Orsaker till varför gymnasieungdomar utsätts eller utsätter andra för kränkningar online Elin Eskilsson & Matilda Berglund
Örebro universitet
Sammanfattning
Under de senaste tio åren har förekomsten av kränkningar online ökat, både för dem som utsätts och utsätter andra för kränkningar online. Syftet med denna studie var att undersöka om självkänsla och känslolösa/känslokalla personlighetsdrag kan associeras med dem som utsätts, utsätter eller både utsätts och utsätter andra för kränkningar online. Syftet var även att undersöka om det finns ett samband mellan att bli utsatt och utsätta någon annan för kränkningar online. För att undersöka detta användes en enkät med sammanlagt 42 frågor och påståenden om känslolösa/känslokalla personlighetsdrag, självkänsla och huruvida de blivit kränkta eller kränkt någon annan online. Urvalet bestod av 99 gymnasieungdomar, varav 41 unga män och 57 unga kvinnor, i åldrarna 16-20 år. Resultaten visade signifikanta samband mellan självkänsla och känslokalla/känslolösa personlighetsdrag samt de som utsätter och själva blir utsatta för kränkningar online. Resultaten visade även signifikanta samband mellan att utsätta andra och själv bli kränkt online.
Nyckelord. Kränkningar online, självkänsla, känslokalla/känslolösa personlighetsdrag, gymnasieungdomar
Handledare: Håkan Stattin Psykologi C
VT2015
Reasons For Why High School Students are Exposed or Subjecting Others to Online Harassment Elin Eskilsson & Matilda Berglund
Örebro University
Abstract
Over the past decade, the incidence of harassment online has increased, both for the victims and those subjecting others to harassment online. The purpose of this study was to investigate whether self-esteem and callous and unemotional-traits (CU-traits) can be associated with online harassment. The aim was also to examine whether there is an association between being exposed and expose others for online harassment. To investigate this, in a survey 41 male and 57 female high school youths, were asked to answer questions and statements about CU-traits, self-esteem and whether they have been harassed or have harassed someone else online. The sample consisted of high school youths, between the age of 16-20 years where 41 were young males and 57 were young women. The results showed significant associations between self-esteem and CU-traits and those who have been harassed and those who harassed others online. The results also showed a significant association where those who tended to harass others online also tend to be harassed online.
Keywords: Online harassment, self esteem, CU-traits, high school youths
Orsaker till varför gymnasieungdomar utsätts eller utsätter andra för kränkningar online På grund av den tekniska utvecklingen ökar ungdomars internetanvändande och de online-aktiviteter de ägnar sig åt. Studier visar att det senaste decenniet har bidragit till betydande och snabba förändringar i ungdomars online-aktivitet. Användandet av internet har utökats till att omfatta nästan alla ungdomar, med en ökning av såväl smartphones, som ungdomars verksamhet på olika sociala nätverkssajter (Jones, Mitchell & Finkelhor, 2012). Det har även visats att beteenden som tidigare förekommit offline numera även kan ses online, som till exempel hur ungdomar väljer att socialisera och uttrycka sig på internetforum (Näsi et al., 2014). Det är alltså allt vanligare att ungdomar i dagens samhälle ägnar sig åt aktiviteter som sker på internet. Säkerhetsexperter inom området har noterat att den anonymitet och avlägsenhet som numera är aktuell för online-interaktioner minskar de hämningar som annars skulle hålla tillbaka ungdomar från att ägna sig åt kränkningar (Jones et al., 2012). Då möjligheten för att kränka andra ökar, ökar även risken för att själv bli kränkt.
Risken för att bli kränkt och möjligheten att kränka andra online har blivit ett allt större problem bland ungdomar (Näsi et al., 2014). För många ungdomar har kränkningar, både online och offline, blivit en vardag, både hos dem som får ta emot kränkningar men även hos dem som kränker andra (McCabe & Dragowski, 2012). Att få ta emot kränkningar om sin nationalitet, utseende, kön eller sexualitet förekommer allt oftare och ord som ”hora”, ”blatte” och ”fetto” har blivit allt mer normaliserade, både som skällsord men även i vardagssammanhang (Bucchianeri et al., 2014). Gränsen mellan vad som anses vara eller inte vara en kränkande kommentar har därför blivit allt mer diffus, vilket kan vara en av de orsaker som bidrar till att siffran över ungdomar som rapporterar att de blivit kränkta är låg i förhållande till antalet kränkningar som förekommer (Bossler, Holt, & May, 2012). En annan orsak till varför endast en liten andel ungdomar rapporterar att de blivit kränkta kan vara att de känner sig hotade, osäkra och rädda (Näsi et al., 2014). Det kan dels finnas en rädsla för personen som utför kränkningen, dels en rädsla för vad
konsekvenserna blir om denne väljer att rapportera det. Det kan även finnas en osäkerhet hos personen som blivit utsatt, inför att dennes upplevelse av kränkningen inte skall tas på allvar av personen denne väljer att anförtro sig åt. På grund av att gränserna mellan vad som anses vara en kränkning och inte blivit allt mer diffusa, kan detta också leda till att en person som blir kränkt tvivlar på sin subjektiva upplevelse av kränkningen och därmed väljer att låta det vara (Näsi et al., 2014).
Ett begrepp som liknar kränkningar online är internetmobbning. Med internetmobbning avses en aggressiv handling som är avsiktligt riktad mot en person, som utförs av en individ eller en grupp genom ett elektroniskt medium. Handlingen sker vid upprepade tillfällen med syfte att göra personen illa (Davison & Stein, 2014). Internetmobbningen är mer sällsynt än kränkningar men är oftast grövre till sin karaktär, vilket tenderar att få mer långsiktiga konsekvenser för personen som utsätts för mobbningen (Näsi et al., 2014). Vidare beskrivs kränkningar som en vanlig form av negativt beteende online, där offret inte nödvändigtvis behöver ha en relation till personen som utför kränkningen (Näsi et al., 2014). Trots att det finns likheter mellan kränkningar online och internetmobbning, finns det alltså även väsentliga skillnader mellan dessa två.
I enlighet med tidigare forskning som undersökt internetmobbning visar studier att personer med lägre självkänsla löper större risk att bli utsatta för negativa beteenden online (Davison & Stein, 2014). Forskning (Ciucci & Baroncelli, 2014) visar även att de personer som utsätter andra för negativa beteenden online i flera fall anger låga värden för upplevd självkänsla och att dessa personer även visar tendenser på ett mer impulsivt och aggressivt beteende. För de personer som har ett impulsivt och aggressivt beteende kan en kränkning av en annan person innebära känslor av makt och kontroll, med syfte att sätta sig själv i överläge gentemot den andra personen. För en person som väljer att kränka någon kan handlingen även fungera som ett sätt att hantera andra underliggande problem, så som negativa familjerelationer, social problematik samt beteendeproblematik (Näsi et al., 2014). Forskning (Ybarra, Mitchell, Wolak, & Finkelhor, 2006)
visar även att de som utsätter andra för kränkningar online ofta själva fallit offer för både
kränkningar online och även kränkningar i andra kontexter. Liknande tendenser har undersökts i en studie av Trifan och Stattin (2014) som visat att ungdomar som engagerar sig i aggressiva beteenden gentemot andra offline tenderar att även utsättas för andra ungdomars aggressivitet. Utifrån ovanstående studier kan alltså låg självkänsla och aggressiva beteenden ses hos de
personer som utsätts men även hos de personer som väljer att utsätta andra för negativa beteenden såväl online som offline. Det finns således ett samband i beteendet hos de som blir utsatta och hos de som utsätter andra.
Tidigare forskning (Jones et al., 2012) visar att siffran över ungdomar som rapporterat att de känt sig kränkta online har ökat från 6 % år 2000, till 11 % år 2010. Jones et al., rapporterar även att det skett en ökning bland de ungdomar som rapporterat att de kränkt någon annan via internet från 14 % år 2000 till 40 % år 2010. Resultatet av tidigare forskning visar alltså att kränkningar online har ökat både för de som blivit kränkta men också för de som väljer att kränka någon annan.
Två olika faktorer som kan kopplas till negativa beteenden online är dels individers egenskaper, dels individers personlighetsdrag.I denna studie läggs fokus på självkänsla som personlig egenskap.
Självkänsla
För de flesta individer kan ungdomsåren vara en kritisk period i livet, där fokus ligger på identitetsskapande, utvecklande av självkänsla och självförtroende samt en önskan om att bli accepterad av sin omgivning (Klimstra et al., 2013). En form av acceptans kan utgöras av olika typer av feedback från de personer som finns i ens omgivning så som vänner, familj, och
klasskompisar. Vilken typ av feedback som är önskad skiljer sig mellan olika personer och enligt tidigare forskning (Rosen, Principe, & Langlois, 2013) finns det två teorier som behandlar detta samt hur en person utvecklar sin självkänsla. Den första teorin om självkänsla och feedback
benämns ”självverifiering” och handlar om att människor är motiverade av att upprätthålla en stabil bild av sig själva och därför väljer att söka feedback som stämmer överens med de egna åsikterna, även om dessa åsikter är negativa. Den andra teorin om självkänsla och feedback benämns ”självförbättring” och handlar om att människor önskar att öka sin positiva syn på sig själva och därför föredrar feedback som gynnar dessa åsikter. Tidigare undersökningar som gjorts har visat att bristande utveckling av självförbättring och självverifiering kan vara orsaker till varför vissa anpassningsproblem uppstår bland ungdomar. Några av de problem som kopplas till detta handlar om dålig självkänsla, osäkerhet samt utvecklandet av ett självdestruktivt beteende (Rosen et al., 2013).
Att en negativ självbild och en låg självkänsla kan leda till socialt avvikande beteenden, diskuterades i en studie av Baumeister, Smart och Boden (1996), där låg självkänsla betraktas som en av de främsta orsakerna till varför ungdomar engagerar sig i kriminella och socialt avvikande beteenden. I samma studie diskuterar Baumeister et al. även att en viktig aspekt av självkänsla är att en persons självkänsla inte bara påverkar personen själv, utan även dem som finns i personens omgivning. De personer som uppger låga värden för självkänsla, i kombination med tendenser till våldsamt beteende, väljer oftast att utsätta personer som de anser har ännu lägre självkänsla för negativa beteenden, eftersom detta ger dem ett slags övertag (Baumeister et al., 1996). Detta innebär inte att låg självkänsla i sig nödvändigtvis leder till ett våldsamt eller socialt avvikande beteende, utan snarare att självkänsla påverkar valet av den person som blir utsatt.
Slutligen kan även självkänsla påverka huruvida en person är mer eller mindre känslig för att ta emot kritiska kommentarer från andra (Näsi et al., 2014). Näsi et al. diskuterar att när en person som söker efter sin identitet får ta emot kränkningar och nervärderande kommentarer från andra, kan personen komma att känna sig osäker, dålig samt tvivla på sig själv. Självkänsla kan således påverkas negativt av kränkningar online, det vill säga att en persons självkänsla riskerar att bli lägre om personen blir utsatt för kränkningar online, samtidigt som kränkningar i sig kan
uppstå på grund av att en person har en låg självkänsla (Näsi et al., 2014). Detta innebär att
självkänsla kan associeras med de personer som riskerar att bli kränkta, men även med de personer som väljer att kränka någon annan.
Psykopatiska personlighetsdrag
En människas personlighet är komplex och är svår att definiera. Eftersom en personlighet består av flera olika aspekter är det svårt att hitta en definition som är tillräckligt omfattande och inkluderande. Följande definition har tagits fram för att fånga de mest väsentliga delarna:
”Personality is the set of psychological traits and mechanisms within the individual that are organized and relatively enduring and that influence his or her interactions with, and adaptations to, the intrapsychic, physical, and social environments” (Larsen & Buss, 2010, s.4). En av de aspekter som utgör en människas personlighet är personlighetsdrag, vilka är användbara för att förklara och förstå människors beteenden. Personlighetsdrag gör det möjligt att öka förståelsen för varför individer skiljer sig från, eller liknar varandra i sitt resonemang, agerande och beteende. Slutligen spelar personlighetsdrag även en väsentlig roll när det kommer till möjligheten att kunna förutsäga framtida beteenden (Larsen & Buss, 2010).
Psykopatiska personlighetsdrag har enligt tidigare studier (Dawel et al., 2015)
karaktäriserats som riskfaktorer som kan förknippas med såväl aggressiva som socialt avvikande beteenden. Dessa riskfaktorer kan uttryckas i olika egenskaper hos en individ, så som
känslomässiga, vilket innebär att en person visar okänslighet gentemot andras, samt gentemot sina egna känslor, interpersonella, vilket innebär att en person agerar manipulativt och slutligen
beteendemässiga, vilket innebär att en person agerar aggressivt och impulsivt.
Detta sätt att kategorisera psykopatiska personlighetsdrag har även använts av Frick (2009) som undersökt CU-traits, det vill säga ”callous and unemotional traits”. Till dessa hör
känslokalla, känslolösa och obarmhärtiga personlighetsdrag, som tillsammans här på svenska benämns känslokalla och känslolösa personlighetsdrag. Resultatet från tidigare forskning (Frick,
2009) visar att dessa personlighetsdrag står för en viktig del av psykopatiska personlighetsdrag hos ungdomar, samt utgör en viktig undergrupp för att identifiera ungdomar som har socialt avvikande beteenden. I en studie av Frick och White (2008) användes flera tidigare genomförda studier på området för att jämföra hur personlighetsdragen känslolöshet och känslokyla påverkar ungdomars socialt avvikande beteenden i förhållande till övriga psykopatiska
personlighetsdimensioner. Resultaten av undersökningen visade att känslolöshet samt känslokyla, hade signifikanta samband med ungdomars socialt avvikande, aggressiva, samt våldsamma beteenden. Sett till övriga dimensioner, som exempelvis den narcissistiska och impulsiva dimensionen, visade inte resultaten samma signifikanta samband (Frick & White, 2008). Detta styrker teorin om att känslokalla och känslolösa personlighetsdrag, är en potentiell orsak till de socialt avvikande beteendemönster som finns bland vissa ungdomar.
Eftersom kränkningar online är ett aktuellt och nytt fenomen, finns det många områden som ännu inte undersökts. Forskare på området betonar vikten av att öka förståelsen för
bakomliggande orsaker samt öka kunskapen om hur negativa beteenden online kan förebyggas (Jones et al., 2012).Då mycket av den tidigare forskning som gjorts på området tyder på att en individs personlighetsdrag och egenskaper är viktiga faktorer att ta hänsyn till vid undersökningar av människors resonemang och beteende, undersöks just dessa faktorer i denna studie. Syftet med studien är att undersöka om personliga egenskaper och specifika
personlighetsdrag kan associeras med dem som utsätts, utsätter eller både utsätts och utsätter andra för kränkningar online. Syftet är också att undersöka om det finns ett samband mellan att bli utsatt och utsätta någon annan för kränkningar online. Som personlig egenskap har vi valt att undersöka självkänsla. De personlighetsdrag vi har valt att undersöka benämns ”CU-traits” (callousness & unemotionality) på engelska vilket vi har valt att översätta till känslokalla/känslolösa
personlighetsdrag. Till dessa personlighetsdrag hör; obarmhärtighet (eng: remorselessness), som innebär att en person har bristande förmåga av att känna ånger och skuld, känslolöshet (eng:
unemotionality), som innebär att en person har bristande förmåga av att känna känslor och
känslokyla (eng: callousness), som innebär att en person inte är mottaglig för andras känslor, eller berörs av situationer och sorgliga händelser. I denna studie används begreppet
känslokalla/känslolösa personlighetsdrag, där obarmhärtighet, känslokyla och känslolöshet ingår. Urvalet till vår undersökning består av gymnasieungdomar där vi kontrollerat för ålder och kön. Denna studie utgår från två frågeställningar. Den första frågeställningen är: Tenderar de personer som blivit utsatta för kränkningar online att också utsätta andra för kränkningar online? Den andra frågeställningen är: Påverkar självkänsla och känslokalla/känslolösa personlighetsdrag huruvida ungdomar utsätts eller utsätter andra för kränkningar online? Utifrån tidigare
forskningsresultat har vi tre hypoteser.
H1: Att det finns en association mellan att ha blivit kränkt online och att utsätta andra för
kränkningar online. Detta antagande baseras på studier som visat att ungdomar som är aggressiva gentemot andra ofta är samma ungdomar som utsätts för andras aggressivitet i vardagslivets olika situationer (Trifan & Stattin, 2014).
H2: Att det finns en association mellan låg självkänsla och att utsättas för kränkningar online. Detta antagande baseras på Davison och Steins (2014) studie som visat att personer med låg självkänsla löper större risk att bli utsatta för negativa beteenden online.
H3: Att det finns en association mellan känslokalla/känslolösa personlighetsdrag och att utsätta andra för kränkningar online. Detta antagande baseras på Fricks (2009) teori om att dessa personlighetsdrag kan associeras med socialt avvikande beteenden, då kränkningar online kan anses vara ett socialt avvikande beteende.
Metod Deltagare
Deltagarna i denna studie var elever som studerar vid en gymnasieskola i Mellansverige, som är en gymnasieskola med cirka 1000 elever. Totalt deltog 99 gymnasielever i studien, varav
57 av deltagarna var unga kvinnor och 41 var unga män. En av deltagarna besvarade inte frågan om kön. Elevernas ålder varierade från 16-20 år i de olika gymnasieklasserna (M = 17,33, SD = .97). I studien användes ett bekvämlighetsurval, dels på grund av tidsbegränsning, dels på grund av begränsningar i de resurser vi hade tillgång till. I en utav de sju tillfrågade klasserna var en person borta på grund av sjukdom.
Material
Vi använde oss av tre olika skalor i vår undersökning, nämligen: Youth Psychopatic Traits Inventory (YPI) 3.0, som mäter psykopatiska personlighetsdrag, Rosenbergs Self-esteem Scale, som mäter självkänsla, samt en skala vi själva utformat, Kränkningar online, som mätte huruvida deltagarna upplevt att de vid något tillfälle blivit kränkta, eller om de själva hade kränkt någon annan online.
YPI 3.0 är en vedertagen skala (Andershed, Kerr, Stattin, & Levander, 2002).
Originalversionen av skalan var på engelska, men vi har använt oss av en befintlig svensk översatt version av skalan. Skalan bestod från början av 50 frågor indelat i 10 underrubriker med fem frågor per rubrik, där varje rubrik stod för ett specifikt personlighetsdrag. Av dessa 10 valde vi ut tre personlighetsdrag. Det första personlighetsdraget, obarmhärtighet (eng: remorselessness), innebär att personen varken känner ånger eller skuld när denne sårat någon annan eller gjort något fel. Ett exempel på en fråga från obarmhärtighet var: jag har en förmåga att inte känna skuld och ånger för saker som andra skulle känna skuld för. Det andra personlighetsdraget vi valde var känslolöshet (eng: unemotionality), som innebär att personen har bristande förmåga av att känna känslor samt inte låter sig bli påverkad, styrd eller berörd av sina känslor. Ett exempel på en fråga från känslolöshet var: jag känner mig oftast lugn när andra personer känner sig rädda. Det tredje personlighetsdraget vi valde var känslokyla (eng: callousness), som innebär att personen varken är mottaglig för andras känslor, eller berörs av situationer och sorgliga händelser. Ett exempel på en fråga från känslokyla var: jag tycker att gråta är ett tecken på svaghet, även om ingen ser på.
