Gunnar Eriksson
Buller och damm vid
bandsågning
Trätek
BULLER OCH DAMM VID BAND5ÄGNING Tr'ateknikCentrum, Rapport P 8711074 Nyckelord handsaws damping dust noise control working conditions Stockholm maj 1938
1. FORORD 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. BAKGRUND 4 4. ARBETSUPPLÄGGNING 5 5. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR 6 5.1 Problembeskrivning 6 5.1.1 B u l l e r 6 5.1.2 Damm 6 5.2 P r i n c i p i e l l a dämpmetoder 11 5.2.1 Ljudkällan 11 5.2.2 Avskärmningar, inbyggnader 11
5.2.3 Rumsdämpning med absorbenter 12
5.2.4 Val av dämpmetod 12 5.3 Metoder för a t t minska dammproblemet 13
5.3.1 Dammgenerering 13 5.3.2 Uppfångning, avsugning 13
6. RESULTAT - REKOMMENDATIONER TILL SÄGVERKSFÖRETAGEN 16 6.1 Bandsågen - metoder för minskning av l j u d a l s t r i n g e n 16
6.2 Reducerarens b u l l e r - möjligheter t i l l dämpning 16 6.3 Inbyggnader av bandsågar - Hur s k a l l de se u t ? 16
6.3.1 V i l k e n l j u d i s o l e r i n g bör inbyggnaden ge? 17
6.3.2 Väggar, t a k - uppbyggnad 20
6.3.3 Y t t r e form 21 6.3.4 Hur hög b l i r l j u d i s o l e r i n g e n ? 24
6.3.5 Hur förfar man v i d inköp av en inbyggnad? 24
6.3.6 V e n t i l a t i o n 24 6.4 D i r e k t k a p s l i n g av bandsågar - egenskaper 26
7. FORTSATT ARBETE - REKOMMENDATIONER TILL MASKINTILLVERKARE 26
7.1 Bandsågen som ljudkälla 26 7.2 D i r e k t k a p s l i n g av bandsågen 29
7.2.1 Maskinens f r o n t , l a g r i n g s s i d a n , p e r i f e r i n 29
7.2.2 Öppning ner mot stup v i d r e t u r p a r t 32 7.2.3 Tätning av s p a l t mellan sågar 33
7.2.4 Baksida 36 7.2.5 Strömningsändrande åtgärder 40 7.2.6 V e n t i l a t i o n 40 7.3 Koncentrerad spånsugning 40 7.4 Inbyggnader av bandsågkombinat 42 8. REFERENSER 43 9. BILAGOR B i l a g a 1 : B u l l e r p r o b l e m , o m f a t t n i n g
B i l a g a 2: Analys av 1judavstrålning från bandsågar
B i l a g a 3: Svängningsdämpning av sågblad - e x p e r i m e n t s e r i e B i l a g a 4: Inbyggnader - hur dimensioneras en jämnstark
k o n s t r u k t i o n
B i l a g a 5: Skärmningsarrangemang f o r klyvsågare -e x p -e r i m -e n t s -e r i -e
Detta p r o j e k t har s t u d e r a t v i l k a möjligheter d e t f i n n s a t t dämpa b u l l r e t från bandsågar och bandsågkombinat. Vidare förs e t t översiktligt resone-mang k r i n g o l i k a metoder för a t t minska dammspridningen från maskinerna. I n i t i a t i v e t t i l l p r o j e k t e t har t a g i t s av Sågmiljökommittén, som också h a f t en r e p r e s e n t a n t i den s k referensgruppen. I denna grupp har också maskin-f a b r i k a n t e r n a , AB AK E r i k s s o n , och, i n l e d n i n g s v i s , Söderhamns Verkstä-der AB ingått. Vidare har r e p r e s e n t a n t e r från A r b e t a r s k y d d s s t y r e l s e n med-v e r k a t . Samarbete har också föremed-varit med Norsk T r e t e k n i s k I n s t i t u t t . P r o j e k t e t har f i n a n s i e r a t s v i a e t t anslag från Arbetsmiljöfonden och a d m i n i s t r e r a t s av TräteknikCentrum.
P r o j e k t l e d a r e har v a r i t Gunnar E r i k s s o n , OPUS A k u s t i k AB. 2. SAMMANFATTNING
En i n v e n t e r i n g av miljöproblem orsakade av bandsågar/bandsågkombinat har v i s a t a t t olägenheterna med dammalstring upplevs som avsevärt större än nackdelarna med b u l l r e t . Av personalen i bandsågverk är d e t främst de som a r b e t a r v i d klyvsågarna som utsätts för höga bullernivåer - d e t t a som följd av a t t a r b e t s p l a t s e n l i g g e r h e l t nära den k r a f t i g a bullerkällan. 1 p r o j e k t e t har den r e l a t i v a 1judavstrålningen från bandsågens o l i k a d e l a r k a r t l a g t s - r e s u l t a t som är t i l l s t o r n y t t a v i d e t t f o r t s a t t s y s t e m a t i s k t arbete med framtagning av b u l l e r - och dammskydd för den maskingruppen. E x p e r i m e n t e l l t har d e t gått a t t reducera bandsågens l j u d a l s t r i n g med ca 2 dB(A) - d e t t a genom svängningsdämpning av själva bandet. Möjligen kan m a s k i n f a b r i k a n t e r n a förfina t e k n i k e n och åstadkomma y t t e r l i g a r e 2 ä 3 dB
(A):s nivåsänkning.
I p r o j e k t e t byggdes en p r o t o t y p där klyvsågens f r o n t s u c c e s s i v t avskärma-des mot a r b e t s p l a t s e n . Med en mycket måttlig i n s a t s g i c k det a t t sänka ljudnivån i klyvsågarens p o s i t i o n med hela 9 dB(A). En permanent mot-s v a r i g h e t t i l l denna p r o t o t y p bör kunna åmot-stadkommamot-s på f l e r t a l e t mot-sågverk.
bedöms som högst s a n n o l i k t a t t e t t sådant tätsittande bullerskydd^^ å kan utformas så a t t dammspridningen reduceras högst avsevärt, förut-Det
också
s a t t a t t skyddet också a v l u f t a s .
E t t s t o r t a n t a l inbyggnader av bandsågkombinat har s t u d e r a t s och värderats med avseende på bullerdämpning och dammavskiljning. Rapporten b e s k r i v e r hur en i dessa hänseenden god inbyggnad bör vara b e s k a f f a d .
I b i l a g a ( n r 4 ) r e d o v i s a s en beräkningsmetod med vars hjälp a k u s t i s k t jämnstarka inbyggnader kan k o n s t r u e r a s .
Tekniken med d i r e k t k a p s l i n g av en maskin e l l e r en maskingrupp bedöms ha betydande utvecklingsmöjligheter. Genom a t t bandsågen/bandsåggruppen före-kommer i så många kombinationer (1-4 sågar, med e l l e r utan reducerare) f o r d r a s dock e t t omfattande arbete för a t t f i n n a en lösning som v i d a l l a maskinkombinationer k l a r a r såväl b u l l e r - som dammproblemet hos både be-f i n t l i g a oöh nytillkommande anläggningar.
En k o r r e k t utförd inbyggnad, t y p b u l l e r h u s , dämpar b u l l r e t på e t t över-lägset sätt i kombination med a t t dammspridningen utanför huset h e l t kan e l i m i n e r a s . Det är däremot ofrånkomligt a t t d e t i v i s s grad, beroende på b u l l e r h u s e t s v e n t i l a t i o n , samlas damm i inbyggnaden. Detta ger besvär i samband med b l a d b y t e n .
3. BAKGRUND
Bandsågen är en av de maskiner som Sågmiljökommittén p r i o r i t e r a t då d e t gäller a t t komma t i l l rätta med b u l l e r i sågverket. Skälet är kombina-t i o n e n av maskinens höga bullernivåer och maskinkombina-typens v a n l i g h e kombina-t . Det a k t u e l l a p r o j e k t e t s y f t a d e u r s p r u n g l i g e n t i l l a t t studera b u l l e r p r o -blemet. Inledande enkätundersökningar visade dock e n t y d i g t a t t dammet upp-l e v s som minst upp-l i k a besvärande som b u upp-l upp-l r e t . Därför besupp-löt referensgruppen a t t p r o j e k t e t s k u l l e vidgas t i l l a t t åtminstone översiktligt också omfatta dammfrågan.
Det anses allmänt a t t bandsågning producerar mer f i n k o r n i g t damm än ramoch cirkelsågning. Några belägg för a t t så är f a l l e t har i n t e kunnat f i n -nas. Det står däremot k l a r t a t t bandsågverk har avsevärt större problem med damm än andra sågverk, e t t faktum som mycket väl kan hänga samman med att; d e t är svårt a t t kapsla maskinerna och därigenom fånga dammet v i d maskinerna.
Som nämnts t i d i g a r e a r b e t a r bandsågen endast undantagsvis som en separat maskin. Normalt är en h e l grupp maskiner uppställda t i l l en samverkande enhet, i v i l k e n o f t a också ingår en r e d u c e r a r e . I en sådan reducerband-sågsgrupp v a r i e r a r a n t a l e t bandsågar från 2 t i l l 4.
H i t t i l l s har man k l a r a t av b u l l e r - och dammproblemet genom a t t bygga i n maskinerna i separata s k b u l l e r h u s . Ljudmässigt f u n g e r a r dessa mycket bra. Om de är väl v e n t i l e r a d e s p r i d s i n t e h e l l e r dammet t i l l d e t övriga såghuset.
Nackdelen med denna t e k n i k är a t t den är förhållandevis d y r b a r . Av utrym-messkäl måste v a r j e e n s k i l t sågverk ha en s p e c i a l k o n s t r u e r a d inbyggnad. Denna t a r v i d a r e så s t o r p l a t s a t t den många gånger i n t e ryms i b e f i n t l i g a l o k a l e r . Det damm som f i n n s i inbyggnaden frigörs v i d b l a d b y t e och upplevs som mycket besvärande.
