi att självbiografiska minnen förklarar en del av variansen i sömnbesvär utöver dessa faktorer (R2=,204). Det här innebär att åldern förklarar minst av vårt resultat. Men när vi la till PA, NA, neutrala händelser, negativa händelser och positiva händelser så förstärktes förklaringskraften av resultatet.

Tabell 3.

Regressionsanalys mellan variablerna ålder, positiva händelser, negativa händelser och neutrala händelser.

Coefficientsa Model Unstandardized Coefficients Standardized Coefficients t Sig. B Std. Error Beta 1 (Constant) 4,607 1,231 3,744 ,000 Ålder ,118 ,051 ,106 2,318 ,021 2 (Constant) 5,252 1,589 3,306 ,001 Ålder ,112 ,046 ,101 2,410 ,016 PA -,366 ,061 -,251 -6,004 ,000 NA ,484 ,063 ,321 7,683 ,000 3 (Constant) 5,607 1,603 3,497 ,001

(11)

Vi kan se att negativa händelser har störst relation till sömnbesvär under de standardiserade koefficienterna. Medan positiva och neutrala händelser är signifikanta men visar ett svagare samband. Detta efter att vi statistiskt kontrollerat för ovidkommande variabler såsom ålder, och affekt.

Diskussion

Vårt resultat visar på ett samband mellan sömnsvårighet och negativa tankar. Det innebär en risk för de människor som lider av till exempel sömnbesvär att utveckla en depression eller andra psykiska sjukdomar. Vi kan se en koppling mellan vårt resultat och det resultat som Walker (2009) fick. Walkers studie visar likaså som vår att sämre sömneffektivitet är relaterat till återhämtningen av mer negativa självbiografiska minnen. Resultatet föreslår att negativa minnen är mer mottagliga av effekterna av sömnsvårigheter. Vilket tillåter dem att lättare bli återkallade än minnen för positivt eller neutralt innehåll.

Sömnproblem är väldigt normativt och kan beröra de allra flesta människor i vårt samhälle. Problemen kan komma i samband med händelser som stress och sjukdomar (Leissner, 2004). Oftast går dessa problem över och sömnmönstret återgår till det normala. Men om de inte gör det och man får varaktiga sömnsvårigheter blir konsekvenserna allvarliga. Det finns en

Ålder ,105 ,046 ,095 2,273 ,023 PA -,339 ,062 -,233 -5,500 ,000 NA ,474 ,063 ,314 7,466 ,000 Positiva händelser (antal ihågkomna) -,111 ,051 -,107 -2,165 ,031 Negativa händelser (antal ihågkomna) ,237 ,092 ,124 2,571 ,010 Neutrala händelser (antal ihågkomna) -,290 ,146 -,085 -1,985 ,048

(12)

förhöjd risk för de människor som lider av sömnbesvär att utveckla depression eller andra psykiska sjukdomar (Leissner, 2004), vilket leder till en försämrad livskvalitet. Livskvalitet är hur vi människor sätter värde på vår tillvaro, det är starkt förankrat med den fysiska och psykiska hälsan (Williams, 2000) Utan en god livskvalitet så kan människan drabbas av depression, vi börjar uppmärksamma negationer mer och det bidrar till ett mer negativt tankemönster.

Eventuella svagheter i vår studie som kan ha betydelse för vårt resultat är att vissa har lämnat frågor blanka eller kryssat i två alternativ istället för ett. Detta leder till bortfall och även oklarheter kring vad det egentliga svaret ska vara. Hade vi haft mer tid så hade vi kunnat tillämpa studien på en större urvalsgrupp och den hade kunnat vara representativ för en

bredare grupp människor. Nu är den enbart gjord på psykologistudenter vid Örebro universitet vilket inte är representativt för Sveriges befolkning.

Vi har under skrivandets gång fått insikt om hur viktig sömn faktiskt är. Sömn är så grundläggande för vårt välmående och är viktigt att ha i åtanke när man funderar över sitt välbefinnande. Det är sällan vi tänker på sömnens inverkan och att den påverkar i så stor grad. Vi har fått våra frågeställningar besvarade men vi har utöver det även fått en mer ingående kunskap om negativa minnen och dess anknytningar med olika faktorer.

För att vidare undersöka sömnbesvär kopplat till negativa minnen så anser vi att det skulle kunna bedrivas mer longitudinella forskningar. Att försöksdeltagarna får genomgå mer kontinuerliga uppföljningar för att få en mer grundlig kunskap om relationen mellan

(13)

”sömn-dagbok” där de skriver ner hur bra eller dåligt de har sovit. På så vis skulle vi kunna se hur sambandet utvecklas under en längre tid.

Det finns otaliga faktorer som påverkar vår sömn, allt ifrån yttre stimuli till olika biologiska faktorer som har en stor inverkan. Människan är anpassad efter den cirkadiska rytm

(dygnsrytm) som sköts av den ”endogen kroppsklocka” som är synkroniserad till vår externa omgivning som mörker och ljus (Leissner, 2004). Inriktningen inom den biologiska klockans mekanismer så skulle kunna ge svar på om vissa människor är mer känsliga av vissa doser av element som ljus, mörker och andra essentiella element som påverkan av olika årstider. Longitudinella undersökningar skulle lättare resultera i att se vid vilka tillfällen drabbningen av sömnbesvär sker och skulle kunna försöka lista ut om vissa människor lättare rubbar den biologiska klockan.

(14)

Referenslista

Ashcraft, Mark H., Radvansky, Gabriel A. (2010) Cognition. Prentice Hall.

Bastien, C. H., Vallières, A. & Morin, C. M. (2001). Validation of the insomnia severity index as an outcome measure for insomnia research.Sleep Medicine, (s.297-307).

Chambers, Alexis. (2010). The relationship between sleep quality and the emotional valence of autobiographical memories. Sleep and autobiographical memory. Indiana, Ball State University.

Harvey, Allison G. (2002). A cognitive model of insomina: Beahviour research and therapy 40. Elsevier Science Ltd. (s.869-893).

Horton, Caroline L., Moulin, Christopher J.A., Conway, Martin A. (2009). The self and dreams during a period of transition: consciousness and cognition. Elsevier Inc. (s.710-717).

Leissner, Lena, (2004). Sömn och hälsa. Espri Health AB

Martella, Diana., Plaza, Victoria., Estévez, Angeles F., Castillo, Alejandro., Fuentes, Luis J. (2012). Minimizing sleep deprivation effects in healthy adults by differential outcomes. Acta Psychologica. Elsevier B.V. (s.391-396).

Rubin, David. C. (1996). Remembering our past: Studies in autobiographical memory. Cambridge University Press.

Williams, J. Mark G., Teasdale, John D., Segal, Zindel V., Soulsby, Judith (2000)

Mindfulness-Based Cognitive Therapy Reduces Overgeneral Autobiographical Memory in Formerly Depressed Patients. American Psychological Association Inc. (s.150-155).

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :