Kvinnor och män i belysning 2017

Kvinnor och män

i belysning

Innehåll

Befolkning ... 4

Hälsa ... 11

Utbildning ... 17

Barn och familj ... 25

Förvärvsarbete ... 32

Inkomst ... 49

Kriminalitet ... 54

Makt och inflytande ... 60

Producerad av SCB, Ateljén Kontaktperson:

Monica Forsman, särskilt sakkunnig jämställdhet monica.forsman@lansstyrelsen.se

www.lansstyrelsen.se/vasterbotten Länsstyrelsen i Västerbottens län Layout: Ateljén, SCB

Illustration: Matilda Hall, Infografiska © Länsstyrelsen i Västerbottens län Printed in Sweden 2017

1

Förord

Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att de nationella målen i jämställdhet får genomslag i länet. Ett aktivt jämställdhets­ arbete är en avgörande förutsättning för en positiv utveckling i länet. Med denna faktabok vill vi ge möjlighet till att skapa en grund i jäm­ ställdhetsarbetet genom att visa på hur livsvillkoren ser ut för kvinnor och män i Västerbottens län. Kunskap är en förutsättning för ett effek­ tivt jämställdhetsarbete och könsuppdelad statistik synliggör skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns makt att forma samhället och sina egna liv. Det handlar bland annat om hur vi fördelar resurser så att kvinnor och män, flickor och pojkar ges samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Uppgifterna kan med fördel användas till att utveckla verksamhet, initiera projekt, i skolarbetet eller i styrelser och nämnder.

Vi hoppas att denna faktabok ska både inspirera och ge underlag till effektiva åtgärder och aktiva val som för jämställdhetsarbetet vidare i länet.

Magdalena Andersson Monica Forsman

2

Jämställdhetspolitiska mål

Länsstyrelsen arbetar för jämställdhet i länet utifrån regeringens nationella jämställdhetspolitik.

Det nationella målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå detta har regeringen fastställt sex långsiktiga delmål för jämställdhetspolitiken:

• En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Det handlar bl.a. om politiska rättigheter såväl som maktfördelning i företag, trossam­ fund, kultur och medier.

• Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjlig­ heter i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Det handlar om hur ekonomiska resurser fördelas mellan kvinnor och män, bland annat lönenivåer, arbetsvillkor och utbild­ ningsnivå men också om pensioner, sjukersättning och barnbidrag. • Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. Det omfattar hela det formella utbild­ ningssystemet från förskola till universitet och högskola, inklusive vuxenutbildning och yrkeshögskolan. Även bildning och utbildning utanför det formella utbildningssystemet omfattas, till exempel folkhögskolor och studieförbundens utbildningsverksamhet • En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet.

Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Det innebär att både kvinnor och män ska ha möjligheten, rättigheten och skyldigheten att kunna kombinera arbetsliv och familjeliv.

• Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. Målet avser fysisk, psykisk och sexuell/reproduktiv hälsa, och omfattar såväl förebyggande folkhälsoarbete som åtgärder och

3

insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till personer med funktionsvariation samt hälso­ och sjukvård. • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och

pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Det handlar om att själv bestämma över sin egen kropp, sexualitet och reproduktion. I begreppet kroppslig integritet ingår också rätten att inte utsättas för sexistiska skämt, könsstereotyp eller sexistisk reklam och sexuella trakasserier.

Jämställdhet

Jämställdhet handlar om mänskliga rättigheter och är en demokrati­ fråga. Ett jämställt samhälle bidrar också till välstånd och sysselsätt­ ning för alla, oavsett kön. Det är därför viktigt att ett jämställdhets­ perspektiv integreras i all verk samhet och i alla steg i beslutsfattandet. Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla männis kor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna.

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där besluten fattas, resurserna fördelas och normerna skapas, och därför måste jämställd­ hetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Det innebär att alla politiska beslut som berör individer ska belysa, analysera och beakta villkoren för kvinnor och män samt för flickor och pojkar.

Länsstyrelsen har till uppgift att stödja kommuner, statliga verksam­ heter och andra regionala aktörer i arbetet med att göra sina verksam­ heter jämställda. Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategi som används för att uppnå jämställdhetspolitiken. Strategin används för att motverka att jämställdhetsfrågorna hamnar i skymundan eller hamnar vid sidan om andra politiska frågor och verksamheter.

4

Befolkning

Befolkningen efter kommun 31 dec 2016

Antal Kvinnor Män Totalt Bjurholm 1 187 1 267 2 454 Dorotea 1 294 1 425 2 719 Lycksele 6 066 6 121 12 187 Malå 1 525 1 575 3 100 Nordmaling 3 466 3 666 7 132 Norsjö 1 988 2 137 4 125 Robertsfors 3 298 3 486 6 784 Skellefteå 35 699 36 567 72 266 Sorsele 1 176 1 359 2 535 Storuman 2 898 3 001 5 899 Umeå 61 317 61 575 122 892 Vilhelmina 3 323 3 482 6 805 Vindeln 2 673 2 740 5 413 Vännäs 4 257 4 438 8 695 Åsele 1 373 1 502 2 875 Länet 131 540 134 341 265 881 Riket 4 981 806 5 013 347 9 995 153 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

I samtliga 15 kommuner bor det fler män än kvinnor. Störst

mansöverskott är det i Skellefteå.

5

Befolkning

Befolkningen efter ålder 31 dec 2016

Procentuell fördelning av befolkningen i respektive åldersgrupp.

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Andelen äldre är högre bland kvinnor än bland män i samt­

liga kommuner. I åldersgruppen 20–64 år råder det omvända,

andelen män är högre än andelen kvinnor.

I den yngsta åldersgruppen, 0–19 år är andelen män högre än

andelen kvinnor i 9 av 15 kommuner.

0 20 40 60 80 100 Riket Länet Åsele Vännäs Vindeln Vilhelmina Umeå Storuman Sorsele Skellefteå Robertsfors Norsjö Nordmaling Malå Lycksele Dorotea Bjurholm % 0 20 40 60 80 100 65– år 20–64 år 0–19 år 65– år 20–64 år 0–19 år

Kvinnor

Män

6

Befolkning

Könsfördelning (%) i tätort utanför tätort

Kv M Kv M 90 89 10 11 82 80 18 20 75 72 25 28 71 69 29 31 68 64 32 36 61 57 39 43 61 56 39 44 60 56 40 44 61 56 39 44 58 54 42 46 58 51 42 49 55 50 45 50 49 46 51 54 48 45 52 55 45 39 55 61

Befolkningen i och utanför tätorter 31 dec 2016

Källa: SCB, Tätorter; arealer, befolkning Tätorter avser 2015:års avgränsning.

I alla kommuner bor det fler män än kvinnor utanför tätor­

terna. 70 procent av länets invånare bor i tätort. Störst andel

tätortsbor har Umeå.

Störst andel boende utanför tätort har Bjurholm. Störst pro­

centuell skillnad mellan kvinnor och män boende i tätort samt

utanför tätort har Dorotea med 6,6 procent, och Bjurholm

med 6 procent.

Definition gällande tätort se http://www.scb.se/MI0810.

0 20 40 60 80 100 % Bjurholm Robertsfors Sorsele Vilhelmina Dorotea Nordmaling Storuman Vindeln Åsele Norsjö Malå Vännäs Lycksele Skellefteå Umeå

7

Befolkning

Befolkningen efter nationell bakgrund

2016

Antal och procentuell fördelning

Antal Procentuell fördelning

Länet Länet Riket

Kvinnor Män Kv M Kv M

Inrikes födda 118 766 121 604 90 91 82 82

varav

två inrikes födda föräldrar 109 689 111 904 83 83 70 69 en inrikes och en utrikes

född förälder 6 778 7 206 5 5 7 8

två utrikes födda föräldrar 2 299 2 494 2 2 5 5

Utrikes födda 12 774 12 737 10 9 18 18 varav bosättningstid i Sverige 0 - 4 år 3 643 4 298 3 3 4 5 5 - år 8 901 8 263 7 6 14 13 uppgift saknas 230 176 0 0 0 0 Totalt 131 540 134 341 100 100 100 100 Utrikes födda 12 774 12 737 100 100 100 100 Norden 2 549 1 781 20 14 15 12 varav Danmark 87 117 1 1 2 2 Finland 2 004 1 272 16 10 10 7 Island 17 26 0 0 0 0 Norge 441 366 3 3 3 2 EU utom Norden 1 838 2 073 14 16 19 20

Utanför EU och Norden 8 387 8 883 66 70 66 68

8

Befolkning

Utrikes födda 31 dec 2016

Andel utrikesfödda av befolkningen per kommun

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Länet har en lägre andel utrikes födda än riket i genomsnitt.

I alla kommuner är andelen utrikes födda kvinnor högre än

motsvarande andel för män utom i Norsjö, Sorsele, Vilhelmina

och Åsele.

0 5 10 15 20 Riket Länet Vännäs Skellefteå Vilhelmina Malå Storuman Lycksele Norsjö Nordmaling Robertsfors Dorotea Vindeln Umeå Sorsele Bjurholm Åsele Kv M

9

Befolkning

In- och utflyttningar

2016

Antal

Inflyttade Utflyttade Flyttnings- överskott

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 57 60 51 60 6 0 Dorotea 59 79 52 80 7 -1 Lycksele 276 278 256 270 20 8 Malå 67 66 70 65 -3 1 Nordmaling 212 218 159 185 53 33 Norsjö 88 97 100 118 -12 -21 Robertsfors 207 209 210 195 -3 14 Skellefteå 1 139 1 321 1 012 1 161 127 160 Sorsele 70 94 59 73 11 21 Storuman 136 126 142 123 -6 3 Umeå 3 805 3 769 3 140 2 989 665 780 Vilhelmina 147 168 165 149 -18 19 Vindeln 154 164 144 130 10 34 Vännäs 266 266 221 217 45 49 Åsele 96 123 74 71 22 52 Länet* 4 887 5 160 3 963 4 008 924 1 152 Riket 71 859 91 146 21 080 24 798 50 779 66 348 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Länet som helhet har ett positivt flyttningsöverskott, både för

kvinnor och män.

Störst flyttningsöverskott har Umeå.

* På länsnivå ingår inte in- och utflyttningar mellan kommuner inom länet. Det medför att kommunernas in- och utflyttningar inte går att summera upp till länet då många flyttningar sker mellan kommuner inom länet.

10

Befolkning

Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2016

Antal inflyttningar – utflyttningar

Inom länet Till/från länet Till/från utlandet

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm -7 -11 13 3 0 8 Dorotea -8 -22 4 -12 11 33 Lycksele -4 -23 -19 -21 43 52 Malå -7 -16 -8 6 12 11 Nordmaling 7 -7 17 6 29 34 Norsjö -16 -25 -8 -11 12 15 Robertsfors -10 -5 -8 -13 15 32 Skellefteå -95 -104 -143 -201 365 465 Sorsele -3 3 -20 -15 34 33 Storuman -10 -14 -17 -1 21 18 Umeå 169 215 121 149 375 416 Vilhelmina -13 -7 -39 -35 34 61 Vindeln -6 -5 -1 12 17 27 Vännäs 12 22 16 -3 17 30 Åsele -9 -1 1 6 30 47 Länet 0 0 -91 -130 1 015 1 282 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Alla kommuner har ett flyttningsöverskott från utlandet.

Däremot har länet ett flyttningsunderskott till/från länet.

11

Hälsa

Ohälsotalet 2000, 2007, 2016

Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20–64 år

2000 2007 2016

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 80 61 77 59 41 28 Dorotea 72 43 70 42 45 27 Lycksele 79 55 75 52 54 36 Malå 82 56 81 61 53 31 Nordmaling 78 55 68 49 43 31 Norsjö 84 57 76 55 59 36 Robertsfors 65 42 63 40 54 30 Skellefteå 76 46 70 45 48 29 Sorsele 74 56 68 54 45 28 Storuman 65 53 68 51 51 33 Umeå 51 31 47 30 37 22 Vilhelmina 76 57 77 53 52 29 Vindeln 72 51 74 48 52 32 Vännäs 71 46 67 44 51 28 Åsele 87 55 77 60 49 34 Länet 64 41 60 38 43 26 Riket 47 33 50 33 36 24 Källa: Försäkringskassan

Sedan 2007 har ohälsotalet gått ned i alla kommuner. I alla

kommuner är ohälsotalet högre bland kvinnor än bland män

och detta gäller för alla åren.

Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, samt sjukersättning/aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension/sjukbidrag) från social-försäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till ”heldagar”.

12

Hälsa

Anmälda arbetsskador

*

2016

Antal

20-24 år 55-64 år 20-64 år

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 2 0 1 0 4 1 Dorotea 0 1 3 1 6 5 Lycksele 1 1 0 11 6 30 Malå 2 0 0 1 3 8 Nordmaling 0 2 1 1 7 13 Norsjö 1 0 2 1 5 7 Robertsfors 1 0 6 1 8 6 Skellefteå 11 21 19 31 78 164 Sorsele 0 0 0 1 2 3 Storuman 2 3 2 0 7 8 Umeå 24 25 41 52 157 226 Vilhelmina 0 1 1 3 2 8 Vindeln 0 0 3 0 10 2 Vännäs 3 3 1 4 13 12 Åsele 0 0 1 2 4 3 Länet 47 57 81 109 312 496 Riket 1 477 2 372 3 121 3 583 13 316 18 305

Källa: Arbetsmiljöverket *Arbetsolyckor + arbetssjukdomar

Fler män än kvinnor anmäler arbetsskador, i länet och i riket.

I nio av kommunerna anmäler fler kvinnor än män i någon

åldersgrupp arbetsskador. I Bjurholm och Robertfors är det

fler kvinnor än män i alla åldersgrupper som anmäler

arbetsskador.

13

Hälsa

Pågående sjukfall efter antal dagar

dec2016

Antal i åldern 25-64 med sjukpenning eller rehabiliteringspenning

Antal personer

Förändring sedan år 2000 i procent 29 dagar och mer 180 dagar och mer 180 dagar och mer

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 27 16 17 5 -59 -85 Dorotea 32 17 23 11 -50 -39 Lycksele 243 132 158 83 -21 -21 Malå 55 26 36 14 -38 -50 Nordmaling 70 45 46 26 -64 -54 Norsjö 57 30 30 19 -41 -27 Robertsfors 106 62 68 36 -7 -32 Skellefteå 901 466 518 236 -58 -66 Sorsele 52 28 31 21 -40 -22 Storuman 113 60 80 38 -25 -51 Umeå 1 850 868 1 181 552 -32 -32 Vilhelmina 124 46 92 29 -12 -56 Vindeln 80 41 49 25 -32 -43 Vännäs 157 81 102 47 17 -18 Åsele 35 21 19 14 -67 -52 Länet 3 902 1 939 2 450 1 156 -39 -45 Riket 117 528 58 494 70 123 33 211 -23 -38 Källa: Försäkringskassan

Antalet långa sjukfall har minskat på senare år. Både sjukfall

över 29 dagar och de över 180 dagar är mer vanligt före­

kommande bland kvinnor än bland män.

Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Ett pågående sjukfall är en sammanhängande period under vilken en person får sjukpenning och/eller rehabiliteringspenning. En individ som har en anställning måste vara sjukskriven i minst 15 dagar för att komma med i denna statistik, då arbetsgivaren betalar ut sjuklön fram till och med dag 14.

14

Hälsa

Sjuk- och aktivitetsersättning dec 2016

Andel (%) av befolkningen Förändring sedan 2011, i procentenh. 20-64 år Andel personer (%) 55–59 år 60–64 år 20–64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 20 9 22 18 8 5 -6 -4 Dorotea 14 7 16 13 8 4 -3 -3 Lycksele 15 11 24 18 10 7 -2 -1 Malå 13 9 29 18 10 6 -2 -3 Nordmaling 14 12 23 14 9 6 -3 -2 Norsjö 27 14 33 20 13 8 -3 0 Robertsfors 23 7 21 15 11 6 -2 -3 Skellefteå 19 11 25 15 10 6 -3 -2 Sorsele 17 13 18 11 7 4 -2 -3 Storuman 16 11 23 13 9 6 -1 -3 Umeå 16 10 21 11 7 4 -2 -1 Vilhelmina 16 9 22 15 9 6 -3 -2 Vindeln 23 14 17 16 10 7 -4 -2 Vännäs 18 8 27 15 9 5 -3 -2 Åsele 19 11 20 16 8 6 -6 -3 Länet 17 10 23 14 8 5 -2 -1 Riket 14 9 20 13 7 5 -2 -1 Källa: Försäkringskassan

Det är vanligare bland kvinnor än män att ha sjuk­ och

aktivitetsersättning. Högst andel kvinnor med ersättning

återfinns i Norsjö, som även har högst andel män.

15

Hälsa

Befolkningen efter vikt 2013–2016

Andel 16–84 år 0 20 40 60 80 100 Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma % 0 20 40 60 80 100 Undervikt Normalvikt Övervikt Fetma %

Länet

Riket

M

M

Kv

Kv

Fetma BMI 30 och över Övervikt BMI 25–29,9 Normal vikt BMI 18,5–24,9 Undervikt BMI 18,4 och under

Källa: Folkhälsomyndigheten

Andelen normalviktiga är större bland kvinnor än män i länet

och i riket. Andelen överviktiga är större bland män och

andelen med fetma något större bland kvinnor än män.

Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedel värden.

16

Hälsa

Befolkning med riskabla alkoholvanor

2005–2008 till 2013–2016. Andel 16–84 år Procent År 0 5 10 15 20 25 30 13-16 12-15 11-14 10-13 09-12 08-11 07-10 06-09 05-08 män riket män länet kvinnor riket kvinnor länet

Befolkning som röker dagligen

2005-2008 - 2013-2016. Andel 16–84 år Procent År 0 5 10 15 20 13-16 12-15 11-14 10-13 09-12 08-11 07-10 06-09 05-08 män riket män länet kvinnor riket kvinnor länet

Källa: Folkhälsomyndigheten Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden.

Fler män än kvinnor har riskabla alkoholvanor. Fler kvinnor

än män röker dagligen. Detta gäller både för länet och riket.

Både kvinnor och män röker mindre än i riket.

17

Utbildning

Avgångna från gymnasieskolan efter

program eller anknytning till program 2015/16

Antal och könsfördelning (%)

Källa: Skolverket Samtliga elever som har tagit ett examensbevis

eller ett studiebevis om minst 2500 poäng ingår.

0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100

El och energi Industriteknik VVS och fastighet Bygg och anläggning Teknik Fordon och transport Ekonomi Naturvetenskap Barn och fritid Restaurang och livsmedel SamhällsvetenskapNaturbruk Handel och administration Estetiska Humanistiska Vård och omsorg Hotell och turismHantverk International Baccalaureate 100 80 60 40 20 100 % 80 60 40 20 % % % Kv M Hantverksprogr.

Hotell- och turismprogr.

Barn- och fritids-programmet Vård- och

omsorgsprogr.

El- och energiprogrammet

VVS och fastighets-programmet Samhällsvetenskaps-programmet International Baccaleurate Naturbruksprogrammet Estetiska programmet Ekonomi-programmet Restaurang- och

livs-medelsprogrammet Naturvetenskaps-programmet Handel- och administrations-programmet Teknikprogrammet Humanistiska programmet

Fordons- och transportprogr.

Industritekniska programmet Bygg- och anläggningsprogrammet

Gymnasieskolan är starkt könsuppdelad, det är 3 av de 19

program som har en jämn könsfördelning, dvs minst 40 procent

av vardera könet finns representerat.

18

Utbildning

Befolkningens utbildningsnivå 2016

25–44 år. Procentuell fördelning För- gymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 14 13 52 66 33 19 1 1 Dorotea 12 14 53 74 33 10 1 2 Lycksele 10 11 48 65 40 22 2 2 Malå 12 11 47 71 39 18 1 1 Nordmaling 12 16 47 62 39 20 2 2 Norsjö 10 11 48 71 40 16 2 2 Robertsfors 11 13 47 63 42 23 0 2 Skellefteå 8 10 40 56 50 33 2 2 Sorsele 11 12 50 66 36 19 2 3 Storuman 8 11 46 61 44 26 2 2 Umeå 5 6 25 39 68 52 2 2 Vilhelmina 10 10 52 71 35 18 2 1 Vindeln 9 10 45 65 44 23 2 2 Vännäs 8 13 40 57 50 28 1 2 Åsele 13 12 44 65 41 20 2 3 Länet 7 8 34 49 58 41 2 2 Riket 9 12 35 45 54 40 2 3 Källa: SCB, Utbildningsregistret

I åldersgruppen 25–44 år är andelen med eftergymnasial

utbildning är högre bland kvinnor än bland män i alla kommu­

ner i länet liksom i riket. Det motsatta gäller för andelen med

gymnasial utbildning.

19

Utbildning

Befolkningens utbildningsnivå 2016

45–64 år. Procentuell fördelning För- gymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Uppgift saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 10 15 58 69 32 16 0 1 Dorotea 8 16 65 68 25 15 2 1 Lycksele 9 12 54 65 37 23 0 1 Malå 10 18 59 67 29 14 1 0 Nordmaling 12 17 58 65 30 17 0 1 Norsjö 10 18 66 67 23 15 0 0 Robertsfors 10 15 58 62 31 23 0 1 Skellefteå 9 11 54 59 37 29 0 0 Sorsele 7 19 62 62 30 18 2 1 Storuman 11 17 55 63 33 18 1 1 Umeå 6 8 39 47 55 44 0 0 Vilhelmina 8 16 60 66 31 17 1 1 Vindeln 8 15 58 67 33 18 1 1 Vännäs 8 10 50 61 41 29 0 0 Åsele 9 14 56 67 33 18 2 2 Länet 8 11 48 56 43 33 0 0 Riket 12 16 47 50 41 33 1 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret

Andelen med högre utbildning är lägre i åldersgruppen 45–

64 år jämfört med åldergruppen 25–44. I likhet med den

yngre åldersgruppen är andelen kvinnor med eftergymnasial

utbildning högre än motsvarande andel män.

20

Utbildning

Behörighet till vidare studier

Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2015/16 Till gymnasiet Till universitet och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 63 75 . . Dorotea 78 89 . . Lycksele 88 89 79 43 Malå 89 86 . . Nordmaling 100 89 . . Norsjö 90 92 . . Robertsfors 87 81 . . Skellefteå 87 78 78 58 Sorsele 72 50 . . Storuman 89 59 100 35 Umeå 92 82 85 67 Vilhelmina 90 76 67 47 Vindeln 84 81 . . Vännäs 85 75 41 42 Åsele 78 87 . . Länet 89 80 80 59 Riket 88 79 80 64 Källa: Skolverket

I de flesta kommuner är det fler kvinnor än män som är

behöriga till gymnasiet respektive högskolan.

Grundskolan: Andel behöriga till ett yrkesförberedande program.

För grundskolan ingår elever som läst enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. För gymnasieskolan ingår elever som tagit en examen eller ett studiebevis om minst 2500 poäng från ett nationellt program på gymnasieskolan.

21

Utbildning

Övergång gymnasieskola – högskola

Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2012/13 och som påbörjat högskolestudier senast 2015/16 0 10 20 30 40 50 Riket Länet Sorsele Åsele Vindeln Norsjö Storuman Dorotea Bjurholm Nordmaling Skellefteå Vilhelmina Malå Robertsfors Vännäs Lycksele Umeå % Kv M

Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket

I många av länets kommuner påbörjar kvinnor högskolestudier

inom 3 år efter gymnasiet i högre utsträckning än män.

22

Utbildning

Högskolenybörjare i åldern 18–34 år

*

Läsåret 2015/16 Antal Könsför- delning (%) Andel (promille) av befolkningen 18–34 år

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 7 1 88 13 37 4 Dorotea 4 0 100 0 20 0 Lycksele 39 19 67 33 35 15 Malå 11 2 85 15 44 7 Nordmaling 17 9 65 35 30 14 Norsjö 8 2 80 20 25 5 Robertsfors 17 10 63 37 31 16 Skellefteå 227 164 58 42 34 21 Sorsele 6 5 55 45 34 20 Storuman 14 7 67 33 31 13 Umeå 492 416 54 46 29 23 Vilhelmina 24 7 77 23 41 10 Vindeln 10 4 71 29 23 9 Vännäs 21 21 50 50 27 24 Åsele 3 4 43 57 16 15 Länet 900 671 57 43 30 21 Riket 33 312 24 202 58 42 32 22

Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder 2015-12-31

Fler kvinnor än män i åldern 18–34 år börjar på högskolan.

Detta gäller för alla kommuner såväl som för länet i helhet

och riket.

23

Utbildning

Högskolenybörjare i åldern 35–64 år

*

Läsåret 2015/2016 Antal Könsför- delning (%) Andel (promille) av befolkningen 18–34 år

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 0 1 0 100 0 2 Dorotea 1 0 100 0 2 0 Lycksele 3 1 75 25 1 0 Malå 0 0 0 0 0 0 Nordmaling 0 0 0 0 0 0 Norsjö 1 0 100 0 1 0 Robertsfors 0 0 0 0 0 0 Skellefteå 20 11 65 35 1 1 Sorsele 1 0 100 0 2 0 Storuman 2 0 100 0 2 0 Umeå 28 17 62 38 1 1 Vilhelmina 1 3 25 75 1 2 Vindeln 0 0 0 0 0 0 Vännäs 3 1 75 25 2 1 Åsele 0 0 0 0 0 0 Länet 60 34 64 36 1 1 Riket 3 142 1 450 68 32 2 1

Källa: SCB, Högskolestatistik *Ålder 2015-12-31

I åldern 35–64 år är det fler kvinnor än män som börjar på

högskolan i de flesta kommuner i länet.

24

Utbildning

Kvalificerad yrkesutbildning och

yrkeshögskoleutbildning

2016

Antal studerande respektive examinerade under året Antal

studerande examineradeAntal

Utbildningsområde Kvinnor Män Kvinnor Män

Data/IT .. .. -

-Ekonomi, administration och

försäljning 173 33 .. ..

Friskvård och kroppsvård 26 8 .. ..

Hotell, restaurang och turism 19 6 .. ..

Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 116 6 .. ..

Lantbruk, djurvård, trädgård, skog

och fiske 38 14 -

-Pedagogik och undervisning 20 38 -

-Samhällsbyggnad och byggteknik .. .. .. ..

Teknik och tillverkning 36 39 .. ..

Transporttjänster 8 24 .. ..

Totalt 441 212 103 88

Könsfördelning (%) 68 32 54 46

Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan

Fler kvinnor än män gick kvalificerade yrkesutbildningar och

yrkeshögskoleutbildningar 2016. Flera av utbildningarna är

starkt könsuppdelade. Endast 6 av 122 elever är män på

utbildningar inom Hälso­ och sjukvård samt socialt arbete.

25

Barn och familj

Födda barn per kvinna respektive man

1990–2015

Antal barn per kvinna resp. man

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Under 1990­talet sjönk fruktsamheten. Det lägsta värdet för

kvinnor i länet inträffade år 1998. För männen i länet var

värdena som lägst år 1998. 2015 var antal födda barn i länet

per kvinna 1,75 och per man 1,57. Motsvarande siffror för

riket var 1,85 per kvinna och 1,67 för män.

Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet. Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män. 1,0 1,5 2,0 2,5

M R

Kv R

M L

Kv L

15 14 12 10 08 06 04 02 00 98 96 94 92 90 Män – Riket Män – Länet Kvinnor – Länet Kvinnor – Riket

26

Barn och familj

Användning av föräldraförsäkringen 2016

Personer som använt försäkringen. Könsfördelning (%)

FP VAB Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 52 48 54 46 Dorotea 49 51 54 46 Lycksele 54 46 55 45 Malå 53 47 58 42 Nordmaling 53 47 54 46 Norsjö 53 47 56 44 Robertsfors 52 48 53 47 Skellefteå 53 47 55 45 Sorsele 53 47 54 46 Storuman 55 45 57 43 Umeå 54 46 55 45 Vilhelmina 55 45 63 37 Vindeln 52 48 55 45 Vännäs 51 49 54 46 Åsele 54 46 62 38 Länet 53 47 55 45 Riket 55 45 56 44 Källa: Försäkringskassan

I samtliga kommuner, utom Dorotea, är det färre män än

kvinnor som använder föräldrapenning vid barns födelse. Vid

tillfällig vård av barn är det färre män än kvinnor som använ­

der föräldrarförsäkringen i samtliga kommuner.

FP = Föräldrapenning vid barns födelse.

27

Barn och familj

Användning av föräldraförsäkringen 2016

Fördelning (%) av nettodagar FP VAB Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 69 31 61 39 Dorotea 66 34 60 40 Lycksele 71 29 64 36 Malå 72 28 62 38 Nordmaling 75 25 61 39 Norsjö 73 27 58 42 Robertsfors 70 30 57 43 Skellefteå 69 31 60 40 Sorsele 76 24 58 42 Storuman 73 27 64 36 Umeå 66 34 59 41 Vilhelmina 76 24 62 38 Vindeln 67 33 54 46 Vännäs 68 32 56 44 Åsele 79 21 61 39 Länet 68 32 60 40 Riket 73 27 62 38 Källa: Försäkringskassan

Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna gjorde.

Män i länet använder föräldrapenning och TFP i högre ut­

sträckning jämfört med männen i riket.

28

Barn och familj

Kommunernas omsorg för barn* 2016

Andel (%) i respektive ålder

Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg

1–5 år 6–12 år 1–5 år 6–12 år Bjurholm 65 35 5 .. Dorotea 87 58 6 .. Lycksele 87 50 3 .. Malå 92 52 .. .. Nordmaling 73 50 8 .. Norsjö 79 50 13 8 Robertsfors 76 47 9 .. Skellefteå 91 63 0 .. Sorsele 92 58 .. .. Storuman 87 66 .. .. Umeå 86 71 4 0 Vilhelmina 90 77 .. .. Vindeln 71 46 11 1 Vännäs 79 52 5 .. Åsele 99 53 .. .. Länet 86 64 3 0 Riket 84 58 2 0

Källa: Skolverket *Könsredovisning är ej tillgänglig.

I Åsele har 99 procent av 1–5­åringarna en förskoleplats

jämfört med 65 procent av barnen i Bjurholm. I Storuman

har 66 procent av 6–12 åringarna en fritidshemsplats. Det kan

jämföras med 35 procent av barnen i Bjurholm

Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter.

29

Barn och familj

Ungdomar som bor kvar hos föräldrar 2016

Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Från 20 års ålder flyttar flickor hemifrån i större utsträckning

än pojkar. År 2016 bodde 23 procent av de 22­åriga flickorna

i länet kvar hemma. För pojkarna var motsvarande andel

37 procent. Skillnaden är störst mellan könen i åldrarna

20–25 år.

Pojkar – länet Flickor – riket Flickor – länet Ålder Procent 0 20 40 60 80 100 p riket f riket p län f län 30 29 28 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 Pojkar – riket

30

Barn och familj

Bostadshushåll/Hushåll efter hushållstyp 2016

Procentuell fördelning samt antal i 1000-tal

Hushållstyp Länet Riket

Ensamstående kvinna utan barn 20 20

Ensamstående man utan barn 20 19

Ensamstående kvinna med barn 4 5

Ensamstående man med barn 2 2

Sammanboende utan barn 27 24

Sammanboende med barn 22 23

Övriga hushåll utan barn 3 4

Övriga hushåll med barn 2 3

Summa % 100 100

Antal, 1 000-tal 126 4 536

Bostadshushåll/Hushåll efter hushållstyp

och antal barn 2016

Procentuell fördelning

Inga barn 1 barn 2 barn 3 + barn Summa % Länet Ensamstående Kvinnor 84 9 5 2 100 Män 93 5 2 1 100 Sammanboende 55 17 20 9 100 Övriga hushåll 65 15 11 8 100 Riket Ensamstående Kvinnor 79 12 6 2 100 Män 92 6 2 1 100 Sammanboende 52 18 22 9 100 Övriga hushåll 56 18 15 12 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistik

Hushåll (s.k. bostadshushåll) utgörs av alla personer folkbokförda i samma bostad. Hushållstyp anger hushållets sammansättning och delas in i hushållstyperna Ensamstående (inklusive ensamboende), Sammanboende och Övriga hushåll, alla med eller utan barn. En person de-finieras som barn, oavsett ålder, om den ingår i ett hushåll tillsammans med minst en av sina föräldrar och inte har egna barn i samma hushåll. För vissa personer saknas koppling till bo-staden och för dem kan inte hushåll skapas. För mer information se scb.se/be0101

31

Barn och familj

Befolkningen i ordinärt boende

med beviljad hemtjänst 2016

Antal 65– år 65-79 år 80+ år Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 15 13 43 22 Dorotea 20 13 49 23 Lycksele 68 49 171 94 Malå 26 19 69 38 Nordmaling 33 28 98 68 Norsjö 13 11 52 33 Robertsfors 51 32 124 56 Skellefteå 318 283 944 481 Sorsele .. .. .. .. Storuman 30 33 103 49 Umeå 461 346 1 012 445 Vilhelmina 37 31 72 37 Vindeln 36 34 115 53 Vännäs 60 42 169 85 Åsele .. .. .. .. Länet* 1 168 934 3 021 1 484 Riket 38 940 29 596 108 734 51 384

Källa: Socialstyrelsen *Personer kan få insatser i flera kommuner

men de räknas bara med en gång i länsuppgiften.

Fler antal kvinnor än män, 80 år och äldre, beviljas hemtjänst

i länet. Notera dock att andelen kvinnor i åldersgrupperna är

högre än andelen män.

32

Förvärvsarbete

Förvärvsarbetande 2015

Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–34 år 35–54 år 55–64 år 20–64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 77 81 80 85 73 81 78 83 Dorotea 71 76 83 88 81 78 79 81 Lycksele 75 75 85 88 76 81 79 82 Malå 77 86 87 91 81 80 83 86 Nordmaling 71 74 82 87 77 77 78 81 Norsjö 79 80 84 90 73 77 79 83 Robertsfors 71 80 84 88 76 83 78 84 Skellefteå 75 75 86 89 76 81 80 82 Sorsele 84 82 89 91 78 81 85 86 Storuman 75 76 85 85 76 78 80 80 Umeå 65 66 88 89 81 82 77 78 Vilhelmina 74 73 81 86 76 75 78 79 Vindeln 76 80 84 89 79 79 80 84 Vännäs 75 76 87 91 79 80 82 83 Åsele 71 74 80 81 76 74 77 77 Länet 69 70 86 89 78 81 78 80 Riket 69 72 84 86 74 77 77 79

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Andelen förvärvsarbetande är lägre bland kvinnor än män i alla

åldrar i länet. Sett till hela åldersgruppen, 20–64, är Åsele den

kommun där kvinnor och män förvärvsarbetar i lika hög grad.