A r b e t e t s t a r t a d e med a t t b u l l e r p r o b l e m e t k a r t l a d e s v i d e t t a n t a l bandsåg-verk. S y f t e t var a t t studera hur mycket b u l l e r personalen u t s a t t e s för, r e s p e k t i v e i v i l k e n grad b u l l r e t härrörde från bandsågar e l l e r bandsågkom-b i n a t .
Vid denna kartläggning b l e v d e t k l a r l a g t a t t d e t var minst l i k a angeläget a t t bekämpa dammet.
Det f o r t s a t t a a r b e t e t i n r i k t a d e s på e t t a n t a l huvudfrågeställningar: a) L j u d a l s t r i n q s m e k a n i s m e r
På v i l k e t sätt a l s t r a s b u l l r e t i en bandsåg, v i l k a y t o r svarar för avstrålningen?
E t t t y d l i g t och b r a svar på dessa frågor är u t o m o r d e n t l i g t svårt a t t få fram. I n t e desto mindre är det v i k t i g t a t t säkra svaren eftersom de öppnar möjligheterna a t t r a t i o n e l l t påverka orsakerna t i l l l j u d -a l s t r i n g e n .
b) Inbyggnader
Det f i n n s e t t betydande a n t a l inbyggnader av v a r i e r a n d e u t f o r m n i n g i p r a k t i s k d r i f t . Därför bedömdes d e t som väsentligt a t t göra en utvär-d e r i n g av några av typerna meutvär-d hänsyn t i l l såväl bullerutvär-dämpning som förmåga a t t förhindra dammspridning.
S l u t s a t s e r från en sådan undersökning kan tjäna som vägledning för de företag som fortsättningsvis kommer a t t bygga i n s i n a bandsåggrupper. c) I n k a p s l i n q av bandsåqar
Många maskintyper, exempelvis klinqsågar, går utmärkt a t t förse med kåpor som ger god ljuddämpning och s a m t i d i g t f u n g e r a r som avsugnings-huvar fÖr sågdamm och sågångor. Bandsågen är s p e c i e l l i så motto a t t den som nämnts o f t a är sammanbyggd med andra enheter. Detta gör det mycket svårare a t t skapa en inbyggnad som s i t t e r d i r e k t på maskinen, en i n k a p s l i n g . En delfråga i p r o j e k t e t v a r a t t studera om e t t sådant arrangemang kan t a s fram och g e n e r e l l t användas. Målet bör vara a t t kåporna l e v e r e r a s av m a s k i n f a b r i k a n t e n som standardtillbehör.
För a t t få p e r s p e k t i v på miljöproblemet görs först en överblick av b u l l e r -och dammproblemen. Därefter b e s k r i v s s k i s s a r t a t v i l k a metoder d e t f i n n s a t t komma t i l l rätta med dem.
5.1 P r o b l e m b e s k r i v n i n g
5.1.1 B u l l e r
B u l l e r p r o b l e m e t s o m f a t t n i n g hänger ihop med en s e r i e f a k t o r e r . De har undersökts och redovisas separat i B i l a g a 1 : B u l l e r p r o b l e m , o m f a t t n i n g . Bland dessa är bandsågarna/bandsågkombinaten mycket k r a f t i g a ljudkällor. Den avstrålade l j u d e f f e k t e n är mycket hög. På 2 m avstånd uppgår ljudnivån under b e a r b e t n i n g t i l l nästan 100 dB(A).
Maskintypen är också v a n l i g . N y t i l l s k o t t e t maskiner under de senaste 15 åren uppgår t i l l ca 175 enheter. ( I en enhet kan upp t i l l 5 maskiner
ingå.)
Dess bättre har personalen, med undantag för de som a r b e t a r v i d klyvsågar-na, v a n l i g t v i s i n t e s i n a r b e t s p l a t s i maskinernas d i r e k t a närhet. Den bullerpåverkan som maskintypen g e r , b l i r därför i n t e värre än för andra sönderdelningsmaskiner. T i l l d e t t a förhållande medverkar a t t maskinskötar-na numera o f t a s t har s i n a r b e t s p l a t s i en separat såghytt, där bullernivån knappast a l l s påverkas av bandsågarna.
Det önskvärda målet är a t t maskinerna i försumbar grad b i d r a r t i l l b u l l e r -b e l a s t n i n g e n hos personalen i -bandsågverk. Det målet kan sägas vara upp-f y l l t om b u l l r e t dämpas med ca 10 dB(A). E upp-f t e r en sådan dämpning kommer ljudnivåerna på nära nog a l l a a r b e t s p l a t s e r a t t bestämmas av andra l j u d -källor än bandsågarna.
Sammanfattningsvis kan sägas a t t bandsåggrupper är en av många b e t y d e l s e -f u l l a bullerkällor i e t t sågverk. De bör också -fortsättningsvis ägnas i n t r e s s e vad gäller bullerdämpningen.
5.1.2 Damm
Under de senaste åren har l u f t k v a l i t e t e n i sågverk ägnats betydande i n -t r e s s e såväl vad gäller dammhal-ter, som sSgSngor och förekoms-t av mogel-s p o r e r . I e t t f l e r t a l u t r e d n i n g a r har a l t e r n a t i v a mogel-symogel-stem för v e n t i l a t i o n utvärderats. De har utmynnat i rekommendationer, hur anläggningar av d e t t a s l a g bör vara k o n s t r u e r a d e och underhållas. Se v i d a r e / I / , / 2 / , /3/ och 74/.
Vid dessa undersökningar har framkommit a t t sågverkspersonalen kan ha t y d -l i g a besvärsreaktioner i form av t o r r h e t i näsa, mun och på -läpparna. D e t t a gäller även v i d dammhalter som l i g g e r v i d s t o r l e k s o r d n i n g e n 5 ^ av nuvarande gränsvärde, 3 mg/m^ l u f t .
f a l l ge större besvär än vad som kan förmodas med hänsyn t i l l deras v i k t . För a t t b e s k r i v a den allmänna l u f t k v a l i t e t e n i e t t sågverk f i n n s alltså metoder som är beprövade och vedertagna, men som ändå i n t e kan sägas vara sådana a t t de o r e s e r v e r a t ger en sann b i l d av miljöproblemet.
Det är ännu mer v a n s k l i g t a t t genom mätningar i fält ge en o b j e k t i v b i l d av dammemissionen från exempelvis en bandsåggrupp, än a t t bestämma den allmänna dammhalten i e t t såghus. Några försök i den r i k t n i n g e n har därför i n t e företagis i p r o j e k t e t .
Olägenheterna med dammet har istället k a r t l a g t s genom samtal och i n t e r -v j u e r med berörd personal och genom egna o b s e r -v a t i o n e r . Då -v i s a r s i g föl-jande:
Bandsågar som är uppställda i e t t normalt v e n t i l e r a t såghus, men utan uppfångande k a p s l i n g a r och avsugningsanordningar k r i n g maskinerna, ger en mycket k r a f t i g dammavgivning t i l l l o k a l e n . Den övervägande delen damm kommer från spånstupen, främst v i a den öppning där r e t u r -p a r t e n från undre lö-phjulet kommer u-p-p. (ö-p-pningen går ca 25 cm utan-för löphjulet utan-för a t t medge motsvarande rörelse hos bandsågen v i d a l t e r n a t i v a p o s t n i n g a r . )
Betydande mängder damm följer med b l a d e t r u n t nedre löphjulet och avges sedan s u c c e s s i v t från sågskyddets o l i k a öppningar. I s p a l t e n som f i n n s mellan två sågar ställda e f t e r varandra ( t r e e l l e r f y r -bandsgrupp) avges s t o r a mängder f i n t damm.
Bandsågarnas motorer d r i v e r d e t nedre löphjulet v i a k i l r e p s d r i f t . I en d e l f a l l s i t t e r motorerna i s t u p e t . K y l l u f t s f l o d e t kan då i hög grad väntas påverka luftströmningen i s t u p e t . Det förekommer också a t t motorerna s i t t e r i s t u p e t , men a t t de t a r s i n k y l l u f t utanför. Då tillförs s t u p e t a l l den l u f t som kylfläktarna g e r , med en uppåtgående luftström som följd. Om s t u p e t är v e n t i l e r a t , förloras mycket av v e n t i l a t i o n s e f f e k t i v i t e t e n genom d e t t a arrangemang.
Det händer också a t t motorerna s i t t e r h e l t utanför s t u p e t . Kylluftflödet påverkar då i n t e luftrörelserna i s t u p e t . Detta t o r d e vara d e t bästa sättet a t t ordna d r i f t e n .
Det förefaller också som om stupens u t f o r m n i n g i betydande grad påverkar mängden u p p v i r v l a n d e damm. Trånga, grunda stup t y c k s därvid ogynnsammare än r y m l i g a .
Det är i n t e o v a n l i g t a t t d e t damm som avsätts i maskinernas d i r e k t a närhet uppgår t i l l c e n t i m e t e r t j o c k a l a g e r e f t e r någon dags d r i f t . Det a l l r a
f i n a s t e dammet, som t r o l i g e n ger störst miljöolägenhet, s p r i d s i hela såg-huset, i e t t mönster som bestäms av hur v e n t i l a t i o n e n är anordnad.
Under dessa omständigheter är d e t i n t e förvånande a t t såghuspersonalen k l a g a r på dammet från maskinerna.
minskar s p r i d n i n g e n av de grövre f r a k t i o n e r a . Det f i n a dammets s p r i d n i n g påverkas däremot o b e t y d l i g t av sådana lösningar.
Även med k a p s l i n g a r som mycket väl omsluter själva sågbladen, fås en damm-s p r i d n i n g damm-som är oacceptabel. Damm läcker från damm-små otätheter och f i n t damm s p r u t a r upp u r stupen.