Påståendena i formuläret besvarades med hjälp av fyra färdigangivna svarsalternativ, där 1= stämmer inte alls, 4= stämmer mycket bra. Cronbachs alfa för de olika personlighetsdragen var för sig var; .65 för obarmhärtighet, .60 för känslokyla och .61 för känslolöshet. Anledningen till att Cronbachs alfa visar dessa låga värden beror på att frågorna i formulären mäter komplexa drag och egenskaper (Andershed et al., 2002). Cronbachs alfa för den totala skalan, när vi lade ihop personlighetsdragen känslokyla, känslolöshet och obarmhärtighet, var .81.
Rosenbergs self-esteem scale är ett vedertaget mått för att mäta självkänsla
(McKay, Boduszek, & Harvey, 2014). Skalan bestod av 10 påståenden som till exempel: på det hela taget är du nöjd med dig själv. Cronbachs alfa för denna skala var .85. Responsskalorna för både YPI och self-esteem scale var 4-gradiga där 1= stämmer inte alls och 4= stämmer mycket bra.
Kränkningar online är den tredje skalan som användes och denna har vi själva utformat (se bilaga 1). Skalan mäter huruvida deltagarna har upplevt att de blivit kränkta eller om de själva har kränkt någon online och bestod av 17 frågor. Exempel på påståenden från skalan var; Har någon skrivit nedvärderande kommentarer om dig som person online? Och Har du själv utsatt någon för nedvärderande kommentarer online? De svarsalternativ som gavs var: aldrig, någon gång, varje månad, varje vecka och dagligen. Responsskalan var 5-gradig där 1= aldrig och 5= dagligen. Cronbachs alfa för denna skala var .90.
Procedur/Datainsamling
I denna tvärsnittsstudie användes en kvantitativ metod. Inledningsvis kontaktades rektorn på en gymnasieskola i Mellansverige med en förfrågan om tillstånd för att få samla in material till studien. Efter att rektorn hade gett tillstånd att utföra studien på skolan bokades besökstider för sju olika klasser, fördelat på två dagar.
På plats gavs inledningsvis information om vilka vi var, vad vi studerade på för program samt att enkäten skulle handla om kränkningar online. Med enkäten följde även ett missivbrev, där
eleverna informerades om vad studien skulle handla om samt etiska principer, så som anonymitet samt att de fick avstå från studien om de vill. Varje elev blev därefter tilldelad varsin enkät med sammanlagt 42 frågor och påståenden, där de fick markera det svarsalternativ de ansåg stämde bäst överens. Det tog cirka 15 minuter för varje klass att besvara samtliga frågor och därefter samlades de besvarade enkäterna in. När vi informerade om enkäten valde vi att medvetet inte upplysa om att de 15 första frågorna i enkäten mäter tendenser av obarmhärtighet, känslokyla och känslolöshet. Detta för att dels undvika självbetjäningsfel (eng: self-serving bias), vilket innebär att deltagarna vill framställa sig själva som ”bättre”, dels för att undvika social önskvärdhet bias, vilket innebär att deltagarna kan ange de svar som anses mest socialt önskvärda.
Statistisk analys
Studiens data analyserades med hjälp av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 22. I SPSS användes inledningsvis en korrelationsanalys för att undersöka eventuella samband mellan självkänsla och känslokalla/känslolösa personlighetsdrag och att ha utsatt, eller själv blivit utsatt, för kränkningar online. Därefter genomfördes två separata linjära
regressionsanalyser. Den första analysen undersökte i vilken utsträckning låg självkänsla kan ses som en prediktor för att ha blivit utsatt för kränkningar online, när det samtidigt kontrollerades för om personen själv någon gång utsatt någon annan. Den andra analysen undersökte i vilken
utsträckning känslokalla/känslolösa personlighetsdrag kan ses som en prediktor till att utsätta andra för kränkningar online, när det samtidigt kontrollerades för om personen själv någon gång blivit utsatt. Slutligen genomfördes även ett oberoende t-test för att undersöka eventuella
könsskillnader.
Resultat
Frågeställningarna i denna studie var:Tenderar de personer som blivit utsatta för kränkningar online att också utsätta andra för kränkningar online? Påverkar självkänsla och känslokalla/känslolösa personlighetsdrag huruvida ungdomar utsätts eller utsätter andra för
kränkningar online? För att besvara dessa frågeställningar undersöktes följande variabler: självkänsla, känslokalla/känslolösa personlighetsdrag samt huruvida personen blivit kränkt eller kränkt någon annan online. De beroende variablerna i denna studie var huruvida personen blivit kränkt eller om personen kränkt någon annan. Dessa variabler benämns ”kränkt” och ”kränka”. I studien valde vi även att kontrollera för kön och ålder.
För att besvara frågeställningarna genomfördes en korrelationsanalys och två separata linjära regressionsanalyser. I studien genomfördes även ett oberoende t-test för att undersöka effekten av eventuella könsskillnader (se Tabell 1). Som visas i Tabell 1 fanns det signifikanta könsskillnader för variablerna kränkt och kränka. Unga män utsätter andra, samt blir mer utsatta för kränkningar online, än vad unga kvinnor blir.
Tabell 1
Medelvärdesjämförelse mellan killar och tjejer för de variabler som ingår i studien, samt t-test för kön och samtliga variabler (df=97)
Unga män Unga kvinnor T-värde P-värde M s M s Ålder 17,27 ,87 17,37 1,05 0,50 ,18 Självkänsla 2,82 ,54 2,84 ,29 -1,78 ,39 Känslolöshet 2.4 ,39 2,48 ,35 -4,11 ,13 Obarmhärtighet 2,08 ,54 1,78 ,49 -2,87 ,28 Känslokyla 2,33 ,59 1,9 ,44 -3,62 ,30 Kränkt 1,46 ,51 1,3 ,26 -2,05 ,001*** Kränka 1,51 ,71 1,21 ,41 -2,64 ,001*** *p < ,05; **p <,01; *** p <,001
För att besvara studiens första frågeställning, det vill säga om de som blivit utsatta också tenderar att utsätta andra för kränkningar online, genomfördes en korrelationsanalys.
