Örebro universitet
Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Socialt arbete
Arbete för alla?
En intervjustudie om hur tre professioner inom
introduktionsprogrammet i Falköpings kommun ser på
strukturella hinder och möjligheter för invandrares tillträde
till den svenska arbetsmarknaden
C-uppsats socialt arbete 41-60p Seminariedatum: 16 januari 2008 Författare: Emma Gustavsson och Sandra Tjärnberg Handledare: Rúna Baianstovu Deniz Urban Karlsson
Örebro universitet
Institutionen för beteende, social och rättsvetenskap Socialt arbete
C-uppsats 41-60 p Sammanfattning
Titel: Arbete för alla? En intervjustudie om hur tre professioner inom
introduktionsprogrammet i Falköpings kommun ser på strukturella hinder och möjligheter för invandrares tillträde till den svenska arbetsmarknaden
Författare: Emma Gustavsson och Sandra Tjärnberg Handledare: Rúna Baianstovu Deniz och Urban Karlsson
Många invandrare står idag utanför arbetsmarknaden. Att etableras på arbetsmarknaden och att bli självförsörjande är viktiga faktorer för en snabb integrationsprocess. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur tre professioner inom integrationsarbetet i Falköpings kommun ser på strukturella hinder och möjligheter när det gäller invandrares tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Frågeställningarna som behandlas är: vilka strukturella hinder eller möjligheter kan identifieras i det kommunala integrationsarbetet och på vilket sätt påverkar hindren och möjligheterna invandrarnas möjligheter att erhålla ett arbete och därmed integreras i samhället.
Utifrån en kvalitativ intervjustudie studerades tre professioners syn på strukturella hinder och möjligheter gällande invandrares tillträde till den svenska arbetsmarknaden med hjälp av intervjuer med anställda inom Falköpings kommuns introduktionsprogram. Studien bygger på tidigare forskning inom ämnesområdet, diskriminering, marginalitetsbegreppet samt lokala och nationella riktlinjer. Respondenterna framhåller att strukturella hinder och möjligheter i tillträdet till arbetsmarknaden finns. Dessa tar sig uttryck genom diskriminerande beteende som negativa attityder och fördomar. Hinder och möjligheter som belyses i studien utgår i språket, kontakter samt bedömning av invandrares tidigare yrkeserfarenheter och utbildning. Arbetsmetoder som används för att minska invandrares svårigheter i tillträdet till arbetsmarknaden är meritportfölj, yrkesbedömning, validering samt personliga utvecklingstjänster. Introduktionstidens längd är ytterligare ett hinder som belyses och som påverkar möjligheterna för individerna att etableras på den svenska arbetsmarknaden och kan tänkas påverka individernas ställning i samhället utifrån marginaliseringsprocessen.
Nyckelord: integration, immigration, invandrare, strukturella hinder, diskriminering, självförsörjning, introduktion
Örebro University
The Department Behavioural, Social, and Legal Sciences Education of social work
C-essay 41-60 p Abstract
Title: Work for everyone? An interview study of how three professions within the
introduction programme in the local-government in Falköping looks at structural obstacles and discrimination in immigrants’ access to the Swedish labour market.
Authors: Emma Gustavsson and Sandra Tjärnberg Tutor: Rúna Baianstovu Deniz and Urban Karlsson
Today many immigrants stand outside the labour market. To get established on the labour market and to get self-sufficient are important factors to a rapid integration process. The main purpose of this study is to investigate how three professions within the integration work in the local-government of Falköping looks at structural obstacles and possibilities with immigrants’ access to the Swedish labour market. The main questions treated are: which structural obstacles or possibilities there are to be identified in the local work with integration and in which way the obstacles and possibilities affects the immigrants’ opportunities to obtain employment and there by be integrated in the society.
By a qualitative interview study, three professions’ view on structural obstacles and possibilities for immigrants’ access to the Swedish labour market were investigated by interviews with employees within the introduction programme in Falköping. The study is based on earlier research; discrimination, the concept of marginality and local and national guidelines. The respondents point out that structural obstacles and possibilities in the establishment on the labour market exists. It expresses through discriminating behaviour such as negative attitudes and prejudice. Obstacles and possibilities that are highlighted in this study are within language, contacts and evaluation of immigrants’ earlier work experience and education. Methods that are used to minimise difficulties in immigrants’ establishment on the labour market are meritportfölj, yrkesbedömning, validering and personliga utvecklingstjänster. The time of introduction is another obstacle that is pointed out and affects the opportunities for the immigrants to get established on the Swedish labour market and may have affect on the individuals’ position in the society from the process of marginalization.
Keywords: integration, immigration, immigrant, structural obstacles, discrimination, self-sufficiency, introduction
Förord
Uppsatsskrivandet är en process med många vindlande vägar och tankar. Vi vill rikta ett stort tack till dem som varit med oss under denna resa och på olika sätt inspirerat och stöttat oss. Ett särskilt tack vill vi rikta till Introduktionsprogrammet i Falköpings kommun. Utan er välvilja hade detta arbetet kanske ännu ej sett sin första dag. Ni har också varit en stor källa till inspiration.
Tack till Rúna Baianstovu Deniz som genom sitt handledarskap har hjälpt oss med inspiration och idéer när tankarna varit många men förslagen få. Tack även till Urban Karlsson för kommentarer och synpunkter under arbetets gång.
Sist men absolut inte minst tack till Christer och David för att ni har funnits vid vår sida i såväl motgångar som medgångar.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
Föreliggande studie, syfte och frågeställningar... 1
Definitioner av centrala begrepp ... 2
Diskriminering ... 2 Integrationsarbete/integration ... 2 Introduktionsprogram ... 2 Invandrare ... 2 2. Metod... 3 Val av metod ... 3 Litteraturanskaffning... 3
Undersökningens utformning och tillvägagångssätt ... 3
Urval... 3
Datainsamling, bearbetning och analys... 4
Validitet och reliabilitet... 4
Etik i undersökningen... 5
3. Kunskapsläge ... 6
Integrationspolitiken – en överblick... 6
Att integreras via arbete ... 6
Utbildning, språk och yrkeserfarenheter ... 7
Diskriminering ... 7
5. Tolkningsram... 8
Kommunens övergripande mål med integrationsarbetet... 8
Meritportfölj, yrkesbedömning och validering – en kort beskrivning ... 9
Marginaliseringsprocessen ... 9
Diskriminering ... 11
6. Resultat och analys... 11
Falköpings kommuns övergripande mål med integrationsarbetet?... 11
Övergripande mål ... 11
Arbetssätt för att uppnå målen med integrationsarbetet... 13
Diskriminering ... 14
Identifierade hinder och möjligheter samt dess påverkan i integrationsarbetet ... 16
Introduktionstiden ... 16
Språkkunskaper och kompetenskrav ... 16
Lokala insatser... 17
Meritportfölj, yrkesbedömning och validering... 18
Personliga utvecklingstjänster ... 18
7. Sammanfattande slutsatser och diskussion... 18
Förslag till vidare forskning ... 22
Litteraturförteckning... 23 Bilaga 1
1. Inledning
”All kunskap visar att tidig kontakt med arbetsmarknaden är den allra viktigaste vägen till egen försörjning och en snabb integration.” (Programberedningen 2007, s. 6)
De integrationspolitiska målen i Sverige är att lika rättigheter och möjligheter skall gälla för alla, oavsett etnisk bakgrund. Arbetet ska inriktas på individuellt stöd så att personen ifråga blir självförsörjande och med ökade möjligheter till delaktighet i samhället. Dessutom ska integrationsarbetet motverka och förebygga diskriminering (Prop. 1997/98:16, s. 1). Det är stora skillnader mellan olika invandrargrupper och deras deltagandegrad på arbetsmarknaden. Särskilt svårt att etablera sig har nyanlända invandrare samt invandrare från Afrika och Asien (Prop. 1997/98:16, s. 12).
Tidigare forskning påvisar att invandrare många gånger har en negativ särställning när det gäller tillträde till arbetsmarknaden i relation till den infödda befolkningen (Prop. 1997:98/16, s. 13). Studier om ojämlika förhållanden på arbetsmarknaden har hittills många gånger studerat individuella egenskaper hos invandraren. Exempel på individuella egenskaper som studerats är språksvårigheter, bristande utbildningsnivå samt deras tillämpbarhet i Sverige dessutom har fokus lagts på bristande social kompetens (SOU 2005:56, s. 69). Många invandrare i Sverige står idag utanför arbetsmarknaden. Hur det förklaras och kan förstås är ej enkelt utan beror på flertalet faktorer såväl individuella som strukturella (Prop. 1997/98:16, s. 13). Det finns ett flertal undersökningar som påvisar att en tidig anknytning på arbetsmarknaden medför en snabbare integrationsprocess för invandrarna. Att stå utanför arbetsmarknaden ökar därför risken för marginalisering, utanförskap och exkludering (Bevelander & Veenman 2004 s. 35f; Ds 2007:4, s. 7f; Social rapport 2006, s. 89; SOU 2006:59, s. 10;). Arbete är en viktig inkomstkälla och ger därutöver en möjlighet att möta andra människor på arbetsplatsen, vilket gör arbetsplatsen till en viktig arena för det samhälleliga deltagandet (Social rapport 2006, s.47f). Vikten av att ha en meningsfull sysselsättning påpekas också utifrån en samhällelig aspekt där arbete är en central del för att individen i ett vidare perspektiv ska ta del av demokratiska rättigheter och valmöjligheter samt att samhället tar tillvara på de resurser som invandrarna besitter (Ds 2007:4 s. 8; SOU 2006:59 s. 10).
Den förlust av hemlandets språk, utbildning och kontaktnät som invandraren ställs inför i det nya landet innebär att det uppstår svårigheter att komma in på arbetsmarknaden i konkurrens med den infödda befolkningen. Dessutom behöver invandrarna lära sig att tyda nya sociala koder (Burns m.fl. 2007, s. 171; Hjerm & Schierup 2007, s. 104). När arbetsmarknadens karaktär har förändrats de senaste decennierna har även behovet av arbetskraft förändrats samt kvalifikationskraven har ökat. De ökade kvalifikationskraven har lett till att invandrare fått det svårare att etableras på arbetsmarknaden då deras utbildningsnivå inte alltid är tillräcklig eller kvalifikationerna ej anses tillämpbara i en svensk kontext (Behtoui i SOU 2006:60 s. 54; De los Reyes 2001, s. 73; Social rapport 2006, s. 54f; Prop. 1997/98:16, s. 13).
Föreliggande studie, syfte och frågeställningar
Andelen personer i Sverige med utländsk bakgrund förväntas även i fortsättningen att växa. Det är därför viktigt att arbeta för att stärka invandrares möjligheter till etablering på arbetsmarknaden (Ds 2007:4, s. 7). Det är bl.a. av detta skäl betydelsefullt att söka kunskap om hur skillnader mellan den infödda befolkningen och invandrare på arbetsmarknaden kan
överbyggas samt underlätta invandrarnas etablering på arbetsmarknaden. Intresse- och arbetsgivarorganisationen ”Sveriges kommuner och landsting” kom ut med en rapport våren 2007, ”Yrkesidentitet före etnicitet” där frågan om invandrares utanförskap gällande den svenska arbetsmarknaden belyses. Författarna till rapporten menar att alldeles för många invandrare står utanför arbetsmarknaden efter den tvååriga introduktionstidens slut. Regeringens viljeriktning är att introduktionstiden för invandrarna ska vara så kort som möjlig och att arbetet med mottagning av nyanlända svenskar ska ha en tydlig riktning mot arbete och självförsörjning (Regeringen 1, 2007).
Hur arbetet med integrationsarbetet bedrivs och vilka faktorer som påverkar möjligheten till att snabbare etableras på arbetsmarknaden är viktigt att studera då detta är viktigt och i det närmaste avgörande för en snabb integrationsprocess (Bevelander & Veenman 2004, s. 35f; Ds 2007:4, s. 7). Då integrationsarbetet många gånger bedrivs inom ramen för kommunernas socialtjänster är det av stor vikt att studera detta inom det sociala arbetet.
Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur tre professioner inom integrationsarbetet i Falköpings kommun ser på strukturella hinder och möjligheter när det gäller invandrares tillträde till den svenska arbetsmarknaden.
Syftet preciseras i följande frågeställningar:
Vilka strukturella hinder eller möjligheter kan identifieras i det kommunala integrationsarbetet?
På vilket sätt påverkar hindren och möjligheterna invandrarnas möjligheter att erhålla ett arbete och därmed att integreras i samhället?
Definitioner av centrala begrepp
Diskriminering
Diskriminering innebär att en person eller grupp missgynnas direkt eller indirekt i förhållande till andra utifrån sin etniska tillhörighet (Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering 3 §). Integrationsarbete/integration
Integrationsbegreppet avser de sociala processer som invandrare, olika etniska grupper, genomgår för att slussas in i och bli delaktiga i det mottagande samhället. Integration avser såväl arbetsmarknad som bostadsmarknad men även socialt och kulturellt liv (NE, 2008). Introduktionsprogram
Introduktionsprogram anordnas av kommuner som träffat överenskommelse med Länsstyrelsen angående mottagning av flyktingar. Introduktionsprogrammen ska innehålla svenskundervisning, praktik samt samhällsinformation (Förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.). Kommunens uppgift är att samordna insatser som behövs för en framgångsrik introduktion där invandrarens erfarenheter och tidigare utbildning från hemlandet beaktas (Länsstyrelsen Västra Götaland, 2007).
Invandrare
I denna studie avses med begreppet invandrare första generationens invandrare som deltar i kommunens introduktionsprogram. Det vill säga att personen ej har haft uppehållstillstånd mer än två år (Prop. 1997/98:16, s. 26).
2. Metod
Val av metod
Syftet med studien är att undersöka hur tre professioner inom integrationsarbetet i Falköpings kommun ser på strukturella hinder och möjligheter när det gäller invandrares tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Vi finner en kvalitativ metoddesign mest adekvat då studien avser att undersöka synen på strukturella hinder och möjligheter för att få en större förståelse kring hur anställda inom integrationsarbetet i Falköpings kommun ser på detta (Trost 2005, s. 14). Enligt Holme & Solvang (1997) syftar kvalitativa intervjuer till att skapa djupare förståelse för det undersökta problemområdet (Holme & Solvang 1997, s.101). Kvale (1997) menar att intervjuer som metod är lämpliga när förståelse för respondenternas syn på och förhållande till problemområdet, det specifika, är eftersträvansvärda (Kvale 1997, s. 35). Om enbart attityder hade varit eftersträvansvärda hade en kvantitativ metod varit mer tillämpbar. Därav valdes kvalitativa intervjuer som metod för att söka svara på studiens syfte och frågeställningar.
Litteraturanskaffning
Litteratur har sökts i Örebro universitetsbiblioteks databas Voyager, LIBRIS, Stockholms stadsbiblioteks databas, sociological abstracts och social service abstract. Sökord som använts är discrimination, employment, ethnicity, immigration, labour market, language, structure och
unemployment. Sökorden har valts utifrån dess ämnesrelevans och förekomst i litteratur.
Förslag på litteratur har även getts av handledare inom ämnesområdet, dessutom har litteraturlistor studerats. Vidare har propositioner, lagtexter samt skrifter i departementsserien inhämtats från regeringens hemsida. Information om integrationsarbete har inhämtats från Länsstyrelsen i Västra Götaland hemsida då Falköpings kommun tillhör detta län.
Undersökningens utformning och tillvägagångssätt
Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie. En viss förförståelse för ett problemområde krävs för att kunna studera detta (Patel & Davidsson 2003, s. 40ff; Kvale 1997, s. 94). I inledningsskedet tog författarna del av litteratur och tidigare forskning inom ämnesområdet. Dessutom inhämtades styrdokument från Falköpings kommun. Utifrån den tidigare forskningen formulerades problemområdet vart efter syfte och frågeställningar växte fram. Med utgångspunkt i ämnesområden från den tidigare forskningen utformades en halvstrukturerad intervjuguide med teman och förslag till frågor (Kvale 1997, s. 117). För att sätta in resultatet i ett större sammanhang användes den tidigare forskningen tillsammans med teorier i analysen.
Urval
Holme & Solvang (1997) menar att respondenterna i studien väljs utifrån vissa kriterier som exempelvis förförståelse för det avsedda studiefenomenet (Holme & Solvang 1997, s. 101). Det kommunala integrationsarbete i Falköpings kommun valdes utifrån deras kontakt med invandrare som inte haft uppehållstillstånd mer än två år och de har en kontinuitet i arbetet med integration och introduktion. Kommunen valdes då en av författarna fullgjort sin handledda studiepraktik där och en kontakt således redan var etablerad. Respondenterna har valts utifrån den kunskap och inblick de förväntas besitta om fenomenet. Detta är ett systematiskt urval (Holme & Solvang 1997, s. 104). Kvale (1997) menar att antalet intervjuer bestäms utifrån studiens syfte (Kvale 1997, s. 97). För att få en bred bild av de anställda vid
integrationsarbetet i Falköpings kommuns syn på strukturella hinder och möjligheter för invandrares tillträde till arbetsmarknaden intervjuades två representanter från respektive profession inom integrationsarbetet, total bestod urvalet av sex respondenter. Professionerna är språkcoacher, praktikcoacher och integrationshandläggare. Urvalsramen bestod av samtliga anställda inom integrationsarbetet i Falköpings kommun då samtliga tillfrågades om deltagande i studien. Sex av de anställda anmälde sitt intresse att vara med i studien och kom således att utgöra studiens respondenter.
Datainsamling, bearbetning och analys
Empirin insamlades utifrån sex intervjuer med anställda vid introduktionsprogrammet i Falköpings kommun. Under intervjuerna deltog båda författarna varav en hade en mer passiv roll och förde minnesanteckningar och en ansvarade för intervjuerna. En halvstrukturerad intervjuguide användes vid intervjuerna (Kvale 1997, s. 117). För att underlätta datasammanställningen och för att inte missa essentiella delar i intervjumaterialet användes bandspelare (Kvale 1997, s. 147, Trost 2005, s. 53ff). Silverman (2005) menar att bandspelare är ett viktigt instrument då flera intervjuer genomförs för att minimera risken att dessa blandas ihop (Silverman 2005, s. 183). Trost (2005) menar att två intervjuare är att föredra då intervjuerna ej avser personlig verksamhet utan snarare en verksamhetsbeskrivning. Det som dock måste tas i beaktning är att respondenten inte hamnar i ett maktunderläge (Trost 2005, s. 46). Efter intervjuerna transkriberades materialet och kom slutligen att omfatta 39 sidor vilket har legat till grund för resultatet. Det transkriberade materialet har bearbetats om från talspråk till skriftspråk (Kvale 1997, s. 85ff). Efter att intervjuerna transkriberats återsändes dessa till respondenterna för genomläsning och godkännande för att säkerställa att intervjuutskrifterna framställts korrekt (Kvale 1997, s. 158). Intervjuutskrifterna kom sedan att struktureras utifrån intervjuguidens teman och för att ytterligare klarlägga intervjumaterialet skalades överflödigt material bort (Kvale 1997, s. 171). Analysmetoden som använts benämns av Kvale (1997) som ad-hoc metod vilket innebär att flera analysmetoder tillämpas. Ad-hoc metoden medger möjlighet att växla mellan flera metoder (Kvale 1997, s. 184). Intervjumaterialet genomlästes ett flertal gånger och meningskoncentrerades, vilket innebär att längre uttalanden sammanfattas i mer koncentrerade uttalanden utan att förlora dess innebörd (Kvale 1997, s. 174). Meningskoncentrering gjordes för att göra materialet mer läsbart och hanterligt. Nästa steg i analysförfarandet var att meningstolka materialet vilket innebar att författarna utifrån intervjuguiden och studiens teoretiska utgångspunkter tolkade materialet och det som inte framgår direkt i det uttalade (Kvale 1997, s. 182). Teman från intervjuguiden låg till grund för sammanställningen av resultatet och dess uppbyggnad.
Validitet och reliabilitet
Validitet är ett annat ord för giltighet vilket bland annat innebär att man söker efter den mest relevanta metoden för studien. Genom ett kritiskt förhållningssätt till metoden och genomförandet samt sin egen påverkanskraft på materialet ökar studiens validitet (Holme & Solvang 1997, s. 291; Kvale 1997, s. 218ff). För att ha en hög validitet i studien har författarna fört diskussioner med varandra om olika sätt att förhålla sig till och tolka materialet. En svårighet med kvalitativa studiers validitet är att säkerställa att tolkningar görs korrekt, men en fördel för att minimera denna risk är ändock författarnas närhet till intervjumaterialet (Holme & Solvang 1997, s. 94; Trost 2005, s. 113). Ett led i att öka validiteten i studien var att utforma intervjuguiden utifrån teman från tidigare forskning. För att öka studiens validitet valde författarna att närvara båda två vid samtliga intervjuer för att på så sätt minimera riskerna för feltolkningar vid analysarbetet då båda fick samma närhet till
resultatet. För att säkerställa att materialet tolkats rätt skickades intervjuutskrifterna till respondenterna för godkännande. För att få så trovärdiga och heltäckande resultat som möjligt var det av stor vikt att få intervjuer med anställda från integrationsarbetets samtliga professioner.
Reliabilitet är metodens tillförlitlighet och kommer ursprungligen från den kvantitativa forskningstraditionen. Reliabiliteten är därför något som ständigt ifrågasätts och är mer svårtillämpligt vid kvalitativa studier (Trost 2005, s. 112). Tolkningar görs inte enbart under analysens gång utan är ständigt aktuellt under forskningsprocessen, däremot kan den vara mer eller mindre synlig. Detta är viktigt att vara medveten om för att kritiskt granska och förhålla sig till sitt material. Inte ens när rapporten är färdigställd slutas tolkningar göras (Holme & Solvang 1997, s. 290). För att minimera feltolkningar har resultat och analys redovisats på ett sådant sätt att läsaren ska ges möjlighet att göra samma tolkningar som författarna. Då en halvstrukturerad intervjuguide användes bör det uppmärksammas att intervjuerna kommit att utformas på olika sätt. Detta leder till en större svårighet att återupprepa intervjusituationerna i en annan tid och på en annan plats för att i efterhand säkerställa reliabiliteten. Då en av författarna haft sin praktik vid integrationsenheten i Falköping krävdes medvetenhet kring dennas eventuella påverkan på såväl intervjusituationen som förkunskaper. Detta diskuterades mellan författarna för att minska en eventuell negativ påverkan av studiens reliabilitet och validitet. Kvale (1997) menar att relationer mellan forskare och respondenter riskerar att minska reliabiliteten i studien (Kvale 1997, s. 213). För att minimera risken av författarnas påverkan vid intervjusituationerna skickades intervjumaterialet till respondenterna för godkännande. Dock bör det tas i beaktning att författarna ej kan garantera att respondenterna inför intervjuerna diskuterat studiens frågeställningar för att kunna framställa det likvärdigt. Utifrån studiens begränsningar i empirin görs inte några generaliseringsanspråk utan ska snarare ses som en inblick i hur personalen inom ett kommunalt integrationsarbete ser på strukturella hinder och möjligheter för invandrares tillträde till den svenska arbetsmarknaden.
Etik i undersökningen
Etiska överväganden uppstår under hela forskningsprocessen. Kvale (1997) påpekar vikten av att respondenterna inför intervjuerna bör informeras om studiens syfte samt att deltagandet är frivilligt (Kvale 1997, s. 104ff). Detta framgår också av Vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer för humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 2008, s. 7). För att säkerställa informationskravet (Vetenskapsrådet 2008, s. 7) skickades ett presentationsbrev till respondenterna innan intervjutillfällena där studiens syfte framgick samt information om intervjuernas förväntade längd. Det framgick också att deltagande var frivilligt och möjligheten att avbryta fanns när som helst under studien. Vid intervjutillfället gavs återigen information om möjligheten att avbryta, dessutom gavs möjligheten till att pausa eller avstå från att svara. Alla respondenter fullföljde intervjuerna. I inledningsskedet vid intervjutillfällena inhämtades samtycke från samtliga respondenter om att utge Falköpings kommuns integrationsarbete. Genom att respondenterna själva fick visa sitt intresse för att delta i studiens inhämtades deras samtycke kring delaktighet i studien. på så sätt har samtyckeskravet uppnåtts (Vetenskapsrådet 2008, s. 9).
Konfidentialitetskravet innebär bland annat att intervjuerna avidentifieras så att läsare ej kan avgöra vem som sagt vad (Vetenskapsrådet 2008, s. 12f). I databearbetning har författarna avidentifierat resultaten med hjälp av att omformulera till skriftspråk. Författarna var vid intervjutillfället noga med att få godkännande från samtliga respondenter om att uppge
Falköpings kommuns introduktionsprogram. Med hänvisning till nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2008, s. 14) används intervjumaterialet enbart till föreliggande studies. Då en av författarna haft sin handledda studiepraktik vid integrationsenheten i Falköpings kommun har författarna fört en diskussion om dennes eventuella påverkan av såväl respondenter som förfarandet i forskningsprocessen (Holme & Solvang 1997, s. 291; Kvale 1997, s. 218ff). Författarna gjorde bedömningen att det ej behöver anses oetiskt att genomföra studien vid denna enhet då relationen mellan respondenterna och författaren ej har en snedvriden maktposition till fördel för författaren.
3. Kunskapsläge
Integrationspolitiken – en överblick
Invandrarpolitikens utformning har ändrat karaktär under årens gång vilket också har präglat synen på invandring. Skillnaderna har i huvudsak handlat om i vilken utsträckning invandraren ska anpassa sig till det svenska samhället bland annat genom att ta till sig svenska sedvänjor och svensk kultur. Avsikten med gällande integrationspolitik är att skillnaderna ska minska och att säråtgärder riktade till invandrare som grupp ska minimeras då invandrare ej kan ses som en homogen grupp. Däremot visar det sig att en tudelning mellan ”invandrare” och ”svenskar” många gånger existerar (Prop. 1997/98:16, s. 17f; SOU 2007:50, s. 66f). Fokus i flyktingmottagandet ligger på en snabb etablering på arbetsmarknaden. Det är viktigt att ta tillvara på den resurs som invandrarna står för i form av arbetskraft (Regeringen 2, 2007). Hinder för integration uppstår på arbetsmarknaden och det är även arbetsmarknaden som många gånger är föremål för åtgärder för att öka integrationen av invandrare (SOU 2005:56, s. 146)
Att integreras via arbete
Arbete är många gånger en av de viktigaste faktorerna vid integrationsprocessen av invandrare då arbetet ger sociala kontakter och är en viktig arena för interaktionen med den infödda befolkningen. Arbetet är också den huvudsakliga inkomstkällan. I dagsläget möter dock invandrarna stora svårigheter i etableringen på arbetsmarknaden (Bevelander & Veenman 2004, s. 35f; Ds 2007:4, s.7). Strukturella förändringar på arbetsmarknaden anses vara en av de viktigaste faktorerna för att förklara skillnader mellan infödda och invandrare på arbetsmarknaden (Bevelander & Veenman 2004 s. 59). Invandrare har generellt svårare än svenskar att få ett arbete då de till en början saknar språkkunskaper och nätverk. Det kan vara svårt att värdera deras meriter från sitt forna hemland. Dessutom finns det osynliga sociala koder i arbetslivet som är svåra att upptäcka och agera utifrån beroende på att dessa tar sig uttryck på olika sätt i olika länder (Burns m.fl. 2007, s. 171; Hjerm & Schierup 2007, s. 104). Skillnaderna i anställningsbarhet varierar inte enbart mellan invandrare och infödda svenskar utan även invandrare emellan. Personer från Afrika och Asien har sämst ställning medan personer från norden och Europa har bättre förutsättningar att etablera en kontakt på den svenska arbetsmarknaden (Behtoui 2004, s. 651; Burns m.fl. 2007, s. 173ff). Utav dem som står utanför arbetsmarknaden har många nyligen invandrat och är i behov av vidareutbildningar och andra insatser för att bli anställningsbara (Prop. 1997/98:16, s. 13). De med allra högst arbetslöshet år 2001 i Sverige var asiater och afrikaner tätt följt av östeuropéer. Personer från norden hade en betydligt mindre risk att vara arbetslös men fortfarande sämre än infödda svenskar. Skillnaden kan förklaras med upplevd kulturell närhet
där nordiska invandrargrupper och européer anses ha lättare att anpassa sig och ta till sig den svenska ”arbetskulturen”. Burns m.fl. (2007) visar dock på att situationen för utomeuropeiska invandrare har förbättrats men skillnaderna i jämförelse med den infödda befolkningen fortfarande är oproportionerligt stor (Burns m.fl. 2007, s. 173ff).
Utbildning, språk och yrkeserfarenheter
Ett hinder som invandraren kan stöta på är att dess tidigare yrkeserfarenheter och utbildning ej anses som meriterande eller gångbar i mottagarlandet (Bevelander & Veenman 2004, s. 37; Kogan 2004, s. 448; Rijkschroeff m.fl. 2005, s. 417). Förändringar inom ekonomin har lett till ökade krav på utbildad arbetskraft. Likaså kan det ställas högre krav på såväl språkkunskaper som social kompetens. En orsak till att invandrarna många gånger har svårt att etableras på arbetsmarknaden är deras relativt låga utbildningsnivå och när utbildningskravet på arbetsmarknaden ökar minskas chanserna för invandrare då deras utbildning ej motsvarar kraven (Batenburg i Bevelander & Veenman 2004. s. 46; Ds 2006:14. s. 7; Jupp i Colic-Peisker & Tilbury, 2006 s. 204, Prop. 1997/98:16, s. 13). Dessutom anses invandrares kompetens svår att värdera utifrån mottagarlandets kompetenskrav på arbetskraft, vilket resulterar i att företagen blir mindre benägna att anställa personer med invandrarbakgrund utifrån en osäkerhet kring vad de får. Utifrån arbetsgivares osäkerhet minskar invandrarnas chanser att etableras. Detta beteende kan anses som diskriminerande då invandrarna är beroende av att företagens efterfrågan av arbetskraft (Bevelander & Veenman 2004, s. 37; Ds 2007:4, s. 47).
En tysk studie (Kogan 2004) påvisar att de yrkeserfarenheter och utbildningar invandrarna tillskansat sig i Tyskland är mer meriterande än de yrkeserfarenheter och utbildningar invandrare tillskansat sig i sitt forna hemland (Kogan 2004, s.451). Det är inte enbart internationell forskning som påvisar detta utan denna tendens framgår också i en svensk studie (Burns m.fl. 2007) som visar på att svensk arbetslivserfarenhet och svensk utbildning ses som mer meriterande än utbildning erhållen i ett annat land. Studien belyser att arbetsgivarnas osäkerhet och bristande kunskaper om utländsk kompetens och utländska arbetsförhållanden kan ligga till grund för den strukturella diskrimineringen på arbetsmarknaden (Burns m.fl. 2007, s. 204, 213).
En internationell studie från Holland (Bevelander & Veenman 2004) påvisar att den huvudsakliga förklaringen till varför den infödda befolkningen i större utsträckning har en anställning än den invandrade är skillnaden i utbildningsnivå, men kan däremot inte ensamt förklara problemet till den strukturella diskrimineringen (Bevelander & Veenman 2004, s. 50f). Kogans (2004) tyska studie påvisar att ju längre tid invandrarna vistas i det nya landet desto mindre bör skillnaderna bli mellan dem och den infödda befolkningen då språkkunskaper och den kulturella kompetensen expanderas (Kogan 2004, s. 446). Vidare påvisar Kogan (2004) i sin studie att invandrarens intentioner att återvända till sitt forna hemland påverkar benägenheten och förmågan att tillägna sig språkkunskaper och den nya kulturen (Kogan 2004, s. 446).
Diskriminering
Merparten av forskningen påvisar att det finns en skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda när det gäller tillträde till arbetsmarknaden. Har invandraren bristande språkkunskaper och brist i skriftspråket uteslutas de ofta från arbetsmarknaden, även om arbetsuppgifterna inte framför krav på perfekt svenska eller kunskap i skriftspråk. Det medför
ett utanförskap för den invandrande gruppen då det blir svårt att konkurrera med den infödda befolkningen som hanterar bland annat språket (De los Reyes & Wingborg 2002, s. 14, 23). Detta medför stereotypa kategoriseringar från arbetsgivarnas sida då de förbiser individuella egenskaper. Det finns en risk att övergeneralisera invandrarna till olika kategorier och grupper utifrån sina egna fördomar (Burns m.fl. 2007, s. 204).
Diskriminering kan vara medveten som såväl omedveten. Medveten diskriminering kan innebära negativa uppfattningar om invandrare som grupp vilket resulterar i att arbetsgivaren undviker att anställa personer med utländsk bakgrund (Ds 2006:14, s. 15). Arbetsgivare sitter ofta på en maktposition som innebär att de har möjlighet att välja vem som får tillträde till arbetsmarknaden och inte minst vem som inte får tillträde. Omedveten diskriminering innebär att arbetsgivaren inte har insikt om sitt eget negativa bemötande, beteende eller sitt oreflekterade handlande gentemot invandraren som individ (Burns m.fl. 2007, s. 206; Ds 2006:14, s. 15). Utifrån sin egen rädsla och osäkerhet till individer med utländsk bakgrund uppstår negativa attityder och fördomar som sorterar ut invandrarna från arbetsmarknaden. Teoretiskt sett påvisar studier att institutionell praxis av lagar och förordningar i ett diskriminerande samhälle får diskriminerande effekter. De Los Reyes (2001) menar att det är genom lagar och regler som ska anses vara lika för alla anställda som vissa grupper missgynnas i samhället, bland annat invandrargruppen som är överrepresenterad. Hon menar att det ”är sist-in-först-ut”, och innebär att den som har den kortaste anställningstiden får sämst förutsättningar att integreras på arbetsmarknaden (De Los Reyes, 2001, s. 109). Det innebär att personer med invandrarbakgrund får en sämre konkurrenskraft mot den infödda befolkningen (Burns m.fl. 2007, s. 203f; Ds 2006:14, s. 13; Prop. 1997/98:16, s. 13).
5. Tolkningsram
Kommunens övergripande mål med integrationsarbetet
Introduktionsprogrammet i Falköpings kommun ska ha en tidig och tydlig arbetsmarknadsinriktning i arbetet med mottagning och introduktion av invandrare. Oberoende av deltagarens språknivå ska introduktionsprogrammet ha denna arbetsmarknadsinriktning, språkträningen ska anpassas utifrån individens yrkesmål. Arbetet utgår ifrån deltagarnas förutsättningar och behov. Exempel på verksamheter är yrkesfärgad språkträning, samhällsinformation och praktik. Målet med introduktionsarbetet är att så snart som möjligt bli självförsörjande. Introduktionstiden är två år (Styrdokument, 2007).
För att uppnå målet med självförsörjning sker introduktionsarbetet i två faser, orienteringsfas och etableringsfas som syftar till att urskilja individuella möjligheter och förmågor till att etableras i samhället. I orienteringsfasen görs en bedömning av vilken möjlighet invandraren har att ta sig in på arbetsmarknaden, vilka åtgärder som bör sättas in för att nå målet med att bli självförsörjande. I etableringsfasen befinner sig den grupp av invandrare som har motivation och förmåga att tillägna sig introduktionsprogrammets åtgärder. Det kan till exempel innebära att invandraren har kommit längre i sin språkträning och tillägnat sig en större förståelse om hur det svenska samhället fungerar (Styrdokument, 2007).
En del i introduktionsprogrammet är att individernas tidigare yrkeserfarenheter eller eventuella utbildningar ska bedömas och värderas utifrån svenska arbetsförhållanden. Detta kan göras genom meritportfölj, yrkesbedömning och validering (Styrdokument, 2007).
Meritportfölj, yrkesbedömning och validering – en kort beskrivning
Med utgångspunkt i den kompetens som efterfrågas har kommun, branschorganisationer och företag utformat vissa metoder för att synliggöra, värdera och bedöma invandrares yrkeserfarenheter för att snabbt etableras på den svenska arbetsmarknaden och bli yrkesföra. Enligt Programberedningen (2007) ska de nedanstående åtgärderna ses som ett komplement till varandra:
1) Meritportfölj- Innebär att man dokumenterar den kompetens invandraren har med sig från sitt hemland, till exempel olika utbildningar och yrken och med syfte att synliggöra den individuella kompetensen.
2) Yrkesbedömning- Den egna kompetensen dokumenterats och testas på arbetsmarknaden. Det sker genom en yrkesbedömning där en bedömare bedömer om invandrarens kompetens är tillräcklig för det aktuella yrket. Till sist görs en validering utifrån informationen av meritportfölj och yrkesbedömning
3) Valideringsprocess- Valideringsprocess är av mer omfattande karaktär och identifierar, bedömer och dokumenterar individers tidigare lärande, oavsett om det är informell eller formell kompetens. Validering är således ett erkännande av kunskaper och kompetens som invandraren besitter, oberoende på om den är förvärvad i sitt forna hemland eller i Sverige(Programberedningen 2007, s. 29).
Marginaliseringsprocessen
Svedberg (1995) menar att marginalisering snarare bör ses som en process än som ett tillstånd. Marginaliseringen styrs av såväl individuella som strukturella faktorer (Svedberg 1995, s. 42ff).
Antonsson & Stål (2003) menar att en process uppstår när en individ blir drabbad av en förlust av en resurs som ses som viktig av samhället, exempelvis förlusten av ett arbete. Processen innebär att en individ som är etablerad i samhället drabbas och på det sättet blir utsatt. Processen som uppstår mellan innebär ökade risker och svårigheter för individen att tillfullo vara en del av samhället (Antonsson & Stål 2003, s. 23ff). Delarna i processen som Antonsson & Stål (2003) avser visas schematiskt nedan.
Etablerad → Drabbad → Utsatt → Marginaliserad → Exkluderad
Människans ställning i samhället försämras ju längre mot exkludering den befinner sig. Att vara innesluten i sociala sammanhang medför att svårigheter i vardagslivet kan hanteras men när ställningen i sociala sammanhang blir så pass svag att människor hamnar utanför dessa sammanhang ökar risken för att exkluderas. Poängteras bör att detta inte i sig är en process som ter sig likadan för alla och att möjlighet finns att bryta den neråtgående spiralen. Denna process vill visa på hur det kan te sig för människor som inte har resurser och förmåga att i en viss situation angripa de svårigheter som uppstår. Däremot kan förmågan att bryta mot svårigheterna uppstå i ett senare skede i processen. Den neråtgående processen tar sig uttryck på olika sätt och tar olika lång tid för olika människor (Antonsson & Stål 2003, s. 21 ff). Utgångspunkten är en etablerad människa som har tillgång till de flesta resurser som exempelvis arbete, bostad, förmåga att klara sig ekonomiskt och hälsa. När någon sådan resurs saknas hamnar individen utanför det vardagliga livet. Ju fler resurser en individ saknar
desto mer utanför blir personen i flera avseenden (Antonsson & Stål 2003, s. 22). Normaltillståndet är att vara etablerad, det vill säga att ha tillgång till resurser och möjligeter att delta i samhälleliga funktioner. En individ kan bli arbetslös eller ensam, exempelvis kan flytten till ett annat land innebära förlust av den gamla kulturen men också en bristande integration till den nya kulturen (Antonsson & Stål 2003, s. 27; Svedberg 1995, s. 10; Swärd & Starrin 2006, s. 248). Denna förlust av resurser som påverkar individens tillvaro och vardag leder till att individen blir drabbad (Antonsson & Stål 2003, s. 27). Att bli drabbad påverkar människor olika. En del klarar upp situationen ensam eller med hjälp av nätverk. De kommer ut ur det hela med erfarenheter som berikat dem. En del däremot har inte medlen för att ta sig ut ur svårigheterna som gjort att individen har drabbats och medför negativa erfarenheter. Individens egna resurser och tillgångar i form av exempelvis nätverk är inte tillräckliga. Människor som drabbats och gjort negativa erfarenheter av att inte komma ur den drabbade situationen blir mer mottagliga för fler förluster av resurser.
Om ytterligare bekymmer läggs till den drabbades situation riskerar individen att bli utsatt. Den som är utsatt har inte kunnat åstadkomma tillräckligt med resurser för att klara sig ur en oväntad händelse med negativa konsekvenser, som förlusten av ett arbete, i den drabbade situationen. Individen har förlorat kampen mot det ursprungliga bekymret och ytterligare bekymmer läggs till i problematiken. De negativa erfarenheterna från det ursprungliga bekymret stör (Antonsson & Stål 2003, s. 27ff).
Om ytterligare bekymmer uppstår, eller befintliga bekymmer blir svårare, och svårigheterna att ta sig ur bekymren bli värre riskerar individen att hamna i en marginaliserad position. Den marginella positionen är en del i en process som beror på hur utsatt individen är i samhället. Processen går mot en allt mer osäker ställning där bekymren och svårigheterna ökar. Rörelsen mot en allt mer osäker ställning är kraftig. I den marginella positionen uppstår även svårigheter med den sociala interaktionen. Delaktigheten med andra människor är inte längre självklar och svårigheterna att ta sig ur den neråtgående processen ökar. Poängteras bör dock att även om svårigheterna med att vända den negativa trenden ökar så är svårigheterna inte oövervinneliga (Antonsson & Stål 2003 s. 29ff, Svedberg 1995, s. 20ff). Antonsson & Stål (2003) menar att när en individ har hamnat i en marginell position börjar en attityd träda fram hos samhällsmedborgarna där de marginaliserade ses som annorlunda, en segregation börjar uppstå (Antonsson & Stål 2003, s. 30). Svedberg (1995) menar att samhället har stor inverkan på vilka som ses som marginaliserade (Svedberg 1995, s. 20).
Exkludering är den sista fasen i processen. Den kan bli aktuell om den negativa trenden fortsätter att öka ytterligare. När man hamnar i en exkluderad position blir svårigheterna i interaktionen med samhället och samhällsmedborgarna än mer problematiskt. Förlusterna av resurser ökar och riktningen är fortsatt negativ. Möjligheterna att aktivt ta del av samhället och påverka som samhällsmedborgare har begränsats kraftigt, de är näst intill obefintliga. Individen ses som exkluderad av samhället, dennes förmåga och kunskaper är inte längre efterfrågade av samhället. Den exkluderade positionen är den som starkast påverkar individen och gör starkast ingrepp i individens tillvaro. När individen utesluts ur gemenskaper och andra betydelsefulla sammanhang ökar utanförskapet och det kommer att handla om ett främlingskap. I en exkluderad fas eller position tar övriga samhällsmedborgare ett aktivt avståndstagande till skillnad mot i den marginaliserade positionen då avståndstagandet är mer passivt och snarare kännetecknas genom ett avvaktande förhållningssätt. Dessa sista faser, marginalisering och exkludering är problematiska för individerna då deras tillhörighet i samhället börjar ifrågasättas mer och mer (Antonsson & Stål 2003, s. 31f).
Diskriminering
Strukturell diskriminering ligger nära begreppet institutionell diskriminering. Dessa begrepp blandas ofta ihop då det inte finns en tydlig avgränsning. Enligt direktiven i SOU 2005:56 är strukturell diskriminering en sammanfattande benämning på båda dessa begrepp. Utifrån ett teoretiskt perspektiv betyder strukturell diskriminering att en individ känner sig missgynnad eller orättvist behandlad. Juridiskt sett menar Fransson & Norberg (2007) att det endast finns två typer av diskriminering, direkt diskriminering som handlar om individers rättigheter samt indirekt diskriminering som handlar om strukturella orättvisor där individer drabbas genom att tillhöra en missgynnad grupp i samhället (Fransson & Norberg 2007, s. 9f).
Även Lange & Westin (1981) menar att diskriminering utifrån ett teoretiskt perspektiv innefattar olika förklaringar av begreppet, men de lägger tyngd på hur samhällets institutioner missgynnar utsatta grupper i samhället. Författarna menar att samhälleliga institutioner är utformade på ett snedvridet sätt där grupper som är mest utsatta ekonomiskt, har bristfälliga språkkunskaper och en låg utbildningsnivå diskrimineras på arbetsmarknaden (Lange & Westin 1981, s. 47). En aspekt på problemet är arbetsgivarnas individuella åsikter om invandrare som grupp och kan därmed systematiskt utesluta individer från arbetsmarknaden (De Los Royes 2001, s. 111; Lange & Westin 1981, s. 47). Detta skapar ett demokratiskt problem då principen av lika värde inte uppnås då man förbiser de lagar, regler och förordningar som ska motverka den strukturella diskrimineringen (SOU 2005:56 s. 75f).
6. Resultat och analys
I detta avsnitt presenteras studiens resultat och analys. Resultatet från intervjuerna vävs samman med analys vilket presenteras under olika teman. Dessa teman är övergripande mål;
arbetssätt för att uppnå målen med integrationsarbete; diskriminering; introduktionstiden; språkkunskaper och kompetenskrav; meritportfölj, yrkesbedömning och validering samt personliga utvecklingstjänster.
Falköpings kommuns övergripande mål med integrationsarbetet?
Övergripande mål
Respondenterna arbetar vid introduktionsprogrammet i Falköping kommun. Deras övergripande mål med integrationsarbetet är att deltagarna ska bli självförsörjande inom introduktionstidens två år. Introduktionsprogrammet har ett lokalt utarbetat styrdokument för hur arbetet med mottagning och introduktion av invandrare ska bedrivas. Arbetet är uppdelat mellan tre olika professioner som har olika fokus på arbetet med mottagning och introduktion. Under skrivandets gång visade det sig att det genomgripande syftet i arbetet med introduktionen var, förutom att deltagarna ska bli självförsörjande att det ska finnas en tydlig arbetsmarknadsinriktning för varje enskild invandrare beroende på deras förutsättningar och behov. Språkträningen är också en stor del av introduktionen samt samhällsinformation och praktik. Samhällsinformationen kan bestå av hur man söker arbete, att söka bostadsbidrag, hur sjukvården fungerar, hur ett dagis fungerar etcetera. Denna samhällsinformation syftar till att deltagarna ska integreras och bli delaktiga i det svenska samhället (Prop. 1997/98:16, s. 1; Styrdokument, 2007). Respondent A framställer det genomgripande syftet med integrationsarbetet såhär:
”Ja, det här med att integrera och bli självförsörjande är vårt huvudsyfte och vi pratar ofta om integration som synonym till självförsörjning.”
När respondent B gavs samma fråga om det genomgripande syftet framhölls det på följande vis:
”Syftet med verksamheten är att man ska vara en del av samhället, att komma in i föreningar och kunna ta del av det som finns i samhället.”
Utifrån respondent B:s svar går det att utläsa att denne tycker samhällsinformationen är viktig medan respondent A ser mer till syftet med självförsörjning. Eftersom respondenterna har olika professioner i verksamheten kan de ovanstående svaren ha att göra med det. Utifrån sin egen profession kan det medföra att det har olika syn på det genomgripande syftet. Respondent A påvisar att dennes syn är att individen kan vara självförsörjande utan att vara integrerad. Det är skillnad mellan att vara självförsörjande och socialt integrerad, exempelvis att man enbart har kontakt med svenskar på sitt arbete men inte utanför arbetet. Även respondent E menar att självförsörjning inte behöver innebära att man är integrerad i samhället:
”I år kom majoriteten, mer än hälften till egen försörjning och då har vi nått det uppsatta målet. Sen hur integrerad man är det kan ju egentligen bara personen svara på.”
Samtliga respondenter framhåller vikten av en tidig kontakt med arbetsmarknaden, att det är en essentiell faktor för att snabbt integreras och bli delaktig i samhället. Respondenterna ser arbetsplatsen som en central arena för att etablera kontakt med den infödda befolkningen. Detta går även att finna i Bevelander & Veenmans (2004) resonemang om att invandrare får en bättre förutsättning genom att etablera en kontakt på arbetsmarknaden (Bevelander & Veenman 2004, s. 35f). Såhär illustrerar Respondent B vikten av en tidig kontakt på arbetsmarknaden:
”Det handlar först och främst om att personerna ska bli självförsörjande och klara sig själva. Vi tror att genom en plats på arbetsmarknaden så löser sig många andra delar av integrationen. Det är ju på arbetet som man knyter mycket kontakter, man blir en del i gemenskapen genom arbetskamrater och kommer in i samhället, det är ju där som vi svenskar möts mycket, det är ju på arbetsplatsen eller genom utbildningar.”
Av citatet ovan finner respondent B att en snabb integration på arbetsmarknaden medför positiva effekter för individen själv och för hela kommunen med följd av ett mindre segregerat samhälle. Likaså är invandrarpolitikens intentioner att det ska vara ett ”vi” och inte ett ”vi och dem”. Det visar sig ändock att det görs åtskillnad på arbetsmarknaden mellan ”invandrare” och ”svenskar” (SOU 2007:50, s. 66f). När respondent E för en diskussion runt denna fråga menar även denne att ett arbete ger invandraren bättre förutsättningar:
”När man har ett arbete så har man ofta större förutsättningar att integreras på arbetsmarknaden och samhället mår bra av integration. Det blir inte ett segregerat samhälle, så mycket vi och dem...”
Sammanfattningsvis är det övergripande målet att synliggöra invandrarnas kunskaper för att de snabbt ska integreras på den svenska arbetsmarknaden och bli självförsörjande. En förutsättning för invandrarna att uppnå introduktionens syfte är att själva sträva efter att bli självförsörjande och bli etablerad i det svenska samhället. Respondent F uttrycker sig såhär:
”Det innebär att individerna under de första två åren inom introduktionsprogrammet måste arbeta väldigt intensivt för att skapa förståelse för det svenska samhälle och hur arbetsmarknaden fungerar.”
Arbetssätt för att uppnå målen med integrationsarbetet
För att invandrarna ska tillhandahållas de bästa förutsättningarna är introduktionsarbetet indelat i två faser, orienteringsfasen och etableringsfasen. I båda faserna riktas fokus mot självförsörjning. Respondenterna menar att faserna är en hjälp för dem att urskilja invandrarens möjligheter och förmågor. Såhär beskriver Respondent E de två faserna:
”I orienteringsfasen så är syftet att invandrarna ska lära sig grundläggande svenska och få ordning på sin sociala situation. Det sker genom att tillsammans med sin kontaktperson formulera ett mål i introduktionen. I etableringsfasen så är det mycket arbetslivsfokus och yrkeskurser, yrkessvenska och jobbsök….”