Om stupen v e n t i l e r a t s b l i r dammproblemet genast mindre. Då minskas den uppgående luftströmmen genom d e t u n d e r t r y c k som s t u p v e n t i l a t i o n e n åstad-kommer .
När man kombinerar en h y g g l i g t tät k a p s l i n g av själva sågbladen med avsug-ning från denna k a p s l i n g , men e j suger från stupen, b l i r också dammavgivningen påtagligt reducerad. Gynnsammast tyckes dock vara a t t a l l v e n t i l a -t i o n sker i s -t u p e -t .
V e n t i l e r a d e inbyggnader, t y p b u l l e r h u s , e l i m i n e r a r e f f e k t i v t dammets s p r i d n i n g u t i själva såghuset. Inne i b u l l e r h u s e t ansamlas e m e l l e r t i d damm; mängden beror av hur v e n t i l a t i o n e n s k e t t . Om denna är olämpligt u t -formad samlas s t o r a mänger damm. Detta frigörs stötvis, o f t a s t av persona-len i samband med b l a d b y t e n , v i l k e t upplevs som mycket otillfredsställan-de.
I samband med b l a d b y t e n rengörs också maskinerna med tryckluftblåsning. Vanligen är denna rengöring mot gällande i n s t r u k t i o n e r . Om d e t f i n n s en centralsuganläggning används den ändå i n t e , v i l k e t i n t e förvånar eftersom tryckluftblåsning är d e t överlägset snabbaste sättet a t t p u n k t v i s f l y t t a damm och spån. Hur mycket damm som frigörs v i d blåsningen beror på hur mycket damm som samlats på maskinen sedan föregående b l a d b y t e .
Sågverkspersonalens klagomål och besvär är i n t e oväntat störst i de an-läggningar där dammet s p r i d s f r i t t i såghuset. Det är h e l l e r i n t e för-vånande a t t t o l e r a n s e n är högre mot de temporärt höga dammkoncentrationer som man själv utlöser i samband med b l a d b y t e n .
Figuren på nästa s i d a i l l u s t r e r a r vad som ovan sagts angående dammets s p r i d n i n g .
A
^
f i n t damm.
2. Spalten mellan sågarna avger damm, vars mängd beror på sågarnas läge. 3. Aven i dessa r i k t n i n g a r strömmar l u f t , medförande damm. Om skydd är v e n t i l e r a t mins-kar dammängderna, främst v i a väg 3.
1 ^
1. Dammavgivning v i a i n och utmatningsöppningar är o b e t y d l i g . Är i n -byggnaden v e n t i l e r a d , är den i d e t närmaste o b e f i n t l i g .
2. På maskinytor och på inbyggnadens i n s i d o r samlas mycket damm som f r i -görs i samband med renblåsning v i d ompostning. Detta gäller o a v s e t t om inbyggnaden är v e n t i l e r a d e l l e r e j .
3. Om inbyggnaden i n t e är v e n t i l e r a d b l i r dammhalt och temperatur be-svärande hög inne i inbyggnaden.
5.2 P r i n c i p i e l l a dämpmetoder
Från p r a k t i s k utgångspunkt är d e t lämpligt a t t i n d e l a de bullerdämpande p r i n c i p e r n a på följande sätt:
Dämpning av själva ljudkällan, d v s åtgärder som h i n d r a r a t t l j u d uppkommer, r e p e k t i v e h i n d r a r avstrålningen av b u l l e r .
- Avskärmningar, inbyggnader av ljudkällor e l l e r p e r s o n a l . Rumsdämpning med absorbenter.
H e l t k o r t s k a l l nämnas något om vad p r i n c i p e r n a kan tänkas innebära i sam-band med dämpning av b u l l e r från sam-bandsågkombinat. Hur dessa metoder funge-r a funge-r allmänt och k o n k funge-r e t belyses b l a i e t t p funge-r o j e k t som handlafunge-r om b u l l e funge-r v i d cirkelsågverk /5/.
5.2.1 Ljudkällan
B u l l r e t från bandsågen uppkommer väsentligen genom k o n t a k t e n mellan såg-blad och v i r k e . Om de k r a f t e r som v e r k a r där kan minskas f i n n s d e t också skäl a t t vänta a t t 1judgenereringen b l i r lägre.
De svängningar som b l i r följden av dessa k r a f t e r överförs från sågbladen t i l l löphjulen samt t i l l maskinens o l i k a kåpor, som då avstrålar b u l l e r . Med svängningsdämpande åtgärder kan dessa v i b r a t i o n e r u n d e r t r y c k a s , med lägre 1judavstrålning som följd. De svängningsdämpande arrangemangen kan a n t i n g e n ingå som en d e l i den v i b r e r a n d e y t a n e l l e r bestå av e t t v i b r a -tionsupptagande tillbehör som är k o p p l a t t i l l den v i b r e r a n d e d e l e n .
Maskinkåporna kan utformas så a t t de e f f e k t i v t i n n e s l u t e r b u l l r e t . B u l l e r från cirkelsågar undviks v a n l i g e n på d e t t a sätt.
Reducerarens b u l l e r avstrålas av huggskivor, huggstål och av v i r k e t . Ljud-a l s t r i n g e n beror också på k r Ljud-a f t u t b y t e t mellLjud-an k n i v Ljud-a r och v i r k e . Det hLjud-ar v i s a t s i g , a t t l j u d e t b l i r lägre med ökat a n t a l stål.
5.2.2 Avskärmningar^_inb^ggnader
En enkel skärm, som i huvudsak h i n d r a r d i r e k t s i k t e n mellan sändare och mottagare, ger en dämpning på 5 ä 10 dB(A) beroende på hur v i d l y f t i g skär-men är. För a t t skärskär-men s k a l l fungera förutsätts a t t omgivande y t o r i n t e är ljudhårda. Annars k o r t s l u t s skärmverkan av r e f l e x e r v i a dessa y t o r . En inbyggnad som h e l t omsluter en maskin måste v a n l i g e n ha v i s s a öppna y t o r v i d i n - och u t m a t n i n g s s i d a n . Beroende på hur väl man l y c k a s dämpa l j u d e t v i a dessa öppningar uppnås en bullerdämpning av 5 å 15 dB(A). En inbyggnad som i n t e har dessa försvagande öppningar kan e n k e l t dimensione-ras a t t ge ljuddämpningen 30 h 40 dB(A), v i l k e t e t t k o r r e k t byggt manöver-rum är exempel på.
Skärmar och inbyggnader s k a l l ha en 1judabsorberande y t a vänd mot b u l l e r -källan. Normalt räcker 50 mm m i n e r a l u l l som skyddas med en högperforerad
plåt e l l e r sträckmetall. Det y t t r e täta s k i k t e t kan vara mycket e n k e l t ; spånskiva, träfiberskiva, träpanel e l l e r tunnplåt.
I en k o n s t r u k t i o n med höga l j u d i s o l e r i n g s k r a v , som f a l l e t är då man bygger manöverrum, ställs andra krav på d e t täta, l j u d i s o l e r a n d e s k i k t e t .
5.2.3 Rumsdämpning med absorbenter
En v i k t i g metod a t t dämpa b u l l e r i såghuset är a t t dämpa l j u d e t s u t b r e d -n i -n g ge-nom a t t mi-nimera l j u d r e f l e x e r -n a frå-n väggar och t a k . V i d -nybygg-nad kan värmeisoleringen användas som absorbent, v i l k e t betyder a t t merkostna-den för en väldämpad l o k a l b l i r h e l t försumbar. Metomerkostna-dens förtjänster har behandlats i b l a /5/.
5.2.4 V a l av dämpmetod
Man hävdar o f t a a t t bullerdämpningsarbetet i första hand s k a l l i n r i k t a s på själva källan, utan a t t närmare p r e c i s e r a v i l k e t egenvärde denna metod h a r .
Bättre vore a t t välja den lösning som "ger störst n y t t a i förhållande t i l l kostnaden". 1 n y t t o b e g r e p p e t ingår då i n t e bara den bullerminskande e f -f e k t e n utan också andra miljömässiga k v a l i t e t e r . En inbyggnad ger exempel-v i s s t o r a möjligheter a t t också k l a r a aexempel-vsugning aexempel-v damm och sågångor. Kostnadssidan innehåller också f l e r a p o s t e r :
- I n v e s t e r i n g s k o s t n a d e n , i n k l u s i v e v e n t i l a t i o n s a n o r d n i n g a r n a .
E v e n t u e l l a d r i f t s - och underhållskostnader; t r a n s p o r t och e v e n t u e l l uppvärmning av s t o r a luftmängder b l i r k o s t b a r t .
Kostnader för e x t r a tidsåtgång v i d p o s t n i n g och l i k n a n d e . - E v e n t u e l l a kostnader orsakade av driftsstörningar.
E v e n t u e l l a kostnader orsakade av kvalitetsförsämringar, lägre sågut-b y t e .
Vad gäller inbyggnad av u t r u s t n i n g e n är u p p f a t t n i n g a r n a på sågverken i högsta grad delade beträffande de två senast nämnda kostnadsposterna. I en del verk anses den s t o r a nackdelen med b u l l e r h u s vara a t t de skymmer ope-ratörens s i k t och a t t de därmed är oacceptabla e f t e r s o m d r i f t e n kan påver-kas n e g a t i v t . V i d andra sågverk menar man a t t d e t i n t e f i n n s något krav på d i r e k t s i k t .
I en reducergrupp skymmer reduceraren under a l l a förhållanden själva bandsågen e t t faktum som ändå accepteras av dem som är motståndare t i l l i n -byggnader.