Korrelationsanalysen för variablerna kränkt och kränka visade att det fanns ett högt samband mellan att vara Kränkt och att kränka r (96) = ,51, p <,001, vilket innebär att de personer som
blivit utsatta även tenderar att utsätta andra för kränkningar online. Denna korrelation bekräftar studiens första hypotes om att det finns en association mellan att ha blivit kränkt online och att utsätta andra för kränkningar online.
Som visas i Tabell 2 fanns det även positivt signifikanta samband mellan följande variabler;
Tabell 2
Pearsonkorrelationer mellan känslolösa/känslokalla personlighetsdrag, självkänsla, huruvida personen blivit kränkt eller kränkt någon annan, samt kön och ålder
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 1. Känslokyla 2. Obarmhärtighet. .51 *** 3. Känslolöshet .63 *** ,56 *** 4. Självkänsla ,14 ,3 ** ,25 * 5. Kränkt ,22 * ,1 ,21 * -,13 6. Kränka ,34 ** ,13 ,19 ,09 ,51 *** 7. Kön ,35 *** ,28 ** ,39 *** ,18 ,21 * ,26 ** 8. Ålder -,07 -,09 -,03 -,13 ,06 ,02 -,05 *p < ,05; **p <,01; *** p <,001
Känslokyla och kränkt r(97) = ,22, p < ,05, vilket innebär att personer som är känslokalla tenderar att bli mer kränkta online. Känslokyla och kränka r(96) = ,34, p < ,01, vilket innebär att personer som är känslokalla tenderar att i större utsträckning kränka andra personer online. Känslokyla och kön r(97) = ,35, p < ,001, vilket innebär att det finns signifikanta könsskillnader för personlighetsdraget känslokyla.
Obarmhärtighet och självkänsla r(97) = ,30, p < ,01, vilket innebär att personer som är obarmhärtiga tenderar att ha bättre självkänsla. Obarmhärtighet och kön r(97) = ,28, p < ,01, vilket innebär att det finns signifikanta könsskillnader för personlighetsdraget obarmhärtighet.
Känslolöshet och självkänsla r(97) = ,25, p < ,05, vilket innebär att personer som är känslolösa tenderar att ha bättre självkänsla. Känslolöshet och kränkt r(97) = ,21, p < ,05, vilket innebär att personer som är känslolösa tenderar att i större utsträckning bli utsatta för kränkningar online. Känslolöshet och kön r(97) = ,39, p < ,001, vilket innebär att det finns signifikanta könsskillnader för personlighetsdraget känslolöshet.
Kön och kränkt r(97) = ,21, p < ,05, vilket innebär att det finns signifikanta könsskillnader sett till de personer som blivit kränkta online. Kön och kränka r(96) = ,26, p < ,01, vilket innebär att det finns signifikanta könsskillnader sett till de personer som har kränkt någon online.
Slutsatsen av ovanstående korrelationer är att det finns ett samband mellan
känslokalla/känslolösa personlighetsdrag och de som utsätter och blir utsatta för kränkningar online, samt att det finns ett samband mellan att de som utsätter andra även själva blir utsatta för kränkningar online. Slutsatsen är även att det finns en könsskillnad mellan de variabler som undersökts eftersom variabeln kön visade flera signifikanta samband till övriga variabler. För att besvara studiens andra frågeställning, det vill säga om självkänsla och
känslokalla/känslolösa personlighetsdrag påverkar huruvida ungdomar utsätts eller utsätter andra för kränkningar online, utfördes två separata linjära regressionsanalyser.
Då korrelationsanalysen visade attdet finns höga samband mellan att kränka andra och själv bli kränkt online, användes kränka som en prediktor när vi predicerade att ha blivit kränkt online. Den forskningsfråga vi ställer är om självkänsla ger ytterligare tillskott till prediktionen av att bli kränkt online när vi samtidigt kontrollerar för att kränka andra. Resultatet av den första regressionsanalysen visade att 26 % av variansen i huruvida gymnasieungdomar blivit kränkta förklaras av huruvida de kränkt någon annan, F (1,95) = 33,60, p < ,05. Vidare visade den första regressionsanalysen att 29 % av variansen i huruvida gymnasieungdomar blivit kränkta förklaras tillsammans av att personen kränkt någon annan online och självkänsla, F (2, 94) = 19,41, p < ,05. Det innebär att gymnasieungdomar som blivit kränkta online tenderar att kränka andra online, β =
.51, p < ,05, samt att personer som blir kränkta har lägre självkänsla β = -.17, p < ,05. Detta bekräftar studiens första hypotes om att det finns ett samband i att de som blir kränkta även kränker andra. Resultatet bekräftar även studiens andra hypotes om att det finns en association mellan låg självkänsla och att bli utsatt för kränkningar online.
I den andra regressionen användes kränkt som en prediktor när vi predicerade att kränka någon annan online. Den forskningsfråga vi ställer är om känslokalla/känslolösa personlighetsdrag ger ytterligare tillskott till prediktionen av att kränka andra online när vi samtidigt kontrollerar för att ha blivit kränkt. Resultatet av den andra regressionsanalysen visade att 26 % av variansen i huruvida gymnasieungdomar väljer att kränka någon annan förklaras av huruvida de själva blivit kränkta, F (1,95) = 33, 60, p < ,05. Vidare visade den andra regressionsanalysen att 31 % av variansen i huruvida gymnasieungdomar kränker någon annan förklaras av om de själva blivit kränkta online och personlighetsdraget känslokyla, F (2,94) = 21,53, p < ,05. Gymnasieungdomar som kränker andra online tenderar således att själva bli kränkta online, β = ,51, p < ,05, samt tenderar att vara mer känslokalla, β = ,23, p < ,05. Detta bekräftar studiens första hypotes om att det finns ett samband i att de som kränker andra även själva blir kränkta. Resultatet bekräftar även studiens tredje hypotes om att det finns en association mellan personlighetsdraget känslokyla och att utsätta andra för kränkningar online.
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka om individers egenskaper och personlighetsdrag kan associeras med att utsättas och utsätta andra för kränkningar online. Den personliga egenskap som valdes till undersökningen var självkänsla och de personlighetsdrag som undersöktes var känslokalla/känslolösa personlighetsdrag. Syftet var även att se om det finns ett samband mellan att bli kränkt och att kränka andra online. Resultatet visade att de personer som blir utsatta även tenderar att utsätta andra, samt att de som utsätter andra även själva tenderar att bli utsatta för kränkningar online. Vidare visade resultatet att de personer som har låg självkänsla tenderar att i
större utsträckning bli utsatta för kränkningar online. Resultatet visade även ett samband mellan personlighetsdraget känslokyla och de som utsätter andra för kränkningar online.