Att placera in invandrarna i dessa faser utifrån deras individuella förutsättningar bör belysas ur flera perspektiv. En positiv aspekt är att invandrarna tillhandahålls individuella åtgärder. En negativ aspekt är att utifrån de professionellas maktposition gentemot invandraren som befinner sig inom introduktionen blir invandrarnas kompetens bedömd, vad de kan eller inte kan. Denna maktposition är viktigt att ha i åtanke från de professionellas sida då de ”bestämmer” vikten av invandrarens kunskaper och hur dessa värderas när det gäller möjligheterna att bli självförsörjande. Utifrån ett realistiskt perspektiv krävs dessa faser för att finna möjliga åtgärder och synliggöra den individuella kompetensen. Det medför en bättre förutsättning till att bli anställningsbar på arbetsmarknaden. Respondent B beskriver det såhär:
”Vi arbetar utifrån varje individ och försöker erbjuda det som personen själv vill, till exempel vad den
har för yrkesmål så att inte vi bestämmer att det här kan du. Vi tror att det fungerar bättre om det är något som man är intresserad av. . Då ökar ju självförtroendet”.
Introduktionsarbetet består av tre pelare, språkinlärning, praktik och samhällsinformation som alla genomsyras av inriktning mot arbetsmarknaden (Styrdokument, 2007). Flera respondenter belyser att språkundervisningen dels är generell men också inriktad mer mot det kommande yrket och deltagarnas yrkesmål. Att vara ute i praktiskt arbete och möta yrkeskunnigt folk ses som viktiga delar för att komma närmare arbetsmarknaden. Genom praktik ges möjlighet att bedöma vilka eventuella kompletteringar som behövs för att invandraren ska bli anställningsbar. Respondent C sammanfattar introduktionens delar:
”De tre pelarna som introduktionen bygger på är det svenska språket för att klara att arbeta, få samhällsinformation för att klara de vardagliga situationerna samt inriktning mot arbetsmarknaden.”
Ett verktyg i arbetet är en såkallad kartläggning som genom ett individuellt arbete synliggör invandrarens erfarenheter och kunskaper. Dessa kunskaper tas tillvara genom att kartlägga och värdera utifrån svenska arbetsförhållanden samt att ta till vara individens intressen. Respondent C uttrycker det såhär:
”Utifrån det landet man kommit ifrån och det landet man hamnat i försöker vi synliggöra hur gångbara deras kunskaper är. Helt enkelt göra en värdering av vad de har med sig i bagaget för att sedan se vad det är som behövs, om det nu visar sig att det krävs en komplettering, för att kunna ta vara på deras kunskaper. ”
Att vara ute i praktiskt arbete och knyta kontakter med yrkeskunnigt folk kan minska svårigheterna till att bedöma utländska erfarenheter och kompetens förvärvad i ursprungslandet. Bevelander & Veenman (2004) framhåller att yrkeserfarenheter förvärvade i ursprungslandet inte alltid ses som tillämpbara meriter i mottagarlandet (Bevelander & Veenman 2004, s. 37; Kogan 2004, s. 448; Rijkschroeff m.fl. 2005, s. 417). Det medför en osäkerhet bland arbetsgivarna som får svårt att bedöma och värdera kompetens hos den invandrade arbetskraften. Enligt resonemanget ovan påvisas det att förekomsten av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden finns då invandrarnas meriter inte ses som lika tillämpbara som den infödda befolkningens meriter. Kontakt på arbetsmarknaden är en essentiell faktor för invandrarnas tillträde till den svenska arbetsmarknaden. När en kontakt etablerats brukar det gå bra för flertalet invandrare menar Respondent A:
”Har man passerat det första hindret och tagit sig in på arbetsmarknaden då brukar det gå bra för de flesta, det positiva är när en arbetsgivare som inte tidigare haft en person med utländsk bakgrund får en fungerande kontakt. Man har nått en framgång eftersom arbetsgivaren har fått en annan inställning, att det kanske inte är så farligt, att det fungerar lika bra, då öppnas även andra dörrar.”
Det krävs många gånger att en personlig kontakt skapas mellan arbetsgivare och invandrare för att generaliserande attityder och fördomar ska minimeras. Positiva erfarenheter kan medföra att arbetsgivare blir mer benägna att anställa ytterligare personer med utländsk bakgrund då negativa attityder och fördomar omvärderats (Burns m.fl. 2007, s 203ff; Ds 2006:14, s. 13, Prop. 1997/98:16, s.13).
Respondenterna menar att det finns ett behov av att informera och synliggöra de möjligheter samt svårigheter invandrarna kan stöta på. Som nämnts tidigare är språkkunskaperna av stor betydelse för att öka chanserna till tillträde på arbetsmarknaden. Andra faktorer som kan öka möjligheterna är personliga kontakter med arbetsgivare samt det sociala nätverket. Ett hinder som bör belysas är de sociala koderna i det svenska samhället. Varje land har sina egna sociala koder, vissa länder har mer lika än andra. Respondent B belyser problematiken med de sociala koderna på följande sätt:
”Det kan vara så att man vill vara duktig och jobbar istället på fikarasterna för det gör man i hemlandet, där sitter man inte ner och fikar. Fikarasterna för svenskar är A och O som då medför att svenskarna tycker att: vad är det där för konstig person”.
Diskriminering
Invandrare har det svårare på den svenska arbetsmarknaden utifrån arbetsgivares fördomar och attityder. Fördomar kan exempelvis uppstå i negativa erfarenheter från kontakt med vissa invandrare eller invandrargrupper som generaliseras till alla invandrare eller alla från samma land Dessa fördomar och attityder synliggörs sällan utan verkar i det dolda. Respondent F beskriver problemet såhär:
”Arbetsgivarna skulle aldrig säga rent ut att de inte vill anställa någon med invandrarbakgrund eftersom det enligt regelverket inte får gå till så. Men tyvärr hamnar invandrare ibland i sådana situationer, även om invandraren är den mest kompetenta till ett arbete.”
Den genomgripande problematiken är att arbetsgivare kan förbise regelverket då de har möjligheten att avgöra vem som ska bli anställd och det blir svårt att avgöra varför en individ väljs framför en annan. Enligt respondenternas erfarenheter kan arbetsgivarnas inställning gentemot invandrarna ta sig uttryck genom medvetna som såväl omedvetna handlingar.
Medveten diskriminering innebär exempelvis att arbetsgivaren medvetet väljer en arbetssökande med svensk bakgrund utifrån negativa erfarenheter från arbetskraft med invandrarbakgrund som då påverkar dennes inställning till att anställa (Burns m.fl. 2007, s. 206, Ds 2006:14, s. 15). Respondent C uttrycker sig såhär:
”Vi måste se verkligheten att våra deltagare lätt blir utkonkurrerade på arbetsmarknaden. Samtidigt handlar det ju om att arbetsgivare vill anställa en person som ska utföra det sökta arbetet och anställer den som motsvarar arbetsgivarens förväntningar och behov. Detta gör det svårt att komma åt problematiken med diskriminering.”
Respondent C resonerar vidare att det har funnits något exempel på där deltagare inom introduktionsprogrammet blivit diskriminerade men annars har respondenten inte märkt något och anser sig ha svårt att uttala sig kring strukturella hinder samt diskriminering då denne inte anser sig ha några fakta. Då respondenten ansåg sig ha svårt att uttala sig om diskriminering framförde denne ändock problematiken runt att invandrare från Afrika har större svårigheter till tillträde på arbetsmarknaden samt att det är svårt att hitta praktikplats åt denna grupp. Vidare menar respondenten att det ser ut så på flera håll i Sverige. Denne menar att individer från norden hamnar högst upp, har bäst chanser att få arbete, därefter kommer européer, det går en skiljelinje där det markant blir svårare att få anställning. Respondent C:
”Personligen ser jag detta som diskriminering, man ska utgå ifrån individens kunskaper och kvaliteter och inte säga att du är europé du är lätt att arbeta med.”
Det ovanstående resonemanget är svårt att utläsa, då respondenten först nämner att denne inte märkt någon diskrimineringseffekt på arbetsmarknaden medan denne sedan fortsätter diskutera nationaliteters olika förutsättningar på arbetsmarknaden. Om det beror på att respondenten själv inte ser detta som diskriminering eller inte vill tillstå att diskriminering förekommer går bara att spekulera i.