33

Förvärvsarbete

Utrikes födda förvärvsarbetande 2015

Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser 20–64 år

Norden EU 27 utom Norden Utanför EU 27 och Norden Kv M Kv M Kv M Bjurholm 71 100 75 70 41 52 Dorotea 100 40 77 47 44 26 Lycksele 79 71 72 79 47 54 Malå 73 75 56 41 63 67 Nordmaling 75 53 68 61 33 38 Norsjö 56 75 63 55 36 44 Robertsfors 69 71 48 57 39 48 Skellefteå 65 73 58 67 53 55 Sorsele 100 40 58 58 41 53 Storuman 62 68 50 48 53 50 Umeå 71 69 59 60 57 61 Vilhelmina 50 45 61 50 40 33 Vindeln 82 70 62 72 55 54 Vännäs 73 82 63 74 54 56 Åsele 60 67 51 57 40 30 Länet 70 70 59 62 53 57 Riket 69 66 64 68 53 60

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Högst andel förvärvsarbetande för både kvinnor och män har

gruppen utrikes födda i Norden. Andelen förvärvsarbetade

kvinnor är lägre än motsvarande andel hos männen för övriga

grupper av utrikes födda.

34

Förvärvsarbete

Utrikes födda förvärvsarbetande 2015

Andel (%) i respektive åldersgrupp

20–34 år 35–54 år 55–64 år 20–64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Bjurholm 38 62 55 53 50 67 49 58 Dorotea 34 23 67 46 100 25 55 32 Lycksele 38 58 66 59 57 57 55 58 Malå 43 60 69 72 69 0 63 61 Nordmaling 30 34 50 62 56 38 45 46 Norsjö 44 47 45 59 40 33 44 50 Robertsfors 29 51 57 57 60 53 47 55 Skellefteå 50 53 60 65 49 57 55 58 Sorsele 39 50 59 61 36 47 51 54 Storuman 42 50 65 58 48 55 54 54 Umeå 45 53 73 73 67 67 60 62 Vilhelmina 39 31 48 47 40 25 44 37 Vindeln 50 66 63 70 72 37 61 63 Vännäs 50 52 62 72 63 79 59 65 Åsele 24 29 55 56 38 47 46 46 Länet 45 52 67 68 60 60 57 60 Riket 47 57 65 68 55 59 57 62

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Det är lägre andel utrikesfödda kvinnor än utrikesfödda män

som förvärvsarbetar inom alla åldersgrupper utom ålders­

gruppen 55–64 år i länet. I denna åldersgrupp förvärvsarbe­

tar kvinnor och män i samma utsträckning. Skillnaderna är

dock stora mellan kommunerna.

35

Förvärvsarbete

Sysselsatta efter vanligen arbetad tid per

vecka 1990 och 2016

16–64 år 0 20 40 60 80 100 Riket Länet Riket Länet 0 20 40 60 80 100 Riket Länet Riket Länet 1990 2016 1990 2016 35– tim 20–34 tim 1–19 tim Procent Procent

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

År 1990 arbetade 54 procent av kvinnorna i länet heltid.

År 2016 har andelen ökat till 65 procent.

Bland män i länet har andelarna under samma år minskat från

92 procent till 83 procent.

Det är fortsatt stor skillnad mellan kvinnors och mäns för­

värvsarbete i länet. Det påverkar bland annat livsinkomst,

pension och sjukersättning.

36

Förvärvsarbete

De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet

2015 Antal Andel (%) av alla yrken * Undersköterskor 5 120 9 Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. 4 382 8 Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 4 325 8 Butikspersonal 3 706 6 Kontorsassistenter och sekreterare 3 243 6 Vårdbiträden 2 609 5 Sjuksköterskor 2 380 4 Barnskötare och elevassistenter m.fl. 2 339 4 Städare och hemservicepersonal m.fl. 1 593 3 Snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl. 1 470 3 Organisationsutvecklare, utredare och HR-specialister m.fl. 1 327 2 Universitets- och högskollärare 1 039 2 Resesäljare, kundtjänstpersonal och receptionister m.fl. 978 2 Skatte- och socialförsäkringshandläggare m.fl. 887 2 Socialsekreterare och kuratorer m.fl. 883 2 Banktjänstemän och redovisningsekonomer m.fl. 812 1 Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 765 1

Läkare 734 1

Biomedicinska analytiker, tandtekniker och

laboratorieingenjörer m.fl. 714 1 Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. 657 1 Totalt 20 yrken * 39 963 69

totalt, alla yrken ** 57 533 100

Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma anställda

16–64 år med bostad i länet ** Här ingår 2 023 kvinnor vars yrke klassas som okänt.

En stor andel av länets kvinnor arbetar som undersköterskor.

Från och med 2014 redovisas yrkesuppgifter efter den reviderade standarden för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012). SSYK 2012 ersätter den tidigare versionen, SSYK96. Detta betyder att jämförelser mellan 2014 och tidigare år inte bör göras.

37

Förvärvsarbete

De 20 vanligaste yrkena för män i länet

2015

Antal

Andel (%) av alla yrken * Ingenjörer och tekniker 2 938 5 Lastbils- och bussförare 2 681 4 Snickare, murare och anläggningsarbetare 2 672 4 Butikspersonal 2 421 4 Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl. 1 942 3 Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl. 1 771 3 Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. 1 727 3 IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl. 1 695 3

Montörer 1 554 3

Maskinförare 1 506 2 Lagerpersonal och transportledare m.fl. 1 439 2 Universitets- och högskollärare 1 251 2 Installations- och industrielektriker m.fl. 1 197 2 Civilingenjörsyrken 1 149 2 Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 1 084 2 Städledare och fastighetsskötare m.fl. 1 034 2 Smeder och verktygsmakare m.fl. 1 002 2 Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer m.fl. 974 2 Processoperatörer, trä- och pappersindustri 836 1 Drift-, support- och nätverkstekniker m.fl. 822 1 Totalt 20 yrken* 31 695 52

Totalt alla yrken** 61 267 100

Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet. ** Här ingår 3 316 män vars yrke klassas som okänt.

Ingen yrkesgrupp är så stor som undersköterskor bland kvinnor.

Den största yrkesgruppen bland män är ingenjörer och tekniker.

Från och med 2014 redovisas yrkesuppgifter efter den reviderade standarden för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012). SSYK 2012 ersätter den tidigare versionen, SSYK96. Detta betyder att jämförelser mellan 2014 och tidigare år inte bör göras.

38

Förvärvsarbete

De fem vanligaste yrkena i länet

för kvinnor

2015

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser natt befolkning*

Under- sköter-skor Skötare, vårdare och person- liga assisten- ter m.fl. Grundskol-lärare, fritidspeda-goger och

förskollä-rare personalButiks-

Kontors-assistenter och sekre-terare Bjurholm 16 4 6 6 3 Dorotea 21 5 9 6 5 Lycksele 13 8 7 6 6 Malå 15 4 12 9 5 Nordmaling 15 9 7 7 6 Norsjö 12 12 10 4 5 Robertsfors 14 6 7 5 5 Skellefteå 10 9 7 7 5 Sorsele 13 7 8 5 6 Storuman 17 6 10 10 6 Umeå 6 6 7 6 6 Vilhelmina 15 10 10 7 4 Vindeln 11 9 8 6 6 Vännäs 9 12 8 5 5 Åsele 19 12 9 6 6 Länet 9 8 8 6 6 Riket 8 5 7 7 7

Källa: SCB, Yrkesregistret *Bor i en region men kan arbeta i en annan.

Den största yrkesgruppen för kvinnor i länet är undersköter­

skor. I Dorotea är 21 procent av kvinnorna i gruppen underskö­

terskor. I Umeå var denna andel 6 procent.

Från och med 2014 redovisas yrkesuppgifter efter den reviderade standarden för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012). SSYK 2012 ersätter den tidigare versionen, SSYK96. Detta betyder att jämförelser mellan 2014 och tidigare år inte bör göras.

39

Förvärvsarbete

De fem vanligaste yrkena i länet

för män 2015

Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16–64 år. Avser natt befolkning*

Ingenjörer och tekniker Lastbils- och bussförare Snickare, murare och

anläggnings-arbetare personal

Butiks- Försäkringsråd-givare, företags-säljare och inköpare m.fl. Bjurholm 3 14 6 2 1 Dorotea 3 6 6 4 1 Lycksele 2 7 5 4 2 Malå 3 9 3 2 2 Nordmaling 6 7 8 3 3 Norsjö 4 8 5 2 2 Robertsfors 4 6 4 3 2 Skellefteå 5 4 5 4 4 Sorsele 1 10 5 4 1 Storuman 4 6 7 4 1 Umeå 5 3 4 4 4 Vilhelmina 2 7 7 5 1 Vindeln 5 6 5 3 2 Vännäs 7 7 5 3 2 Åsele 1 10 6 4 2 Länet 5 4 4 4 3 Riket 4 3 4 4 4

Källa: SCB, Yrkesregistret *Bor i en region men kan arbeta i en annan.