Slutligen visade resultatet signifikanta könsskillnader sett till att ha blivit kränkt, att ha kränkt någon annan, samt för personlighetsdragen känslokyla, känslolöshet och obarmhärtighet.
Studiens första hypotes var att det finns en association mellan de som blivit kränkta online och de som utsätter andra för kränkningar online, kunde bekräftas genom korrelationsanalysen och de linjära regressionsanalyserna. Detta resultat innebär att vara kränkt och att kränka andra ofta uppträder samtidigt hos ungdomar. Vidare kan detta resultat kopplas till Fricks (2009) teori om socialt avvikande beteenden. I sin studie diskuterar Frick att de ungdomar som tenderar att engagera sig i socialt avvikande beteenden är de ungdomar som har känslokalla och känslolösa personlighetsdrag. Detta kan kopplas till studiens första hypotes eftersom att kränka någon trots att man själv blivit kränkt kan ses som ett socialt avvikande beteende, då det är paradoxalt att en person som vet hur det känns att bli sårad väljer att såra någon annan.
Studiens andra hypotes var huruvida det finns en association mellan låg självkänsla och de som utsätts för kränkningar online. Utifrån den första regressionsanalysen, kunde denna hypotes bekräftas, då låg självkänsla visade ett signifikant samband med de som blivit utsatta för
kränkningar online. Detta resultat är även i enlighet med tidigare studier där bland annat internetmobbning och negativa beteenden online har undersökts (Davison & Stein, 2014). I enlighet med teorin om självkänsla och feedback, kan låg självkänsla förklaras av en bristande utveckling av självförbättring och självverifiering (Rosen et al., 2013). Att personer som blir utsatta för kränkningar online tenderar att ha lägre självkänsla kan även medföra att dessa personer blir mer känsliga för kränkningar online. Vidare kan det även vara så att risken för att bli påverkad negativt av kränkningar online är större för personer med låg självkänsla. Detta kan bero på att personer med låg självkänsla som upplever osäkerhet och tvivel, saknar de resurser som krävs för att inte ta till sig kränkningar samt låta sig påverkas personligt. Hur kränkningar online i sin tur
påverkar personer med låg självkänsla kan se olika ut för olika personer. Som tidigare nämnts har en studie av Baumeister et al. visat att låg självkänsla är en av de främsta orsakerna till varför ungdomar engagerar sig i kriminella samt socialt avvikande beteenden. Sett till kränkningar online, kan detta medföra att personer som har låg självkänsla samt blir utsatta för kränkningar online, kan komma att utveckla såväl socialt avvikande, som kriminella beteenden.
Studiens tredje hypotes var huruvida det finns en association mellan känslolösa/känslokalla personlighetsdrag och att utsätta andra för kränkningar online, vilken också delvis kunde
bekräftas. Både korrelationsanalysen och en av de linjära regressionsanalyserna visade signifikanta samband mellan personlighetsdraget känslokyla och de som utsätter andra för kränkningar online. Detta resultat kan associeras med Fricks (2009) teori om CU-traits
(känslolöshet och känslokyla). Att en person som väljer att kränka någon skulle enligt Fricks teori kunna bero på att personen har personlighetsdraget känslokyla. Vidare kan detta personlighetsdrag innebära att personen har nedsatt emotionell förmåga samt nedsatt förmåga att förstå
konsekvenserna av sitt eget beteende och hur andra uppfattar det (Frick, 2009). En person som väljer att kränka någon har alltså inte förmåga att förstå på vilket sätt kränkningen sårar personen, samt vilka konsekvenser detta får för den som blir utsatt.
Kränkningar online är ett viktigt ämne att diskutera, då risken för att bli kränkt samt möjligheten att kränka andra ökar (Näsi et al., 2014). En av orsakerna till denna ökning kan bero på att det blir allt vanligare att ungdomar använder sig av internet. I och med den teknologiska utveckling som sker blir det enklare för ungdomar att ägna sig åt onlineaktiviteter. Det kan dessutom vara så att denna utveckling leder till att det skapas ett allmänt antagande om att ungdomar bör ägna sig åt dessa aktiviteter. Det faktum att det blir allt vanligare för ungdomar att socialisera och uttrycka sig på internet, kan vara en bidragande faktor till att förekomsten av kränkningar online ökar.
konsekvenser för ungdomar. Om en person som känner sig osäker och tvivlar på sig själv får ta emot en kränkande kommentar från någon annan, kan detta leda till att personen utvecklar en större osäkerhet och ett starkare tvivel på sig själv. Personen kan komma att tvivla på sig själv som person och på sin egen förmåga att hantera vissa situationer. Situationer som kan påverkas är till exempel sociala sammanhang och situationer där personen behöver prestera. Vidare kan detta även få negativa konsekvenser för personens akademiska prestation samt fysiska och psykiska hälsa. En persons sociala liv kan påverkas på det sätt att personen som utsätts för kränkningar kan välja att dra sig undan och undvika sociala sammanhang. På samma sätt kan även en persons akademiska prestation påverkas. Om en person som blir kränkt online vet vem eller vilka som står för kränkningarna, kan personen välja att undvika de platser och miljöer där denne riskerar att möta dessa personer. Om personerna som utfört kränkningarna går på samma skola, kan det leda till att personen som blivit utsatt väljer att inte gå dit, samt känner stark oro och ett starkt obehag för att befinna sig i samma miljö som dessa personer. Detta innebär indirekt även en negativ påverkan på den utsatta personens hälsa, såväl fysisk som psykisk. Vi tror att fysiska och psykiska konsekvenser av att få ta emot kränkningar kan visas på olika sätt, till exempel i form av
depressioner, ångest, rädsla och oro.
Det är viktigt att se problematiken kring kränkningar online utifrån flera olika perspektiv. För det första är det viktigt att inte enbart fokusera på de aspekter av onlineaktivitet som anses negativa, till exempel kränkningar, bedrägerier och hot, utan även förstå de positiva aspekterna, som till exempel upplevd social tillhörighet och gemenskap. Vi anser att det är viktigt att förstå vilka fördelar som finns med onlineaktiviteter, samt varför det blir allt vanligare att ungdomar väljer att ägna sig åt dessa. Detta är viktigt för att kunna förstå och förebygga de negativa konsekvenser som detta för med sig. För det andra så är det också viktigt att dels skilja mellan personer som kan anses vara förövare eller offer för kränkningar, dels fokusera på huruvida det kan finnas ett samband mellan att bli utsatt och samtidigt välja att utsätta andra för kränkningar
online.