Respondent F påvisar också att ovanstående angivna grupper har det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, denne menar att dessa gruppers kompetenser inte matchar den svenska arbetsmarknaden. Även fast de flesta grupper som är av utomeuropeisk bakgrund diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden finns det en påtalad skillnad mellan ”grupper” och ”grupper”. Det gäller alltså inte bara svenskar mot gruppen invandrare utan det diskrimineras även mellan invandrargrupp mot en annan grupp av invandrare. Behtoui (2004) och Burns m.fl. (2007) beskriver på liknande sätt denna åtskillnad. Skillnaderna kan bero på arbetsgivarens upplevda närhet till personer från kulturer som liknar dennes (Behtoui 2004, s. 651; Burns m.fl. 2007, s. 173ff). Respondent F framhåller:
”Jag har en känsla av att vissa grupper har svårare att komma in än andra.”
Invandrarnas möjligheter till etablering på arbetsmarknaden exemplifieras genom individuella faktorer som bland annat drivkraft. Drivkraften gör det möjligt för dem att etableras på arbetsmarknaden, med hjälp och stöttning från introduktionsprogrammet. Kogan (2004) belyser att drivkraften hos invandrarna är beroende på deras inställning till huruvida de ska stanna i mottagarlandet eller inte (Kogan 2004, s. 446). Respondent D beskriver drivkrafterna:
”De har en drivkraft att komma mot ett arbete.”
Det framhålls att en större möjlighet för de yngre invandrarna finns till att etableras på arbetsmarknaden. Det kan bero på att det många gånger krävs kompetensutveckling för att bli
anställningsbar. Det medför chanserna för de yngres etablissemang men ålder utgör i sig en mindre marginell position än utländsk härkomst (Colic-Peisker & Tilbury, 2006, s. 222).
Identifierade hinder och möjligheter samt dess påverkan i
integrationsarbetet
Introduktionstiden
Flera respondenter menar att introduktionstiden många gånger är för kort för att deltagarna ska hinna bli självförsörjande. Beroende på vistelsetiden i Sverige ökar möjligheterna till att tillskansa sig såväl språk som andra viktiga faktorer som att tyda sociala koder utifrån en svensk kontext. Då deltagarnas olika förmågor till att integreras i det svenska samhället framför allt utifrån etablering på arbetsmarknaden varierar är det rimligt att göra en tolkning att deltagarnas behov av introduktion ser olika ut och då även behovet av introduktionstid. Respondent E om detta:
”Det är lite synd att introduktionstiden är så begränsad. För en del deltagare är två år kanske lång tid, medan andra behöver längre tid på grund av olika orsaker. Det skulle väl kunna vara lite mer flexibelt. Om någon blev självförsörjande på ett halvår skulle någon annan få ytterligare 1,5 år på sig.”
Invandrare har olika förutsättningar när det kommer till Sverige beroende på vad de upplevt i sina hemländer, till exempel obearbetade trauman. Det kan medföra att en längre introduktionstid än två år skulle behövas. Utbildning är en annan faktor som kan påverka introduktionstidens längd. Samtliga respondenter påvisar vikten av invandrarens utbildningsbakgrund. Beroende på dennes kunskaper kan två år vara alldeles för kort tid. En kortare utbildningsbakgrund är en faktor till varför det kan ta längre tid till att etableras på arbetsmarknaden (Prop. 1997/98:16, s. 13). Respondent B om detta:
”Ett hinder är att introduktionstiden som vi har på två år är kort om man inte har någon längre skolgång, att två års arbete med en person utan utbildningsbakgrund är väldigt kort tid.”
Respondent C ger ett exempel om introduktionstidens betydelse från 1990-talet då många invandrare utan utbildningsbakgrund invandrade till Sverige från forna Jugoslavien. Idag är det många som arbetar trots att deras chanser till en början inte såg särskilt bra ut. Att integreras i samhället är en process som tar tid:
”Vi ska inte glömma att det är en process, vi måste ge det den tid det tar.”
Då flykten till Sverige ofta inneburit förluster av olika slag medför det för invandrarna att de hamnar i en väldigt utsatt situation i Sverige. Om då introduktionstiden sätter stopp för deras utvecklingsmöjligheter kan det få konsekvenser av ytterligare förluster där risken för att hamna i en marginaliserad position ökar.
Språkkunskaper och kompetenskrav
Flera respondenter beskriver att bristande språkkunskaper utgör ett hinder när det gäller möjligheten till att bli självförsörjande. Det ställs stora krav på språkliga kunskaper (Batenburg i Bevelander & Veenman 2004, s. 46; Ds 2006:14, s. 7; Jupp i Colic-Peisker & Tilbury 2006, s. 204; Prop. 1997/98:16, s. 13). Språket har stor betydelse och värderas många gånger högre än annan kompetens. Dock menar respondent D att bristande språkkunskaper
inte alltid behöver vara ett hinder utan det beror på arbetsgivarens inställning. Så här uttrycker sig respondent A om språkhinder:
”Det första är språkhindret. Kan man inte det svenska språket så ser jag det som det största hindret. Arbetsgivarna väljer i första hand de som kan svenska. Till och med där arbetsgivaren inte har någon kostnad ser man att de väljer de som kan bättre svenska”
Respondent F menar att svårigheter med det svenska språket, framför allt det skriftliga, innebär att vägen till arbete kan bli väldigt lång. Det ställs stora krav på att kunna uttrycka sig såväl skriftligt som muntligt i det svenska samhället samt att kunna ta till sig skriftlig information, till exempel arbetsinstruktioner. Kraven på språkkunskaper anses ha ökat (Batenburg i Bevelander & Veenman 2004, s. 46; Ds 2006:14, s. 7; Jupp i Colic-Peisker & Tilbury 2006, s. 204; Prop. 1997/98:16, s. 13). Respondent F illustrerar detta:
”… ett enormt hinder att inte kunna läsa i vårt samhälle….”
Det är inte enbart språket som står i fokus utan även kompetenskraven är betydelsefulla när hinder och möjligheter för invandrare att etableras på arbetsmarknaden studeras. De krav som ställs på kompetens och språk kan vara orimligt höga i förhållande till arbetets utformning (Burns m.fl. 2007, s. 182; Ds 2006:14, s. 14). Arbetsgivare kan ställa orimligt höga krav på arbetskraften för att försäkra sig om att kompetenskraven uppfylls. Det kan handla om osäkerhet när arbetsgivaren inte vet hur de ska värdera kompetens, som många gånger förvärvats i ett annat land. Ibland kräver invandraren mer tid från arbetsgivaren på grund av exempelvis större behov av muntliga instruktioner. Det kan medföra en osäkerhet hur arbetsgivaren ska förhålla sig gentemot invandraren, hur mycket utrymme och tid som kommer krävas. Respondent F uttrycker sig om detta:
”Ett hinder är att arbetsgivare vill ha perfekt arbetskraft som ska fungera från första dagen. Att hitta de där arbetsgivarna som är beredda att satsa och att ta emot någon som kräver lite mer stöd i sitt arbete kan ibland vara svåra att hitta.”
Kravet på utbildad arbetskraft har ökat i Sverige vilket har resulterat i ökade krav på språkkunskaper vilket kan vara av betydelse för att förstå invandrares chanser till arbete, att den är lägre än den infödda befolkningen (Batenburg i Bevelander & Veenman 2004, s. 46; Ds 2006:14, s. 7; Jupp i Colic-Peisker & Tilbury 2006, s. 204). Då invandrarna många gånger har lägre utbildningsbakgrund kan detta vara en orsak till att de har svårigheter med att ta till sig det nya språket. Skillnaderna i utbildningserfarenheter ökar mellan den infödda befolkningen och invandrarna vilket gör att deras chanser till anställning minskar. Bevelander & Veenman (2004) påpekar dock att skillnader i utbildningsnivå inte ensamt kan förklara dessa skillnader (Bevelander & Veenman 2004, s. 50f). Swärd & Starrin (2006) menar att förändringar i samhället slår olika hårt mot olika grupper. Arbetslösheten är en anledning som kan förklara varför en marginell ställning i samhället uppstår hos grupper eller individer (Swärd & Starrin 2006, s. 248).
Lokala insatser
Det kommunala introduktionsprogrammet i Falköping är en del av det nationella integrationsarbetet. För att ytterligare förbättra arbetet används olika verktyg och åtgärder.