Andelen män som arbetar inom de fem vanligaste yrkena för

män är lägre än andelen kvinnor som arbetar inom de fem

vanligaste yrkena för kvinnor.

Från och med 2014 redovisas yrkesuppgifter efter den reviderade standarden för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012). SSYK 2012 ersätter den tidigare versionen, SSYK96. Detta betyder att jämförelser mellan 2014 och tidigare år inte bör göras.

40

Förvärvsarbete

Källa: SCB, Yrkesregistret

Avser yrkesverksamma anställda 16–64 år med bostad i länet.

Från och med 2014 redovisas yrkesuppgifter efter den reviderade standarden för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012). SSYK 2012 ersätter den tidigare versionen, SSYK96. Detta betyder att jämförelser mellan 2014 och tidigare år inte bör göras.

De 30 vanligaste yrkena i länet 2015

0 20 40 60 80 100 0 20 40 60 80 100 100 80 60 40 20 100 80 60 40 20 % % Kv M Undersköterskor Läkare Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.

Ingenjörer och tekniker

Sjuksköterskor Lastbils- och bussförare

Organisationsutvecklare, utredare, HR-specialister m.fl.

Städare och hemservicepersonal m.fl.

Resesäljare, kund-tjänstpersonal, receptionister m.fl. Städledare, fastighetsskötare m.fl. IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare m.fl. Snabbmatspersonal, köks-, restaurangbiträden m.fl.

Kontorsassistenter och sekreterare

Barnskötare och elevassistenter m.fl.

Universitets- och högskollärare

Smeder, verktygs-makare m.fl.

Fordonsmekaniker och reparatörer m.fl.

Banktjänstemän,

redovisningsekonomer m.fl. Skatte- och socialförsäkrings-handläggare m.fl. Vårdbiträden Montörer Maskinförare Civilingenjörsyrken Biomedicinska analytiker, tand-tekniker och laboratorie-ingenjörer m.fl. Installations-, industrielektriker m.fl.

Lagerpersonal och transportledare m.fl. Försäkringsrådgivare, företagssäljare och inköpare m.fl.

Snickare, murare och anläggningsarbetare

Grundskollärare, fritids-pedagoger och förskollärare Butikspersonal

41

Förvärvsarbete

Förvärvsarbete efter sektor 2015

16– år. Avser nattbefolkning* 0 20 40 60 80 100 Riket Länet Sorsele Storuman Vindeln Norsjö Umeå Bjurholm Skellefteå Nordmaling Robertsfors Dorotea Vilhelmina Åsele Malå Vännäs Lycksele 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män

Off. sekt. Näringslivet

%

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

*Bor i en region men kan arbeta i en annan.

I länet arbetar 43 procent av alla kvinnor inom näringslivet

och 57 procent i offentlig sektor. I riket är fördelningen 57

procent i näringslivet och 43 procent i offentlig sektor. Män

arbetar i huvudsak inom näringslivet. Det gäller både i länet

och i riket.

42

Förvärvsarbete

Egna företagare i länet efter näringsgren 2015

16– år. Avser dagbefolkning*

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) *Arbetar i en region men kan bo i en annan.

Jordbruk, skogsbruk och fiske är det område som flest har ett

eget företag inom. Det är också det vanligaste området för

både kvinnor och män att ha ett företag inom.

Procentuell fördelning

Kvinnor Män

Eget

AB Egen-föret. Eget AB Egen-föret.

4 96 9 91 24 76 27 73 0 100 0 100 47 53 51 49 52 48 64 36 37 63 44 56 48 52 66 34 37 63 62 38 30 70 40 60 31 69 56 44 40 60 49 51 68 33 60 40 64 36 80 20 80 20 93 7 50 50 64 36 0 500 10001500200025003000 Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Transport och magasinering Byggverksamhet Fastighetsverksamhet Information och kommunikation Utbildning Tillverkning och utvinning Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Handel Företagstjänster Okänd verksamhet Kulturella och personliga tjänster m.m. Jordbruk, skogsbruk och fiske

Antal

43

Förvärvsarbete

Egna företagare 2015

Antal i åldern 16– år. Avser dagbefolkning*

Kvinnor Män Företagare i eget AB Egen- företagare Företagare i eget AB Egen- företagare Bjurholm 5 47 38 114 Dorotea 14 36 43 82 Lycksele 47 137 173 284 Malå 13 48 40 96 Nordmaling 15 96 78 216 Norsjö 17 58 68 139 Robertsfors 28 110 100 252 Skellefteå 190 679 956 1 164 Sorsele 15 49 64 88 Storuman 31 103 107 184 Umeå 340 845 1 319 1 504 Vilhelmina 31 95 117 225 Vindeln 22 103 76 216 Vännäs 24 104 67 191 Åsele 13 48 59 97 Länet 805 2 558 3 305 4 852 Riket 40 073 108 674 139 379 190 531

Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) *Arbetar i en region men

kan bo i en annan.

Av de 3 363 kvinnor som är företagare i länet har 805, eller

24 procent, ett eget aktiebolag. I riket ligger den nivån på

27 procent. För män är motsvarande andelar 41 respektive

42 procent.

44

Förvärvsarbete

Källa: Tillväxtanalys

*Uppgifter om gemensam ledning saknas p.g.a källa/insamlingsmetod Före 2007 ingick ej branschgrupperna jord-, skogsbruk och fiske samt fastighetstjänster. Sedan 2010 används det nya aktivitetskriteriumet.

Nystartade företag av kvinnor respektive

män 2015

Länet Riket Kv M Kv M Antal 436 1 035 23 528 46 607 Procentuell fördelning 30 70 34 66 Källa: Tillväxtanalys

Nystartade företag efter form av ledning

2003–2015 Antal i länet 0 500 1000 1500 2000 15* 14* 13* 12 11 10 09 08 07 06 05 04 03 Kv+M Kv M

45

Förvärvsarbete

Pendling till arbetet 2015

Antal 16– år som pendlar över kommun-/länsgränsen

Inpendlare Utpendlare

Bor och arbetar i kommunen/länet

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

Bjurholm 75 76 149 291 331 337 Dorotea 66 94 61 173 480 514 Lycksele 322 424 258 432 2 511 2 656 Malå 83 187 93 254 606 604 Nordmaling 184 255 531 786 954 977 Norsjö 115 160 115 285 758 791 Robertsfors 178 192 529 773 956 1 038 Skellefteå 638 1 422 878 1 304 15 657 17 419 Sorsele 33 73 92 208 466 463 Storuman 106 172 137 250 1 155 1 238 Umeå 3 390 4 615 2 243 3 203 27 464 28 475 Vilhelmina 72 103 139 402 1 326 1 279 Vindeln 206 420 261 361 919 1 013 Vännäs 329 535 867 1 191 1 097 999 Åsele 50 79 80 153 476 512 Länet* 1 676 2 625 2 262 3 884 59 327 64 497

Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Män pendlar mer än kvinnor både in och ut över kommun­/

länsgränsen.

46

Förvärvsarbete

Deltidsarbetslösa och timanställda 2016

Antal i åldern 20–64 år. Genomsnitt per månad

Deltidsarbetslösa Timanställda* Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 2 0 7 6 Dorotea 4 1 10 3 Lycksele 26 14 15 18 Malå 5 1 7 6 Nordmaling 12 4 31 14 Norsjö 11 5 11 5 Robertsfors 11 11 15 14 Skellefteå 89 41 112 88 Sorsele 2 2 6 4 Storuman 12 6 11 13 Umeå 174 102 135 151 Vilhelmina 19 3 19 14 Vindeln 10 2 6 4 Vännäs 13 7 17 24 Åsele 3 3 4 3 Länet 394 199 404 366 Riket 11 868 5 856 20 663 13 630 Källa: Arbetsförmedlingen

Fler kvinnor än män är deltidsarbetslösa liksom timanställda.