Ljuddämpning av själva källan har en fördel som är mycket b e t y d e l s e f u l l , nämligen a t t åtgärder av d e t t a s l a g i p r i n c i p åligger m a s k i n t i l l v e r k a r e n och därför kan få en s t o r s p r i d n i n g . Det kan väntas slå igenom i form av lägre kostnader.
5.3 Metoder för a t t minska dammproblemet
Som t i d i g a r e nämnts anses bandsågar s p e c i e l l t besvärliga med hänsyn t i l l dammavgivningen. Om bandsågning genererar mer damm än exempelvis c i r k e l -sågning har dock i n t e o b j e k t i v t kunnat beläggas. Förklaringen t i l l a t t denna u p p f a t t n i n g är så u t b r e d d kan mycket väl vara a t t maskinens uppbygg-nad ger s t o r s p r i d n i n g av dammet.
5.3.1 Dammgenerering
Det f i n n s s t a r k a skäl a t t t r o a t t skärparametrarna är i n t i m t förknippade med v i l k a dammfraktioner som a l s t r a s . Graden av s t u k n i n g kan exempelvis vara v i k t i g i sammanhanget; om den överskrider vissa värden får spånorna möjlighet a t t lämna spånluckan och komma u t mellan sågblad och v i r k e . Under b l a d e t s rörelse sker då en målning av spånet t i l l mycket f i n f r a k
-t i o n .
Det är tveksamt om ökade kunskaper inom d e t t a område får möjlighet a t t påverka tandutformningen av sågbladen. Det förutsätter i så f a l l a t t gynnsamma egenskaper i d e t t a hänseende går hand i hand med vad som ar d r i f t s -t e k n i s k -t önskvär-t. Ramsåg-tekniken ger o b e -t y d l i g -t med f i n -t damm v i l k e -t är en vedertagen sanning i branschen.
Forskning inom teknikområdet pågår v i d Norsk T r e t e k n i s k I n s t i t u t t .
5.3.2 U^gfångning^_aysugning
Eftersom d e t lätta trädammet följer luftströmmarna förutsätter hopsamlan-det av dammet en k o n t r o l l av dessa. Dammet måste fångas i någon form av k a p s l i n g och sugas b o r t med hjälp av fläktar.
För a t t avsugningen s k a l l fungera måste den av fläktarna åstadkomna rörel-sen vara större än de rörelser som orsakas av exempelvis maskinens egen pumpverkan. Det kan vara på s i n p l a t s a t t e r i n r a om hur svårt d e t är a t t åstadkomma någon e g e n t l i g sugverkan på avstånd från e t t munstycke. Figur 3 v i s a r l u f t h a s t i g h e t e n på o l i k a avstånd från en f r i t t upphängd kanalmyn-n i kanalmyn-n g .
avstånd r , u t t r y c k t i kanaldiameter, d d 2 d 5 d 10 d l u f t h a s t i g h e t på avståndet r r e l a t i v t l u f t h a s t i g h e t (V2) i kanal 0,067 0,016 0,003 0,0006
Exempel: Antag sugrör med 15 cm diameter och l u f t h a s t i g h e t e n 20 m/s. På 75 cm avstånd b l i r sughastigheten: 0,003 x 20 = 0,06 m/s, F i g u r 3. L u f t h a s t i g h e t e n s v a r i a t i o n med avståndet utanför en
kanalmyn-n i kanalmyn-n g .
Det är e t t t r i v i a l t konstaterande a t t d e t ställs höga krav på tätheten hos en fungerande bandsågskapsling som är d i r e k t monterad på bandsågen - den s u g h a s t i g h e t som kan åstadkommas med fläktar är b e t y d l i g t lägre än de l u f t h a s t i g h e t e r som sågen själv genererar i kåpan.
Otätheter kan i n t e t o l e r e r a s ens där d e t f i n n s e t t n a t u r l i g t u n d e r t r y c k i k a p s l i n g e n . L u f t som sugs i n på sådana ställen l e d e r förstås u t damm på andra p l a t s e r .
Vid en större inbyggnad, t y p b u l l e r h u s , b l i r det däremot möjligt a t t med hjälp av fläktar hålla e t t u n d e r t r y c k i hela inbyggnaden. Det u n d e r t r y c k e t ger en svagt inåtriktad luftström i inbyggnadens öppningar.
Det f i n n s f l e r a motiv t i l l a t t v e n t i l e r a en inbyggnad, nämligen:
För a t t damm i n t e s k a l l tränga u t från k a p s l i n g e n och s p r i d a s i såg-huset .
För a t t minimera dammspridningen i k a p s l i n g e n och minska mängden acku-mulerat damm på de invändiga y t o r n a , och därmed minska olägenheterna v i d p o s t n i n g .
För a t t leda b o r t värme u r inbyggnaden.
Normalt b r u k a r man även anföra r i s k e n för dammexplosioner som e t t y t t e r -l i g a r e m o t i v . Denna t y c k s dock vara mycket -l i t e n . Det f i n n s g o t t om exem-p e l exem-på o v e n t i l e r a d e k a exem-p s l i n g a r som h a f t u t o m o r d e n t l i g t höga dammkoncentra-t i o n e r , men i undersökningen har i n dammkoncentra-t e e dammkoncentra-t dammkoncentra-t enda f a l l av dammexplosion fram-kommit. De bränder som uppkommit har h a f t andra o r s a k e r .
Frånluften för såghusets allmänventilation t a s lämpligen i stupen. Om k a p s l i n g e n k l a r a r ovanstående k r i t e r i e r enbart med d e t t a flöde kan den sägas vara tillräckligt bra u r dammsynpunkt - y t t e r l i g a r e k a p s l i n g s g r a d ger ingen förbättring.
En undersökning som g j o r t s i p r o j e k t e t har v i s a t a t t det v i d e t t b u l l e r h u s räcker med ca 0,5 m/s l u f t h a s t i g h e t i otätheterna, för a t t dammet i n t e s k a l l tränga u t .
V i l k e n luftomsättning som f o r d r a s i en inbyggnad, för a t t hålla den i n r e dammspridningen på en a c c e p t a b e l nivå har i n t e kunnat utrönas. S a n n o l i k t är d e t många f a k t o r e r som i n v e r k a r (maskinkåporna, stupens s t o r l e k , e l -motorernas p l a c e r i n g och sugpunkternas läge).
K o m f o r t v e n t i l a t i o n e n i e t t såghus ställer krav på förhållandevis blygsam luftomsättning. Lyckas man med punktavsugningar e f f e k t i v t h i n d r a s p r i d -ningen av sågdamm och sågångor från a l l a ställen där de genereras, kan de omsatta luftmängderna utan v i d a r e h a l v e r a s , utgående från de omsättningar som tillämpats under senare år.
V e n t i l a t i o n som behövs för a t t maskinerna i n t e ska överhettas t y c k s i n t e vara dimensionerande för v e n t i l a t i o n s b e h o v e t . V i d ompostning sommartid, är det däremot v a n l i g t a t t personalen upplever temperaturen i inbyggnaden som mycket besvärande, även om denna är v e n t i l e r a d .
6. RESULTAT - REKOMMENDATIONER TILL SAGVERKSFORETAGEN
De r e s u l t a t som framkommit kan t i l l en d e l n y t t j a s d i r e k t av sågverksforetagen och t i l l en d e l n y t t j a s av m a s k i n f a b r i k a n t e n som underlag v i d f o r t -s a t t a r b e t e . De förra d i -s k u t e r a -s under denna r u b r i k .
6.1 Bandsågen - metoder f o r minskning av 1 j u d a l s t r i n q e n
Som framgår av b i l a g a 2 och b i l a g a 3 har d e t endast i mycket begränsad om-f a t t n i n g v a r i t möjligt a t t reducera l j u d a l s t r i n g e n hos själva bandsågen. E t t v i s s t r e s u l t a t kan dock uppnås genom dämpning av själva b l a d e t s sväng-n i sväng-n g a r .
Den t e k n i k som för närvarande står t i l l buds u t e på sågverken består i a t t svängningsdämpa r e t u r p a r t e n hos sågbladet genom a t t p l a c e r a en b l a d l e d a r e även här. Tekniken tillämpas av en d e l företag.
Den bullerdämpande e f f e k t e n av dessa b l a d l e d a r e beräknas t i l l 1 h 2 dB(A).
6.2 Reducerarens b u l l e r - möjligheter t i l l dämpning
Hos reducerbandsågar bestäms b u l l r e t på inmatningssidan av l j u d från redu-ceraren - se B i l a g a 1 , f i g u r 1:1. En minskning av b u l l r e t i denna s e k t o r förutsätter därmed a t t r e d u c e r a r b u l l r e t dämpas.
För närvarande är den enda p r a k t i s k t gångbara lösningen a t t kapsla reduce-råren. Lösningen på reducerbandsåggruppens b u l l e r p r o b l e m b l i r därmed en inbyggnad e n l i g t punkt 5.3.2.
Det bedöms som mycket svårt a t t bygga en enklare ljudfälla som i n n e s l u t e r stocken och inmatningsöppningen - matarverken är i vägen och h i n d r a r e t t
fungerande arrangemang baserat på ljudfällor. Om en bullerdämpande kaps-l i n g av sjäkaps-lva bandsågen kaps-l y c k a s , ökar m o t i v e t a t t f i n n a en "1judfäkaps-lkaps-lekaps-lös- "1judfällelös-ning'
6.3 Inbyggnader av bandsåqar - Hur s k a l l de se u t ?
E r f a r e n h e t e r från s t u d i e r av e t t s t o r t a n t a l bandsågsinbyggnader kan sam-manfattas t i l l rekommendationer under nedanstående r u b r i k e r :
V i l k e n l j u d i s o l e r i n g bör inbyggnaden ge? Väggar, t a k - uppbyggnad.
Y t t r e form.
Hur b r a l j u d i s o l e r i n g får man?
Hur förfar man v i d inköp av en inbyggnad? V e n t i l a t i o n .