En annan faktor som är viktig att betona på detta område är anonymitet. Internet är ett forum där personer kan välja att vara anonyma, antingen genom att utge sig för att vara någon annan eller genom att inte dela med sig av personlig information som kan spåras till dem (Jones et al., 2012). Anonymiteten kan såldes vara en bidragande faktor till att kränkningar online är ett växande problem, just för att personen som utför kränkningen i många fall inte kan spåras och därmed inte behöver ta konsekvenserna av sitt agerande. Anonymiteten innebär således ett slags ”skydd” för individen som utför själva kränkningen, då denne inte behöver stå till svars för sin handling. Anonymiteten innebär också en distans mellan förövaren och offret, då förövaren varken behöver möta offret ansikte mot ansikte eller se dennes reaktion på kränkningen. Även det faktum att gränsen blivit allt mer diffus för vad som anses vara en kränkning eller inte, kan vara en
bidragande orsak till att kränkningar online ökar. Att ord som ”fetto” eller ”hora” har blivit allt mer normaliserade, både som skällsord och i andra sammanhang (Bucchianeri et al., 2014), kan vara en orsak till att gränserna är otydliga för vad som anses vara en kränkning. Som tidigare nämnt kan dessa diffusa gränser leda till att en person som blivit kränkt tvivlar på sin subjektiva upplevelse av kränkningen, samt att personen tvivlar på huruvida kränkningen ska anses vara ”tillräckligt allvarlig” av den person som den drabbade väljer att vända sig till. Vi tror att det kan finnas ett stort mörkertal bland ungdomar som blivit kränkta och som inte vågar rapportera detta till någon. Därför anser vi att det är av stor vikt att bedriva vidare forskning på detta ämne, dels för att öka medvetenheten om fenomenet och dess konsekvenser, dels bidra till att göra gränserna mindre diffusa. Detta för att minska den osäkerhet och det tvivel som kan finnas hos dem som blivit kränkta och som undviker att rapportera det till någon.
På grund av tidsbegränsning användes ett litet urval på 99 deltagare, vilket ligger till grund för begränsningarna i denna studie. Ett mindre urval medför dels att resultatet i denna studie inte enkelt kan generaliseras, dels att det blir svårt att se generella tendenser och mönster i resultatet.
En annan begränsning i studien är att de data som samlades in, i form av enkäter, är självskattad. En av svagheterna med självskattad data är att deltagaren kan komma att vilja framställa sig själv som “bra” i enkäterna, och därför svarar på frågorna på ett sätt som deltagaren tror är önskvärt. Det finns således en risk att deltagaren inte svarar utifrån sina egna åsikter, utan svarar så som denne tror att denne bör svara. Deltagaren kan också ha svarat utifrån den känsla denne hade när enkäten fylldes i, vilket gör att svaret inte blir generellt för deltagaren utan endast tillfälligt. I enkäten kontrollerade vi inte för huruvida deltagarna hade svenska som modersmål eller inte, vilket kan ha påverkat deltagarnas tolkning samt förståelse av de frågor och påståenden som fanns i enkäten.
Den främsta styrkan i denna studie är mätinstrumenten, det vill säga skalorna som använts för att mäta självkänsla, personlighetsdrag och kränkningar online. YPI-skalan och self-esteem scale är båda väletablerade skalor och dessa två skalor tillsammans med skalan som mätte kränkningar online, har hög reliabilitet. Förekomsten av onlineaktivitet och kränkningar online ökar, men själva fenomenet i sig är fortfarande nytt, därför är tidigare forskning inom detta område begränsat. Större delar av den forskning som redan finns på området riktar sig till internetmobbning snarare än kränkningar online. En av styrkorna med denna studie är därför att den bidragit med ny kunskap på området gällande kränkningar online. Resultatet av studien visar även att personlighetsdrag kan associeras med kränkningar online, vilket förhoppningsvis kommer att kunna användas i framtida forskning för att få en djupare förståelse för hur och varför
personlighetsdrag påverkar huruvida personer blir kränkta eller väljer att kränka någon annan online. En annan styrka i denna studie är att de vetenskapliga artiklarna som använts är aktuella, vilket ökar chansen för att studiernas resultat fortfarande gäller och är valida idag.
För framtida forskning vore det intressant att undersöka flera personlighetsdrag för att se om andra personlighetsdrag kan associeras med förekomsten av kränkningar online. Det vore även intressant att undersöka vilka orsaker som kan finnas till de könsskillnader som resultatet visade.
Då vi efter genomfört t-test kunde se att unga män i större utsträckning än unga kvinnor, tenderar att både utsätta andra och själva bli utsatta för kränkningar online, vore det intressant att i vidare forskning undersöka vad dessa skillnader beror på. Det vore även intressant att se till andra faktorer så som familjerelationer samt socioekonomisk status, för att se om dessa påverkar huruvida en person väljer att utsätta någon annan, eller själv bli utsatt för kränkningar online. Vi valde att utföra en tvärsnittsstudie, som endast mäter deltagarna vid ett tillfälle. För vidare forskning vore det därför intressant att utföra en longitudinell studie på samma område, där deltagarna undersöks vid upprepade tillfällen över en längre tid. Med en longitudinell studie hade deltagarnas utveckling kunnat följas över tid, vilket hade bidragit till en djupare kunskap på området. Slutligen anser vi att det är viktigt att framtida forskning inte enbart fokuserar på hur kränkningar online kan förebyggas, utan även hur samhället på bästa sätt kan hantera de
kränkningar som redan förekommer, hur de personer som blivit kränkta och de som kränkt någon annan på bästa sätt kan bemötas, samt vilket stöd dessa personer kan erbjudas.