47

Förvärvsarbete

Arbetssökande 2016

Andel (%) i åldern 20–64 år. Årsmedeltal

Öppet arbetslösa I program m. aktivitetsstöd

Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 3,1 3,0 3,7 4,3 Dorotea 3,3 7,0 2,3 3,7 Lycksele 2,6 3,8 2,7 3,6 Malå 2,2 2,7 3,2 2,3 Nordmaling 2,9 4,3 4,0 4,9 Norsjö 3,5 4,4 2,8 3,6 Robertsfors 3,2 4,1 2,1 2,9 Skellefteå 2,4 3,2 2,4 3,6 Sorsele 3,4 3,8 1,1 1,7 Storuman 2,4 4,1 2,1 2,3 Umeå 1,8 2,6 1,6 2,4 Vilhelmina 2,3 5,6 4,6 5,6 Vindeln 2,1 2,7 2,7 2,6 Vännäs 2,1 2,6 2,5 3,8 Åsele 2,3 4,5 4,5 5,5 Länet 2,2 3,1 2,1 3,0 Riket 2,9 3,5 2,7 3,2 Källa: Arbetsförmedlingen

För majoriteten kommuner i länet är andelen arbetsökande

högre bland män än bland kvinnor. Detta gäller även för länet

i stort liksom i riket.

48

Förvärvsarbete

Öppet arbetslösa

2000–2016 20–64 år 0 1 2 3 4 5 6 7 16 15 14 13 12 11 10 09 08 07 06 05 04 03 02 01 00 Procent Män - länet

Kvinnor - länet Kvinnor - riket

Män - riket

Källa: Arbetsförmedlingen

Den öppna arbetslösheten i länet är högre bland män än bland

kvinnor. Så ser det även ut i riket.

Både kvinnor och män i länet har nu en lägre arbetslöshetsnivå

jämfört med i riket.

För kvinnor och män har variationerna i länet under perioden i

stort sett följt samma utveckling som i riket.

49

Inkomst

Sammanräknad förvärvsinkomst

31 december 2015

20–64 år. Antal kronor i 1 000-tal

Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 234 291 236 301 Dorotea 253 297 266 313 Lycksele 261 315 265 322 Malå 258 336 271 339 Nordmaling 246 311 253 326 Norsjö 247 313 254 326 Robertsfors 251 311 258 318 Skellefteå 262 335 270 338 Sorsele 253 289 263 303 Storuman 252 297 258 308 Umeå 260 317 267 323 Vilhelmina 239 274 242 286 Vindeln 245 309 254 327 Vännäs 259 332 261 340 Åsele 240 284 248 296 Länet 258 319 265 327 Riket 272 346 271 332

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

I samtliga kommuner i länet liksom i hela riket har män en be­

tydligt högre inkomst än kvinnor. I Malå är skillnaden mellan

kvinnors och mäns medelinkomst störst, minst i Vilhelmina.

Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. Personer med förvärvs-inkomst= 0 kronor ingår.

50

Inkomst

Höga respektive låga inkomster

2015

Andel (%) i åldern 20–64 år med sammanräknad förvärvsinkomst

Höga inkomster Låga inkomster

Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 5 12 18 13 Dorotea 5 13 17 16 Lycksele 7 18 15 14 Malå 6 25 13 10 Nordmaling 6 21 18 15 Norsjö 6 19 16 12 Robertsfors 6 17 16 12 Skellefteå 8 24 16 14 Sorsele 6 13 16 15 Storuman 7 16 16 15 Umeå 11 24 24 22 Vilhelmina 5 12 18 19 Vindeln 5 15 17 14 Vännäs 7 22 15 13 Åsele 5 14 20 17 Länet 9 22 20 18 Riket 13 27 21 19

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha låga in­

komster och vanligare att män har höga inkomster. Skillnaden

mellan könen är större bland de som har höga inkomster än

bland de med låga inkomster.

Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst 427 474 kr. Låga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på högst 118 348 kr.

51

Inkomst

Disponibel medelinkomst för hushåll 18 år

och äldre 2015

Antal kronor i 1 000-tal

Gifta/sambo Ensamstående kvinnor Ensamstående män utan barn med barn* utan barn med barn* utan barn med barn*

Bjurholm 435 584 166 286 211 364 Dorotea 404 541 160 270 187 357 Lycksele 434 562 175 276 201 307 Malå 407 547 177 278 211 346 Nordmaling 444 534 175 245 205 349 Norsjö 411 522 159 276 196 388 Robertsfors 441 540 171 236 209 342 Skellefteå 478 596 187 299 232 339 Sorsele 377 559 179 253 209 363 Storuman 396 532 172 275 196 304 Umeå 513 626 205 319 227 415 Vilhelmina 395 509 171 280 188 318 Vindeln 416 567 173 277 201 342 Vännäs 477 561 178 279 206 325 Åsele 383 528 159 277 201 324 Länet 477 597 192 302 221 369 Riket 529 679 217 323 251 414

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) *barn under 20 år

Den disponibla inkomsten är lägre i länet än i riket. Det gäller

alla hushållstyper.

Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag.

52

Inkomst

Pensionssparande 2015

20–64 år. Medelvärde i Tkr

Andel (%) inkomsttagare

med pensionssparande Medelvärde, tkr

Kvinnor Män Kvinnor Män Bjurholm 44 37 1,5 1,4 Dorotea 32 28 1,4 1,5 Lycksele 34 28 1,4 1,4 Malå 34 34 1,4 1,4 Nordmaling 32 27 1,4 1,6 Norsjö 31 24 1,2 1,4 Robertsfors 31 24 1,4 1,4 Skellefteå 32 27 1,3 1,4 Sorsele 30 27 1,4 1,4 Storuman 32 26 1,7 2,7 Umeå 27 24 1,4 1,4 Vilhelmina 35 27 1,3 1,5 Vindeln 37 31 1,4 1,5 Vännäs 37 30 1,3 1,4 Åsele 26 21 1,3 1,4 Länet 30 26 1,4 1,5 Riket 26 22 1,4 1,7

Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T)

En högre andel kvinnor än män har ett privat pensions­

sparande. Männen i länet sparar i genomsnitt ett något högre

belopp jämfört med kvinnorna.

Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar samman-räknad förvärvsinkomst ingår ej.

53

Inkomst

Hushåll med ekonomiskt bistånd 2015

Antal Gifta/sambo Ensamstående kvinnor Ensamstående män

utan barn med barn utan barn med barn utan barn med barn

Bjurholm .. 6 24 12 40 .. Dorotea .. .. 9 11 25 .. Lycksele 18 45 108 53 194 21 Malå .. 9 17 15 36 .. Nordmaling 10 25 48 30 83 11 Norsjö .. 5 22 8 22 .. Robertsfors 9 16 28 27 50 .. Skellefteå 73 166 398 223 829 27 Sorsele 0 14 14 10 41 .. Storuman 4 15 18 29 60 .. Umeå 54 147 533 277 984 120 Vilhelmina 4 14 34 42 84 9 Vindeln 4 14 19 15 50 .. Vännäs .. 17 31 19 72 .. Åsele 4 9 12 11 47 .. Länet 190 507 1 301 769 2 587 214 Riket1) _{10 548 27 179 52 850 34 285 92 981 7 488}

Källa: Socialstyrelsen 1) _{Uppgifter för Högsby saknas.}

Hushåll kan förekomma i flera kommuner men de räknas bara en gång i länsuppgifterna.

Bland de som erhåller ekonomiskt bistånd i länet är ensamstå­

ende män utan barn den vanligaste kategorin. Den näst största

kategorin är ensamstående kvinnor utan barn.

54

Kriminalitet

Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2016

Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18– år

Förövaren

bekant* obekant*

utomhus inomhus utomhus inomhus

Bjurholm 0 204 0 0 Dorotea 73 0 0 0 Lycksele 0 123 16 57 Malå 0 97 0 0 Nordmaling 42 268 14 0 Norsjö 24 169 0 0 Robertsfors 30 44 0 0 Skellefteå 37 180 17 30 Sorsele 79 158 0 0 Storuman 68 118 17 51 Umeå 29 167 17 26 Vilhelmina 29 220 15 15 Vindeln 0 371 0 19 Vännäs 0 278 12 35 Åsele 70 280 105 35 Region Nord 35 185 21 29 Riket 43 183 35 32

Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig.

Kvinnor löper störst risk att drabbas av misshandelsbrott in­

omhus av en bekant förövare. Detta gäller för alla kommuner i

länet förutom i Dorotea.

Då statistiken för anmälda brott från och med 2015 inte längre redovisas på länsnivå utan bara på kommun- och regional nivå, redovisas här anmälda brott för Region Nord.

55

Kriminalitet

Anmälda misshandelsbrott mot män

2016

Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18– år Förövaren

bekant* obekant*

utomhus inomhus utomhus inomhus

Bjurholm 41 82 82 0 Dorotea 110 110 73 0 Lycksele 82 90 99 107 Malå 64 0 0 0 Nordmaling 56 70 28 14 Norsjö 24 120 48 0 Robertsfors 103 44 15 0 Skellefteå 79 93 123 65 Sorsele 79 40 0 0 Storuman 34 34 118 84 Umeå 63 76 90 62 Vilhelmina 29 147 15 44 Vindeln 56 223 37 74 Vännäs 46 81 69 12 Åsele 70 70 175 210 Region Nord 67 95 108 74 Riket 62 81 147 70

Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig

Kommunerna varierar stort i fråga om var män i högre grad

blir utsatta för misshandelsbrott.