6.3.1 V i l k e n l j u d i s o l e r i n g bör inbyggnaden ge?
Det allmänna k r a v e t på en l j u d i s o l e r a d inbyggnad är a t t den i så hög grad som möjligt sänker b u l l r e t från d e t som är innanför k a p s l i n g e n a t t b u l l e r -nivån utanför bestäms av andra ljudkällor. I s i f f r o r innebär d e t t a a t t b u l l r e t från den inbyggda källan bör l i g g a minst 5 dB(A) under det övriga b u l l r e t . En y t t e r l i g a r e dämpning ger mycket l i t e n t o t a l nivåsänkning, maximalt ca 1 dB(A).
När man i en b e f i n t l i g anläggning s k a l l bestämma e r f o r d e r l i g dämpning hos en inbyggnad, gör man lämpligen på följande sätt. Den t o t a l a ljudnivån mäts där d e t f i n n s f a s t a a r b e t s p l a t s e r . Mätningarna upprepas då bandsågen tillfälligt är stoppad.
E r f o r d e r l i g grad av dämpning bestäms med hänsyn t i l l bandsåggruppens andel i d e t t o t a l a b u l l r e t . Med hjälp av diagrammet och exemplen på nästa sida framgår närmare hur dimensioneringen kan o p t i m e r a s .
I en ny anläggning är d e t svårare a t t v e t a hur de o l i k a källorna samverkar t i l l nivån på a r b e t s p l a t s e r n a . Genom a t t begära l j u d d a t a från a k t u e l l a leverantörer kan dock många gånger tillräckligt u n d e r l a g s k a f f a s ( j f r l j u d d a t a e n l i g t b i l a g a 1 ) .
dB 8 t t addera
11 12 13 14 dB differens
Diagram. Hjälpkurva för a d d i t i o n av två ljudnivåer.
Vid a d d i t i o n av dB-värden: Utgå från d i f f e r e n s e n m e l l a n värdena; diagram-met ger dB-värdet som s k a l l adderas t i l l högsta nivån.
Exempel A:
Addera 46 och 50 dB. V i d d i f f e r e n s 4 ger diagrammet a t t 1,5 dB s k a l l adde-ras t i l l högsta värdet. Totalnivå således 50 + 1,5 = 51,5 dB.
Exempel B:
Antag a t t nivån från en klyvbandsåg l i g g e r v i d 98 dB(A) i sågarens p o s i -t i o n ; nivån från övriga enhe-ter l i g g e r v i d 92 dB(A). Ef-tersom d i f f e r e n s e n är 6 dB(A) s k a l l 1 dB(A) adderas för a t t få totalnivån, som alltså b l i r 99 dB(A).
Antag bandsågen dämpas med 6 dB(A). D e t t a ger O i d i f f e r e n s och totalnivån 92 + 3 = 95 dB(A). N y t t a n av åtgärden b l i r 99 - 95 = 4 dB(A).
Antag sågen dampas med 12 dB(A). V i får nu totalnivån 92 + 1 = 93 dB(A). Antag t i l l s i s t a t t bandsågen dämpas med h e l a 16 dB(A), d v s t i l l
82 dB(A). D e t t a ger totalnivån 92,4 dB(A), d v s nära nog samma förbätt-r i n g .
Exempel C:
Antag b u l l e r b i d r a g e t från en bandsåggrupp uppgår t i l l 90 dB(A) v i d en kantares a r b e t s p l a t s ; övrigt b u l l e r ( k a n t v e r k , s l a g b u l l e r ) l i g g e r v i d 94 dB(A). D i f f e r e n s e n 4 s v a r a r mot totalnivån 94 + 1,5 = 95,5 dB(A). Om bandsågen dämpas med 5 dB(A), d v s t i l l 85 dB(A), s j u n k e r totalnivån t i l l 94 + 0,5 = 94,5 dB(A). Åtgärden ger alltså t o t a l t endast 0,5 dB(A).
En r i k t l i n j e v i d d i m e n s i o n e r i n g är a t t det i de a l l r a f l e s t a bandsågverk är t i l l f y l l e s t om bandsåggruppens b u l l e r dämpas med ca 10 dB(A). Det l j u d som a l s t r a s av källor utanför maskingruppen ( v a n l i g e n s l a g b u l l e r från v i r k e s h a n t e r i n g och b e a r b e t n i n g s l j u d från k a n t v e r k e t ) kommer då a t t domi-nera. Se närmare b i l a g a 1 .
Inbyggnader kan också dimensioneras e f t e r en annan målsättning. Man u t f o r -mar inbyggnaden på det sätt som är möjligt av p r a k t i s k a skäl. B l i r denna u t f o r m n i n g överkvalificerad f i n n s d e t o f t a s t ändå ingen anledning a t t p r u -t a på k o n s -t r u k -t i o n e n . Sambande-t mellan kos-tnad och i s o l e r i n g s e f f e k -t ser v a n l i g e n u t som f i g u r e n nedan v i s a r . En inbyggnad k o s t a r e t t v i s s t bas-belopp a t t göra överhuvud t a g e t . Merkostnaden för a t t göra den bra kan var o b e t y d l i g upp t i l l en v i s s gräns, där kostnaden sedan r a s k t s t i g e r .
I s o l e r i n g s e f f e k t , n y t t a
^ kostnad för
"7 inbyggnad
Figur 4. T y p i s k t samband mellan kostnader och i s o l e r i n g s e f f e k t för i n -byggnader .
6.3.2 Väggar, t a k _ - uppbyggnad
De a k u s t i s k a kraven på väggar och t a k t i l l en bandsåginbyggnad gäller l j u d i s o l e r i n g och 1 j u d a b s o r p t i o n . Därutöver är d e t v i k t i g t a t t inbyggna-dens invändiga y t o r i n t e är onödigt dammsamlande och a t t de e n k e l t kan göras rena. Därtill måste såväl i n s i d a som y t t e r s i d a stå emot a k t u e l l a mekaniska påfrestningar.
Figuren nedan v i s a r en k o n s t r u k t i o n som u p p f y l l e r s a m t l i g a dessa k r a v .
Invändigt e t t täckskikt av p e r f o r e r a d plåt med 5 mm hål, c/cavstånd 7,5 mm, t r i a n g e l -d e l n i n g . Ljudabsorbent bestående av 50 - 80 mm m i n e r a l u l l av sta-p e l f i b e r . Y t t r e s k i k t av tätt m a t e r i a l med y t v i k t minst ca 5 k g / kvadratmeter; exempelvis 0,7 mm plåt, 12 mm spånskiva e l l e r 12 mm plywood e l l e r träpanel.
F i g u r 5. Exempel på uppbyggnad av ljuddämpande vägg/tak.
R e d u k t i o n s t a l e t hos denna k o n s t r u k t i o n är högre än 20 dB(A) för bandsågb u l l e r , d v s l j u d som passerar själva k o n s t r u k t i o n e n dämpas mycket e f f e k -t i v -t . Den r e s u l -t e r a n d e l j u d i s o l e r i n g e n kommer a -t -t bes-tämmas av hur väl man l y c k a s dämpa d e t l j u d som går genom i n - och utmatningsöppningarna, och kan alltså i n t e ökas genom a t t man väljer en vägg med högre l j u d i s o l e r i n g . Den allmänna p r i n c i p e n för hur en 1judisoleringsmässigt jämnstark h y t t -k o n s t r u -k t i o n s -k a l l berä-knas framgår av b i l a g a 4.
6.3.3 Y t t r e form
Inbyggnadens y t t r e form bestäms nära nog h e l t av p r a k t i s k a hänsyn. Två h u v u d v a r i a n t e r kan särskiljas; f a s t h y t t r e s p e k t i v e h y t t med f l y t t b a r a väggar och t a k .
Platsbyqgd, f a s t k o n s t r u k t i o n
Utföres h y t t e n som en f a s t k o n s t r u k t i o n ar det mycket v i k t i g t a t t den får tillräckligt s t o r volym, så a t t ompostning kan ske utan större besvär. Den invändiga takhöjden måste således l i g g a nästan 2 m Över d e t övre a r b e t s -p l a n e t - som normalt l i g g e r i höjd med övre lö-phjulets centrum för a t t få ståhöjd där.
Även i s i d l e d måste d e t f i n n a s g o t t om utrymme - man måste obehindrat kunna röra s i g r u n t maskinerna. Det f r i a utrymmet bÖr i n t e u n d e r s t i g a en meter, v i l k e t innebär a t t d e t invändiga planmåttet hamnar k r i n g ca 5,5 x 8 m om en reducerbandgrupp byggs i n . Därmed står d e t k l a r t a t t e f t e r h a n d s -åtgärder av d e t t a s l a g många gånger i n t e kan utföras.
Det kan tilläggas a t t d e t f i n n s exempel på sågverk som p r o v a t a t t göra inbyggnader, t r o t s a t t utrymmet e g e n t l i g e n i n t e medgett en väl fungerande lösning. E f t e r en t i d s d r i f t har inbyggnaden r i v i t s .
För a t t minska ljudöverföringen v i a i n - och utmatningsöppningarna bör dessa göras så små som möjligt - den f r i a arean bör i n t e överstiga ca 70 x 70 cm. Av p r a k t i s k a skäl kan d e t vara nödvändigt a t t göra hålet i inbygg-naden större. Med enkla p l a s t d r a p e r i e r e l l e r gummiflaps kan den f r i a arean sedan minskas t i l l dessa mått.
För a t t y t t e r l i g a r e reducera ljudöverföringen v i a öppningarna är det lämp-l i g t a t t förse dessa med s lämp-l u s s a r e n lämp-l i g t nedanstående. E t t sådant arrange-mang ökar den r e s u l t e r a n d e l j u d i s o l e r i n g e n mycket påtagligt ( b i l a g a 4) och är nödvändiga, om man s k a l l kunna u t n y t t j a den goda i s o l e r i n g som inbygg-naden ger i övrigt.
