• No results found

Carl Johan Ljungberg; Staden som gemenskap

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Carl Johan Ljungberg; Staden som gemenskap"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KOMMUNALISM Frug ger fler råd för att bryta upp dagens lamslagna städer. Dessas ser-vice kan avsiktligt användas för att integrera människor. Kommunala tjänster bör t ex inte som nu bara få tas i anspråk av de "bofasta", en term som i dagens rörliga värld blir allt-mera fiktiv. Tjänsterna bör vara till också för dem som långpendlar eller använder flera närorter, föreslår Frug. Skattemedel bör i rimlig mån få delas mellan en storstads kom-muner.

staden som gemensl<ap

Av Carl Johan Ljungberg

O

M är svårare MAN TROR att öka fri-att det heten för kommuner-na, fräscha upp stads-miljön och bekämpa brott i Sverige än på andra håll ger Harvardrättsvetaren Gerald E Frugs

bok City making. Building

commu-nities without building walls något att

tänka på.

Det Frug säger om Amerika är delvis dystert. Där delas nu stora stä-der upp längs ekonomiska, sociala och etniska skiljelinjer. En förmögen medelklass drar sig tillbaka till vissa förorter, medan stadskärnorna och mer nedgångna stadsdelar får hysa fattiga och avvikande. Ökade klyftor och försämrad gemenskap är dock ingen naturlag, menar Frug. Det är en trend som beror på att naiva makt-havares reformprogram stängt många medborgare ute från den gemenskap

som staden skulle kunna vara.

NYLIBERAL STADSSYN

De befogenheter som myndigheter-na i USA:s städer har avgörs av den statliga (och federala) makten, lik-som av stränga allmänna regelverk Den kringskurna makten präglar såväl boende som skolor och kom-munikationer. Det finns egentligen inte så mycket en stad "lagligt" kan företa sig. Det den får göra, inverkar i sin tur ofta negativt på gemenska-pen, menar Frug.

Frug godtar inte den nyliberala synen på städernas utveckling. Att marknaden bör ta över fler av stä-dernas uppgifter, den kommunala makten inskränkas, har nyliberaler-na menyliberaler-nat. Likaså att städer skall öka sin makt genom en vidgad skattebas, d v s locka bra företag och förmögna privatpersoner.

Frug ifrågasätter detta synsätt. Han ser en stad som en medborger-lig, inte en rent ekonomisk, gemen-skap. Staden måste äga stor generell frihet. Den bör få fatta beslut som är "gemenskapsbyggande". Under århundraden ansåg många att städer mår väl av sådan frihet. Städerna ansågs företräda olika invånargrup-pers intressen. De lydde i England och USA under samma lagar som företagen (the corporations). Häri-genom kom städerna att blomstra. Den moderna åsikten att städerna är en del av, eller nära beroende

GRADERA RÖSTERNA

Många av USA:s förstäder isolerar kvinnorna, och missgynnar indivi-der utan bil. Stäindivi-der som i öppna boendeområden låter olika slags människor och olika aktiviteter blan-das kan öka livskvaliteten. Om man av, statsmakten kom i bruk på

1800-talet och blev än vanliga-re med de progvanliga-ressiva vanliga- refor-merna i vår tid.

Men vad som skulle öka

Frug ser en stad som en

medborgerlig, inte en rent

ekonomisk, gemenskap.

rättvisan verkade snarare tvär-tom. Idag är städerna i USA mer legalt kringskurna än facket, kyrkan och fria sammanslutningar och får inte agera efter behov. Statliga till-stånd krävs för det mesta. Städer får inte ens vidta åtgärder som effektivt kan stävja våld och segregation, menar Frug.Varje beslut av en stad kan rivas upp av ( del)staten. Rätten för en stad att låna pengar är även snäv. Istället måste städer påta sig många obligatoriska, uniforma pro-gram som avses utjämna livsvillko-ren. Dessa program passar inte själv-klart varje stads förutsättningar.

OFFENTLIG AKTÖR

USA:s städer borde nu renodlas, inte bli mer privata utan snarare genuint offentliga aktörer. Stärktes denna roll kunde städerna lättare avhjälpa sina problem, och ge fler chanser att utvecklas. Städer behövde heller inte spela ut varandra i tävlan om statli-ga favörer.

lät röstmetoder prövas, där man för-delar t ex fem röster på olika när-områden, skulle mer rörlighet vin-nas. Den röstande "graderar" då sin hemhörighet.

Genom att ifrågasätta flera av de skolor som hittills angett tonen i USA:s samhällsdebatt allt från klas-siska socialdemokrater till kommu-nitärer känns Gerald Frugs bok frisk och välkommen. På minussidan står en viss vaghet. Tankarna skulle klart vinna på att konkretiseras i nästa bok.

Carl Johan Ljungberg

(ebr265b

@tninet.se) är författare och konsult.

Författare: Gerald E Frug Titel: City making. Building com-munities without building walls Förlag: Princeton University Press,

1999 l r-t-([) ... OJ r-t-c ...

References

Related documents

I den semantiska nivån får barnen en förståelse för ordens och frasernas betydelse samt att de kan se sambanden mellan olika ord.. Den grammatiska nivån är indelade

De fyra bilderna tar på många sätt avstånd från rådande våldtäktsdiskurs och försöker skapa en mer rättvisande bild av sexuella övergrepp än den som syns i media, och en

Dessa elever går samma program, yrkesintroduktionsprogrammet, men då det finns en stor frihet för hur detta kan utformas är det viktigt att ta reda på om eleverna vet

Big Data and Artificial Intelligence for Network Technologies Guest Editorial IEEE Transactions on Network Science and Engineering, 7(1):

Är det för att kvinnorna inte ägnade sig åt denna typ av lekar eller för att Stejskal helt enkelt intresserade sig enbart för manskroppar i rörelse.. Hur tog sig människorna an

Aspekten går att koppla till James Paul Gee och hans förklaring av att spel låter utövaren skapa mening (utifrån betydelsen av något för någon) 64 , men även till Jonas

Det går tydligt att se att miljö och hållbarhetsfrågor inte har någon större prioritet i det dagliga arbetet på Ikea Customer Support Centre och att miljön eller naturen inte

Att hävda att statsrådet Maria Larsson inte har rosat marknaden när det gäller missbruksfrågorna är varken ett tillmäle eller en udda uppfattning.. Det är tvärtom en