Referenser
Andershed, H., Kerr, M., Stattin, H., & Levander, S. (2002). Psychopathic traits in non- referred youths: A new assessment tool. In E. Blaauw, & L. Sheridan (Eds.),
Psychopaths: Current International Perspectives (pp. 131-158). The Hague: Elsevier. Baumeister, R, F., Smart, L., & Boden, J, M. (1996). Relation of threatened egotism to violence and aggression: The dark side of high self-esteem. Psychological Review, 103(1), 5-33. Doi: 10.1037/0033-295X.103.1.5
Bossler, A. M., Holt, T. J., & May, D. C. (2012). Predicting online harassment victimization among a juvenile population. Youth & Society, 44(4), 500-523. Doi:
10.1177/0044118X11407525
Bucchianeri, M. M., Marla, E., Eisenberg, E. M., Wall, M. M., Piran, N., & Neumark-Sztainer, D. (2014) Multiple types of harassment: Associations with emotional well-being and unhealthy behaviors in adolescents. Journal of Adolescent Health, 54(6), 724- 729. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jadohealth.2013.10.205
Ciucci, E., & Baroncelli, A. (2014). Emotion-related personality traits and peer social standing: Unique and interactive effects in cyberbullying behaviors.
Cyberpsychology, Behavior, and Social Networking, 17(9), 584-590. Doi: 10.1089/cyber.2014.0020.
Davison, D. B., & Stein, C. H. (2014). The dangers of cyberbullying. North American Journal of Psychology, 16(3), 595-606. Doi: 1635437455
Dawel, A., McKone, E., O’Kearney, R., Sellbom, M., Irons, J., & Palermo, R. (2015). Elevated levels of callous unemotional traits are associated with reduced attentional cueing, with no specificity for fear or eyes. Personality Disorders: Theory, Research, and Treatment. Doi: http://dx.doi.org/10.1037/per0000108 Frick, P. J. (2009). Extending the construct of psychopathy to youth: Implications for
understanding, diagnosing, and treating antisocial children and adolescents. Canadian Journal of Psychiatry, 54(12), 803-812. Doi: 47795213
Frick, P. J., & White, S. F. (2008) Research Review: The importance of callous-unemotional traits for developmental models of aggressive and antisocial behavior. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 49(4), 359-375. Doi:
10.1111/j.14697610.2007.01862.x
Holt, N. (2012). Psychology: The science of mind and behaviour. (2., [rev., European] ed.) Maidenhead: McGraw-Hill Higher Education.
Jones, M. L., Mitchell, J. K., & Finkelhor, D. (2013). Online harassment in context: Trends from three youth internet safety surveys (2000, 2005, 2010). Psychology of violence, 3(1), 53-69. Doi: 10.1037/a0030309
Klimstra, T. A., Luyckx, K., Branje, S., Teppers, E., Goossens, L., & Meeus, W. H. J. (2013). Personality traits, interpersonal identity, and relationship stability: Londitudinal
linkages in late adolescence and young adulthood. Journal of youth and adolescence, 42(11), 1662-1673. Doi: 10.1007/s10964-012-9862-8
Larsen, R. J., & Buss, D. M. (2010). Personality psychology: domains of knowledge about human nature. (4. ed. (International student edition). New York: McGraw-Hill.
McCabe, P. C., & Dragowski, E. A. (2012). What is homophobic bias anyway? Defining and recognizing microaggressions and harassment of LGBTQ youth. Journal of school violence, 12(1), 7-26. Doi: 10.1080/15388220.2012.731664
McKay, T. M., Boduszek, D., & Harvey, A. S. (2014). The Rosenberg Self-steem scale: A bifactor answer to a two factor question? Journal of personality assessment,
96(6), 654-660. Doi: 10.1080/00223891.2014.923436
Näsi, M., Räsänen, P., Oksanen, A., Hawdon, J., Keipi, T., & Holkeri, E. (2014). Association between online harassment and exposure to harmful online content: A cross-national
comparison between the United States and Finland. Computers in Human Behavior, 41, 137-145. Doi: 10.1016/j.chb.2014.09.019
Olweus, D. (2009). Mobbning bland barn och ungdomar. Nationalencyklopedin. Hämtad mars 18, 2015 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mobbning Rosen, L, H., Principe, C, P., & Langlois, J, H. (2013). Feedback seeking in early adolescence: Self-enhancement or self-verification? The Journal of Early Adolescence, 33(3), 363- 377. Doi: 10.1177/0272431612441070
Trifan, A. T., & Stattin, H. (2014). Are adolescents’ mutual hostile interactions at home
reproduced in other everyday life contexts? Journal of Youth and Adolescence, 44(3), 598- 615. Doi: 10.1007/s10964-014-0204-x
Walters, G. D. (2014) The latent structure of psychopathy in male adjudicated delinquents: A cross-domain taxometric analysis. Personality Disorders: Theory, Research, and Treatment, 5(4), 348-355. Doi: http://dx.doi.org/10.1037/per0000088
Ybarra, M. L., Mitchell, K. J., Wolak, J., & Finkelhor, D. (2006). Examining characteristics and associated distress related to internet harassment: Findings from the second youth
internet safety survey. Official Journal of the American Academy of Pediatrics, 118(4), 1169-1177. Doi: 10.1542/peds.2006-0815
Bilaga 1. Kränkningar online
Tänk tillbaka på det sista halvåret:
1. Har du vid något tillfälle känt dig retad av
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
någon online?2. Har du vid något tillfälle känt dig hotad
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
online?3. Har du vid något tillfälle fått ta emot ned-
värderade kommentarer om ditt utseende online?
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
4. Har någon spridit falska rykten om dig online?
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
5. Har någon skrivit nedvärderande kommentarer☐ ☐ ☐ ☐ ☐
om dig som person online?6. Har du upplevt att någon har gjort dig till åtlöje
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
online?7. Har du utsatts för sexuellt nedvärderande
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
attityder online?8. Har du blivit utsatt för hot om fysiskt våld
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
online?9. Har du upplevt att du blivit utsatt för någon
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
form av kränkning eller trakasseri online?10. Har någon lagt upp bilder på dig på internet
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
mot din vilja?11. Har du varit med om att någon har skickat
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
kränkande bilder till dig via internet?12. Har du varit med om att någon skickat
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
kränkande texter till dig via internet?Aldrig Någon Varje Varje Dagligen gång månad vecka
13. Har du vid något tillfälle upplevt kränkande
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
kommentarer om din nationalitet?14. Har du vid något tillfälle upplevt kränkande
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
kommentarer på grund av sexuell läggning?15. Har du vid något tillfälle upplevt kränkande
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
kommentarer för att du är kille eller tjej?16. Har du känt dig kränkt på grund av att någon
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
uppgett sig för att vara någon annan online?17. Har du själv vid något tillfälle utsatt någon för
☐ ☐ ☐ ☐ ☐
någon av de ovanstående punkterna?