F i g u r 6. Exempel på i n m a t n i n g s s l u s s
Slussens väggar och t a k byggs som inbyggnaden i övrigt, d v s med l j u d absorberande i n s i d o r . Den görs så trång som d e t med hänsyn t i l l t r a n s -portörer och matningsanordningar är möjligt. Dess längd bör i n t e under-s t i g a 1 m. H e l under-s t bör den uppgå t i l l ca 2 m.
För a t t underlätta åtkomligheten kan d e l a r n a lämpligen utföras e n k e l t demonterbara e l l e r förskjutbara. Som m a t e r i a l t i l l slussens sidoväggar kan också 1judabsorberande p l a s t d r a p e r i , t y p B a r r a c o u s t i c , användas.
För a t t k l a r a s e r v i c e och r e p a r a t i o n e r är det lämpligt a t t h y t t e n s t a k t i l l v e r k a s i lätt f l y t t b a r a element, som kan t a s b o r t med exempelvis en t r a v e r s .
F l y t t b a r k o n s t r u k t i o n , elementbyggd
På f l e r a sågverk har man v a l t a t t göra en inbyggnad som d e l v i s är f l y t t -bar. Dess s t o r a förtjänst är a t t åtkomligheten b l i r nästan densamma som om man v a r i t utan inbyggnad.
En annan f o r d e l är a t t inbyggnaden kan förläggas h e l t tätt inpå maskin-gruppen. Den inbyggda volymen b l i r därmed b e t y d l i g t mindre än vad som är nödvändigt med e t t f a s t arrangemang. Det ställs alltså mindre krav på t a k -höjd och utrymme i s i d l e d i såghuset. Även med tanke på s e r v i c e och under-håll är den f l y t t b a r a k a p s l i n g e n överlägsen.
De f l y t t b a r a delarna i en sådan k o n s t r u k t i o n kan lämpligen bestå av t a k , långväggar och den ena kortväggen. E v e n t u e l l t är båda kortväggarna f a s t a . F i g u r e n nedan v i s a r den förstnämnda p r i n c i p e n , med e t t d e l v i s öppnat b u l -l e r h u s och de s k j u t b a r a de-larna - t r e väggar och t a k - -löpande på rä-ls.
6.3.4 Hur hög b l i r l j u d i s o l e r i n g e n ?
En k o n s t r u k t i o n som har en uppbyggnad på sätt som b e s k r i v i t s ovan, ger en insättningsdämpning som v a r i e r a r med r i k t n i n g e n . V a r i a t i o n e n hänger samman med svårigheten a t t åstadkomma f u l l g o d l j u d i s o l e r i n g v i d i n - och utmat-ningsöppningarna. I B i l a g a 1 , " B u l l e r p r o b l e m - o m f a t t n i n g " , v i s a s e t t strålningsdiagram för en odämpad reducerbandgrupp. Diagrammet innehåller också en k u r v l i n j e som v i s a r graden av dämpeffekt för en väl utförd i n -byggnad.
I genomsnitt överskrider dämpningen 10 dB(A), v i l k e t kan betecknas som en h e l t tillräckligt i f l e r t a l e t f a l l , d v s med denna nivåsänkning kommer b u l l r e t utanför k a p s l i n g e n a t t bestämmas av l j u d från andra källor än bandsågen.
6.3.5 Hur förfar man v i d inköp av en inbyggnad?
Många gånger kan d e t vara lämpligt a t t köpa en inbyggnad från något av de entreprenadföretag som s p e c i a l i c e r a t s i g på dessa p r o d u k t e r . F l e r a företag har bred e r f a r e n h e t av sådana byggen och kan o f f e r e r a lösningar som är skräddarsydda för d e t s p e c i f i k a f a l l e t och som f u n g e r a r b r a .
Vid inköp är det lämpligt a t t entreprenören får g a r a n t e r a r e s u l t a t e t av den o f f e r e r a d e inbyggnaden. Utgångspunkten bör då vara a t t man g j o r t en mätning av ljudnivåerna r u n t maskingruppen i odämpat utförande. Lämpligen väljs mätpunkter på en h a l v c i r k e l e n l i g t diagrammet i B i l a g a 1 . Avståndet t i l l maskincentrum får anpassas från f a l l t i l l f a l l beroende på utrymmet i det a k t u e l l a såghuset. Lämpliga avstånd är 4-6 m.
Mätpunkterna bÖr i n t e vara närmare den b l i v a n d e inbyggnaden än ca 1 m. Mest p r a k t i s k t är a t t uppmätningen görs i samarbete med tilltänkt l e v e r a n tör. G a r a n t i n s k a l l i n n e f a t t a graden av dämpning i de valda r e f e r e n s -punkterna.
6.3.6 V e n t i l a t i o n
Det är nödvändigt a t t v e n t i l e r a inbyggnaden - i annat f a l l b l i r dammkon-c e n t r a t i o n e r n a o r i m l i g t höga, odammkon-ch r i s k för dammexplosion kan uppstå. I p r i n c i p sker v e n t i l a t i o n e n genom a t t frånluft t a s från k a p s l i n g e n e l l e r inbyggnaden, medan t i l l u f t e n tillförs v i a i n - och utmatningsöppningarna. En v i s s d e l t i l l u f t kommer också v i a de otätheter som ofrånkomligen upp-står om inbyggnaden är byggd med f l y t t b a r a element.
Den t o t a l t avsugna luftmängden dimensioneras utgående från h e l a anlägg-ningens v e n t i l a t i o n s b e h o v , v i l k e t i högsta grad hänger samman med hur väl s a m t l i g a maskiner och transportörer är kapslade. G r u n d p r i n c i p e n är a t t a l l frånluft bör t a s v i a inbyggnader, stup och kapslade transportörer, med en fördelning på de o l i k a sugpunkterna som bestäms av hur e f f e k t i v respektivé k a p s l i n g är.
Med d e t l u f t b e h o v som är a k t u e l l t för e t t modernt sågverk ger denna för-d e l n i n g s p r i n c i p en bortsugen luftmängför-d av ca 4.000 mVtimme för en inbyggför-d
bandsåggrupp. Detta s v a r a r mot två sugrör med diametern ca 200 mm och med sughastigheten ca 20 m/s.
Frånluften t a s lämpligen i stupen, med e t t arrangemang e n l i g t följande p r i n c i p s k i s s . 0. Inkommande spån 1. Stupvägg, plåt. 2. Skyddsskärm - h i n d r a r d i r e k t s p r u t av spån mot sugkanal. 3. Sugrör; p l a c e r a s nära r e t u r p a r t e n , i s t u p e t s överkant. 4. Renslucka F i g u r 8. Arrangemang för s t u p v e n t i l a t o n Om sammantagna f r i a arean för l u f t i n t a g e n är av s t o r l e k s o r d n i n g e n en kvadratmeter b l i r h a s t i g h e t e n dryga en meter per sekund i dessa öppninga r . P r öppninga k t i s k öppninga prov höppningar v i s öppninga t öppninga t t d e t f i n öppninga döppningammet i n t e tränger u t ur i n -byggnaden även om l u f t h a s t i g h e t e n i öppningarna är så låg som 0,2 h 0,3 m/s.
Även med en mycket måttlig v e n t i l a t i o n av inbyggnaden e l i m i n e r a s således r i s k e n f o r dammspridning u t i själva såghuset. Hur mycket damm som v i d v a r i e r a n d e flöden samlas i själva inbyggnaden har i n t e undersökts.
6.4 D i r e k t k a p s l i n g av bandsåqar - egenskaper
I bandsågverk där man av utrymmesskäl i n t e kan få p l a t s med en fungerande inbyggnad kan man överväga a t t göra en d i r e k t k a p s l i n g av bandsågarna. Med d i r e k t k a p s l i n g menas e t t arrangemang som s i t t e r d i r e k t på sågarna - en förbättring av de b e f i n t l i g a skydden.
Vid besök u t e på o l i k a referenssågverk har någon väl fungerande d i r e k t -k a p s l i n g i n t e stått a t t f i n n a , även om f l e r a f o r e t a g g j o r t försö-k i denna r i k t n i n g . Exempel på d e t a l j e r i en sådan lösning s k i s s e r a s nedan under punkt 7.2.
Det bör observeras a t t en d i r e k t k a p s l i n g i n t e påverkar reducerarens b u l -l e r , d v s i en reducerargrupp b -l i r bu-l-lerdämpningen h e -l t o b e t y d -l i g . Det är en förhoppning a t t m a s k i n f a b r i k a n t e n , e l l e r någon inbyggnadsentre-prenör, kommer a t t u t v e c k l a och tillhandahålla d i r e k t k a p s l i n g a r . R e s u l t a t från d e t t a p r o j e k t kan lämpligen utgöra basen för e t t sådant u t v e c k l i n g s -a r b e t e .
6.5 Klyvsåqarens a r b e t s p l a t s - bullerdämpande arrangemang
De som a r b e t a r v i d klyvsågar har en mycket u t s a t t p o s i t i o n eftersom de b e f i n n e r s i g så nära ljudkällan.
I p r o j e k t e t har företagits e t t experiment som s y f t a d e t i l l a t t utröna om det med enkla medel går a t t förbättra förhållandena för denna p e r s o n a l -k a t e g o r i . S l u t s a t s e n från experimentet blev p o s i t i v t - e t t e n -k e l t s-kärm- skärm-arrangemang kan minska bullernivån från bandsågen med uppemot 9 dB(A). Experimentet f i n n s b e s k r i v e t i B i l a g a 5, "Skärmningsarrangemang för k l y v -sågare - e x p e r i m e n t s e r i e " .