Då statistiken för anmälda brott från och med 2015 inte längre redovisas på länsnivå utan bara på kommun- och regional nivå, redovisas här anmälda brott för Region Nord.

56

Kriminalitet

Urval av anmälda brott mot frihet och frid

2016

Länet Riket

Antal 100 000 invAntal per Antal 100 000 invAntal per

Grov kvinnofridskränkning* 18 8 1 886 19

Grov fridskränkning* 14 6 1 710 17

mot flicka under 18 år 8 4 634 6

mot pojke under 18 år 5 2 697 7

mot kvinna 18 år eller äldre 0 0 245 2

mot man 18 år eller äldre 1 0 134 1

Olaga förföljelse* 16 7 658 7

mot flicka under 18 år 1 0 24 0

mot pojke under 18 år 0 0 12 0

mot kvinna 18 år eller äldre 15 7 477 5

mot man 18 år eller äldre 0 0 145 1

Olaga hot 1 031 465 54 563 550

mot flicka under 18 år 68 31 3 247 33

mot pojke under 18 år 107 48 4 503 45

mot kvinna 18 år eller äldre 344 155 20 896 211

mot man 18 år eller äldre 426 192 21 930 221

Mot grupp 86 39 3 987 40

Ofredande 999 451 55 775 562

mot flicka under 18 år 82 37 3 617 36

mot pojke under 18 år 38 17 2 338 24

mot kvinna 18 år eller äldre 505 228 29 038 293

mot man 18 år eller äldre 306 138 16 679 168

mot grupp 68 31 4 103 41

Källa: BRÅ * Ingår även i hotbrott

Då statistiken för anmälda brott från och med 2015 inte längre redovisas på länsnivå utan bara på kommun- och regional nivå, redovisas länen här som summerad data insamlat för kommunerna i det aktuella länet.

57

Kriminalitet

Anmälda sexualbrott efter brottstyp

2016 Länet Riket Antal Antal per 100 000 inv Antal Antal per 100 000 inv

Människohandel för sexuella ändamål 0 0 81 1 Våldtäkt inkl. grov 171 77 6 715 68 Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 29 13 1 290 13 Sexuellt utnyttjande av barn under 15 år 9 4 228 2 Sexuellt utnyttjande av barn 15-17 år 1 0 29 0 Sexuellt övergrepp mot barn under 15 år 11 5 623 6 Sexuellt övergrepp mot barn 15-17 år 0 0 51 1 Kontakt med barn i sexuellt syfte, sk.

"grooming" 4 2 127 1 Utnyttjande av barn under 18 år för sexuell

posering, inkl grov 5 2 628 6 Köp av sexuell handling av barn under 18 år 3 1 191 2 Sexuellt ofredande 249 112 10 628 107 Exhibitionism 19 9 952 10 Köp av sexuell tjänst 5 2 603 6 Koppleri, grovt koppleri 4 2 102 1 Barnpornografibrott 7 3 709 7

Källa: BRÅ

Då statistiken för anmälda brott från och med 2015 inte längre redovisas på länsnivå utan bara på kommun- och regional nivå, redovisas länen här som summerad data insamlat för kommunerna i det aktuella länet.

58

Kriminalitet

Misstänkta efter brottstyp 2016

Antal och könsfördelning för ett urval av brott

Region Nord Riket Antal Könsfördelning (%) Antal Könsfördelning (%)

Kv M Kv M

Brott mot brottsbalken, därav 10 914 22 77 120 843 23 77 Fullbordat mord och dråp samt

misshandel med dödlig utgång 19 21 79 306 17 82 Misshandel, grov misshandel 3 745 19 81 37 972 20 80 därav mot barn 0-6 år 200 37 63 2 171 38 61 mot barn 7-14 år 354 32 68 4 455 33 67 mot barn 15-17 år 407 17 83 4 192 19 81 mot kvinna 18- år 1 325 18 82 14 471 17 83 mot man 18- år 1 813 16 84 16 669 16 84 Sexualbrott 688 2 97 6 472 2 97 därav våldtäkt (inkl. grov) 296 2 98 2 883 1 98 Biltillgrepp 181 12 88 1 787 11 89 Inbrottsstöld, därav 474 12 87 5 025 11 89 i bostad (lägenhet/villa) 129 6 91 1 645 10 90 Övrig stöld och snatteri 2 327 30 70 30 078 32 68 ur/från motordrivet fordon 138 15 85 1 266 11 89 i butik och varuhus 1 629 35 65 23 167 36 64 Rån inkl. grovt rån, därav 166 9 90 2 512 7 92 butiksrån 30 7 93 509 6 94 personrån 95 7 91 1 558 7 93 Bedrägeri o annan oredlighet 871 27 73 12 377 23 77 Skadegörelsebrott 1 039 13 87 10 338 13 87 Våld mot tjänsteman 233 24 76 2 873 21 79 Brott mot trafikbrottslagen, därav 3 206 13 87 32 697 11 88 rattfylleri, grovt rattfylleri 1 114 12 88 10 294 12 88 Brott mot narkotikastrafflagen 3 777 17 83 40 369 14 86 Brott mot skattebrottslagen m.m. 180 19 80 2 526 19 81 Brott mot bidragsbrottslagen 160 41 59 1 731 43 57

Samtliga brott 16 090 20 79 172 833 21 79

Källa: BRÅ

Då statistiken för anmälda brott från och med 2015 inte längre redovisas på länsnivå utan bara på kommun- och regional nivå, redovisas här anmälda brott för Region Nord.

59

Kriminalitet

Personer som avstått från att gå ut ensam

av rädsla för att bli överfallen, rånad eller

på annat sätt ofredad 2005-2016

16–64 år, andel i procent 0 10 20 30 40 50 13/16 12/15 11/14 10/13 09/12 08/11 07/10 06/09 05/08 Kvinnor Länet Kvinnor Riket Män Länet Män Riket

Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten

Det finns stora skillnader i trygghet mellan kvinnor och män.

Kvinnor uppger i betydligt större utsräckning än män att de är

rädda för att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad

eller på annat sätt ofredad.

Både kvinnor och män i Västerbottens län är i lägre grad än

riket rädda för att gå ut ensam.

60

Makt och inflytande

Chefer efter sektor 2015

Avser dagbefolkning*

Källa: SCB, Yrkesregistret * Arbetar i kommunen men kan bo i en annan kommun.

Bland kvinnor i länet som är chefer finns 54 procent inom

offentlig sektor och 46 procent inom näringslivet. Bland män

är motsvarande andelar 17 respektive 83 procent. I riket är

motsvarande andelar 35 respektive 65 procent för kvinnorna

och 13 respektive 87 procent för männen.

Från och med 2014 redovisas yrkesuppgifter efter den reviderade standarden för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012). SSYK 2012 ersätter den tidigare versionen, SSYK96. Detta betyder att jämförelser mellan 2014 och tidigare år inte bör göras. Skillnaderna är som störst inom näringslivet.

Kvinnor

Män

0 20 40 60 80 100 Riket Länet Umeå Sorsele Bjurholm Vindeln Skellefteå Malå Norsjö Storuman Åsele Lycksele Robertsfors Vilhelmina Vännäs Nordmaling Dorotea 0 20 40 60 80 100 Näringslivet Off. sektor % %

61

Makt och inflytande

Chefer efter sektor och huvudgrupp 2015

Antal i länet. Avser dagbefolkning*

Offentlig sektor Näringslivet

Kvinnor Män Kvinnor Män

Chefer inom bank, finans och

försäkring 1 1 34 82

Chefer inom ekonomi, personal, marknadsföring och försäljning samt

annan administration m.m. 161 88 413 814

Chefer inom hälso- och sjukvård

samt annan samhällsservice 798 297 88 100

Chefer inom IT, logistik, FoU, fastig-hetsbolag, bygg- och

ingenjörsverk-samhet samt tillverkning m.m. 37 123 163 1 327

Chefer inom utbildning 227 93 65 51

Chefer inom övrig servicenäring 6 4 240 446

Politiker, verkställande direktörer och

högre ämbetsmän m.fl. 32 52 64 392

Totalt 1 262 658 1 067 3 212

Källa: SCB, Yrkesregistret * Arbetar i länet men kan bo i ett annat län.

Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn är 66

procent kvinnor och 34 procent män. Motsvarande andel

bland chefer i näringslivet är 25 procent kvinnor och 75

procent män.

Från och med 2014 redovisas yrkesuppgifter efter den reviderade standarden för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012). SSYK 2012 ersätter den tidigare versionen, SSYK96. Detta betyder att jämförelser mellan 2014 och tidigare år inte bör göras. Skillnaderna är som störst inom näringslivet.