7. FORTSATT ARBETE - REKOMMENDATIONER TILL MASKINTILLVERKAREN
Under denna punkt d i s k u t e r a s vad som fortsättningsvis kan göras av maskin-t i l l v e r k a r e n i s y f maskin-t e a maskin-t maskin-t minska b u l l e r och dammspridning från bandsågar och bandsågkombinat.
7.1 Bandsågen som ljudkälla
Vad gäller de o l i k a mekanismer som svarar för l j u d a l s t r i n g e n hos den rena bandsågen hänvisas t i l l B i l a g a 2, "Analys av 1judavstrålning från band-sågar", samt t i l l B i l a g a 3, "Svängningsdämpning av b l a d - experimentse-r i e " .
S l u t s a t s e n från de resonemang som förs i dessa b i l a g o r är a t t svängnings-dämpning av själva sågbladet, med en y t t r e e n e r g i a b s o r b a t o r , a r den metod " som i första hand syns möjlig.
Svängningsdämpningen bör då ske på så s t o r b l a d y t a som möjligt. Såväl den sågande delen av b l a d e t som r e t u r p a r t e n bör dämpas. Det arrangemang som av p r a k t i s k a skäl bedöms vara användbart består i a t t låta b l a d e t löpa mot en
y t a t y p h y d r o s t a t i s k t g l i d l a g e r av samma t y p som används för b l a d s t y r n i n g av cirkelsågar. Helst bör b l a d e t löpa mellan två energiabsorberande y t o r -på r e t u r s i d a n t o r d e d e t t a vara f u l l t möjligt.
F i g u r 9 v i s a r ungefärligt läge för dessa svängningsdämpare. De kan kanske t i l l v i s s d e l ersätta de smörjnings- och rengöringsanordningar som nu f i n n s på sågarna. Den ljuddämpande e f f e k t e n bedöms t i l l ca 5 dB(A).
läge för y t t r e e n e r g i a b s o r b a t o r e r avstånd mellan b l a d l e d a r e m i n i -meras huvudkanal för matning av l u f t / v a t t e n b l a n d n i n g - i - l i t e n t i l l s a t s av o l j a sekundärkanaler för fördelning av vätska/luft vätske/luftfilm, ca 0,02 - 0,05 mm sågbladets stam l a g e r m e t a l l , brons F i g u r 9. P r i n c i p i e l l t arrangemang för e n e r g i a b s o r p t i o n
7.2 D i r e k t k a p s l i n q av bandsågen
De experiment som g j o r t s har v i s a t a t t d e t är f u l l t möjligt a t t åstadkomma en k a p s l i n g s i t t a n d e d i r e k t på bandsågen som ger en bullerdämpande e f f e k t på nära 10 dB(A).
Det f i n n s också s t a r k a skäl a t t t r o a t t d e t även är möjligt a t t utforma en sådan k a p s l i n g som också reducerar den avgivna dammängden högst väsent-l i g t . Kombinerad med avsugning i s t u p e t kan nära nog e väsent-l i m i n e r a dammpro-blemet.
De önskvärda egenskaperna hos en sådan k a p s l i n g är: Den s k a l l ge en bullerdämpning på ca 10 dB(A).
Det från kapslingen avgivna dammet s k a l l vara m i n i m a l t .
Utformningen s k a l l vara sådan a t t m a s k i n t i l l v e r k a r e n är den l o g i s k e producenten.
Metoden s k a l l kunna tillämpas på b e f i n t l i g a bandsåqar.
H e l s t s k a l l utförandet vara så e n k e l t a t t d e t e n s k i l d a sågverket kan montera k a p s l i n g e n i egen r e g i .
Det är mycket v i k t i g t a t t e r f o r d e r l i g t frånluftsflöde b l i r så l i t e t som möjligt - h e l s t i n t e större än vad som f o r d r a s med hänsyn t i l l sågens allmänventilation när flödet är fördelat på a k t u e l l a maskin-grupper. Ekonomiskt är d e t t a en mycket v i k t i g punkt. Om d e t t a mål kan k l a r a s får t e k n i k e n en h e l t annan s p r i d n i n g än om s t o r a luftflöden krävs.
Det har l e g a t utanför p r o j e k t e t s ram a t t f i n n a en lösning som t i l l g o d o s e r a l l a dessa önskemål. Det t o r d e krävas e t t s t o r t u t r e d n i n g s a r b e t e för a t t s y s t e m a t i s k t söka lösningar e f t e r dessa l i n j e r . Det a r b e t e t måste i hög grad b e d r i v a s v i a p r a k t i s k a experiment genom a t t bygga och värdera e t t s t o r t a n t a l p r o t o t y p e r .
Förutom a t t arbeta med k a p s l i n g a r r e n t geometriskt och a t t v a r i e r a graden av avsugning, t o r d e d e t också vara i n t r e s s a n t a t t s t u d e r a möjligheterna a t t minska fläktverkan hos bandsågens o l i k a d e l a r , främst löphjul och såg-b l a d . Den fläktverkan som uppkommer genom spån- och f l i s s p r u t är såg- beräk-ningsmässigt av l i t e t i n t r e s s e , v i l k e t också bör v e r i f i e r a s .
I d e t följande s k i s s e r a s e t t a n t a l tänkbara lösningar som framkommit under p r o j e k t e t s gång och v i l k a antyder hur e t t e v e n t u e l l t f o r t s a t t arbete kan b e d r i v a s .
7.2.1 Maskinens f r o n t ^ i^gEi[!355i^5Ql_P££if££i[l
F r o n t e n , d v s den s i d a på v i l k e n löphjulen har s i n l a g r i n g , utförs i tät plåt som dras ned ända mot övre b l a d l e d a r e n , d v s avsevärt längre ned än d i t standardskydden går.
Eftersom en betydande d e l av 1judavstrålningen kommer från den d e l av b l a -det som l i g g e r nära sågstället är d e t önskvärt a t t skyd-det omsluter denna del av b l a d e t . Möjligen kan e t t rörligt v i s i r n y t t j a s , som a u t o m a t i s k t ställs i n så a t t den f r i a öppningen mot sågbladet b l i r så l i t e n som möj-l i g t . A möj-l t e r n a t i v t kan demöj-len närmast b möj-l a d möj-l e d a r e n bestå av k r a f t i g gummiduk. Skyddets p e r i f e r i , d v s den d e l som följer sågbladet, s k a l l också ha så s t o r utsträckning som möjligt.
Huruvida skyddet behöver vara svängningsdämpat e l l e r i n t e får mätningar avgöra. T e k n i s k t är d e t t a e n k e l t a t t åstadkomma, a n t i n g e n genom a t t s k MPM-plåt väljs, e l l e r genom a t t en standardplåt beläggs med s p e c i e l l dämp-massa.
På i n s i d a n är d e t v i k t i g t a t t skyddet förses med 1judabsorberande mater i a l : 50 mm m i n e mater a l u l l som bömater skyddas med p e mater f o mater e mater a d plåt, dämater p e mater f o mater a -t i o n s g r a d e n är m i n s -t ca 35 %. De-t är s a n n o l i k -t nödvändig-t a -t -t absorben-ten monteras så a t t den kan bytas u t . P r a k t i s k a d r i f t s p r o v kan ge besked om v i l k a i n t e r v a l l som f o r d r a s .
Inspektionshålet för a t t k o n t r o l l e r a tandgångens läge i förhållande t i l l h j u l e t v i d övre b a n d h j u l e t s övre punkt förses med en l u c k a .
Standardskydden har förhållandevis s t o r a öppningar i n mot övre löphjulets nav. T r o l i g e n s k a l l dessa öppningar minimeras.
I maskinens standardutförande f i n n s i n g e t skydd beläget under transportören. T r o l i g e n är d e t av värde om s t u p e t dras upp så nära i n m a t n i n g s t r a n s -portören som möjligt.
F i g u r 10 sammanfattar de angivna p r i n c i p e r n a vad gäller f r o n t e n och p e r i -f e r i n .
tät lucka över inspektionshål
ungefärlig k o n t u r l i n j e för e t t s t a n -dardskydd
standardskyddet är otätt i området k r i n g l a g r i n g e n - med hjälp av gummi-duk bör e f f e k t i v tätning kunna åstad-kommas
skydd dras ned mot övre b l a d l e d a r e även p e r i f e r a delen tätas
golvnivå = s t u p e t s överkant
s t u p e t s invändiga y t o r förses med 50 mm l j u d a b s o r b e n t , m i n e r a l u l l a l t e r n a t i v t p o l y e t e r
F i g u r 10. Markering av punkter i f r o n t och p e r i f e r i där p r i n c i p i e l l a åt-gärder kan sättas i n .
7.2.2 öppning ner mot stup v i d r e t u r p a r t
Som nämnts t i d i g a r e , under r u b r i k e n p r o b l e m b e s k r i v n i n g , kommer en s t o r d e l av sågdammet upp ur öppningen som f i n n s där r e t u r p a r t e n kommer upp u r s t u p e t . Då två sågar är ställda mot varandra f i n n s också en öppning för a t t medge s e p a r e r i n g av sågarna v i d p o s t n i n g . Genom denna öppning avges också s t o r a mängder spån.
Det bedöms vara möjligt a t t täta dessa öppningar med h o r i s o n t e l l a g l i d a n de tätytor, placerade på r e s p e k t i v e såg, i p r i n c i p e n l i g t s k i s s i f i -gur 1 1 . s t u p e t s k o n t u r l i n j e främre r e s p e k t i v e bakre såg standardskyddet h o r i s o n t e l l t monterade s k i v o r fast-s a t t a i fast-skyddet på r e fast-s p e k t i v e fast-såg; s k i v o r g l i d e r mot s t u p e t s överkant överlappande s k i v s k a r v
7.2.3 Tätning av s p a l t mellan sågar
Om det f i n n s f l e r än två bandsågar i gruppen avger s p a l t e n mellan sågarna betydande mängder damm. Kravet på a t t s p a l t e n s k a l l vara åtkomlig v a r i e -r a -r . I ned-re delen (f-rån spånstup upp t i l l gångplan fö-r p o s t n i n g ) kan den tätas mer e l l e r mindre permanent, medan den i övre delen måste kunna öpp-nas i samband med bandbyten.
Det nedre p a r t i e t kan tätas med en r y m l i g gummibälg som är f a s t monterad. Den övre delen av s p a l t e n måste kunna frigöras för a t t bandbyte s k a l l kunna ske. Här kan man tänka s i g en bälglösning där bälgen är öppningsbar v i a spännen, f i g u r 12 v i s a r p r i n c i p e n .
löphjul
standardskydd
gummibälg: Upp t i l l ompostningsplan kan den vara f i x e r a d i r e s p e k t i v e skydd; däröver måste den vara öpp-ningsbar
spänne (övre d e l )
Som e t t andra a l t e r n a t i v t i l l fåtning kan e t t arrangemang med läpptatning tänkas. Det förutsätter a t t sågens skydd k o m p l e t t e r a s med en tätyta av lämplig bredd (uppemot 20 cm). Denna tätning kan i så f a l l k l a r a h e l a den v e r t i k a l a s p a l t e n mellan sågarna. P r i n c i p e n har den fördelen a t t d e t i n t e f o r d r a s något e x t r a arbetsmoment v i d b l a d b y t e . F i g u r 13 v i s a r d e t p r i n -c i p i e l l a utförandet.
7777
främre sågens skydd
tätyta, lämpligen i trä, med längden anpassad t i l l sågarnas inbördes rörelser
läppgummilist - e v e n t u e l l t dubbla l i s t e r för f a l l e t a t t främre sågen a r b e t a r utanför den bakre
bakre sågens skydd
F i g u r 13. V e r t i k a l s p a l t - exempel på läpptätning
E t t t r e d j e a l t e r n a t i v t i l l tätning av s p a l t e n s övre d e l , och som även tätar baksidan på en fristående såg (punkt 7.2.4), består i a t t en "säck" krängs över maskinen. Om sågen är fristående måste maskinens baksida för-ses med e t t demonterbart r i b b v e r k som h i n d r a r a t t säcken sugs i n och ska-das av löphjulen. Ribbverket måste demonteras v i d v a r j e bandbyte.
Om en sådan säck s k a l l kunna hanteras för hand måste den vara mycket lätt, v i l k e t medför dålig l j u d i s o l e r i n g . En säck som ger en l j u d i s o l e r i n g på ca 10 dB(A) får med nödvändighet en tyngd som gör a t t den kräver hjälp-medel för a t t kunna h a n t e r a s .
Den h o r i s o n t e l l a delen av s p a l t e n ovan sågarna kan e n k e l t tätas med en släpande gummiduk i k r a f t i g k v a l i t e t - duken monteras lämpligen på gång-järn för a t t underlätta ompostning, såsom s k i s s e n i f i g u r 14 v i s a r .
läppgummiförsedd bräda
gångjärn
sågens skydd, h o r i s o n t e l l a delen över löphjulet
löphjul
7.2.4 Baksida
Vid en fristående såg ( 1 - e l l e r 2-bandsgrupp) sker ompostningen från bak-sidan - f a b r i k a n t e n har här normalt i n g e t skydd i s i n l e v e r a n s . En v a r i a n t för a t t lösa tätningsfrågan är a t t hela baksidan täcks med en s k j u t b a r skärmvägg, i p r i n c i p e n l i g t s k i s s e n i f i g u r 15. v i r k e J l ä p p g u m m i t ä t n i n g m e l l a n s k y d d o c h b a k s i d a läppgummitätning mellan skydd och baksida
förskjutbar, ljudabsorberande baksida
öppning i baksida, tillräckligt s t o r för a t t ge f r i passage för v i r k e t , o a v s e t t postningsläget
F i g u r 15. Tätning av baksida hos fristående såg
Detta arrangemang är så platskrävande a t t det endast kan utföras v i d ny-p r o j e k t e r i n g . P r i n c i ny-p e n medger en baksida som är både dammtät och bra från l j u d s y n p u n k t .
Y t t e r l i g a r e en metod är a t t s t u p e t förlängs upp t i l l sågens ompostningsp l a n . Denna d e l kan vara ompostningspermanent, e v e n t u e l l t försedd med lucka för i n -s p e k t i o n , medan den övre delen för-se-s med en avtagbar l u c k a . De följande f i g u r e r n a v i s a r de nämnda p r i n c i p e r n a .
Av f i g u r 16 framgår hur s t u p e t kan förlängas (höjas), medan f i g u r 17 v i s a r hur de h o r i s o n t e l l a öppningarna i ompostningsplanet kan tätas, r e s p e k t i v e hur den öppna gaveln på d e t f r i a löphjulet kan förses med en l u c k a . F i g u r 18, s l u t l i g e n , v i s a r e t t a l t e r n a t i v t arrangemang för gavelns tät-n i tät-n g .
s t u p e t s k o n t u r l i n j e
stupförlängningen dras fram mot kedjetransportör så långt som möjligt
s t u p e t förlängs (höjs) utmed denna l i n j e upp mot ompost-n i ompost-n g s p l a ompost-n
läppgummitätning
b o r t t a g b a r l u c k a ö v e r g a v e l
ö p p n i n g s b a r l u c k a pfl g S n g j ä r n - b a n d t r ä d s n e r v i d o m p o s t n i n g
h o r i s o n t e l l t ä t y t a , j f r punkt 7.2.2
f ö r s k j u t b a r l u c k a pS g e j d e r s y s t e m . l u c k a n ä r sö s t o r a t t d e n t ä c k e r g a v e l n p ö s d g e n v i d a l l a p o s t n i n g s -l ä g e n . 1 s i t t t ä t a n d e l ä g e löses l u c k a n n e d t i l l
11
s ö g s k y d d e t s k a n t f ö r s e s m e d t ä t n i n g s l i s t - l ä p p g u m m i t ä t n i n g F i g u r 18. A l t e r n a t i v tätning av gavel7.2.5 Strömningsändrande åtgärder
En bandsåg, e l l e r bandsåggrupp kan i v i s s a stycken l i k n a s v i d e t t fläkt-system; ur o l i k a öppningar suger r e s p e k t i v e blåser d e t u t s t o r a mängder dammbemängd l u f t .
I de ovan förda resonemangen har t e k n i k e r för a t t täta de o l i k a öppningar-na d i s k u t e r a t s , men d e t är s a n n o l i k t också lämpligt a t t närmare undersöka i v i l k e n mån löphjulens och sågbladens fläktverkan kan minskas.
På f l e r a ställen f i n n s det exempelvis p l a t s a t t med enkla s k i v o r skära av luftströmmarna mellan sågblad och skydd. E t t s y s t e m a t i s k t a r b e t e som i n -r i k t a s på sådana st-römningsbeg-ränsande åtgä-rde-r kan va-ra f-ramgångs-rikt; experiment av d e t t a s l a g måste gå hand i hand med skärmningsarrangemangen, 7.2.6 V e n t i l a t i o n
En v e n t i l a t i o n av k a p s l i n g e n bedöms vara nödvändig för e t t a c c e p t a b e l t r e s u l t a t , a l l d e l e s o a v s e t t graden av framgång med k a p s l i n g e n i övrigt. Med största s a n n o l i k h e t är d e t bäst a t t evakuera l u f t e n i s t u p e t ; de gynn-sammaste lägena för sugpunkterna, r e s p e k t i v e v i l k e n luftmängd som f o r d r a s , bestäms säkrast v i a p r a k t i s k a prov utförda i samband med kapslingsförsöken. T r o l i g e n är d e t mest lämpligt a t t sugpunkterna p l a c e r a s nära r e t u r -p a r t e n , högt u-p-p i s t u -p e t .
7.3 Koncentrerad spånsuqning
E t t tänkbart a l t e r n a t i v vad gäller lösningen av dammproblemet är en t o t a l avsugning av sågspån och sågdamm d i r e k t när spånorna lämnar v i r k e t på undersidan av s t o c k e n / b l o c k e t . Om d e t t a låter s i g göra s k u l l e r e s u l t a t e t b l i en dammfri bandsåg - d e t t a utan användning av k a p s l i n g a r e l l e r inbygg-nader.
En lösning av d e t t a s l a g har också s t y r k a n a t t den kan tillämpas på be-f i n t l i g a sågar och därmed be-få s t o r s p r i d n i n g .
Svårigheten a t t åstadkomma en fungerande avsugning hänger främst samman med a t t d e t tillgängliga utrymmet är l i t e t , s p e c i e l l t vad gäller de bakre sågarna.
Figur 19 v i s a r hur e t t sådant avsugningsarrangemang i p r i n c i p kan tänkas utformas - h e l s t bör sugkåpan omsluta tandgången h e l t , v i l k e t förutsätter a t t kåpan kan svängas undan v i d ompostning. För a t t snabbt få b o r t spånen ur tandluckan kan d e t v i s a s i g nödvändigt a t t använda e t t t r y c k l u f t d r i v e t blåsmunstycke.
M a s k i n f a b r i k a n t e n föreslås överväga om d e t t a är en framkomlig väg - om så är f a l l e t rekommenderas a t t en t e s t a n o r d n i n g byggs så a t t p r a k t i s k a försök kan utföras.
s f i g b l a d ö v e r k a n t t r a n s p o r t ö r = u n d e r k a n t v i r k e s u g k d p a m e d k a n a l - u n g e f ä r l i g t l ä g e f ö r b l a d l e d a r e e v e n t u e l l p å b l f l s n i n g v i a t r y c k l u f t h e l s t e n u p p f å n g a n d e s k ä r m - s v ä n g b a r f ö r f r i p a s s a g e v i d b l a d b y t e s u g k d p a m e d k a n a l
